Hantering av problemskapande beteende

Bo Hejlskov ElvénLeg. psykolog

– ett låg-affektivt perspektiv

Program

DefinitionTeori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen

Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning

Definition

Beteende som skapar problem- För vem?- Vi definierar beteendet som

problemfyllt, när det är ett problem för oss

- Det är det oftast när vi inte ar rätt metod

Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet

Den som tar ansvar kan påverka

Ansvarsprincipen

Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret

Ansvars-principen

Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det- Föräldrar- Politiker - Kultur- Brukare

Ansvars-principen

Man kan lägga ansvar på brukaren genom att tycka att hon är- Envis- Omotiverad- Kravavvisande- Trotsig- Olydig

Ansvars-principen

Människor som kan uppföra sig gör det

(Ross W. Greene)

Annars kan man kanske inte leva upp till krav kring

- Att förstå konsekvenser av eget handlande- Flexibilitet- Uthållighet- Impulskontroll- Sociala förmågor- Stresstålighet- Överskott - Följsamhet

Fostran?

Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån vanlig fostran- Syftet i fostran är att påverka barnet att vilja

rätt- Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla

människor- Dock inte de människor ni jobbar med- Man får ibland en diagnos när vanlig fostran inte

fungerar- Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra- Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte

upprepas!

Tillrättavisningar och utskällningar- Det har aldrig påvisats en positiv effekt av

utskällning- Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller

människor med särskilda behov- Men däremot effekterna

- Entusiasmen blir lägre- Uthålligheten mindre- Svagare koncentrationsförmåga- Depression och låg självkänsla- Fysiska sjukdomar som kräver behandling

- Berätta därför vad man ska göra istället- Och ge beröm när personen lyckas!

Metod?

Metod?

Straff- Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas- Det finns dock effekter:

- Den legitimerande effekten- Den allmänpreventiva effekten

- Kräver- Att beteendet är vanligt- Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller

henne- Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan

straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende

Konsekvens - Varför en konsekvent pedagogik?

- Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet?- Människor med särskilda behov förstår

inte orsak och verkan i en komplex sammanhang

- Och kan inte förutsäga framtid- Och andras beteende- Inklusive personalens krav

Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff

Metod?

Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

Kontrollprincipen

Kontrollprincipen

Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att behålla kontrollen- Att vägra- Att gå två steg baklänges eller springa bort- Spottande, enstaka slag eller skrik- Glåpord eller hot- Att bita sig i handen eller skära sig i armen

Icke-farligt

Kontrollprincipen

Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen- Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse- Våldsam självskade

Farligt!

Affektreglering

Affe

ktin

tens

itet Ingen kontroll

Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Affektreglering

Affe

ktin

tens

itet

Tid

Affektutlösare

KaosIngen kontroll

Självkontroll

Metod-Kravanpassning-Stresskartläggning-Lågaffektivt bemötande

-Avledning

Krav70 + % av alla konflikter mellan personal och brukare föregås av ett kravDet finns två sorters krav- Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli

etc- Pluskrav - Nu ska du ... , kom hit

etc

Minuskrav medför inga ändringar på siktVid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen

KravanpassningAlla har rätt att säga nej!Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja- Struktur- Vi-upplevelser- Val- Att leda vidare- Tid- Att bli färdig- Att bli redo- Påminnelser utan press- Avlöning, mutor och motiverande

handlingar

Och om man har kommit för långt:

Det är aldrig för sent att ge upp!(Ronny Eriksson)

Men använd Matthews Lag:

Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!

Kravanpassning

Metod-Kravanpassning-Stresskartläggning-Lågaffektivt bemötande

-Avledning

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell

Varningstecken

Negativa Ljudkänslighet Ljuskänslighet Ångest Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet

Varningstecken

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Positiva - coping Vägran Glåpord Skärmar sig Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen World of warcraft

Varningstecken

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter

Varningstecken

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden

Varningstecken

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

AkutaUtagerande beteende

Slag, spark, bett etc.SkrikandeSkadegörelse

SjälvmordsförsökÅngestattacker och panikångestVåldsamt självskadande beteendeDesorienteringHandlingsförlamning

Kaostecken

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Långvariga Depression Psykoser Ätstörningar Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom

Kaostecken

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

KognitivaSvag förståelse av orsak och verkan ArbetsminnessvårigheterSociala svårigheter

Sinnesoverload Ljud Ljus Kläder Stökiga omgivningarSmärta

Grundläggande belastningsfaktorer

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

SömnsvårigheterBristande strukturFör höga eller för många krav,

Egna eller andrasEnsamhetUtanförskapFamiljrelaterade problemTonårsexistensDecemberStora känslor i omgivningen

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Grundläggande belastningsfaktorer

KravKonflikterAtt inte förståHuvudvärk, tandvärkPlötsligt oljudVikarierPersonal, man inte tycker omPlötsliga ändringar, även subjektivaAtt inte räcka tillBristande kontrollMatOrättvisorHögtider och fester

Situationsberoende belastningsfaktorer

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

PersonligaBra vardagsstrategierCopingförmågaSjälvtillitBra självförståelseNödutgångarAtt vare bra på någotVald identitetAtt ha förtroende för någonKost och motion

Skyddande faktorer

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Omgivningen: Struktur Lugn Plats Kravanpassning Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Relationer

Skyddande faktorer

Stre

ssni

vå

Orättvisa

Sömnproblem

Ljudkänslighet och oljud

Kaos

Svag central koherens och oförutsägbarhet

Fel mat

Metod-Kravanpassning-Stresskartläggning-Lågaffektivt bemötande

-Avledning

Affekt

Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små:- Glädje- Överraskning- Ilska- Ångest- Fruktan- Ledsnad- Skam- Leda- Avsmak/avsky

Affektsmitta

Affekt smittar - vi känner av varandras känslorDet gör vi genom såkallade spegelcellsfunktionerVi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta

Alla barn är födda med förmågan till affektsmittaDet är det första ledet i empatiutvecklingenVissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingenMan utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter

Affektsmitta

Därför reagerar vissa av era brukare på ilska med- Ilska, och därför

fungerar skäll inte- Skratt för att minska

affektintensiteten- Ångest, därför att de

går i kaos

Affektreglering

Affe

ktin

tens

itet

Tid

Affektutlösare

KaosIngen kontroll

Självkontroll

Ilska Skratt

Låg-affektivt bemötande

Dämpa känslouttryckenUndvik ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt- Även kvittoögonkontakt

Respektera det personliga utrymmet - Varje gång brukaren går två

steg bort från dig ska du gå två steg baklänges

- Gå baklänges vid kravsättning- Placera dig inte mitt emot

brukaren

Låg-affektivt bemötande

Brukare

Du

Låg-affektivt bemötandeSätt dig när brukaren blir oroligUndvik att markera dig fysisktLåtsas du är på stan en mörk lördagsnatt!Undvik att smittas av brukarens oro Se till att smitta brukaren med ditt lugn

Låg-affektivt bemötande

Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om brukaren tar

tag i dig- Och i nödsituationer, där du

måste ta tag i en brukare- Använd rörelse, inte fastlåsning

som ökar adrenalinet- Släpp aktivt efter några

sekunder- Se till att undvika smärta, det

ökar stressen

Metod-Kravanpassning-Stresskartläggning-Lågaffektivt bemötande

-Avledning

Avledning

Avledninger funkar bättre än minuskrav- Flyttar fokus från begynnande

känslointensitet- Avledninger minskar risken för konflikt- Avledninger upplevs inte som belöning av

negativt beteende- Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket

beteende som helst hade vi nog inga problem...

Avled med affekt - Humor- AffektbefrielseAvled med handfasta medel - Frågor- Val- Tuggummi, kaffe- Titta där!- Vad ska vi sen?

Avledning

PrinciperMänniskor som kan uppföra sig gör detDu bär ansvaret för brukarens beteende och reaktionerPedagogik och vård måste ha som mål att brukaren har kontrollen över sig självKravanpassa - alla har rätt att säga nej!Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till Avled - flytt fokusOch använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan