Hllbar utvecklingDet vi gr idag ska vara bra fr alla oss som lever nu och fr nsta generation och fr nsta generation och fr nsta generation och fr nsta generation

Skogen ska sktas s att den r till nytta nu och i framtiden.

Skogen har mnga vrden

Ekologiska vrden

Ekonomiska vrden Sociala vrden

Ekologi= lran om samspelet mellan organismer och mellan organismer och miljn som de lever i

Ekologi studeras p olika niver

Skogens ekologiska vrden

Skogen och klimatetTrden pverkar temperaturenTrden ger skugga och svalkaTrden ger l fr vindenEtt trdskikt kan minska frostskador p vxterna p markenTrden fngar upp avdunstningen av vatten frn markenBild: Sveaskog

Skogen och vattnet

Skogen och alla dess arterViktigt att det finns mnga olika sorters skogar eftersom olika arter av vxter och djur trivs i olika sorters skog.

Skogens ekonomiska vrden

Trden anvnds till mycketFrnyelsebar rvara

Vilka avprodukternakommer inte frnskogen?

Vad brukar du anvnda fr grejer som kommer frn skogen?

Mnga jobbar i skogen

Skogens sociala vrden

Naturupplevelser och rekreationFriluftsliv

Promenader

Vandringar

Paddling Barns lek, kojbyggen

Bergsklttring

m.m.

Br- och svampplockningJakt och fiske

Estetik och kulturellfrankring

I skogen kan man gra mycket kul!

Vad brukar du gra i skogen?

Arbetstillfllen och infrastrukturBild: Sveaskog

Skogens bidrag till ett hllbart samhlle

*Det finns mnga olika definitioner av begreppet hllbar utveckling, men den vanligaste, och den som de flesta vilar p, r den som finns i FN-rapporten "Vr gemensamma framtid" frn 1987, den s kallade Brundtlandrapporten. I den beskrivs hllbar utveckling som "en utveckling som tillfredsstller dagens behov utan att ventyra kommande generationers mjligheter att tillfredsstlla sina behov".

Originalversion: Katarina Ekberg, SkogsstyrelsenBearbetad: Skogen i Skolans nationella kansli

*Hllbar utveckling ska genomsyra s gott som allt som sker i samhllet. Fr en hllbar samhllsutveckling krvs det att ekonomisk utveckling, social vlfrd och sammanhllning frenas med en god milj. Hllbar utveckling handlar allts inte bara om en god milj, utan vxer fram i samspelet mellan tre msesidigt beroende delar ekologi, ekonomi och social hllbarhet. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillvxt inte fr ske till priset av ett segregerat och ojmlikt samhlle och en frstrd milj. Samhllet br i stllet anpassas efter vad miljn och mnniskors hlsa tl och dr vi lngsiktigt investerar i dessa resurser.

Klla: Naturvrdsverket*ven nr det gller skogen mste man ta hnsyn till svl ekonomiska och ekologiska som sociala vrden.

Med de fljande bilderna vill vi visa hur skogen spelar roll i en hllbar samhllsutveckling.Precis som i all annan verksamhet pratar man i skogen och skogsbruket om de tre samverkande delarna ekonomi, ekologi och sociala vrden. Fr att ett skogsbruk ska anses vara ett hllbart skogsbruk mste man ta hnsyn till alla tre delarna.

I sociala vrden inrknar man ocks kulturella vrden.

Vi ska brja med att titta p skogens ekologiska vrden men frst ngra bilder om vad som egentligen menas med ekologi.*Ekologi r en gren inom biologin som frsker vva samman olika kunskaper till en helhetsbedmning av hur livet pverkas och styrs ute i naturen. En ekolog mste allts vara allmnbildad inom en rad olika mnesomrden.

*Ekologi kan studeras p fem organisationsniver.

Biosfren r kontaktytorna mellan atmosfr (luft), hydrosfr (vatten) och litosfr (land). Som vi kommer att se senare har skogen en viktig roll nr det gller klimatet och d r det framfrallt frhllanden i biosfren man tittar p.

Vldigt vanligt r att ekologer studerar ekosystem. Ett ekosystem kan ses som en lda med osynliga vggar dr organismer lever och fungerar under pverkan utifrn, Ldan kan vara stor eller liten beroende p vad det r man vill studera; hela biosfren, en blomrabatt, en bokskog

Ett samhlle r vissa vxt- och/eller djursamhllen med ganska bestmda kombinationer av vxter eller djur. Det kan t.ex. vara s att ett visst trdslag gynnar speciella arter, eller att vissa arter hlls undan genom nn sorts kemisk verkan. I ett samhlle tycks i alla fall arterna som finns dr leva tillsammans och ofta vara direkt beroende av varandra. Gr kanske att jmfra med mnskliga samhllen, eller?

Population ett samhlle bestr av fler arter och varje art finns i ett visst antal. Detta antal utgr populationen.

Sist men inte minst s kan man ocks gra studier p individniv. En enskild individ r en biologisk enhet frmst genom att nringsupptagning, nringssk och anpassningsfrmga kan variera frn individ till individ

Klla: Naturens dynamik av Bengt Nihlgrd och Sten Rundgren ISBN 91-27-00346-9

*Skogen har massor av ekologiska vrden och skogen berr samtliga fem niver som man brukar studera. Vi ska nu titta lite nrmare p ngra stora viktiga omrden; klimatet, vattnet och den biologiska mngfalden.

*I skogen binds koldioxid och avges syre nr trden vxer, genom fotosyntesen. Nr vi avverkar kommer koldioxid ut i luften igen. Koldioxid r en s kallad vxthusgas och halterna av koldioxid har kat drastiskt i atmosfren under de senaste 100 ren. Det beror frmst p anvndningen av fossila brnslen men avskogningen i stora delar av vrlden har ocks betydelse. Genom att odla skog och anvnda trden till att erstta fossila brnslen, stoppa skvlingen av skog och terplantera kan vi minska klimatfrndringarna.

Skogen har ocks direkt pverkan p mikroklimatet fr t.ex. en planta eller organismerna i en bck. En rid av trd och buskar lngs med en bck gr att vattentemperaturen inte varierar s mycket mellan soliga och molniga dagar. Mnga fiskar och andra vattenlevande djur trivs bst om det inte r stora temperaturvxlingar.

Klimatet har ocks pverkan p skogen. Olika trdslag trivs olika bra under olika temperaturfrhllanden. I Sverige mrker vi att bok och ek och andra trdslag som tidigare bara funnits i sdra delen av landet nu vxer allt lngre och lngre norrut. Vi kan ocks se att trden vxer bttre n tidigare. Det beror p att medeltemperaturen kat i landet under senare r. I vindutsatta omrden anpassar trden rtter, krona och stam efter den frhrskande vindriktningen. Det har ni skert sett vid vstkusten till exempel.

*Vattnets kretslopp: Det vatten som rinner ut i haven har haft en lng vg dit. Lngt i inlandet finns kanske en myr som fr vatten genom regn och sn. Nedanfr myren samlas vattnet i sm, sm bckar som letar sig nert i landskapet. S, smningom rinner vattnet ut i en liten och kanske i en sj. Drifrn rinner en strre som flera mil lngre bort ansluter till en lv som ytterligare flera mil lngre bort rinner ut i havet. P vgen frn myren till havet har vattnet pverkats av bland annat olika surhetsgrader i marken och froreningar av olika slag. Och vattnets kvalitet pverkar livsvillkoren fr vxter och djur, dribland oss mnniskor.

Skogen har en viktig roll i vattnets kretslopp. Och det r av stor vikt att skogsbruket och andra nringar tar stor hnsyn s att inte utslpp av froreningar, dribland frsurande mnen, kar.

Nederbrden innehller svaveldioxid och svavelsyra som gr marken surare om den inte klarar av att buffra dvs. neutralisera syran.

Risk fr frsurning kar om man dikar eller kr snder marken eftersom man d fr in syre frn luften i marken vilket gr att sulfiderna i marken oxideras till sulfat och samtidigt avges vtejoner, de gr att det blir surare.

Tta granplanteringar ger en frna som r extra sur eftersom den fngar upp svaveldioxid. Vra barrskogar har inte lika bra buffringsfrmga som lvskogarna.

Man ska inte avverka dr det redan r vldigt bltt fr d kan man f problem att terbeskoga marken igen. Skogsbruket kan pverka. Genom att vara rdd om vattendrag allt ifrn minsta lilla bck och inte kra snder marken vrnar man om vattenkvaliteten i svl sjar och hav som i grundvattnet. Man br undvika ensidiga plantager med gran. Barrskogar ger en surare mark n lvskogar s i omrden med stora problem med frsurning kan lvskog vara ett bttre alternativ n barrskog. Hyggen och krvgar br planeras s att inte regnet kan spola bort jorden och slamma igen vattendrag.*Mnga av de miljtgrder som grs i skogen har med att bevara den biologiska mngfalden att gra.

Sverige har tillsammans med 167 andra lnder skrivit under ett dokument som kallas konventionen om biologisk mngfald. Den innebr att vi lovar att anvnda naturen p ett varsamt stt s att vi bevarar den biologiska mngfalden.

Med biologisk mngfald menas: att det finns mnga olika arter att det finns mnga olika individer inom varje artatt det finns mnga olika naturtyper

Arterna i skogen lever tillsammans i mer eller mindre komplicerade samspel. Frndringar pverkar dessa samspel. Fr vissa arter kan det vara positivt och fr andra negativt. Frndringar kan vara naturliga som stormar, brnder eller versvmningar. De kan ocks vara skapade av mnniskor som skogsbruk, bebyggelser, vgbyggen m.m.

I ett hllbart skogsbruk mste man bland annat ta hnsyn till hur tgrder man tnker gra pverkar den biologiska mngfalden, vattnet och klimatet.

Ngra viktiga tgrder:Att lmna dd ved, mnga svampar, mossor, lavar och insekter r beroende av dd ved, finns det gott om insekter s fr fglarna lttare mat och i den dda veden kan de hitta hligheter att ha sina bon i:Att lmna riktigt gamla trd. En rn behver gamla tallar med kraftiga kronor fr att bygga sitt bo som kan vga upp emot 1000 kg. I de gamla trden, srskilt ekarna trivs arter som inte kan leva ngon annanstans.Att lmna lvtrd dr det inte finns s mycket lvtrd. Vissa arter krver lvtrd.Att lmna kantzoner med trd och buskar vid kar och vattendrag. I kerkanten kan smdjur f skydd mot rovdjur. Frn buskarna trillar insekter och nringsmnen ner i vattnet. Vxtligheten skuggar ocks vattnet som d fr en jmnare temperatur vilket bland annat ringen krver.Att lmna omrden som innehller utrotningshotade arter och sllsynta naturmiljer helt frn avverkning.*Nsta omrde i hllbar utveckling r ekonomi.

Skogen har ett stort ekonomiskt vrde fr skogsgarna, skogsindustrin och de som vidarefrdlar virke. Den bidrar ocks till frsrjningen fr familjer dr det finns ngon som jobbar i ett fretag som r kopplat till skogen.

Tack vare de skatteintkter som sysselsttning och frsljning av skogsprodukter genererar s r skogen ocks ekonomiskt vrdefullt fr alla andra. Skatteintkter till stat, kommun och landsting anvnds till nytta fr alla medborgare.

Sverige r en nettoexportr av skogsprodukter. Under 2009 exporterade vi varor frn skogen fr 123 miljarder kronor och vi importerade fr 29 miljarder kronor. (Nettot allts 94 miljarder.)

Vi ska titta lite mer p skogens ekonomiska vrden.*Skogen r en rvaruklla. Eftersom nya trd planteras nr de gamla avverkas s sger man att virke frn skogen r en frnyelsebar rvara.

Av virket grs produkter av olika slag.

I massa- och pappersindustrin grs papper och papp. I sgverk sgas plank och brdor. I vrmeverk och villor anvnds virke, grenar och toppar till att producera energi. Spill frn sgverk och massaindustri anvnds fr energiproduktion. Ca. 20% av all energi i Sverige kommer frn biobrnslen. Merparten av detta kommer frn skogen. Av plank och brdor grs alltifrn tndstickor till broar och konserthallar. Flera spnnande projekt dr man kombinerar tr med andra material fr att f fram nya vrdefulla egenskaper pgr. I Finland flisar man t.ex. ner returved och returplast och tillverkar golv till altaner av. I massaindustrin utvinns kemikalier som terpentin och tallolja. Ur veden kan man ocks utvinna kemikalier som anvnds som stningsmedel (t.ex. vanillin, xylitol), frtjockningsmedel (finns i glass, ketchup, mlarfrg m.m.)

Forskning pgr fr att hitta nnu fler anvndningsmjligheter, det r t.ex. fullt mjligt att gra plaster av vedens lignin, av fibrerna grs redan i dag tyger som viskos men man har nnu fler material p gng. I rymdfrjornas vrmeskldar anvnder man idag ett extremt vrmetligt textilmaterial som r tillverkat av viskostrd, allts av trd!

Skogsrvara r allts frnyelsebar och r jmfrt med produkter av fossila brnslen, betong och stl betydligt mer klimatsmarta. De bidrar inte till de stora utslpp av koldioxid som de andra materialen gr.

Frutom ekonomiskt vrdefulla produkter gjorda av trd s r ven det ekonomiska vrdet av jakt, fiske, br- och svampplockning viktigt. Hr kan vi ocks ta med det ekonomiska vrde som aktivitets- och turistnringen ger.

Bilden av Sverige som ett skogsland med sjar, skogar och vildmarker r helt klart ngot som lockar turister, srskilt frn utlandet.*Knappt 30 000 mnniskor r sysselsatta i skogsbruket, dessutom jobbar mnniskor med rennring och turismnring med skogen som arena.

Inom skogsbruket finns flera olika yrkesgrupper; skogsarbetare, skogsmstare, skogstekniker, jgmstare, inventerare, virkeskpare, biologer, arkeologer, lantmtare, pedagoger, informatrer, forskare, ekonomer, beteendevetare m. fl.

Bilder: Sveaskog, Skogen i Skolan

*Ungefr 40 000 jobbar inom trvaruindustri och 35 000 inom massa- och pappersindustrin.

Dessutom jobbar uppemot 100 000 i fretag som r beroende av skogsbruket eller skogsindustrin p ngot stt som t.ex. transportfretag, kemifretag, IT-fretag, ekonomifretag, energifretag m.fl.

Totalt sett r allts knappt 200 000 mnniskor i Sverige direkt beroende av skogen fr sin inkomst. Dessutom tillkommer frsts familjemedlemmar till dessa personer.

Bild 5, 6, 7: Martinsons *Frutom ekologiska vrden och ekonomiska vrden finns ocks andra vrden som bidrar till vr vlfrd, det r de s kallade sociala vrdena.

I princip kan vilken skog som helst ha sociala vrden eftersom det r mycket upp till var och en att bedma. En skog som ligger nra ett samhlle har troligtvis hgt socialt vrde fr de som bor i samhllet medan den r helt betydelsels fr de som inte bor dr. Fr ngon som bor p landsbygden kan en skog som skts med avverkning och skogsvrd ha ett socialt vrde eftersom man bedriver jakt p omrdet.

P Skogsstyrelsen frsker man identifiera var skogar med srskilt hga sociala vrden finns. De har valt att beskriva dessa skogar s hr: Skogar med hga sociala vrden r skogar som r viktiga fr mnniskors livsmilj, rekreation, folkhlsa, friluftsliv samt dessa vrdens betydelse fr lokal och regional utveckling.

*Tack vare allemansrtten har vi i Sverige stora mjligheter att vistas i skogen fr friluftsliv och rekreation. Hundgare och andra r flitiga anvndare av nrnaturen fr dagliga promenader men mest lr det vara barnen som anvnder den ttortsnra naturen fr lek och kojbyggen m.m.

Fler och fler vljer att beska skogen i grupp i olika arrangerade utflykter t.ex. svampplockning, bergsklttring eller vandringar.

Skogens hlsobringande effekter finns dokumenterade i en rad olika underskningar. Naturvrdsverket har sammanstllt en hel del i en populrbroschyr Naturen som kraftklla som gr att bestlla frn deras hemsida.

Frutom fysisk motion s pverkas vi ven psykiskt av skogen. En underskning frn USA visar att patienter med utsikt ver en park tillfrisknar fortare och behver mindre smrtlindrande medicin n de som har utsikt ver en betongvgg. Barn som vistas regelbundet i naturen fr mindre halter av stresshormonet kortisol, resultat av underskning vid Linkpings universitet. Flera frsk visar att utbrnda har lttare att komma tillbaka till jobb eller utbildning om de fr vistas i en grn milj . *Frr var vi beroende av det som skogen kunde ge i form av mat, pls och byggnadsmaterial. nnu r det mnga som jagar, fiskar och plockar br och svamp och man uppskattar de goda och ekologiska rvarorna. Fr mnga r det skert ocks bra fr hushllsekonomin. Men fr de allra flesta rr det sig nog framfrallt om ett sknt stt att njuta av skog och natur.

Nr det gller jakt br man ocks ta upp samhllsnyttan av jakten genom att viltstammarna hlls i balans vilket inte minst trafikanter och jordbrukare har gldje av. *Fr naturfolk runt om i vrlden, dribland samerna, r naturen en frutsttning fr att fra kulturarvet vidare. Naturfolks rtt till medbestmmande ver de omrden de verkar i r drfr en viktig del av den sociala aspekten av ett hllbart samhlle. Nr det gller hllbart skogsbruk s r det viktigt att samarbetet kring skogsbruk och rennring fungerar.

Konstnrer av alla de slag har i alla kulturer och ocks i dag inspirerats av naturen och skogen. Vra gamla sgner om tomtar, troll och skogsrn har alla sin grund i skogen och naturen. n idag skrivs bcker och filmer dr handlingen utspelas med koppling till skogen. ven unga poeter och textfrfattare hmtar inspiration frn skogen. Inspirationen kan hmtas p ondligt mnga stt; ljus, mrker, former, frger, ljud, tystnad, arters levnadsstt, rstidsvxlingar, liv och dd Natur i olika delar av vrlden har mycket gemensamt och kan vara en naturlig mtesplats fr mnniskor frn olika kulturer. Men mnniskor kan ocks ha skrmmande erfarenheter av skogar med gerillagrupper och minor och de kan knna rdsla fr att vistas i vra skogar vilket vi mste respektera.

*Bilder: Sveaskog, Skogen i Skolan*Att skogen ger jobb och frsrjning r ocks ett socialt vrde. Det r inte minst viktigt p orter dr alternativa arbetsgivare inte finns. Uppbyggnaden av vgar och andra transportnt fr skogsnringens behov anvnds ofta av allmnheten ocks. De tusentalsmil skogsbilvgar som byggts i landet gr till exempel naturomrden lttillgngliga fr en bred allmnhet. **Nu har vi gtt igenom hur skogen p olika stt kan bidra till ett hllbart samhlle.

Inom skogsbruket i Sverige s har man ambitionen att bedriva ett hllbart skogsbruk, vr skogpolitik vilar p tv jmstllda ml:

Miljmlet "Skogsmarkens naturgivna produktionsfrmga skall bevaras. En biologisk mngfald och genetisk variation i skogen skall skras. Skogen skall brukas s att vxt- och djurarter som naturligt hr hemma i skogen ges frutsttningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestnd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljvrden samt dess estetiska och sociala vrden skall vrnas."

Produktionsmlet Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt s att den ger en uthlligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i frga om anvndningen av vad skogen producerar.