handledarens namn : ingrid andersson grundnivå ...1203331/fulltext01.pdfutifrån lazarus och...
TRANSCRIPT
Copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2
En litteraturstudie
Coping strategies in patients with diabetes mellitus type 2
A Literature Review
Frida Andersson & Petra Rosenberg
Fakulteten för Hälsa, Natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledarens namn: Ingrid Andersson
Examinerande lärare: Barbro Renck
Inlämningsdatum 180329
Sammanfattning
Titel (Svenska): Copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2
En litteraturstudie
Titel (Engelska): Coping strategies in patients with diabetes mellitus type 2
A Literature Review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Frida Andersson & Petra Rosenberg
Handledare: Ingrid Andersson
Sidor: 27 sidor samt bilaga
Nyckelord: Copingstrategier, diabetes typ 2, problemfokuserad,
känslofokuserad, meningsbaserad.
Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där hantering av
sjukdomen är en betydelsefull del för att uppnå god hälsa. Individer använder ofta
copingstrategier för att hantera stressrelaterade problem. Syfte: Syftet med denna
litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2
utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till
litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Sökning av artiklar gjordes i
databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En deduktiv ansats valdes till
databearbetningen samt att resultatet grundas på 11 artiklar. Resultat: Huvudgrupperna
problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping samt deras undergrupper
planerande, konfronterande, sökande efter information, känslomässigt stöd, undvikande,
skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar och religiös tro, samt
acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter framkom av Lazarus och Folkman
(1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Slutsats: Studien visar att
patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad, känslofokuserad samt
meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till sjukdomen.
Studien visar även att vissa copingstrategier leder till positiv effekt på patienters hälsa
samt andra strategier leder till negativ effekt.
Innehållsförteckning
Introduktion ................................................................................................................................ 5
Riskfaktorer och orsaker ........................................................................................................ 5
Symtom och behandling .......................................................................................................... 5
Komplikationer ....................................................................................................................... 5
Att leva med diabetes typ 2 ..................................................................................................... 6
Sjuksköterskans betydelse ....................................................................................................... 6
Coping ........................................................................................................................................ 7
Problemfokuserad coping ....................................................................................................... 7
Känslofokuserad coping ......................................................................................................... 7
Meningsbaserad coping .......................................................................................................... 7
Problemformulering ............................................................................................................... 8
Syfte ........................................................................................................................................ 8
Metod ......................................................................................................................................... 9
Litteratursökning .................................................................................................................... 9
Inklusions- och exklusionskriterier ....................................................................................... 11
Urval ..................................................................................................................................... 11
Databearbetning ................................................................................................................... 12
Forskningsetiska ställningstaganden ................................................................................... 12
Resultat ..................................................................................................................................... 13
Problemfokuserad coping ..................................................................................................... 13
Planerande ........................................................................................................................ 13
Konfronterande ................................................................................................................. 14
Sökandet av information ................................................................................................... 14
Känslofokuserad coping ....................................................................................................... 14
Känslomässigt stöd ........................................................................................................... 14
Undvikande ....................................................................................................................... 14
Skuldbeläggande och förminskande ................................................................................. 15
Meningsbaserad coping ........................................................................................................ 15
Omvärdering av tankar och religiös tro ........................................................................... 15
Acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter ............................................................ 15
Diskussion ................................................................................................................................ 16
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 16
Metoddiskussion ................................................................................................................... 17
Klinisk betydelse ................................................................................................................... 18
Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................... 18
Slutsats .................................................................................................................................. 18
Referenser ................................................................................................................................. 19
5
Introduktion Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som idag ökar över hela världen. År 2016
diagnostiserades 410528 personer i Sverige med diabetes varav 90 procent av dessa hade
diabetes typ 2 (Nationella diabetesregistret 2016). Antalet personer som har diabetes typ 2
ökar och detta tros bero på att behandlingen har blivit bättre samt bättre sociala villkor som
gör att personerna lever längre (Östenson 2010).
Riskfaktorer och orsaker En riskfaktor till diabetes är en förändrad livsstil mot förr, detta kan innebära till exempel
fetma, minskad fysisk aktivitet, tobaksbruk och stress (Koponen et al. 2017; Östenson 2010).
Fysisk inaktivitet leder ofta till övervikt och fetma som är de två största riskerna för att
utveckla diabetes typ 2. Förekomst av och insjuknande i sjukdomen ökar med stigande ålder
(Östenson 2010; Nationella Diabetesregistret 2016) och sker vanligtvis efter 50 års ålder
(Mulder 2008). Utöver dessa faktorer har det visat sig att diabetes typ 2 kan vara ärftligt
(Östensson 2010). Orsak till utvecklande av diabetes typ 2 är försämrad insulinproduktion
som leder till kroniskt förhöjt blodsocker samt att insulinproduktionen försämras kontinuerligt
med åldern (Groop et al. 2010). Ett fasteblodsocker över 7mmol/l vid upprepade tillfällen kan
tyda på diabetes typ 2. Ett mätvärde som används för att mäta långtidssocker är HbA1c vilket
ofta är förhöjt hos dessa patienter.
Symtom och behandling Typiska symtom för diabetes typ 2 är törst, ökade urinmängder, viktnedgång, synpåverkan
(Lindholm 2010; Maki och Philips 2014) samt hud- och urinvägsinfektioner (Lindholm
2010). Symtomen kommer ofta smygande och kan vara diffusa vilket leder till att patienterna
kan gå flera år utan att bli diagnosticerade. Detta kan resultera i att patienterna redan innan
diagnosen ställs hunnit utveckla komplikationer av sjukdomen (Lindholm 2010).
Behandling av diabetes typ 2 är i första hand motion och en god kost. När denna behandling
inte räcker till för att hålla normal blodsockernivå är nästa steg medicinering. Vid
tablettbehandling av sjukdomen är Metformin vanligt som läkemedel (Fritz & Krook 2010).
Ett komplement till ovanstående alternativ är insulinbehandling som verkar genom att sänka
blodsockret (Adamson et al. 2010).
Komplikationer Enligt Win Tin et al. (2013) är det inte ovanligt att komplikationer uppkommer vid diabetes
typ 2 (Win Tin et al. 2013). Psykiska komplikationer som kan utvecklas kan vara mental
ohälsa vilket kan innebära depression, ångest och stress (Burns et al. 2016; Carolan-Olah &
Cassar 2018). Fysiska komplikationer som kan uppkomma är njurpåverkan som kan leda till
mikroalbuminuri (höga halter protein i urinen) vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
(Nationella diabetesregistret 2016). Andra komplikationer är synpåverkan (Agardh 2010),
påverkan på fötter så som svårläkta sår relaterat till nedsatt cirkulation (Apelqvist & Bergqvist
2010), nervpåverkan så som nedsatt känsel i extremiteter (Löndahl & Landin-Olsson 2010),
påverkan på matspjälkningskanalen (Schvarcz 2010), förändringar i leder (Dahlin & Thomsen
2010) och högt blodtryck (Berne 2010).
6
Att leva med diabetes typ 2 För patienter som diagnosticerats med diabetes typ 2 förändras levnadssättet och för många
kan anpassningen till sjukdomen ta lång tid (Stone et al. 2005) eftersom sjukdomen kan
påverka patienten psykiskt, fysiskt och socialt (Carolan-Olah & Cassar 2018).
Psykiska följder kan vara irritation i samband med högt blodsocker vilket i sin tur ofta kan
påverka patienten och övriga familjemedlemmar negativt. I många fall måste tidigare
kostvanor ändras vilket kan begränsa både patienten själv och dess anhöriga i val av kost
(Chesla et al. 2009) samt att rutinerna för kost kan upplevas svåra att följa under längre tid
(Murrock et al. 2012). Sociala aktiviteter så som olika evenemang kan upplevas jobbiga för
patienten då det inte är ovanligt att olämplig kost som sötsaker serveras och kan bli svårt att
undvika vilket resulterar i att många väljer att avstå från sådan aktivitet (Chesla et al. 2009;
Carolan-Olah & Cassar 2018). Sjukdomen kan även hos vissa personer leda till att den fysiska
förmågan begränsas och att individen inte orkar delta i fysisk aktivitet i samma utsträckning
som tidigare (Carolan-Olah & Cassar 2018). Hos andra personer som diagnostiserats med
diabetes kan utmaningen istället bli att hitta motivation och vilja till att utföra daglig motion
(Murrock et al. 2012). Enligt Burns et al. (2016) och Johansson och Leksell (2010) är det av
vikt att hantera sin diabetes på rätt sätt för att nå positiva effekter på hälsan.
Sjuksköterskans betydelse Omvårdnad är det område sjuksköterskan ansvarar för och innebär att utveckla kunskap om
människan, människans utveckling, hälsa och välbefinnande i relation till födelse, lidande,
ohälsa och död. Omvårdnadens mål är att vårdtagaren ska vara självständig och oberoende av
hjälp i sin egenvård, så långt som möjligt, och samtidigt uppleva god hälsa. Sjuksköterskan
ska även sträva efter att maktförhållandet i omvårdnadsrelationen skall vara så balanserat som
möjligt och att patienter och närstående ska känna sig delaktiga, trygga och respekterade i sin
vård (Svensk Sjuksköterskeförening 2014). Vid insjuknande i kronisk sjukdom kan patienten
ofta vara i behov av hjälp från omvårdnadspersonal, detta eftersom det kan vara
överväldigande för en person att dels drabbas av sjukdom men också att kunna hantera
sjukdomen (Lazarus & Folkman 1984).
Enligt Gæde et al. (2008) leder god egenvård vid diabetes typ 2 till minskad risk för
komplikationer. God egenvård kan innebära att noggrant följa instruktioner från
sjuksköterskan och dessa egenvårdsråd kan innebära att kontrollera blodsockret, äta hälsosam
kost samt att utföra daglig fysisk aktivitet (Gæde et al. 2008). Blodsockrets långtidsvärde hålls
på en jämnare nivå hos patienter som noggrant följer rekommenderad egenvård vilket
underlättar hantering av diabetes (Tuerk et al. 2008).
Sjuksköterskan har i uppgift att öka patientens förståelse för diabetes typ 2 och dess
konsekvenser. För att öka patientens kunskap och motivation att använda sig av
egenvårdsåtgärder är det av vikt att sjuksköterskan anpassar språket efter patientens förmåga
samt att patienten känner delaktighet (Stewart et al. 2006).
7
Coping Coping är ett begrepp som innebär att individen utvecklar en strategi för att ta sig igenom
kritiska stressituationer som personen saknar egen förmåga att klara av. Det handlar om hur
personen hanterar situationen och stressorer för att ändå klara av att möta problemet och
bearbeta sina känslor (Lazarus & Folkman 1984). Problemfokuserad och känslofokuserad
coping är huvudgrupper i Lazarus och Folkmans (1984) teori. Folkman (1997) utvecklade en
teori om att det förutom problemfokuserad och känslofokuserad coping finns en tredje
copingstrategi med namn meningsbaserad coping. Folkmans (1997) teori grundar sig på
Lazarus och Folkmans (1984) teori.
Strategierna används ofta ihop (Lazarus & Folkman 1984; Folkman 2010) och de kan både
underlätta och hindra varandra i hanteringen av stressiga situationer (Lazarus & Folkman
1984). Val av strategi kan påverkas av hälsotillstånd, förmåga att lösa problem och att
använda kunskap, kommunikationsförmåga, tillgång till socialt stöd samt materiella resurser.
Dessa förhållanden påverkar individens val av copingstrategi (Lazarus & Folkman 1984).
För att mäta coping skapade Folkman och Lazarus (1988) mätinstrumentet Ways of Coping
som är ett frågeformulär och innehåller 66 frågor. Instrumentet identifierar en individs känslor
och hur hen hanterar specifika händelser.
Problemfokuserad coping Problemfokuserad coping är en strategi som används för att lösa problem i stressiga
situationer och handlar om att hitta och konfrontera problemet, se olika lösningar, jämföra
olika alternativ samt väga för- och nackdelar för att kunna välja bästa alternativa lösningen.
Strategin innebär analysering av miljön, upptäcka olika hinder samt resurser för att sedan
planera en handlingsplan för att hantera problemet. Utveckla kunskap genom att aktivt söka
efter information samt få undervisning är också en strategi inom problemfokuserad coping
(Lazarus & Folkman 1984).
Känslofokuserad coping Känslofokuserad coping innebär att individer använder sig av hantering och reglering av
negativa känslor som strategier för att hantera känslor (Folkman 2010). Stategin innebär
defensiv hantering vilket kan vara strategier som att undvika, förminska och distansera sig
från problemet. Dessa strategier innebär att individen undviker miljöer som leder till stressiga
situationer som individen är oförmögen att klara av (Lazarus & Folkman 1984) eller att
individen avstår från att tänka på diagnosen (Folkman 2010). Andra strategier kan vara att
söka känslomässigt stöd vilket kan innebära att få uppmärksamhet, råd samt få en förståelse
för att inte vara ensam. Ett annat sätt för hantering är ‘self-blame’, det vill säga att
skuldbelägga sig själv (Lazarus & Folkman1984).
Meningsbaserad coping Den senast tillkomna strategin är meningsbaserad coping (Folkman 1997) och innebär en
reglering av positiva känslor trots att negativa känslor förekommer under stressiga situationer
(Folkman 2010). Strategin handlar om omvärdering av tankar, ändra målsättning i livet,
acceptans av diagnos, religiös tro, användning av böner, samt nyttjande av tidigare
erfarenheter (Folkman 1997).
8
Problemformulering Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar över hela världen och innebär en livsstilsförändring
för patienter som får diagnosen. Sjukdomen är kronisk vilket i sin tur ställer höga krav på
både patient och sjukvård i hantering av egenvård samt läkemedel. Sjuksköterskan har en
viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter för att förebygga ohälsa och tillsammans med
patienten använda lämpliga copingstrategier för att tidigt upptäcka diabetesrelaterade symtom.
Därför är det av vikt att sjuksköterskan har kunskap om vilka copingstrategier patienter med
diabetes typ 2 använder sig av och hur val av strategi påverkar dem.
Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes
mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori.
9
Metod Metoden som valdes till studien var en litteraturstudie vilket enligt Forsberg och Wengström
(2013) innebär att på ett systematiskt tillvägagångssätt söka, kritiskt granska samt göra en
sammanställning av insamlad data inom ett specifikt område. Polit och Becks (2017) nio steg
användes för att bearbeta, granska samt sammanställa ett resultat från valda artiklar. Till
studien valdes en deduktiv ansats, vilket innebär att författaren utgår från en teori som
används som en ingång till studien.
Polit och Becks (2017) nio steg fritt översatt:
• Steg 1: Formulering av syfte samt frågeställning.
• Steg 2: Sökstrategi. Val av databas, sökord och kriterier.
• Steg 3: Sökning av material från primärkällor genom databassökning.
• Steg 4: Genomgång av materialets relevans och lämplighet genom att titel och
abstrakt läses.
• Steg 5: Genomläsning av källmaterialet i sin helhet.
• Steg 6: Granskning av källmaterial mot syfte.
• Steg 7: Kritisk kvalitetsgranskning av källmaterial.
• Steg 8: Bearbetning samt analysering av källmaterial.
• Steg 9: Sammanställning av resultat.
Litteratursökning Ett syfte formulerades i steg 1 i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Lämpliga
databaser och sökord blev identifierade i steg 2 och 3 samt att kriterier valdes för att få ett
sökningsresultat med relevanta artiklar till syftet (Polit & Beck 2017).
Till studien valdes databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo som är databaser som bland
annat innehåller omvårdnad. För att få så systematiska och relevanta sökningar som möjligt
användes databasernas ämnesordlistor. De ämnesordlistor som användes vid sökningarna i
databaserna var headings i Cinahl, MeSH-termer i PubMed och thesaurus i PsycInfo
(Forsberg & Wengström 2013). Sökorden som valdes ut till studien i databasen Cinahl var
diabetes mellitus type 2 och coping (se tabell 1). Diabetes mellitus, type 2 och adaptation,
psychological och nursing var sökord som valdes i databasen PubMed (se tabell 2). I PsycInfo
valdes sökorden diabetes mellitus och coping behavior (se tabell 3). Sökorden kombinerades
med den booleska operatorn AND. Ett totalt urval av artiklarna presenteras i tabell 4.
10
Tabell 1. Databassökning i Cinahl
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl Diabetes mellitus type 2 "MM" (S1) 15500
Coping "MH" (S2) 10293
(S1) AND (S2) 73 19 8 8
Tabell 2. Databassökning i PubMed
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed Diabetes Mellitus, type 2 "MM" (S1) 62101
Adaptation, psychological "MM"(S2) 43024
Nursing "MM" (S3) 55891
(S1) AND (S2) 220
(S1) AND (S2) AND (S3) 13 3 1 1
Tabell 3. Databassökning i PsycInfo
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PsycInfo Diabetes Mellitus "MM" (S1) 4183
Coping Behavior "MH" (S2) 12284
(S1) AND (S2) 49 13(3) 2 2
*() Interna dubbletter
Tabell 4. Totalt urval av artiklar
Totalt urval 1 Totalt urval 2 Totalt urval 3
35 11 11
11
Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier som valdes till litteraturstudien var vetenskapliga artiklar publicerade
mellan 2007-2018 och skrivna på svenska, norska, danska och engelska språk. Endast peer
reviewed artiklar inkluderades. Reviewartiklar blev exkluderade från studien.
Urval För att undersöka att artiklarna motsvarar syftet samt håller kvaliteten för kritisk granskning
genomfördes tre urval. Urval 1 motsvarar steg 4, urval 2 steg 5 och 6 samt urval 3 motsvarar
steg 7 i Polit och Becks (2017) nio steg.
Urval 1
I urval 1 lästes titel och abstrakt för en första bedömning av materialet. De titlar och abstrakt
som uppfattades relevanta för studiens syfte sparades i separat dokument. Totalt gick 35
artiklar från tre databaser vidare. Artiklar som valdes bort innehöll bland annat andra typer av
diabetes och studier baserade på endast barn. I urval 1 skrevs titlarna upp för att kunna
redovisa interna och externa dubbletter. Titlarna kontrollerades mellan varandra i databaserna
och inga externa dubbletter upptäcktes. För att upptäcka interna dubbletter kontrollerades
titlarna i varje databas och tre dubbletter upptäcktes i PsycInfo varav dessa tre föll bort i urval
1.
Urval 2
I urval 2 lästes samtliga artiklar för en helhetsbedömning där fokus lades på metod och
resultat för att urskilja att detta besvarar litteraturstudiens syfte. Skribenterna gjorde en
individuell bedömning av artiklarna följd av gemensam diskussion för att säkerställa lika
uppfattning. Av 35 artiklar valdes 11 vidare i urval 2. De kvarstående 24 artiklarna blev
exkluderade på grund av att de bland annat innehöll diabetes typ 1 vilket resulterade i
svårigheter att urskilja resultatet. Andra orsaker till exkludering var att artiklarna fokuserade
på andra kroniska sjukdomar som exempelvis artros.
Urval 3
I urval 3 gjordes en kritisk kvalitetsgranskning av artiklarna med hjälp av Polit och Becks
(2017) granskningsmallar “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”
och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. Inga artiklar föll bort
under granskningen. Artiklarna numrerades i bokstavsordning samt att en sammanfattning
gjordes av syfte, metod och resultat i form av matris (Bilaga 1).
12
Databearbetning Steg 8 motsvarar databearbetning och analysering av artiklarnas resultat enligt Polit och
Becks nio steg. Artiklarnas resultat analyserades deduktivt vilket innebar att studien
grundades på Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teorier om copingstrategier.
Teorierna baseras på problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping, som är
förutbestämda huvudgrupper..
Bearbetningen började med att artiklarnas resultat behandlades genom att materialet lästes
flera gånger och diskuterades för att säkerställa lika uppfattning av innehållet. Därefter lästes
tabeller från resultat som tolkades. Sedan valdes lämpliga meningar ut från resultatet och för
att tydliggöra fick huvudgrupperna varsin färg. Det insamlade materialet från resultatet
granskades igen och placerades under huvudgrupperna. De meningar som valdes ut
sammanställdes och blev undergrupper och därefter gjordes en jämförelse med primärkällans
resultat för att säkerställa korrekt tolkning. Slutligen gjordes sammanställning av resultatet
som motsvarar steg 9.
Forskningsetiska ställningstaganden Innan en litteraturstudie påbörjas bör etiska överväganden göras. Alla valda artiklar till
studien skall presenteras och redovisas (Forsberg och Wengström 2013). Litteraturstudien tar
hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer att studien och det som skrivs ska vara sant och
att fusk och kopiering av annan forskning ej får förekomma. Det är etiskt fel att på något sätt
förvränga insamlad data för att påverka resultatet (Polit och Beck 2017). I litteraturstudien
redovisades de delar av resultatet som var relevanta för syftet från artiklarna. Valda artiklar är
godkända av en etisk kommitté i eller så har etiska övervägande utförts enlighet med
Vetenskapsrådet (2017). Noggrann referenshanering har används genom hela arbetet. Valda
artiklar från urval 3 sparades i separat dokument samt i pappersform för att bibehålla god
struktur genom hela arbetet.
13
Resultat Litteraturstudiens resultat baserades på tidigare vetenskapliga artiklar som handlade om
copingstrategier hos patienter med diabetes typ 2. I nio studier har en kvantitativ metod
används, en med kvalitativ metod samt en studie med mix-metod. Artiklarna sammanfattades
och redovisades i bilaga 1. Litteraturstudiens resultat sorterades enligt Lazarus och Folkman
(1984) och Folkmans (1997) teori inom copingstrategier. Första huvudgruppen var
problemfokuserad coping med undergrupperna planerande, konfronterande och sökandet
efter information. Känslofokuserad coping som andra huvudgrupp med undergrupperna
känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande. Sista huvudgruppen
meningsbaserad coping delades in i undergrupperna omvärdering av tankar och religiös tro
samt acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter (se figur 1.).
Figur 1. Copingstrategier hos patienter med diabetes typ 2.
Problemfokuserad coping Denna huvudgrupp består av tre problemfokuserade copingstrategier som patienter med
diabetes typ 2 använder sig av för att hantera problem. Patienterna använde sig av strategierna
planerande, konfronterande och sökandet efter information. Generellt sett visade resultatet att
frekvent användning av problemfokuserad coping leder till positiv effekt på hälsa.
Planerande
Patienter med diabetes typ 2 använde sig av planerande hanteringsstrategi vilket ledde till bra
egenvård (Samule-Hodge et al. 2008; Hart & Grindel 2010; Shah et al. 2012; Shayeghian et
al. 2015) vilket kunde innebära anpassning till diabeteskost (Samule-Hodge et al. 2008) och
ledde till att patienten fick en bättre bedömning av symtom vilket resulterade i bättre
förståelse för sjukdomen (Shah et al. 2012).
Problemfokuserad
coping
Känslofokuserad
coping
Meningsbaserad
coping
Skuldbeläggande
och förminskande
Sökandet av
information
Planerande
Konfronterande
Känslomässigt stöd
Undvikande
Acceptans och
nyttjande av
tidigare
erfarenheter
Omvärdering av
tankar och religiös
tro
14
Konfronterande
Konfronterande coping användes som en strategi genom att patienterna bemötte problemet
samt gjorde en handlingsplan (Degazon & Parker 2007; Huang et al. 2016) och detta ledde till
en positiv effekt på familjeförhållandena och egenvården (Degazon & Parker 2007) samt gav
god effekt på patienternas hälsa (Huang et al. 2016). Enligt Hart och Grindel (2010) var ett
högre värde av långtidsblodsocker associerat med användande av konfrontiv coping.
Sökandet av information
Sökande av information samt att få mer kunskap var strategier som patienterna uppgav som
positiva (Berterö & Hjelm 2010; Li et al. 2013). Patienterna beskrev att undervisning var en
viktig strategi för att lära sig om sjukdomen för att kunna upptäcka tidiga symtom (Thoolen et
al. 2009) samt sökande av information underlättade anpassning av diabeteskost (Li et al.
2013). I Berterö och Hjelms (2010) studie beskriver patienterna att sökande av information i
hantering av diabetes var viktigt som resurs för att kunna utveckla en väl fungerande
handlingsplan. Medicinskt stöd som resurs kan innebära ökad kunskap inom sjukdomen samt
regelbunden uppföljning av långtidssockret var ytterligare en strategi som användes och som
patienterna upplevde gav dem bekräftelse.
Känslofokuserad coping Denna huvudgrupp består av tre känslofokuserade copingstrategier som patienter med
diabetes typ 2 använder sig av för att hantera svårigheter. Patienterna använde sig av
strategierna känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande.
Patienter som uppgav frekvent användning av känslofokuserad coping kände sig mer
stressade då negativa känslor framkallades (Degazon och Parker 2007; Samuel-Hodge et al.
2008). Känslofokuserad coping ökade risken för utvecklande av ångest och depression samt
negativa tankar om diabetessjukdom vilket kunde försvåra hantering av sjukdomen (Degazon
och Parker 2007) samt skapa problem med att ha god kontroll över sjukdomen (Samuel-
Hodge et al. 2008).
Känslomässigt stöd
Stöd av närstående är en strategi som patienterna beskrev som användbar (Hart & Grindel
2010; Karlsen et al. 2012; Johnson et al. 2013; Li et al. 2013; Shayeghian et al. 2015) och
ledde bland annat till bättre egenvård (Hart & Grindel 2010; Shayeghian et al. 2015) samt att
strategin associerades med mindre stress (Karlsen et al. 2012). Stöd beskrevs på olika sätt, ett
sätt patienterna beskrev var att involvera sin partner i sjukdomen och med hjälp av dem
hantera känslor (Johnsen et al. 2013). Ett annat stöd patienterna upplevde var förståelse från
medarbetare, vänner och andra patienter med samma diagnos (Li et al. 2013).
Undvikande
Hantering av problem genom att undvika problemet var en strategi patienterna med diabetes
beskrev, detta kunde associeras med negativa effekter på hälsan (Hart & Grindel 2010; Huang
et al. 2016) samt höga nivåer av långtidsblodsocker (Hart & Grindel 2010; Shayeghian et al
2015). Undvikande coping var en strategi som användes av patienter med diabetes typ 2
(Karlsen et al. 2012) och strategin bidrog till att patienterna upplevde mer känslomässig stress
(Karlsen et al. 2012; Shah et al. 2012).
15
Skuldbeläggande och förminskande
En del av patienterna använde sig av strategin 'self-blaming', det vill säga skuldbelägga sig
själv, vilket kunde väcka negativa känslor och ångest (Karlsen et al. 2012). Enligt Shayeghian
et al. (2015) ledde användandet av self-blaming till höga nivåer av långtidsblodsocker
(Shayeghian et al. 2015). Förminskande coping identifierades som en strategi och ledde till en
positiv hantering av diabetes. Patienterna som använde strategin upplevde sig ha positiv effekt
på fysisk livskvalitet samt mindre depressiva symtom (Huang et al. 2016).
Meningsbaserad coping Denna huvudgrupp består av fyra meningsbaserade copingstrategier som patienter med
diabetes typ 2 använder sig av för att hantera svårigheter. Patienterna använde sig av
strategierna omvärdering av tankar och religiös tro samt acceptans och erfarenheter.
Meningsbaserad coping ledde ofta till god effekt på patienternas hälsa då de kunde bearbeta
bort negativa känslor och försöka se det positiva.
Omvärdering av tankar och religiös tro
I Hart och Grindel (2010) studie var omvärdering av tankar en av de mest förekommande
strategierna och den ledde till att patienterna upplevde positiv effekt på egenvården som
regelbunden fysisk aktivitet och medicinering.
Enligt studier av Degazon och Parker (2007) och Li et al. (2013) är användning av religiös tro
samt böner en strategi patienterna beskriver att de använder sig av för att lindra problem de
möter. Denna strategi används främst av kvinnor (Degazon & Parker 2007). "So when I have
this anxiety, I... first thing I do, I pray." (Participant 6) (Li et al. 2013, s. 193).
Acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter
Patienterna beskrev accepterande av sjukdomen som en viktig strategi för att hantera sin
diabetes (Samuel-Hodge et al. 2008; Hart & Grindel 2010; Li et al. 2013). Acceptans ledde
enligt Li et al. (2013) till att patienter kunde tänka positivt trots diagnostiseringen.
"I have diabetes, to be frank, I do feel sad. But I have to accept
it right? I cannot keep thinking that I am someone who is sick.
It's not point being sad."(Paticipant 7) (Li et al. 2013).
Acceptans som en hanteringsstrategi beskrevs i studien av Samuel-Hodge et al. (2008)
användas frekvent bland äldre patienter, patienter med mindre kunskap inom diabetes samt
personer som var involverade inom kyrkan.
Patienterna beskrev att användning av tidigare erfarenheter var en viktig strategi för klara av
att bemöta olika stressiga situationer. Detta innebar att patienterna kunde känna igen tidiga
symtom relaterade till diabetes genom erfarenhet och därav åtgärda symtomet (Li et al. 2013).
16
Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes
mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Resultatet av
litteraturstudien var att patienter med diabetes typ 2 beskrev användandet av copingstrategier
och innefattade tre huvudgrupper, problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och
meningsbaserad coping. Planerande, konfronterande, sökande efter information,
känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar
och religiös tro, acceptans och erfarenheter var undergrupper som identifierandes.
Resultatdiskussion Enligt litteraturstudiens resultat använder sig patienter med diabetes typ 2 av
problemfokuserad coping där bland annat konfrontiv coping ingår som en strategi. Individer
med njursjukdom, som är en annan kronisk sjukdom, använder på motsvarande sätt
konfrontiv coping för att effektivt hantera sjukdomen genom att bemöta samt ta reda på mer
om problemet istället för att undvika det (Harwood et al. 2009).
I litteraturstudiens resultat visades att patienters användande av känslofokuserad coping
generellt sett bidrog till ökad risk för stress. I Harwood et al. (2009) studie om individer med
njursjukdom ses mindre frekvent användning av känslofokuserad coping samt att de som
använder sig av strategin upplever mer stress (Harwood et al. 2009). Anledning till detta kan
troligtvis bero på ovilja att ta tag i problemet vilket kan orsaka ökade negativa tankar hos
patienten.
I litteraturstudien visade det sig att känslomässigt stöd har en betydande del för att patienter
med diabetes typ 2 ska kunna leva och ha en fungerande vardag. Patienter uttryckte att
känslomässigt stöd från vänner och andra patienter med diabetes typ 2 användes som
hanteringsstrategi. I en studie om patienter med diabetes typ 1 och typ 2 bekräftas att stöd från
vänner och personer med samma levnadssätt används vid möte av diabetesrelaterade problem
(Iwasaki et al. 2005). Detta resultat tyder på att känslomässigt stöd från anhöriga är effektivt
vid hantering av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll hos alla patienter och bör
uppmuntra och ge stöd då alla inte har anhöriga att tillgå.
Undvikande var ytterligare en känslofokuserad strategi som patienter med diabetes typ 2
använde i litteraturstudien och sågs ha negativa effekter på hälsa, ge höga värden av
långtidsblodsocker samt gav ökad risk för stress. Iturralde et al. (2017) bekräftar detta genom
en studie om patienter med diabetes typ 1 som använt sig av undvikande som strategi och fått
samma resultat (Iturralde et al. 2017). Resultatet påvisar att undvikande coping leder till
negativa effekter på patientens hälsa. En reflektion av detta är att det är av vikt att
sjuksköterskan ger noggrann information om sjukdomen samt dess konsekvenser om
undvikande används som hanteringsstrategi.
Från resultatet framkom att meningsbaserad coping användes av patienter med diabetes typ 2
där omvärdering av tankar var en strategi som upplevdes positiv och var vanligt
förekommande. Detta styrks av Ahmad och Al Nazly (2015); Harwood et al. (2009) och
likaså kunde en frekvent användning av strategin ses hos patienter med kronsik njursjukdom
(Ahmad & Al Nazly 2015) som använde strategin genom att tänka positivt (Harwood et al.
2009). Strategin användes också hos flera patienter med olika kroniska sjukdomar så som
hjärt- och kärlsjukdom, njursvikt, autoimmuna sjukdomar samt KOL, och visade positiv
effekt på hälsa (Nowlan et al. 2015).
17
Religiös tro och böner som meningsbaserad strategi för att underlätta problem visades i
litteraturstudien och användes främst av kvinnor. Hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2
användes strategin vilket styrker litteraturstudiens resultat. I motsägelse till litteraturstudien
användes dock strategin även av många män och ej enbart av kvinnor (Iwasaki et al. 2005).
En egen reflektion för att uppnå god omvårdnad är att det är viktigt att sjuksköterskan har
förståelse för patientens kulturella bakgrund samt att problemen hanteras på olika sätt av
patienterna. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) skall sjuksköterskan arbeta utifrån
alla människors lika värde oavsett kulturell bakgrund, ålder, kön och sociala villkor.
Patienter som använder sig av problemfokuserad coping i litteraturstudien har haft positiv
effekt på hälsa medans patienter som använde känslofokuserad coping oftare upplevde ohälsa.
Detta kan antagligen bero på att patienterna har en bättre vilja till att lösa problemet vid
problemfokuserad coping. Enligt Lazarus och Folkman (1980) bör både problemfokuserad
coping och känslofokuserad coping användas för att få effektivast hantering vid stressiga
situationer. Enligt Folkman (2010) används problemfokuserad, känslofokuserad och
meningsbaserad coping oftast tillsammans eftersom de kompletterar varandra när den ena
strategin brister.
Metoddiskussion För att förenkla och arbeta på ett systematiskt sätt i litteraturstudien användes Polit och Becks
(2017) nio steg som metod.
Till litteraturstudien valdes Lazarus och Folkman (1984) och Folkmans (1997) teori om
copingstrategier som deduktiv ansats, vilket gav möjlighet att arbeta utifrån en redan
existerande modell vilket underlättade arbetet att placera resultat under redan namngivna
huvudgrupper. Allt resultat i litteraturstudien kunde placeras inom teorins ramar vilket styrker
val och betydelse av teorin i studien.
En av litteraturstudiens styrkor var att samtliga artiklar söktes fram i tre relevanta databaser,
vilket ledde till att en stor del av artiklar inom aktuellt område kunde hittas. Sökningarna
begränsades efter årtalen 2007-2018 vilket resulterade i senaste forskningen men
konsekvensen kunde bli att studier med relevant innehåll uteslöts. Artiklarna var skrivna på
engelska vilket bidrog till en risk för feltolkning, därför granskades artiklarna noggrant samt
elektroniskt lexikon användes som hjälpmedel. Studiens urval baserades till en början på
databaserna Cinahl och PsycInfo då dessa är relevanta för omvårdnad men för att säkerställa
att inte missa senaste forskningen inom ämnet tillkom även PubMed som bland annat
innehåller studier inom medicin och omvårdnad. Basera urval på flera databaser sågs som en
styrka. PsycInfo är en databas som även inriktas mot psykologi vilket var lämpligt för denna
litteraturstudie då Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (2010) teori om
copingstrategier grundas i psykologi. Kombinationen ‘diabetes mellitus type 2’ AND
‘adaptation, psychological’ gav 220 träffar i PubMed. När även ‘nursing’ lades till i
kombinationen minskade antal träffar till 13. Detta är anmärkningsvärt då relevant material
kan ha missats när det blev så få antal studier kvar. Sökningarna kunde därför gjorts
annorlunda som till exempel att använda ‘nurs*’ i kombinationen istället för ‘nursing’ för att
få alla ändelser och fler studier.
Resultatet i litteraturstudien baserades på patienter i Sverige, USA, Taiwan, Norge,
Singapore, Iran och Holland. Detta ses som en styrka då studien skulle få ett globalt resultat.
Troligtvis kan det dock finns kulturella skillnader i val av copingstrategier eftersom
exempelvis religion har större betydelse inom vissa länder vilket skulle kunna resultera i att
18
strategier som religiös tro och böner används i större utsträckning i dessa länder. Detta kan ses
som en svaghet då denna patientgruppen är en liten del av litteraturstudiens resultat.
I resultatet framgår en rad olika copingstrategier som patienterna beskriver som användbara.
Detta tyder på att val av copingstrategi är individuellt. Troligtvis kan detta bero på olika
faktorer som patientens mående, tillgång till stöd, miljö och vilja att lösa problemet.
Klinisk betydelse Litteraturstudien skulle kunna tillföra ökad förståelse för samt kunskap om hur patienter med
diabetes typ 2 använder sig av copingstrategier. Detta skulle kunna implementeras i
sjukvården och användas av sjukvårdspersonal som stöd för att hjälpa patienten i val av
copingstrategi samt få förståelse för varför patienter hanterar stressiga situationer olika.
Studien kan även överföras till individer med andra kroniska sjukdomar som är i behov av
hanteringsstrategier för att kunna anpassa sig till en ändrad livssituation.
Förslag till fortsatt forskning Framtida studier skulle kunna vara att undersöka sjuksköterskans betydelse för patienten vid
val av copingstrategier. Ett annat förslag på vidare forskning kan vara att utbilda patienter
med diabetes typ 2 i en interventionsgrupp inom ämnet coping och jämföra mot en
kontrollgrupp för att undersöka om kunskapen om coping leder till en bättre hantering av
sjukdomen.
Slutsats Litteraturstudien visar att patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad,
känslofokuserad samt meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till
sjukdomen. Dessa copingstrategier var bland annat inriktade på att konfrontera problem,
reglera negativa känslor samt att omvärdera tankar. Resultatet visar att problemfokuserad och
meningsbaserad coping ofta leder till positiv effekt på patienters hälsa genom bättre egenvård.
Känslofokuserad coping kunde ha negativ effekt på hälsa och ledde bland annat till högt
långtidsblodsocker och psykisk ohälsa. En annan slutsats är att socialt stöd har en stor
betydelse hos de flesta patienterna för att hantera känslor.
19
Referenser Artiklar markerade med * ingår i resultatet
Adamson, U., Lins, P-E. & Toft, E. (2010). Insulinbehandling. I Agardh, C-D. & Berne, C.
(red.). Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss.178-201.
Agardh, E. (2010). Ögonkomplikationer. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl.
Stockholm: Liber AB, ss. 315-318.
Ahmad, M. & Al Nazly, E. (2015). Hemodialysis: Stressors and coping strategies.
Psychology, Health & Medicine, 20(4), 477-487. DOI: 10.1080/13548506.2014.952239
Apelqvist, J. & Bergqvist, D. (2010). Diabetesfoten. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.).
Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 411-426.
Berne, C. (2010). Hypertoni. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl. Stockholm:
Liber AB, ss. 378-390.
* Berterö, C. & Hjelm, K. (2010). Social support as described by foreign-born persons
diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden. Nursing & Health Sciences,
12(4), 507-514. DOI: 10.1111/j.1442-2018.2010.00569.x
Burns, R., Deschênes, S. & Schmitz, N. (2016). Associations Between Coping Strategies and
Mental Health in Individuals With Type 2 Diabetes: Prospective Analyses. Health
Psychology, 35(1), 78-86.
Chesla, C., Chun, K. & Kwan, C. (2009). Cultural and family challenges to managing type 2
diabetes in immigrants Chinese Americans. Diabetes Care, 32(10), 1812-1816.
DOI: https://doi.org/10.2337/dc09-0278
Dahlin, L. & Thomsen, N. (2010). Bindväv och leder. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.).
Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 428-434.
*Degazon, CE. & Parker, VG. (2007). Coping and Psycosocial Adaptation to Type 2 Diabetes
in Older Blacks Born in the Southern US and the Caribbean. Research in Nursing & Health,
30(2), 151-163. DOI: 10.1002/nur.20192
Folkman, S. (1997). Positive psychological states and coping with severe stress. Social
Science & Medicine, 45(8), 1207-1221. DOI:10.1016/S0277-9536(97)00040-3
Folkman, S. (2010). Stress, coping and hope. Psycho-Oncolgy, 19(9), 901-908.
DOI:10.1002/pon.1836
Folkman, S. & Lazarus, R. (1988). Manual for the Ways of Coping Questionnaire. Palo Alto,
CA: Consulting Psychologists Press.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. 3 uppl.
Stockholm: Natur och Kultur.
Fritz, T. & Krook, A. (2010). Motion. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl.
Stockholm: Liber AB, ss. 149-161.
20
Groop, L., Lyssenko, V. & Renström, E. (2010). Orsaker till typ 2-diabetes. I Agardh, C-D. &
Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 102-108.
Gæde, P., Lund-Andersen, H., Parving, H.& Pedersen, O. (2008). Effect of a multifactorial
intervention on mortality in type 2 diabetes. New England Journal of Medicine, 358(6), 580–
591. DOI:10.1056/NEJMoa0706245
*Hart, PL. & Grindel, CG. (2010). Illness representations, emotional distress, coping
strategies, and coping efficacy as predictors of patient outcomes in type 2 diabetes. Journal of
Nursing and Healthcare of Chronic Illnesse,. 2(3), 225-240. DOI: 10.1111/j.1752-
9824.2010.01062.x
Harwood, L., Wilson, B., Locking-Cusolito, H., Sontrop, J. & Spittal, J. (2009). Stressors and
coping in individuals with chronic kidney disease. Nephrology Nursing Journal, 36(3), 265-
301.
*Huang,C-Y., Lai, H-L., Lu, Y-C., Chen, W-K., Chi, S-C., Lu, C-Y. & Chen, C-I. (2016).
Risk Factors and Coping Style Affect Health Outcomes in Adults With Type 2 Diabetes.
Biological Research for Nursing, 18(1), 82-89. DOI: 10.1177/1099800415569845
Iturralde, E., Weissberg-Benchell, J. & Hood, K. (2017). Avoidant coping and diabetes-
related distress: Pathways to adolescents' Type 1 diabetes outcomes. Health Psychology,
36(3), 236-244. DOI: http://dx.doi.org/10.1037/hea0000445
Iwasaki, Y., Bartlett, J. & O'Niel, J. (2005). Coping with stress among Aboriginal women and
men with diabetes in Winnipeg, Canada. Social Science & Medicine, 60(5), 977-988. DOI:
10.1016/j.socscimed.2004.06.032
Johansson, U-B. & Leksell, J. (2010).Psykosociala aspecter. I Agardh, C-D. & Berne, C.
(red.).Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 449-459.
*Johnson, M., Anderson, J., Walker, A., Wilcox, A. & Lewis, V. (2013). Common dyadic
coping is indirectly related to dietary and exercise adherence via patient and partner diabetes
efficacy. Journal of Family Psychologi, 27(5), 722-730. DOI: 10.1037/a0034006
*Karlsen, B., Oftedal, B. & Bru, E. (2012).The relationship between clinical indicators,
coping styles, perceived support and diabetes-related distress among adults with type 2
diabetes. Journal of Advanced Nursing, 68(2), 391-401. DOI: 10.11/j.1365-
2648.2011.05751.x
Koponen, A., Simonsen, N. & Suominen, S. (2017). Determinants of physical activity among
patients with type 2 diabetes: the role of perceived autonomy support, autonomous motivation
and self-care competence. Psychology, Health & Medicine, 22(3), ss. 332-334. DOI:
10.1080/13548506.2016.1154179
Lazarus, R. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and coping. New York: Springer
Publishing Co Inc.
* Li, J., Drury, V.& Taylor, B. (2013). ‘Diabetes is nothing’: The experience of older
singaporean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary Nurse, 45(2), 188-
196. DOI:10.5172/conu.2013.45.2.188.
21
Lindholm, E. (2010). Definition, diagnostik och klassificering. I Agardh, C-D. & Berne, C.
(red.).Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 17-29.
Löndahl, M. & Landin-Olsson, M. (2010). Neuropati. I Agardh, C-D. & Berne, C.
(red.).Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 335-347.
Maki, KC & Phillips, AK. (2014). Dietary substitutions for refined carbohydrate that show
promise for reducing risk of type 2 diabetes in men and women. The Journal of nutrition,
145(1), 159-163.
Mulder, H. (2008). Diabetes Mellitus - ett metabolt perspektiv på en växande folksjukdom. 1
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Murrock, C J., Taylor, E. & Marino, D. (2012). Dietary challenges of managin type 2 diabetes
in african-american woman. Woman & Health. 53 (2), 173-184.
Nationella Diabetesregistret (2016).Årsrapport 2016. Göteborg: Registercentrum Västra
Götaland.
Nowlan, J., Wuthrich, V. & Rapee, R. (2015). Increasing Older Adults Use of Positive
Reappraisal Coping for Chronic Physical Illness. Clinical Gerontologist, 38(5), 428-437.
DOI: 10.1080/07317115.2015.1067274
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Samuel-Hodge, C., Watkins, D., Rowell, K. & Hooten, E. (2008). Coping Styles, Well-
Being, and Self-Care Behaviors Among African Americans With Type 2 Diabetes. The
Diabetes Educator, 34(3), 501-510. DOI: 10.1177/0145721708316946
Schvarcz, E. (2010). Matsmältningskanalen. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4.
uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 364-369.
*Shah, B., Gupshup, G., Borrego, M., Raisch, D. & Knapp, K. (2012). Depressive Symptoms
in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus: Do Stress and Coping Matter? Journal of the
International Society for the Investigation of Stress, 28(2), 111-122. DOI:10.1002/smi.1410
*Shayeghian, Z., Aquilar-Vafaie, M., Besharat, M., Amiri, P., Parvin, M., Gillani, K. &
Hassanabadi, H. (2015). Self-care activities and glycated haemoglobin in Iranian patients with
type 2 diabetes: Can coping styles have a buffering role? Psychology & Health. 30(2), 153-
164. DOI:10.1080/08870446.2014.951651
Stewart, J., Dyas, J., Brown, K. & Kendrick, D. (2006). Achieving blood pressure targets:
Lessons from a study with practice nurses. Journal of Diabetes Nursing. 10(5), 186-193.
Stone, M., Pound, E., Pancholi,A., Farooqi, A. & Khunti, K. (2005). Empowering patients
with diabetes: a qualitative primary care study focusing on South Asians in Leicester, UK.
Family Practice, 22, 647–652. DOI: 10.1093/fampra/cmi069
22
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och god vård.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
[2017-12-18]
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
[2018-03-12]
*Thoolen, B., Ridder, D., Bensing, J., Gorter, K. & Rutten, G. (2009). Beyond good
intentions: The role of proactive coping in achieving sustained behavioural change in the
context of diabetes management. Journal of Psychology and Health, 24(3), 237-254.
DOI:10.1080/08870440701864504
Tuerk, P., Mueller, M. & Egede, L. (2008).Estimating Physician Effects on Glycemic Control
in the Treatment of Diabetes: methods, effects sizes, and implications for treatment policy.
Diabetes Care, 31(5), 869-873. DOI: https://doi.org/10.2337/dc07-1662
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Win Tin, S., Kenilorea, G., Gadabu, E., Tasserei, J. & Colagiuri, R. (2014). The prevalence of
diabetes complications and associated risk factors in Pacific Islands countries. Diabetes
Research & Clinical Practice, 103(1), 114-118.
DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.diabres.2013.09.017
Östenson, C-G. (2010). Epidemiologi vid typ 2-diabetes och metabola syndromet. I Agardh,
C-D. & Berne, C. (red.) Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 94-101.
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, år & land Syfte Metod Huvudresultat
Berterö, C. & Hjelm, K.
2010
Sverige
Att undersöka och beskriva
betydelsen av stöd och dess
inverkan på livslängd hos
utrikesfödda personer med
diabetes mellitus typ 2.
Metod: Mix-metod av kvantitativ
och kvalitativ studie med
deskriptiv design.
Urval: Strategiskt urval. Utrikes
födda personer över 18år
diagnostiserade med diabetes typ
2.
Datainsamling: Kvalitativ data
samlades in via semistrukturerade
intervjuer. Kvantitativ data
samlades in via frågeformuläret
Norbeck Social Support
Questionnaire.
Bortfall: 0 personer.
Antal deltagare: 24 män och 10
kvinnor.
Copingstrategier som användes
var: Socialt stöd, medicinskt stöd
och information.
Degazon, CE. & Parker, VG.
2007
USA
Att undersöka förhållandet mellan
coping och psykosocial
anpassning till diabetes typ 2.
Metod: Kvantitativ metod, icke-
experimentell
Urval: Bekvämlighetsurval.
Färgade personer över 60 år som
diagnostiserade med diabetes typ
2. Födda i Karibien eller södra
USA.
Datainsamling: Frågeformuläret
Jalowiec Coping Scale.
Bortfall: 0 personer.
Antal deltagare: 212 personer.
De copingstrategier som användes
var: Konfronterande coping,
känslomässig coping och
lindrande coping.
Hart, PL. & Grindel, CG.
2010
USA
Att undersöka sambandet mellan
sjukdomsföreställning,
känslomässiga problem,
copingstrategier och copingens
effekt i relation till egenvård.
Metod: Kvantitativ deskriptiv
korrelationsdesign.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Personer över 18 år som ska ha
haft diagnosen diabetes typ 2 i
minst ett år, vara läs- och
skrivkunniga i engelska samt fått
sitt HbA1c-värde mätt inom de
senaste 30 dagarna.
Datainsamling: Frågeformulären
Illness Perception questionnaire-
Revised, Ways of Coping
questionnaire, Coping Efficacy
Scale, Summary of Diabetes Self-
care Activities questionnaire samt
journalinhämtning.
Bortfall: 28 personer.
Antal deltagare: 119 personer.
De mest använda
copingstrategierna var: planerande
och konfronterande coping,
accepterande, distansering,
undvikande coping, socialt stöd
och hur negativa tankar
omvärderas till positiva.
Huang,C-Y., Lai, H-L., Lu, Y-C.,
Chen, W-K., Chi, S-C., Lu, C-Y.
& Chen, C-I.
2016
Taiwan
Att undersöka om vissa
copingstilar kan minska effekten
av diabetes typ 2 relaterade
stressorer.
Metod: Kvantitativ deskriptiv
korrelationsdesign, tvärsnittstudie.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Vuxna över 20 år, diagnostiserade
med diabetes typ 2 i minst 6
månader, rekryterade från ett
specifikt sjukhus.
Datainsamling: Frågeformulären
modified Ways of Coping
Checklist och the Centerd for
Epidiological Studys Depression
Scale samt journalinhämtning.
Bortfall: 0 personer.
Antal deltagare: 241 personer.
Copingstrategier som användes
var: Problemlösande, undvikande
och förminskande coping.
Johnson, M., Anderson, J.,
Walker, A., Wilcox, A. & Lewis,
V
2013
USA
Att undersöka dyadisk copings
effektivitet hos par där den ena är
diagnostiserad av diabetes typ 2.
Metod: Kvantitativ metod,
tvärsnittsstudie.
Urval: Strategiskt urval. Diabetes
typ 2 patienter mellan 18-74 år,
som inte amputerats, har
blindhet/nedsatt syn, kronisk
njursjukdom eller njursvikt.
Datainsamling: Frågeformulären
Dyadic Coping Inventory, Multi
Diabetes Questionnaire och
Summary of Diabetes Self-care
Activities samt insamling av data
från register.
Bortfall: 38 personer.
Antal deltagare: 155 personer.
Copingstrategin som användes
var: Stöd från partner.
Karlsen, B., Oftedal, B. & Bru, E.
2012
Norge
Att beskriva diabetesrelaterad
stress, copingstilar och
uppfattning av socialt stöd bland
vuxna med diabetes typ 2.
Metod: Kvantitativ metod.
Longitudinell prospektiv
tvärsnittsstudie.
Urval: Strategiskt urval. Personer
med diagnosen diabetes typ 2,
mellan 30-70 år.
Datainsamling: Frågeformulären
Problem Areas In Diabetes,
COPE inventory, Ways of Coping
questionnaire, Patient
Questionnaire on Empowerment
och Diabetes Family Behavior
Checklist.
Bortfall: 47 personer.
Antal deltagare: 425 personer.
Patienterna uppgav fem olika
copingstrategier:
Problemfokuserad, planerande,
socialt stöd, self-blaming samt
undvikande coping.
Li, J., Drury, V. & Taylor, B.
2013
Singapore
Att undersöka patienters
upplevelser och hantering av
copingstrategier
Metod: Kvalitativ metod.
Innehållsanalys.
Urval: Strategiskt urval. Kvinnor
mellan 60-69 år som är engelsk-
eller mandarintalande och har
diabetes typ 2, som blir
behandlade för sin diabetes på en
diabetesklinik.
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer.
Bortfall: 0 personer.
Antal deltagare: 10 deltagare.
Fyra olika copingstrategier
identifierades som användbara:
Socialt stöd, praktisk hantering av
sjukdomen, religiös tro och
hantering av känslor.
Samuel-Hodge, C., Watkins, D.,
Rowell, K. & Hooten, E.
2008
USA
Att beskriva hur copingstilar
bland afroamerikaner med
diabetes typ 2 relaterar till
diabetesbedömningar, egenvård
och hälsorelaterad livskvalitet
eller välbefinnande.
Metod: Kvantitativ metod,
tvärsnittsstudie.
Urval: Icke-slumpmässigt urval.
Personer över 20 år
diagnostiserade med diabetes typ
2.
Datainsamling: Frågeformulären
Jalowiec Coping Scale, The
Perveived Stress Scale, the Short
From Health Survey, Percevied
Diabetes and Dietary
Competence, The Problem Areas
In Diabetes survey,
Bortfall: 0 personer.
Antal deltagare: 185 personer.
Copingstrategier som användes
var: känslofokuserad, undvikande
och problemlösande coping.
Shah, B., Gupchup, G., Borrego,
M., Raisch, D. & Knapp, K.
2012
USA
Att bestämma om Transactional
model of stress and coping kan
användas för att förklara
förhållandet mellan
diabetesrelaterad stress och
depressiva symtom, samt
undersöka om det finns något
samband mellan bedömningen i
modellen och coping.
Metod: Kvantitativ metod i form
av tvärsnittsstudie.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Personer som diagnostiserats med
diabetes typ 2, är över 18 år samt
engelsktalande.
Datainsamling: Frågeformulären
Diabetes-related stress scale,
Apprasial of Diabetes Scale,
Diabetes Coping Measure och
The Zung Self-rating Depression
Scale samt journalhämtning.
Bortfall: 16 personer.
Antal deltagare: 201 personer.
Tre copingstrategier användes:
Undvikande coping samt
känslofokuserad och
problemlösande coping
Shayeghian, Z., Aguilar-Vafaie,
M., Besharat, M., Amiri, P.,
Parvin, M., Gillani, K. &
Hassanabadi, H.
2015
Iran
Att utforska sambandet mellan
copingstilar och socialt stöd i
relation till egenvård och
hantering av blodsocker hos
patienter med diabetes typ 2
Metod: Kvantitativ, deskriptiv
longitudinell design.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Personer mellan 40-70 år som
varit diagnostiserade med diabetes
typ 2 i minst ett år.
Datainsamling: Intervju och
frågeformulären Summary of
Diabetes Self-care Activities
questionnaire, the
Multidimensional Scale of
Percevied Social Support och The
brief COPE questionnaire.
Bortfall: 0 personer.
Antal deltagare: 100 personer.
Copingstrategier som användes
var: Problemlösande,
undvikande, skuldbeläggande
coping samt socialt stöd
Thoolen, BJ., De Ridder, D.,
Bensing, J., Gorter, K. & Rutten,
K.
2009
Holland
Att lära patienter att på ett
effektivt sätt hantera sin diabetes
under 12 veckor genom en
specifik intervention
Metod: Kvantitativ,
experimentell prospektiv
randomiserad design.
Urval: Icke slumpmässigt.
Deltagare mellan 50-70 år
diagnostiserade med diabetes typ
2, rekryterade från ett specifikt
sjukhus.
Datainsamling: Frågeformulären
The Proacive Competence
Inventory, he Proactive Diabetes
Managment Inventory, Diabetes
Self-care Activites, The Physical
Acgtivity Scalee for the Eldety,
Kristal Food Habits questionnaire
och Medication Adherence Report
Scale.
Bortfall: 47 personer.
Antal deltagare: 227 personer.
Copingstrategin som användes
var: Socialt stöd genom
information och undervisning.