hayat abdu examensarbete-081202 vg[1]212882/fulltext01.pdf · 2009. 4. 24. · företag som lånar...
TRANSCRIPT
Institution för teknik och samhälle
Vilka ungdomar är det som tar SMS-lån och varför?
- En triangulär studie
EXAMENSARBETE
Examensarbete inom ämnet Socialpsykologi 20 Poäng Vårtermin 2008 Hayat Abdu
Handledare: Sabina Holstein-Beck Examinator: Iwona Sobis
Vilka ungdomar är det som tar SMS-lån och varför? Hayat Abdu
Resumé SMS-lån är ett samhällsproblem där olika aktörer är inblandade. Utifrån tre
forskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt
innehållsanalys av tidningsartiklarna, har synsättet på fenomenet vidgats.
Undersökningspopulationen som består av unga SMS-låntagare mellan 18-25 år,
var en väldigt svår grupp att nå. Av allt att döma berodde detta på att de är en
utsatt och sårbar grupp med ekonomiska svårigheter. SMS-lånet är ett snabbt
och lättillgängligt lån vilket stärker ungdomarnas tendens att agera utifrån begär,
som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.
Variationen var stor mellan respondenterna i fråga om vad pengarna användes
till, där en del befann sig i den nedersta delen i behovstrappan för att kunna
tillgodose de fysiologiska behoven, medan andra konsumerade över sina
tillgångar. Låneföretagens systematiska marknadsföring förenklar för ungdomar
att ta ett sådant lån med korta återbetalningstider. De ungdomar som inte betalar
tillbaka lånet i tid hamnar i ekonomiska svårigheter, vilket påverkar deras liv för
flera år framåt i tiden.
Innehållsförteckning
1 Inledning........................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund .............................................................................................................. 1
1.2 Problem och syfte ................................................................................................. 2
1.3 Disposition ............................................................................................................ 3
2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ...................................... 3
2.1 Maslows motivationsteori.................................................................................... 3
2.2 Bauman om konsumtionen.................................................................................. 6
2.3 Bourdieu om det praktiska förnuftet ................................................................. 7
2.4 Tidigare forskning................................................................................................ 9
2.5 Konsumtion......................................................................................................... 11
3 Metod .............................................................................................................. 15
3.1 Urval.................................................................................................................... 17
3.2 Etiska överväganden.......................................................................................... 18
3.3 Tillvägagångssätt................................................................................................ 19
4 Resultat ........................................................................................................... 22
4.1 En sammanställning av tidningsartiklarna ..................................................... 22
4.2 En redogörelse av enkäterna............................................................................. 26
4.3 Presentation av kvalitativ intervju ................................................................... 28
5 Analys av resultaten ...................................................................................... 30
6 Diskussion....................................................................................................... 37
6.1 Studiens styrkor/svagheter................................................................................ 42
7 Referenser....................................................................................................... 44
8 Bilagor............................................................................................................. 46
8.1 Bilaga 1................................................................................................................ 46
8.2 Bilaga 2................................................................................................................ 51
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund SMS-lån är ett aktuellt, nytt fenomen som har uppmärksammats under det senaste året.
Kanmart (Direktpress Göteborg, 2008-01-27) beskriver SMS-lånet som en modern
utsugningsmetod, det vill säga som en metod som ger god vinst hos penningstarka
företag genom att utnyttja penningsvaga utsatta positioner. Några exempel på de
företag som lånar ut pengar är: Sverige AB, Folkia, Ferratum och Pokerfinans. Dessa
företag marknadsför till de eventuella kunderna att lånen är ”räntefria”. Detta stämmer
inte i praktiken, men det är ett sätt att locka till sig kunderna på. Företagen har oerhört
höga avgifter på hundratals upp till tusentals procent som ett villkor för att låna pengar
(Direktpress Göteborg, 2008-01-27). De tilläggsavgifter som läggs till
återbetalningssumman för låntagarna beläggs dessutom med höga effektiva räntor,
vilket medför än högre avgifter. Enligt Kanmart (Direktpress Göteborg, 2008-01-27)
hävdar företagen att dessa avgifter är nödvändiga för att de ska kunna bedriva sin
låneverksamhet.
SMS-lån utbetalas på ett effektivt och smidigt sätt. Låntagarna skickar via ett SMS
meddelande om hur mycket pengar de vill låna samt uppger sina person- och
bankuppgifter. Därefter får de pengarna på sitt konto efter cirka femton minuter. Den
största bristen vid detta förfarande är att företagen inte kontrollerar om kunden har
någon form av inkomst eller annan säkerhet, när de beviljar lånet (Direktpress
Göteborg, 2008-01-27). Företagen gör inga kreditgranskningar rörande låntagarnas
betalningsförmåga. Detta medför en påtaglig risk för låntagarna att ta nya SMS-lån för
att kunna avbetala de gamla och således för att hamna i ett ekorrhjul (Skövde Nyheter,
2007-08-29). Över hälften av dem som tar SMS-lån har sedan tidigare en annan skuld
registrerad hos Kronofogden. Återbetalningstiderna är oftast korta, inbetalningen ska
ske inom 30 dagar. Kronofogden anser att detta inte är rimliga återbetalningsvillkor
för unga människor med utsatt ekonomi. Kronofogden önskar att det instiftas en lag
som kräver kreditprövning också vid denna typ av lån. Den största gruppen beräknas
vara 40 %, som registreras med obetalda SMS-lån hos Kronofogden, är mellan 18-25
år. Denna målgrupp är marginaliserad och ekonomiskt utsatt, samtidigt som den
tydligen är mycket mottaglig för den optimistiska och påträngande reklamen och
verkar ha en oförmåga att kunna överblicka konsekvenserna av SMS-lånen
(Direktpress Göteborg, 2008-01-27).
2
De enskilda individerna har svårt att hävda sig gentemot företagen och kräva att
dessa ska handla etisk korrekt även när det inte gynnar deras verksamhet. I
kapitalismens värld är det etiska handlingssättet begränsat, det är en värld som styrs av
en viss logik som gynnar kapitalisternas strävan efter vinst. Staten i de demokratiska
samhällen har således ett visst ansvar för att instifta etiska lagar om hur företag ska
handla och bete sig gentemot sina kunder. Eftersom SMS-lån bara har funnits sedan år
2005, har myndigheterna inte hunnit lagstifta om dem. Det finns inte heller någon
forskning på området utöver kronofogdens rapport (Kronofogden, 2007).
Det som fångade mitt intresse och gjorde att jag ville skriva om ungdomars SMS-
lån var att det uppmärksammades under en lång tid i massmedier. Det väckte tankar
om vad det var som gjorde att dessa ungdomar hamnade i en sådan fälla, det vill säga
hos kronofogden, utan att reflektera vidare över följderna. Vilka mekanismer ligger
bakom det och vilka typer av företag är det som utan vidare lånar ut pengar inom tio
till femton minuter.
1.2 Problem och syfte Syftet med min studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa fenomenet
SMS-lån genom en deskriptiv och en hermeneutisk framställning. Den beskrivande
redogörelsen, som baseras på teoretiska förklaringsmodeller och innehållsanalys av ett
flertal artiklar i dagspressen, ska ge en förståelse för de drabbade unga människorna
som är en överrepresenterad grupp hos Kronofogden i detta sammanhang. Samtidigt
som den hermeneutiska skildringen, som baseras på insamlad data, är avsedd att återge
respondenternas subjektiva upplevelse av SMS-lånet.
Mina förväntningar är att de unga människor som tar SMS-lån inte har tillräcklig
kännedom om samhällets olika funktioner och praxis, vilket innebär att de har ett
bristande praktiskt förnuft, i enlighet med Bourdieus teori.
Mitt huvudmål är att försöka ta reda på vilken typ av unga människor som tar SMS-
lån och skuldsätter sig samt får betalningsanmärkning.
Är det unga människor med utsatt ekonomi som tar SMS-lån eller kan vem som helst
bland ungdomar råka hamna hos Kronofogden på detta sätt?
Varför tar dessa unga människor SMS-lån?
Vad användes pengarna till?
3
1.3 Disposition Uppsatsen börjar med en presentation av de teoretiska utgångspunkterna samt av
tidigare forskning inom områdena konsumtion och reklam. Efter teorin beskriver jag
min metod och sedan fortsätter med att redogöra för innehållsanalys av artiklarna i
dagspressen, samt för resultat och analys av den insamlade informationen. Jag går
vidare till diskussion där resultat, teori och problemställning sammanfogas.
2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Med hjälp av nedan nämnda teoretiska delar som grundar sig på teorier av Maslow,
Bauman samt Bourdieu. Därmed önskar jag framlägga en förklaringsmodell för hur
unga människor kan ha påverkats av omgivningens krav på konsumtion och reklamens
påtryckningar till att ta SMS-lån. Jag ämnar också uppmärksamma hur deras
levnadsförhållanden ser ut, efter att de har fått en eller flera betalningsanmärkningar,
vilket torde begränsa deras livsföring och valmöjligheter.
2.1 Maslows motivationsteori Människans självförverkligande har en central betydelse i Maslows
motivationspsykologi. Maslow anser att individen bär på ett eget ansvar för sina
handlingar, eftersom han/hon har en viljeförmåga att själv bestämma mer ju högre upp
i behovsskalan han/hon når. Detta skiljer sig från Freuds teorier, där människan
handlar efter sina drifter och inte i lika hög grad har ansvar för sitt agerande (Maslow,
1954). Enligt Maslow har människan själv möjlighet att skapa något i sin egen
självförverkligandeprocess, i den sociala kontext han/hon befinner sig i. Detta medför
att den enskilde individen måste ta konsekvenserna av sitt handlande (Maslow, 1954).
Maslows teorier tillhandahåller enligt min uppfattning en möjlig förklaring på hur de
unga människorna som hamnat hos Kronofogden får bära följderna av sitt agerande
där konsekvenserna blir härmed en rationell ”lösning”.
När uppbyggandet av individens självförverkligande sker på ett positivt sätt följer
det i allmänhet de naturliga etiska reglerna, enligt Maslow. Oetiska handlingar grundar
sig på brister i individens utveckling av självförverkligande (Bärkmark, 1985).
Människans ”sanna” natur träder fram vid ett positiv självförverkligande. Det kan vara
att många av de ungdomar som tar SMS-lån har bristande förmåga att förverkliga sig
själv. För att självförverkligandet ska bli ”sant” till sin natur, anser Maslow att
4
samhället bör skapa goda villkor för människan till exempel genom utbildning. På så
sätt får individen ett kompetent förhållningssätt till sitt självförverkligande. Detta
tänkesätt överensstämmer med de allmänna antagandena under moderniteten
(Bärkmark, 1985).
Den mänskliga motivationen kan inte förverkliga sig själv helt fritt, en människa
befinner sig i en avgränsad situation och en bestämd omgivning och hon påverkas
således av sin miljö (Maslow, 1954). Miljöns inverkan på människan har både positiva
och negativa effekter. Det positiva är att individen blir bekräftat av sin omgivning och
har möjligheten att utveckla sig själv, medan det negativa är att omgivningen kan
hämma individens behov (Bärkmark, 1985). Maslow placerar individens behov av
självförverkligande i den högre skalan av behovstrappan. Ju högre upp vi människor
når i den hierarkiska behovstrappan, desto mera plats i vårt medvetande tar både vårt
behov av självrespekt och av att bli respekterad av omgivningen i jämförelse med de
fysiologiska behoven. Individen ställs inför flera valmöjligheter i den högre
behovstrappan, vilket medför att individen utesluter vissa möjligheter för att uppnå
tillfredsställelse (Bärkmark, 1985).
Vi människor utvecklar oss själva i samverkan med andra människor, som ger oss
möjligheten att konstruera och rekonstruera vår sociala identitet, samtidigt som vi får
känslan av samhörighet. Vi får samtidigt olika begär som vi försöker att tillfredställa
beroende på den omgivningen vi befinner oss i. Detta medför att vi blir mer eller
mindre tvungna att överskrida vårt ego (Johansson, 1999). Att förverkliga sig själv är i
sig ett behov eller ett begär som motiverar människan till att agera. Om individen styrs
av sitt ego som är jag-fixerat, tenderar individens självförverkligande att leda till
narcissism (Bärmark, 1985). Den narcissistiska mekanismens centrum ligger i jagets
spegling av andra, där jaget är ansvarigt inför sin omgivning (Johansson, 1999). Jagets
spegling av andra är en allmän mekanism varmed jaget uppstår och omformas.
Beroende på hur denna spegling försiggår blir sedan jaget mer eller mindre
narcissistiskt. I det konsumtionssamhälle vi lever i idag, är vi människor mer eller
mindre på ständig jakt efter att tillfredsställa våra drifter vilket associeras med
narcissim. Denna form av tillfredställelse av de impulsiva drifterna grundar sig på att
vissa individer är splittrade i sig själva och till exempel har en svag självkänsla
(Johansson, 1999). Det är inte förrän vi människor har nära relationer till våra
medmänniskor som det narcissiska beteende avtar hos oss själva (Bärmark, 1985).
Med utgångspunkt i detta resonemang kan vi anta att de ungdomar som tar SMS-lån
5
kanske lider brist på goda nära relationer och försöker att fylla ett tomrum genom
konsumtionen.
Människan i sig själv strävar ständigt efter något. Detta är en fundamental
övertygelse i den västerländska filosofin ända sen Aristoteles. Denna strävan formas
och påverkas av samhället. Normalt sett definieras motivation som en fundamental del
av människans natur (Maslow, 1954). Människans konstruktion av sina behov bottnar
i den biologiska naturen enligt Maslow (Bärmark, 1985). Detta allmänna begär som vi
människor har, blir till sin natur ett väsentligt sinnelag för individen (Maslow, 1954).
Det är inte delar av individen som ska tillfredställas utan det är individen som helhet,
inte bara dess mage, som är motiverad att få mat. Detta medför att individen kognitivt
är medveten om hur den ska gå tillväga för att t ex. stilla sin hunger. Handlingen är
styrd av den kognitiva komponenten (Augoustinos & Walker & Donaghue, 2006).
Människans behov framkallar handlingar för att uppnå ett tillfredsställande syfte
(Maslow, 1954). Medvetna begär kan ha fundamentala syften, det vill säga begär
också kan fungera som kanaler för olika syften. Begär kan motivera människan till att
agera, vilket gör att individen inte har kognitiv förbindelse med sitt handlande
(Augoustinos & Walker & Donaghue, 2006). Med utgångspunkt i dessa tankar kan jag
förmoda att de unga människor som tar SMS-lån agerar efter sitt emotionella begär
utan rationell förankring, d v s de tänker inte på konsekvenserna.
Nivåerna av människans behov styr hennes kognitiva processer, allra först måste de
grundläggande behoven som mat, värme samt trygghet bli tillgodosedda. Människans
kognitiva beteende och hennes perception påverkas av de fysiologiska behoven
(Bärmark, 1985). När dessa behov är tillgodosedda uppstår nya behov i en ständig
stridande ström. Människan når sällan ett fullständigt eller komplett tillstånd av
tillfredsställelse utan de flesta tillstånd är kortvariga (Maslow, 1954).
Med hjälp av Maslows teori kan vi anta att de unga människor som tar SMS-lån har
ett behov av självförverkligande, ett behov av att uppnå status och prestige i sin
sociala grupp och i samhället.
Eftersom det inte finns tidigare forskning om SMS-lån har jag i uppsatsen använt
mig av fenomen som konsumtion och reklamens påverkan på ungdomars
konsumtionsvanor. Konsumtionen bidrar till stor del till individens konstruktion av sin
identitet. Forskning inom detta ämnesområde har gett mig inspiration att sammanföra
SMS-lånet med konsumtion. Eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle med ett
individualistiskt förhållningssätt, finns det i de individuella konsumtionsvanorna en
6
utgångspunkt för att kunna hävda sig och förverkliga sig själv samt för att konstruera
något personligt som urskiljer en från mängden. Det finns alltid ett risktagande när
människor väljer mellan konsumtionsprodukter, individen måste alltid överväga om
han/hon har råd att köpa det den önskar sig, eller om den bör välja något billigare,
eventuellt helt avstå och nöja sig ändå. Maslows motivationsteori förklarar de
bakomliggande mekanismerna för människans behov och begär.
2.2 Bauman om konsumtionen Materiella saker fungerar som symboler för interaktionen mellan människor och de
bekräftar den sociala identiteten (Trost & Levin, 2004). Det finns ett ständigt tryck
från samhället att människor ska konsumera; detta är ett konstruerat begär som
fungerar som en fortlöpande kedja utan någon sluten krets. I citatet nedan utvecklar
Bauman tanken att människor är i ständigt jakt efter att tillfredsställa begär som inte
har ett slutgiltigt mål. Jaktens glädje är att jaga haren och inte att fånga den. Vi
människor konsumerar mycket mer än det som behövs för överlevnaden (Bauman,
2002).
Människor tror gärna på fullt allvar att de längtar efter stillhet – men de bedrar sig: vad de egentligen är ute efter är rörelse. Vad de i själva verket åtrar är att jaga haren, inte att fånga den. Tillfredsställelsen finns i jakten, inte i fångsten (Bauman 2002, s.223).
Samhället bygger på normer som människor blir mer eller mindre tvungna att följa
för att uppnå högre status. Bauman (2002) beskriver hur människan mer eller mindre
omedvetet genom konsumtionen förtränger dödlighetens existens samt sårbarhetens
närvaro i tillvaron. Målet för konsumtionen idag är både njutning och förvärvandet av
högre prestige och status. Bauman (2002) anser dock att människan har ett eget ansvar
för sitt handlande. Även om människan är styrd av konsumtionssamhället, har den
enskilde ett förnuftsbaserat kunnande som underlättar de egna valen i vårt mångtydiga
samhälle.
En teoretiker som stödjer min framställning om samverkan mellan samhället och
människorna är Bourdieu. Han beskriver dynamiken mellan den kognitiva och
handlande individen och de sociala strukturernas gestaltning. Summan av individernas
handlingar avspeglas i samhällets strukturer (Moe, 1995).
Konsumenten formas av sitt begär att konsumera mera än vad som behövs för att
förverkliga sig själv eller skapa en social identitet (Bauman, 2002).
7
Konsumtionssamhällets budskap går ut på att människan aldrig kan nå ett fullständigt
tillfredsställande tillstånd, utan det skapar nya behov genom att med reklamens hjälp
ständigt peka på nya attraktiva materiella ting (Bauman, 2002).
2.3 Bourdieu om det praktiska förnuftet Bourdieu konstruerade begreppet det praktiska förnuftet. Han definierar det praktiska
förnuftet som ”ett förvärvat system av handlingsmönster, preferenser och principer”
(Järvinen, 2003, s.404). Det praktiska förnuftet avgör på vilket sätt vi hanterar
informationsflödet och handlar på ett förtröstansfullt sätt. Vad vi än är, vart vi än går
och vad vi än gör, är vi ständigt matade med reklamens budskap. Vi tvingas dagligen
att ta ställning, ta beslut och agera utifrån de påtryckningar som informationens
ständiga ström utgör. Eftersom människan har en begränsad förmåga att kategorisera
informationen, blir hon tvungen att radera bort största delen av informationen för att få
ordning och struktur i sin kognitiva tänkande (Augoustinos & Walker & Donaghue,
2006). Därmed bidrar situationen till att vi människor agerar utifrån det praktiska
förnuftet utan att tänka på eller reflektera över vad vi gör.
De individer som fungerar bra utifrån sitt praktiska förnuft har förvärvade
preferenser och principer som finns införlivade i dem, och de agerar utifrån dem för att
inte ständigt behöva tänka eller ifrågasätta vad de gör. Det praktiska förnuftet är en
kunskap som människan bär med sig och det kan vara allt från de normer och
värderingar som finns i den sociala kontexten till kunskaper om jordens uppkomst.
Denna kunskap sitter i individens ryggmärg (Järvinen, 2003). Bourdieu använder som
exempel en jämförelse mellan en individ som försöker hitta sin väg genom att läsa en
karta över området och en individ som har god lokal kännedom. Den individ som läser
kartan följer de anvisningar eller regler som kartan utpekar, medan den individ som
känner till området agerar enligt sitt praktiska förnuft utan direkta reflektioner
(Järvinen, 2003). Den sistnämnda individen behöver inte följa de anvisningar som
kartan utpekar. De personer som fungerar utifrån sitt praktiska förnuft har förvärvade
preferenser och principer, som finns införlivade i dem precis som de kan ha god
lokalkännedom på en ort (Järvinen, 2003). Bourdieus exempel visar att människor som
har kunskap om systemets funktioner i samhället klarar sig bättre än de som inte har
det. Det praktiska förnuftet är föränderligt och utvecklingsbart enligt Bourdieu
(Järvinen, 2003). De unga människor som tar SMS-lån har antagligen brister eller en
8
otillräcklig kunskap om samhälles koder/funktioner, vilket gör att deras praktiska
förnuft också blir bristfälligt.
Enligt Bourdieu har dock inte alla människor samma förutsättningar för att tillägna
sig en utbildning, även om utbildningssystemet erbjuder någorlunda lika möjligheter
till alla. Detta beror på den kulturella bakgrunden som individen har. En individ som
kommer från en akademisk familj har t.ex. bättre förutsättningar än den som inte gör
det (Järvinen, 2003). Utbildning tillhör de finkulturella färdigheterna, enligt Bourdieu,
och individernas olika möjligheter att tillägna sig dessa producerar och reproducerar
social differentiering och ojämlikhet. Barn präglas av sina olika sociala
uppväxtmiljöer, och den obligatoriska skolplikten förmår inte att ge alla barn samma
inlärningsvillkor. De unga människorna som tar SMS-lån har kanske haft ett sämre
utgångsläge, vilket medför att de har haft det svårare att förverkliga sig själva genom
utbildning än många jämnåriga. Problemet med SMS-lån kan peka på att många
ungdomar har svårt att uppnå ett sant självförverkligande, och de söker i stället uppnå
detta med statussymboler, vilka SMS-lånet hjälper de att skaffa som surrogat.
I den sociala samvaron är det inte bara pengar som styr umgänget utan också allt
stoff som ger medgivande och bekräftelse. Vi befinner oss kontinuerligt i olika sociala
sammanhang, och det sociala rummet består av individernas likheter respektive
olikheter. Det symboliska stoff sänder olika budskap om hur individen får
uppmärksamhet, bekräftelse samt prestige vilket ligger till grund för vårt symboliska
kapital, enligt Bourdieu. Den som framhäver sig bäst i sin sociala grupp och således
får ett gott anseende och prestige har ett stort symboliskt kapital. Detta skapar en form
av konkurrens samt differentiering mellan de som har tillgångar och de som inte har
det. Det handlar också om vilken social kultur individen kommer ifrån, då detta avgör
vilket socialt umgänge individen har. De unga människor som är ekonomisk utsatta
har kanske inte samma möjlighet att komma sig upp i inom finkulturen. Bourdieu
betonar att de kulturella aktiviteterna inte är jämlikt fördelade bland samhälles
medborgare utan att de i första hand är tillgängliga för dem som har det gott ställt. I
alla typer av kulturer finns det legitimitetskrav och koder som den enskilde individen
måste behärska (Järvinen, 2003). Vilket socialt umgänge individen har är av
avgörande betydelse för vilka kunskaper som individen bär på om
samhällsfunktionerna. En viss egenskap har en viss funktion i en avgränsad social
arena med specifika spelregler, och det är i samverkan med andra som vi människor
får kännedom om just de spelregler som gäller för den specifika sociala arenan (Moe,
9
1995). Det sätt som vi människor integrerar oss i samhället på och hur vi påverkas
och formas är beroende av de samhälleliga betingelserna. Vi förväntas klä oss på ett
visst sätt, våra matvanor påverkas av omgivningen, liksom hela vår livsstil med vad vi
ska tycka och tänka. Eftersom våra livsbetingelser präglas av olikheter, producerar och
reproducerar människor ”spelreglerna” i det sociala livet på olika sätt. ”Spelreglerna”
som finns i alla sociala sammanhang förutsätter att människor villigt accepterar att
spela ”spelets regler” inom de grupperingar de lever i (Moe, 1995).
Det praktiska förnuftet ger en förklaring på vilken betydelse kunskapen har för att
kunna spela ”spelets regler” i de olika sociala kontexterna. Detta har en viktig
koppling till mitt huvudsyfte, att de unga människor som har svårigheter att ta sig
vidare i skolgången samt på arbetsmarknaden har bristande kunskap om
samhällsfunktioner. Vilket gör att dessa ungdomar handlar utan att tänka på följderna.
2.4 Tidigare forskning Kronofogdens rapport om Obetalda SMS-lån från juni 2007 visar att Stockholms län
har procentuellt flest anmärkningar, därefter kommer Västra Götalands län och Skåne
län. Detta tyder på ett storstadsproblem, vilket stämmer överens med adresserna i det
urval som jag har tagit fram, (Kronofogden, 2007).
Enligt denna rapport hade de ungdomar som registrerades för SMS-lån redan
tidigare anmärkningar hos Kronofogden. En anmärkning är en information om en
skuld som inte har betalats i tid och som har registrerats hos
kreditupplysningsföretagen. När ett företag inte får en räkning betald, skickar de ett
inkassokrav till individen. Om skulden fortfarande inte betalas, ansöker inkassobolaget
om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Innan detta genomförs söker
inkassobolaget om godkännande från låneföretagen. Betalningsföreläggande är en
uppmaning att personen ska betala räkningen. Kronofogden skickar en delgivning till
den individen som har skulden. Individen ska därefter skriva under på det skickade
delgivningskvittot. Efter det att föreläggandet delgivits finns det två valmöjligheter för
personen. Det första är att individen har rätt att bestrida/neka den tillskrivna skulden
och det andra alternativet är att den betalar skulden. Om inte individen utför något av
alternativen fastställer Kronofogden skulden, det meddelas genom ett utslag. Det är då
som individen får en betalningsanmärkning hos kreditupplysningen. Skulle individen
inte skriva på delgivningskvitto skickar Kronofogdemyndigheten delgivnings män till
10
individens boende och genomför en beräkning av den egendom personen innehar,
utifrån det avgör Kronofogden om det finns något värde på de materiella tingen som
personen har (Kronofogden, 2007).
I ” Varför påverkas ungdomar av reklam trots att de inte vill det” har Olausson &
Rosengren (2005) undersökt samband mellan massmedias inflytande på människor
och deras konsumtion som formar/skapar deras sociala identitet. Olausson &
Rosengren (2005) belyser reklamens förmåga att använda sig av olika psykologiska
metoder för att i sin tur skapa motivation för ungdomars konsumtion.
Olausson & Rosengren (2005) bygger sin forskning på olika kvalitativa och
kvantitativa studier. Kärnan i denna forskningsrapport belyser ungdomars kunskap om
medias sätt att manipulera dem för att få dem att konsumera mer. Reklam är något vi
människor inte kan motstå oberoende av om vi vill det eller inte. Ungdomar hanterar
fenomenet genom att ta till sig av det som de tycker gynnar dem i reklamens värld och
förkasta det som de anser är oväsentligt. Vidare visar Olausson & Rosengren (2005)
tydligt vilka former av reklam som påverkar ungdomar mest beroende på deras
könstillhörighet.
Denna undersökning är användbar i min studie eftersom den visar reklamens
påverkan på unga människors konsumtion. Denna påverkan stärks genom
producenternas användning av olika knep som bygger på kunskapen om ungdomars
liv i dagens samhälle. De unga människor som har ekonomiska svårigheter att köpa till
sig varor/produkter blir mer eller mindre pressade att låna pengar. Människans
handlingar präglas av sitt begär och inte utifrån den kognitiva förankringen. Detta kan
i sin tur få allvarliga konsekvenser med skuldsättning och betalningsanmärkning.
11
2.5 Konsumtion I artikeln ”Lost in consumption? – En antologi om konsumtion och
identitetsskapande” använder Alsander, Dalberg, Karlsson och Boija (2005) olika
infallsvinklar på människors konstruktion av identitet genom konsumtion. Antologin
försöker framlägga nya teorier utifrån de empiriska kunskapsstoffen.
Denna studie är indelat i fyra delar som belyser olika former av
konsumtionsmönster. Jag kommer endast att behandla de två delarna som är relevanta
för min studie. I det första kapitlet som är skriven av Alsander (2005) gjordes
undersökningen genom dolda observationer samt semistrukturerade intervjuer.
Målgruppen var kvinnor mellan 20-25 år. Studien skedde på en galleria.
Alsander (2005) redogör för att gallerian fungerar som ett fält som dels är en
mötesplats och dels ger olika konsumtionsmöjligheter. Klädkonsumtionens bidrag till
konstruktionen av individens sociala identitet har en betydande roll för det sociala
umgänget. Alsander (2005) belyser klädplaggens funktioner som representerar olika
symboler för både identiteten och det sociala livet. Kläderna fungerar som metaforer
för hur omgivningen uppfattar individen.
Konsumtionssamhälles grund är att skapa nya begär för att inte låta konsumenterna
hamna i viloläge. Med det menar Alsander (2005) att begäret ska vara varaktig. Detta
sker genom konsumtionsmarknadens flexibilitet. Nya modeller gestaltas på marknaden
där begären är i en konstant rörelse. Denna form av konsumtionskultur har ändamålet
att eliminera den dagliga enformigheten.
I det andra avsnittet belyser Dalberg (2005), reklamens inflytande på ungdomars
konsumtion och på hur deras sociala identitet konstrueras. Kläder fungerar som
symbolförmedlare av vilken livsstil individen har, men de visar också vilken klass
hon/han tillhör. Konsumtionens största inflytande på ungdomar härrör från dess
möjlighet att skapa en bild av välstånd och välfärd.
Målgrupp i undersökningen var ungdomar mellan 16-19 år, eftersom denna
målgrupp är en stor konsument av mode. Dalberg (2005) beskriver hur påfrestande det
är för ungdomar att bygga upp sin sociala identitet. Könsskillnader visar hur mode och
kläder upplevs på olika sätt. Undersökningen grundar sig på både observationer och
intervjuer, där både killar och tjejer är representerade.
Klädinköpen är avhängiga av föräldrarnas inkomst därför att dessa ungdomar
mestadels lever på studiebidrag och är beroende av föräldrarnas ekonomi. Ungdomar
12
prioriterar olika märkeskläder framför kvalitén när de konsumerar. Märkeskläder är en
väldigt viktig symbol för ungdomarna därför att de ger gott intryck och bra status i den
sociala omgivningen.
Den reklam som visas på olika offentliga platser; bland annat i skyltfönster,
busskurer, i tidningar och Tv, fungerar som inspiration för ungdomars konsumtion.
Media och reklam fungerar som en flödande ström som matar in hur människor ska
klä sig och se ut i sin dagliga tillvaro. Detta gör att trycket ökar i ungdomarnas vardag
på att uppfylla de normer som samhället framställer (Dalberg, 2005).
Dalberg (2005) betonar vidare hur ungdomar bedömer andra människor utifrån
deras klädstilar och hur de kategoriserar dem i olika fack. Om individen ska bli
accepterad och godtagen i den sociala grupp som den önskar tillhöra, är det viktigt att
hålla sig inom de rådande modenormerna. Det är genom interaktion med andra som vi
kan spegla oss själva. Det är i första hand på det sättet som vi konstruerar vår sociala
identitet (Trost & Levin, 2004). Att känna gemenskap, trygghet, tillhörighet samt
mening är något vi människor strävar efter. Att ha eller uppnå det för med sig att vi
lever upp till de normer som ställs för den enskilde individen. Normen kan bland annat
bestå av hur individer ska bete sig, tycka och tänka samt klä sig. Detta bidrar till att
trycket ökar hos de unga människor som är ekonomisk utsatta. En känsla av
otillräcklig kan uppstå när de inte klarar av att leva upp till de förväntningar som finns
hos omgivningen.
Människor påverkas och påverkar vid interaktion med andra vilket gör att
människor blir till sociala varelser. Vi människor är aktiva sociala varelser och är mer
eller mindre beroende av varandra. Det är få saker som vi gör som inte är påverkade
av andra. Vi födds inte som sociala varelser utan vi utvecklas under tiden och
socialiserar oss in i samhället. Under större delen av vårt liv befinner vi oss i grupper
(Trost & Levin, 2004). Detta medför att vi lever upp till de skrivna normer, som finns i
de sociala kontexterna och beter oss anständigt. Men när individer inte lever upp till de
normer och förväntningar som finns i den sociala kontexten kan en skamkänsla uppstå.
Skam framkallar ett irrationellt beteende, när det blir märkbart inför andra att
individen har misslyckats med att upprätthålla omgivningens förväntningar. Detta
innebär att skam är ett allmänt ångesttillstånd. Skamkänslan är mer eller mindre
förenad med individens självidentitet som grundar sig på den fortlöpande narrativa
kontinuitet som individen skapar. Skammen träder fram vid ångesttillstånd (Giddens,
2005). Den sociala identiteten är en viktig del av individens självidentitet som
13
användes av Giddens. De handlingar som inte stämmer överens med omgivningens
normativa förväntningar resulterar i ångest som uppstår ur rädsla vilket i sin tur
förorsakar skuld. Skulden grundar sig på individens egen förnimmelse av att ha
handlat på ett felaktigt sätt (Giddens, 2005).
Så här skulle de bakomliggande mekanismerna för dessa unga människor som inte
klarat av att betala tillbaka skulden eller lånet hos Kronofogden och inte heller lyckas
leva upp till omgivningens förväntningar kunna se ut. De kan lida dels av en
skuldkänsla därför att de själva inte klarat av att uppfylla sina egna mål/förväntningar
och dels av en skamkänsla att individen inte klarat av att upprätthålla/leva upp till
omgivningens förväntningar. Detta kan förorsaka ett ångesttillstånd som skapar en
diskontinuitet i individens narrativa berättelse om sig själv.
Vi uppfattar och definieras själva utifrån de situationer som vi befinner oss i. En
situation är något som ligger som bas för alla de sammanhang som vi befinner oss i.
Vi kan inte tänka eller handla utan att göra det i en situation. Den består inte bara av
de personer som vi interagerar med, utan av allt vi befinner oss mitt i. En situation som
en människa uppfattar som verklig blir verklig för henne med sina konsekvenser. Det
är alltså människans varseblivning som utgör hennes verklighet och styr hennes
beteende (Trost & Levin, 2004).
Floden förändrar sig hela tiden och är inte densamma nu som den var när den var nu. På samma sätt gäller även människan: hon förändrar sig också hela tiden och är inte heller densamma nu som när hon då var nu (Trost & Levin 2004 s.24).
Den sociala identiteten förändras kontinuerligt under vår socialisationsprocess och är
inte densamma då som nu. Vi människor har ett ständigt behov att ha en positiv bild
av oss själva och en god självkänsla (Nilsson, 1996).
Behov skapas i vårt samhälle genom massmedierna där det hålls upp en bild av vad
som ska konsumeras. Samtidigt utvidgas människornas behov mer eller mindre, när
vårt begär styr oss till konsumtion. När vi agerar utifrån våra begär kan vi ha svårt att
vara rationella i vårt sätt att tänka. Begäret blir till en drift som gör att vi människor
impulsivt handlar utan att reflektera vidare. Detta kan bli ett impulsivt beteende som vi
tror kommer att hjälpa oss att förverkliga oss själva samt att uppnå status, prestige och
grupptillhörighet. Utifrån denna process konstrueras den sociala identiteten.
Att vi människor samverkar med andra dagligen är en grundläggande förutsättning
för vår personliga utveckling och vår självförverkligande. Detta för med sig att vi
14
anpassar oss och följer de rådande normer och ”spelregler” som finns i den sociala
kontexten. I samma grad som vi påverkar varandra påverkas vi också av samhället,
vilket formar våra förhållningssätt till livet. De val som vi människor gör skapar en
differentiering med andra som grundar sig på vilka tillgångar människor har. Den
differentieringen som skapas innebär att det finns några människor som inte lyckas
med att behärska de valmöjligheter som finns på en konstruktiv sätt. Eftersom vi lever
i ett mångtydigt kunskapssamhälle finns det inte en enda sann kunskap utan det är upp
till den enskilde individen att forma sin egen sanna kunskap, vilket dels sker i
interaktion med andra och dels genom utbildning. Den kunskapen vi bär på skapar en
större medvetenhet om vårt agerande vilket ger en god förutsättning för
ansvarstagande. Det finns också de människor som har bristfälliga kunskaper som
försvårar medvetenheten om eget ansvar.
15
3 Metod Metoden jag använder mig av är sammansatt av tre steg; steg ett handlar om
innehållsanalys som är den centrala delen i det empiriska kapitlet, steg två enkäter och
steg tre intervjuer. Metodvalet motiveras av min strävan att belysa uppsatsens ämne
utifrån både teori och empiri.
Eftersom jag möttes av stora svårigheter att rekrytera respondenter utav
undersökningspopulationen mellan 18-25 år, bestämde jag mig för att undersöka vad
det är för bild av den undersökningspopulation som framträder i massmedier. Jag
valde innehållsanalys som metod för att ytterligare komplettera empiriska underlaget.
En innehållsanalys är ett tillvägagångssätt som har utgångspunkt i att beskriva på
ett objektivt, systematiskt, replikerbart sätt (Bryman, 2002). Syftet är att kvantifiera
innehållet i tidningsartiklarna utifrån de kategorier som gestaltats i tidningarna.
Innehållsanalysen är en del av den kvantitativa forskningsproceduren (Bryman, 2002).
Genom att analysera hur de valda tidningsartiklarna relaterar till min centrala
huvudfråga om vilka grupper av unga människor som tar SMS-lån får jag en
uppfattning av det märkbara innehållet och ett intryck av artikelförfattarnas tolkningar
av fenomenet. Denna fråga följs av vad pengarna användes till och varför dessa
ungdomar tar SMS-lån. Vidare analyserar jag hur artiklarna beskriver
undersökningspopulationen och på vilket sätt de gör det. Detta följs av en
sammanställning av gemensamma eller avvikande punkter dem tar upp.
Ett ytterligare mål för analysen är att se om artiklarna missar att ta upp aspekter
som jag belyser i min undersökning eller vice varse. De beskrivningar som artiklarna
gör av fenomenet konstrueras utifrån de tolkningar som appliceras dels för att gestalta
mening och dels för att nå olika syften. Allt tillsammans blir till en innehållsanalys av
hur artiklarna belyser SMS-lånet. Med hjälp av innehållsanalysen kommer de ovan
nämnda artiklarna att studeras dels utifrån huruvida de tar upp en samhällskritisk linje
och dels i vilket mån de skuldbelägger ungdomarna som tar SMS-lån respektive
låneföretagen.
Syftet med det kvantitativa tillvägagångssätt är att få en skildring av vilka grupper av
unga människor som tar SMS-lån och varför tas lånet. En kvantitativ studie skulle
representera undersökningspopulationen 18-25 år på ett mer övergripande sätt, vilket
främjar kvantifierbarheten och generaliserbarheten. Detta skulle gynna i sin tur
Kronofogden som skulle kunna använda min studie som ett underlag för sitt fortsatta
16
arbete. Enligt Bryman (2002) är enkäter gynnsammare, eftersom de kräver mindre tid
och lägre utgifter, vilket blir effektivare att administrera.
Det finns både fördelar och nackdelar med enkäter som insamlingsmetod. Fördelen
med att skicka ut enkäter till respondenterna är att de besvarar frågorna efter sitt
omdöme och sin tid (Bryman, 2002). Nackdelen är att det blir ett stort bortfall som
påverkar den statistiska summeringens validitet.
Eftersom min studie hade för avsikt att representera en hel population av den
specifika gruppen som är föremålet för undersökningen, skickade jag ut enkäter till 97
stycken slumpmässigt valda ungdomar. Dessa ungdomar är utspridda över hela landet.
Vid utdelning av enkäterna kan jag som forskare inte förvänta mig att få svar från
alla av mina respondenter. Detta kan ha sin förklaring i respondenternas inställning
samt engagemang att vilja delta i studien. Jag hoppades dock att få svar från 60 av 97
vilket ger ett uppskattat bortfall på 37 respondenter som inte svarar på enkäterna.
Enkätsvaren skulle bearbetas med hjälp av SPSS.
Den aspekten av reliabilitet som bygger på att rätt individ, respondent, besvarar
enkätfrågorna kan man aldrig med hundra procent vara säker på. Sådan säkerhet kan
ingen forskare ha när enkätfrågorna skickas ut till den respektive respondent. Men
undersökningen förutsätter att forskaren har tilltro att det kommer fram till rätt
respondent som besvarar enkäten.
Enligt Bryman (2002) är det viktigt att ställa frågor som är konkreta, lätta att förstå
och besvara. Detta underlättar och förenklar att mäta de variabler som jag avser att
mäta. Denna anvisning har jag följt vid formuleringen av enkätfrågorna.
Enkäten omfattar tjugotvå frågor som är uppdelade i tre frågeblock. Det första
blocket som består av bakgrundsfrågor om respondentens status besvarar den första
forskningsfrågan om vilka typer av människor som tar SMS-lån. I detta block finns
könsperspektiv, etnicitet och sysselsättning med. Det andra frågeblocket består av
frågor om konsumtionsvanor som utformas från en rangordningsskala, på hur ofta
respondenten konsumerar. Detta ger en bild på respondenternas livsföring. Det sista
frågeblocket består av frågor om varför respondenterna tog SMS-lån och vad pengarna
användes till. Detta är relaterat till den sista forskningsfrågan. Respondenterna fick
utrymme att själva beskriva varför de tog SMS-lån och vad det användes till.
Variablerna jag på det sättet ville mäta var kön, etnicitet, konsumtionsvanor,
livsstil/levnadsförhållande, sysselsättning samt var i landet respondenten bor
(storstad/land). Det bör kunna visa vilka typer av unga människor det är som tar SMS-
17
lån och vad det har betytt för deras levnadsförhållanden. Variablerna mäts genom
enkätfrågorna som skickas per post till respektive respondent. Respondenterna blev i
sin tur uppmanad att fylla i enkäten och skicka tillbaka den till Högskolan i Skövde.
En provenkät gjordes innan själva utskicket genomfördes.
Underlag för studien fick jag efter personlig kontakt med två anställda vid
Kronofogden som arbetar med SMS-lån. Jag har fått ta del av Kronofogdens material,
eftersom myndigheten är intresserade av att företeelsen blir föremål för
undersökningen. Materialet som jag har tagit del av omfattas av sekretess.
Eftersom svarsfrekvensen på enkäten var mycket låg bestämde jag mig att ta
telefonintervju med mina tilltänkta respondenter för att genomföra kvalitativa
intervjuer. Valet av kvalitativ metod genomfördes för att fullständiga mitt empiriska
material till min analys- och diskussions del. Denna tillvägagångssättet har sitt syfte
att komma åt respondenternas subjektiva upplevelser om lånets inverkan på deras
ekonomiska situation. Frågorna som utformades till respondenterna bestod dels av de
frågor som ställdes i enkätformuleringen och dels tillkom det ytterliggare ett antal
frågor som gav den personliga erfarenheten av SMS-lånet.
Endast telefonintervjuer var möjliga på grund av den geografiska spridningen av
respondenterna. Respondenterna informerades att deras deltagande i studien var
frivilligt och konfidentiellt, detta för att respektera respondentens anonymitet, enligt de
forskningsetiska principerna (Bryman, 2002).
3.1 Urval För att uppfylla uppsatsens syfte använde jag mig av en enkätundersökning som
grundar sig på ett slumpmässigt urval. Utifrån det material Kronofogden har ställt till
mitt förfogande, har jag valt en undersökningspopulation bestående av 18-25 åringar.
Detta val motiveras av att denna undersökningspopulation är överrepresenterad hos
Kronofogden. Kronofogdens lista omfattade 485 namn i den nämnda åldersgruppen,
och jag valde ut 97 stycken, det vill säga var femte individ i populationen. Alla
individer bereddes på det sättet samma möjlighet att vara delaktiga i undersökningen.
Fem av 97 besvarade enkäten.
Vidare använde jag mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt för att fullgöra
undersökningens syfte. Respondenterna blev slupmässig valda för intervjun, var
sjunde från undersökningspopulation, samma undersökningspopulation som användes
18
i kvantitativ metod. De 15 respondenter som tillfrågades fick samma förutsättningar att
delta i studien. En av 15 respondenter tackade ja.
Frågorna som ställdes bestod av en semistrukturerad intervjuguide, vilket innebär
att frågorna utformades med en möjlighet att ställa följdfrågor.
En ytterligare metod valdes för att verkställa studiens syfte som bestod av en
innehållsanalys som är ett anpassbart tillvägagångssätt som praktiseras både på
kommunikationsformer och olika texter som t ex. tidningsartiklar (Bryman, 2002).
Jag utförde innehållsanalys av 8 stycken tidningsartiklar. Artiklarna består av
Aftonbladet, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten (GP), Västerbottens Kurirer (VK),
Metro, Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens Industri.
3.2 Etiska överväganden De forskningsetiska principerna består av frivillighet, integritet, konfidentialitet och
anonymitet. Det är viktigt att belysa för respondenterna att det är frivilligt att delta i
undersökningen. Det är också väsentligt att respondenterna får fullständig information
om undersökningens ändamål. Det är min skyldighet som forskare att följa de etiska
principer som finns inom den vetenskapliga forskningen (Bryman, 2002).
De enkäter som skickades ut till respondenterna var anonyma. Enkäterna försågs
dock med nummer för att jag som forskare ska få kännedom från vilka avsändare jag
fått in svaren. Jag skapade samtidigt en numrerad namnlista som jag behöll själv, men
som skulle förstöras senare efter att arbetet är klar. Detta görs för att jag ska kunna
skicka en påminnelse till dem som inte besvarat enkäten eller att jag ringer upp
respektive respondent och påminner. Respondenterna kan på så viss vara säkra på
anonymitet och på att informationen inte kommer att missbrukas. Samma etiska
principer gällde vid telefonintervjun – respondenterna lovades anonymitet.
19
3.3 Tillvägagångssätt Eftersom Kronofogdens material bestod av personnummer behövde jag skatte- verkets
tillstånd för att få respondenternas namn och adressuppgifter via deras
nätverksterminal. Det visade sig att av de slumpmässigt utvalda respondenterna hade
fyra avlidit och jag valde då att ta det nästföljande personnumret som ny respondent
från listan.
Jag ringde till 50 av 97 av respondenterna för att påminna dem om att skicka
enkäten. Det var svårt att få fram telefonnummer till alla av mina respondenter. Detta
berodde på att flera av respondenterna inte fanns med på Eniros nummerupplysning.
De respondenter som var tillgängliga och anträffbara var inte intresserade av att ta del
av studien. Vissa av de var tillmötesgående och sa att de skulle skicka sina svar på
enkäter tillbaka. Det visade sig senare att så var inte fallet. Det var ett antal av
respondenterna som jag ringde till som reagerade starkt på hur
Kronofogdemyndigheten kunde ge ut deras personuppgifter till mig. Detta har jag
både respekt och förståelse för. Trots att jag förklarade att informationen eller
uppgifter som jag hade om de inte skulle komma ut eller missbrukas på något sätt och
att informationen är konfidentiell blev det inte godkänd från vissa av respondenterna
medan det accepterades av andra. Detta är ett avtal som jag och handledare vid
Kronofogdemyndigheten kommit överens om. När jag ringde runt för att påminna att
respondenterna skulle skicka enkäterna tillbaka, började samtalet med en presentation
av undersökningen, som var kort och konkret och övergick så småningom till
förfrågan om deras delaktighet i enkätstudien.
Av alla 97 respondenter som enkäter skickades till var det 5 stycken som skickade
tillbaka svaren. Detta påverkar i hög utsträckning generaliserbarheten i min studie. Å
andra sidan kan jag göra en ansats att generalisera det enorma bortfallet. Validiteten
och reliabiliteten försämras av bortfallet. Jag presenterar därefter de enkäter som jag
fick in utan möjlighet till generalisering. Detta påverkar i sin tur hypotesen om det
praktiska förnuftet som varken bekräftas eller avvisas pga. det bristande empiriska
underlaget. Den låga svarsfrekvensen av den kvantitativa undersökningen, har bidragit
till att jag använt mig av kvalitativ metod i avsikt att komplettera min studie.
Två veckor efter utskicket var det bara 5 av 97 respondenter som hade besvarat
enkäten. Efter att ha diskuterat situationen med min handledare bestämde jag mig för
att göra interjuver för att komplettera min studie.
20
Det blev telefonintervju istället för personligt bemötande, ansikte mot ansikte,
eftersom respondenterna är bosatta över hela landet. När jag ringde till de
respondenterna som jag hade skickat enkäter till visade det sig att det var 1 av 50 som
ställde upp på telefonintervju. 10 av 50 var anträffbara per telefon. De som jag kunde
nå per telefon var inte tillmötesgående, de stängde av luren. De övriga hade telefonen
avstängt.
För att få fler respondenter valde jag vidare slumpmässigt ut ytterligare 30
personnummer hos Skatteverkets nätverksterminal. Hälften av 30 respondenter var
anträffbara och de flesta ville inte ställa upp på en telefonintervju förutom en som var
villig att delta i studien.
När jag skulle intervjua den första respondenten var han inte intresserad. Den andra
respondenten var tillmötesgående vilket gjorde det möjligt att genomföra en
telefonintervju.
Telefonintervjun antecknades ner under pågående samtal, vilket respondenten var
medveten om. För att säkra informationen återupprepades det jag hade noterat.
Därefter tillfrågades respondenten om jag kunde eventuellt återkomma om det skulle
vara något som var oklart med transkriberingen. Detta godkändes av respondenten. Jag
skrev ner intervjun pga. att det saknades en användbar redskap för bandinspelning.
Tillförlitligheten skulle vara högre om informationen spelades in på ett band men även
det tillvägagångssättet jag hade bedömer jag som tillförlitlig eftersom intervjun
transkriberades omgående efter genomförandet.
Att mäta validiteten och generaliserbarheten i den kvalitativa undersökningen är
svårt att göra pga. den låga andel deltagande. Det var väldigt svårt att få tag i minst tre
respondenter som frivilligt kunde ställa upp på en telefonintervju. Men i slutändan fick
jag tag i en frivillig respondent som var vänlig att ställa upp. Telefonintervjun varade
mellan 20-30 minuter. Som tack för respondentens frivilliga deltagande har jag
erbjudit biobiljetter och erbjudit också om han var intresserad att ta del av min
slutgiltiga undersökning. Det förekom ytterligare ett par stycken av respondenterna
som besvarade enkäterna förutom denna respondent som jag intervjuade, som ville att
jag skulle skicka mitt arbete till dem via e-mail till den adress som de hade angett.
Detta visar på ett intresse och ett engagemang att få en utökad kännedom om
fenomenet från respondentens sida.
21
Respondenternas upplevelser/erfarenheter om SMS-lånet stärker undersökningens
validitet då jag utgår ifrån att de respondenter som deltar i intervjun talar sanning. Det
är deras subjektiva upplevelser som står i centrum för den empiriska undersökningen.
En innehållsanalys utfördes för att komplettera det empiriska underlaget ytterligare.
Insamling av data till innehållsanalysen söktes genom Media arkivet i Högskolan i
Skövde. Tidningsartiklar från SvD, DN, Sydsvenskan, VK, Metro och Aftonbladet
letades i Media arkivet. Dagens Industri hittades på Internet och GP fick jag av min
examinator. En sammanställning gjordes i efterhand av vilka likheter och skillnader
samt relevanta delar som belyser mina forskningsfrågor finns. Genom att alla de ovan
nämnda artiklarna refererade både till Kronfogden och Konsumentverkets
undersökning finns det en god trovärdighet i deras framställning av SMS-lån.
Samtidigt förekom det ett par intervjuer som artikelförfattarna gjorde i GP, Dagens
Industri och Metro dels med låneförtagen och dels med båda ovan nämnda
myndigheterna. Detta påverkar autenticiteten i min uppsats, som innebär att det
tidningsartiklarna skriver är korrekt för att de beskriver fenomenet på likartad sätt
(Bryman, 2002). Dessa tidningsartiklar representerar på ett övergripande sätt den
pågående debatten om SMS-lån.
22
4 Resultat
4.1 En sammanställning av tidningsartiklarna I det nästföljande avsnittet sammanförs de utvalda tidningsartiklarna, som fångar upp
fenomenet SMS-lån på ett övergripande sätt och som är studiens största underlag i
förhållande till det kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssättet.
Artiklarna om SMS-lån i Svenska Dagbladet (SvD), Sydsvenskan och
Västerbottens Kurirer (VK) har en gemensam siffra på 13 337 ungdomar mellan 18-25
år som haft betalningsföreläggande under 2007. Att antalet unga människor som blir
skuldsatta stiger är en uppfattning som delas av alla de nämnda artiklarna.
Dagens Nyheter och Metro har två olika uppgifter på antal ansökande om
betalningsföreläggande. Bengtson (DN, 2008-03-28) redogör att det finns drygt 20 000
ansökningar medan Göransson (Metro, 2008-01-31) beskriver att det finns cirka
20 418 unga människor som är registrerade hos Kronofogden. Dessa två
tidningsartiklar har samma målgrupp som tar SMS-lån representerade i sina artiklar
som de övriga tidningsartiklarna.
Enligt Ewenfeldt (Göteborgs-Posten, 2008-04-28) har målgruppen mellan 18-24 år
betydligt större ekonomiska svårigheter än andra grupper i samhället. De har svårare
att etablera sig både på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden. För denna grupp
stiger antalet ansökningar med 20 % om betalningsföreläggande per år.
Många av de ungdomar som tar SMS-lån konsumerar över sina tillgångar för att
konstruera en livsstil, vilket pekar på att orsaker till problemet inte bara ligger i
ungdomars svaga ekonomi (Ewenfeldt, 2008-04-28).
Herngren, en framtidsanalytiker från Kairos Future lyfter fram och understryker till
GP (Ewenfeldt, 2008-04-28) att SMS-lån handlar framför allt om attityder och
livsstilar. Vilken förhållningssätt ungdomar har till pengar har en avgörande betydelse
för vilka attityder och vilken livsstil de har. Även Rebas (VK, 2008-01-22) betonar
betydelsen av att ungdomarna konstruerar sin livsstil genom konsumtion.
Massmedias framställningar av kändisarnas livsföring är påfrestande för dessa
ungdomar därför att de har konstruerat ett behov/begär av att nå upp till dessa
livsstilar. Herngren beskriver vidare att det är lättare för ungdomar att använda olika
ogenomtänkta genvägar för att uppnå sina mål här och nu (Ewenfeldt, 2008-04-28).
Syftet med den rådande konsumtionskulturen är att tillfredställa begäret, som oftast
inte är rationellt förankrat här och nu.
23
Enligt Konsumentverket och Kronofogdemyndighetens undersökning uppger 33 %
av respondenterna som tog SMS-lån, att de lånade för att betala hyra och andra
räkningar (Lignell, 2007-12-28). 50 % av ungdomarna uppger att de hade avstått från
att ta SMS-lån om låneföretagen gjorde en kreditprövning. Drygt 50 % av låntagarna
hade svårigheter att betala tillbaka skulden. 25 % av respondenterna hade redan skuld
registrerad hos Kronofogden. 16 % uppger att de hade tagit SMS-lån två eller flera
gånger (Lignell, 2007-12-28). Antal deltagare i studien omfattar 12 000 ungdomar i
åldern 18-25 år både de som tog SMS-lån och dem som inte gjorde det.
En annan undersökning som gjordes av de två ovan nämnda myndigheterna visar på
att 50 % av låntagarna hade en inkomst medan de övriga levde på någon form av
bidrag. 30 % tog SMS-lån för att betala löpande räkningar till mat och hyra bland
annat. Över 50 % av ungdomarna hade svårigheter att betala tillbaka lånet. 66 %
lockades av snabbheten av SMS-lånet (Rebas, 2008-01-22).
I en studie som Metro gjort visas det att 45 % bland målgruppen 18-25 år tog SMS-
lån för att betala tidigare lån. Bland dessa ungdomar är unga kvinnor
överrepresenterade jämfört med kilarna (Göransson, 2008-01-31).
Femhundring.nu är ett av de låneföretagen som lånar ut snabba pengar. Franchell
(Aftonbladet, 2008-04-03) beskriver hur företagen marknadsför sig med sitt billiga
lån. Låneföretagen tjänar sina pengar på administrationen av avgifter och straffräntor
från människor som inte har råd att betala tillbaka sina lån i tid. Även Baas beskriver i
sin artikel, ”SMS-lån kostar 1355 % i effektiv ränta” (Metro, 2006-06-29), att
låneföretagen tjänar sina intäkter på de höga effektiva räntor som tillkommer med
lånet/skulden. Ferratum som är ett av låneföretagen har 25 % ränta och på ett år
beräknas räntan ligga på 1355 %. Låntagaren som inte har möjlighet att betala tillbaka
lånet inom 30 dagar har stora svårigheter att bli av med skulden pga. den växande
räntan (Baas, 2006-06-29).
När låneföretagen inte får in sina pengar från låntagarna överlämnar de skulden till
inkassoföretagen som driver in skulden. Inkassoföretagen betalar summan som
låntagaren är skyldig till låneföretagen. Detta ger inkassoföretagen ansvaret att driva in
skulden med höga avgifter och räntor från låntagaren. Om låntagaren inte betalar
tillbaka skulden efter ett inkassokrav ansöker inkassoföretagen om
betalningsföreläggande hos Kronofogden och indrivning (Franchell, 2008-04-03).
24
Låneföretagen lånar ut till låntagarna mot höga räntor även om de har tidigare
betalningsanmärkningar. Om låntagaren överstiger sin kreditgräns på kontokortet
driver kreditbolaget in skyhöga avgifter, enligt Franchell (Aftonbladet, 2008-04-03).
Låneföretagens aggressiva och vilseledande marknadsföring har blivit hårt
kritiserad av Konsumentombudsmannen (KO). Efter KO:s radikala ingripande har
marknadsdomstolen förbjudit Mobillån Sverige att driva in höga avgifter för SMS-lån
(Bengtson, 2008-03-28).
Låneföretagen som Fokia, Ferratum, Lånefinans marknadsföring lockar unga
människor med snabba och räntefria lån. Den största indrivningsvinst som
låneföretagen gör består av lånekostnad, administrationskostnad, uppläggningsavgifter
eller kreditkostnad. Detta är den största bidragande faktor att lånet ökar med flera
hundra procent i ränta med de tilläggskostnader som tillkommer från låneföretagen
(Franchell, 2008-04-03). Enligt Europaparlamentet bestämdes om en obligatorisk
kreditprövning som låneföretagen är skyldiga till att göra på alla lån på drygt 1800
kronor. Men det är just de små lånesummor som ligger under 1800 kr som växer
snabbt till skyhöga skulder, bedömer Rebas (VK, 2008-01-22).
I början av 2008 har bland annat Swedbank och Nordea sagt upp sina avtal med
låneföretagen. Detta gjordes dels för att försvåra för låneföretag att betala ut snabba
pengar utan kreditprövning och dels för att minska faran för ungdomarna att begå
impulsiva handlingar som de ångrar i efterhand (TT, Sydsvenskan, 2008-01-08).
Konsumentombudsman (KO) lägger tonvikten på en lagändring för låneföretagen
om en obligatorisk kreditprövning för låntagarna (Bengtson, 2008-03-28). Även
Svenska Dagbladet (Lignell, 2007-12-28) och Sydsvenskan (TT, 2008-01-08)
bedömer att det bör vara obligatoriskt för låneföretagen att genomföra en
kreditprövning innan de lånar ut pengar. Det beräknas att det finns cirka tjugo
låneföretag i hela landet, enligt DN (Bengtson, 2008-03-28).
Både Kronofogden och Konsumentverket vill lansera en obligatorisk undervisning
på både grund- och gymnasieskolor i ämnet privatekonomi (Ewenfeldt, 2008-04-28).
Detta förslag från Herngren argumenteras mot av Ewenfeldt (GP, 2008-04-28) som
anser att budskapet inte når fram till de behövande ungdomar som är mest utsatta.
En intervju som Thors (Dagens Industri, 2008-02-17) gjorde med en av Sveriges
största låneföretag, Mobillån.se framgick att företaget har förbättrat sina villkor och
regler för sina kunder. Företaget har infört kreditprövning på låntagarna och en
ångervecka som ger kunden möjlighet att ta tillbaka lånet. Men denna förbättring som
25
gjorts är inte tillräckligt för att hejda ungdomar att skuldsätta sig enligt
Kronofogdemyndigheten. De lån som ligger under 1800 kronor berörs inte av EU
lagen som kommer att införas senast under år 2010. Lån som överstiger 1800 kr har
låneföretagen skyldighet att göra en kreditprövning på efter den nya lagändringen.
Även de som har utsatt ekonomi ska få möjlighet att ta ett SMS-lån anser
låneföretagen. Det framkommer att det finns vissa ungdomar som tar mellan 8 till 10
SMS-lån. Låneföretagen har en bristande kontroll över sina låntagare betonar
Kronofogdemyndigheten till Dagens Industri (Thors, 2008-02-17).
En analys av en undersökning som Konsumentverket tillsammans med
Kronofogdemyndigheten har gjort visar på att det finns ett behov av att införa
strängare krav för låneföretagen att göra en kreditprövning. Detta för att förebygga att
fler ungdomar skuldsätter sig. Det framgick tydligt i analysen att SMS-lån i många fall
förbrukades för att betala hyra och löpande räkningar inklusive tidigare lån (Lignell,
2007-12-28).
26
4.2 En redogörelse av enkäterna De forskningsetiska frågorna övervägdes för de deltagande i studien. Vikten av respekt
för de enskilda respondenterna är oerhört stor samt att värna deras integritet, därför är
enkäterna anonyma.
De fem respondenter som har skickat sina svarsenkäter kommer att presenteras med
Respondent 1, 2, 3, och så vidare (Hädanefter betecknar R1, R2, R3). Detta görs för att
till försäkra anonymitet och kommer att tillämpas i följande analysdel.
Respondenterna var mellan 22-23 år gamla. Nästan alla respondenter, (R1 R2, R4,
och R5) har en gymnasieutbildning i grunden medan R3 har bara en
grundskoleutbildning. Alla respondenter har svensk etnisk bakgrund, vilket i sig är
anmärkningsvärt eftersom invandrare överväger bland undersökningspopulationen.
R1 bor med en av sina föräldrar i ett storstadsområde. R2 är bosatt på landsorten och
R4 bor i storstaden. R2 och R4 bor med var sin sambo. R4 har dessutom
hemmavarande barn. R3 bor däremot med båda föräldrarna ute på landsbygden. R5
har också barn och bor i ett mindre samhälle på landsbygden. Varken R1, R2 och R3
har barn.
För att mäta variabler på konsumtionsvanor har jag använt mig av olika
variabelvärden inom konsumtionen (se bilaga 1, s). Konsumtionsvanor undersöktes
genom frågor om shopping, umgänge med vänner, bio, musik och idrott, som följdes
av en rangordningsskala på hur ofta respondenten ägnade sig åt fritidsaktivitet, om det
var dagligen, en gång per veckan, var fjortonde dag, en gång i månaden eller mera
sällan. Det visade sig att R1 var den som shoppade oftast av alla respondenter, en
gång per vecka. R4 och R5 shoppade var fjortonde dag, medan R2 och R3 shoppade
sällan. Det visade sig att kläder, alkohol, tobak, droger, resor och krogbesök inte
konsumerades i hög utsträckning av de flesta respondenter (R2, R3, R4, R5). R1
däremot använder alkohol och gör krogbesök var fjortonde dag. R2 och R5 är rökare.
De flesta av dessa respondenter (R1, R2, R4, R5) gjorde impulsköp medan R3
planerade sina inköp.
På frågan om antal upplånade SMS-lån, varierade svaren mellan respondenterna.
Två respondenter hade tagit SMS-lån en gång. En respondent hade däremot lånat två
gånger och en respondent hade SMS-lånat tre gånger eller mer. Däremot hade R5
aldrig tagit ett sådant lån. Några tänkbara förklaringar för att hon fanns med på
Kronofogdens lista är att hon kan ha förträngt att ha tagit SMS-lån eller att enkäten
27
kan ha kommit till fel respondent. En ytterligare tolkning kan vara att någon anhörig
till respondenten kan ha använt respondentens personuppgifter och tagit SMS-lån.
Sådana incident är förekommande bland unga människor som är missbrukare. Denna
information kom från en chatt sida där ett antal individer som tagit SMS-lån, lånat på
sina anhörigas personuppgifter. Sedan kan respondenten ha haft en annan typ av lån
och blivit skriven på den listan jag tagit del av från Kronofogden.
Respondenterna ansåg att det lånet som gjordes var rimligt och att pengarna räckte
till det de hade tänkt sig. Både R2 och R4 tyckte att betalningstiden var för kort och
avgifter som tillkom med återbetalningssumman dyra.
SMS-lånets inverkan på dessa respondenter mättes på en rangordningsskala, mellan
1-4, där ett var mycket stark och fyra stod för ingen inverkan alls. R2 och R3:s
ekonomi påverkades starkt, medan R4 hade påverkats mycket starkt. R1 hade inte i
någon utsträckning påverkats ekonomiskt av att ha tagit SMS-lån. Den sist nämnde
respondenten hade beskrivit vidare att det var dumdristighet att ha begått en sådan
handling för att pengarna användes till krogbesök. Följden av detta blev att
respondenten led av sömnsvårigheter. En viktig del att betona är att denna respondent
har ett arbete, detta skiljer honom från R3 och R5 som inte har ett jobb. Att ha ett jobb
ger goda förutsättningar för individen att betala tillbaka lånet och leva ett normalt liv.
Vid förfrågning om varför lånet togs var variationen stor mellan respondenterna. R1
tog SMS-lånet för krogbesök. Denna respondent medgav att hans handling var
obetänksam och att det egentligen inte var nödvändigt. R2 tog pengarna för uppehälle
för just den månaden för att det var kris. Denna respondent hade påverkats negativt av
att inte ha kunnat betala tillbaka lånet pga. den höga räntan som växte successivt och
försvårade återbetalningen. Följden av detta beskrev R2 att det gjorde det omöjligt för
henne att leva ett normalt liv, vilket också delades av de övriga respondenterna. För
R3 var det en dum handling som hon hade gjort men även där gick pengarna till mat
och kläder. R4 lånade för att köpa mat och bensin.
Respondenterna ångrade sig att de hade tagit SMS-lån. R1 och R3 hade
kommenterat att det va en dum handling och att det inte var nödvändigt att ta lånet.
Vid förfrågan om respondenterna kunde tänka sig ta SMS-lån igen var det R4 som
hade beskrivit att hon kunde tänka sig ta SMS-lån igen, för att det var så lättillgängligt.
De övriga kunde inte tänka sig att ta ett sådant lån igen. Vidare var alla eniga att inte
råda någon annan t ex. en vän att göra samma som de själva gjorde. Att man borde
28
instifta en lag som förbjuder SMS-lån utan kreditprövning var respondenterna
samstämmiga om.
Svaren varierade när det gällde vad valmöjligheten hade varit om SMS-lånet inte
hade funnits. R2 beskrev att alternativet hade varit att låna pengar från föräldrarna.
Denna respondent ville inte framstå som en dålig individ som inte kunde disponera sin
ekonomi framför sina föräldrar, därför valde han att ta SMS-lån. R3 hade kunnat vänta
att handla visa varor tills hon fick pengar i slutet av månaden. Medan R4 beskrev att
hon kunde ha sparat pengarna istället för att konsumera. R1 och R5 hade inte besvarat
denna fråga.
4.3 Presentation av kvalitativ intervju I detta kapitel presenterar jag den kompletterande intervjudel som var avsedd att ge
den subjektiva upplevelsen av fenomenet SMS-lån.
Samtalet med den enda respondenten började med en kort introduktion av
undersökningen och en presentation av den anonymitet som råder i studien.
Respondenten var väldigt kritisk mot Kronofogdens bristande kunskap om
sekretesslagen, hur Kronofogden kunde ge ut respondentens personuppgifter till mig.
Detta är olagligt enligt respondenten. Efter att jag argumenterade om undersökningens
anonymitet och konfidentialitet som finns inom de rådande ramarna för studien blev
respondenten lugnare. Detta gjorde det lättare att övergå till intervjufrågorna.
Respondenten gav väldigt korta svar vilket gör det svårt för mig att kunna citera från
det han sa.
Denna respondent identifieras som R6, en man på 22 år. Han är svensk och bor i ett
mindre samhälle. Han bor ensam, har gymnasieutbildning och är timanställd.
Respondenten ansåg att det lån han tog var rimligt, för att han var i akut behov av
pengar. Pengarna gick till att betala hyran den månaden annars hade han blivit vräkt.
På frågan om det fanns en förälder som kunde ge ekonomiskt stöd var svaret nej.
Respondenten tyckte att räntan eller avgiften som tillkom med betalningen var
orimligt högt, vilket överensstämmer med de övriga respondenter ovan. Det tragiska
enligt respondenten, var att det inte gick och förhandla sig till eventuell
återbetalningsplan. Trots att respondenten idag har jobbat och betalat tillbaka skulden
har han fortfarande en anmärkning som sitter kvar i tre år hos Kronofogden. Detta är
ett hinder för att skaffa sig ett telefonabonnemang bland andra saker. Respondenten
29
ångrade sig väldigt mycket att ha tagit SMS-lån, priset var högt att betala, sa han. Men
samtidigt sa han att han kunde tänka sig att ta ett sådant lån igen om han skulle befinna
sig i en krissituation. Att råda någon annan att ta SMS-lån var respondenten emot. R6
tyckte att möjligheten att ta SMS-lån bör finnas kvar för att hjälpa människor som har
akut behov av det (överlevnadsfråga). Respondenten betonade vidare att när det gäller
individer i allmänhet som tar SMS-lån som är tungt belastade dvs. har tidigare tagit ett
sådant lån och haft svårt att betala tillbaka skulle det främja lånetagaren och
långivaren om det gjordes en kreditprövning på dem.
Respondenten valde att inte gå in på djupet och berätta hur han upplevde/kände när
han befann sig i den krissituation som gjorde att han valde att ta SMS-lån. Han
betonade vidare tydligt att företagens ränta inte var rimligt och att just de företagen
hade en bristande förmåga att visa hänsyn till eller empati med kunder som har dålig
ekonomi.
30
5 Analys av resultaten En bild av de bakomliggande mekanismerna för fenomenet SMS-lån kommer att
presenteras i detta avsnitt. Undersökningsresultat som grundas på triangulär
forskningsmetod sammanförs här med mina teoretiska utgångspunkter.
I frågan om vilka ungdomar som tar SMS-lån framgår det inte någon tydlig typ av
grupp eller kategori av mitt empiriska material. Alla ungdomar som lever i dagens
Sverige är utsatta för reklamens inverkan och dess systematiska manipulativa
marknadsföring som skapar ständigt nya begär och stimulerar till jakt efter att
tillfredställa dem (Olausson och Rosengren, 2005). Dock är det bara vissa ungdomar
som hamnar i rävsaxen av att ta SMS-lån och inte kunna återbetala dem. Artiklarna i
Aftonbladet, VK, SvD, och DN har ett kritiskt förhållningssätt till hur låneföretagen på
ett metodiskt och systematiskt sätt använder sina höga tilläggskostnader som vinster.
Bedömning som dessa artiklar gör blir att låneföretagen till mer än hälften bär ansvaret
för de låntagande ungdomarnas svåra situation. Låneföretagens vinster möjliggörs av
de stora bankerna som tillåter att driva verksamheten med snabblån utan någon
kreditprövning och bristande kontroll på ungdomarnas tidigare skulder, samt av
faktum att lånesummor är så låga (Franchell, 2008-04-03; Rebas, 2008-01-22; Lignell,
2007-12-28; Bengtson, 2008-03-25).
Det som skiljer mellan de ungdomar som idag står där med obetalda skulder och
betalningsanmärkningar i Kronofogdens register och dem som slipper problemet, är
bland annat tillgångar som tillåter de senare att konsumera och förverkliga sig själva
också på annat sätt, vilket enligt Maslow (1954) blir till en sann självförverkligande.
Den första gruppen har troligen inte haft lika goda möjligheter. Detta resonemang
stämmer överens med Bourdieus teori om det symboliska kapital där människor är i
ständigt behov av att få uppmärksamhet, bekräftelse och prestige. De som har
ekonomiska svårigheter får en press att låna till sig pengar för att också få tillfället att
förverkliga sig själva (Olausson & Rosengren, 2005). I enlighet med Maslows (1954)
teori kan man dra slutsatsen att vissa av respondenterna brister i sin utveckling av
självförverkligande, vilket de försöker kompensera för med hjälp av konsumtion över
tillgångarna. När Ewenfeldt (GP, 2008-04-28) i sin artikel ”Kraftig ökning av ungas
skulder” skriver att ungdomar tar SMS-lån för konsumtion för att gestalta sina
livsstilar överensstämmer det också med Dalberg (2005) som belyser hur kläder kan
31
fungera som symbolförmedlare om vilken livsstil och kulturella bakgrund individen
kommer ifrån.
Att respondenter kommer från en svagare miljö där de inte finner någon ekonomiskt
eller emotionellt stöd är en annan tänkbar förklaring om vilka utsatta ungdomar det
kan handla om, som stämmer överens med Bourdieus (Järvinen, 2003) teori om de
kulturella skillnaderna. Detta leder i sin tur till att respondenterna kan lida av
bristfälliga nära relationer som påverkar jagets spegling av andra människor i deras
omgivning. Respondenternas självförverkligande kan gå i riktning mot ett narcissiskt
jag där en tomhetskänsla träder fram samt en växande svag självkänsla (Bärkmark,
1985).
I Ewenfeldts (GP, 2008-04-18) beskrivning om SMS-lån använder han begrepp
som farozon, att ungdomar saknar en ansvarskänsla för pengar. Med den stigande
ungdomsarbetslöshet som råder i dagens samhälle skaffar många unga genvägar för att
förverkliga sig själva genom mediernas bild av lyxkonsumtion. Detta är en ytterligare
tolkning om vilka unga människor det kan rör sig om. Människan har ett
förnuftsbaserat kunnande som gör att hon kan ta eget ansvar för sitt handlande, enligt
Bauman (2002). Detta är en förutsättning för att människor ska kunna leva i det
mångtydliga konsumtionssamhället (Bauman, 2002). I enlighet med Maslows (1954)
behovsteori kan respondenters bristande ansvar för sitt handlande förklaras med att
handlingen inte var rationellt förankrad. Konsekvenserna av att ta SMS-lån var
respondenterna inte medvetna om förrän i efterhand.
På grund av det bristande underlaget både från den kvantitativa och kvalitativa
undersökningen har jag inte möjlighet att dra slutsatser om hela målgruppen. Men hos
de respondenter som besvarade enkäterna kan jag se en bristande kunskap om
följderna att ta SMS-lån. Detta överensstämmer med Bourdieus teori om det praktiska
förnuftet och betydelsen att ha kunskap om samhället och systemfunktioner (Järvinen,
2003). Det framgick att respondenterna hade en otillräcklig kännedom om
låneföretagens system vilket tyder på att deras praktiska förnuft var bristfällig. Två av
respondenterna beskrev att det var korta återbetalningstider med dyra avgifter som de
inte hade större vetskap om. Det framgick att tre av respondenternas ekonomi berördes
mer eller mindre starkt vilket tyder på respondenternas bristande överblick och
uppfattning om konsekvenserna av sitt handlande.
Lignell (SvD, 2008-12-28) framhåller hur ungdomar nappar på locktonerna, det vill
säga att de är lättfångade i låneföretagens system. Det framgår tydligt även här att
32
ungdomar är manipulerade och har bristfällig kritiskt förhållningssätt, vilket gör att de
framstår som naiva. Vidare betonar Lignell att den svindlande höga räntan som råder
inom låneföretagen bör ändras genom sträng lagstiftning.
Min undersökningspopulation består av ungdomar med ekonomiska svårigheter
och bristande kunskap om samhällsfunktioner. Eftersom få respondenter var
tillgängliga på telefon var min första reflexion att visa av respondenterna inte hade
möjlighet till telefonabonnemang pga. att de fick betalningsanmärkning hos
Kronofogden. Sedan kan det också finnas en annan anledning till att respondenterna
inte var anträffbara. De kan gömma sig för att Kronofogden inte ska nå dem om
indrivning. Det som sker när en person inte betalar räkningen efter flera påminnelser
är utmätning, där Kronofogden gör hembesök och beräknar den egendom som finns i
bostaden (Kronofogdens rapport, 2007). En annan tolkning kan vara att flertal
respondenter använder ett telefonkort istället för att betala telefonabonnemang. Då
finns det inga uppgifter på Eniro. Den tredje tolkningen kan vara att respondenterna
inte har råd att skaffa sig en telefon eller eventuellt att de inte prioriterar det då de till
exempel har mobiltelefon. Telefon är i dagens samhälle något som kan betraktas som
ett grundläggande behov för människor för att kunna nå varandra, men utifrån
Maslows (1954) motivationsteori skulle man kunna placera telefon/mobiltelefon bland
de översta delar av behovstrappa. Ett par av respondenter tog SMS-lån för att köpa
kläder och besöka korgen, vilket kan tolkas som ett försök att förverkliga sig själv
genom konsumtion då dessa respondenter antagligen har bristande möjligheter att
förverkliga sig själva genom djupa relationer.
Alla respondenter medgav att de ångrade sitt handlande av att ta SMS-lån. Detta
tyder på att respondenternas handlingar präglades av begären som inte var
genomtänkta, vilket stämmer överens med både Bauman (2002) och Maslows (1954)
framställningar. Enligt R4 kunde hon ta SMS-lån igen för att det var lättillgängligt.
Antal upplånade SMS-lån varierade mellan respondenterna. Detta tyder på att den
snabbhet med vilken lånen betalas ut och lättillängligheten skapar frestelser för
ungdomarna att ta SMS-lån.
Jag har tagit SMS-lån i olika bolag. När det var som värst letade jag SMS-lån på nätet varje dag. Inte en enda nekade mig trots att jag studerade och inte hade någon fast inkomst (TT, DN, 2008-02-24).
33
Detta citat visar på hur enkelt det är för ungdomar att missbruka SMS-lån pga. den
tillgänglighet som finns. Att låneföretagen inte gör en obligatorisk kreditprövning på
sina låntagare visar på vilka typer av ”spelregler” som gäller i denna arena (Moe,
1995). Faktum att dessa ungdomar saknar kunskaper om samhällsfunktioner speglar
sig i vilket socialt umgänge individen har och vilken social kultur han/hon kommer
ifrån (Järvinen, 2003).
Variationen var stor mellan respondenternas användande av pengarna, för vissa av
respondenter befann sig i den lägsta delen av behovstrappan, där pengarna gick till mat
och hyra (Maslow, 1954). Dessa respondenter präglades i största del av att
tillfredsställa de fysiologiska behoven som inte hade kognitivt koppling till de
handlingar som begicks (Augoustinos, Walker & Donaghue, 2006).
Undersökningen som Kronofogden och Konsumentverket har gjort visar på att
SMS-lån användes mestadels för att betala hyror och andra löpande räkningar, vilket
överensstämmer med en del av mina respondenter. Det är också möjligt att ungdomar
disponerar sin ekonomi på ett felaktigt sätt d v s att de har andra utgifter som de
prioriterar framför uppehället och måste sedan låna pengar för grundläggande utgifter.
Detta stödjer ytterligare Maslows (1954) teori om att dessa unga människor har en
bristande förmåga att förverkliga sig själva pga. att de inte har tillräckligt med pengar
men också att de lever över sina tillgångar för att följa med i trenden som skapas av
medierna. Hur massmedia konstruerar nya begär för ungdomar överensstämmer med
Baumans (2002) teori om konsumtionssamhället.
Artiklar som Metro, GP, SvD, VK som bygger på de undersökningar som
Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten verkställt (Göransson, 2008-01-31;
Ewenfeldt, 2008-04-28; Lignell, 2007-12-28; Rebas, 2008-01-22) stödjer min
problemformulering och mina forskningsfrågor. Det framgår stora likheter mellan
dessa resultat med både den kvantitativa och kvalitativa undersökningen som jag har
genomfört, vilket stärker validiteten i studien.
Enligt Konsumentverket och Kronofogdemyndighetens undersökning uppger 33 %
av respondenterna som tog SMS-lån att de lånade för att betala hyra och andra
räkningar (Lignell, 2007-12-28). Trots att jag har ett litet material överensstämmer
detta att cirka 30 % av respondenter som tog SMS-lån använde det för mat och hyra.
Det hade varit intressant och undersöka vad de löpande räkningarna bestod av, om det
var tidigare skulder eller löpande räkningar.
34
Känslan av misslyckande att inte kunna betala tillbaka skulden läggs antagligen på
redan existerande skuldkänsla hos dessa respondenter, utifrån Giddens teori (2005).
Samtidigt växer skamkänslan av omgivningens förväntningar för de respektive
respondenter när det blir uppenbart att respondenten misslyckats att klara av sin
ekonomi. Konsekvenserna av att hamna hos Kronofogden blir stora (de får inte
telefonabonnemang, lägenhetskontrakt eller banklån) för dessa respondenter som inte
har möjlighet att betala tillbaka skulden för att kunna leva ett ”normalt” liv. Detta ökar
i sin tur utsattheten och sårbarheten för dessa unga människor som inte har någon
anhörig som stöttar dem med ekonomin, som ger dem möjlighet att betala tillbaka
skulden. Dessa individer får begränsade möjligheter att ändra sina levnadsvillkor då
skulden successivt ökar. De lever ofta på en minimum inkomst som t ex studielån, a-
kassa, socialbidrag eller sjukpenning, på gränsen till fattigdom. Detta påverkar i sin tur
respondenters självidentitet och deras biografiska kontinuitet i enlighet med Giddens
(2005) teori. Utifrån Bourdieus teori blir följden av detta en ökad marginalisering och
differentiering i samhället för denna målgrupp, vilket också bidrar till växande
utanförskap.
Med stöd av Bourdieus teori som tolkningsverktyg vill jag skildra ungdomarnas
handlingar som speglas i de sociala strukturer som finns i samhället. Ungdomarnas
praktiska förnuft har bristande förvärvade preferenser och principer i ljuset av
Bourdieus teori (Järvinen, 2003). Det fodras att människor har den kunskap som
krävs/behövs om samhällsfunktioner för att kunna nyttja dem och inte hamna utanför
systemets ramar (Järvinen, 2003).
Artiklarna i Aftonbladet, DN och VK belyser hur låneföretagen drar in stora vinster
på de administrativa avgifterna bortsett från den ränta eller tilläggsavgift som det
kallas som tillkommer på lånebeloppet (Franchell, 2008-04-03; Bengtson, 2008-03-25;
Rebas, 2008-01-22). Metro, Aftonbladet och DN använder begrepp som avgift och
ränta, i deras framställningar om SMS-lån men dessa två koncept har samma innebörd
i enlighet med artiklarna, myndigheter och låneföretagen (Göransson, 2008-01-31;
Franchell, 2008-04-03; Bengtson, 2008-03-25). Konsumentombudsmannen stämde ett
av de stora låneföretagen till Marknadsdomstolen pga. de orimligt höga
tilläggsavgifter som tas från de utsatta ungdomarna. Detta antyder att myndigheten
anser att låneföretagen bär på ett socialt ansvar för att förhindra att allt fler ungdomar
hamnar hos Kronofogden. Konsumentombudsmannen tycks anse att det inte är etiskt
korrekt att låneföretagen tar ut höga tilläggskostnader från de ungdomar som har
35
ekonomiska svårigheter (Bengtson, 2008-03-25). Detta framhålls även tydligt i
Aftonbladets artikel (Franchell, 2008-04-03). Denna uppfattning delas också av R6 som
betonade att låneföretagen har en bristande empati och hänsyn för de ungdomar som har
ekonomiska svårigheter. Låneföretagen använder sig av spelregler vars enda mål är vinst
(Moe, 1995).
Sydsvenskan, SvD, DN, GP och VK har ett gemensamt ställningstagande att det
bör vara obligatoriskt för låneföretagen att göra en kreditprövning på låntagarna. Idag
finns det ingen lag på att låneföretagen har en skyldighet att göra en kreditprövning.
Det finns däremot ett önskemål både från myndigheter och också från ungdomarna att
instifta en lag om detta (Lignell, 2007-12-28; Bengtson, 2008-03-25; Ewenfeldt, 2008-
04-28; Rebas, 2008-01-22). En ny lag stiftas in enligt Europaparlamentet om en
obligatorisk kreditprövning som låneföretagen blir skyldiga att göra på lån över 1800
kronor. Detta anser Kronofogdemyndigheten inte vara tillräckliga åtgärder eftersom
låneföretagen tjänar sina intäkter på höga administrativa avgifter som läggs på lånen
under 1800 kr (Bengtson, 2008-03-25). Tilläggas bör att även inkassoföretagen och
Kronofogdemyndigheten tar höga kostnader för sin administration från dessa utsatta
ungdomar (Löwendahl-Nyrén, 2008-10-15).
Respondenternas impulskonsumtion kan i enlighet med Baumans (2002) teori om
konsumtionssamhälle ses som en ständig jakt för att tillfredsställa begäret som inte har
en slutenkrets och som gör att de konsumerar vida mer än vad som är nödvändigt för
överlevnad.
Med hjälp av Bourdieus teori t har dessa ungdomar en bristande praktisk förnuft om
kapitalismens effektiva metod att marknadsföra sig (Järvinen, 2003). Det är lätt att bli
manipulerad av reklam när individen inte har ett kritiskt förhållningssätt till det. Detta
påverkar i sin tur låntagarnas inkonsekventa handlingar.
Både GP och SvD belyser motsvarande syn, som jag gör utifrån Bourdieus och
Baumans teori som tar upp respondenternas bristfälliga kunskap om låneföretagens
system som påverkar deras ansvarskänsla (Ewenfeldt, 2008-04-28; Lignell, 2007-12-
28). Ewenfeldt (GP, 2008-04-28) tar vidare upp också vikten av de attityder som råder
hos ungdomarna och deras förhållningssätt till pengarna vilket får inverkan på deras
levnadssätt.
Bengtson (DN, 2008-03-25) betonar vikten av låneföretagens vilseledande och
aggressiva marknadsföring. Detta ger en tydlig signal att låneföretagen pekas ut som
ansvariga.
36
Rebas (VK, 2008-01-22) använder begrepp som skrupelfria om låneföretagen vilka
utpekas även här som ansvariga för det stigande antalet ansökningar om
betalningsföreläggande. Vidare betonar Rebas koncept ockrarna som innebär att
låneföretagen tjänar mycket pengar på de höga tilläggsavgifterna som läggs på lånen
precis som ockrarna gjorde (VK, 2008-01-22). Ansvaret läggs dock även hos
låntagare, men skribenterna påpekar att låneföretagen bör använda sig av rimliga
villkor för ungdomarna.
SvD, DN, VK och Aftonbladet har en samhällskritisk framställning i sina artiklar,
som belyser hur låneföretagen fungerar, vilket är en viktig aspekt av debatten (Lignell,
2007-12-28; Bengtson, 2008-03-25; Rebas, 2008-01-22; Franchell, 2008-04-03).
37
6 Diskussion Syftet med uppsatsen var att få en redogörelse av vilka ungdomar mellan 18-25 år tar
SMS-lån och varför samt vad pengarna användes till. Det visade sig snabbt att det inte
var enkelt att nå undersökningspopulationen för den enkät- och intervjuundersökning
som jag ville genomföra. Det var mycket svårare än vad jag hade räknat med. Jag
förstod i tidigt skede att det var en utsatt grupp som inte hade större insyn i vad det
innebar att ta SMS-lån och hur låneföretagens system fungerade. Till följd av detta
fanns skuld- och skamkänsla med i bilden vilket jag uppfattade vid mötet med
respondenterna via telefon.
Att de flesta av de tilltänkta respondenterna i både den kvantitativa och kvalitativa
undersökningen inte var anträffbara via telefon var också uppseendeväckande. Jag
blev också förvånad när R5 sa att hon inte hade tagit SMS-lån. Samma svar fick jag
även från andra respondenter när jag ringde upp dem för att påminna dem om att
skicka tillbaka enkäter, eller fråga om dem vill delta i telefonintervju. Ett par
alternativa förklaringar är om dessa respondenter har förträngt att de tog ett SMS-lån
eller att de hamnade i fel lista.
Jag kan anta att dessa ungdomar har i grunden ett misstänksamt synsätt mot
myndigheter i allmänhet. Att de är på olika sätt utsatta förklarar även deras motvilliga
inställning till deltagandet i studien. Att jag dessutom gjorde min undersökning i
samarbete med Kronofogden, skickade enkäter med denna information och bad om
svar till Högskolan gjorde förmodligen mig till en myndighetsrepresentant i deras
ögon. Min avsikt med studien var inte att stämpla ut dem utan att få en förståelse för
deras situation. Jag ville bidra med kunskap som skulle hjälpa både ungdomar och
myndigheter.
De respondenter som svarade ansåg dock att det vara bra att jag gjorde denna
undersökning. De tyckte det är viktigt att belysa fenomenet SMS-lån och komma
underfund med att det behövs mer upplysning till ungdomarna. Dessa kommentarer
uppskattade jag väldigt mycket.
Det förekom flera gånger vid uppringning efter påminnelse för enkätsvaren att
respondenterna blev upprörda över att Kronofogden lämnade ut deras personuppgifter.
R6:s upprördhet pga. hans personuppgifter lämnades ut illustrerar det stora dilemmat
som jag fick tackla som forskare vid försök att nå en undersökningspopulation som är
både sårbar och utsatt. Trots att jag behandlade respondenternas personuppgifter efter
38
de forskningsetiska principerna var det inte accepterat från visa av respondenter. För
att jag skulle få möjligheten att genomföra min undersökning var jag i behov av
Kronofogdens information men de etiska övervägandena är ett stort dilemma. Hur ska
allmänheten få mer kunskap om sådana fenomen om möjligheten inte finns att komma
åt material som är förutsättningen för forskaren att genomföra undersökningen.
Den undersökning som Konsumentverket gjorde tillsammans med
Kronofogdemyndigheten var inte gjord på ett vetenskapligt tillvägagångssätt, de
publicerade ut enkäten på en community-sajt, som kallas för Playhead för att nå
undersökningspopulationen. Undersökningen omfattade 12 220 ungdomar mellan 18-
25 år där mer än hälften inte hade tagit SMS-lån tidigare. Frågan är hur studiens
validitet samt reliabilitet påverkats av de ovan nämnda myndigheternas
tillvägagångssätt.
Resultaten av studien visar att handlingen att ta SMS-lån var oftast impulsiv, där
respondenter ”inte tänkte mer än vad näsan räckte”. Det jag blir mest förundrad över
är varför ungdomar inte vände/vänder sig till socialtjänsten om ekonomiskt stöd. Jag
kan anta att ungdomar valde att ta SMS-lån för att det dels var lättillgängligt och dels
att de inte ville få sina inkomster granskade av socialtjänsten samt att bli ifrågasatta.
Respondenterna var samstämmiga att lånet de tog var rimligt och att pengarna
räckte till den beräknade konsumtionen. Att behöva ta ett dyrt lån kan tyda på en
bristande förmåga att kunna disponera sin ekonomi på ett rationellt sätt, så att pengar
räcker månaden ut. En annan förklaring kan vara att de har en marginell inkomst som
försvårar möjligheten att få pengarna att räcka.
Unga människor har ofta bristande kunskap om hur man lagar bra och billig mat. I
stället köper man färdiglagat eller halvfabrikat, vilket medverkar till de höga
kostnaderna. Vilka attityder och förhållningssätt dessa unga människor har till pengar i
allmänhet är antagligen en del av orsaken för deras ekonomiska problem. Dessa
attityder påverkar graden till vilken ungdomar disponerar sina pengar på ett rationellt
och förnuftsbaserat sätt.
Exakt vilka typer av ungdomar som tar SMS-lån framgår inte av min undersökning
men jag kan utgå ifrån att det är ungdomar med bristande planeringsförmåga jämfört
med de ”normala” ungdomarna. Det kan också vara spelberoende, narkomaner,
alkoholister som utnyttjar den typ av lån för att tillfredställa sina begär. Det finns även
ungdomar som är psykiskt instabila som agerar utifrån sina impulsiva begär. Vissa
ungdomar har kanske bristande kognitiv förmåga att ta till sig information och få
39
förståelse kring ekonomi. Alla dessa tänkbara förklaringar kan vara aktuella inom
fenomenet SMS-lån. I chattsajten som jag gick in i för att komma i kontakt med
ungdomar som hade tagit SMS-lån visade sig att det förekom att visa tog SMS-lån på
deras anhörigas personuppgifter för att de var i stort behov av pengar för sitt missbruk.
Jag blev förvånad att man kunde använda någon annans personuppgifter och ta ett
sådant lån. Ännu mer förundrad var jag att låneföretagen inte kontrollerande för att
detta inte kunnat hända. Låneföretagen godkänner all typ av lånsökande för att få in
sina intäkter eftersom de är inriktade på vinst. De struntar i att göra några kontroller på
låntagarna. Det är inte bara låneföretagen som tjänar på SMS-lånet utan det är även de
statliga myndigheter som inkassoföretag och Kronofogden.
Det framgår klart att ungdomar har en bristande kunskap om vad som händer när
individen får en betalningsanmärkning och vad det innebär att han/hon hamnar hos
inkassoföretag. Detta visar att skolan brister i att undervisa om hur samhällets olika
system fungerar och vilka ekonomiska följder det finns om en individ inte sköter sin
ekonomi. Kronofogden har gått ut i massmedia och begärt att införa en obligatorisk
undervisning i ekonomi, vilket jag också tycker är nödvändigt. Jag anser också att
föräldrarna har ett ansvar för sina barn. Eftersom föräldrarna bör ha livserfarenhet och
kunskap om hur systemfunktioner i samhället fungerar har de en inverkan på barnens
praktiska förnuft. Både erfarenhet och kunskap varierar mellan olika föräldrar men det
ligger till grund för hur mycket kunskap barnen/ungdomar har med sig hemifrån. När
föräldrarna saknar utbildning får de svårigheter att överföra den typ av
förståelse/kunskap för samhällelig verklighet som behövs för att klara sig i livet på
barnen. Om föräldrarna har utbildning stimulerar de sina barn/ungdomar för att de ska
få en god förutsättning att klara sig i det moderna samhället. Massmedia har också ett
ansvar i sina framställningar av SMS-lån; hur och vad de beskriver i reklamen
påverkar ungdomarnas intag av information om låneföretagens system.
Det var berikande att ta del av den information som fanns i tidningsartiklarna som
beskrivit hur det byråkratiska systemet fungerade, vad det innebär att få
betalningsanmärkning samt att hamna hos ett inkassoföretag. Artiklarna gav en större
kännedom och ökad förståelse för fenomenet SMS-lån.
Jag missade att i enkäten ställa frågor om vilket jobb eller vilken inkomst
respondenten har. Svar på dessa frågor skulle ha förenklat kategoriseringen av
undersökningspopulation 18-25 år. Jag antar att de som har ett jobb, har både
förutsättningen och möjligheten att betala tillbaka skulden eller lånet och leva ett
40
normalt liv, som skiljer sig från de ungdomar som inte har ett jobb eller anhörig som
ger dem ekonomiskt stöd.
Kunskap om hur låneföretagen marknadsför sig och hur de driver in sina intäkter
borde ha stor betydelse för det förhållningssätt ungdomarna har till SMS-lån. Jag tror
att människan i grunden har ett förnuftsbaserat kunnande som i enlighet med Bauman
(2002) gör att individen tänker först innan han/hon agerar. Det framgår inte alla gånger
att dessa ungdomar gör det. Dock förutsätter samhället att man gör det, annars hamnar
man hos Kronofogden. De unga låntagarnas oförmåga att agera förnuftsbaserat ifråga
om SMS-lån leder, tillsammans med låneföretagens oetiska marknadsföring, till ökad
differentiering och marginalisering i samhället. Företeelsen ökar i takt med att allt fler
ungdomar skuldsätter sig. Min fråga är vems ansvar är det att medvetengöra låntagare
att återbetalningstiden är kort och att det tillkommer dyra tilläggsavgifter. Är det
låneföretagen som är skyldiga att informera eller ungdomarna själva som bör söka sig
mer information om vilka regler och villkor som gäller? Man kan också ställa sig
frågan om det är etiskt korrekt att dessa myndigheter tar höga avgifter från ungdomar
med dålig ekonomi? Det framgår inte i någon beskrivning i Kronfogdens rapport
(2007) att de själva tar höga administrativa avgifter från de skuldsatta ungdomarna.
Detta är en viktig och intressant vinkel som framställs av Metro, anser jag.
Både Maslow och Bourdieu betonar vikten av utbildning som ger goda
förutsättningar dels för att få ett bra förhållningssätt till sitt självförverkligande och
dels kunskap om hur samhällets olika instanser fungerar (Bärkmark, 1985; Järvinen,
2003). Maslow lägger tyngden på samhället som bör alstra goda förutsättningar för
ungdomar t ex genom utbildning (Bärkmark, 1985). Trots att utbildningssystemet i
Sverige erbjuder någorlunda lika möjligheter till alla barn/ungdomar, har alla inte
samma förutsättningar. Detta resonemang stämmer överens med Bourdieus synsätt på
utbildning, de ungdomar som gynnas i skolgången är de som kommer från en
akademisk familj, d v s en finkultur. En viktig aspekt att belysa är att Bourdieu levde
under 1950-talet i Frankrike, där han utvecklade sina teorier om utbildning och
kulturella differentieringar. Eftersom det fanns tydliga klasskillnader under den tiden
var Bourdieus teoretiska utgångspunkter kanske mer aktuella då än vad de är idag
(Järvinen, 2003). Men dessa ungdomar är beviset på att även 2000-talets Sverige är
klassmässigt differentierad och att nya företeelser dyker upp som bidrar till att nya
grupper i samhället hinner marginaliseras innan lagen ändras.
41
Det är viktigt anser jag att inte bara skuldbelägga låneföretagen och massmedier
utan påpeka att ungdomarna också bär på ett eget ansvar för sina handlingar. Det krävs
en ökad kunskap hos ungdomarna för att de ska kunna förhålla sig kritiskt till det de
gör och till det som finns runt omkring dem.
Vårt samhälle idag är mer komplicerat än vad den var för 30 år sedan för att det
byråkratiska systemet är mycket mer invecklat. Dagens kapitalistiska system bygger
inte på ett lika drastiskt sätt som tidigare på skillnaden mellan de som ägde
produktionen och de som var egendomslösa. Den spegelbild som fanns då var att
kapitalister tjänade mångfaldigt mer i förhållande till arbetarna som producerade
varorna. Låneföretagen mångfaldigar på ett systematiskt sätt sina intäkter genom flera
olika tilläggskostnader på SMS-lånen. Man kan kanske säga att låneföretagen, som
tjänar mångfaldigt mer i förhållande till summan de lånar ut, exploaterar SMS-
låntagarna på liknande sätt som kapitalisterna exploaterade arbetarna för decennier
sedan.
Massmedia skapar ständigt nya behov/begär som driver unga människor till
konsumtion. I samband med att vi är i ständigt samspel med vår omgivning har
individen mer eller mindre utrymme för sitt självförverkligande, dock belyser Maslow
att ju högre upp individen når i behovstrappan har han/hon större ansvar för sitt
handlande. Det fodras att de mål vi sätter för vårt självförverkligande bör vara
verklighetsförankrade, ett innehåll som överensstämmer med de tillgångar individen
innehar, vilket också stämmer med Bourdieus kulturella och symboliska kapital
(Järvinen, 2003). Maslows motivationsteori är individinriktad som ger den inre
förståelsen för vilka mekanismer som driver människors handlingar. Maslow
utvecklade sina teoretiska framställningar under mitten av 50-talet och de är lika
aktuella idag som innan.
Bourdieu illustrerar hur människors interaktion som består av gemensamma
intressen speglar sig i samhällsstrukturer och tillsammans skapas det differentieringar.
Bourdieu framställer inte samhället i sin helhet utan lägger vikten på människans
bakgrundsmiljö som avgör vilka livs förhållanden han/hon har. Det som gör att
Bourdieu och Baumans syn på samhället kompletterar varandra är att Bauman belyser
hur kaotiskt vårt samhälle egentligen är, där människan ständigt upplever ambivalens
pga. att han/hon inte finner kontinuitet i tillvaron. För att människor ska finna mening
och innehåll med livet fodras att individen använder sitt förnuftbaserade kunnande, för
samhället i sig ger inte förutsättningar för att människan finner kontinuitet (Bauman,
42
2002). Utifrån Baumans resonemang har respondenterna och SMS-låntagarna
svårigheter att finna kontinuitet för att de inte behärskar de mångtydiga
kunskapssamhälle vi lever i.
6.1 Studiens styrkor/svagheter Studiens styrka ligger i att belysa fenomenet SMS-lån från olika infallsvinklar genom
att använda teoretiska förklaringar samt tre olika forskningsmetoder. De tre
tillvägagångssätten visar samma resultat, de kompletterar varandra och belyser
fenomenet från olika vinklar vilket också styrker den interna validiteten.
Den största bristen som har uppstått i undersökningen i både kvantitativ och
kvalitativ metod är det stora bortfallet. Det hade kanske gjort någon skillnad om jag
hade möjligheten att träffa respondenterna ansikte mot ansikte vid intervjun.
En ytterligare brist har samband med att jag inte fick kännedom om Kronofogdens
och Konsumentverkets undersökning i tid vilket kunde ha kommit till stor nytta i min
studie. Det förekom också brister i frågeformuläret om respondenternas inkomst. Detta
skulle ha tydliggjort att det rör sig om ungdomar med marginell inkomst.
Förslag till vidare forskning:
Det hade varit intressant att beskriva SMS-lånet ur ett makroperspektiv, det vill säga
utifrån företagens inställning till SMS-lånet. Jag kunde inte heller redogöra för
Kronofogdens uppfattning om SMS-lånet, eller på vilket sätt de arbetade/arbetar för att
minska antalet unga människor som får betalningsanmärkningar. Detta skulle kunna
vara ämnet för en annan studie. Det framgick av Kronofogdens rapport att det är fler
killar än tjejer som tar SMS-lån, men det blir också för vittgående för mig att
undersöka varför, även om det finns en rad intressanta frågeställningar.
Inom diskursanalys finns det ett antal angreppssätt, ett av dem är diskursiva
praktiker. Man analyserar mediernas konstruktion av t ex fenomenet SMS-lån som
bygger på den kritiska diskursanalysen som handlar om språkets uppbyggnad som
reproducerar och förändrar kunskap (Jorgensen & Phillips, 2000). Detta skulle kunna
bidra till att förstå hur massmedia belyser och uppmärksammar fenomenet i ännu
högre grad än jag här gjorde genom innehållsanalys.
Med facit i handen hade jag inte gjort enkätundersökningen eller telefonintervjun
utan istället koncentrerat mig på en diskursanalys eller prövat på en annan metod att nå
undersökningspopulation t ex genom socialantropologiska metoder som bygger på att
43
man på olika sätt skaffar sig en ingång till ungdomarnas värld. Detta skulle ge mer
insyn om hur SMS-lån har påverkat ungdomars livssituation och identitet och inte
minst deras uppfattning om dilemmat.
Men då hade jag gått miste om den insikt som har växt hos mig om hur komplicerat
och invecklat vårt samhällssystem är. Det har varit oerhört lärorikt att ha haft
möjligheten att skriva om SMS-lån. Jag har fått mer kunskap och inte minst en ökad
förståelse för dessa ungdomar som tar SMS-lån samt låneföretagens system och
samhällssystemets funktioner. Genom att jag använde mig av tre olika
forskningsmetoder har uppsatsen fått en djupare inblick i fenomenet och olika
perspektiv för tolkning av SMS-lån.
44
7 Referenser Alsander, H. & Dalberg, I. & Karlsson, K. & Boija, P. (2005). Lost in consumption – En antologi om konsumtion och identitetsskapande (sid.1-95). Norrköping: Institution för tematisk utbildning och forskning. Bingert, C. (2003). Mobila tjänster i vardagen – En studie med fokus på nyttan och värdet i mobila tjänster (sid.1-64). Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan Olausson, L. & Rosengren, A. (2005). Varför påverkas ungdomar av reklam trots att de inte vill det (sid.1-48). Luleå: Luleås universitet, Institution för arbetsvetenskap. Lindholtz, K. (2007). Obetalda SMS-lån - Konsekvenser hos Kronofogden. 24 augusti. Stockholm: Kronofogdens rapport
Baas, D. (2006). SMS-lån kostar 1355 procent i effektiv ränta. Metro. Tillgänglig:http://www.metro.se/se/article/2006/06/28/06/2240-23/index.xml?print=1. [2008-04-10]. Bengtson, E-M. (2008). Nya krafttag mot SMS-lånen. [Elektronisk]. Dagens Nyheter,
25 mars. Tillgänglig: Medarkivet [2008-04-07].
Ewenfeldt, B. (2008). Kraftig ökning av ungas skulder. Göteborgs-Posten, 18 april.
Franchell, E. (2008). SMS-lån blåser fattiga på pengar. [Elektronisk]. Aftonbladet, 3
april. Tillgänglig: Medarkivet [2008-04-25].
Göransson, A. (2008). SMS-lån är den nya kvinnofällan. [Elektronisk]. Metro, 31
januari. Tillgänglig: Medarkivet [2008-04-07].
Kanmert, J. (2008). Lagstifta bort SMS-ocker. Direktpress Göteborg, 27 januari.
Lignell, A. (2007). SMS-lån skuldfälla för unga. [Elektronisk]. Svenska Dagbladet, 28
december. Tillgänglig: Medarkivet [2008-04-15].
Löwendahl-Nyrén, P. (2007). Så här enkelt hamnar du hos Kronofogden. Metro.
Tillgänglig:http://www.metro.se/se/article/2007/10/15/06/4807-42/index.xml?print=1.
[2008-04-10].
Rebas, K. (2008). Stoppa ockrarna innan ännu fler råkar illa ut. [Elektronisk].
Västerbottens-Kuriren, 22 januari. Tillgänglig: Medarkivet [2008-04-06].
Ståhlberg, C. (2008). SMS-lån och skulder blev en ond cirkel. [Elektronisk]. Dagens
Nyheter. Tillgänglig:http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=745887. [2008-04-
10].
45
Thors, A. (2008). Hårdare EU-regler biter inte på SMS-lån. Dagens Industri.
Tillgänglig:http://www.skovde.net/?http://www.skovde.net/news/main.php. [2008-04-
10].
TT. (2008). Bankerna bromsar SMS-lånen. [Elekronisk]. Sydsvenskan, 3 maj.
Tillgänglig: Medarkivet [2008-05-08].
Victorin, M. (2007). Skuldfällan växer med SMS-lån. Skövde Nyheter, 29 augusti.
Ambjörnsson, R. (1997). Europas idéhistoria Antiken – människors undran. Stockholm: Natur och Kultur. Augoustinos, M & Walker, I & Donaghue, N. (2006). Social Cognition- an integrated introduction (2.a ed). Ort och förlaget Lindgren, S-Å. (2003). Klassiska och moderna samhälles teori. Lund: Studentlitteratur Bauman, Z (2002). Samhälle under beläggning. Uddevalla: Daidalos AB Bryman, A (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB Bärkmark, J (1985). Självförverkligandets psykologi– ett centralt tema i Maslows tänkande. Borås: Natur och Kultur Giddens, A. (2005). Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna epoken. Uddevalla: Daidalos AB Johansson, T (1999). Socialpsykologi - Moderna teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Jorgensen, M.W & Phillips, L. (2000). Diskursanalys son teori och metod. Lund: Studentlitteratur Järvinen, M. (2003). Klassiska och moderna samhälles teori. Lund: Studentlitteratur. Maslow, A. H. (1954). Motivation and personality. (3:e ed). USA: Harper Row Nilsson, B. (1996). Socialpsykologi- utveckling och perspektiv. Lund: Studentlitteratur Trost, J & Levin, I. (2004). Att förstå vardagen - med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
46
8 Bilagor
8.1 Bilaga 1
Hej! Jag är en student på Högskolan i Skövde som går sista året på
socialpsykologiska programmet. Jag skriver ett examensarbete om SMS-lånets
effekt på unga människor och hur det påverkar deras levnadsförhållande. För att
kunna genomföra denna studie som ska ligga till grund för mitt examensarbete,
behöver jag få svar på några enkätfrågor. Jag vore således mycket tacksam om
Du skulle vilja besvara de frågor som jag har sammanställt. Enkäterna är
anonyma, och svaren kommer att behandlas konfidentiellt. Denna studie sker i
samarbete med Kronofogden i Stockholm. Om Du är intresserad av att ta del av
min studie, kan Du ange din e-mail adress på sista sidan av blanketten. Jag
skulle uppskatta om du kunde fylla i enkätfrågorna inom tre dagar.
Tack för din medverkan! Hayat Abdu
47
1) Är Du: Man Kvinna 2) Hur gammal är du? ____ år 3) Civilstånd Ogift Gift Sambo Frånskild 4) Vilken etnisk bakgrund har du? ……………………………………………………………… ……………………………………………………………… 5) Vart bor du? På landsbygden eller i ett mindre samhälle I ett storstadsområde 6 a) Bor du ensam, med sambo eller med föräldrar? Ensam Med en sambo Med en förälder Med båda föräldrar (ev. en styvförälder) 6 b) Har du hemmavarande barn? Ja Nej 7) Vad har du för utbildning? Grundskola Ej fullständig grundskola Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Annat, i så fall vad .............................................................................................. 8) Vad gör du på dagarna? Förvärvsarbetar Studerar Är arbetslös Är sjukskriven
48
9) Hur ofta ägnar du tid åt fritidsintressen?
Dagligen En gång per vecka
Var fjortonde
dag
En gång per månad
Sällan
Shopping Umgänge
med kompisar
Bio Musik Idrott Annat
10) Vad brukar du köpa?
Dagligen En gång per vecka
Var fjortonde dag
En gång per månad
Sällan
Mat Kläder
Elektronik Alkohol Tobak Droger Resor Krogbesök Annat 11 a) Brukar du ofta impulsköp? Ja Nej 11 b) Försöker du planera dina inköp? Ja Nej 12) Hur många gånger har du tagit SMS-lån? En Två Tre eller mer gånger 13) Tycker du att det SMS-lån som du tog var rimligt? Ja Nej Om nej varför? ………………………………………………
49
14) Räckte SMS-lånet till det du hade tänkt köpa? Ja Nej 15) I vilken grad har SMS-lånet påverkad din ekonomi? Mycket dåligt Dåligt Ganska dålig Ingenting alls 16 a) Varför tog du lånet? …………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………… 16 b) Vad gick pengarna till? …………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………... …………………………………………………………………………… 17) Hur har det påverkat dig att inte kunna betala tillbaka lånet? ………………………………………………………………………….. ………………………………………………………………………….. ………………………………………………………………………….. …………………………………………………………………………... 18) Ångrar du att du tog ett SMS-lån? Ja Nej Om ja, varför?....................................................... 19) Kan du tänka dig ta SMS-lån igen? Ja Nej Om ja, i så fall varför? ………………………. 20) Skulle du råda någon annan t ex. en vän att ta SMS-lån? Ja Nej I så fall varför?……………………………………………. 21) Vad hade alternativet varit om det inte hade funnits SMS-lån? ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………
50
22) Anser du att man bör instifta en lag som förbjuder SMS-lån utan kreditprövning? Ja Nej Om nej, varför? ……………………………………………..
51
8.2 Bilaga 2 Intervjuguide En kort presentation genomfördes innan intervjun, som motsvarade den presentation som finns med i den kvantitativa undersökningen.
• Åldern
• Etniskbakgrund
• Vart bor du?
• Bor du ensam, med sambo eller med föräldrar? • Har du hemmavarande barn?
• Vad har du för utbildning?
• Vad gör du på dagarna?
• Impuls köper du eller planerar du ditt inköp?
• Hur många gånger har du tagit SMS-lån?
• Tycker du att det SMS-lån som du tog var rimligt?
• Räckte SMS-lånet till det du hade tänkt köpa?
• I vilken grad har SMS-lånet påverkad din ekonomi?
• Varför tog du lånet?
• Vad gick pengarna till?
• Hur har det påverkat dig att inte kunna betala tillbaka lånet?
• Hur kände du dig när du insåg att du inte hade råd eller möjlighet att betala tillbaka lånet?
• Upplever du påtryckningar från samhället att leva upp till de
materiella kraven?
• Ångrar du att du tog ett SMS-lån?
• Kan du tänka dig ta SMS-lån igen?
• Skulle du råda någon annan t ex. en vän att ta SMS-lån?
52
• Vad hade alternativet varit om det inte hade funnits SMS-lån?
• Anser du att man bör instifta en lag som förbjuder SMS-lån utan
kreditprövning?