oktober 2014

Handläggarstöd tillfälligt boende

Inledning Om detta handläggarstöd

Läsanvisning

Vad omfattas?

Vilka är riskerna i

verksamheterna?

Prioriteringar i tillsynen

Lagstiftning och

myndigheter

Förslag och

rekommendationer för

genomförande av tillsyn

Var man hittar mer

information Litteratur, länkar m.m.

plats för bild

Bilagor: Checklista för tillsynn

Hur hittas olika tillfälliga boenden??

Information till VUU

plats för bild Klicka ovan eller gå till detaljerad innehållsförteckning

2

Innehåll

Inledning – om detta handläggarstöd ..................................................... 3

Bakgrund och syfte .................................................................................. 3

Läsanvisning ............................................................................................ 3

Projektgrupp ............................................................................................. 3

Vad omfattas .............................................................................................. 4

Definitioner ............................................................................................... 4

Vilka typer av boenden ingår ................................................................... 4

Hur skiljer vi olika typer av boenden från varandra? ............................... 5

Vilka är riskerna i verksamheterna? Prioriteringar i tillsynen .............. 6

Risker i olika boenden .............................................................................. 6

Prioriteringar............................................................................................. 7

Dricksvatten kan behöva uppmärksammas ............................................. 7

Lagstiftning och myndigheter .................................................................. 8

Nationella miljömål som berör tillfälligt boende........................................ 9

Förslag och rekommendationer för genomförande av tillsyn ............ 10

Skyldighet att bedriva tillsyn ................................................................... 10

Vad finns i kommunen? Tillsynsregister ................................................ 10

Tillsynsplan och prioriteringar ................................................................ 10

Livsmedelskontroll på verksamheten? ................................................... 10

Tips för tillsynen ..................................................................................... 10

Var man hittar mer information .............................................................. 13

Myndigheter och organisationer ............................................................ 13

Lagstiftning ............................................................................................. 13

Referenser och litteratur ........................................................................ 13

Bilagor ....................................................................................................... 15

Checklista för tillsyn ................................................................................ 16

Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen? ........... 21

Information till VU ................................................................................... 25

Sista sidan: Om Miljösamverkan Västra Götaland samt adressuppgifter

3

Inledning – om detta handläggarstöd

Bakgrund och syfte

I enkäten om verksamhetsplan 2013 framkom önskemål om dels ett

hälsoskyddsprojekt om gym och idrott, dels ett hälsoskyddsprojekt

om tillfälligt boende. Det beslöts när verksamhetsplanen fastställdes

att hantera båda frågorna i ett gemensamt projekt som inleddes 2013

och slutförs under 2014.

Detta handläggarstöd gäller tillfälligt boende.

Handläggarstödets syfte är att underlätta för miljökontoren att utöva

en effektiv och ändamålsenlig tillsyn av tillfälliga boenden.

En förhoppning är att det ska bidra till ökad samsyn om vad som bör

prioriteras i tillsynen och vilka krav som kan ställas på verksamhet-

erna.

Handläggarstödet är kortfattat och utgår från risker i verksamheterna

och vad som kan behöva prioriteras i tillsynen. Hänvisningar görs till

annan litteratur med mer information, inte minst handboken Hälso-

skydd vid tillfälligt boende (2)

. Det är lämpligt att först ta del av

handboken och sedan använda detta handläggarstöd som ett kom-

plement.

Läsanvisning

Börja gärna med att läsa igenom avsnitten

Vad omfattas

Vilka är riskerna i verksamheterna? Prioriteringar i tillsynen och

Lagstiftning och myndigheter

Tips och vägledning för tillsynen finns i

Förslag och rekommendationer för genomförande av tillsyn som

kompletteras av bilagan Checklista för tillsyn. Ett komplement är

också bilagan Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i

kommunen?

Hänvisning till litteratur är i form av upphöjd referenssiffra inom

parantes. Exempel: (36)

. Denna litteratur finns i en lista i avsnittet Var

man hittar mer information. Referenssiffrorna är klickbara så att det

är enkelt att komma till den aktuella titeln i listan. Där är det i sin

tur, så långt det varit möjligt, länkat till den aktuella litteraturen.

Hänvisningar till sidnummer, bilagor m.m. är oftast klickbara trots

att det inte blåmarkerats.

Projektgrupp

Handläggarstödet har sammanställts av en projektgrupp i Miljösam-

verkan Västra Götaland (MVG) med följande deltagare:

Liv Berg, Marks kommun, Miljöenheten

Naida Granov, Tjörns kommun, Miljöavdelningen

Kristin Gullstrand, Mölndals stad, Miljöförvaltningen

Gudrun Törnström, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljö-

skyddsenheten

Lasse Lind, MVG, projektledare, sammankallande.

4

Vad omfattas

Definitioner

Tillfälliga boenden

Vårdlokaler

Miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälso-

skydd har olika krav på bostäder och lokaler för allmänna ändamål.

Av förarbetena (1)

till miljöbalken framgår att allmänna lokaler till

exempel kan vara hotell och likande, det vill säga tillfälligt boende

där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad. En entydig

definition av tillfälligt boende saknas och varje enskild situation får

därför bedömas separat. Vanligen betraktas inte ett boende som till-

fälligt om det går att identifiera ett besittningsskydd enligt 12 kap.

3 § jordabalken.

Korttidsboende är ett tillfälligt boende. De tillfälliga boendena varie-

rar mycket i storlek och utformning. Karaktäristiskt för tillfälliga

boenden är att i denna typ av verksamhet kan genomströmningen av

människor vara stor. Ofta delar de boende på hygienutrymmen och

bor på en relativt liten yta. Vid vissa tillfälliga boenden erbjuds även

mat. Behovet av ett väl fungerande arbete med att hålla god hygien

är därför stort, både när det gäller boendet i sig och när det gäller

hantering av livsmedel. Även andra lagar och bestämmelser påverkar

verksamheten. Bygglov kan krävas och det är viktigt att lokalerna

utformas på ett ur brandskyddssynpunkt acceptabelt sätt.

Vid bedömning av om en verksamhet eller en åtgärd är yrkesmässig

kan nedanstående punkter användas. Den som bedriver verksamhet-

en eller vidtar åtgärden

är näringsidkare,

kallar sig företagare,

uppenbarligen bedriver verksamheten kommersiellt,

utför tjänster åt någon annan,

tar betalt, eller

agerar inte som privatperson (2).

Verksamheter som bedrivs i vårdlokaler är hälso- och sjukvård, so-

cialtjänst, tandvård samt annan vård eller omsorg. Vårdlokaler och

skötseln av dessa ska enligt miljöbalken inte innebära olägenhet för

människor som vistas i lokalen (4)

.

Vilka typer av boenden ingår

Läs även bilagan Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i

kommunen? som tar upp fler typer än de som nämns här.

Till tillfälliga boenden räknas bland annat hotell, vandrarhem, cam-

pingplatser, bed & breakfast och andra typer av tillfälliga övernatt-

ningar. Fler exempel är lägergårdar, härbärgen, övernattningsstu-

gor och möblerade företagsbostäder.

Andra typer av tillfälliga boenden kan vara sådana boenden som

anordnas för tillfällig arbetskraft eller säsongsarbetare.

I Migrationsverkets verksamhet utnyttjas också olika former av till-

fälliga boenden som sammanfattande kan benämnas migrationsbo-

enden:

Transitboende är ett tillfälligt boende där ensamkommande flykting-

barn bor i väntan på att bli placerade i en anvisningskommun (en

anvisningskommun har ett avtal med Migrationsverket).

Andra former av migrationsboenden är ankomstboende där sökanden

bor medan asylansökan registreras. Sedan flyttar sökanden vidare till

ett asylboende och bor där i avvaktan på behandling av asylansökan.

5

Det finns även tillfälliga boenden som tillståndsprövas av Inspekt-

ionen för vård och omsorg, IVO:

IVO prövar ansökningar om tillstånd för enskilda verksamheter en-

ligt Socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd till vissa funktions-

hindrade, LSS, samt för verksamheter inom hälso- och sjukvård.

Exempel på verksamheter enligt SoL är Hem för vård eller boende,

Särskilt boende, Hem för viss annan heldygnsvård (”Korttidsbo-

ende”) samt Öppenvård och dagverksamhet för äldre.

Genom tillståndsprövningen görs en bedömning om verksamheten

har förutsättningar att bedrivas med god kvalitet och säkerhet innan

tillstånd utfärdas. I tillståndsprövningen bedömer IVO bl.a. verk-

samhetens kvalitets- och ledningssystem, lokaler och andra förut-

sättningar. IVO granskar lokalerna i samband med verksamhetsbe-

sök, som görs både vid tillståndsprövning och vid ändringar som

berör lokalerna. Den som söker tillstånd är själv skyldig att kontakta

kommunens miljönämnd om mat ska tillredas. I sådana fall ska den

sökande kunna visa för IVO att kontakt tagits.

Kommunala verksamheter omfattas inte av tillståndsplikt. Däremot

gäller samma regler och lagstiftning för såväl kommunala som pri-

vata verksamheter. IVO har ansvar för tillsyn av kommunala verk-

samheter. Tillsyn görs av respektive regionavdelning på IVO. Till-

ståndsenheten är nationell.

IVO informerar inte Miljönämnden när tillstånd beviljats. På IVO:s

webbplats finns tillgång till register över de verksamheter som god-

känts (5)

.

Hur skiljer vi olika typer av boenden från varandra?

Ibland är det svårt att se var gränsen går mellan permanenta boen-

den, tillfälliga boenden och vårdlokaler. Gränserna mellan dessa

kategorier är inte tydliga och vissa verksamheter kan sägas vara både

vård och tillfälligt boende.

Gemensamt för dessa verksamheter är att de omfattas av samma

regler i 45§ FMH, d.v.s. tillsynsmyndigheten ska ägna särskild upp-

märksamhet åt dem i sin tillsyn.

Bostäder har till skillnad från övriga kategorier en viss särställning i

lagstiftningen, bland annat när det gäller tillsynsmyndighetens rätt

till tillträde.

Enligt 45§ FMH, pkt.4, kallas även tillfälliga boenden för bostad. Av

detta följer att 33§ FMH med krav på bostäder, se sid 7, också gäller

för tillfälligt boende.

6

Vilka är riskerna i verksamheterna? Prioriteringar i tillsynen

Vid ett tillfälligt boende kan brister i hygien och boendemiljö med-

föra risker för människors hälsa eller andra olägenheter. De hälsoris-

ker som ingår i begreppet olägenhet för människors hälsa enligt mil-

jöbalken, och som det finns risk för vid tillfälligt boende beskrivs i

handboken Hälsoskydd vid tillfälligt boende (2)

:

smitta genom mat och vatten

smitta genom lokaler och utrustning

skadedjur och ohyra

ämnen i luften

kyla och värme

bullerstörningar

annat obehag eller annan hälsorisk, t ex bristande tillgång till

toaletter, hygienutrymmen, dagsljus eller belysning

miljöpåverkan, t ex genom ovarsam kemikaliehantering som via

påverkan på miljön blir en hälsorisk eller då en enskild avlopps-

anläggning påverkar dricksvattenkvaliteten

Risker i olika boenden

Tillfälliga boenden finns i många olika former, och det kan vara

olika risker förknippade med olika boendetyper.

De boenden som finns beskrivna i Hälsoskydd vid tillfälligt boende är:

Hotell, pensionat, konferensanläggning med boende

Lägergårdar

Vandrarhem

Tillfällig bostad för arbetskraft

Härbärge

Militärförläggning

Transitenhet/ förläggning för asylsökande

Lägenhetshotell

Rum i eller i anslutning till bostad

Campingplats

Stugby

Naturcamping

Boende i samband med festivaler, stora idrottstävlingar mm

Lägerverksamhet med boende i tält eller i vindskydd

Fjällstuga

Gästhamn

Risker kopplade till dessa typer av boenden finns beskrivna i hand-

boken Hälsoskydd vid tillfälligt boende.

Nedan ges exempel på risker i några boendeformer som är tillfälliga

men inte tas upp i handboken:

Äldreomsorg, t.ex. demensboenden, gruppboenden.

Den största risken kopplad till dessa typer av boende är risk för leg-

ionärsjuka varför kontroll av vattentemperaturen bör prioriteras i

tillsynen. Risker som har identifierats vid tidigare tillsyn har förutom

legionella även varit bristande ventilation och otillräckliga städruti-

ner.

Boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Här bör fokus vid tillsyn ligga på hygien och städrutiner. Frågor som

kan vara bra att fundera över vid inspektion kan vara; Hur säkerstäl-

ler de ansvariga att hygienen är tillräcklig för att förhindra smitta?

Fungerar de rutiner som de har i praktiken?

Missbruksboenden

När det gäller olika typer av utslussningsboenden, där det bor perso-

ner som ska tränas i att ta hand om en lägenhet/rum på egen hand är

det viktigt att det finns rutiner för att säkerställa att städningen är

tillräckligt god av både rum och gemensamma utrymmen. (Har de

7

besittningsskydd har vi inte utan vidare rätt att gå in i deras rum, se

vidare om Tillträde till bostäder på sid 11)

Häkten/fängelser

Här vistas många personer som har svårt att föra sin egen talan. Risk

för blodsmitta kan förekomma då det på vissa häkten/anstalter finns

gym. Bristande städning och underhåll av fastighet är exempel på

andra risker.

Prioriteringar

Prioritera tillsynen på de boenden där det bor personer som på olika

sätt har svårt att föra sin egen talan och därigenom påverka sitt val

av boende. Det kan exempelvis handla om handikappade, barn, flyk-

tingar, kriminella och säsongsarbetare.

Bland dessa kan det, när detta handläggarstöd skrivs 2014, finnas

anledning att framhålla migrationsboenden (av olika slag) som sär-

skilt angelägna att prioritera för tillsyn. Anledningen är den stora

ökningen av antalet flyktingar på senare tid och som väntas öka yt-

terligare framöver, och att man vid tillsyn i vissa fall funnit stora

brister i standard, underhåll och hygien (städning m.m.) på dessa

boenden.

Dricksvatten kan behöva uppmärksammas

Tillfälliga boenden med egen dricksvattentäkt som omfattas av

Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30) ska ha

ett fungerande egenkontrollprogram omfattande bl.a. driftsinstrukt-

ioner, regelbundna provtagningar m.m. Allt för att kunna garantera

att dricksvattnet är hälsosamt och rent. Nya verksamheter som om-

fattas av dricksvattenföreskrifterna är också skyldiga att göra en an-

mälan för registrering till kontrollmyndigheten (kommunens miljö-

nämnd).

De som omfattas av dricksvattenföreskrifterna är alla som i genom-

snitt tillhandahåller 10 m3 dricksvatten eller mer per dygn, eller som

försörjer minst 50 personer. Dricksvatten som tillhandahålls eller

används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet

omfattas dock alltid av dessa föreskrifter, oavsett verksamhetens

storlek.

Verksamhet med uthyrning av rum, stuga eller liknande tillfälligt

boende som är avsedd för att samtidigt ta emot högst 8 gäster räknas

dock inte som kommersiell. För dessa, samt för övriga anläggningar

(mindre än 10 m3/dygn eller färre än 50 personer) gäller istället

Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning (3)

.

Följande anges i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksam-

het och hälsoskydd (punkt nr 6 avser vatten):

Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors

hälsa

33 § I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors

hälsa skall en bostad särskilt;

1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, ra-

don, luftföroreningar och andra liknande störningar,

2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilat-

ion eller på annat sätt,

3. medge tillräckligt dagsljus,

4. hållas tillfredsställande uppvärmd,

5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,

6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar be-

skaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra

hushållsgöromål.

8

Lagstiftning och myndigheter

Miljöbalken (SFS 1998:808) se 3 kap i Socialstyrelsens Hälsoskydd

vid tillfälligt boende (2)

.

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälso-

skydd 45 §: Verksamheter som tillsynsmyndigheten ska ägna sär-

skild uppmärksamhet åt i sin tillsyn, se 4 kap i Socialstyrelsens Häl-

soskydd vid tillfälligt boende.

33 §: Krav på bostäder. Paragrafen återges här på sid 7.

Miljötillsynsförordning (2011:13)

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen – Smittskyddslagen,

tobakslagen, miljöbalken.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om:

-ventilation FoHMFS 2014:18

-fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:14

-radon inomhus FoHMFS 2014:16

-temperatur inomhus FoHMFS 2014:17

-buller inomhus FoHMFS 2014:13

-höga ljudnivåer FoHMFS 2014:15

-städning FoHMFS 2014:19

Naturvårdsverket – Avfallsförordningen, Föreskrifter, Allmänna

råd.

Handböcker

Socialstyrelsens Hälsoskydd vid tillfälligt boende (2)

Socialstyrelsens Hygien, smittskydd och miljöbalken - Objektburen

smitta (6)

Socialstyrelsens Fastighetsägarnas egenkontroll (7)

Socialstyrelsens Temperatur inomhus (8)

Socialstyrelsens Kemiska ämnen i inomhusmiljön (9)

Socialstyrelsens Buller (10)

Socialstyrelsens Radon i inomhusluft (11)

Naturvårdsverkets Egenkontroll (12)

Naturvårdsverkets Operativ tillsyn (13)

Livsmedelsverket – Livsmedelslagstiftningen

Föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30)

Råd om enskild dricksvattenförsörjning (3)

Tillsyns- och föreskriftsrådet, TOFR (har från våren 2014 ingen

egen webbplats, utan hittas på Naturvårdsverkets webb)

Beslut till miljöbalken (14)

Några tips till dig som handlägger ärenden enligt miljöbalken (15)

Andra myndigheter/organisationer som kan vara till stöd i tillsynen

Smittskyddsenheter – Varje landsting/region har en smittskyddsenhet som

kan ge råd och stöd i smittskyddsfrågor. Gemensamma informationsinsat-

ser kan göras i tillsynen.

I vårt län kontaktas Smittskydd Västra Götaland.

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum – VMC är ett mil-

jömedicinskt kompetenscentrum. De kartlägger miljörelaterade hälsorisker

och utför miljömedicinska utredningar åt t.ex. miljöförvaltningar vid svåra

miljömedicinska frågeställningar.

IVO, Inspektionen för vård och omsorg - IVO utövar tillsyn över

verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården,

samt över hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten ansvarar

också för viss tillståndsgivning. (Läs mer på sid 5.)

9

Räddningstjänst – Lag (2003:778) om skydd mot olyckor - Rädd-

ningstjänsten genomför tillsyn på tillfälligt boende och har ofta kun-

skap om lokalerna.

Byggnadsnämnd - Plan- och bygglagen (PBL) (SFS 2010:900) -

Byggnadsnämnden har krav på ansökan och anmälan av nya bygg-

nader och lokaler samt vid ändrad användning av lokaler. Det är

vanligt att miljönämnden är remissinstans för sådana ärenden.

Boverket – Myndigheten för samhällsplanering, byggande och bo-

ende. Här finns vägledning kring exempelvis legionella, radonåtgär-

der, ventilation, fukt, inomhusklimat och bullerskydd.

Arbetsmiljöverket – Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar utifrån ar-

betsmiljölagstiftningen för flera av de verksamheter som även miljö-

nämnden har tillsyn över. Samverkan kring tillsynen kan vara till

fördel i många fall.

Polisen - Lag om hotell och pensionatsrörelse - Tillstånd krävs för

att driva hotell- och pensionatrörelse. Med hotell- och pensionatrö-

relse avses yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla

tillfällig möblerad bostad. Tillstånd krävs för verksamhet av viss

storlek. Tillståndet söks skriftligen hos polismyndigheten på orten.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM – Myndigheten arbetar pådrivande

och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade

effekter av strålning. Exempel på områden som SSM ger vägledning

kring är radon, berggrund, solarier, mobiltelefoni, kraftledningar etc.

Migrationsverket – Migrationsverket är en av verksamhetsutövarna

inom tillfälligt boende. Inom flyktingmottagandet erbjuder Migrat-

ionsverket asylsökande boende.

Kriminalvården - Kriminalvården är en statlig myndighet med an-

svar för häkten, fängelser och frivård. I kommunerna kan det finnas

häkte, anstalt/fängelse och vårdboende.

Socialnämnd/Omsorgsnämnd – De nämnder som har ansvaret för

tillfälliga boenden som exempelvis boende för ensamkommande

flyktingbarn och slussboenden samt vårdboenden som demens- och

missbruksboenden.

Nationella miljömål som berör tillfälligt boende

God bebyggd miljö

Giftfri miljö

Grundvatten av god kvalitet

Säker strålmiljö

Ingen övergödning

10

Förslag och rekommendationer för genom-förande av tillsyn

Skyldighet att bedriva tillsyn

Enligt 45 § punkt 4 FMH gäller att kommunen i tillsynen ska ägna

särskild uppmärksamhet åt lokaler där allmänheten yrkesmässigt

erbjuds tillfällig bostad, och enligt punkt 2 gäller detsamma bland

annat lokaler för omhändertagande, och enligt punkt 1 byggnader

som innehåller bostäder.

Vad finns i kommunen? Tillsynsregister

Miljökontoret är skyldigt att ha ett tillsynsregister. Det ska också

omfatta tillfälliga boenden.

Alla verksamheter i kommunen som kan räknas hit är kanske inte

kända av miljökontoret. Till stöd för att få tillsynsregistret så kom-

plett som möjligt har projektgruppen ställt samman bilagan Hur hitt-

tas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen?

Tillsynsplan och prioriteringar

Eftersom dessa verksamheter ska ägnas särskild uppmärksamhet (se

ovan) måste en planerad tillsyn finnas, den kan inte endast vara kla-

gomålsbaserad.

Projektgruppen ger inga råd om hur det ska tas upp i tillsynsplanen,

t.ex. om tillsynen bör ske kampanjvis eller löpande med vissa tidsin-

tervaller, men verksamheter med störst risker bör prioriteras i till-

synsplaneringen. Se avsnittet Vilka är riskerna i verksamheterna?

Prioriteringar i tillsynen i detta handläggarstöd för vägledning om

prioriteringar.

Livsmedelskontroll på verksamheten?

Hör med livsmedelsinspektörerna på den egna förvaltningen om det

finns ärenden på den verksamhet som är aktuell för inspektion.

Kanske ska inspektion genomföras gemensamt?

Dricksvatten kan behöva uppmärksammas, se sid 7.

Tips för tillsynen

Checklista

En checklista för tillsyn finns med som bilaga i detta handläggarstöd.

Checklistan är relativt utförlig, men det är inte nödvändigt eller

kanske ens önskvärt att ta upp allt vid ett och samma tillsynsbesök.

En del av frågorna avser egenkontroll och innebär att inspektören

behöver tala med ansvariga, andra frågor avser iakttagelser under

inspektionsbesöket.

Oanmält eller föranmält

Projektgruppen bedömer att det vid dessa verksamheter oftast är bäst

med inspektion utan föranmälan, för att se verksamheten som den

ser ut ”till vardags” vad avser till exempel städning och rengöring,

avfallshantering, beläggningsgrad med mera.

Om ingen ansvarig chef eller motsvarande finns på plats vid besöket

försvårar det visserligen granskningen av egenkontrollen, men det

kan dock lösas genom telefonkontakt med ansvarig efter tillsynsbe-

söket, eller i vissa fall ett förbokat återbesök.

I vissa fall olämpligt att inte föranmäla

Oanmäld inspektion är dock inte lämplig vid boenden där man kan

förvänta sig att ingen personal finns på plats, det kan exempelvis

11

gälla migrationsboenden och boenden för arbetskraft. I sådana fall

bör inspektören försäkra sig innan besöket om att någon från verk-

samheten eller fastighetsägaren kan följa med (men då gärna med

kort varsel).

Beakta också för migrationsboenden följande (citat från Tillsyn av

migrationsboenden (17)

från Eksjö kommun/Miljösamverkan F):

De boende är inte alltid införstådda med din roll i samhället och kan

uppfatta en främmande persons närvaro som hotfull. Språket kan

vara ett problem. Beroende på religion är du som man inte alltid väl-

kommen in i kvinnors närvaro, respektera detta och låt de som bor

där förbereda sig för att du kommer in i deras hem. Tänk på att du är

i någons hem, respektera det. Försök att le och förklara att du enbart

är intresserad av att se skicket på boendet. Fråga gärna de boende

om de har något som de vill ta upp/visa, den typen av information

kan vara mycket värdefull.

Har boende bett miljökontoret att komma och inspektera kan besöket

ändå göras utan att verksamhetsutövare eller fastighetsägare är på

plats.

Tillträde till bostäder

Tillsynsmyndigheten har enligt 28 kap. 1§ MB rätt till tillträde till

fastigheter, byggnader med mera.

I 6 § samma kapitel står under rubrik Aktsamhetskrav:

”Åtgärder enligt 1-5 §§ skall utföras så att minsta skada och intrång

orsakas.

Tillträde till bostäder får endast ske i den utsträckning det behövs

för att förebygga eller undanröja olägenheter för människors hälsa.”

Den bestämmelsen bör innebära restriktivitet mot att försöka ”tvinga

sig in” i människors bostäder för att utöva tillsyn, samtidigt som

tillträdesrätten ändå finns om den ”behövs för att förebygga eller

undanröja olägenheter för människors hälsa”, men alltså inte för

tillsyn av andra frågor. Projektgruppen har inte försökt ta reda på om

det här kan vara någon skillnad mellan boende med besittningsskydd

och tillfälligt boende, men sannolikt är det inte lika självklart att

kunna gå in i ett boende med besittningsskydd.

Egenkontrollen

Granskning av egenkontroll bör alltid ingå. Det som denna gransk-

ning ska ge svar på är frågorna

1. Finns det en rutin?

2. Är rutinen känd av dem som ska tillämpa den?

3. Tillämpas rutinen?

Rutin kan här avse ett ”komplett” system för egenkontroll eller en

viss rutin som inspektören särskilt vill fokusera på vid den aktuella

inspektionen, exempelvis städrutiner.

Vem kan förelägganden riktas till, den som driver verksamheten

eller fastighetsägaren? Vem är verksamhetsutövare?

Såväl fastighetsägaren som den som bedriver verksamhet i fastighet-

en kan vara verksamhetsutövare i miljöbalkens mening och därmed

bli aktuell för tillsyn och förelägganden. Ofta är fastighetsägare och

verksamhetsutövare samma juridiska person, t.ex. en hotellrörelse

som äger sin fastighet.

I andra fall är det en fastighetsägare som den som bedriver verksam-

heten hyr in sig hos, t.ex. är det ofta så för migrationsboenden där

Migrationsverket hyr bostäder av en fastighetsägare.

Vanligt är att tillsynsmyndigheten riktar förelägganden till ”den

egentliga verksamhetsutövaren”. Verksamhetsutövaren får sedan i

sin tur ta upp med fastighetsägaren om några av åtgärderna kräver

medverkan av denne.

Genom rättsfall (t.ex. MÖD 2009-M 6554 som gäller just migrat-

ionsboenden) har det dock klarlagts att förelägganden måste riktas

mot den som har rådighet att utföra åtgärden i fråga. Exempelvis kan

12

Migrationsverket inte åtgärda ventilationen, föreläggande om det

måste därför riktas till fastighetsägaren.

Det ovannämnda kan sammanfattas med detta citat från en föredrag-

ningsbild (Eksjö kommun) på projektets seminariedag 26 maj 2014:

En verksamhetsutövare är den som har den juridiska möjligheten och

ekonomiska förutsättningarna att vidta åtgärder för att avhjälpa en brist.

Migrationsverket är verksamhetsutövare för verksamheten ”migrations-

boende”, ansvarar för personerna på anläggningen, städning, information

etc.

Fastighetsägaren är verksamhetsutövare vad gäller uthyrningen av fastig-

heter för bostadsändamål och ansvarar för fastighetsrelaterade frågor som

skötsel, underhåll, skadedjursbekämpning, reparationer etc.

Projektgruppen vill dock framhålla att det inte alltid behöver vara

solklart vem som har rådigheten över en viss fråga. Det är också

osäkert i vilken mån avtal om ansvarsfördelning mellan den som

driver verksamheten och fastighetsägaren påverkar vem ett föreläg-

gande ska riktas mot.

Det måste dock, enligt projektgruppens bedömning, vara möjligt att

vid allvarliga missförhållanden förbjuda verksamheten, även om

missförhållandet orsakats av något som fastighetsägaren har rådighet

över.

Det är, oavsett om det handlar om föreläggande eller förbud, ofta

lämpligt att informera båda parterna. Kopia av beslut som är riktat

till den som bedriver verksamheten kan alltså skickas till fastighets-

ägaren om det rör något denne bör känna till, och vice versa.

Inspektionsmeddelanden och förelägganden

Här finns inte medtaget några exempel på inspektionsmeddelanden

(inspektionsrapporter) eller förelägganden. För allmän vägledning

om att skriva förelägganden hänvisar vi till Beslut till miljöbalken (14)

och Lathund för sanktionsärenden (16)

.

Inspektionskort

Ett alternativ till inspektionsmeddelanden är inspektionskort, även

benämnda kontrollkort (då avseende livsmedelskontroll). Göteborgs

miljöförvaltning använder numera kontrollkort i livsmedelskontrol-

len, och Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) har sedan följt efter

och börjat använda det också på andra tillsynsområden.

På ett inspektionskort anges (utöver vissa basuppgifter) endast med

kryssmarkeringar: 1) vilka områden som granskats, och 2) om mil-

jöbalkens krav på dessa områden uppfyllts eller ej.

Det ligger utanför ramen för detta handläggarstöd att närmare för-

klara hur inspektionskort kan användas och deras för- och nackdelar.

MVG hoppas kunna ge information om det i ett separat dokument.

I bilagan Checklista för tillsyn är den sista delen, ”Summering per

kontrollområde”, i princip utformad så att den skulle kunna tas in i

ett inspektionskort.

Checklistan i övrigt, liksom hela handläggarstödet, kan dock använ-

das även vid mer traditionella tillsynsbesök som följs av ett inspekt-

ionsmeddelande. Varje miljökontor väljer naturligtvis själv sitt ar-

betssätt.

Samråd med andra myndigheter och stöd i bedömningsfrågor m.m.

I svårbedömda frågor när det gäller hälsoskydd/miljömedicin kan

möjligheter finnas att få hjälp av Västra Götalandsregionens Miljö-

medicinska Centrum (VMC) eller om det specifikt gäller smittskydd,

Smittskydd Västra Götaland. Se mer information om dessa under

rubrik Andra myndigheter/organisationer som kan vara till stöd i

tillsynen i avsnitt Lagstiftning och myndigheter. Där finns också

uppgifter om andra myndigheter som kan vara bra att samråda med

eller få uppgifter från om tillsynsobjekten.

13

Var man hittar mer information

Myndigheter och organisationer

Se avsnittet Lagstiftning och myndigheter

Lagstiftning

Författningar som berör området finns redovisade i avsnittet Lag-

stiftning och myndigheter

Här är kort information om hur man hittar dessa:

Lagar och förordningar (SFS) hittas enklast i ”Lagboken” hos Noti-

sum, http://www.notisum.se/

Utöver de sökmöjligheter som finns där så går det om SFS-numret är

känt att direkt skriva in följande webbadress i sin webbläsare:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/åååå####.htm

där åååå är årtalet och #### är numret (alltid fyra siffror, om numret

är kortare så inled med nollor).

Exempel, Miljöbalk (1998:808):

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm

Det går också att använda sig av Lagrummet, www.lagrummet.se

men författningarna är mer lättlästa på Notisum.

Myndigheters föreskrifter och allmänna råd finns i varje myndighets

egen författningssamling på respektive webbplats. För att hitta dit

har man god hjälp av Lagrummet, www.lagrummet.se, klicka där på

Myndigheters föreskrifter, och sedan på namnet på den myndighet

vars föreskrifter eller allmänna råd man söker, t.ex. Folkhälsomyn-

digheten.

Referenser och litteratur

1. Prop. 1997/98:45 Miljöbalk, del 2 sid.115

2. Hälsoskydd vid tillfälligt boende - Hotell, vandrarhem, camping-

platser m.m. Handbok. Socialstyrelsen 2004. Länk till pdf (Folk-

hälsomyndigheten) 3. Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.

Finns som pdf på webbsidan Egen brunn

4. Ansvarsfördelning för tillsyn av vårdlokaler, Socialstyrelsen,

2013

5. SOL- och LSS-registret. Webbsida hos Inspektionen för vård

och omsorg (IVO)

6. Hygien, smittskydd och miljöbalken - Objektburen smitta.

Handbok. Socialstyrelsen 2008. Länk till pdf hos Folkhälso-

myndigheten.

7. Fastighetsägarnas egenkontroll. Handbok. Socialstyrelsen

2010. Länk till pdf hos Folkhälsomyndigheten.

8. Temperatur inomhus. Handbok. Socialstyrelsen 2005. Länk till

pdf hos Folkhälsomyndigheten.

9. Kemiska ämnen i inomhusmiljön. Rapport. Socialstyrelsen

2006. Länk till pdf hos Folkhälsomyndigheten.

10. Buller- Höga ljudnivåer och buller inomhus. Handbok. Social-

styrelsen2008. Länk till pdf hos Folkhälsomyndigheten.

11. Radon i inomhusluft. Handbok. Socialstyrelsen 2005. Länk till

pdf hos Folkhälsomyndigheten.

12. Egenkontroll. Handbok 2001:3. Naturvårdsverket. Länk till pdf.

13. Operativ tillsyn. Handbok 2001:4. Naturvårdsverket. Länk till

pdf.

14. Beslut till miljöbalken. Tillsyns- och föreskriftsrådet 2013 Länk

till pdf.

15. Några tips till dig som handlägger ärenden enligt miljöbalken.

Tillsyns- och föreskriftsrådet 2013. Länk till pdf.

16. Lathund för sanktionsärenden. Miljösamverkan Västra Götal-

and 2009, revideras 2014. Länk till pdf.

17. Tillsyn av migrationsboenden. Eksjö kommun/Miljösamverkan

F. Opublicerad. Länk till information om projektet.

14

18. Hyra ut bostad till anställda. Informationsblad som ingår i

Egenkontroll för fastighetsägare, Miljösamverkan Skåne 2008.

Länk till pdf.

19. Vad gäller för tillfälliga boenden? Falkenbergs kommun 2014.

Länk till pdf.

15

Bilagor Checklista för tillsyn

Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen?

Information till VU

16

Bilaga

Checklista för tillsyn

Inspektionsdatum

Inspektör(er)

Närvarande från företaget/VU

Övriga närvarande vid inspekt-

ionen

Namn och adresser m.m. Text Not

Eventuell beteckning i miljökon-

torets register

Verksamhetens namn/ benäm-

ning

Gatuadress

Lägesbeskrivning (t.ex. koordi-

nater)

Fastighetsbeteckning

Verksamhetsutövare/företag

Organisationsnummer

Postadress

Tel

E-post

Kontaktperson

Befattning

Tel

E-post

Fastighetsägare (om annan än

verksamhetsutövaren)

Verksamheten Text eller Ja/Nej

Not

Kort verksamhetsbeskrivning

17

Antal bäddar

De boende kan i något avseende

betecknas som känsliga eller ha

svårt att föra sin talan

Om ja, beskrivning

Lokalisering

Stad, tätort, landsbygd etc:

Egen/icke kommunal vattentäkt?

(kan vara aktuellt utanför tätort)

Fråga om dricksvatten återkommer un-

der Egenkontroll i nästa avsnitt

Om ja, vem ansvarar för den?

Betydande störningar från om-

givningen (t.ex. buller)

Om ja, beskriv

Egenkontroll och rutiner, frågor till verksamhetsutövaren

Rubrik för kontrollområde med

fetstil

Utan

anm

Avvikelse/text Not

Klagomålshantering och störningar

Hur har de boende möjlighet att

anmäla fel och framföra klago-

mål?

Vad finns det i fastigheten som

kan leda till bullerproblem?

Sker regelbunden kontroll

av dessa?

Avfallshantering

Finns information till de boende

för tydlig och enkel sortering av

avfall?

Hur hanteras hushållsavfall från

de boendes rum och i ev kök?

Källsorterar ni?

Har ni farligt avfall? Hur tas

detta omhand?

Vem hämtar detta avfall?

Ventilation och temperatur

Vad får de boende för informat-

ion om hur de ska sköta sin ven-

tilation?

18

Vilken typ av ventilation har ni?

Självdrag, mekanisk frånluft, till-

/frånluft, annan.

När gjordes senaste OVK (obli-

gatorisk ventilations kontroll)?

Har ni haft problem med venti-

lationen? Om ja, vilka?

Har ni haft problem med tempe-

raturen? Om ja, vilka?

Skadedjur

Vad har ni för rutiner för sane-

ring eller kontroll av att det inte

finns skadedjur? Har ni avtal

med saneringsfirma?

Har ni haft problem med skade-

djur? Om ja, vilka?

Städning/ hygien

Finns rutiner för städning av

allmänna utrymmen?

Finns rutiner för tvättning av

sängkläder, madrasser och

madrassöverdrag?

Finns rutiner för tvätt av inred-

ningstextil?

Finns rutiner för val av kemika-

lier?

Hur förvaras städ/ tvätt kemika-

lier?

Finns kemikalieförteckning och

säkerhetsdatablad för dessa?

Har ni avtal med städfirma eller

städar ni själva?

Har de boende egen toalett och

badrum eller delar de med flera?

Om de boende är ansvariga för

städning av de egna rummen,

vad har ni för rutiner för att sä-

kerställa att det är ok?

Allmän standard och underhåll

Har ni någon underhållsplan t.ex.

gällande stambyte, fasad, ytter-

tak, för att motverka fukt/ mö-

gel?

19

Vem ansvara för detta?

Vem utför detta och

hur ofta?

Dricks- och varmvatten (dricksvatten bara om egen eller icke kommunal vattentäkt)

Dricksvatten kontrolleras

regelbundet

Resultat/vattenkvalitet

Varmvatten, rutiner för kontroll

med hänsyn till legionella

Noteringar från inspektörens iakttagelser

Rubriker för kontrollområden

samma som ovan, fetstilt

Utan

anm

Avvikelse/text Not

Klagomålshantering och störningar

Frågor till boende under inspekt-

ionen, något de klagar på?

Buller/andra störningar

Avfallshantering

Avfallshanteringen

Ventilation och temperatur

Ventilation och temperatur

Skadedjur

Skadedjur

Städning/ hygien

Städning/rent, allmänna utrym-

men

Städning/rent, boenderum

Städning/rent, hygienutrymmen

Ordning i städförråd, hantering

av städkemikalier

Tillräcklig tillgång till hygienut-

rymmen

Allmän standard och underhåll

Mögel eller dålig lukt

Tecken på fuktskador

Lokalernas allmänna skick

Trångbott eller acceptabelt

Dricks- och varmvatten

Temperatur i tappkran

20

Summering av inspektionen

Bedömningar, övergripande Kan göras under inspektionen eller efteråt

I stort sett helt OK efter vad som

kan bedömas från inspektionen

En del brister som inte behöver

följas upp särskilt men påverkar

inspektionsfrekvensen

En del eller många större brister

Viktiga brister som ska följas

upp med t.ex. föreläggande

Övriga noteringar om resultatet

av inspektionen

Summering per kontrollområde

Kontroll-

lerat vid denna

inspekt-

ion

Kontrollområde

Exempel på vad som kan ingå i inspektionen finns beskri-

vet under varje område

Avvikelser/brister som innebär så bety-

dande risk för olägen-

het för människors

hälsa eller miljön att de

ska påtalas och följas

upp.

JA NEJ

Klagomålshantering och störningar

Störningar av t.ex. buller och möjlighet att anmäla fel m.m.

Avfallshantering

Sortering och hantering av avfall

Ventilation och temperatur

Skötsel och kontroll av ventilationen, godtagbar temperatur

Skadedjur

Förekomst och rutiner för kontroll

Städning/ hygien

Rutiner för städning och rengöring, tillräckligt med hygi-

enutrymmen

Allmän standard och underhåll

Underhåll, mögel, fukt, utrymmen i förhållande till antal

boende

Dricks- och varmvatten

Dricksvattenkvalitet, varmvattentemperatur

Området inom kraftig ram ovan skulle kunna ingå som del i ett inspektionskort

21

Bilaga

Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen?

Typerna av tillfälligt boende i tabellen här utgår från de som tas upp avsnitt 9. Kommentarer – vissa typer av tillfälligt boende i Socialstyrelsens

Hälsoskydd vid tillfälligt boende. Till och med Gästhamn är det samma typer (men i något fall modifierat/kompletterat) och i samma ordning

som i Hälsoskydd vid tillfälligt boende. Efter Gästhamn har vi lagt till några typer som bara nämns eller inte alls finns med i Hälsoskydd vid till-

fälligt boende.

Om inte informationen under Allmänt ger tillräcklig vägledning så kan man kontakta dem som nämns under Branschorganisationer och/ eller

under Andra myndigheter för att få hjälp att få reda på vilka som kan finnas i kommunen. Observera att alla verksamheter inte är anslutna till

branschorganisationer.

Det kan för flera typer av boenden, utan att det angetts nedan, också vara bra att höra med kommunens fastighetskontor och bostadsbolag vilka

boenden de har kännedom om eller hyr ut till.

Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter

Hotell, pensionat, konferens-anläggning med boende m.m.

På Västsvenska Turistrådets tjänst www.vastsverige.com kan man söka olika typer av turistboenden kommunvis.

Kommunen har på sin hemsida ofta inform-ation om hotell m.m. under rubrik Turism, Besökande eller liknande, eller en turistbyrå med egen webbplats eller som man kan kon-takta direkt.

Googla på t.ex. Hotell så hittas ett flertal tjänster där man kan söka fram dessa i kommunen (alla tjänster har förstås inte med alla hotell)

SHR, Sveriges Hotell & Re-staurangägare Svenska Möten (kursgårdar) Bo på lantgård

Polisen (Polistillstånd krävs för hotell och pensionat och, med några un-dantag, all yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfäl-lig möblerad bostad för minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum.) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete

Lägergård Kontakta kommunens fritids-/idrotts-/kulturförvaltningar eller motsvarande

Livsmedelsregistrering kan förekomma.

4H, Lantgård, Ridklubbar Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete

22

Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter

Vandrarhem Se vid Hotell, pensionat … STF, Svenska turistföreningen Polisen (se vid Hotell, pensionat ...) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete

Tillfällig bostad för arbetskraft till exempel: Turistnäring, an-läggningsarbeten, bärplock-are.

Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete Arbetsmiljöverket kanske i vissa fall har kännedom om var det kan före-komma?

Härbärge Social- och omsorgsnämnd kan veta mera. Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete

Migrationsboenden (fler kate-gorier kan nog förekomma):

Ankomstboende, sär-skilda mottagnings-center i landet där personerna stannar en kortare tid.

Boende (asylboende), sker ute i landet ge-nom Migrationsver-kets försorg, eller hos släktingar eller vänner i väntan på att perso-nens ärende ska handläggas.

Ensamkommande barn, som ovan men för dessa ansvarar kommunen vad gäller uppehälle.

Förvar (i vissa fall för personer som ska ut-redas eller utvisas)

Migrationsverkets (MV) ankomstboenden finns i Malmö, Göteborg, Stockholm och Gävle. (Benämningen transitboende verkar inte så vanlig här numera) Boende som sker ute i landet genom MV:s försorg innebär att MV hyr bostäder av fastig-hetsägare (privata eller kommunala). Olika slag kan förekomma t.ex. vanliga lägenheter, tillfälliga (benämns av MV som ABT-boende), korridorbo-ende med självhushåll. Kommunens socialnämnd har ansvar för kommu-nens boende för ensamkommande flyktingbarn. Barnen kan bo i transitboenden tills de placerats. MV har i vårt län ett förvar i Göteborg

Migrationsverket Överförmyndarnämnd Socialnämnd

23

Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter

Lägenhetshotell Eventuellt Polisen (se vid Hotell, pensionat ...) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete

Rum i eller i anslutning till bostad

Bo på lantgård

Campingplats för tält och hus-vagn, inklusive övernattnings-stugor

Se vid Hotell, pensionat … Eventuellt Polisen (se vid Hotell, pensionat ...)

Stugby Se vid Hotell, pensionat … Eventuellt Polisen (se vid Hotell, pensionat ...)

Boende i samband med festi-valer, stora idrottstävlingar m.m.

Kontakta kommunens fritids-/idrotts-/kulturförvaltningar eller motsvarande för att höra vad som kan bli aktuellt

Lägerverksamhet med boende i tält eller i vindskydd

Fjällstuga - (inte aktuellt i vårt län) - -

Gästhamn - (tas inte med i detta projekt) - -

Elevhem Kommunens utbildningsförvaltning eller motsva-rande bör kunna ge uppgifter om alla skolor med boende för elever som finns i kommunen.

Skolinspektionen (tillsynsansvar för bl.a. skolor och vuxenutbildning) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete

Häkte Kriminalvården

Kriminalvårdsanstalt Kriminalvården

Polisarrest (på polisstation) Polisen

24

Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter

Boende i gränslandet vård-tillfälligt boende. T.ex: - HVB-boende - Gruppbostäder (för korttids-boende) - Andra vård- och omsorgsbo-enden (exkl sjukvård)

Kommunens socialförvaltning: Boenden under Lagen om särskilt stöd LSS och Socialtjänstlagen SoL. IVO, Inspektionen för vård och omsorg: Register finns hos IVO Se handläggarstödet sid 5.

Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete

25

Bilaga

Information till VU

Texten nedan är ett förslag på information att dela ut till verksamheter som besöks i

tillsynen.

Komplettera med mer information eller korta ner efter vad ni tycker passar, beroende på

vilken mottagare det gäller.

Här är ett par exempel på informationsmaterial som tagits fram på andra håll:

Hyra ut bostad till anställda (Miljösamverkan Skåne) (18)

Vad gäller för tillfälliga boenden? Falkenbergs kommun (19)

_____________________________________________________________

Information till er som tillhandahåller tillfälligt boende

Denna information fokuserar på att hjälpa dig som verksamhetsutövare att bedriva din

verksamhet på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt godtagbart sätt.

Karaktäristiskt för tillfälliga boenden är att genomströmningen av människor ofta är

stor. De boende kanske också delar på hygienutrymmen och bor på en relativt liten yta.

Vid vissa tillfälliga boenden erbjuds även livsmedel. Behovet av ett väl fungerande ar-

bete med att hålla god hygien är därför stort.

Krav på bostäder

I förordningen (SFS1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns följande

krav på bostäder:

33 § I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad

särskilt:

1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftförore-

ningar och andra liknande störningar,

2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat

sätt,

3. medge tillräckligt dagsljus,

4. hållas tillfredsställande uppvärmd,

5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,

6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till

dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.

Exempel på risker

De hälsorisker som kan finnas vid tillfälligt boende beskrivs i Socialstyrelsens handbok

Hälsoskydd vid tillfälligt boende-Hotell, vandrarhem, campingplatser m.m:

smitta genom mat och vatten

smitta genom lokaler och utrustning

skadedjur och ohyra

ämnen i luften

kyla och värme

26

bullerstörningar

annat obehag eller annan hälsorisk, t ex bristande tillgång till toaletter, hygienut-

rymmen, dagsljus eller belysning

miljöpåverkan, t ex genom ovarsam kemikaliehantering som via påverkan på

miljön blir en hälsorisk eller då en enskild avloppsanläggning påverkar dricks-

vattenkvaliteten

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontrollen är ett verktyg som ger dig en bättre överblick över hur din verksamhet

påverkar miljö och hälsa. Alla som driver en verksamhet ska fortlöpande planera och

kontrollera sin verksamhet så att risken för olägenhet för människors hälsa och skada på

miljön minimeras. Detta står i miljöbalken (SFS 1998:808) i 26 kapitlet, 19 §.

Omfattningen av egenkontrollen beror på typen av verksamhet, dess storlek och vilka

risker den kan medföra.

För att kunna bedöma vilka risker som finns i din verksamhet behöver du kunskap om

hur verksamheten kan påverka människors hälsa och miljön. Det är du som driver verk-

samheten som ska kunna visa att den följer gällande regler och lagar, den så kallade

omvända bevisbördan.

För egenkontrollen innebär den omvända bevisbördan att du själv ska utforma innehål-

let i egenkontrollen så att den passar din verksamhet.

En verksamhet kan också beröras av krav på egenkontroll enligt andra lagar, exempelvis

arbetsmiljölagen, livsmedelslagen och lag om skydd mot olyckor (brandskydd). Sam-

ordna gärna all egenkontroll som din verksamhet behöver ha.

Utformning av egenkontrollen

Egenkontrollen ska ha en plan med de rutiner som förebygger olägenheter för männi-

skors hälsa och miljö. Att ha rutiner för olika delar av verksamheten underlättar både till

vardags och den dag något oförutsett inträffar. Exempel på områden som egenkontrollen

bör omfatta:

Vatten och avlopp

Lokalen ska ha tillgång till varmt och kallt vatten samt ha en godkänd avloppslösning.

Ligger lokalen utanför det kommunala vatten- och avloppsnätet krävs särskild registre-

ring för egen brunn enligt livsmedelslagstiftningen samt avloppstillstånd. Kontakta

kommunens miljökontor! Tillstånd för avloppsanläggningen måste finnas innan av-

loppsanläggningen installeras. Regelbunden kontroll av dricksvattnet och av avloppsan-

läggningen ska ingå i egenkontrollen.

Legionella

Det ska finnas rutiner för att mäta temperaturen på varmvattnet, för att undvika risk för

legionellasmitta. Det är i första hand fastighetsägaren som ansvarar för sina vattenin-

stallationer. För att förhindra att legionellabakterier växer till i vattenledningarna gäller

det att bl.a. att se till så att varmvattnet är varmt (mer än 50° C vid tappstället och mer

än 60° C i varmvattenberedaren) och att kallvattnet är kallt (mindre än 18°C).

27

Temperatur

För att inomhusmiljön ska vara behaglig bör lufttemperaturen ligga mellan +20 °C och

24 °C, med undantag för sommartid. Golvtemperaturen bör inte understiga +18 °C.

För att värmesystemet ska kunna fungera bra behöver ventilationen vara tillräcklig och

elementen fria från möbler och gardiner.

Drag

Drag är en vanlig orsak till obehag och kan upplevas som att det är "kallt" i bostaden

även om lufttemperaturen är god. Drag kan bero på otätheter eller ventilationsproblem.

Luftens medelhastighet bör inte överstiga 0,15 m/s under vinterhalvåret.

Ventilation

Det är viktigt att ventilationen är tillräcklig och rätt dimensionerad för den rådande be-

lastningen och användningen av just den specifika lokalen. I duschutrymmen är det ex-

tra viktigt att ventilationen är rätt dimensionerad för att undvika fuktskador och eventu-

ell mikrobiell tillväxt. Det är också av stor vikt att ventilationsdon hålls rena och öppna

för bästa funktion. Smutsiga ventilationsdon kan försämra ventilationens kapacitet be-

tydligt. Förvissa er också om att obligatorisk ventilationskontroll (OVK) görs i den om-

fattning som krävs, och att brister som påvisats då rättas till. Kontakta kommunens

byggnadsnämnd för mer information om OVK. Det är viktigt att tänka på att en OVK

endast visar att ventilationen fungerar så som det en gång var tänkt – kanske innan man

startade till exempel hotell i lokalen. Om antalet personer som vistas i lokalerna har

stigit, kan det hända att man behöver förbättra ventilationen trots att OVK är utan an-

märkning.

Städning och rengöring,

I lokaler där många personer vistas samtidigt är det viktigt att städningen är av god kva-

litet för att minska olägenheter och risken för smittspridning. Det bör finnas en specifik

arbetsplan för städning. Denna plan ska ta upp allt som ska städas, hur det ska städas,

vem som ska göra det och hur det kontrolleras att det är rent. På detta sätt garanteras att

lokalerna är rena vilket bidrar till ökad trivsel för både kunder och personal. Sliten och

gammal utrustning kan försvåra städningen och rengöringen av lokalerna vilket kan leda

till att damm alstras och inte kan städas bort ordentligt.

Underhåll, fukt och mögel

Brister i byggnadens konstruktion eller underhåll kan ge fuktskador från tak, väggar

eller grund som medför ohälsosam miljö inomhus genom bl.a. mögelväxt.

Dåligt underhållna duschutrymmen kan t ex medföra risk för mögel, speciellt om kakel-

och klinkerplattor är trasiga och fogarna gamla och slitna.

Tillsyn

Kommunens miljökontor ska enligt lagkrav ägna särskild uppmärksamhet i sin tillsyn

bland annat åt hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt er-

bjuds tillfällig bostad.

Kommunen tar ut avgifter enligt särskild taxa för tillsynsbesök och handläggning och

för anmälningar och ansökningar.

Anmälan och tillstånd

Att starta ett tillfälligt boende är i sig inte anmälningspliktigt enligt miljöbalken.

28

Men vissa åtgärder eller anläggningar måste du anmäla eller söka tillstånd för. Det gäl-

ler bland annat:

anmälan för registrering av livsmedelsanläggning (om ni ska servera mat)

anmälan om dricksvattenanläggning (om ni har en egen vattentäkt)

tillstånd till avlopp

anmälan om bassängbad och andra liknande anläggningar (bubbelpool, badtunna

m.m.)

anmälan om solarier

Kontakta kommunens miljökontor i god tid om något av detta kan bli aktuellt!

Observera att det utöver detta finns krav enligt annan lagstiftning: Exempelvis krav på

bygglov vid ändrad användning av byggnad och polistillstånd för att bedriva hotellverk-

samhet och liknande.

Mer information

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om:

ventilation FoHMFS 2014:18

folkhälsomyndighetens Kompletterande vägledning om ventilation

fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:14

radon inomhus FoHMFS 2014:16

temperatur inomhus FoHMFS 2014:17

buller inomhus FoHMFS 2014:13

höga ljudnivåer FoHMFS 2014:15

städning FoHMFS 2014:19

Handböcker

Socialstyrelsens Hälsoskydd vid tillfälligt boende-Hotell, vandrarhem, campingplat-

ser m.m.

Socialstyrelsens Hygien, smittskydd och miljöbalken - Objektburen smitta

Socialstyrelsens Fastighetsägarnas egenkontroll

Socialstyrelsens Temperatur inomhus

Socialstyrelsens Kemiska ämnen i inomhusmiljön

Socialstyrelsens Buller

Socialstyrelsens Radon i inomhusluft

Socialstyrelsens handböcker tillhandahålls numera av Folkhälsomyndigheten som tagit

över flera av Socialstyrelsens tidigare uppgifter.

Naturvårdsverkets Egenkontroll

Ytterligare information

Vill du veta mer är du välkommen att höra av dig till:

Kommuns namn

Förvaltning

Telefon:

E-post

Det finns även information på vår hemsida XXXX

Miljösamverkan Västra Götaland – 49 gånger bättre tillsyn Miljösamverkan Västra Götaland startade 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Arbetssättet är framgångsrikt och har fått efterföljare i många andra län. Vi arbetar med många olika frågor. Några exempel på projekt är Tillsyn på verkstadsindu-strier, Radon, Inomhusmiljö, Dagvatten, Biltvättar och Kemikalietillsyn. Utförlig information om alla projekt, verksamhetsplan, handledningar och annat material i full-text finns på vår webbplats.

Huvudmän

Länsstyrelsen i Västra Götaland, kommunförbunden och

kommunerna i länet

Adress

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsenheten,

403 40 Göteborg, Tel 010-224 40 00

Webbplats

www.miljosamverkanvg.se

Projektledare

Anna Malmros 010-22 44 691 anna.malmros@lansstyrelsen.se

Cecilia Lunder 010-22 44 701 cecilia.lunder@lansstyrelsen.se

Lasse Lind 070-378 74 39 lasse.lind@cirka.se

Maria Nylén 010-22 45 282 maria.nylen@lansstyrelsen.se