handlingsplan för jämställdhetsintegrering på myndigheten ...€¦ · konst- och...

Återrapportering | 2015

Handlingsplan för jämställdhetsintegreringpå Myndigheten för yrkeshögskolan 2016 – 2018

Myndigheten för yrkeshögskolan

Diarienummer: MYH 2015/3925

ISBN: 978-91-87073-55-7

1 (24) Datum: 2015-09-22

Diarienr: MYH 2015/3925

Innehåll 1 Sammanfattning ........................................................................................... 2

2 Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering ............................... 3

3 Godkännande .............................................................................................. 3

4 Bakgrund och nulägesbeskrivning ................................................................ 3 4.1 Statistik över utbildningarnas könsfördelning ............................................................. 4 4.1.1 Könsfördelning på yrkeshögskoleutbildningar ............................................................ 4 4.1.2 Könsfördelning på kompletterande utbildningar ......................................................... 7 4.1.3 Könsfördelning på tolkutbildningar ............................................................................. 8 4.1.4 Könsfördelning på konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar ........... 9 4.2 Process för framtagande av handlingsplan ................................................................ 9 4.2.1 Arbetsgrupp ............................................................................................................... 9 4.2.2 Identifiering, prioritering och förankring av aktiviteter ............................................... 10 4.2.3 Utbildning ................................................................................................................. 10 4.3 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills ....................................... 10 4.4 Regleringen av myndighetens jämställdhetsuppdrag ............................................... 11 4.4.1 Utbildningar inom yrkeshögskolan ........................................................................... 11 4.4.2 Konst- och kulturutbildningar ................................................................................... 12 4.4.3 Kompletterande utbildningar .................................................................................... 12 4.4.4 Tolkutbildningar........................................................................................................ 12 4.4.5 Regleringsbrev ......................................................................................................... 13 4.4.6 Verksamhetsplan 2015 ............................................................................................ 13 4.5 Utvecklingsbehov ..................................................................................................... 13 4.5.1 Information och kommunikation ............................................................................... 13 4.5.2 Tillsyn och kvalitetsgranskning................................................................................. 14 4.5.3 Jämställdhetsarbete i utbildningar från ansökan till avslut ....................................... 15 4.5.4 Kartläggning av utbildningsinriktningar .................................................................... 15 4.5.5 Interna styrdokument ............................................................................................... 16 4.5.6 Utredningsarbete med koppling till jämställdhetsintegrering .................................... 16

5 Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål ...................... 16 5.1 Myndighetens kärnuppdrag ..................................................................................... 16 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget .............................................................. 17

6 Genomförande ........................................................................................... 18 6.1 Organisering och styrning ........................................................................................ 18 6.2 Kompetensförsörjning .............................................................................................. 18 6.3 Uppföljning och utvärdering ..................................................................................... 18

7 Mål- och aktivitetslista ................................................................................ 20

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (24) Diarienr: MYH 2015/3925

1 Sammanfattning

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en handlingsplan för arbete med jämställdhetsintegrering av ordinarie kärnverksamhet. Myndigheten ska i handlingsplanen identifiera utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten planerar att genomföra under 2016 – 2018. Syftet med arbetet är att verksamheten ska bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen uppnås. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål delas upp i fyra delmål:

• En jämn fördelning av makt och inflytande.

• Ekonomisk jämställdhet.

• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Myndigheten har identifierat ett antal utvecklingsområden och arbetet med jämställdhetsintegrering kommer under programperioden att inriktas på information och kommunikation, tillsyn och kvalitetsgranskning, ansökningsförfarandet, kartläggning av utbildningsområden och genomlysning samt uppdatering av myndighetens styrdokument.

Med utgångspunkt från dessa utvecklingsområden har myndigheten tagit fram två effektmål som förväntas bidra till att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen:

• Myndigheten för yrkeshögskolans information bidrar till att bryta stereotypa könsmönster och underlättar för potentiella studerande/elever att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.

• Myndigheten för yrkeshögskolan säkerställer att de studerande behandlas rättssäkert oavsett kön.

Under programperioden 2016 – 2018 kommer myndigheten att arbeta med tretton olika aktiviter som bidrar till de uppsatta effektmålen. Effektmålen bidrar i sin tur också till att uppnå myndighetens verksamhetsmål gällande jämställdhet; att 30 procent av yrkeshögskoleutbildningarna ska ha en könsfördelning där det underrepresenterade könet utgör 40 procent av de studerande. Samtliga avdelningar på myndigheten kommer att involveras i arbetet.


2 Kontaktperson för arbetet med

jämställdhetsintegrering

Linda Mildner, Omvärldsanalytiker 010-2090174 070-9533354 [email protected]

3 Godkännande

Följande plan för jämställdhetsintegrering av Myndigheten för yrkeshögskolan är godkänd. Västerås 2015-10-20 Thomas Persson Generaldirektör

4 Bakgrund och nulägesbeskrivning

Myndigheten för yrkeshögskolan har i regleringsbrevet för budgetåret 2015 fått i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för hur myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering ska utvecklas. Syftet med arbetet är att verksamheten ska bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen uppnås. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål delas upp i fyra delmål:

• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

mailto:[email protected]


• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha

samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Myndigheten ska i handlingsplanen identifiera utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten planerar att genomföra under 2016 – 2018. Myndigheten ska också i planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan bli en del i myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Planen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 2 november 2015. Åtgärder enligt planen och dess resultat ska redovisas i årsredovisningarna för 2016 – 2018. Planen kan komma att uppdateras och revideras under genomförandeperioden.

Myndigheten ska också senast den 22 februari 2018 redovisa en beskrivning och analys av resultatet av det genomförda arbetet under åren 2015 – 2017 till Regeringskansliet.

Utöver detta har myndigheten via regleringsbrev 2015 också i uppdrag att redovisa all statistik uppdelad på kön och ålder, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. Vidare ska statistiken kommenteras samt innehålla en analys och bedömning av utvecklingen.1

4.1 Statistik över utbildningarnas könsfördelning Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för frågor som rör yrkeshögskoleutbildningar, kompletterande utbildningar, konst- och kulturutbildningar, vissa utbildningar med endast tillsyn samt tolkutbildningar inom folkbildningen. Myndigheten har sedan starten 2009 kartlagt könsfördelningen i de olika utbildningsformerna.

4.1.1 Könsfördelning på yrkeshögskoleutbildningar Antalet studerande på utbildningsomgångar som pågick under hela eller del av kalenderåret 2014 var 44 700. Totalt sett var det en jämn könsfördelning bland de studerande med 52 procent kvinnor och 48 procent män.2 Könsfördelningen var dock ojämn inom de sex största utbildningsområdena och följde där traditionella könsmönster. Till exempel var andelen män mellan 77 och 78 procent inom utbildningsområdena samhällsbyggnad och byggteknik, data/IT samt teknik och tillverkning. Inom ekonomi, administration och försäljning, hotell, restaurang, turism, hälso- och sjukvård samt socialt arbete var könsfördelningen det omvända, där var andelen kvinnor mellan 72 och 90 procent. Utöver detta kan det även variera mellan olika utbildningar inom ett utbildningsområde. Exempelvis återfinns textilutbildningar, som har övervägande andel kvinnliga studerande, inom utbildningsområdet teknik och tillverkning som i övrigt har utbildningar med övervägande manliga studerande.

1 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan 2 Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsrapport 2015


Värt att notera är att det inom området samhällsbyggnad och byggteknik skedde en ökning av andelen antagna kvinnor, från 18 procent 2010 till 25 procent 2013. 2014 minskade dock antalet antagna kvinnor igen och området hamnade på 22 procent.3 Området transporttjänster har istället ökat den traditionella könsfördelningen. Där har det skett en ökning av andelen antagna män med tio procentenheter mellan år 2011 och 2014.4 Inom området transporttjänster var således könsfördelningen bland antagna 28 procent kvinnor och 72 procent män. Diagram 1. YH/KY - Antal antagna efter utbildningsområde och procentuell könsfördelning 2014

3 Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsrapport 2015 4 Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsrapport 2015


När det gäller examinerade var examensgraden på yrkeshögskoleutbildningar 71 procent under 2013. Den var 76 procent för kvinnor och 66 procent för män. Examensgraden var således högre för kvinnor än för män 2013. Den ojämna könsfördelningen bland antagna och studerande inom de största utbildningsområdena påverkar också andelen kvinnor respektive män som examineras från de olika områdena.5

Diagram 2. YH/KY - Antal examinerade efter utbildningsområde och procentuell könsfördelning 2013

5 Statistik från 2014 finns inte att tillgå eftersom examensgraderna för 2014 inte är klara på grund av sena kompletteringar.


4.1.2 Könsfördelning på kompletterande utbildningar Inom myndighetens verksamhetsområde finns också kompletterande utbildningar som är fristående gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar. Den 25 december 2013 upphörde förordningen om statligt stöd till kompletterande utbildningar. För att antagna elever ska kunna slutföra sina studier får pågående utbildningar drivas vidare under en övergångsperiod. Förordningen har ersatts av förordningen (2013:871) om statligt stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. Merparten av de kompletterande utbildningarna kommer att drivas vidare; antingen inom den nya utbildningsformen konst- och kulturutbildningar, som utbildning med enbart tillsyn eller inom yrkeshögskolan.

Vid avstämning av könsuppdelningen på kompletterande utbildningar 2014 visade resultatet en ojämn fördelning, se Diagram 3.6

Diagram 3. KU - Antal deltagare efter utbildningskategori och procentuell könsfördelning 2014

6 Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsrapport 2015


4.1.3 Könsfördelning på tolkutbildningar Sedan 1 juli 2012 har myndigheten ansvar för tolkutbildningar inom folkbildningen. Syftet med utbildningarna är att verkställa de funktionshinderpolitiska och språkpolitiska målen – ökad delaktighet i samhället. Det finns tre olika inriktningar; teckenspråks- och dövblindtolk, kontakttolk samt skrivtolk. Under 2012 – 2014 var det en övervägande majoritet kvinnor som studerade på utbildningar till teckenspråks- och dövblindtolk. Det genomsnittliga antalet deltagare per termin på teckenspråks- och dövblindtolkutbildningen var 272 år 2014. Av dessa var 244 kvinnor och 28 män. Antalet avser deltagare som deltog i utbildningen i något av de fyra utbildningsåren. Tabell 1. Tolk – Genomsnittligt antal deltagare per termin7 på teckenspråks- och dövblindtolkutbildning efter kön, år 2012 – 2014

På utbildningen till kontakttolk är det en jämnare könsfördelning bland de studerande men med en majoritet av kvinnor. Den sammanhållna grundutbildningen till kontakttolk som bedrivits under åren 2012 – 2014 har bestått av sex delkurser. Det genomsnittliga antalet deltagare per delkurs redovisas i tabell 2. Totalt var det i genomsnitt 197 deltagare per delkurs i kontakttolkutbildningen under år 2014. Av dessa var 119 kvinnor och 78 män.

Tabell 2. Tolk – Genomsnittligt antal deltagare per delkurs8 på kontakttolkutbildningen efter kön och utbildningslängd, år 2012 – 2014

7 Genomsnitt av antal deltagare i samtliga årskurser på våren och antal deltagare i samtliga årskurser på hösten. Detta enligt rekvisition av statsbidrag. 8 Under år 2012 – 2014 har kontakttolkutbildningen bestått av sex delkurser. Då uppgift om unika personer saknas räknas ett genomsnitt på totala antalet deltagare per delkurs för de delkurser som pågått under året.


För skrivtolkutbildningen kan antalet studerande inte redovisas per kön utan risk för röjande av identitet eftersom antalet studerande är för få. Myndigheten kan dock redovisa statistik uppdelad på kön gällande sökande till utbildningen. Det totala antalet sökande till skrivtolkutbildningen med start åren 2012 – 2014 visas i tabell 3. Till utbildningen som startade år 2014 sökte 74 personer, varav 61 kvinnor och 13 män.

Tabell 3. Tolk – Sökande9 till skrivtolkutbildningen som startade 2012 – 2014 efter kön

4.1.4 Könsfördelning på konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar

Konst- och kulturutbildningar är en ny eftergymnasial utbildningsform i Sverige. Förordningen (2013:871) om statligt stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar trädde i kraft den 25 december 2013 och de första utbildningarna startade hösten 2015.

Med anledning av att utbildningsformen är ny finns det ännu ingen statistik över könsfördelningen inom utbildningsområdet. En första uppföljning genomförs i samband med myndighetens årsrapport 2016. Utbildningarna som tillhör den nya utbildningsformen konst- och kulturutbildningar är dock inte nya i sig utan har tidigare bedrivits som kompletterande utbildningar, en utbildningsform som nu håller på att fasas ut.

4.2 Process för framtagande av handlingsplan

4.2.1 Arbetsgrupp Arbetet med framtagande av handlingsplanen har varit organisatoriskt placerat under avdelningen för utbildningsfrågor. Avdelningschefen har utsett en samordnare och en arbetsgrupp bestående av representanter från avdelningen för utbildningsfrågor och avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning på myndigheten som fått i uppdrag att arbeta med framtagandet av handlingsplanen. Vid valet av deltagare har det varit viktigt att säkerställa att de olika avdelningarnas kompetens har funnits med redan vid identifiering av utvecklingsområden och framtagande av aktiviteter. Samordnare för arbetsgruppen är också kontaktperson för myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering.

9 Med sökande avses unika individer.


4.2.2 Identifiering, prioritering och förankring av aktiviteter Arbetsgruppen har utifrån sina respektive ansvarsområden på myndigheten identifierat utvecklingsområden och aktiviteter för jämställdhetsintegrering. Ansvarig samordnare har haft avstämning med avdelningschef under arbetets gång och samtliga förslag på utvecklingsområden och aktiviteter har även stämts av med berörda chefer inför slutgiltig föredragning i ledningsgruppen.

Myndighetens ledningsgrupp består av generaldirektör, samtliga avdelningschefer, chefsjurist samt kommunikationschef. Ansvarig samordnare har också i ett tidigt skede av processen haft särskild avstämning med generaldirektör. Myndigheten är en enrådighetsmyndighet och ledningsgruppen är att betrakta som ett beredningsorgan till generaldirektören.

Handlingsplanen har remitterats internt till samtliga avdelningar på myndigheten. Ledningsgruppen har därefter behandlat förslag till handlingsplan på ledningsgruppsmöte och planen har slutligen godkänts av generaldirektör.

4.2.3 Utbildning Myndigheten har i stor utsträckning använt sig av stödet som har tillhandahållits av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs Universitet. Under våren 2015 har ledningsgruppen och arbetsgruppen deltagit i konferensen Avstamp samt haft ett besök på myndigheten av representant för Nationella sekretariatet för genusforskning för fördjupad dialog om uppdraget. Myndighetens arbetsgrupp har även deltagit i samtliga nätverksträffar och workshops samt i riktade utbildningsdagar som erbjudits av Nationella sekretariatet för genusforskning under 2015.

En kort internutbildning har också genomförts för medarbetare på myndighetens avdelningar. Utbildningen var en första introduktion i det framtida arbetet med jämställdhetsintegrering på myndigheten. I samband med internutbildningen har samtliga medarbetare fått möjlighet att lämna förslag på utvecklingsområden och aktiviteter inom ramen för jämställdhetsintegrering. Syftet med den korta internutbildningen har också varit att initiera ett tydligare fokus på jämställdhetsintegrering i det dagliga arbetet. Samtliga medarbetare ska kontinuerligt utveckla förståelse och kunskap om hur det egna arbetet kan jämställdhetsintegreras.

4.3 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills Myndigheten för yrkeshögskolans föregångare, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, genomförde under 2009 en studie av könsfördelningen i kvalificerad yrkesutbildning. Resultatet presenterades i rapporten Kvinnors och mäns utbildningsval i KY – Rapport 2009:1. Av studien framkom att endast 16 procent av utbildningarna har en jämn könsfördelning. En större andel, 21 procent av utbildningarna, hade enbart


studenter av det ena könet. Att män och kvinnor valde olika utbildningar var genomgående för hela utbildningsväsendet i Sverige något som består ännu idag 2015. I dag har myndigheten könsuppdelad statistik för sina verksamhetsområden. Nästa steg i uppdraget med jämställdhetsintegrering blir att se över befintlig statistik och analysera eventuella utvecklingsområden utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Enligt 6 § 5 punkten i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan (YHL) ska utbildningar inom yrkeshögskolan bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Myndigheten för yrkeshögskolan ställer därför krav på de utbildningsanordnare som vill verka inom yrkeshögskolan att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. I ansökan om att få bedriva en utbildning ska anordnaren beskriva hur de ska arbeta med jämställdhet; både vid rekrytering av studerande och under utbildningen vid ett eventuellt beviljande.

4.4 Regleringen av myndighetens jämställdhetsuppdrag Myndighetens uppdrag i fråga om olika utbildningsformer framgår av 2 § förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan (YHF). Vidare framgår av 10 § samma förordning att myndigheten när den bedriver sitt arbete ska integrera ett jämställdhetsperspektiv och perspektivet mänskliga rättigheter i sin verksamhet.10

Myndighetens arbete i detta avseende tar sin utgångspunkt i de författningar och bestämmelser om värdegrund och respekt för mänskliga fri- och rättigheter som gäller för utbildningen i respektive utbildningsform. Författningarna med relevanta bestämmelser redovisas nedan för varje utbildningsform.

4.4.1 Utbildningar inom yrkeshögskolan Av 3 § YHL framgår följande: Verksamheten inom yrkeshögskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom yrkeshögskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom yrkeshögskolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Slutligen framgår av bestämmelsen att utbildning inom yrkeshögskolan ska bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.11

10 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20111162-med-ins_sfs-2011-1162/?bet=2011:1162 11 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2009128-om-yrkeshogskol_sfs-2009-128/?bet=2009:128


4.4.2 Konst- och kulturutbildningar Av 6 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar (förkortad KKVF) framgår följande grundläggande krav. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Den som verkar inom utbildningen ska särskilt främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.12

4.4.3 Kompletterande utbildningar Av 7 § förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar (förkortad KUF) framgår följande. Utbildningen skall utformas i överenstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom utbildningen skall främja aktning för människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom utbildningen

1. främja jämställdhet mellan könen,

2. främja elevinflytande och

3. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till KKVF framgår att KUF upphävdes den 25 december 2013. Den upphävda förordningen gäller fortfarande för utbildningar som beviljats stöd före det att KKVF trädde ikraft för den tid som beslutet gäller.

4.4.4 Tolkutbildningar Förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk (förkortad TolkF) saknar en bestämmelse om värdegrund och de mänskliga fri- och rättigheterna. Däremot framgår av 2 § förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen att verksamhet inom bland annat området jämställdhet är ett av de sju områden som är särskilt motiv för statens stöd. Denna förordning upphävdes den 15 maj 2015 och ersattes av förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. I den nya förordningen, som börjar tillämpas för bidrag den 1 januari 2016, har dessa sju områden tagits bort.

En förutsättning för myndigheten att bevilja statsbidrag enligt TolkF är att utbildningarna beviljats statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag för folkbildningen. I linje med detta saknas från 15 maj 2015 en bestämmelse om värdegrund som reglerar de utbildningar som myndigheten beviljar statsbidrag för enligt TolkF. Myndigheten finner därför skäl att uppmärksamma regeringen på behov av reglering på detta område.

12 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2013871-om-statl_sfs-2013-871/?bet=2013:871


4.4.5 Regleringsbrev Utöver uppdraget med jämställdhetsintegrering fanns i 2015 års regleringsbrev även ett uppdrag gällande breddad rekrytering som knyter an till arbetet med jämställdhetsintegrering. Uppdraget med breddad rekrytering innebär att myndigheten ska stimulera utbildningsanordnare att utifrån ett mångfaldsperspektiv bredda rekryteringen av sökande till yrkeshögskolan. I arbetet ingår att särskilt uppmärksamma den möjlighet som finns enligt YHF att anta en sökande på grundval av reell kompetens. Om utbildningsanordnaren använder statlig finansiering för bedömning av sådan kompetens ska dessa kostnader redovisas.

Inom ramen för uppdraget har en pilotstudie genomförts med intresserade anordnare. Ett antal anordnare i pilotstudien har valt att arbeta specifikt med att bryta traditionella könsmönster vid rekrytering. Detta uppdrag kommer att följas av samordnare för JiM.

4.4.6 Verksamhetsplan 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan har i sin verksamhetsplan för 2015 satt upp som mål att myndighetens verksamhet ska bidra till en förbättrad jämställdhet och ökad mångfald. Indikator för uppföljning är andel yrkeshögskoleutbildningar där det underrepresenterade könet utgör minst 40 procent av de studerande. Andelen mäts vid utbildningens start.

Indikatormål för 2017 är 30 procent av utbildningarna och delmålet för 2015 är att andelen ska öka från 17 procent 2013 till 20 procent 2015.

Aktiviter i denna handlingsplan13 för jämställdhetsintegrering av myndighetens verksamhet förväntas även kunna bidra till att uppnå det uppsatta målet i verksamhetsplan 2015 – 2017.

4.5 Utvecklingsbehov Utifrån den översiktliga kartläggning som genomförts inför framtagandet av denna handlingsplan har följande utvecklingsbehov identifierats:

4.5.1 Information och kommunikation Myndigheten behöver säkerställa att det finns ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens information och kommunikation i både bild och text. Ett identifierat hinder i arbetet är den bildbank som idag används i kommunikationsarbetet med såväl webbplatser som informationsmaterial. Bildbanken har ett begränsat antal bilder och de är inte kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. En första åtgärd blir därmed att genomföra en normkritisk analys av befintligt kommunikations- och informationsmaterial samt den bildbank som finns för både intern och extern kommunikation. Därefter ska bildbanken och texter uppdateras med utgångspunkt från resultatet i analysen.

13 Se kapitel 7 ”Mål- och aktivitetslista”


Utöver detta är bedömningen att personal inom enheten för kommunikation behöver fortbildas och bredda kunskapen om jämställd kommunikation och hur myndigheten bör arbeta med genusperspektiv i kommunikationsarbetet. Målet är att myndigheten använder bilder och texter i intern och extern kommunikation som bidrar till att bryta stereotypa könsnormer och traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.

4.5.2 Tillsyn och kvalitetsgranskning När det gäller tillsyn och kvalitetsgranskning kommer myndigheten att ha ett antal olika aktiviteter för att utveckla myndighetens arbete med klagomålshantering och tillsyn. Det är av vikt att kartlägga vad som har framkommit under tillsyn av utbildningarna. Materialet ska kunna fungera som ett underlag i utveckling av nya metoder för tillsyn av utbildningarnas jämställdhetsarbete. De aktiviteter som planeras är: en skriftlig genomgång och sammanfattning av hur myndigheter med liknande uppdrag arbetar med jämställdhetsperspektivet i tillsyn. Även andra redan gjorda kartläggningar ska användas i detta arbete. Vidare ska myndigheten analysera de jämställdhetsrelaterade anmälningar som kommer in inom de olika utbildningsformerna. I ett första steg behövs en tydligare bild och mer kunskap om hur klagomålen ser ut, hur många de är och vilka beslut som fattas av myndigheten.


4.5.3 Jämställdhetsarbete i utbildningar från ansökan till avslut Myndigheten kommer att genomföra en kartläggning över hur jämställdhetsarbetet beskrivs i ansökan om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning och om detta överensstämmer med hur arbetet bedrivs i praktiken. Myndigheten ställer idag krav på att utbildningsanordnare arbetar aktivt med jämställdhet. I ansökan om att bedriva en yrkeshögskoleutbildning ska utbildningsanordnaren beskriva hur de planerar att arbeta med jämställdhet vid rekrytering av studerande samt under själva utbildningen. Utbildningsanordnaren ska bland annat ange på vilket sätt de ska bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildningsval. Dessa beskrivningar är av skiftande karaktär: allt från några rader till långa ingående handlingsplaner. Vid bedömning av ansökan ingår beskrivningen av jämställdhetsarbetet i den samlade bedömningen som myndigheten gör av varje ansökan. En ansökan som har ett bristfälligt beskrivet jämställdhetsarbete kan ha styrkor inom andra områden och därmed bli beviljad. Myndigheten ser ett behov av att definiera ett väl beskrivet och verkningsfullt jämställdhetsarbete samt att göra en analys av det beskrivna jämställdhetsarbetet på ett urval av de beviljade ansökningarna under 2015. De granskade utbildningarna ska sedan besökas för att studera hur arbetet bedrivs i praktiken. Detta ger myndigheten möjlighet att se hur sambandet ser ut mellan beskrivningen i ansökan och hur det genomförs i praktiken. Med hänvisning till att de könsbundna utbildningsvalen förändrats mycket lite inom yrkeshögskolan mellan åren 2010 och 2013, kan myndigheten i kommande ansökningsomgångar behöva betona vikten av att utbildningsanordnare använder sig av innovativa metoder för att bryta könsbundna utbildningsval14. Resultatet av analysen av beskrivning i ansökan och arbete i praktiken ska leda till att myndigheten utvecklar jämställdhetsrelevansen i bedömning av ansökningar, i tillsyn, i kvalitetsgranskning och i bedömning av anmälningsärenden. Myndigheten kommer således att kunna följa jämställdhetsarbetet i alla led från en utbildnings uppkomst och till dess avslut.

4.5.4 Kartläggning av utbildningsinriktningar Idag finns könsuppdelad statistik som en del i uppföljning av utbildningar inom myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten behöver dock genomföra en djupare analys av befintlig statistik för att belysa hur fördelningen av kvinnor och män ser ut på utbildningarna. Av analysen kommer det att kunna utläsas ungefär hur stor del av statsbidraget som går till traditionellt kvinnliga respektive manliga utbildningsområden. Analysen ska också belysa hur stor andel kvinnliga och manliga studerande som finns på utbildningar som enbart beviljats studiestödsplatser.

14 Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsrapport 2014


Avgränsning för denna aktivitet blir utbildningar inom yrkeshögskolan och inom konst- och kulturutbildningar. Myndigheten ska genomföra en kartläggning av könsfördelning på utbildningsinriktningar inom olika utbildningsområden på utbildningar i yrkeshögskolan och konst- och kulturutbildningar. Analysen ska innehålla könsfördelningen per utbildningsinriktning, vid både utbildningarnas start och avslut.

4.5.5 Interna styrdokument Det finns behov av en genomlysning av samtliga interna styrdokument på myndigheten ur ett jämställdhetsperspektiv; allt från verksamhetsplaner och avdelningarnas arbetsplaner till dagliga arbetsrutiner och checklistor. Bedömningen är att de myndighetsövergripande styrdokumenten behöver prioriteras till att börja med. En revidering av exempelvis myndighetens verksamhetsplan väntas därefter få genomslag i de respektive arbetsplanerna som styr avdelningarnas arbete. Målet är att jämställdhetsintegrering ska genomsyra verksamheten. För att nå dit behöver myndigheten börja med att se över de interna styrdokumenten.

4.5.6 Utredningsarbete med koppling till jämställdhetsintegrering Generaldirektören har den 16 december 2014 beslutat att ge i uppdrag till myndighetens rättssekretariat att utarbeta ett tydligt förhållningssätt för myndigheten kring begreppen att bedriva studier, studieuppehåll, studieavbrott och avslutad kurs inom ramen för yrkeshögskolan.

Som ett led i utredningsarbetet kan myndigheten också få en ökad kunskap om vad som gäller kring studieuppehåll eller studieavbrott kopplat till föräldraledighet. Detta bedöms som viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då nuvarande system för yrkeshögskolan innebär att den som är föräldraledig kan ha svårigheter att tillgodogöra sig hela utbildningen och få examensbevis.

5 Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål

5.1 Myndighetens kärnuppdrag Myndigheten ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och verkar för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Myndigheten analyserar arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till utbildningsanordnare. Vidare ansvarar myndigheten för frågor som rör utbildningsformer som ligger utanför yrkeshögskolan som konst- och kulturutbildningar, vissa utbildningar med endast tillsyn samt tolkutbildningar inom folkbildningen. Myndigheten genomför också tillsyn och kvalitetsgranskning som kontrollerar och granskar alla utbildningars kvalitet och resultat samt synpunkter och klagomål på utbildningar.


Myndigheten ansvarar även för att samordna en nationell struktur för validering av utbildning och yrkeskompetens, och är nationell samordningspunkt för EQF (European Qualifications Framework) som ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.15

Myndighetens huvudintressenter är arbetslivet, studerande/elever samt utbildningsanordnare/huvudmän. Enligt myndighetens verksamhetsplan för 2015 ska myndigheten underlätta för potentiella studerande/elever att hitta rätt utbildningar samt att medverka till att utbildningarna levererar enligt förväntan till de studerande. Under utbildningarnas gång ska myndigheten också tillse att de studerandes rätt följs. Vidare ska myndigheten ha bra och ändamålsenliga kontaktvägar till de anordnare och huvudmän som genomför utbildningarna detta för att uppnå uppdrag och mål. Myndigheten ska ge nödvändigt stöd och nödvändig information till utbildningsanordnarna/huvudmännen och även tillse att dessa genomför utbildningarna på avsett sätt.16

5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Myndigheten kommer under programperioden att fokusera på att bidra till de jämställdhetspolitiska målen en jämn fördelning av makt och inflytande och ekonomisk jämställdhet.

Med utgångspunkt från myndighetens kärnuppdrag ska myndigheten bidra till att bryta stereotypa könsmönster och underlätta för potentiella studerande/elever att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Den text och bild som myndigheten ger ut ska vara könsmedveten. Myndighetens aktiviteter ska säkerställa att kvinnor och män får samma möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning. Målsättningen är att kvinnor och män i större utsträckning ska hitta rätt utbildning vilket leder till ökade möjligheter till betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Vidare ska Myndigheten för yrkeshögskolan säkerställa att de studerande behandlas rättssäkert oavsett kön. Myndigheten ska därför säkerställa att utbildningarna levererar enligt förväntan och är korrekta så att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning.

Myndigheten för yrkeshögskolans verksamhet genomförs utifrån tydliga principer som säkerställer att personalen verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män i sitt dagliga arbete. Myndigheten ska därmed säkerställa att styrdokumenten stödjer medarbetare att verka jämställt.

15 www.myh.se 16 Myndigheten för yrkeshögskolan, Verksamhetsplan 2015


6 Genomförande

6.1 Organisering och styrning Avdelningschefen för avdelningen för utbildningsfrågor har det övergripande ansvaret för styrning och organisering av arbetet med jämställdhetsintegrering under programperioden. Myndighetens samordnare för JiM rapporterar till avdelningschefen som sedan rapporterar till myndighetens ledningsgrupp.

Handlingsplanen innehåller ett antal olika aktiviteter som ska genomföras på avdelningarna ute i verksamheten. Avdelningscheferna är ansvariga för de olika operativa aktiviteterna som genomförs på deras avdelning och är således ansvariga för att aktiviteterna finns med i avdelningens arbetsplan. Inför varje uppstart av ny aktivitet skrivs en aktivitetsplan där syfte, mål och tidplan är tydligt uppsatta. Samordnare för JiM ansvarar för framtagande av mall för aktivitetsplan samt uppföljning där graden av måluppfyllelse ska dokumenteras. Arbetsgruppen för JiM finns som stöd i arbetet med framtagande aktivitetsplan genomförande och uppföljning.

6.2 Kompetensförsörjning I samband med framtagandet av handlingsplanen har samtlig personal på myndigheten fått en kort introduktion i arbetet med att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten. Vidare har ledningsgruppen deltagit i seminarium och utbildning, framtagna av Nationella sekretariatet för genusforskning, för att få en tydligare bild av uppdrag och syfte med jämställdhetsintegrering.

För att kunna genomföra åtgärder och aktiviteter i handlingsplanen sker riktade kompetensutvecklingsinsatser under hela programperioden. Bland annat deltar utvalda medarbetare i de utbildningsinsatser som tillhandahålls av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Myndighetens nuvarande strategi för kompetensförsörjningen tar sin utgångspunkt i verksamhetsplaneringen, riskanalyser, arbetsmiljöronder, resultat från medarbetarundersökningar samt övriga generella krav inom myndigheten. Myndigheten genomför både generella kompetensutvecklingsinsatser och mer verksamhetsspecifika utbildningar i syfte att säkerställa måluppfyllelse av verksamhetens mål.

6.3 Uppföljning och utvärdering Handlingsplanens aktiviteter ska implementeras i myndighetens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Aktiviteterna ska föras in i arbetsplanen för berörda avdelningar.

Aktiviteternas resultatmål följs upp och redovisas via måluppfyllelse i myndighetens årsredovisning. Samordnare för JiM ansvarar för framtagande av uppföljning och utvärderingsmall (kopplat till aktivitetsplaner). I uppföljning och utvärdering ska det framgå om måluppfyllelsen för aktiviteten är ”inte uppfylld”, ”delvis uppfylld” eller


”uppfylld”. Med utgångspunkt från måluppfyllelsen är tesen att effektmålen påverkas kvalitativt.

Utöver detta följs arbetet i de operativa arbetsgrupperna upp löpande av ansvarig avdelningschef tillsammans med samordnare för JiM. Arbetet med slutredovisning av myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering kommer därmed att ske kontinuerligt under programperioden.


7 Mål- och aktivitetslista

EFFEKTMÅL 1 Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att bryta stereotypa könsmönster och underlättar för potentiella studerande/elever att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.

Effektmålet bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen En jämn fördelning av makt och inflytande och Ekonomisk jämställdhet.

Myndighetens aktiviteter ska säkerställa att kvinnor och män får samma möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning. Att kvinnor och män i större utsträckning hittar rätt utbildning leder till ökade möjligheter till betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

RESURSER

AKTIVITET

RESULTATMÅL

Tid: Oktober 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Kommunikationschef Berörda medarbetare: Kommunikationsenheten Beräknad kostnad: Konsultkostnad för extern, neutral granskning av material

1. Normkritisk granskning av myndighetens användning av bilder i både intern och extern kommunikation

Genomgång och analys av myndighetens bildbank från ett genus-, ålders- och mångfaldsperspektiv ska genomföras. Därefter ska bildbanken uppdateras med utgångspunkt från resultatet i analysen och stereotypa bilder tas bort.

MYH använder bilder i intern och extern kommunikation som speglar befolkningens sammansättning och bidrar till att bryta stereotypa könsnormer.

Tid: Oktober 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Kommunikationschef Berörda medarbetare: Kommunikationsenheten Beräknad kostnad: Konsultkostnad för extern, neutral granskning av material

2. Normkritisk granskning av texter i både intern och extern kommunikation Ett urval av interna och externa texter, som bestäms av den operativa arbetsgruppen, ska granskas ur ett jämställdhetsperspektiv. Texter som vidhåller eller förstärker stereotypa könsmönster ska skrivas om.

MYH använder sig av ett textspråk som är kvalitetssäkrat ur ett jämställdhetsperspektiv och som bidrar till att bryta stereotypa könsnormer.


Tid: Mars 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Kommunikationschef Berörda medarbetare: Kommunikationsenheten Beräknad kostnad: Utbildningskonsult eller kurskostnader

3. Utbildning i jämställd kommunikation Samtliga medarbetare på kommunikationsenheten ska delta i utbildning i jämställd kommunikation.

Ökad kunskap om jämställd kommunikation.

Tid: Juni 2017 Ansvar för genomförande: Kommunikationschef Berörda medarbetare: Kommunikationsenheten Beräknad kostnad: Framtagande av material samt arbetskostnad

4. Framtagande av stödmaterial till utbildningsanordnare för jämställd kommunikation

Utbildningsanordnarna ska få stöd och verktyg för att marknadsföra sina utbildningar i syfte att bredda rekrytering och behålla studerande av underrepresenterat kön.

Ett stödmaterial till utbildningsanordnare gällande marknadsföring för att bredda rekryteringen av underrepresenterat kön är framtaget.

Tid: Januari 2017 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2017 Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen stöd och styrning Berörda medarbetare: Anordnarstöd Beräknad kostnad: Arbetstid

5. Information för anordnare

Myndigheten ska aktivt stödja anordnare i deras jämställdhetsarbete med utbildning.

Myndigheten ska ta fram program kring jämställdhet och medverka på informationsdagar (exempelvis KK-dagen och YH-dagen m.m) för att informera om hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering.

Myndigheten arbetar med stöd till anordnare gällande jämställdhet och jämställdhetsintegrering på myndighetens informationsdagar.

Tid: Aktiviteten påbörjas våren 2016 (februari – maj) Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Chef för avdelning stöd och styrning samt controller Berörda medarbetare: Arbetsgrupp utsedd av avdelningschef för stöd och styrning

6. Genomlysning av styrdokument

Myndigheten ska genomföra en genomlysning av styrdokument (t.ex. verksamhetsplan, budget, policydokument och strategidokument) ur ett jämställdhetsperspektiv.

Styrdokument som beslutats av generaldirektör har ett jämställdhetsperspektiv och beskriver hur myndigheten arbetar jämställdhetsintegrerat.


Beräknad kostnad: Arbetstid

Tid: April 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen stöd och styrning Berörda medarbetare: Arbetsgrupp för Plan för lika rättigheter och möjligheter (HR-ansvarig) Beräknad kostnad: Arbetstid

7. Uppdatering av myndighetens introduktion för nyanställda Myndighetens Plan för lika rättigheter och möjligheter ska uppdateras med en aktivitet kring utbildning i genuskunskap och jämställdhetsintegrering för nyanställda.

Myndighetens introduktion för nyanställda innehåller utbildning i genuskunskap och jämställdhetsintegrering.

Tid: September 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen stöd och styrning (samt HR-ansvarig) Berörda medarbetare: Samtliga medarbetare Beräknad kostnad: Utbildningskonsult

8. Utbildning för medarbetare Återkommande utbildningsdag för samtliga medarbetare med tema jämlikhet, mångfald och genus. Frågan hanteras inom ramen för de aktiva åtgärder som tas fram utifrån diskrimineringslagen och myndighetens Plan för lika rättigheter och möjligheter.

Myndighetens medarbetare har förmåga att se och förmedla utvecklingsmöjligheter som finns med ett aktivt jämställdhetsarbete.


EFFEKTMÅL 2 Myndigheten för yrkeshögskolan säkerställer att de studerande behandlas rättssäkert oavsett kön.

Effektmålet bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen En jämn fördelning av makt och inflytande och Ekonomisk jämställdhet.

Myndigheten ska säkerställa att utbildningarna levererar enligt förväntan och är korrekta så att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning. En jämställd utbildning leder till ökade möjligheter till betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

RESURSER

AKTIVITET

RESULTATMÅL

Tid: September 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning Berörda medarbetare: Tillsynsenheten Beräknad kostnad: Resekostnader och arbetstid

9. Kunskapsinhämtning

Myndigheten ska ta del av andra myndigheters arbete med jämställdhetsperspektivet i tillsyner/anmälningar (UKÄ, Skolinspektionen). Syftet är att utveckla metoder för tillsyn av utbildningarnas jämställdhetsarbete.

Myndighetens tillsynshandbok har utvecklade metoder för granskning av utbildningarnas jämställdhetsarbete.

Tid: Juni 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen stöd och styrning Berörda medarbetare: Arbetsgrupp utsedd av avdelningschef på avdelningen stöd och styrning Beräknad kostnad: Arbetstid

10. Analys av könsfördelning på utbildningar Myndigheten ska genomföra en djupanalys av könsfördelningen på utbildningar inom yrkeshögskolan samt i konst- och kulturutbildningar vid både utbildningarnas start och avslut. Syftet med analysen är att få ökad kunskap om hur könsfördelningen ser ut per utbildningsinriktning och hur den förändras under utbildningarnas gång. I analysen ska det också framgå hur stor del av statsbidraget som går till kvinnliga respektive manliga studerande. Analysen ska också belysa hur stor andel kvinnliga respektive manliga studerande som finns på utbildningar som enbart beviljats studiestödsplatser.

Myndigheten har statistik och analys av hur könsfördelningen ser ut i utbildningar vid både start och avslut.


Tid: Påbörjas våren 2016

Besök hos anordnare hösten 2016

Revideringar i bedömningshandbok våren 2017

Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2017

Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen för utbildningsfrågor Berörda medarbetare: Avdelningen för utbildningsfrågor Beräknad kostnad: Arbetstid samt eventuellt IT-stöd

11. Analys av anordnares beskrivning samt faktiska arbete med jämställdhet i utbildningen

Myndigheten ska genomföra en granskning av ett urval beviljade ansökningar avseende hur anordnaren beskrivit hur man planerat att arbeta med jämställdhet i utbildningen. Myndigheten behöver definiera ett bra beskrivet och verkningsfullt jämställdhetsarbete och därefter bedöma om de ansökningar som har ett bra beskrivet jämställdhetsarbete även når sina uppsatta mål i praktiken.

De granskade utbildningarna ska sedan besökas för att studera hur arbetet bedrivs i praktiken. Detta ger myndigheten möjlighet att se hur sambandet ser ut mellan beskrivningen i ansökan och hur det genomförs i praktiken. Beroende på vad analysen visar kan justeringar av frågan i ansökningshandlingarna leda till att beskrivningen av jämställdhetsarbetet får mer tyngd i bedömningen och tillsynen av utbildningen.

Myndigheten har en röd tråd utifrån ett jämställdhetsperspektiv i ansökan, bedömning och tillsyn.

Tid: November 2016 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2016 Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning Berörda medarbetare: Tillsynsenheten Beräknad kostnad: Arbetstid

12. Granskning av anmälningsärenden

En granskning av studerandeklagomål utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska genomföras. Utredningen gäller dels vilken typ av klagomål som rör jämställdhet som vi får in och dels en analys av övriga klagomål ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen ska också se över vilka beslut vi fattar efter att klagomålen utreds.

Myndigheten har tydlig uppföljning och statistik över könsfördelningen gällande generella studerandeklagomål samt klagomål som rör bristande jämställdhet.

Tid: Mars 2017 Arbetet kommer att redovisas i årsredovisningen för 2017 Ansvar för genomförande: Chef för avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning Berörda medarbetare: Tillsynsenheten Beräknad kostnad: Arbetstid

13. Granskning av tillsynsbeslut

En kartläggning av vad som framkommit i tillsynen av utbildningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Myndigheten ska utifrån resultat av granskningen se över och utveckla metoder för tillsyn av utbildningarnas jämställdhetsarbete.

Myndighetens tillsynshandbok har utvecklade metoder för granskning av utbildningarnas jämställdhetsarbete.

Myndigheten för yrkeshögskolan

Box 145, 721 05 Västerås, Sweden

www.myh.se

handlingsplan för jämställdhetsintegrering på myndigheten ...€¦ · konst- och...

Documents