handtag, famntag, klapp eller kyss. - svenska...

77
Handtag, famntag, klapp eller kyss. Att bemöta kärlek, ömhet och sexualitet hos omsorgstagare inom vård och omsorg. Gunilla Matheny [email protected] Mob. 073- 98 22221

Upload: others

Post on 24-Feb-2020

7 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Handtag, famntag, klapp eller kyss.

Att bemöta kärlek, ömhet och sexualitet hos omsorgstagare inom vård och omsorg.

Gunilla [email protected]. 073- 98 22221

Malmö 2019.05.15, kl. 20.22

2

Var en

möjliggörare

i stället för en

omöjliggörare

3

4

Varje människas ska ha lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att, utan tvång, våld eller diskriminering, kunna bestämma över sin egen kropp och ha ett säkert och tillfredställande sexualliv

(International Practices Framework, 2008; WHO)

En kognitiv sjukdom kan, men behöver inte, ha en inverkan på sexualiteten.

5

6

VÅRDFÖRLAGET ISBN 978-91-87345-11-1

9 789187 345111

Handtag, famntag, klapp eller kyss“Många yrkesutövare inom vård och omsorg saknar i dag kunskap och kompetens på området sexualitet, då det varken finns i grundutbildningar och få erbjuds utbildning på området. Sexuell hälsa är en viktig del av folkhälsan och välbefinnande. Därför är Gunilla Mathenys pionjärverk på området en mycket viktig och angelägen bok för personal inom vård och omsorg.”

Suzann Larsdotter, Auktoriserad socionom och sexolog (Auktoriserad specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete & specialist i sexologisk rådgivning, NACS)

Gunilla Matheny har på djupet undersökt hur personal, omsorgstagare och anhöriga ser och upplever ämnet sexualitet. Gunilla som är distriktssköterska med specialisering av vård i livets slutskede, pedagog samt uttryckande konstterapeut arbetar med

föreläsningar, utbildning och handledning av personal, chefer, politiker/beslutsfattare, anhöriga och frivilliga.

Handtag, famntag, klapp eller kyss

Gunilla Matheny

Gunilla Matheny

Handtag, famntag, klapp eller kyss

Bemötande av sexualitet inom vård & omsorg

7

Intervjuer med personal, omsorgstagare, personal (och kompisar) mellan 18 och 95

(Svenskt Demenscentrum)

8

Vad är det man pratar om?

9

Foto - Caroline Olby. https://carolineolby.wixsite.com/olbyfoto

10

Ett osynligt ämne

Tar ni upp det där med närhet och sexualitet?

Njaaee… Vi gör en levnadsberättelse menatt börja prata om sex…

… pinsamt - det skulle vara som att prata om herpes eller nagelsvamp med en främling.

Nej det är nog mest när det är problem det kommer upp…

11

Personal tar knappast upp det där med sexualitet. Om man själv gör det och de verkar osäkra lägger man ner direkt - man vill ju inte att det ska bli obehagligt för dem.

En gång tog jag upp sex i min anhöriggrupp men sjuksköterskan som höll i gruppen klippte av direkt. Sen var det ingen som tog upp det igen (Linda-Marie).

12

Hur svårt kan det vara?

”Det är bara att leva sig in i hur man själv skulle vilja ha det”

13

14

Är du och din arbetsgrupp överens om vad som gäller?

Gjert - en riktig Romeo

Varför ska man ha sex? Varför ska man inte ha sex?

Hur ska det gå till när man har sex? Hur ska det inte gå till?

När ska man ha sex? När ska man inte ha sex?

Var ska man ha sex? Var ska man inte ha sex?

Vem får man ha sex med? Med vem får man inte ha sex?

Vad är sexuellt acceptabelt? Vad är inte sexuellt acceptabelt?

15

Vad är sexualitet?

16

17

Sexualitet är mer än bara samlag

Kärlek

Fortplantning

Hälsa

NärhetOrgasmer

LustLek

Livet igenom - alla åldrar

Beröring

18

Njutning

FÖRÄLSKELSE

För älskelse

Klara, färdiga, gå -

berätta om din första kärlek!!!

19

När det säger klick!

•Fyra minuter innan man vet om man gillar någon

•Förälskelse kontra kokain.

•Ålderslöst och föremålet kan växla

•Justin Biber eller Tom Jones?

20

• Gränserna mellan de egna jagen luckras upp.

• Dopamin - ett belönande lyckorus strömmar till.

• Sex förutsätter inte kärlek och kärlek leder inte alltid till sex.

21

De satt som klistradeVi visste inte hur vi skulle göra. Visst tyckte vi att de var gulliga men båda två var gifta och nu satt de som klistrade vid varandra. Vi hade ett schå att hålla koll och sära på dem innan mannens fru skulle komma. Man såg ju hur ledsen hon blev… eller inte? (Monica, sjuksköterska).

22

Alt. 2: Vad tänker Christers fru?

Det är klart att jag förstår att det har med sjukdomen att göra. Personalen har berättat att sånt kan hända. Livet är annorlunda nu precis som vår relation.

23

Alt. 2: Vad tänker Christers fru?

När jag kom till boendet satt Christer där och höll handen innanför blusen på en annan kvinna…

24

• Har vi rätt att ingripa och styra i den sjukes liv?

• Finns inga tydliga ”gör så här”.

• Utgångspunkten är att den sjukes välbefinnande alltid ska vara prio ett.

• Är det fritt fram att berätta för den anhörige vad som pågår?

25

Tips från anhöriga -

•Det finns ingen paketlösning för hur ni ska göra. Försök att vara så lyhörd som det bara går bara - ni kan omöjligtvis veta i förväg hur var och en av oss kommer att reagera.

•Förklara för oss vad sekretess betyder så snart som möjligt. Det du berättat om nu hade jag ingen aning om.

26

• Kom ihåg att det inte bara är vad du säger utan hur du säger det som gör skillnad. Våga prata med oss men stövla inte på. Fråga gärna efteråt hur vi har uppfattat det du sagt.

• Gödsla med kunskap om demenssjukdomar. Även om det fortfarande kan göra ont, att se sin man med en annan kvinna, så blir det lite lättare om man förstår att det hör till sjukdomsbilden.

• Kom ihåg att de problem ni som personal har många gånger är de samma som vi anhöriga brottas med.

27

Närhet och beröring

28

Närhet och positiv beröring

Känseln är det första språk vi använder när vi kommunicerar med omvärlden.

Bebisar utvecklas bättre med beröring.

29

Oxytocin strömmar till hjärnans belönings- och må bra område.

Bidrar till läkning av sår, sänker blodtrycket och lindrar smärta.

Mer sociala, höjer Inlärnings- och problemlösningsförmågan.

30

Bästa sorten - hudtempererad och med en hastighet av omkring 5 centimeter i sekunden.

Skinhunger

31

32

CARLOS 100% möjliggörare

”Vi försökte hitta det som den boende mådde bra av och tog sen alla chanser att föra in det i vardagsarbetet”.

Sen jag blev sjuk har min kropp blivit någon slags allmän egendom

Kroppsnära omsorg 33

Finns det ett bäst före-datum för sexualitet?

34

Ålderism

Vi gick och spanade på varandra i korridoren…

Sonja - hon är så sensuell… har det vackraste leendet i världen (John, 87).

35

Ja - äldre har sex

• Individuellt

• Sexuellt aktiva och har färre sexuella problem

• Människor fortsätter att onanera, ha samlag och oralsex

36

Framtiden

37

• Andelen äldre personer ökar.

• En halv miljon människor i Sverige över 80 år - över en miljon år 2040.

• 130 000–150 000 personer har demenssjukdom.

• Framtidens äldre ställa högre krav på inflytande, självbestämmande och respekt för den egna sexualiteten?

Beatrice Ja i framtiden kan personalen slå sig i backen på att det kommer att se annorlunda ut. Precis som med musiken - ”Ensjöman älskarhavets våg” - det kommer ingen att vilja lyssna på.

Sinnika Vad vet man - det kanske kommer att finnas samlagsrum i stället för samtalsrum. Det blir nog köbildning.

Beatrice Hos min man står alltid rakapparaten på laddning. Nu ser jag framför mig hur det kommer att stå dildos på laddning på tanternas bord.

Marianne Ja eller piska och läderkläder på hemmet. Alla kommer att ha med sig sina egna.

Frågan är om personalen kommer att hänga med... 38

Knackelibank på dörren

39

Parrelationen

40

”Om man ska gifta sig måste man hitta någon som tycker om samma saker. Om du till exempel tycker om sport, ska männskan tycka om att du tycker om sport, och ge dig chips under tiden” (Emil, 10 år).

41

Vad kan påverka samlivet?

Direkt påverkan Funktionsnedsättande olyckor eller sjukdomar ex. MS, kroniska smärttillstånd, hjärt- och kärlsjukdomar, demens, cancersjukdomar

Indirekt påverkan Medicinering och olika behandlingar kan ge personlighets-förändringar, inkontinens, trötthet, smärtor m.m.

Det sammanhang man befinner sig i

42

43

Sexualitet? Nej det är så mycket annat som kommer före (Marianne).

Jag har nog stängt av mig själv, lagt känslorna på is (Isabell).

44

45

Sorg

SkamSkuld

Oro och ångest

Ombytta rollerAnsvar

Förlust

I början… när vi fick det svårt var det till och med så att sex var det som förstärkte vår relation.

(Marianne)

46

Nu är jag mer som hans mamma än hans fru. Byta blöjor och så... nej det sexuella är helt över. Men han förstår inte gränserna. Jag skulle gärna vilja ligga och bara mysa men det blir för intimt. Det är antingen eller för hans del. Han dreglar och jag blir så äcklad... Jag säger åt honom att ”jag tycker om dig men inte på det sättet längre”. Då blir han arg på mig och jag känner mig elak.

47

• Endast 10 till 15 procent har fortfarande samlag. Intimiteten får andra former.

• De sexuella känslorna kan förändras - från ”vuxenattraktionen” till att likna de som en förälder känner för sitt barn.

48

Efter stroken - vi fick dumpa våra gamla ideer om vad sex ”ska vara” (Gunnar).

49

50

Sen finns det ju mediciner, olika hjälpmedel och andra sätt att ha sex på.

Demensgruppen var bra, att få prata med andra i liknande situation … eller med en expert.

51

Demensen har blivit sämre.Jag vet inte längre om hon vill. Vi kan kramas och så… men sen blir jag osäker. Då är det lika bra att avstå.

Visst har jag funderat på hur det skulle vara om jag träffade någon annan. Hon känner knappt igen mig längre. Tycker du att jag är hemsk?

52

Själv eller ensam

Det snackas så mycket om de som lever i par. Men vi som singlar? Var finns vi i den här undersökningen?

Man har faktiskt en sexualitet även om man är själv.

53

Det vanligaste sexuella dilemmat är ensamhet -

man har helt enkelt inte någon att dela sin sexualitet med.

54

• Många seniorer är singlar. Om 35 år kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara över 65 år.

• På vård- och omsorgsboende är de flesta ensamboende

• När någon i ett par flyttar till ett särskilt boende innebär det för många en ofrivillig skilsmässa.

55

56

Nu står han mitt i dagrummet och onanerar igen!

Vad gör man?

57

När hemmet blir en arbetsplats

Finns det något du själv helst inte gör när andra är närvarande?

58

Lika normalt att onanera som att inte göra det.

Ett litet barn onanerar när andra ser på utan att skämmas.

Vid demenssjukdom kan stoppmekanismerna försvagas.

Onanerandet inte ett problem utan att det sker när utomstående är närvarande.

59

Samlag eller onani kan ge avslappning, fungera tröstande eller avstressande.

Fostra eller anklaga inte. Ge i stället ett bekräftande bemötande som minskar stressen och stärker personens självkänsla.

Var lugn, visa empati och att ha ögonkontakt. Tänk på ditt kroppsspråk.

60

Kan det som sker kan kopplas till en situation där personen brukar bli orolig? Kan ligga steget före och förebygga oron?

Se till att du skyddar personens värdighet. En demenssjuk person kan fortfarande känna skuld och skam, speciellt om hon eller han fångar upp negativa signaler från omgivningen.

61

Den sjuke är troligen inte medveten om att omgivningen kan uppleva det som opassande.

Avled personen om risken för kränkning finns.

Hjälp den sjuke in på sitt rum där personen kan fortsätta i avskildhet.

62

Hitta en balans där du bejakar den sjukes behov av närhet samtidigt som du håller det avstånd du själv behöver för att må bra.

Begränsa vad du sprider vidare - är det nödvändigt, för de andra i personalgruppen, att känna till det som du fått reda på om personens sexualitet?

63

64

Det är klart att det finns homosexuella som är dementa men jag har jobbat i 40 år och har i alla fall inte träffat någon (Johnny).

65

Homosexualitet var straffbart fram till 1944 och klassades som en psykisk störning fram till 1979.

66

En äldre hbtq-person kan ha mötts av många fördomar - kan dra sig för att berätta om sin sexuella läggning

Andra omsorgstagare med en homofob inställning

Transpersoner sorteras in i ”manliga” grupper utifrån sitt personnummer

67

Sexuella övergrepp

Det är jobbigt att gå dit - han är så elak. Jag är inte säker på att han slår henne men det han säger… kallar henne hora och annat vidrigt. Och hon bara står där och tar emot. Hur ska man veta när man ska gå in och lägga sig i - de kan ju alltid ha haft det så där? (Josefin, undersköterska)

68

Närhet ända till livets slut

69

Behovet av närhet och intimitet försvinner inte bara för att man är svårt sjuk eller döende.

Det är sällan det tas upp

Sexualitet - ungdom, skönhet och god hälsa.

Döende - smärtor, ångest, åldrande 70

Anhöriga tycker att det är svårt att bete sig som vanligt mot sin sjuke partner. Vill inte tränga sig på eller skada.

Skapa möjligheter – rumsliga och integritet,

Hur ska man ”bete sig” vid en dödsbädd?

71

Palliativ omvårdnad

72

Finns pusselbiten sexualitet med?

Att göra allt för att bevara eller förbättra en persons livskvalité. Hela människan, kropp och själ, ska finnas med.

73

74

Lycka till i det viktiga uppdraget som möjliggörare

75

Gunilla [email protected]. 073- 98 22221

77

VÅRDFÖRLAGET ISBN 978-91-87345-11-1

9 789187 345111

Handtag, famntag, klapp eller kyss“Många yrkesutövare inom vård och omsorg saknar i dag kunskap och kompetens på området sexualitet, då det varken finns i grundutbildningar och få erbjuds utbildning på området. Sexuell hälsa är en viktig del av folkhälsan och välbefinnande. Därför är Gunilla Mathenys pionjärverk på området en mycket viktig och angelägen bok för personal inom vård och omsorg.”

Suzann Larsdotter, Auktoriserad socionom och sexolog (Auktoriserad specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete & specialist i sexologisk rådgivning, NACS)

Gunilla Matheny har på djupet undersökt hur personal, omsorgstagare och anhöriga ser och upplever ämnet sexualitet. Gunilla som är distriktssköterska med specialisering av vård i livets slutskede, pedagog samt uttryckande konstterapeut arbetar med

föreläsningar, utbildning och handledning av personal, chefer, politiker/beslutsfattare, anhöriga och frivilliga.

Handtag, famntag, klapp eller kyss

Gunilla Matheny

Gunilla Matheny

Handtag, famntag, klapp eller kyss

Bemötande av sexualitet inom vård & omsorg