1

Handlingsplan för kommundels-utveckling i Gränna 2010-2012

Fotomontage

2

Handlingsplanen är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2010 06 17 Kommunfullmäktige 2010 08 26 Lena Claésson Projektledare Kommundelsutveckling Stadsbyggandskontoret

Foto: Lena Claésson

Fotomontage: Erik Blomdahl

3

Handlingsplan för kommundelsutveckling i Gränna

Innehållsförteckning

Bakgrund 4

Utvecklingsgruppen och projektledning 5

Arbetssätt och aktiviteter i planeringsfasen 6

Nulägesanalys/områdesbeskrivning 7 1. Historik 2. Folkmängd 3. Bebyggelse 4. Förvärvsarbete och näringsgrenar 5. Sevärdheter och turism 6. Skola och förskola 7. Vård och omsorg 8. Handel och service 9. Föreningsliv 10. Forum för demokrati och samverkan 11. Anläggningar för fritidsaktiviteter 12. På webben 13. Trafiksituation 14. Kollektivtrafik

Styrkeanalys, SWOT 14

Resultat av enkäten 15

Idélådor 17

Ungdomarna 19

Öppet möte 20

Idébank 20 och 27-28

Förslag till åtgärder 21

Kostnadsberäkning 26

4

Bakgrund Utgångspunkt och beslut Samhällsstrategisk fråga och politisk intention Kommunledningen anser att arbetet med Kommundelsutveckling har stor betydelse för utvecklingen av hela kommunen. Arbetet bedrivs parallellt med utvecklingen av stadens centrala delar och syftar till att skapa vitala och tilltalande miljöer runt om i kommunen för aktiviteter, handel och service. Lokal förankring och lokalt ansvarstagande är väsentligt i sammanhanget och de goda erfarenheterna ska tillvaratas och utvecklas. Jönköping ska vara en kommun med en långsiktigt socialt och miljömässigt hållbar utveckling, en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra morgondagens. Jönköping ska vara en kommun med delaktiga medborgare som enskilt och genom föreningsliv och företag bidrar till att skapa en god livsmiljö. Ur Kommunprogrammet för 2007-2010 Utvecklingsprojekten startade under namnet Centrumutveckling i kommunens ytterområden 1999. Områden som fram till kommunsammanslagningen 1971 var tre städer, en köping, sju landskommuner och en församling. Först ut var Bankeryd och Gränna. Efter det har Tabergsådalen (Hovslätt, Norrahammar, Taberg och Månsarp), Bottnaryd, Tenhult, Lekeryd, Öxnehaga, Visingsö, Barnarp och Skärstadalen (Kaxholmen, Skärstad och Ölmstad) tagit fram handlingsplaner för utveckling som godkänts av kommunfullmäktige. Det är kommunfullmäktige som vestämt vilket område som är aktuellt för kommundelsutveckling och nu är det dags att börja om från början eftersom alla

kommundelar varit föremål för investeringsprojekt. Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2010 01 28 beslutades det att Gränna skulle bli föremål för investeringsprojektet Kommundelsutveckling igen.

Syfte Kommunledningens syfte med Lokal Utveckling i kommundelarna

• Stärka kommundelens identitet och framtidstro

• Öka delaktigheten och ansvarstagandet för de som bor och verkar i kommundelen

• Skapa trivsammare kommundelscentra

• Samordna och utöka information, marknadsföring och attraktionskraft

Etablerad lokal utvecklingsgrupp är målet Den lokala utvecklingsgruppen betyder mycket för den socialt och miljömässigt hållbara utvecklingen. Kommunledningen får även en ytterligare grupp utöver det politiskt tillsatta Kommundelsrådet att kommunicera lokala frågor med. Den lokala utvecklingsgruppen går efter det stora investeringsprojektet, en tid på ca två år, in i ett skede där de arbetar själva med mindre projekt och verksamheter med stöd från stadsbyggnadskontoret och samfinansiering.

5

Utvecklingsgruppen och projektledning Alla föreningar och organisationer med säte i Gränna bjöds in till upptaktsmöte på Medborgargården (Kulturgården) måndagen den 8:e februari kl 18.30. Inbjudan förklarade syftet med, och Grännas möjligheter, att bilda en lokal utvecklingsgrupp. I inbjudan skrevs bland annat: ”Med kommundelsutvecklingen bygger vi inte vägar och hus men vi kan åtgärda mycket i vardagen som har betydelse för flera. Det kan handla om lekytor, blommande buskar, papperskorgar, informationsmöten om olika företeelser i samhället, skapa kommunikation och samarbete, utveckla mötesplatser utomhus med mera. Vad det blir avgör Du med flera i Gränna”. Upptaktsmötet hade föregåtts av kontakter mellan kommunledningen och Gränna Näringsliv i maj 2009. Ansvaret för verksamheten Kommundelsutveckling är förlagt hos stadsbyggnadsnämnden och en projektledartjänst finns på stadsbyggnadskontoret.

Deltagarna i Lokala utvecklingsgruppen representerar olika organisationer på orten. Rod Wiberg, Gränna Näringslivsförening Caisa Björndal, Gränna Näringslivsförening Lena Hammarstedt, Gränna Näringslivsförening Mats Almlöw, Grennaskolan Håkan Norén, Röttle Byalag Mats Weidman, Grenna Hamnbolag Håkan Jorikson, Grenna Museum Inger Krantz, Kommundelsrådet Laila Wiman Larsson, Kommundelsrådet Pelle Nyqvist, AB Grännahus Erling Wulff, Gränna AIS Anna Modie, Landstinget Sigbrith Martinson-Muckenhirn, PRO Karl-Erik Hansson, SPF Brahe-Gränna Georg Svensson, Gränna Båtklubb Inger Andersson, Grenna Hembygdsförening Mikael Dahlberg, Fest i Grevskapet Birgitta Norling, Uppgränna Byalag

6

Arbetssätt och aktiviteter under planeringsfasen Den lokala utvecklingsgruppen har haft sex arbetsmöten från och med februari till och med maj under 2010. Mötena har varit förlagda på olika platser i Gränna. Arbetet har skett både i hela utvecklingsgruppen men också i mindre grupper. Förutom träffarna i lokala utvecklingsgruppen så har projektet försetts med information via kommunens tjänstemän som bl a annat arbetar med översiktlig planering, trafikplanering och skötsel. För övrigt har information och statistik om Gränna samlats ihop för att få ett så brett perspektiv som möjligt att utgå ifrån för att komma fram till åtgärdsförslagen i handlingsplanen. Tjänstemän från Tekniska kontoret gator och grönt, Stadsbyggnadskontorets utvecklings- och trafikavdelning samt Destination Jönköping har medverkat genom att berätta nuläge och svara på frågor från utvecklingsgruppen och projektledaren. Enkätundersökningen genomfördes i ett urval av hushållen och företaget som genomförde enkäten presenterade resultatet i april. Parallellt satt idélådor uppe på strategiska platser i samhället där folk kunde lämna in synpunkter. På stadsbyggnadskontoret har möte hållits med representanter från stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret för att kartlägga pågående och planerade utvecklingsobjekt inom området.

Tre klasser på Ribbaskolan har besökts. Det var 3:an, 6:an och 9:an som fick representera Grännas unga genom att berätta sin syn på Gränna och ge förslag på förbättringsområden. Möte för allmänheten hölls på Medborgargården/Kulturgården onsdagen den 19:e maj. Ca 50 personer med jämn könsfördelning besökte mötet och lokala utvecklingsgruppen presenterade det arbete som gjorts och de olika förslag till åtgärder som tagits fram. Deltagarna på mötet tog aktivt ställning till vilka förslag man tyckte skulle prioriteras.

7

Nulägesanalys/områdesbeskrivning 1. Historik Staden Gränna ligger vid Vätterns östra strand och grundades 1652 under namnet "Brahe-Grenna" av greve Per Brahe d.y. (född 18 februari 1602, död 12 september 1680). Brahe-Grenna var Sveriges första och enda feodalstad, grundad med grevliga snarare än kungliga stadsprivilegier. Staden och fick en terränganpassad variant av rutnätsplan enligt internationella förebilder. Än i dag syns den äldre staden sociala skiktning eftersom Gränna inte expanderade lika snabbt som andra samtida städer i landet. De mest ansedda husen finns i centrum vid torg och huvudgator, hantverkarbebyggelse av något enklare typ i mellanzonen och de minst bemedlade längst ur i periferin. Stadens utomordentligt rika träarkitektur från sent 1700-tal och 1800-tal har genom åren i hög grad bevarats. I grevskapet Visingsborg lät greven bygga ut Visingsborgs slott. Han uppförde också Brahehus och byggde om Västanå slott. Tillsammans bildade de tre slotten en slottstriangel, mitt i denna anlade han år 1652 staden Brahe-Grenna. På Visingsborg höll greven en liten armé omfattande ca 200 man. I Röttle söder om Gränna anlades en rad småindustrier som bl a framställde vapen och annat till armén. Här fanns också ett pappersbruk. På Visingsö inrättade Per Brahe ett tryckeri, och på Visingsborgs slott fanns ett imponerande bibliotek. Redan år 1636 hade han också, trots kyrkligt motstånd, grundat en skola på ön. Stadsprivilegier i Sverige blev nödvändiga med hänsyn till handeln och andra näringar än jord- och bergsbruk för att ett samhälle officiellt skulle kunna erkännas som stad. Att tilldela sådana privilegier har varit en regeringen förbehållen rätt. Per Brahe och Magnus Gabriel De la Gardie tillerkändes dock under sina levnader särskild befogenhet att inom sina grevskap anlägga städer. Kort efter Per Brahes död beslöt Karl XI om en reduktion av kungliga förläningar, vilket innebar att grevskapet Visingsborg drogs in till kronan.

Skillnaderna mellan kommuntyperna blev med tiden allt mindre, och 1971 avskaffades begreppet stad och stadsprivilegier definitivt i samband med den landsomfattande kommunreformen. Numera finns i Sverige inga städer i juridisk mening. Mycket kortfattat kan man säga att Gränna stad troligen inte kommit till om det inte var för att man behövde ett ”färjeläge” för att komma över till Visingsö. Med glädje kan man konstatera att Gränna fått vara ganska orört när det gäller kvartersbildningar och gamla byggnader. Polkagrisen föddes 1859 då den fattiga änkan Amalia Eriksson (1824-1923) i Gränna ansökte hos stadens styrelse om att få öppna bageri och tillverka bland annat polkagrisar. På den tiden var kvinnor utestängda från många typer av näringsverksamhet men kunde av sociala hänsyn få tillstånd att driva egen näring. Amalia Eriksson föddes i Jönköping och kom till Gränna 1855 där hon arbetade som piga. Två år senare gifte hon sig med skräddaren Anders Eriksson. År 1858 föddes dottern Ida och en vecka senare avled maken. Amalia Eriksson kom att leva mycket länge (hon blev 99 år) och utvecklade rörelsen med stor framgång. Hon var skicklig både på att utveckla nya typer av godsaker och på att marknadsföra dem. Flera medlemmar av kungliga familjen kom till Gränna och köpte hennes produkter, vilket gav ytterligare skjuts till affärerna. Efter Amalias död tog dottern Ida över verksamheten och drev den till hon dog 1945. På Grenna Museum hittar man Sveriges största polarhistoriska föremålssamling från den expedition som tillhör de mest omskrivna till dagens utforskning av detta karga och bitande kalla landskap. Den 11 juli 1897 lyfte gasballongen Örnen med Salomon August Andrée (som växtye

8

upp i Gränna), Nils Strindberg och Knut Fraenkel från Danskön på Spetsbergen. Deras avsikt var att i största möjligaste mån geografiskt kartlägga det norra polarområdet genom att flyga över Nordpolen. En storslagen idé! Men redan den 14 juli avbröts flygning på grund av väderleken, och det verkliga äventyret börjar; att överleva i Arktis. Föremål, arkiv och fotografier tagna från

expeditionen finns samlade på Grenna Museum i världens största samling av denna historiska händelse. För, även om expeditionen till Nordpolen får räknas som misslyckad på ett plan, lever fortfarande ett stort intresse för polarvärlden kvar. Dessutom finns än idag obesvarade frågor om vad som egentligen innebar slutet för Andrée, Strindberg och Fraenkel.

2. Folkmängd Sista december 2008 bodde det 2.548 personer i Gränna tätort, landsbygden ej medräknad. Sedan 2001 har Grännas befolkning minskat med 62 personer, dvs. 2,4%. I åldersgruppen 10-18 år har antalet unga ökat med 20 personer från 2001 till 2008 medan åldersgruppen 65-74 år har ökat med 46 personer. Att medelåldern i Gränna stiger bekräftar både fastighetsmäklare och chef på vårdcentralen.

År TotaltAndel i %

åldern 10-18 Andel i %

åldern 65-742001 2610 12.5 9.1 2002 2598 12.8 9.4 2003 2578 2004 2583 13.5 10.4 2005 2587 2006 2573 13.4 10.4 2007 2559 2008 2548 13.6 11.1

3. Bebyggelse I Gränna finns flera av kommunens byggnadsminnen. Franckska gården, Hallska gården, Hotell Brahe, Gränna Prästgård, Gränna Pedagogi, von Otterska villan och Brahe 10. Inom kommundelen finns flera stora gårdar som ger karaktär åt landskapet och påminner om att detta en gång har varit ett maktcentrum. Flera av gårdarna har anor från tiden för Braheättens grevskap. Några av de stora gårdar som har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är Östanå, Aranäs, Reaby och Vretaholm. Ytterligare enskilda byggnader finns av stort bevarandevärde som kräver omsorg vid ombyggnader och hänsyn vid förändringar i omgivningen. Dessa finns redovisade i kommunens kulturminnesvårdsprogram antaget 1989.

Det finns en särskild kulturhistorisk utredning för Gränna stad från 1997. Grännas bostäder är fördelat ungefär lika många i enfamiljshus som flerfamiljshus. Totalt var det 2008 1.298 bostäder. Enligt kommunens översiktsplan är det tänkbart att bygga bostäder norr och söder om centrala Gränna. Området vid ”tuben” söder om Gränna bebyggs nu med 32 bostadsrätter. Även 9 tomter är planlagda för enfamiljshus en bit närmare Vättern. Antalet nya inflyttningsfärdiga lägenheter år 1990 var 30 stycken. Från 1995 tom 2008 har 31 bostäder tillkommit att jämföra med att det totalt i kommunen tillkommit 1 686 bostäder under samma tidsperiod.

9

4. Förvärvsarbete och inkomst Från statistikåret 2007 redovisas här antalet arbetstillfällen inom respektive näringsgren: Jordbruk, skogsbruk och fiske 18 Tillverkning och utvinning 154 Energiproduktion, vattenförsörjning, avfallshantering 8 Byggverksamhet 32 Handel och kommunikationer 178 Finansiell verksamhet och företagstjänster 44 Utbildning och forskning 183 Vård och omsorg 196 Personliga och kulturella tjänster 106 Offentlig förvaltning m.m. 0 Uppgift om näringsgren saknas 7 Totalt 926 arbetstillfällen 82% (1 155) av 20-64-åringarna arbetade och av dem var det 38% som hade arbete i kommundelen, 51% i övriga kommunen och resterande i annan kommun.

5. Sevärdheter och turism Kommundelen Gränna med Visingsö är utan motstycke kommunens främsta turistområde med flera hundratusen besökare varje år. Grännas bebyggelse, form och läge vid foten av bergsbranten, Andrées mytomspunna ballongfärd, det tydliga arvet från anrika Per Brahes tid

blandad med moderna turistinslag som polkargristillverkning och varmluftsballonger skapar mycket speciella förutsättningar. Det är sammantaget en unik natur- och kulturmiljö. Campingplats, hotell och gästhamn finns.

10

6. Skola och förskola Inom den kommunala skolan Ribbaskolan finns: Grännas familjecentral, Luftballongens förskola, Polkagrisens förskola, Fritidshemmen Andrée, Brahe, Amalia och Tingley, F-6 och 7-9. Grennaskolan Riksinternat grundades 1963 av Stockholms universitet. Skolan bedrev först kursverksamhet men övergick 1973 till att bli ett gymnasium. 2001 startade även en högstadiedel och skolan har utvecklats till att bli en internatskola med internationellt fokus. Grännaungdomar som inte vill förlägga sina gymnasiestudier till Grennaskolan

pendlar oftast till gymnasieskolorna i Jönköping. Hösten 2010 startar Ribbaskolans arbete med att vara Jönköpings kommuns första modellskola. Projektet drivs i ett samarbete mellan kommunen och Högskolan för lärande och kommunikation (HLK). Syftet med modellskolan är att utveckla kommunens skolor, att öka lärarnas kompetens och att förbättra kunskapskvaliteterna hos eleverna. Målet för Ribbaskolan som modellskola är bl.a. att alla elever ska nå godkänt i alla ämnen när de går ut grundskolan.

7. Vård och omsorg Grännas vårdcentral erbjuder hälso-och sjukvård av högsta möjliga kvalitet med god tillgänglighet för alla åldrar. De har resurser att utreda och behandla de allra flesta hälsoproblem i livets alla skeden. På vårdcentralen ligger även familjecentralen som drivs i ett samarbete med kommunen.

Gränna äldreboende ligger centralt beläget och har 61 lägenheter, varav 8 korttidsplatser och 10 lägenheter som är anpassade till personer med demensproblematik. Hemtjänst för de äldre som bor kvar i sina hem finns också.

8. Handel och service Grännas näringsliv består främst av mindre företag inom hantverk, konsthantverk och turism. Polkagristillverkning är en specialitet för bygden liksom frukt- och bärodling.

Det mesta som man behöver till vardags finns i Gränna.

Industrimark finns att tillgå.

11

9. Föreningsliv I Fritidsförvaltningen föreningsregister i maj 2010 fanns följande föreningar registrerade inom fritidsområdet Gränna: Ballongklubben Andree Grenna Hembygdsförening Grenna Paintball Grennaskolan Griff Gränna AIS Gränna Båtklubb Gränna Golfklubb Gränna Missionsförsamlings ungdom Gränna Motorklubb Gränna Musikfrämjande Gränna Pingstförsamling

Gränna Scoutkår Gränna Tennisklubb Grännabygdens OK Grännabygdens Ryttarförening Medeltidsföreningen Ekengaard PRO Gränna Ribbaskolans idrottsskola Röttle Byalag SPF Brahe-Grenna Södra Bunns Byalag Uppgränna Byalag

Hur aktiv varje förening är skiljer sig åt och även målgrupperna skiftar vilket kan tolkas som positivt. Även ett antal föreningar med mer kulturell verksamhet finns och de får stöd av kulturförvaltningen och några studieförbund. Största föreningen är Gais med ca 800 medlemmar.

10. Forum för demokrati och samverkan Valdeltagandet är detsamma som kommunens genomsnitt. Representationen i kommunala nämnder är dock lägre än genomsnittet. Kommundelsrådet för Gränna och Visingsö har 11 representanter. Inom den kommunala grundskolan arbetas det med elevers och föräldrars inflytande genom elevråd och lokala styrelser.

Ett starkt organ för samverkan i Gränna är Näringslivsföreningen. Gränna Näringsliv bildades för att få en plattform för samverkan och därmed större kraft att verka för Gränna och dess omnejd. 2009 var 70 företag och föreningar medlemmar i Gränna Näringsliv.

11.Anläggningar för fritidsaktiviteter Förutom den vackra naturen som erbjuder spännande promenader så finns det flera anläggningar för rekreation och möten. Aktivitet

Anläggning

Bibliotek

Kulturgården

Bouleplan

Gränna boulepark, Hamnvägen

Elljusspår Grännaberget

Fotboll Ribbavallen, 2 gräsplaner och 1 grus Åsavallen

12

Friluftsbad Lagunen

Frluftsscen Grännaberget

Fritidsgård

Ribbaskolan

Golf Gränna golfklubb, 18 hål

Isbana

Spolas vid Grennaskolan och Ribbaskolan

Konsertlokal

Kulturgården

Lekplatser (kommunala)

Amiralsparken, Erik Dahlbergsgatan, Söderbygränd,

Museum

Andrémuseet, Tryckerimuseum, Friluftsmuseum

Parker

Braheparken och Södra Parken

Racketanläggning Gränna, tennis

Ridanläggning

Stall Grännalogen

Skateboardramp

Amiralsvägen

Skolidrottsplats Ribbaskolan

Småbåtshamn

Gränna hamn

Sporthallar

Ribbahallen, 2 st hallar

Teater- och biosalong

Medborgargården

Utsiktstorn

Skogstornet

Vandringsleder Holavedsleden, 59 km John Bauerleden, 50 km

Utöver dessa anläggningar har scouter, kyrkor, sociala föreningar med flera lokaler och aktivitetsytor i området.

12. På webben Om man Googlar på enbart ordet Gränna så får man 337 000 träffar. Många på polkagrisar, turistbyrån och camping.

13

13. Trafiksituation Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att projektera för en ny väg från södra infarten till Gränna hamn. Det är ingen ny fråga, redan på 1940-talet fanns en anslutning inritad. Arbetet med projektering av tillfartsväg till Gränna hamn påbörjades under vintern 2009-20100. Projekteringen som fastställer vägen i plan och profil skall också ligga till grund för detaljplaneläggning för byggnation av fastigheter på Gränna söder. Planarbetet kan tidigast påbörjas hösten 2010. Södra infarten kommer troligen att byggas i två etapper och första målet är att nå fram till Skiftesvägen. Gång- och cykelbana är också med i beräkningarna.

En ny färja i statlig drift mellan Gränna och Visingsö är planerad till 2012. Den nya färjan kräver att ombyggnationer görs av färjelägen och hamnplan i Gränna och på Visingsö. Vägverket kommer att ta över färjetrafiken då den nya färjan är i trafik. Den nya färjan kommer att kunna ta 35 personbilar vilket kräver större yta i Gränna hamn för köer till färjan. Staten, Färjerederiet och kommunen kommer att samfinansiera projektet. När denna handlingsplan arbetas fram pågår i kommunen en hastighetsöversyn vilket kommer att inkludera även Gränna.

14. Kollektivtrafik Bussar körs via Länstrafiken både mot Tranås, Ödeshög och Huskvarna/Jönköping. Länstrafiken kommer att införa en så kallad Krösabuss

mellan Habo och Gränna vilket kommer att ge Grännaborna ökad turtäthet. Enligt enkätresultatet kan vi se att andelen som reser kollektivt är stor.

14

Styrkeanalys Styrkeanalysen eller SWOT som är förkortning på Strengths (styrkor), Weakness (svagheter), Opportunities möjligheter) och Threats (hot), gjordes i den lokala utvecklingsgruppen 24 februari. Styrkor Fin miljö; Utsikten, Grännaberget, Röttle, Girabäcken mm Nära till Jönköping, Linköping, Stockholm Växtzon I – II Levande tätort Vårdcentral Visingsö (som är anledningen till att Gränna finns) Rikt föreningsliv, många ideella krafter Idrotten är stor Golfbanan Ytor för rekreation Ungdomliga inslag genom bla Grennaskolan Ombyggda Ribbaskolan som skall vara modellskola Turister Polarcentret Exotiskt och internationellt Konserter Kulturbygd på många sätt Alla känner alla Gränna är ett varumärke

Svagheter Dåliga förbindelser med kollektivtrafiken För mycket trafik på Brahegatan Trängsel på sommaren, framförallt pga bilarna vilket gör det omysigt För få P-platser Hjorten privatägd, ingen verksamhet Få nya möjligheter för byggnation av bostäder För få arbetstillfällen Svårt för funktionshindrade Ingen egen tomtkö För lite profana mötesplatser för ungdomar

Möjligheter Hamnen kan utvecklas mer Att Södra infarten byggs Fler tomter för byggnation Enkelrikta Brahegatan Bygga turisttoalett Nyetablerade företag Turismen går att utveckla inom alla områden Bygg ihop staden med hamnen Bygga ut campingen Linbana till berget vid trappan Skyltning med info vid torget Mer detaljerad turistkarta Koppla samman Grevskapet med skyltar och info Turistbyråverksamheten kan utvecklas Förstärkta kontaktytor och samarbete Gemensam evenemangskalender Utveckla Medborgargården Natur- och kulturvärdena

Hot Att det är för få bostäder och arbetstillfällen så att folk inte kan flytta hit Att Grännaborna inte är eniga om expansion och förändringar Kommunens politik Kulturvärden som hindrar expansion Förslag tas fram som ej godkänns av bygglov För höga tomtpriser

15

Sammanfattande resultat av enkäten Syfte, metod och svarsfrekvens Syftet med undersökningen är att ta reda på hur invånarna i Gränna upplever sin stad. Undersökningen har genomförts med hjälp av en postenkät som skickats ut till 500 personer mellan 18-75 år som bor i Gränna. Enkäten har följts av två påminnelser och insamlingen har genomförts under mars och april månad 2010. Svarsfrekvensen blev 56% (278svar). Relevant urval och svarsfrekvens. Vem är det som svarat? Även om åldersintervallen i kommunens områdesstatistik för Gränna inte är helt jämförbar är åldersfördelningen i grova drag representativ för Grännas befolkning. Andelen kvinnor i kommunens områdesstatistik för Gränna är 53% vilket ju stämmer tämligen väl med den könsfördelning vi fått i denna mätning. Även andelen enmanshushåll (17%) är relevant i mätningen jämfört med hur det ser ut i en ort av Grännas karaktär. Vanor och mötesplatser En stor andel av befolkningen förflyttar sig inte så ofta utanför Gränna, jämfört med invånarna i andra kommundelar. När man gör det är andelen bussresenärer relativt hög, exempelvis i jämförelse med invånarna i Skärstadalen (undersökning från 2008) där 13% reste med buss minst en gång per vecka. Bland Grännaborna är motsvarande siffra 21% av invånarna. Andelen som har bil bland Grännas invånare är också något lägre än för kommunen som genomsnitt enligt kommunens områdesfakta. Det finns 368 bilar per 1000 invånare i Gränna. Genomsnittssiffran för kommunen är 378 men jämför man exempelvis med Tenhult som också ligger några mil från centralorten är skillnaderna än tydligare (där är antalet bilar per 1000 invånare 404 st). 50% uppger att det finns någon typ av samlingspunkt i Gränna vilket är ungefär på samma nivå som i mätningen som gjordes 1999 (då 51%). Som då är det konditorierna, affärerna och Brahegatan som är de vanligast nämnda samlingspunkterna. 44% upplever att det finns behov av ytterligare mötesplatser i Gränna (motsvarande siffra 1999 var 53%). Det enskilt mest frekventa förslaget är att de ska finnas kvälls- och helgöppna kaféer. Även samlingsplatser för ungdomar är ett mer frekvent önskemål. Utbudet 1999 tyckte 29% av invånarna att det övergripande utbudet var dåligt eller mycket dåligt. 2010 är motsvarande siffra 18% vilket tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Fortfarande är dock relativt stora andelar negativa till utbudet och då framförallt när det gäller kommunal service, fritidsaktiviteter och evenemang och nöjen. 66% saknar någon typ av utbud och de vanligaste önskemålen är en simhall samt att man tycker att det saknas sko- och klädaffärer. 1999 var det 81% som saknade någon typ av utbud och vanliga önskemål då var systembolag och sporthall. Trafik och tillgänglighet När det gäller att förflytta sig tycks det vara svårast att gör detta som cyklist. Fler cykel och gångbanor är också ett vanligt önskemål för att underlätta de lokala transporterna. Vanligaste önskemålet är dock att göra om Brahegatan till gågata. När det gäller tillgängligheten är det möjligheterna till parkering som får lägst medelbetyg. Andelen missnöjda jämfört med 1999 har också ökat från 21% kritiska till 34% i årets mätning som upplever att parkeringsmöjligheterna är dåliga eller mycket dåliga. På samma sätt har andelen som är nöjda med busshållsplatserna ökat från 42% 1999 till 58% i årets mätning. Trots ett relativt bra betyg för kollektivtrafiken är dock det vanligaste önskemålet vad gäller trafik och tillgänglighet fler bussturer på vardagarna.

16

Miljö och trygghet Helhetsintrycket vad gäller den fysiska miljön är ungefär på samma nivå som i mätningen 1999. Det klart vanligaste önskemålet i årets mätning är en bättre belysning. Även önskemål om gång och cykelbanor är vanliga. 1999 var det framförallt gatorna och dess beläggning man fokuserade på som önskemål för förbättring. De allra flesta upplever att de känner sig trygga när de vistas ute i Gränna under kvällstid. 7% känner sig dock inte trygga. De vanligaste önskemålen för att förbättra läget är att ha närpoliser och en bättre belysning. Skötsel och underhåll Knappt var fjärde är negativa till underhållet och skötseln och vanligaste klagomålet gäller vinterväghållningen. Trots den relativt besvärliga vintern är dock inställningen till underhåll och skötsel något positivare jämfört med mätningen 1999. Andelen nöjda eller mycket nöjda är i år 35% jämfört med 24% 1999 och andelen missnöjda eller mycket missnöjda har minskat från 28% 1999 till 22% i årets mätning. Informationen om vad som händer i Gränna Jönköpingsposten är den främsta informationskanalen och därefter anslagstavlorna. Summering Helhetsintrycket bland invånarna är som helhet positivt och andelen som svarar bra eller mycket bra är 68%. Motsvarande siffra i 1999 års mätning var 55% vilket innebär att man efter 11 år är ännu positivare till Gränna än den redan då positiva bilden. De främsta argumenten för att bo i Gränna är att det är en lugn, trygg och vacker stad med nära till naturen. De främsta argumenten för att inte bo i Gränna är främst bristen på arbetstillfällen men också bristen på nöjen och att det är ”dött på vintern”. Det främsta önskemålen för att göra Gränna till en trevligare plats att bo på är att bygga en simhall/ett badhus, att bygga fler offentliga toaletter, att göra Brahegatan till en gågata sommartid och att skapa en bättre belysning. Det är Nordiska Undersökningsgruppen i Jönköping som genomfört enkäten och sammanställt rapporten. Vill man ta del av rapporten i sin helhet så finns den på www.jonkoping.se/granna

17

Idélådor Sammanfattning av inkomna synpunkter i Idélådor uppsatta i centrala Gränna samt insända skrivelser till projektledaren mars-april 2010 Torget

- fräscha upp torget och sätt ”kupoler på de båda fyrkantiga kurerna (tag gärna efter glasskioskerna i Vadstena hamnpark)

- montera vattenpump på stadsbrunnen med vattenstråle - torget måste göras gåvänligt, öppnas upp för allmänheten, ej p-plats, läggas om ändå

på ett gammalt sätt, gör en vacker fontän och blommor. Gör dom fula kioskerna likt smålandsstugor

- torget behöver en platt yta runt ”brunnen” mitt på sluttningen. en samlingsplats ute med några soffor där man kan sitta ner en stund, ev. stämma träff med någon centralt. Plattytan nere vid Brahegatan är bra – men man kanske inte alltid vill fika. Plattytan uppe vid Bergsgatan är trevlig och bra – men för många känns det ”tungt” speciellt för äldre att knega ända upp dit

- bygg garage under torget för sommarens turister och använd p-huset till tex ishall på vintern

Centrala Gränna

- markera kulturgården med Calle Örnemarks konstverk ”ballongfärden” på väggen utanför entrén vid torget

- plantera gröna växter även vid Brahegatan utmed torgmuren (obs! inga palmer) Infarter

- ny, välkomnande entré till Gränna! - gör något åt infarten till Gränna (söder om) - påskynda nya in- och utfarter söder om kyrkogården – enda sättet att få ett bra

trafikflöde i Gränna Gång, cykel och trafik

- trottoarerna, svårt att gå med klack, förr fanns en rad med stora ljusa plattor i en mittenrad, se gamla foton

- 30 genom Gränna skulle förbättra trafiksäkerhet och säkra bullret för oss boende - förbjud parkering utmed Brahegatan sommartid, från kyrkan till nerfart hamnen - ta bort alla övergångsställen som ej behövs av framkomlighetsskäl = flertalet i Gränna - belysning på tvärgator till Brahegatan saknas - Jag tycker man skulle se över det där med bilar och trottoarer i centrum, bredare

trottoarer och mer uteställen - gör gågata av centrum juni, juli, augusti - bättre och jämnare trottoarer på Brahegatan - sätt upp räcken på de flesta gränderna mellan Sjögatan och Brahegatan (denna

vinter har många äldre inte vågat sig upp på Brahegatan!) - värmeslingor på Brahegatans trottoarer

Övriga aktiviteter:

- För turisten: en boulebana 100-200 meter (varierande underlag), illustration visar exempel

- Fest i Gränna! 1. André polarpartaj: hela stan grillar vid stora grillen (kuponger köpes på turistinformationen eller annan plats). 2. Brahes borgarfest, anordna matveckor en i juni, en i juli och en i augusti

18

- Bredare trottoarer och mera uteställen, vi måste tänka på dom vuxna också så att dom har något att göra inte bara karameller eller godis. Varför inte något man kan göra på vägen ner till hamnen om man är turist.

Strand/strandpromenad

- saknar belysning från campingplatsen söderut till sortergården (ca 1 km) skulle vara ett lyft på kvällarna

- Hamnen och strandpromenaden söderut. Promenaden är för gående och är nu endast tillgänglig från norr vid badplatsen. Gör två gångvägar från södra delen: en upp mot Gärdesvägen och en mot Skiftesvägen. Förlägg den ena norr om kyrkogården vid von Dübens väg, den befintliga är undermålig. Med den andra gångvägen förbinds Lars Hildings gränd med promenaden. Förbjud mopeder utmed hela sträckningen. Håll promenaden väl städad och kantklippt så slipper man hundskit, fästingar och skräp

- har under många år gått och funderat över en förbindelse mellan Gränna centrala stadskärna och Grännaberget. Jag tror att det skulle tillföra centrum en attraktion att kunna ställa bilen på torget eller berget. Ströva runt och smidigt kunna ta sig upp och ner till Grännaberget. En utredning är gjord som examensarbete 1996 där sonderingar gjorts av ett möjligt ställe vid norra Kyrkogränd vid kyrkan. Tyvärr fanns då ingen hisstillverkare som var intresserad av att anpassa sin produkt till förhållandena på platsen Katarina hiss blev för iögonenfallande i naturen. Kan detta vara något att bearbeta vidare och finns eventuellt bidrag att söka för projektet

Grönska

- Grännabygden har en fantastisk växtzon (1-2), odla blommor och gör konstverk ex tavlor statyer, stora polkastavar mm.

- satsa mer på skötsel av grönytor och planteringar - ta bort palmerna - zon 1, bygg växthus, odla frukt och grönt, låt turister komma in och handla

Övrigt

- utsiktsplats med utsiktskikare, senare på kvällen kan man se Visingsborg som är upplyst eller har ljusfenomen

- synlig närvaro av polisen, särskilt fredags och lördagskvällar. Gärna patrullerande som tar kontakt med ungdomar och langare för att förebygga brott.

- södra parken vid uppgången till berget borde utnyttjas bättre. Klassisk musik, promenadorkester, en scen med belysning och bänkar

- öppna biblioteket på lördagar - ge Kulturskolan i uppdrag att satsa på Gränna och ordna lokaler till dem - förbjud GB-glassgubbar i offentlig miljö! - gränna det mest rena och välskötta grevskapet - flexbuss (många äldre) - pengakälla på berget borde kunna bli en mycket fin grillplats om den huggs och

snyggas till - placeringen av nya värmecentralen kommer att försvåra framtida utveckling av

Gränna norrut - lägg inte pengar på nya projekt. Tag istället hand om och sköt bättre de gåvor

naturen gett oss

19

Ungdomarna Barn och ungdomar i Gränna fick röst genom elever i fyra klasser på Ribbaskolan. De besöktes skärtorsdagen den 1 april. En trea, två sexor och en niondeklass besöktes. Alla klasserna fick följande frågeställningar: • Vad är bra med Gränna? - enskilda synpunkter på notisar och gemensamma samtal • Vad saknas/vad är mindre bra i Gränna? - egna synpunkter på notisar och

gemensamt • Var är det kul att vara i Gränna? – markering på karta • Var vill man inte vara i Gränna? – markering på karta

Nedan redovisas en sammanställning av barn och ungdomars tankar och synpunkter. Vad är bra med Gränna? Att Per Brahe och Amalia bodde här Det är fint Hamnen Fotboll och bandy Skolan Alla kompisarna Polkagrisar och godis Att Visingsö ligger nära Det är lagom stort Det känns tryggt Vad saknas/vad är mindre bra i Gränna? Det är skräpigt och mycket hundskit En pool vid campingen skulle vara bra eller ett badhus För mycket turister på sommaren Saknar lekutrustning för större barn, önskar hinderbana (motorikbana) och basket Bygg om / restaurera skaterampen Ishockeyrink och fler fotbollsplaner Mer affärer Mc Donalds Ett kul ungdomsställe Nåt att göra på vintern Sopa bättre, det ligger glas på backen Gör om Lagunen till en ”feting-strand” Buss 121 ska gå senare på kvällarna på sommarlovet även på vardagarna Bro till Visingsö Beach-volley Här är det kul att vara! Hamnen Sporthallen Fotbollsplanerna Trailbanan och skogen där ovanför Mjällby Grännabygdens ryttarförening

20

Öppet möte Öppet möte för allmänheten hölls onsdagen den 19:e maj på Medborgargården / Kulturgården. Mötet hade annonserats via Jönköpings-posten och affischering. Ett 50-tal personer deltog på mötet. Utvecklingsgruppen presenterade hur arbetet framskridit och 25 förslag till konkreta åtgärder presenterades. Alla hade därefter möjlighet att diskutera och ta personlig ställning till vilka förslag som man gillade mest. Detta gav följande resultat till utvecklingsgruppen att planera vidare utifrån:

26 Lagunen öppnas upp och en ö tas bort 25 Släta plattor, bänkar och träd på Torget 22 Fler offentliga toaletter 21 Ny grusplan för bollsport mm 16 Vätterscen med naturläktare 13 Skateyta och klätterställning 12 Effektbelysning på berget 12 Vänligare entré till Hamnvägen 10 Gå-vänligt längs med P-ytor 8 Ballongen i rondellen Galgen 8 Ombyggnation av scenen på berget 6 Justera ojämnheter i gångbanan på Brahegatan 5 Portaler vid infarten till Gränna 5 Beachvolleybollplan anläggs 4 Hårdgjord yta framför Kulturgården 4 Skyltning; hänvisning, trafik, kommersiellt, kultur och natur 3 Ledstänger i branta gränder 2 Belysning på Grennaskolans tennis- och isyta 1 Förbjuda parkering på Brahegatan längs med torget under sommaren 1 Belysning längs med Vätterstranden 0 Pergola vid gröna rummet 0 Plantering längs med bollplanen 0 Pool (i så fall privat) 0 Liten lokal buss 0 Större Julmarknad

Siffran framför varje objekt är de poäng som förslaget fick av deltagarna på det öppna mötet. Idébank Under tillskapandet av handlingsplanen användes som underlag synpunkter och påståenden från handlingsplanen för centrumutveckling1999, Näringslivsföreningens egna tankar samt svar från egen enkät genomförd 2006, kommunens översiktsplanering, lokala utvecklingsgruppens synpunkter och barn och ungdomars önskemål. Sedan tillkom också resultatet av enkäten och idélådorna. Många av tankarna och idéerna ryms inte i projektet men är ett bevis på kreativitet och engagemang. En del idéer kan vara bra att ta fasta på inför vidare utveckling av Gränna. Denna idébank läggs som bilaga sid 27-28.

21

Förslag till åtgärder Förslagen till åtgärder grundar sig på:

• Politisk intention via Kommunprogrammet för mandatperioden • Lokala Utvecklingsgruppens arbete och åsikter • Swot (styrkeanalysen) • Enkätsvar från hushållen • Synpunkter inkomna i förslagslådorna • Områdesbeskrivning; historia, statistik och prognoser • Översiktsplanen • Erfarenheter från andra områden • Barn och ungdomars önskemål • Allmänhetens synpunkter vid öppet möte

Många synpunkter och önskemål på förbättringar i Gränna har kommit fram under våren. I huvudsak är projektet Kommundelsutveckling ett investeringsprojekt som skall gynna boende och verksamma i Gränna. Koncentrationen av förslag handlar om ett stråk från väst till öst i Gränna. Hur kan man koppla samman själva Gränna stad med hamnområdet och Lagunen? Till största delen kommer därför förslagen till fysiska åtgärder att koncentrera sig längs med en sträcka mellan Lagunen och torget. Förslagen till åtgärder är av olika karaktär. Det har ändå visat sig att mycket av det som grännaborna saknar kan förläggas längs med denna sträcka och kommer att attrahera flera målgrupper. Den målgrupp som värnas mest om är barn och ungdomar och vi har flera olika förslag till åtgärder som skulle gynna Grännas ungdomar på olika sätt. Det blir också en förstärkning av olika former av mötesplatser utomhus. Ytterligare objekt är mindre och några är mer av organisatorisk karaktär. Från staden till hamnen Med början i öster vill vi förbättra den yta som Grennaskolan förfogar över som fungerar som tennisplan, skateyta och vintertid skridskoåkning även för allmänheten. Stängslet behöver justeras och belysning installeras. Därifrån vidare ner till övre delen av torget. Tillsammans med Länsstyrelsen vill vi arbeta fram en lösning på ett stråk med jämnare underlag från övre delen av torget där bänkar och rabatter finns, förbi statyn Per Brahe, fram till den gamla brunnen, runt den och rakt ner till trapporna. Några bänkar vid brunnen skulle vi också vilja se. Parkeringsytan behöver struktureras upp.

Fotomontage

22

Det uppfördes två byggnader på torgets nedre del under investeringsprojektet 1999. De är tänkta att fungera som kiosker under sommartid. Det finns vatten och avlopp indraget och vårt förslag är att den ena byggs om till offentlig toalett. Denna investering görs under förutsättning att tekniska kontoret tar hand om drift och underhåll. Från torget tar vi oss sedan ner till korsningen Brahegatan – Hamnvägen. Sedan en längre tid tillbaka är det tänkt att Hamnvägen ska vara det naturliga stråket ner till hamnen för gående och cyklister. Men ingenting i utformningen av korsning visar detta. Det finns inte ens en skylt. Gatan är enkelriktad så att man bara kan köra västerut. Att förbjuda trafik vore en omöjlighet då det ligger flera företag som har sin angöring längs med vägen. Vårt förslag är att markera statusen på vägen som gång och cykelväg genom att bredda gångbanan och markera den genom blomarrangemang i krukor. På södra sidan är det lämpligt att anlägga någon form av räcke att hålla sig i då det är brant för den som har svårt att gå. Dessa åtgärder samt skyltning skulle markera att här är det ett stråk för gående och cyklister ner till hamnen men ändå inte utesluta biltrafik utan bara göra det lite mindre attraktivt att välja denna väg.

Fotomontage Några hundra meter nedför Hamnvägen finns två butiker för dagligvaruhandel. Här är ytan för gående cyklister och bilister samt p-ytor näst intill odefinierbara. Med ganska enkla åtgärder skulle man kunna strukturera upp ytan. Vidare ner mot hamnen finns sedan lång tid tillbaka en gång- och cykelväg genom en vacker allé. Söder om denna löper den asfalterade gatan som numera är avstängd för trafik. Och ytterligare ett steg söderut breder sig ett öppet fält med fotbollsplaner. Det ter sig väldigt kalt när man kommer uppifrån Grännas smala gränder. Vi föreslår här plantering av träd och stora spaljéer med klätterväxter för att rama in gatan. Gatan ska vara kvar då den fyller en funktion för transporter och marknader. Mittför bollplanerna ligger på norra sidan en förskola, en trädgård för allmänheten, boulebanor, grönyta och därefter parkering. Invid trädgården föreslår vi att man bygger en pergola med tak där man kan söka skydd för regn eller sol samt vila benen och njuta av blomsterprakten i trädgården. Om man får till en bra placering så gynnar den även de som spelar boule. Grönområdet mellan boule och parkeringen vill vi använda för barn och ungdomars aktiviteter. De har önskemål om bättre anläggning för skate men också lekytor för större barn. Vårt förslag är att man tillsammans med tex elevrådet på Ribbaskolan utformar denna yta så att det passar äldre barn och ungdomar. Detta skulle också gynna de barn och ungdomar som turistar i Gränna sommartid.

23

Fotomontage Går man i framtiden härifrån ner till hamnen kommer man troligen att få korsa den nya vägen. Väl nere i hamnen är det redan bra med aktivitet och ytor. Kommer den nya färjan så berör det troligen hamnområdet med viss ombyggnation. Däremot är det här, precis som uppe vid Brahegatan – Hamnvägen, dåligt skyltat för den som är ny i Gränna vilket vi vill se över i eget delprojekt. Fotbollsplanen i grus ligger där vägen är tänkt att gå. Vårt förslag är att redan nu anlägga en ny grusplan bakom den nya sporthallen. Här finns en grusad yta som användes för de tillfälliga skollokaler som användes då Ribbaskolan byggdes om. Ytan skulle anläggas med underbyggnad så att det med lätthet går att anlägga en konstgräsyta i framtiden. Ytan ska förses med belysning och även kunna spolas till is under vintertid. Detta skulle i så fall ske i samarbete med GAIS och Ribbaskolan.

Fotomontage Vätterscenen kom till i ett samarbete mellan bland annat Hamnbolaget och kommunen för några år sedan. En enorm utveckling av verksamheten har skett sedan dess. Från och med i år kommer radion/P4 att ha sin allsång från Gränna med rikstäckande sändningar varje sommarvecka. Detta evenemang drar många besökare till Gränna. Fest i Grevskapet som arrangerar, tillsammans med bla Hamnbolaget, gör en stor ideell insats för att få evenemanget i ”hamn”. Sittplatser, bänkar och läktare saknas därför tycker vi att man ska utveckla området med bla naturläktare i slänten mot campingen.

24

I början på 90-talet verkade stiftelsen Lagunen i Gränna för att bygga in en del av Vättern till en lagun med varmare vatten. Lagunen blev inte riktigt så bra som man hoppats. Både vuxna, ungdomar och barn har påpekat oangelägenheter med grumligt vatten som tidvis även innehållt loppor. De grader som vattentemperaturen ökat har inte inneburit fler badande utan snarare tvärtom. Den som besöker Gränna en varm sommardag kommer att se badande människor i Lagunen men det är företrädesvis turister. Grännaborna själva väljer att åka till andra bad. Själva kringbyggnaden fungerar bra som spärr ut mot sjön med tanke på badande barn. Vårt förslag är att öppna upp helt på ett eller två ställen för att få bättre genomströmning på vattnet. För att man fortfarande ska kunna gå runt på piren kommer en eller flera broar att byggas. Först behöver en utredning göras och samarbete med tekniska och länsstyrelsen etableras. Kommunen äger anläggningen och har avtal med Hamnbolaget om skötsel.

Fotomontage Ytterligare en åtgärd som kan tänkas är att ta bort en av de konstgjorda öar som är i lagunen för att få fram färskt och friskt vatten till strandkanten där små barn leker. Dessa massor skulle då läggas på södra delen av stranden så att denna vidgas. På denna yta föreslår vi att man anlägger en beachvolleybollplan vilket är det sista inom detta delprojekt ”staden till hamnen”. En beachvolleybollplan skulle attrahera Grännas yngre generation och säkerligen gästande turister. Belysning Vintertid upplevs Gränna som ganska mörkt och dystert av de boende. Vissa gränder har inte haft någon belysning alls men en del har nyligen fått via tekniska och Jkpg energi. Önskemål finns om att komplettera dessa. Förslag finns även på att installera någon form av effektbelysning. Många varianter finns; lysa upp träd, byggnader eller Grännaberget. Placeringen av Örnemarks ballong till rondellen vid infarten till Gränna är uppskattad. Man önskar dock någon form av ytterligare belysning. Tex belysning i ballongen. Olika former av belysning beskrivs ovan och vårt förslag är att driva det som ett delprojekt i samverkan med tekniska och Jkpg energi. Skyltning Det råder inte brist på skyltar i Gränna. Men samordningen och samstämmigheten saknas. Den som besöker Gränna har svårt att hitta och få en överblick. Att se över detta föreslår vi vara ett delprojekt. Här vill vi samla Destination Jönköping, trafikavdelning på stadsbyggnad, näringslivsföreningen och representanter från arbetsgruppen för Grännabergets skötsel. Många goda exempel finns från andra svenska sommarstäder.

25

Tillgänglighet Tillgänglighet är ett vitt begrepp men i detta fall menas möjligheten att ta sig fram som gående i Gränna. Kommunen arbetar med lätt avhjälpta hinder vilket innebär sänkning av gatsten och bättre markering av övergångsställen, passager och trappsteg. Man håller också på att undersöka möjligheten med att sätta ledstänger i några gränder. Detta är till stora delar genomfört i Gränna. Vi föreslår ett delprojekt med rubriken tillgänglighet och vill tillsammans med stadsbyggnad, tekniska och berörda fastighetsägare arbeta fram ett förslag på utformning av gångbanan längs med hela Brahegatan. Den har fått mycket kritik genom åren och vi tycker att det är hög tid att se över vad man kan göra åt beläggning och bredd av gångbanorna. Önskemål om bättre rustade busshållplatser finns och inom projektet vill vi bidra med cykelskydd. Drift och underhåll Verksamheten kommundelsutveckling är investeringsprojekt och syftar inte till att arbeta med drift och udnerhåll. Vi har fått in en mängd synpunkter och klagomål vad gäller skötsel och underhåll. En lista på detta har sammanställts och lämnats över till tekniska kontoret. Lokala utvecklingsgruppen kommer att bevaka att skötseln förbättras. Scenen och dansbanan på berget behöver underhållas men också byggas om. Vi vill bidra till en utveckling av området som är ett populärt besöksmål. Samverkan med Stiftelsen Gränna museum och kommunen som på olika sätt ansvarar för området.

Framtid Grännas lokala utvecklingsgrupp vill finnas med i framtidsplaneringen av Gränna. Som exempel kan nämnas engagemang i utformningen av södra infarten, etablering av företag och planering av bostadsbyggande. I övrigt så välkomnas förslag och initiativ som gör att Gränna utvecklas. Både när det gäller boende, fler arbetstillfällen och turistnäringen med inriktning på natur och kultur då Gränna har mycket att erbjuda. Näringslivsföreningen och Kommundelsråden har viktiga roller när det gäller att bevaka Grännas intressen.

26

Kostnadsberäkning

Budget för Grännas investeringsprojekt 2010-2012 Investeringsprojekten inom verksamheten kommundelsutvecklingen har en årlig budget. 2010 är budgeten på 3.300 tkr. Som en schablon har budgeten till respektive kommundel grundats på 1 mkr per 1.000 invånare vilket för Grännas del innebär 2.500 tkr. Förslaget är att Gränna tilldelas ovan beskrivna grundbelopp samt ytterligare 1 mkr. Detta för att en del föreslagna åtgärder kräver utredningar och samarbeten utöver det vanliga inom kommundelsutveckling samt att Gränna är en värdefull ort för hela kommunens turistverksamhet. Detta skulle innebära en budget på 3.500 tkr.

Fördelning av budget per delprojekt Från staden till hamnen 2.610.0 tkr Belysning 250.0 tkr Skyltning 300.0 tkr Tillgänglighet 200.0 tkr Drift och underhåll 70.0 tkr Administrativa kostnader 70.0 Framtid, endast samverkan

Summa 3.500.0 tkr

Fullmäktige beviljade projektet 3.430.0 tkr

27

Idéb

ank

på fö

rbät

tring

såtg

ärde

r med

utg

ångs

punk

t frå

n bo

ende

och

ver

ksam

ma

i Grä

nna.

En

vard

ag s

om s

ka fu

nger

a fö

r alla

åre

t run

t, un

g so

m g

amm

al

Friti

dsak

tivite

ter

Han

del o

ch

serv

ice

Fysi

sk m

iljö

Att

färd

as o

ch p

arke

ra

Turis

m

Byg

ga o

ch

bo

Utb

ildni

ng

och

arbe

te

När

ings

liv

Eve

nem

ang

och

nöje

n. K

ultu

r och

fö

reni

ngsl

iv

Anl

äggn

inga

r för

re

krea

tion

inne

och

ut

e

Dag

ligva

ror

Säl

lanv

aror

V

ård

och

omso

rg

Kul

tur-

och

natu

rmiljö

er

Und

erhå

ll oc

h sk

ötse

l Tr

yggh

et

Bul

ler

Tillg

ängl

ighe

t

Kol

lekt

ivtra

fik

Att

färd

as in

om o

ch u

tom

G

ränn

a. T

rafik

lösn

inga

r, P

arke

rings

plat

ser

Vin

ter-

och

so

mm

arsä

song

Gre

vska

pet

Kul

tur

Nat

ur

Visi

ngsö

Nya

om

råde

n N

ärin

gsliv

sför

enin

gen

När

ings

livsk

onto

ret

Akt

ivite

tsyt

or

Bät

tre s

täd

och

unde

rhål

l i L

agun

en –

H

amnb

olag

et h

ar

sköt

sel F

örsl

ag a

tt öp

pna

upp

mer

för

ökat

vat

tenf

löde

B

ygg

om L

agun

en

Hop

ptor

n G

ränn

adag

–

Gal

akvä

ll?

Mar

knad

er h

ar m

an

men

intre

sset

för d

en

verk

ar h

a m

insk

at

Vätte

rsce

nen

– lä

ktar

e el

ler b

änka

r sa

mt t

oa b

ehöv

s S

v R

adio

s al

lsån

gskv

älla

r i tr

e år

? Ö

kat ö

ppet

hålla

nde

av fr

itids

gård

en

Lekp

lats

er –

TK

Boe

nde

mer

tro

gna

sina

bu

tiker

S

köts

el a

v an

slag

stav

lor –

ve

m s

köte

r vad

i da

g. V

ar s

itter

do

m?

Nya

be

hövs

som

går

i sa

mm

a st

il so

m

den

vid

infa

rten

Torg

hand

el

Fler

klä

daffä

rer

Fler

kio

sker

Möt

espl

atse

r Tr

ädgå

rdss

tad

Förg

årda

rna

Por

tale

r S

kyltn

ing

– et

t ege

t pro

jekt

i sa

mve

rkan

m

ed b

la G

ränn

aber

gets

nat

urvå

rd,

kultu

r och

turis

m o

ch a

nsla

gsta

vlor

. Fö

rbät

tra s

ödra

par

ken,

Am

alia

stat

yn

vid

Vätte

rgat

an

Par

kbän

kar S

jöga

tan,

Gär

desv

ägen

(fi

nns

på s

omm

aren

) M

er tr

äd i

ham

nallé

n E

ffekt

bely

snin

g

Skö

tsel

prog

ram

för G

ränn

aber

get –

på

G

Bän

kar o

ch o

mby

ggna

d av

sce

nen,

fö

rbät

tra s

tigen

H

andi

kapp

anpa

ssni

ng- s

änkn

ing

av

gats

tena

r via

SB

K.

Jäm

nare

und

erla

g på

trot

toar

erna

K

ultu

rmin

nesv

ård

–vem

gör

vad

? P

olis

– b

ehöv

s

GC

-väg

Upp

grän

na-

Grä

nna

(Tra

fikve

rket

) St

rand

prom

enad

en lä

ngs

med

Vät

tern

B

elys

ning

och

bän

kar

Täta

re tu

rer m

ed

snab

buss

Tr

ygga

pas

sage

r öve

r B

rahe

gata

n (ö

verg

ångs

stäl

len)

M

indr

e tra

fik i

cent

rum

un

der s

omm

aren

P

-pla

tser

för t

uris

ter o

ch

turis

tbus

sar

Par

kerin

gshu

s G

atub

elys

ning

P

å gå

ng

Färje

trafik

en, i

vem

s re

gi?

Söd

ra in

farte

n, d

elta

i

Info

rmat

ion

till t

uris

ter

sam

man

häng

ande

ut

ifrån

Gre

vska

pet

Tydl

iggö

r inf

o fö

r gå

ende

Ö

ka a

ttrak

tions

kraf

ten

Öka

sam

arbe

tet m

ed

Visi

ngsö

O

ffent

liga

toal

ette

r G

revs

kaps

kans

li

Utö

kad

bygg

natio

n av

bos

täde

r K

omm

unal

a bo

städ

er

Ege

n to

mtk

ö In

dust

riom

-rå

det v

id

Gal

gen

Sam

verk

an

Arb

etst

illfäl

len

V

iktig

t S

töd

till d

e so

m v

ill et

able

ra s

ig

Vik

tigt

28

reno

vera

r und

er å

ret

Ska

tean

lägg

ning

en?

Flyt

ta –

gör

om

sk

atea

nläg

gnin

gen

Eve

nem

angs

kale

nder

–

sam

ordn

as re

dan

via

närin

gsliv

sför

och

G

ränn

atid

ning

en

Stu

dief

örbu

nd?

De

åker

ut f

rån

stan

och

ha

r kur

ser,

AB

F ha

r ko

ntor

G

rillp

lats

B

each

volle

y

Pin

gisb

ord

i bet

ong

Pla

nter

inga

r som

sk

apar

laby

rinte

r S

chac

kspe

l K

onst

gräs

vid

R

ibba

valle

n

Om

råde

spol

is ä

r på

G

Ned

skrä

pnin

g Sk

räpi

gt

Soph

ante

ring

– FT

I beh

över

hål

la

bättr

e or

dnin

g vi

d åt

ervi

nnin

gsst

atio

nen

Gre

nnas

kola

n pl

aner

ar a

tt öp

pna

upp

sin

trädg

ård

för a

llmän

hete

n V

arfö

r sat

sas

det s

å m

ycke

t på

blom

ster

inne

på

Hal

lska

går

den

vint

ertid

? Fa

stig

hets

ägar

e bö

r sny

gga

till,

särs

kilt

vid

infa

rten

till G

ränn

a sö

derif

rån.

B

rahe

park

en v

id m

usee

t bör

up

pmär

ksam

mas

To

rget

:: re

nove

ra s

taty

n av

Per

Bra

he,

Font

än, m

ärka

upp

p-p

lats

er, a

npas

sa

stile

n på

kio

sken

, inf

otav

la o

ch p

ilar

Lökp

lant

erin

g vi

d G

alge

n, rö

tt oc

h vi

tt

plan

erin

gen

Trot

toar

erna

läng

s m

ed

Bra

hega

tan

behö

ver

lägg

as o

m

Bra

hega

tan

norr

ut

behö

ver l

ägga

s om

Le

dstä

nger

läng

s m

ed

back

iga

grän

der

- Syn

punk

ter o

ch p

åstå

ende

n är

tagn

a frå

n ha

ndlin

gspl

an 1

999,

När

ings

livsf

ören

inge

ns e

nkät

svar

200

6, k

omm

unen

s öv

ersi

ktsp

lane

ring

och

förs

ta s

amm

anko

mst

ens

brai

nstro

min

g 20

10 0

2 08

- G

ula

mar

kerin

gar =

bor

de a

llmän

hete

n en

gage

ras

i - K

ursi

vt –

tillä

gg fr

ån lo

kala

utv

eckl

ings

grup

pen

unde

r pla

nerin

gen

av h

andl

ings

plan

en

- Fet

stil

– B

arn

och

ungd

omar

s sy

npun

kter