1

ANTAGANDEHANDLING – NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för

Haganäsvägen i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Sedan 1963 finns en detaljplan för Haganäsvägen. Planen sträcker sig från Hallandsrondellen österut till Haga Park Hotell. Syftet med ändringen av detaljplanen är att justera den befintliga detaljplanen för att möjliggöra dels en anslutning till Torngatan, dels en stängning av Östergatan. Planen ska också möjliggöra en gång- och cykeltunnel under Haganäsvägen i höjd med Östergatan samt en gång- och cykeltunnel söder om vattentornet. Planområdet är inte identiskt med Trafikverkets arbetsplanområde som inkluderar hela vägsträckningen. För att undvika upprepning hålls vissa rubriker i planbeskrivningen korta. Läsaren hänvisas till den utförliga texten i Trafikverkets arbetsplan där bland annat miljökonsekvensbeskrivning och gestaltningsprogram ingår. Planarbetet löper parallellt med Trafikverkets arbete med arbetsplan för Haganäsleden.

Bilden visar Haganäsvägens (nr 4) relation till andra pågående byggen i Älmhult. Källargatans förlängning etapp 1 (nr 1) är färdig. Källargatans etapp 2 (nr 3) färdigställs under hösten 2011. Torngatans förlängning (nr 2) påbörjas samtidigt som Haganäsvägen. Handelsområde Haganäs (nr 6) är påbörjat och man beräknar att bygga ut det under en 10-årsperiod. Framtida handelsområde (nr 7). Bostadsområde Haganäs (nr 7). Handelsvägen är det väg som löper mellan handelsområdet och det planerade bostadsområdet till Danska vägen. Den beräknas vara färdig april 2012.

2

PLANDATA Planområdet sträcker sig från Hallandsrondellen och 600 m österut. Älmhults kommun äger marken inom planområdet som är ca 9 ha stort. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktliga planer

I översiktsplanen från 2007 beskrivs den västra halvan av Haganäsleden, den som är föremål för den här detaljplanen, som ”vägreservat enligt plan”. Den östra halvan benämns som ”framtida väg”. Arbetet med en fördjupad av översiktsplan för centrum, centrumplanen, avslutas i och med kommunfullmäktige antar planen i oktober 2011. Centrumplanens mål är att visa en långsiktig lösning för centrums utveckling där centrumgatorna anpassas efter fotgängare och cyklister. Haganäsvägen anses vara en viktig förutsättning för att uppnå detta.

Detaljplaner Detaljplanen omfattar den mark i Haganäsvägens sträckning som redan är planlagd. Där marken inte är planlagd behövs ingen detaljplan för att bygga Haganäsvägen. Förutom stadsplanen från 1963 (se bild på föregående sida) berör den aktuella detaljplanen:

• ”Kv. Kommunhuset” (1982) anger parkering mellan Haganäsvägen och Kv. Gladan (S Krong) • ”Östra delen” (1966) anger parkering söder om Östra Esplanaden i höjd med vattentornet • ”Öster om vattentornet” (1968) anger att området mellan vattentornet och Haga Park Hotell

ska vara park • ”Område öster om kv. Vråken” anger bostäder i fem våningar väster om vattentornet • ”Stora planen” (1959) anger mark som inte får bebyggas vid Österg där vändzon föreslås • ”Höken” (1963), ”Kv Hagahem” (1976) och Kv Mattis (1990)

Program för planområdet I planprogrammet, som var ute för samråd under våren 2010, visades en skiss där även Haganäs-vägen fanns med och Östergatan var avstängd. De synpunkter allmänheten lämnade över planprogrammet, i synnerhet på samrådsmötet i Folkets hus, handlade till största delen om Haganäsvägens vara eller icke vara, se samrådsredogörelsen. Synpunkterna har inte föranlett några större ändringar i detaljplaneförslaget. Behovsbedömning av miljöpåverkan Enligt behovsbedömningen kan Haganäsvägen leda till en betydande miljöpåverkan och därför upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n görs i samarbete med Trafikverket.

Del av stadsplanen ”Östra delen” från 1963

Urklipp från Översiktsplanen 2007

3

Kommunala beslut Haganäsvägen har funnits med i planerna för Älmhults kommun sedan 1960-talet. Då fanns planer på att någon gång i framtiden dra väg 23 utanför centralorten. Diskussion uppkom om det skulle byggas en viadukt över spårområdet. I den planering som diskuterades fanns väg 23 utanför Älmhult och med en anslutning av väg 120 i en öst-västlig riktning. Utifrån detta byggdes sedan viadukten över järnvägen fram till Norra Esplanaden 1967. En fortsättning av vägen har sedan länge funnits med i de olika detaljplanerna öster om denna anslutningspunkt. Väg 23 utanför centralorten invigdes i slutet av 1980-talet. Efter det tog diskussionerna fart om att förverkliga Haganäsvägen och arbeta med området speciellt mellan Haganässkolan och nya väg 23. Detta skulle bli centralortens skyltfönster ut mot den nya vägen och få Haganässkolan att bli mer integrerad med tätorten. Då liksom nu fanns två infarter till Älmhults centralort, Södra Ringvägen och Danska Vägen. Från dåvarande Vägverkets sida ville man inte ha fler infarter utan krävde i praktiken att någon stängdes om Haganäsvägen skulle öppnas. I början av 2000-talet ändrade sig Vägverket och godkände en tredje infart. Då tog arbetet fart med den så kallade Tredje vägen – Haganäsvägen. Vägen är en förutsättning för att öppna handelsområdet som planeras mellan den nya infarten och Danska Vägen i norr. Utredningen ”Tredje vägen” gjordes av Jan Rafstedt 2007. Efter en genomgång av tidigare utförda utredningar, inkomna synpunkter och fattade beslut togs fyra alternativ fram som studerades och värderades. Alla alternativen hade gemensamt:

• En ny infart från väg 23 • Torngatans förlängning och Österleden

Kommunfullmäktige beslutade 2008-04-28 att förorda alternativ 4, det vill säga Haganäsleden till väg 23, Torngatans förlängning och Österleden. I avsiktsförklaringen mellan Älmhults kommun och Trafikverket står skrivet att en förändring av trafikflödena på Norra Esplanaden förutsätter en omdaning av densamma, samtidigt som en utbyggnad av Österleden och Torngatans förlängning krävs för att få den effekt som efterfrågas.

Programskiss för Haganäsområdet mars

4

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Marken i området är kuperad och består av skogs- och före detta betesmarker. Höjderna varierar i dag mellan +143 och +153 m. Skogen domineras av lövträd. Naturinventeringar har gjorts och har legat till grund för detaljplanearbetet. För att Haganäsvägen ska kunna byggas behöver marken planas ut på vissa ställen och fyllas upp på andra ställen. Målsättningen är dock att låta vägen gå så naturligt som möjligt i terrängen utan några större ingrepp. Vägen går exempelvis intill höjdpartierna i området. Vegetationen vid vägen ska bevaras så långt det är möjligt för att minska vägens påverkan i Haganäsparken. Marken inom planområdet består till största delen av morän med god byggbarhet. De stora, gamla lövträden vittnar också om att marken är stabil och väl dränerad. Tack vare den genomsläppliga moränmarken riskerar inte planområdet att bli översvämmat. Förorenad mark Utförda provtagningar i 5 punkter runt bensinstation, som finns vid cirkulationsplatsen vid Södra Esplanaden, visar inte på någon förekomst av förorenad mark inom de delar som berör detaljplanen. En utförligare beskrivning av områdets markförhållanden finns i Trafikverkets arbetsplan.

5

Kulturmiljö Inom detaljplaneområdet finns en känd fast fornlämning som utgörs av ett område med fossil åker-mark (Stenbrohult 204:1). De synliga lämningarna består av odlingsrösen och diffust avgränsade åkerlappar. Söder om vägens sträckning, inom Haganäsparken, finns också två utpekade fornminnen som kategoriseras som övriga kulturhistoriska lämningar. Det är ett vägmärke eller väghållningssten (Stenbrohult 203:1) och lämning efter stenindustri i form av en makadamslagsplats. Älmhults centrala delar utgör riksintresse för kulturmiljövården vilket gränsar till bensinstationen i den nordvästliga delen av detaljplaneområdet. Byggnadskultur och gestaltning I framtiden kommer Haganäsvägen att vara huvudentré till Älmhult, därför är det viktigt att den utformas omsorgsfullt. Mellan Hallandsrondellen och Östergatan ska Haganäsvägen ges en stadsmässig utformning med gatstenar i stället för diken. Mellan Östergatan och Torngatan ska gestaltningen ha karaktär av park med mindre diken och träd nära vägen. Från Torngatan till väg 23 får vägen ett mer landskapsmässigt uttryck med flacka, lite större diken. Vägens utformning beskrivs i gestaltningsprogrammet i Trafikverkets arbetsplan. Trygghetsaspekterna bör genomsyra det fortsatta arbetet med detaljutformningen av såväl tunnlar som gångvägar där bl.a. en tilltalande estetisk utformning, möjlighet till överblick och en god belysning som är anpassad för gående är viktiga aspekter. Tillgänglighet Gång- och cykelförbindelserna ska uppfylla gällande kraven för tillgänglighet. Rekreation och naturmiljö Naturmiljön i detaljplanen avser kommunen bevara och utveckla. Värdefulla träd har mätts in och dragningen av vägen har i möjligaste mån anpassats efter dessa (se kartbild till höger). Nicklabacken kommer till största delen att finnas kvar. Pulkabacken avslutas med en vall för att förhindra utfart på Haganäsvägen. Gator och trafik Östergatan För att optimera framkomligheten på Haganäsvägen stängs Östergatan av. Vändplatser anläggs öster om kvarteret Uven och i kvarteret Vråken. Trafik från Haganäsvägen leds norr ut via Torngatan. Gång- och cykeltrafik, buss Sambandet mellan gång- och cykelvägarna norr och söder om Haganäsvägen styrs i det här aktuella planområdet upp till tre punkter.

• Vid Hallandsrondellen i väster tillskapas en korsning i plan. • I förlängningen av Östergatan byggs en gång- och cykeltunnel under Haganäsvägen. • Rakt söder om vattentornet anläggs en gång och cykeltunnel under Haganäsvägen.

Bussar kommer att gå på Östra Esplanaden som går parallellt med Haganäsvägen. Parkering

• Den p-plats som finns sydost om kvarteret Falken legaliseras genom planförslaget. • Vitsippans förskola har idag oklara angöringsförhållanden. För att lösa detta finns i planen en

vändzon och en parkeringsplats som anpassats till befintliga värdefulla träd. Storgatan förlängs in i naturområdet för att legalisera infarten till tennisbanor mm. Förskolans angörings- och parkeringsmöjligheter förbättras då Östergatan stängs av norrut, vilket möjliggör angöring och parkering längs förskoletomtens västra gräns.

• Den befintliga parkeringen vid Södra Krongatan minskas från väster för att göra plats för gång- och cykelvägen. I gällande detaljplan anges parkering ända fram till Haganäsvägen. Parkeringsplatsen utökas åt öster för att inte förlora några parkeringsplatser. Mellan parkeringen och Haganäsvägen planläggs marken som natur.

• Gällande detaljplan anger natur för halva bensinstationens fastighet. Detaljplanen ändras så att bensinstation och parkering möjliggörs.

6

Störningar Buller Av de bostadshus som beräknas få överskridanden av riktvärden vid fasad efter vägåtgärd, har ett antal enbostadshus identifierats där det kan vara motiverat med att arbeta med bullerskärmar/bullervallar för att klara riktvärden på första våningen. De berörda fastigheterna är Ugglan 1, Uven 6 och 7, Örnen 8, samt Gladan 5, 7 och 8. Se miljökonsekvensbeskrivningen till Trafikverkets arbetsplan. Vissa av dessa fastigheter kan även ha behov av fastighetsnära åtgärd på våning två. I bilagorna redovisas placering av bullerskydd som skärm. Den skärmande åtgärden varierar dock utmed väg 120. Vissa avsnitt handlar det om en bullerskärm medan det i andra fall handlar om att vägen går i skärning eller att marken modelleras som en bullervall. Den angivna höjden avser höjd av skärmkrön ovan vägbana. För övriga bostäder, samtliga flerbostadshus, som har överskridanden av riktvärden vid fasad föreslås fastighetsnära åtgärder TEKNISK FÖRSÖRJNING Dagvatten Dagvatten kommer att fördröjas och samlas upp i diken. Väghållaren är ansvarig för dagvattenkvalitén. El och tele Befintlig el och tele hanteras enligt Trafikverkets arbetsplan. Miljökvalitetsnormer Trafikverket har i arbetet med arbetsplanen för Haganäsvägen analyserat om vägen kan påverka miljökvalitetsnormer för vatten eller luft. Vägen bedöms inte kunna påverka möjligheten att följa gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Potentiellt förorenat vägdagvatten skulle kunna påverka miljökvalitetsnormen för både ekologisk och kemisk status för Möckeln samt miljökvalitetsnormen för kemisk status för grundvattenförekomsten Älmhultsåsen. De åtgärder som har inarbetats i arbetsplanen i form av både aktivt omhändertagande och riktad bortledning av vägdagvatten bedöms medföra att det inte finns någon risk för att förorenat dagvatten som härrör från väg 120 når Möckeln. De västra delarna av den nya dragningen av väg 120 avvattnas västerut, men här ska vägdagvattnet aktivt ledas till en anlagd damm och därmed bedöms inte några föroreningar från väg 120 nå den utpekade grundvattenförekomsten. För övriga delar av vägsträckningen bedöms avrinningen ske så att inte heller vägdagvatten härifrån når det aktuella grundvattenmagasinet. Sammantaget bedöms således att Haganäsvägen inte medverkar till att miljökvalitetsnormerna för Möckeln respektive grundvattenförekomsten Älmhultsåsen inte följs. Transporter med farligt gods En riskanalys har gjorts i arbetet med Trafikverkets arbetsplan som visar att under förutsättning att transporter av farligt gods styrs över till den nya vägen minskar samhällsrisken totalt sett för Älmhult. Utbyggnadsförslaget innebär också väsentligt bättre förutsättningar för en positiv stadsutveckling av Älmhult. Förslaget innebär totalt sett positiva konsekvenser genom att flertalet farligt gods-transporter överförs till den nya vägen som är säkrare än befintlig väg genom centrum. Åtgärder som genomförs för att minimera risken för olyckor:

• Vägen har god teknisk standard och är anpassad för tung trafik • Hastighetsbegränsning är satt till 60 km/h • Korsande gc-vägar är planskilda • Skyddsbarriärer skapas mot utsatt bebyggelse • Sträckan närmast Norra Esplanaden är utformad med kantsten vilket är positivt vid eventuella

utsläpp av farligt gods • Den nya vägen är dimensionerad för ett framtida högre trafikflöde och är dessutom kortare än

dagens sträcka genom Älmhult. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Miljö- och byggförvaltningen: Olof Thedin, Malena Johansson och Christina Selin-Flink Älmhult den 12 december 2011 Antagen av kommunfullmäktige

2012-01-30, § 12 LAGA KRAFT 2013-08-01 Olof Thedin Stadsarkitekt SAR/MSA