hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft – slutbetänkande från ansvarskommittén

1Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft

– slutbetänkande från Ansvarskommittén

Föredrag avBjörn Sundström


Vad är problemet – nu och framöver?

• Demografin– Minskande andel i arbetskraften– Ökande behov av välfärdstjänster

• Teknisk och ekonomisk utveckling– Större möjligheter att bota/lindra allt fler sjukdomar– Högre efterfrågan på välfärdstjänster

• Allt mer sammansatta behov/önskemål från medborgarna

• Skillnader finns i kommunernas/landstingens välfärdsproduktion

• Initiativen från nationell nivå är för många, för sektorsorienterade och för okoordinerade

• Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser är splittrat – staten har övergivit länen för länge sedan

Den demografiska utmaningen i det kommunala uppdraget

Förändring av antalet personer i olika åldrar

-100 000

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

0-19 20-24 25-54 55-64 65-100+ 80-100+

För

ändr

inga

r i a

ntal

et in

v

1980-2005 2005-2030

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Ålder

Kost

nad

per p

erso

n

Kommunal grundkostnad Övriga kostnaderÄldreomsorg Barnomsorg och skola

Kommunal styckkostnad, 2003

Genomsnittlig kostnad per person inom äldreomsorgen

Ålder Kvinnor Män

65-74 10 700 10 200

75-79 36 700 27 900

80-84 81 400 56 000

85-89 165 400 115 700

90+ 304 200 228 000

Källa: Kommunförbundet

Boendeformer enligt IBF(institutet för bostads- och urbanforskning)

• Exbo

• Gambo

• Kombo

• Mambo

• Vedbo

• Delsbo

• Fågelbo

• Förbo

• Gråbo

• Krylbo

• Närbo

• Sambo

• Svärbo

• Särbo

• Turbo

• Gravbo

Den demografiska utmaningen

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Pro

cen

t

Befolkningsutveckling ilokala arbetsmarknader

Andel sysselsatta inom äldreomsorgen

Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

Kostnader per capita - sista levnadsåret

050 000

100 000150 000200 000250 000300 000350 000400 000450 000

0-4 5-14 15-44 45-64 65-74 75-84 85-w

Landstingen Kommunerna

Bruttonationalprodukten (BNP) 1950-Miljoner kr, 2000 års priser

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Källa: SCB Data t.o.m 2003

Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning

per år 1950-2000

Offentlig konsumtionsökning

0

1

2

3

4

5

6

1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal

Pro

cent

Demografiskt tryck

Är skattetaket nått?

0,00

5,00

10,00

15,00

20,00

25,00

30,00

35,001930

1933

1936

1939

1942

194

5

1948

1951

19

54

1957

196

0

1963

1966

196

9

1972

1975

197

8

1981

1984

19

87

1990

199

3

1996

1999

200

2

År

Pro

cent

Total KommunerLandsting Kommuner + landsting

Det långsiktiga behovet av kommunalskatt

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

55,0

2001 2010 2020 2030 2040

Pro

cent

Kommunalskatt Var går gränsen?

Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

Statens styrningsproblematik

Riksdagen: Lagar

Den politiska arenan

FörordningarFöreskrifterTillsyn

Verksamheten

Specialiseringstrycket på kommunerna

155

310

430

550

700

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Mindre än 10 000 10 000–50 000 50 000–100 000 100 000–500 000 Storstadsregioner

Ant

al

Branscher Specialiseringstrycket?Kommunala befattningar


Staten

• Stort behov av att ”återsamla staten”

• Tvärsektoriellt beslutsfattande

• Ny modell för samordning av staten Utvecklat samspel RK – länsstyrelserna – sektorsmyndigheterna

• Regeringskansliet bör ses över

• Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar

– sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras

– länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas tillsynsuppgifter


Staten och den kommunala sektorn

• Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten och den kommunala sektorn

• Statens styrning inriktas på normering

• Ta vara på kunskapsstyrning – bättre nationell informationsförsörjning

• Relationen brister i tillit och dialog

• Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och kommunsektorn


Primärkommunerna

• Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare

• Underlätta kommunsamverkan

• Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i kommunerna

• Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman

• Utjämningssystemet bör ses över

• Kommuner ska redovisa sin samverkan

• Fokusering på välfärdstjänsterna och grundläggande samhällsplanering

• Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar


Hälso- och sjukvården

• Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem främjar utvecklingskraft och effektivitet

• Huvudmännen behöver viss storlek för att klara kunskapsbildning och –spridning samt långsiktigt utvecklingsarbete

• Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner ”med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård”

• Ett regionsjukhus per regionkommun (alt. institutionaliserat samarbete)

• Statlig styrning renodlas mot normering – förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala kunskapscentra


Hälso- och sjukvården (forts)

• Samlad patientlagstiftning

• Medborgarens fasta läkare kan vara annan än allmänspecialist

• Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV

• Bedömningar och resonemang

– Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och samordnas med tillsyn över socialtjänsten

– Företagshälsovårdens roll bör utvecklas

– Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få anställa läkare

– Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS

– Ev. bör regionerna ta över ansvaret för missbrukarvården


Regional utveckling

• Två delar i det regionala utvecklingsarbetet– Utvecklingsuppdraget (prioriteringar, avvägningar,

processledning) - regionkommun

– Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn, uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse

• Regionkommunerna övertar landstingens övriga åtaganden

• På sikt ev. fler uppgifter

• Dialog och samverkan med primärkommunerna avgörande

• Lag om regionalt utvecklingsarbete


Lag om regionalt utvecklingsarbete

• Regionkommunen skall leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet

– Regionalt utvecklingsprogram(inkl geografiska regionintressen och regiontrafikplan)

– EU:s strukturfonder (”bindande yttranden”)

– Regionalt utvecklingsanslag (ersätter länsanslaget)

– Regionala tillväxtprogram

– Lokal och regional kollektivtrafik

– Regionalt anpassa och konkretisera nationella miljömål

– Regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård

– Besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner

– Bedriva regionalt jämställdhetsarbete


Relationen regionkommun – primärkommun

• Primärkommunen har en egen och viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet

– Kommunalt planmonopol– Lokala näringslivskontakter– Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg,

service, kultur och fritid mm)• Regionkommunen

– är inte i konstitutionell eller någon annan mening överordnad primärkommunerna

– kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande för primärkommunerna

• Regionintressena ska utgå från den kommunala översiktsplaneringen

• Det är genom samråd och dialog som regionintressena ska hävdas


Sammanfattande problemanalys

• Sektoriseringen måste balanseras med tvärsektoriellt perspektiv

• Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och splittrad

• En ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning behövs

• En förutsättning för reformerna är en ny, gemensam läns- och regionindelning med väsentligt färre enheter än idag


Särskilt yttrande från SKL:s sakkunniga

• Miljötillsynen tillhör de tillsynsområden som inte kan komma ifråga att flytta till länsstyrelserna.

• Det föreslagna samrådet mellan staten och kommunsektorn bör lagstadgas.


Indelningskriterierna


Kriterier för regionindelning

• Gemensam läns- och regionkommunindelning (giltig även för statliga myndigheter)

• 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000)

• Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete)

• Ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser

• LA-regionerna utgör byggstenar

• Människor ska kunna känna anknytning

Slutsats: 6-9 län/regionkommuner


Möjliga regioner (baserat på AK:s resonemang)

Norra Sverige: 1–2 regioner

Mellansverige: 2–3 regioner

Södra Sverige: 3–4 regioner

Summa: 6-9 regioner


Den fortsatta processen

1/1-07 1/1-111/1-09 1/1-101/1-081/7-10

Bu

dg

et V alBu

dg

etfö

rut

s.

Reg

.bes

lut

om

reg

ion

er o

ch

ind

eln

ing

s-d

ele

ger

ade

Rik

sd

.be

slu

t o

mn

y lä

ns

ind

eln

ing

Prel. Ek. reglering

Bet

änka

nd

e

Just. skatteutjämning

Remiss

Prel. just. skatteutjämning

Regeringen lägger inriktningsprop.med uppdrag att formera sig iregionkommuner

Org

anis

atio

nsu

tred

nin

g

Pro

p.

ny

län

sin

d

Indelningsprocessen

Oklart hurdetta ska

gå till(processledare?)

Reg

ion

kom

mu

n k

an

tr

äd

a ik

raft

Pre

l. ö

k o

m

ny

län

sin

de

lnin

g

1/7-08

Tidsplan i anledning avAnsvarskommitténs betänkande

Förhandlingar omHuvudmannaskapSkattesatserPersonalfrågorFastigheterBolagsfrågor

Kräver medverkanav alla kommuneroch alla landsting

Indelningsdelegerade arb.

OrganisationEkonomiPersonal

Ev. folkomröst-ningar (EU-valet)


Indelningsprocessen

• Tre särskilda utredare/process-ledare/förhandlingspersoner

• Kartan överenskommen vår/sommar 2008• Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014)

hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft – slutbetänkande från ansvarskommittén

Documents