handlingsplan för jämställdhetsintegrering inspektionen ...€¦ · ivo:s uppgift är att svara...
TRANSCRIPT
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Inspektionen för vård och omsorg 2016-2018
Datum: 2015-10-23
Diarienummer: 1.5-2489/2015
1
Innehåll
1. Sammanfattning .............................................................................................................................. 2
2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering ................................................................ 2
3. Godkännande .................................................................................................................................. 2
4. Bakgrund och nulägesbeskrivning .................................................................................................. 2
4.1 Process för framtagande av handlingsplan ............................................................................... 2
4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills ...................................................... 2
4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag ........................................................................ 3
4.4 Utvecklingsbehov ..................................................................................................................... 3
5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål ........................................................... 4
5.1 Myndighetens kärnuppdrag ...................................................................................................... 4
5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget ............................................................................... 4
6. Genomförande ................................................................................................................................. 6
6.1 Organisering och styrning ......................................................................................................... 6
6.2 Kompetensförsörjning .............................................................................................................. 6
6.3 Samverkan ................................................................................................................................ 7
6.4 Uppföljning och utvärdering ..................................................................................................... 7
6.5 Hållbarhet och lärande .............................................................................................................. 7
6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar .......................................................................................... 7
7. Mål- och aktivitetslista .................................................................................................................... 8
8. Bilaga ............................................................................................................................................ 15
2
1. Sammanfattning
Inspektionen för vård och omsorgs arbete med jämställdhetsintegrering planeras att ske genom ett
antal fokusområden: bemötande och kommunikation, analys och statistik, tillsynsmetoder, beslut samt
styrdokument. Kopplat till dessa fokusområden finns mål för arbetet samt ett antal aktiviteter som ska
genomföras i verksamheten. Exempel på aktiviteter är utbildning i jämställt bemötande och
kommunikation, framtagande av könsuppdelad statistik, utveckling av tillsynsmetoder som används i
inspektionsverksamheten samt granskning av beslut och styrdokument.
2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering
Anna Carlström, utredare generaldirektörens stab
010 – 788 50 13
3. Godkännande
Gunilla Hult Backlund
Generaldirektör
4. Bakgrund och nulägesbeskrivning
4.1 Process för framtagande av handlingsplan
Framtagande av planen har skett i projektform med en projektledare placerad vid generaldirektörens
stab och en arbetsgrupp bestående av representanter från i stort sett alla delar av myndighetens
verksamhet. Representationen har varit både medarbetare och chefer varav somliga i den senare
gruppen ingår i myndighetens ledning. Planen med behov, mål och aktiviteter är formulerade
tillsammans med de funktioner och medarbetare som ska genomföra dem. Projektets styrgrupp har
bestått av representanter för myndighetens ledning. Utöver detta har förankring av arbetet och planen
skett hos generaldirektören och myndighetens ledning vid ett par tillfällen. IVO har deltagit vid de
utbildningstillfällen och nätverksträffar som det nationella sekretariatet för genusforskning har
anordnat. Utöver detta har en representant för sekretariatet besökt IVO:s ledningsgrupp där också delar
av arbetsgruppen närvarade. Stödet från det nationella sekretariatet för genusforskning har varit
värdefullt i arbetet med att ta fram planen. Möjligheten att ta del av erfarenheter från de myndigheter
som haft uppdraget tidigare har också varit positiv.
4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills
IVO inrättades den 1 juni 2013. Under IVO:s två första år har myndigheten bedrivit ett omfattande
förändringsarbete mot bakgrund av skälen för inrättandet av myndigheten. Fyra prioriterade
utvecklingsområden identifierades som ram för förändringsarbetet: förstärkt organisationskultur,
effektivare ärendeprocesser, utvecklad analys och kunskapsåterföring och mer träffsäker riskbaserad
tillsyn. I det arbetet har inget systematiskt jämställdhetsintegreringsarbete bedrivits. Däremot har IVO
i början av 2015 beslutat om en hållbarhetspolicy och under året påbörjat ett arbete med att utvidga
3
myndighetens ledningssystem att omfatta hållbarhet. I hållbarhetsbegreppet inbegrips miljömässig
hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet inklusive jämställdhet.
4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag
Den lagstiftning som IVO tillsynar och prövar tillstånd mot inbegriper begrepp som ” lika värde”,
”lika villkor” och ”jämlikhet”. I myndighetens verksamhet är dessa principer självfallet viktiga.
Innebörden av begreppen utgör också en utgångspunkt i myndighetens riskanalys som ligger till grund
för hur IVO planerar och genomför tillsynen (om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt
beslut från regeringen).
Vad gäller kön redovisade IVO 2014 ett särskilt regeringsuppdrag rörande våldsutsatta kvinnor och
barn som bevittnat våld. Under åren 2012–2013 hade en nationell tillsyn genomförts av
Socialstyrelsen av kommunernas, hälso- och sjukvårdens samt kvinnojourernas arbete med
våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. IVO tog över uppdraget när myndigheten inrättades
den 1 juni 2013. Flera kommuner och landsting/sjukvårdsregioner har sedan dess påbörjat ett
utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld. Där brister och missförhållanden identifierats har tillsynsmyndigheten ställt krav på
huvudmännen att åtgärda dessa. IVO:s uppföljningar under 2014 visade på en positiv utveckling. De
åtgärder som vidtagits har sannolikt medfört en förbättrad kvalitet.
4.4 Utvecklingsbehov
Vi vet att det råder ojämlika förhållanden mellan kvinnor och män inom vård och omsorg. Kvinnor har
inte samma tillgång som män till nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor får också i mindre utsträckning
än män medicinering enligt de nationella riktlinjerna exempelvis i samband med hjärt-kärlsjukdom.
Samtidigt visar studier att män får färre höftproteser vid vissa former av höftfrakturer jämfört med
kvinnor. Det är vanligare att kvinnor jämfört med män råkar ut för kvalitetsbrister och problem i
vården. Inom vissa områden drabbas dock män i högre utsträckning än kvinnor, ett område är
depression där det påpekats att diagnoskriterierna utgått främst från kvinnors symtom. I många andra
sammanhang utgår den medicinska forskningen från en manlig norm. Detta gäller exempelvis
operationer av bråck i ljumsken där kvinnor har opererats med den manliga anatomin som
utgångspunkt, vilket bland annat lett till högre dödsrisk för kvinnor.1 Kvinnor och män bemöts på
olika sätt och olika frågor ställs till kvinnor och män baserat på de föreställningar om kön som
frågeställaren har. Missbruksvården är traditionellt anpassad efter mäns missbruk. Inom socialtjänsten
finns också generellt mer kunskap om mäns missbruk än om kvinnors missbruk. Kvinnor har ofta
någon form av nätverk trots sitt missbruk medan missbrukande män är mer socialt marginaliserade och
utsatta. Det kan vara en förklaring till att kvinnor inte är lika vanligt förekommande bland dem som
behandlas för missbruk. Behovet av stöd kan visserligen vara lika stort för kvinnor och män, men
uppmärksammas inte lika mycket. Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga som far illa gäller
oftare pojkar än flickor. Orsakerna till anmälningarna skiljer sig i viss mån utifrån kön.2
Det är vård- och omsorgsgivarna som ansvarar för vården och omsorgen och som har i uppgift att
säkerställa att patienten och brukaren får de insatser denne har rätt till, oavsett kön. Regelverket som
styr vården anger att vård ska ges på lika villkor. Regelverket som styr socialtjänsten anger att
socialtjänsten ska främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor. IVO måste givetvis förhålla sig till
de ojämlika förhållanden som råder mellan kvinnor och män när myndigheten genom sin tillsyn
1 (O)jämställdhet i hälsa och vård. Sveriges kommuner och landsting (2014).
2 Jämställdhetsanalys för social omsorg – handledning för utbildare. Sveriges kommuner och landsting (2014).
4
granskar att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet
med lagar och andra föreskrifter.
Myndigheten har under sina två första år genomfört omfattande förändringsarbete i verksamheten.
Jämställdhetsintegrering har inte belysts särskilt i det arbetet. IVO ser jämställdhetsintegrering som
ytterligare utveckling av myndighetens verksamhet. Myndigheten kommer därför på ett strukturerat
sätt ta reda på hur det förhåller sig i verksamheten utifrån formulerade mål för arbetet med
jämställdhetsintegrering. Ett sådant arbete är nödvändigt inte minst för att få en mer detaljerad bild av
utvecklingsområden. Det innebär att denna plan med dess mål och aktiviteter kan komma att revideras
beroende på om andra behov framträder under arbetets gång. I processen att ta fram en plan för
jämställdhetsintegrering har ett par fokusområden identifierats inom vilka IVO bedömer att det finns
utvecklingsbehov på ett eller annat sätt:
Bemötande och kommunikation
Analys och statistik
Tillsynsmetoder
Beslut
Styrdokument
IVO har omfattande kontakter med medborgare, yrkesutövare, patienter och brukare, vård- och
omsorgsgivare och andra intressenter varför bemötande och kommunikation är ett viktigt fokusområde.
I myndighetens uppdrag ligger att ge vägledning och återföra kunskap från tillsynen, analys och
statistik är angelägna förutsättningar för detta. Tillsynen ska bedrivas effektivt och med kvalitet, varför
relevanta tillsynsmetoder är viktigt för att utveckla tillsynen. IVO är en myndighet där ett omfattande
antal beslut fattas per år, ca 20 000 tillsynsbeslut och 2 500 beslut som rör tillståndsprövning, beslut är
därmed ett område i fokus för arbete med jämställdhetsintegrering. Styrdokument är ett relevant
område för granskning just för att det påverkar planering och genomförande av myndighetens
verksamhet.
5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål
5.1 Myndighetens kärnuppdrag
IVO:s uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och
verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Som en del av tillsynen ska
IVO pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal enligt bestämmelserna i
patientsäkerhetslagen. Resursmässigt utgör tillsynen den större delen av myndighetens uppdrag. Syftet
med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och
bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska planeras och genomföras med
utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från
regeringen. Resultatet av tillsynen ska redovisas till de granskade verksamheterna och till det landsting
eller den kommun som berörs. IVO finns till för vård-och omsorgstagarna. Myndighetetens vision är
att ha koll, skapa lärande och att göra vården och omsorgen säkrare och bättre.
5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget
IVO finns till för vård- och omsorgstagare. I uppdraget ligger att myndigheten genom tillsyn och
tillståndsprövning bidrar till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet
5
med lagar och andra föreskrifter. Inga osakliga skillnader ska ligga till grund för de bedömningar som
görs.
I myndighetens tillsynspolicy anges att tillsynen ska göras utifrån ett patient- och brukarperspektiv.
Tillsynen präglas av tydlighet, trovärdighet och integritet och värnar uppdraget utifrån den statliga
värdegrunden. Det innebär att tillsynen kännetecknas av:
Rättssäkerhet, dvs. att tillsynen utgår från lagar och andra föreskrifter samt att likvärdiga
bedömningar görs i likvärdiga fall.
Förutsägbarhet och öppenhet, dvs. att de granskade har insyn i hur och varför tillsynen
genomförs. Krav som ställs i myndighetens beslut ska vara tydliga och uppföljningsbara.
Oberoende, dvs. att tillsynen inte låter sig påverkas av olika intressenter.
Professionalitet, dvs. att tillsynen är kunskapsbaserad.
Som anges i den statliga värdegrunden ska den statsanställda utöva sin tjänst med respekt för den
enskilda människan. I detta ligger att den statsanställda måste uppfylla krav på ickediskriminering och
hänsyn till enskildas personliga integritet. Nyckelord för den statsanställda är i detta avseende
jämlikhet, jämställdhet, medmänsklighet och integritet.
Vård och omsorg ska bedrivas med utgångspunkt i bl.a. jämlikhet, där kön är en faktor. I
sammanhanget är det angeläget att betona att det är vård- och omsorgsgivarna som säkerställer och
ansvarar för vården och omsorgen, inte IVO. Inom ramen för sin tillsyn kan IVO uppmärksamma att
vård och omsorg ska bedrivas med likvärdiga resultat för den enskilde patienten och brukaren. Detta
gäller oavsett kön. I både tillsynen och tillståndsprövningen ska IVO säkerställa att myndighetens
bedömningar är sakliga, vilket innebär att exempelvis kön inte ska spela roll när besluten fattas.
Som anges tidigare har IVO nyligen avslutat ett omfattande tvåårigt utvecklingsarbete som påbörjades
i samband med inrättandet av myndigheten. En ny fas har tagit vid och myndigheten arbetar med den
långsiktiga strategiska inriktningen. Mot den bakgrunden bedömer IVO att myndigheten ska ha
separata mål för arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta arbete ska dock i flera delar integreras i
det långsiktiga strategiska arbetet. Målens fokus är samma som identifierade fokusområden:
bemötande och kommunikation, analys och statistik, tillsynsmetoder, beslut samt styrdokument.
Planen med mål och aktiviteter kan komma att justeras under arbetets gång för att bättre reflektera var
myndigheten befinner sig efter det som sker under 2016. IVO:s mål för arbetet med
jämställdhetsintegrering är:
IVO:s bemötande och kommunikation är jämställd.
IVO:s analyser beaktar kön vilket synliggörs i redovisning och återföring.
IVO:s tillsynsmetoder är jämställdhetsintegrerade vilket bidrar till utveckling av tillsynen.
IVO:s beslut ska vara begripliga och lika ärenden ska behandlas och bedömas lika utan
osakliga skillnader baserade på kön.
Relevanta styrdokument är jämställdhetsintegrerade och lägger grunden för hur IVO ska
arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet.
I enlighet med IVO:s hållbarhetspolicy ska myndighetens verksamhet präglas av hållbara arbetssätt.
Myndigheten ska arbeta aktivt för att ständigt förbättra sin miljömässiga, ekonomiska och sociala
hållbarhet. Utgångspunkten i IVO:s arbete med jämställdhetsintegrering är en hållbar verksamhet där
6
myndigheten bidrar till att skapa jämställdhet. Sett utifrån de jämställdhetspolitiska målen3 är den
övergripande önskvärda effekten att IVO:s verksamhet genom myndighetens mål för
jämställdhetsintegrering bidrar till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och
sina egna liv. I myndighetens bemötande av, och kommunikation med, olika aktörer kan finnas
dimensioner av makt och inflytande, vilket anknyter till jämställdhetspolitikens första delmål. Det
gäller även i hur IVO återför kunskap från tillsynen likväl som hur tillsynsmetoder tas fram för att
utveckla tillsynen, där skillnader mellan könen kan komma att belysas. Även myndighetens
beslutsfattande och hur styrdokument lägger grunden för verksamheten, kan inbegripa dimensioner av
makt och inflytande. IVO:s verksamhet kan också – i vissa fall indirekt - bidra till det andra och det
tredje jämställdhetspolitiska delmålen om ekonomisk jämställdhet respektive jämn fördelning av det
obetalda hem- och omsorgsarbetet. Möjligheten till försörjning och omsorg kan påverkas av en
persons hälsa eller sociala situation där vården och omsorgen har betydelse, vilket i förlängningen
kopplar till IVO:s verksamhet. I tidigare uppdrag rörande våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat
våld finns koppling till det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska
upphöra.
6. Genomförande
6.1 Organisering och styrning
Chefen för avdelningen för verksamhetsstöd och styrning (som sitter i myndighetens ledning) ”äger”
och förvaltar planen för jämställdhetsintegrering och säkerställer att planen implementeras i aktuell
utförarorganisation för att målen ska nås. De aktiviteter som ska genomföras i linjen ansvarar
respektive linjechef för. Övriga aktiviteter sker i projektform inom ramen för IVO:s strategiska
utvecklingsarbete. Chefen för generaldirektörens stab (som sitter i myndighetens ledning) ”äger”
själva regeringsuppdraget och ansvarar för samordningen av återrapporteringarna till regeringen och
följer därmed uppdraget från en övergripande nivå. Precis som i IVO:s övriga verksamhet har alla
anställda ett kommunikativt ansvar. Det innebär att ansvariga för aktiviteterna i planen även ska se till
att kunskapen och resultaten kommuniceras i organisationen.
6.2 Kompetensförsörjning
IVO kommer att delta i det utbildningsutbud och erfarenhetsutbyte som det nationella sekretariatet för
genusforskning erbjuder. Därtill kommer utbildning om jämställdhetsintegrering erbjudas de
medarbetare och chefer som särskilt berörs 2016. IVO bedömer att det då finns störst behov av
utbildning. Utbildning följande år hanteras där behov uppstår. Personalenheten kommer vara
behjälplig att ta fram förslag på utbildning. Utöver detta finns flera aktiviter i mål- och aktivitetslistan
som rör jämställt bemötande. Utgångspunkten där är att detta i stort ska integreras i myndighetens
ordinarie utbildningsverksamhet.
3 Målet för jämställhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Därutöver
finns fyra delmål. (Prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123.).
1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva
medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete
som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till
kroppslig integritet.
7
6.3 Samverkan
I framtagandet av planen har IVO tillsammans med Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket tagit
initiativ till, och genomfört, nätverksmöten. IVO har även träffat Socialstyrelsen i samma syfte. Under
de kommande åren kommer IVO att delta vid de tillfällen för nätverksträffar och erfarenhetsutbyte
som det nationella sekretariatet för genusforskning erbjuder. Vid behov kommer IVO ha kontakt med
andra myndigheter.
6.4 Uppföljning och utvärdering
Beslutad plan och aktiviteter ska planeras, genomföras och följas upp under programperioden. Det
sker dels inom ramen för IVO:s strategiska utvecklingsarbete, där uppföljningen troligtvis kommer att
ske tertialvis för generaldirektören utöver den löpande uppföljningen inom utförarorganisationen. Dels
sker uppföljningen inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen för de aktiviteter som
genomförs i linjen. Med övergripande samordningsperspektiv från generaldirektörens stab följs arbetet
samt att återrapporteringarna till regeringen samordnas där. I samband med delredovisningen i februari
2018 där resultatet av genomfört arbete för 2015-2017 ska beskrivas och analysera görs rimligen en
bedömning av eventuella fortsatta behov på området. Ansvariga för aktiviteterna, ansvarig för IVO:s
strategiska utvecklingsarbete och planens ”ägare”, chefen för avdelningen för verksamhetstöd och
styrning (AC VSS), tar fram de underlag som krävs inför återrapporteringarna.
Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer också att relevant aktivitet tas med i
verksamhetsplaneringen för nästkommande år. I ansvaret ingår även justeringar av aktiviteterna vid
behov och att detta rapporteras till AC VSS. Ekonomienheten på avdelningen för verksamhetsstöd och
styrning har det övergripande ansvaret för att säkerställa att målen för jämställdhetsintegrering
omhändertas i respektive verksamhetsplan under programperioden. Ansvarig för IVO:s strategiska
utvecklingsarbete respektive AC VSS ansvarar för eventuella justeringar av målen för
jämställdhetsintegrering. AC VSS ansvarar för justeringar av planen i dess helhet.
6.5 Hållbarhet och lärande
Samtliga mål för jämställdhetsintegrering är av den karaktären att de ska bli en del av myndighetens
ordinarie verksamhet. För varje mål planeras uppföljning och utvärdering av de tillhörande
aktiviteterna under 2018. Detta bedöms kunna ge indikationer på fortsatta utvecklingsområden likväl
som att överväganden kommer att göras av hur utvecklad kunskap kan tas om hand i ett längre
perspektiv. Ett av målen handlar specifikt om jämställdhetsintegrering av styrdokument. Det är viktigt
i syftet att lägga grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet. Alla anställda
på IVO ett kommunikativt ansvar. Precis som i verksamheten i stort innebär det att ansvariga för
aktiviteterna i plan för jämställhetsintegrering även ska se till att kunskapen och resultaten
kommuniceras i organisationen.
6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar
IVO är en ung myndighet som under sina första två år har bedrivit systematisk utveckling av
verksamheten. Förändringsarbetet har omfattat många medarbetare både i kärnverksamheten såväl
som på de myndighetsövergripande avdelningarna. Det finns därmed omfattande erfarenhet av
utvecklingsarbete. Arbetet med jämställdhetsintegrering kommer att ske i linjen och inom ramen för
IVO:s strategiska utvecklingsarbete som tar vid efter det nyligen avslutade tvååriga förändringsarbetet.
Planen och aktiviteterna är formulerade tillsammans med de funktioner och medarbetare som ska
genomföra dem. Uppdraget är integrerat i verksamheten, det finns utpekade ansvariga för aktiviteterna
8
och planering och uppföljning sker i definierade processer. Detta talar för god måluppfyllelse. De
utmaningar som finns handlar om att IVO inte har arbetat med jämställdhetsintegrering tidigare. Det
finns därmed ett utvecklingsutrymme vad gäller kunskapsläget. Den främsta utmaningen med de
kommande årens arbete med jämställdhetsintegrering är dock de rådande omvärldsfaktorer som IVO
påverkas av just nu.4 Ett hårt tryck på myndigheten med ett ogynnsamt budgetläge innebär att
uppdraget med jämställdhetsintegrering kan upplevas som extra arbetsbelastning.
7. Mål- och aktivitetslista
7.1
Mål 1 för arbetet med jämställdhetsintegrering
IVO:s bemötande och kommunikation är jämställd.
IVO har omfattande kontakter med medborgare, yrkesutövare, patienter och brukare, vård-
och omsorgsgivare och andra intressenter. Det är viktigt att myndighetens bemötande och
kommunikation inte missgynnar någon på grund av kön. Genom jämställt bemötande och
kommunikation kan IVO bidra till att skapa jämställdhet.
RESURSER
AKTIVITET
RESULTATMÅL
7.1.1 Tid:
2016 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/Personalenheten
Personalen i
upplysningstjänsten och
barn- och
ungdomslinjen
genomgår jämställd
bemötandeutbildning.
Upplysningstjänsten
och barn- och
ungdomslinjen präglas
av jämställt
bemötande.
7.1.2 Tid:
2016 Nollmätning (innan
genomförd utbildning 7.1.1).
2017 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/Kommunikation
Undersökning av
medborgarnas
upplevelse av
bemötande i
upplysningstjänsten och
barn- och
ungdomslinjen (se
7.1.1).
Kvalitetsstudie av det
faktiska bemötandet.
IVO:s bemötande ska
upplevas och vara
jämställt.
7.1.3 Tid:
2016 Genomförande.
2017 Utbildningen
genomförs löpande.
2018 Utbildningen
Moment om jämställt
bemötande integreras i
den kommande
tillsynsutbildningen.
Tillsynsutbildningen
är jämställdhets-
integrerad med
moment om jämställt
4 Budgetunderlag 2016–2018 Inspektionen för vård och omsorg.
9
genomförs löpande.
Ansvarig enhet:
VSS/Personalenheten
Utbildningen framöver
innehåller moment om
jämställt bemötande.
bemötande.
7.1.4 Tid:
2016 Genomförande.
2017 Utbildningen
genomförs löpande.
2018 Utbildningen
genomförs löpande.
Ansvarig enhet:
VSS/Personalenheten
Moment om jämställt
bemötande integreras i
den kommande
introduktionsutbildning
en.
Utbildningen framöver
innehåller moment om
jämställt bemötande.
Introduktionsutbildnin
gen är jämställdhets-
integrerad med
moment om jämställt
bemötande.
7.1.5 Tid:
2016 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/Kommunikation
Utbildning i jämställd
kommunikation för
kommunikatörer.
IVO ska ha kunskap
om och beakta
jämställdhet vid
framtagande av
kommunikations-
material.
7.1.6 Tid:
2016: Genomförande
(i början av 2016 för att ge
stöd till berörda i uppstarten
av arbetet).
Ansvarig enhet:
VSS/Personalenheten
De medarbetare och
chefer som träffas
direkt av uppdraget
2016 genomgår
utbildning om
jämställdhetsintegrering
i början av 2016.
Utbildning kommande
år hanteras där behov
uppstår.
Personalenheten
kommer vara behjälplig
att ta fram förslag på
utbildning.
De medarbetare och
chefer som träffas
direkt av uppdraget
2016 har genomgått
utbildning om
jämställdhetsinte-
grering i början av
året.
7.1.7 Tid:
2016 Genomförande
Ansvarig enhet:
VSS/Kommunikation
Granska och
jämställdhetsintegrera
IVO:s serviceåtagande.
IVO:s serviceåtagande
är jämställdhets-
integrerat.
7.1.8 Tid:
2018 Genomförande
Ansvarig enhet:
AC VSS (planens ägare)
ansvar för samordningen.
Ansvarig för respektive
aktivitet säkerställer att
underlag tas fram för
aktiviteten.
Uppföljning och
utvärdering av
genomförda aktiviteter
7.1.1-7.1.7.
Uppföljning och
utvärdering är
genomförd.
10
7.2
Mål 2 för arbetet med jämställdhetsintegrering
IVO:s analyser beaktar kön vilket synliggörs i redovisning och återföring.
I IVO:s uppdrag ligger att återföra kunskap från tillsynen till utförare och huvudmän. IVO
vägleder också personal i verksamheterna bland annat genom att ge råd med utgångspunkt
från tidigare tillsynserfarenheter. Genom att beakta kön i analyserna bidrar IVO till att
återföringen av tillsynens resultat kan uttala sig om skillnader om kön. Detta bedöms bidra
till att skapa jämställdhet.
RESURSER
AKTIVITET
RESULTATMÅL
7.2.1 Tid:
2016 februari Genomförande
Ansvarig enhet:
AU/Register och statistik
Kartläggning av nuläge
och framtagande av
könsuppdelad statistik.
Ökad tillgång till
könsuppdelad
statistik.
7.2.2 Tid:
2016 Genomförande
Ansvarig enhet:
AU/Register och statistik
och AU/Analys
Behovsinventering och
prioritering av områden
där könsuppdelad
statistik bör användas
och bidra till analysen.
Ökad tillgång till
könsuppdelad
statistik.
7.2.3 Tid:
2016 Genomförande
Ansvarig enhet:
AU/Register och statistik
Vidta åtgärder för att
kvalitetssäkra den
könsuppdelade
statistiken.
Ökad tillgång till
könsuppdelad
statistik.
7.2.4 Tid:
2016 Genomförande.
Inledningsvis input i vp-
processen 2017.
2017 löpande
2018 löpande
Ansvarig enhet:
AU/Analys
Jämställdhetsintegrera
analysen (som består av
den könsuppdelade
statistiken, 7.2.1-7.2.3).
Kön används som
faktor i analys där det
bedöms vara relevant.
På sikt bedöms detta
bidra till att
återföringen av
tillsynens resultat kan
uttala sig om
skillnader om kön.
7.2.5 Tid:
2018 Genomförande
Ansvarig enhet:
AC VSS (planens ägare)
ansvar för samordningen.
Ansvarig för respektive
aktivitet säkerställer att
underlag tas fram för
aktiviteten.
Uppföljning och
utvärdering av
genomförda aktiviteter
7.2.1-7.2.4.
Uppföljning och
utvärdering är
genomförd.
11
7.3
Mål 3 för arbetet med jämställdhetsintegrering
IVO:s tillsynsmetoder är jämställdhetsintegrerade vilket bidrar till utveckling av
tillsynen.
Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har
god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska bedrivas
effektivt och med kvalitet, varför relevanta tillsynsmetoder är viktigt. Genom att
jämställdhetsintegrera tillsynsmetoder och belysa kön kan IVO utveckla tillsynen och bidra
till att skapa jämställdhet.
7.3.1 Tid:
2016 Genomförande.
Ansvarig enhet:
AU/Metodutveckling
Utveckling av stöd/rutin
för att underlätta/
säkerställa att
jämställdhetsintegrering
finns med i tillsynens
metoder.
Tillsynsmetoderna är
jämställhets-
integrerade där
relevant.
7.3.2 Tid:
2016 Genomförande.
Vp-17 beaktas.
Ansvarig enhet:
AU/Metodutveckling i
samråd med relevant
processägare (samt med de
regionala tillsyns-
avdelningarna).
Stödet/rutinen införs i
relevant process som en
del i vp-17.
Delar av
inspektionsverksamhe
ten planeras med stöd
av jämställdhets-
integrerade metoder.
7.3.3 Tid:
2017 Genomförande.
Ansvarig enhet:
De regionala
tillsynsavdelningarna
Delar av inspektions-
verksamheten
genomförs med stöd av
jämställdhets-
integrerade metoder.
Delar av
inspektionsverksamhe
ten är genomförd med
stöd av jämställdhets-
integrerade metoder.
7.3.4 Tid:
2017 Genomförande.
Ansvarig enhet:
AU/Metodutveckling i
samråd med relevant
processägare (samt med de
regionala
tillsynsavdelningarna).
Uppföljning av hur
stödet/rutinen fungerar.
Stödets/rutinens
ändamålsenlighet och
funktionalitet är
uppföljd.
7.3.5 Tid:
2018 Genomförande.
Ansvarig enhet:
AU/Analys
Resultaten från de
aktuella inspektionerna
för 2017 analyseras.
Resultaten från
aktuella
inspektionerna för
2017 är analyserade.
7.3.6 Tid:
2018 Genomförande
Ansvarig enhet:
Uppföljning och
utvärdering av
Uppföljning och
utvärdering är
12
AC VSS (planens ägare)
ansvar för samordningen.
Ansvarig för respektive
aktivitet säkerställer att
underlag tas fram för
aktiviteten.
genomförda aktiviteter
7.3.1-7.3.5.
genomförd.
7.4
Mål 4 för arbetet med jämställdhetsintegrering
IVO:s beslut ska vara begripliga och lika ärenden ska behandlas och bedömas lika utan
osakliga skillnader baserade på kön.
IVO är en myndighet där ett omfattande antal beslut fattas varje år. Genom lagenlig och
enhetlig handläggning av ärenden utan osakliga skillnader baserade på kön, ska IVO
uppfylla krav på rättssäkerhet och kan i detta bidra till att skapa jämställdhet. Besluten ska
vara begripliga och följa klarspråk för ökad tydlighet och bättre följsamhet/lärande. IVO ska
ha en mer enhetlig beslutsprocess vilket innebär att lika ärenden ska behandlas och bedömas
lika. Det ska inte spela någon roll var eller av vem ett ärende blir bedömt. Utgången i
ärendet ska bli densamma oavsett var det handläggs.
7.4.1 Tid:
2016 Beaktas i vp-17.
2017 Genomförande
Ansvarig enhet:
VSS/VUE i samråd med
processägare.
Inom ramen för
kvalitetsuppföljningen
granskas beslut inom
relevant ärendeslag med
fokus på enhetlig
handläggning,
begriplighet och kön.
Typ av ärendeslag
beslutas inför vp-17.
Statistiken som tas fram
i 7.2.1 – 7.2.3 kan
utgöra en indikation.
Beroende på vad
resultaten visar kan
dessa utgöra fynd för
fortsatta åtgärder
(7.4.2). Detta ska
beaktas i vp-18.
Beslut inom relevant
ärendeslag är
granskade med fokus
på enhetlig
handläggning
begriplighet och kön.
7.4.2 Tid:
Beaktas i vp-18.
2018 Genomförande
Ansvarig enhet:
VSS/VUE i samråd med
processägare.
Relevanta åtgärder
vidtas baserat på
eventuella resultat från
7.4.1.
Relevanta åtgärder är
vidtagna.
7.4.3 Tid:
2018 Genomförande
Ansvarig enhet:
AC VSS (planens ägare)
ansvar för samordningen.
Uppföljning och
utvärdering av
genomförda aktiviteter
7.4.1-7.4.2.
Uppföljning och
utvärdering är
genomförd.
13
Ansvarig för respektive
aktivitet säkerställer att
underlag tas fram för
aktiviteten.
7.5
Mål 5 för arbetet med jämställdhetsintegrering
Relevanta styrdokument är jämställdhetsintegrerade och lägger grunden för hur IVO
ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet.
Med jämställdhetsintegrerade styrdokument skapas förutsättningar för jämställd planering
och genomförande av verksamheten. Genom användning av jämställdhetsintegrerade och väl
implementerade styrdokument som lägger grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i
det dagliga arbetet kan IVO bidra till att skapa jämställdhet.
RESURSER
AKTIVITET
RESULTATMÅL
7.5.1 Tid:
2016 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/VUE
Inventering av
befintliga styr-
dokuments relevans
avseende jämställdhets-
integrering, samt
identifiering av nya
behov.
Relevanta
styrdokument och
behovet av nya
styrdokument är
inventerade.
7.5.2 Tid:
2016 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/VUE
Granskning av
relevanta styrdokument.
Granskning
genomförd av
relevanta
styrdokument.
7.5.3 Tid:
2016 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/VUE
Fastställande av
eventuella nya
styrdokument, t.ex.
riktlinjer.
Eventuella nya
styrdokument är
fastställda.
7.5.4 Tid:
2016 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/VUE i samråd med
processägare.
Jämställdhets-
integrering av relevanta
styrdokument.
Relevanta
styrdokument är
jämställdhets-
integrerade.
7.5.5
Tid:
2017 Genomförande.
Ansvarig enhet:
VSS/VUE
Uppföljning av hur
tillämpningen av
jämställdhets-
integrerade styr-
dokument fungerar.
Jämställdhets-
integrerade
styrdokument är
uppföljda.
7.5.6 Tid:
2018 Genomförande.
Ansvarig enhet:
Justeringar/åtgärder av
jämställdhets-
Justering av
styrdokument är
14
VSS/VUE
integrerade styr-
dokument vidtas med
anledning av
uppföljningen 7.5.5.
genomförd.
7.5.7 Tid:
2018 Genomförande
Ansvarig enhet:
AC VSS (planens ägare)
ansvar för samordningen.
Ansvarig för respektive
aktivitet säkerställer att
underlag tas fram för
aktiviteten.
Uppföljning och
utvärdering av
genomförda aktiviteter
7.5.1-7.5.6.
Uppföljning och
utvärdering är
genomförd.
15
8. Bilaga
Utdrag från regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Inspektionen för vård och
omsorg
Övriga uppdrag
Inspektionen för vård och omsorg ska redovisa en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet
med jämställdhetsintegrering under 2016-2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de
jämställdhetspolitiska målen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123).
Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och de aktiviteter som myndigheten avser att
genomföra under perioden. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast
den 2 november 2015. Redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i myndighetens
årsredovisning för 2016-2018. Myndigheten ska även lämna en delredovisning senast den 22 februari
2018 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) där resultatet av genomfört arbete för 2015-2017
beskrivs och analyseras.