hedersmord - diva portal276303/fulltext01.pdf · handlingar. att därmed förklara hederskulturen...
TRANSCRIPT
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete
Rapport nr. 99
Hedersmord Baserat på en verklig händelse
Författare: Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
I
Sammanfattning
En incident hösten 2004 drabbade Maria och Zandra. Under en vecka blev vår lägenhet
ett gömställe för en kvinna som vi valt att kalla Sara. Sara lever under ett hedersrelaterat
dödshot och behövde akut någonstans att bo. Den maktlöshet som upplevs vid en sån
här situation, vill vi förmedla, men samtidigt också påvisa hur man kan hjälpa och
vilken hjälp som finns att få.
Motivet bakom hedersmord är att återupprätta en familjs eller en hel släkts förlorade
heder, männens heder. Männens heder har ett tydligt samband med kvinnornas
frigörelse, beteende och sexualitet. Detta handlar om tusenåriga traditioner och normer
som är kulturellt betingade.
Hedersbegreppet har en tydlig koppling till begrepp som anseende, makt och pengar.
Inom gruppen innebär hedersbegreppet också ett system för kontroll av och över
familjens, släktens eller klanens medlemmar. Vart ligger hedern i att trycka ner
kvinnorna i sin familj, så mycket att de endast kan välja mellan att stanna kvar och vara
trygg, eller fly och ständigt leva i rädsla för att de ska hitta henne, och i värsta fall döda
henne.
Vi har valt att röna ut vart hedern ligger i dessa brott för att försöka förstå varför hennes
familj lever efter dessa oskrivna regler. Vi valde även att berätta vår historia om Sara.
Slutligen valde vi att jämföra vilken hjälp det finns att få för någon i hennes situation,
jämfört med den hjälp hon fick den gången vi gömde henne i vår lägenhet, för att
hennes identitet ännu en gång blivit röjd.
Med våra egna erfarenheter har vi också stått öga mot öga med den problematik som
uppstår när man försöker finna hjälp för någon som är utsatt. Därför består den största
delen av vårt arbete av vår berättelse om Sara.
Vi anser att både socialmyndigheterna och polismyndigheterna borde utbildas inom
hederskulturen, och att det borde finnas en utarbetad plan över hur de ska agera när ett
fall som Saras kommer till deras kännedom.
Det är fastställt att kommunerna har yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen
får det stöd och den hjälp som de behöver. Utav den erfarenhet som vi har, ställer vi oss
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
II
nu frågan hur man som socialtjänst kan vara så oförberedd på något som herderelaterade
brott, när det idag är en stor problematik och ett stort diskussions forum. Vi kommer
även att ifrågasätta polisen agerande i Saras fall.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
III
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING……………………………………………………………………………II
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ....................................................................................................... III
1 INLEDNING.................................................FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
1.1 Syfte........................................................................................................2 1.2 Frågeställningar .......................................................................................2 1.3 Avgränsningar .........................................................................................2
2 TEORETISK BAKGRUND .....................................................................................................3
3 METOD .......................................................................................................................................6
4 RESULTAT.................................................................................................................................7
4.1 Berättelsen om Sara………………………………………………………..9 4.2 Saras bakgrund………………………………………………………… .. 12
4.3 Vilken kortsiktig hjälp finns att få för någon i Saras situation…………...13 4.4 Vilken långsiktig hjälp finns att få för någon i Saras situation…………..14 4.5 Linnamottagningen……………………………………………………….14 4.6 Socialtjänstens roll 15
4.7 Övriga hjälporganisationer 16
4.8 Vår erfarenhet av att finna hjälp till Sara………………………………...17
5 DISKUSSION ...........................................................................................................................19
6 LITTERATURREFERENSER OCH KÄLLHÄNVISNINGAR 23
Muntliga källor...................................................................................................23 Webbbaserade källor ..........................................................................................23 Skriftliga källor ..................................................................................................23
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
1
1. Inledning
En incident hösten 2004 drabbade Maria och Zandra. Under en vecka blev vår
lägenhet ett gömställe för en kvinna som lever under ett hedersrelaterat dödshot. De
erfarenheter och funderingar som skapades, känns självklart att nu ge uttryck i ord.
Den maktlöshet som upplevs vid en sån här situation, vill vi förmedla, men samtidigt
också påvisa hur man kan hjälpa, och vilken hjälp som finns att få.
Hösten 2002 tog Maria kontakt med socialtjänsten för att anmäla sitt intresse om att
bli kontaktperson. Efter en kort tid kontaktades hon utav socialtjänsten, som berättade
om ett passande uppdrag för Maria. Uppdraget var Sara. Sara hade en speciell
bakgrund, mer än så ville inte socialtjänsten precisera sig. Marias första möte med
Sara blev 4 timmar långt. Saras bakgrund var något som för Maria tidigare varit en
okänd situation. Sara levde under skyddad identitet, vistades på en hemlig ort i
Sverige. Hon var ett offer, för den såkallade hederskulturen.
Motivet bakom hedersmord är att återupprätta en familjs eller en hel släkts förlorade
heder, männens heder. Männens heder har ett tydligt samband med kvinnornas
frigörelse, beteende och sexualitet. Detta handlar om tusenåriga traditioner och
normer som är kulturellt betingade. Hedersrelaterade brott och hedersmord
förekommer i många länder, Asien, Afrika, Mellanöstern men även i Europa – och
Sverige. Reaktion på dessa hedersmord har resulterat i att ämnet har fått mycket
uppmärksamhet och diskussion, vilket i sin tur har fått de svenska myndigheterna att
inse att de måste agera.
Hedersmord har existerat en ganska lång tidsepok, trots att uppmärksamheten kring
ämnet nu är enormt i Sverige. I världen mördas omkring 5000 kvinnor av sina
närstående män, för att de ska kunna upprätthålla sin heder. I Sverige sker ca 3
hedersrelaterade mord per år.1
1 www.amnesty.se
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
2
1.1 Syfte
Idag är begreppet hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den
svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord,
beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar
kvinnor för att upprätthålla en familjär heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa
konsekvenser som drabbar de utsatta. Med våra egna erfarenheter har vi också stått
öga mot öga med den problematik som uppstår när man försöker finna hjälp för någon
som är utsatt. Vi vill reda ut vilken hjälp som faktiskt finns att få, och jämföra den
med den hjälp som i vårat fall Sara har fått.
1.2 Frågeställningar
1. Vad avser begreppet heder?
2. Vad blir konsekvenserna av att ständigt leva under dödshot?
3. Hjälp och ”vägen ut”, var finns den i Sverige?
1.3 Avgränsningar
Med frågeställningarna som underlag har vi valt att koncentrera oss på definitionen
heder, och var hedern ligger i detta begrepp. Vi kommer även att utgå mycket från
egna erfarenheter, och ge en inblick i hur de utsatta kvinnornas liv drabbas. Vi vill
även påvisa vilken hjälp det finns att få i Sverige, och även ge egna synpunkter på hur
den faktiskt fungerar. Vi kommer att koncentrera oss på vad socialtjänsten har för
förpliktelser emot en kvinna i denna situation, och endast beskriva en av de
frivilligorganisationer som socialtjänsten tar hjälp av mer ingående. De andra
frivilligorganisationerna kommer vi endast att göra en kortare beskrivning av.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
3
2. Teoretisk bakgrund
Bara i Stockholm, Göteborg och Malmö har mer än 400 unga kvinnor med
invandrarbakgrund hört av sig till myndigheterna. (2002-2003) För att få hjälp att
komma ur en hederskultur som i ”bästa” fall kan resultera i att de blir misshandlade
och som i ”sämsta” fall kan resultera i att de blir mördade. Mindre än fem procent av
dem kommer att erbjudas skyddat boende. De andra kommer att fortsätta att leva i
ständig rädsla.2
De flesta hedersmord begås idag inom grupper som bekänner sig till islam. Det är inte
heller ovanligt att förövarna hänvisar till islam när de ställs till svars för sina
handlingar. Att därmed förklara hederskulturen utifrån religiösa faktorer vore
naturligtvis frestande. Detta är dock att göra det för enkelt för sig. Det råder till
exempel delade meningar om huruvida det går att finna stöd för ”hedersmord” i
koranen, eller i den islamiska lagen, sharia.2
Dessutom återfinns hederskulturen även inom kristendomen och inom hinduismen.
Hederskulturen förekommer främst i patriarkala samhällen, där familjen, släkten eller
klanen utgör den primära samhällsenheten, och där sammanhållningen inom den egna
gruppen är en förutsättning för gruppens inflytande gentemot andra grupper.
Hedersbegreppet har en tydlig koppling till begrepp som anseende, makt och pengar.
Inom gruppen innebär hedersbegreppet också ett system för kontroll av och över
familjens, släktens eller klanens medlemmar. Det här makt- och kontrollsystemet
verkar följa familjemedlemmar som flyttar till städer inom det egna landet
(urbaniseras), men också de familjemedlemmar som flyttar till ett annat land. Detta är
belagt i en lång rad fall av hedersrelaterad brottslighet i Sverige, i våra grannländer
och Europa i övrigt. 2
2 Viklund & Hagströms rapport om Hedersmord
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
4
Hederskulturens kvinnosyn bygger inte sällan på ett synsätt som innebär att kvinnan
befinner sig längst ned på ”samhällsstegen”. En undersökning av hedersmord och
hedersrelaterad brottslighet i Pakistan, ger vid handen att kvinnans ställning i det
traditionella samhället är jämställd med den ställning man tillmäter egendom, till
exempel mark, boskap, hus eller pengar. Kvinnan har därför inga mänskliga
rättigheter, utan skall snarast betraktas som en handelsvara. Minsta misstanke om att
en kvinna är otuktig eller otrogen kan medföra att hon förlorar sitt värde som en
begärlig ägodel, och därigenom också rätten att leva. I mannens ögon är hennes
aktievärde noll och intet.2
Hedersmord har alltid varit en del av Mellanöstern, men ännu djupare rötter än de
religioner som tycktes styra oss. Redan före kristendomen och islams uppkomst, när
Arabien befolkades och styrdes av nomadstammar, bestämdes en shejks makt av hans
heder. Både i Bibeln och Koranen kan man hitta berättelser om kvinnor som har blivit
stenade och dödade för att de hotat sina manliga härskares integritet och heder.
Mellanösterns invånare, shiiter och sunnimuslimer, liksom de olika kristna falanger
som lever där idag, tror fortfarande på den enorma betydelsen av en mans heder.
Varje handling som kan ses som respektlös mot män och det traditionella sättet att
leva motiverar ett hedersmord.3
Den här stycket är hämtat ur islams heliga bok, Koranen. Detta är ”källan” till
hedersmord sägs det, det lagliga mordet på kvinnor:
”Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företrädare, Gud givit
somliga framför andra, och de uppgifter av sina ägodelar, som de hava; därför skola
ock de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt,
därför arr Gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så
varnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem.”3
2 Viklund & Hagströms rapport om Hedersmord 3 Norma Khouri ”Förlorad heder” 2002
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
5
I den här arabiska texten ges den sista delen av den här versen ”agen dem” ofta
innebörden ”döda dem”. Den här handlingen kallas hedersmord, eller hedersbrott.
Männen måste döda, för att skydda familjens hedervärda namn och rykte. De flesta
arabiska länder har lytt under islamsk lag sedan långt tillbaka, hedersmord betraktas
inte längre som en islamsk sedvänja, utan den har kommit att ingå i kulturen och
praktiseras av både kristna och muslimer. Denna kodifierade fixering vid heder gör att
männen tar bort ordet frihet för kvinnan.3
Varje individ har ett mått av heder inom en grupp. En grupp har också ett mått av
heder inom en större grupp. Hedern förändras med personens handlingar - en handling
som gynnar gruppen ökar individens heder, medan en handling som skadar gruppen
också skadar personens heder. Den som förlorat sin heder blir ibland utstött ur
gruppen, medan stor heder kan leda till makt och andra privilegier. Normen för vad
som anses hedrande och vanhedrande varierar med tid och plats - slående är att en
kvinnas kyskhet eller trohet är avgörande för hennes heder i de flesta icke-
västerländska kulturer.4
3 Norma Khouri ”Förlorad heder” 2002 4 sv.wikipeda.org/wiki/Heder
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
6
3. Metod
Vi började med att läsa böcker om kvinnor om blivit utsatta för hedersmord, för att få
en inblick i vad hedersmord faktiskt är, och varför de faktiskt begås. Sedan har vi läst
rapporter av olika slag, som vi dels hämtat från Internet och dels fått skickade från en
socialtjänst i Sverige. Vi har även hämtat information från de olika
hjälporganisationerna som hjälper utsatta kvinnor.
Vi har läst, begrundat och diskuterat oss fram till vilka frågeställningar som vi ville
ha. Detta var något vi inte ville förhasta oss med, eftersom vi utgått ifrån Saras
berättelse när vi gjort detta arbete. Vi ville således att frågeställningarna skulle vara
kopplade till hennes historia.
Därför valde vi att utröna vad som avses med heder i dessa brott, för att försöka förstå
varför hennes familj lever efter denna oskrivna regel. Vi valde även att berätta vår
historia om Sara. Slutligen valde vi att jämföra vilken hjälp det finns att få för någon i
hennes situation, jämfört med den hjälp hon fick den gången vi gömde henne i vår
lägenhet, för att hennes identitet ännu en gång blivit röjd.
Vår rapport skiljer sig något från andra arbeten av detta slag, eftersom vi skriver en
berättelse i resultatet, och därför kommer att utgå från våra känslor av det som hände.
Vi kommer dock att utveckla de beskrivna känslorna i diskussionen.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
7
4. Resultat
Vart ligger hedern i dessa brott?
Olika länder har olika definitioner på heder. Alla kulturer har sin ”heder”. Heder
handlar om normer och oskrivna lagar som sätter upp riktlinjer om hur man bör leva
sitt liv. Heder i Sverige är ofta saker som demokrati, jämställdhet, barns rättigheter
och mänskliga rättigheter. I Sverige är Jantelagen väldigt rådande. En oskriven,
outtalad regel som säger att man inte ska tro att man är något speciellt. De som
försöker framhäva sig själv för mycket eller skryter om sina tillgångar trycks ofta ner
av både samhället och media. I mellanöstern är däremot hedersmord och hedersbrott
något som är inbakat i deras kultur, något som gått i generationer liksom ”jantelagen”
för oss. Det är ett begrepp som de tror på och som inte vi kan förstå att de lever efter.
På samma sätt som de kanske inte förstår hur vi vill trycka ner någon håller sig
utanför ”jantelagens” oskrivna regler.5
Sedan Fadime dödades har det varit en livlig debatt i media. En del säger att det
handlar om kultur, andra inte. Vi behöver en definition. För om kultur är roliga saker
som att dansa och sjunga, då är hedersetiken inte någon kultur. Men om vi pratar om
en summa värderingar som styr en folkgrupps liv, då är det kultur. Vi börjar gå vilse i
begreppen, debatten har blivit alldeles för akademisk.6
Hur kan det uppstå heder av döda sin kvinnliga släkting?
”När en kvinnas heder väl är förlorad, går den aldrig att reparera”7
Det är de manliga familjemedlemmarnas sak att återupprätta hedern när den väl
skändats. Att rena familjen från skammen och vanäran är inte bara accepterat av
omgivningen utan ofta ett uttalat krav. Den man som inte agerar för att återställa den
förlorade hedern, förlorar omvärldens respekt och utsätts för öppet hån och starka
påtryckningar. En man som tar saken i egna händer och visar makt och förmåga att
säkerställa sin heder genom att mörda den som åsamkat skammen, hyllas däremot
som en hjälte.
5 Länskonferensrapport om hedersrelaterat våld i Dalarna 6 www.roks.se/verksamhet (kvinnor med invandrarbakgrund) 7 Norma Khouri Förlorad heder
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
8
Detta torde vara ett av skälen till att många hedersmord sker i det offentliga.
Bestraffningen eller mordet kan till och med öka familjens anseende och heder så att
familjens sociala status stiger.8
När en familj med denna kultur kommer till Sverige
Det är inte ovanligt att det blir en regression i familjens sociala roller när en familj
som är från en annan kultur kommer till Sverige för att bo här. Pappan som tidigare
varit den som haft makten ser sin roll förändras och känner sig maktlös. Barnen
anpassar sig efter svenska normer och tar större plats. Mödrarna får också ofta en
annan roll. Detta blir en svår omställning för fäderna. Han har ett stort tryck på sig
från sina landsmän och släktingar att återta sin roll. Det är svårt att hantera alla dessa
nya normer och det är inte ovanligt att föräldrarna isolerar sig från det nya landets
kultur och istället förstärker sin egen kultur genom att aktivt delta i hemlandets social
och politiska liv. I och med detta blir de ofta än mer kontrollerande över sina barn.
När de sedan anser att deras döttrar gått för långt, även om deras enda önskan är ett
”normalt svenskt liv” kan det sluta med i ”bästa” fall misshandel och i ”värsta fall” att
de dödar sina döttrar.9
8 www.amnesty.se 9 Kurslitteratur och föreläsning, sammanfattning Al_Baldawi
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
9
4.1 Berättelsen om Sara
Maria:
Min telefon ringde, anonym visade displayen. Jag svarade och kände mycket väl igen
rösten som presenterade sig, från ett undantag, det fanns en ren och skär skräck i
rösten hos Sara. Hon befann sig på sitt arbete, det hade varit en varit en vanlig dag,
frånsett att hennes identitet just blivit röjd. Hennes släkting hade trampat rakt in i
hennes frihet.
Jag förstod att hennes samtal till mig var lika med hjälp, och jag agerade så som jag
kunde de efter bästa förmåga 110 mil bort.
Så kom Zandra in i bilden.
Zandra:
Det var en helt vanlig fredag. Jag hade precis kommit hem från skolan och jag var
trött efter ännu en skolvecka. Senare på kvällen skulle jag träffa mina vänner och
umgås, men först ville jag vila lite. Precis när jag skulle slänga mig ner i soffan för att
bara vara lat ringde telefonen. Det var Maria som ringde. Plötsligt hade jag inte tid att
vara trött längre.
- Hej det är Maria, jag behöver en stor tjänst av dig.
- Jaha ja ja….
- Saras identitet har blivit röjd. Hennes släkting klev in på hennes jobb idag och
ställde sig och stirrade på henne. Nu gömmer hon sig i jobbets fikarum.
- Är det sant? Vad kan jag göra?
- Du måste hämta henne bakvägen, gå avledande vägar, ta med henne hit och gömma
henne i vår lägenhet.
- Självklart, ska jag gå nu?
- Ja nu!
- Ok jag ringer när vi är tillbaka i lägenheten.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
10
Mitt svar på Marias fråga var självklart, självklart gör jag det. När jag däremot gick
för att hämta henne kände jag mig inte så självklar längre. Jag var livrädd.
Det var inte jag som var Saras kontaktperson, så egentligen satt jag inte inne med
mycket information om hennes situation. Det var ju Maria som mer i detalj visste om
hennes bakgrund. Hur pass farliga hennes släktingar var och vad dessa släktingar var
kapabla till visste jag inte. Visserligen var jag Saras vän, men hon måste vara försiktig
med att lämna ut sig själv och sin identitet. Det var endast ett fåtal personer runt
omkring hennes som visste om hennes bakgrund i detalj. Jag var inte en av dem.
Medan jag gick mot möts platsen malde frågor i mitt huvud som, vad väntade mig och
vad skulle hända med Sara, vad skulle jag göra om vi stötte på hennes släktingar?
Efter vad som för mig kändes en evighet kom jag fram till hennes arbetsplats och gick
mot personalingången på baksidan. Vi hade tur för det var mycket folk i rörelse och
jag drog därför inte till mig någon onödig uppmärksamhet. Om och om igen tänkte
jag att jag måste försöka se oberörd ut. Därför lutade jag mig mot en vägg en bit ifrån
personalutgången och låtsades som det regnade. Nu efterhand låter det ganska naivt
att jag trodde att jag skulle synas mindre för det. Jag har insett att jag var betydligt
mer stressad än vad jag då ville erkänna för mig själv.
Efter en liten stund kom hon ut genom dörren och började gå emot mig. Vi bestämde
oss för att gå åt motsatt riktning från huvudingången för att sedan vika av uppåt mot
vår lägenhet och gå tillbaka en gata ovanför huvudingången till butiken. Vi sa inte så
mycket till varandra förutom att vi kom överens om att gå lugnt och stilla. Trots det vi
nyss sagt så började benen gå väldigt snabbt, och tillslut sprang vi mot dörren.
Självklart började jag fiffla med nycklarna och det tog en stund innan jag fick upp
dörren. Tack och lov kom vi in genom porten utan att stöta på dem. Under tiden vi
gick så visste vi inte om någon såg oss, än idag vet vi inte det. Även om känslan var
att de inte gjorde det. De första dagarna jag skulle lämna vårt hyreshus så var jag
försiktig. Det fanns trots allt en risk att de sett oss och att de eventuellt skulle vakta
dörren intill hyreshuset.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
11
Maria:
Jag pratade både med Sara och Zandra följande dagar. Sara hade ett mycket begränsat
ordförråd under våra samtal, för att få konkreta fakta om hennes tillstånd blev
dialogen min och Zandras.
Zandra:
Där satt vi i lägenheten, Sara och jag. Vi visste inte vart vi skulle vända oss. Efter en
lång stund av tystnad mellan oss ringde Sara ett samtal till den polisen som hon
hjälpte henne när hon flydde hemifrån. Han visste inte riktigt vad han skulle göra,
dessutom var han inte i tjänst. Hon fick prata med jourgruppen på samma myndighet.
Detta var fredag kväll och det märktes. Jag hörde hur de frågade henne om hon kunde
vara kvar hos mig tills på måndag, jag nickade uppgivet till svar. Jag nickade inte
uppgivet för att jag inte ville ha henne hos mig, det var ju en självklarhet, däremot
kändes det så overkligt att de inte kunde göra något för henne i det läget. Här vänder
hennes släktingar upp och ner på hela hennes liv och de ber oss avvakta tills på
måndag. Dessa släktingar som har hotat att döda henne om de hittar henne. De hade ju
hittat henne! Varför fanns det ingen som hjälpte henne mer än mig och Maria?
Maktlösheten som infann sig mellan väggarna i vår lilla lägenhet var stor, mycket
stor.
Maria:
Maktlösheten var även stor 110 mil bort, när jag väl minskade avståndet genom att
komma hem, ökande nästan känslan av maktlöshet med hjälp av sinnenas intryck.
Sara var sig inte lik, vi samtalade men hon var fåordig.
Hon gjorde hela tiden dessa listor på hur hennes nästa agerande skulle vara, men med
en snabb överblick på dessa kunde de verka mycket naiva. Nu i efterhand har jag
förstått, genom att Sara har förklarat för mig. Hon har berättat att när man hamnar i ett
tillstånd av att ge upp eller överleva, försöker man hitta alla möjliga lösningar på
problemet. Ett mål på hennes lista som plastkirurgi för att bli oigenkänd är inte naivt i
det skedet, det sprider snarare en strimma hopp. När Sara nämnde plastkirurgin, så
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
12
uttryckte hon sig inte att hon ville, utan hon att hon skulle. Mina tankar rusade genast
till hur det skulle finansieras, och hur skulle det kännas att leva med ett nytt ansikte?
Om ingen i hennes familj skulle känna igen henne, var hon tvungen att förändra sig så
pass mycket att det skulle vara oigenkänt även för henne själv.
Dagarna som följde var mycket påfrestande. Sara uttryckte besvikelse över att hon
själv var tvungen att hantera problemet. Hon önskade att någon myndighet fanns vid
hennes sida och hade ett färdig arbetat program som hjälpte henna att veta hur hon
skulle agera. Samtalen med Sara kretsade mycket kring att hon inte hade tid för eget
sorgearbete, utan att hela tiden vara alert och vaken för att själv finna lösningen på
problemet. Hon litade inte på någon myndighet pga. av de tidigare erfarenheter hon
haft med dem. Sara gjorde som hon gjort förr, en handlingsplan för sig själv, för att
överleva.
Efter en vecka lämnade Sara sitt gömställe hos oss.
4.2 Saras bakgrund
På grund av Saras situation kommer vi inte att nämna detaljerade omständigheter.
Saras föräldrar kommer från ett land kring Mellanöstern. Sara är född i Sverige, och
har bott här i hela sitt liv. På vissa lov och semestrar har hon tillsammans med
familjen besökt deras hemland. Saras familj består av många bröder och många
systrar. När Sara kom upp i tonåren ökade fadern och brödernas kontrollerande.
Hennes fritid och frihet krymptes. Detta bidrog till att Sara gjorde ett val för att återfå
sitt liv, hon lämnade sin familj, sitt hem och sina vänner. Vilket planerande och mod
detta kräver kan vi nog aldrig inse. Sara började om, i en ny stad med nya vänner.
Hon fick kontakt med kvinnojourer och socialtjänster. Hennes skyddande identitet
upprättades. På grund av brister och felaktigt handhavande, så inträffade det som Sara
fruktade för. Hennes identitet röjdes, och några i hennes släkt anlände till hennes nya
stad. Sara fick lämna sitt nya hem, för att fortsätta sin kamp mot ett eget liv. Sara
anlände till en ny kvinnojour, i en ny stad. Så småningom fick Sara via socialtjänsten
ett eget boende med skyddade adressuppgifter och ett nytt namn. Via socialtjänsten
kontaktades Maria för att bli Saras kontaktperson. Sara har själv berättat svårigheten
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
13
av att vara ny i en stad, att dessutom inte kunna avslöja något om sitt förflutna, utan
bygga ihop sitt liv på påhittade historier gör att man blir avvaktande inför att skaffa
nya kontakter. Allt blir så komplicerat, förr eller senare kommer alltid någon att
undra, var man kommer ifrån, vart föräldrarna bor och varför man undviker att prata
om dem. Maria blev Saras ”hjälp” att kliva ut och våga skaffa kontakter. Sara hade
funnit en harmoni i sin tillvaro. Hennes bekantskapskrets ökade, hon hade en jättefin
lägenhet, hon hade fått ett jobb, hon hade lyckats spara pengar så att hon kunde
möblera, hon skaffade sig ett husdjur och hon fann en pojkvän som stöttade henne.
Det som inte fick hända igen hände.
4.3 Vilken kortsiktig hjälp finns det att få för någon i Saras situation?
Den kortsiktiga hjälpen innebär oftast att de kvinnor som tvingas fly, från början får
bo på någon av de kvinnojourer som finns runt om i landet. En ung tjej försöker de
dock slussa så snabbt som möjligt till ett familjehem, vilket anses vara ett bättre
alternativ för någon som är yngre. Även äldre kvinnor som ”anses vara vuxna” kan få
bo hos en kontaktfamilj under en kortare tid. Det finns även möjlighet till att via
socialtjänsten få bo på ett vandrarhem respektive ett hotell under kortare perioder där
de då får stöd av en kontaktperson som stöttar dem och hjälper dem med vardagliga
ärenden. Det sista alternativet som nog är det mest tilltalande är att bo hos en väns
familj. Det alternativet finns däremot inte särskild ofta för dessa kvinnor eftersom
deras familj sedan länge klippt deras kontakter utanför familjen.10
Kickis Åhre Älgamo arbetar på Rikskriminalen. Hon är expert inom våld som har
med familjehedern att göra. Kickis uppger att många av de utsatta kvinnorna, har
blivit ”myndighetsbrända”. De har givit upp tron på att samhället kan hjälpa dem.
Många är totalt ensamma och självmordsbenägna efter att ha klippt banden med
familjen. Enligt Kickis är hennes erfarenhet att ett skyddat boende, helst i familj, med
ett nytt socialt nätverk, ofta är enda chansen för kvinnorna att överleva.11
10 Lasse Johansson, Närhetsanalys 11 SvD 2004-12-05 Skriven av Anna-Lena Haverdahl.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
14
4.4 Vilken Långsiktig hjälp finns det att få för någon i Saras situation?
Den långsiktiga hjälpen som kan bistås av de olika organisationen är att få hjälp att
flytta/fly till en annan stad som den utsatta personen kan tänka sig att bo i. Först och
främst måste en ”hot och riskbedömning” göras för att veta vart i landet denna person
kan känna sig någorlunda trygg. Denna utförs oftast av polisen.
Frivilligorganisationerna försöker ge de som är utsatta möjlighet till utbildning,
uppbyggnad av socialt nätverk, utveckling och en meningsfull fritid. Alternativ för
boende som finns för någon i Saras ålder är vanligtvis Familjehem/jourhem via
socialtjänsten alternativt egen lägenhet via socialtjänsten som tar hjälp av lokala
fastighetsbolag. Andra alternativ är HVB-hem som är speciellt för hedersutsatta.
Folkhögskolorna har även ett projekt som ser till att de får utbilda sig samtidigt som
de får boende på skolområdet. De olika frivillighetsorganisationerna kan även hjälpa
de utsatta med ett utlandsboende. För någon i Saras ålder innebär detta oftast en
aupairtjänst med sekretess belagda personuppgifter.12
4.5 Linnamottagningen
Linnamottagningen i Stockholm är en verksamhet som bedrivs utav 3 kvinnor.
Mottagningen erbjuder skydd och stöd till unga mellan 13-25 år som är utsatta för
hedersrelaterat förtryck, hot och våld. Linna mottagningen startade som ett projekt
inom Kvinnors närverk och ett samarbete med AB Vårljus, som är ett kommunalägt
vård- och behandlingsföretag. Ett mål som Linna mottagningen satsar på är att ge
socialsekreterare konkret rådgivning i akuta lägen. Mottagningen erbjuder villiga
socialsekreterare handledning och rådgivning och samarbetar gärna i ärenden. Sin
informationsspridning om deras existens göra mun-mot-mun-metoden, men de
besöker även skolor. De tre kvinnorna som jobbar på mottagningen är övertygade om
att socialsekreterarna inte är medvetet illvilliga i sitt bemötande av de drabbade,
12 Lasse Johansson, Närhetsanalys
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
15
snarare att de är bärare av okunskap som kan följa av orimliga och resursfattiga
arbetsförhållanden. Därför kan det vara avlastande för socialtjänsten att kunna köpa
hjälp av Linnamottagningen.
4.6 Socialtjänstensroll
Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i socialtjänstlagen.
Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen
får det stöd och den hjälp som de behöver.
Detta regleras i Socialtjänstlagen 2 kap 2 §.
Detta ansvar innefattar då självklart att kvinnor i hedersrelaterade brott får den stöd
och hjälp som de behöver.
Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd
och hjälp.
Socialnämnden bör härvid särskilt beakta, att kvinnor som är eller har varit utsatta för
våld eller andra övergrepp i hemmet, kan vara i behov av stöd och hjälp för att
förändra sin situation. Socialtjänstlagen 5 kap 11§
Det sista stycket trädde i kraft 2001 efter att första stycket kritiserats för att inte belysa
hur viktig det är att utsatta kvinnor får den hjälp och stöd de behöver.
Socialnämnden kan utse en särskild person (kontaktperson), eller en familj med
uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller henne närmaste i personliga
angelägenheter, om den enskilde begär det eller samtycker till det. 3 kap 6§
Socialtjänstlagen.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
16
En kontaktperson kan vara ett bra komplement till socialsekreterarens insatser för en
utsatt kvinna. Kvinnan är ofta i behov av omfattande stöd för att ändra sitt levnadssätt
och få styrka att ta sig ut ur en familj där hedern bestämmer hur hon ska leva sitt liv.
Det är viktig för dessa kvinnor att få prata med någon som har tid att lyssna och som
kan bistå i vardagssituationer och i andra situationer där kvinnan kan behöva hjälp.13
Socialtjänstens insatser för ungdom över 18 år:
• Organisera och ordna skyddat boende. • Identitetsskyddande åtgärder • Polishjälp vid behov • Ekonomiskt bistånd • Planering för en meningsfull fortsättning.14
4.7 Övriga hjälporganisationer
• Brottsofferjouren dom arbetar med att
• Ge medmänsklig hjälp och rådgivning till brottsoffer
• Ge stöd och upplysningar inför rättegångar
• Medverka till att brottsoffrens situation belyses
• Ha en jourtelefon dit kvinnorna kan ringa
• Kvinnohus arbetar med
• Skyddat boende för de utsatta kvinnorna
• Lokaler för gruppsamtal
• Eftervård med gruppverksamhet
• Utbilda kontaktkvinnor för att skapa ett nätverk för utsatta kvinnor
Kvinnojouren arbetar med
• Skyddat boende i akuta situationer
• Hjälp och stödsamtal
13 Utdrag från en svensk socialtjänst handlingsplan om utsatta kvinnor 2002 14 Om våld i hederns namn www.e.Ist.se/hedersfortryck
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
17
• Jourtelefon som myndigheter och kvinnor i krissituation kan ringa
4.8 Vår erfarenhet av att finna hjälp till Sara
Efter att Sara kom till vår lägenhet ringde Maria sitt första samtal till Handläggaren på
socialtjänsten. Socialtjänsten förstod ganska snabbt problemet, men hade ingen
lösning på det. Gömstället i vår lägenhet för Sara ansåg de vara ett bra gömställe. Sara
var själv i kontakt med handläggaren som gav Sara möjligheten att välja en ny stad,
en ny kommun. Sara förvånades av att de inte hade några förslag eller idéer att
erbjuda henne. Bollen låg i Saras händer, en tjej som enligt vår mening absolut inte
var i tillstånd att agera och hantera situationen helt på egen hand. Sara ägnade mycket
tid framför datorn, för att söka efter organisationer och möjligheter. Tillsammans
ringde vi många samtal till kvinnojourer, kvinnohus och frivilligorganisationer, alla
instanser var fullbelastade och hade ingen möjlighet att ta sig an Sara. Chanserna att
finna hjälp till Sara minskade, det gjorde även hoppet hos oss. Undertiden hade vi
kontakt med en polis i Sverige, som Sara fått kontakt med första gången hon blev
röjd. Denna polis försökte söka efter släktingen som klev in på Saras jobb och röjde
hennes identitet, det visade sig att han skulle utvisas men var på fri fot.
Efter många långa samtal fanns det slutligen en organisation i Sverige som var
beredda att ta emot Sara och ordna ett skyddat boende till henne. Problemet uppstod
när vi sedan vände oss till socialtjänsten. I flera dagar fick vi vänta på att rätt person
som skötte om socialtjänstens budget och utbetalningar, skulle återkomma efter
semester. Ingen kunde agera som ställföreträdare för denna, så det var bara att vänta.
Missförstånd och okunskap ledde till ett utdraget agerande från socialtjänstens sida.
Den organisation vi fick kontakt med gick sedermera in i diskussionen vi hade med
socialtjänsten, efter det var problemen lösta.
Saras dag för avkomst anlände. Sara fick polis eskort till flygplatsen och lämnade sitt
”hem”, en tredje gång.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
18
Av de egna reflektioner vi har gjort utav den här händelsen, så vill vi påvisa att
socialtjänsten sitter på en total okunskap gällande dessa händelser. Maria förde en
diskussion med en socialsekreterare som slutligen ”gav upp”, sade att hon inte hade
en aning om hur de skulle agera och att något sådant här aldrig varit föremål för dem
tidigare.
Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Där
fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd
och den hjälp som de behöver. Utav den erfarenhet som vi har, ställer vi oss nu frågan
hur man som socialtjänst kan vara så oförberedd på något som herderelaterade brott,
när det idag är en stor problematik och ett stort diskussions forum. Det är inte tjejerna
själva som ska behöva agera och tala om för socialtjänsten vad de vill ha utav dem. Vi
ser helt klart att ett bättre samarbete mellan socialtjänster och frivilligorganisationer
bör ske. Socialtjänsten bör tillsammans med organisationerna ordna en färdig
handlingsplan och agera utifrån gemensamma mål.
Okunskapen bör ersättas med kunskap, det är den bästa hjälpen!
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
19
5. Diskussion
Sara vet än idag inte vart hon ska ta vägen. Just nu bor hon i ett boende som en av
frivilligorganisationerna ordnat åt henne. Detta är dock en kortsiktigare typ av
boende, och hon vet ännu inte vart hon kommer att kunna bo i framtiden. Hon lever
ständigt med skräcken att de ska hitta henne igen. De har hittat henne två gånger, på
tre helt olika platser i Sverige, så vad är det som säger att de inte kommer att hitta
henne igen.
Av de egna reflektioner vi har gjort utav den här händelsen, så vill vi påvisa att
socialtjänsten sitter på för lite kunskap gällande dessa händelser. Maria förde en
diskussion med en socialsekreterare som slutligen ”gav upp”, sade att hon inte hade
en aning om hur de skulle agera och att något sådant här aldrig varit föremål för dem
tidigare.
Det här är ett stort problem. Detta väcker sådan förtvivlan och ilska inom oss. Vi
anser att det första stadiet i processen att försöka få bättring på detta bör vara att
utbilda socialtjänsten inom problematiken med hedersutsatta. De är den första
instansen, förutom i vissa fall polisen, som får kontakt med dessa kvinnor. Det är helt
orimligt, att man som i vårat fall får svaret av en socialsekreterare att hon aldrig stött
på detta, och därför inte vet hur hon ska agera. Även om man inte stött på detta
problem tidigare så ska det finnas en plan vid varje socialtjänst på hur man bör agera.
Man kan inte bara ge upp, som den kvinnan vi pratade med i princip gjorde. Hon kan
ju knappast hört talas om vad det innebär att leva under hedersrelaterat dödshot. För
hade hon hört talas om det och utbildats inom det, så hade hon aldrig avfärdat oss på
det sättet hon gjorde.
Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Där
fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd
och den hjälp som de behöver. Utav den erfarenhet som vi har, ställer vi oss nu frågan
hur man som socialtjänst kan vara så oförberedd på något som herderelaterade brott,
när det idag är en stor problematik och ett stort diskussions forum. Det är inte tjejerna
själva som ska behöva agera och tala om för socialtjänsten vad de vill ha utav dem. Vi
ser helt klart att ett bättre samarbete mellan socialtjänster och frivilligorganisationer
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
20
bör ske. Socialtjänsten bör tillsammans med organisationerna ordna en färdig
handlingsplan och agera utifrån gemensamma mål.
Det måste skapas fler akuta boende för dessa kvinnor. Sara hade tur som kunde bo hos
oss, medan vi väntade på att en plats någonstans skulle bli ledig. Vad händer med de
kvinnor som inte har någonstans att ta vägen medan de ”väntar på att få hjälp”.
Frivilligorganisationerna är visserligen väldigt duktiga på att göra rum så att de som
verkligen är i kris får hjälp, men att endast fem procent av 400 utsatta kvinnorna får
skyddat boende är en alldeles för låg siffra. Mer resurser krävs. Vi vet att det är lätt
för oss att ha som åsikt att det krävs mer resurser, men kan det egentligen vara så svårt
att skrapa fram lite pengar ur statskassan för att finansiera detta. Vi får inte glömma
att det mesta av pengarna och resurserna kommer ifrån hjälporganisationer som själva
finansierar sina projekt. Visserligen oftast på bidragspengar ifrån Socialtjänsten, men
varför inte göra det till en statlig verksamhet? Om vi gör det så kan socialtjänsten på
ett helt annat sätt utvärdera hjälpen som kvinnorna får, så att vi med säkerhet kan se
att hjälpen verkligen gör skillnad. Istället för att socialtjänsten bara lämnar ett bidrag
och slussar iväg dessa kvinnor och hoppas på att det löser sig. Vi tvivlar inte på att
frivillighetsorganisationerna gör sitt bästa, de är snarare en ovärderlig hjälp för dessa
kvinnor. Det vi dock ifrågasätter är, varför det krävs frivilligorganisationer så som
kvinnojourer och kvinnohus för detta. Detta arbete med de utsatta kvinnorna, ska inte
stå och falla på om det finns någon hjälporganisation som kan ta emot dem eller ej.
Det ska snarare vara ett faktum att när de befinner sig i en sådan situation som Sara,
så ska det finnas någon myndighetsperson som direkt står med öppna armar och
välkomnar henne. Detta kanske är ett önsketänkande från våran sida, men det vi
åtminstone tycker att vi kan begära, är att de inte på fredag kväll ska be oss avvakta
tills på måndag.
Sedan kan man även ifrågasätta polisens insats. Polismannen som Sara tog kontakt
med direkt när vi kom tillbaka till lägenheten, som sedan slussade oss vidare till
jourgruppen på myndigheten. Varför tog de inte kontakt med polismyndigheten i
västerbotten, och informerade dem om vad som hände Sara här? De satt ju trots allt i
andra delen av Sverige. De hade kunnat ta kontakt med polisen i Umeå, som
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
21
åtminstone kunde ha skickat någon som kunde ha kommit och pratat med Sara och
kollat hur hon mådde. Istället fick vi efter ett tag, numret till en speciell polis i Umeå,
som visserligen var specialiserad på detta, men hjälpen från honom kom då flera
dagar senare eftersom han inte hade möjlighet att hjälpa oss just då.
Varför kunde inte socialtjänsten hjälpt Sara att ringa alla dessa samtal, till alla dessa
instanser som hon och vi fick göra. Om inte vi funnits där då, hade hon klarat att ringa
alla dessa samtal och ta alla dessa diskussioner själv då? Det går inte att svara på. Det
som dock går att säga är att det är helt vansinnigt att hon själv skulle behöva sitta och
försvara situationen som befann sig i. Vi vet inte hur många som frågade henne om
det verkligen var så farligt att hennes släktingar hittat henne, och om hon verkligen
behövde fly osv.
Många kvinnor i dessa utsatta lägen känner sig ”myndighetsbrända” det vill säga de
har tappat givit upp tron på att samhället kan hjälpa dem. Sara är en av dem. Vi
klandrar henne inte heller, efter att vi själva fått sett hur det praktiskt fungerar.
Konsekvenserna för Sara har varit stora. Hon har varit tvungen att lämna sin familj,
sin hemstad, sina vänner och blivit tvungen att fly, nu för tredje gången. Vad
konsekvenserna i fortsättningen blir är inget som vi än vågar spekulera i, och hur hon
ska gå vidare nu vet hon inte själv.
Vart ska hon ta vägen, vad ska hon göra med sitt liv, och framförallt vad kan hon göra
utan att risken blir för stor att de hittar henne igen. Depressioner och självmordstankar
hos dessa kvinnor är vanligt, och vem orkar bygga upp ett nytt liv om och om igen,
för att sedan få det spolierat. Vi är oroliga för Sara. Varför finns det inte ett system för
att utarbeta en plan för henne och hennes framtid? I dagsläget säger Socialtjänsten att
hon ska bestämma själv vart hon vill ta vägen så hjälper de henne. Det är ju bra att de
frågar henne vart hon vill ta vägen, men är hon verkligen kapabel att komma fram till
vad som är bäst för henne, själv? Vi är väldigt tveksamma när det gäller detta. De
borde åtminstone ge henne några alternativ vart hon kan ta vägen, och vad som finns
att erbjudas där.
Vi håller tummarna för Sara och hoppas att allt löser sig. Trots de motgångarna hon
har mött så finns det människor som ständigt är aktiva runt om kring henne och
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
22
kämpar för att hon ska få tillbaka sitt liv. För oss känns det dock jobbigt att konstatera
att hjälpen är så långt borta när en sån här situation inträffar. Vi hoppas att vi har lyft
vår historia och kunnat ge en inblick till er läsare i hur konsekvenserna kan bli av att
leva under ett hedersrelaterat dödshot.
Hedersmord Maria Agby Zandra Persson Caroline Liivrand
05-03-23
23
6. Litteraturreferenser och källhänvisningar
Muntliga källor
• Samtal med Sara
Webbbaserade källor
• www.amnesty.se (2004-11-15) • sv.wikipeda.org/wiki/Heder (2004-11-19) • www.roks.se/verksamhet (kvinnor med invandrarbakgrund (2004-11-12) • Johansson Lasse, närhetsanalys www.e.Ist.se/hederfortryck (2004-11-12) • Om våld i hederns namn www.e.Ist.se/hedersfortryck (2004-11-19) • Rapport producerad av Margareta Viklund, fd. riksdagsledamot och Ulla-Britt Hagström, http://fcweb.kristdemokrat.se/kvinnor/por/S00D26D98-00D26DA2 (2004-11-14)
Skriftliga källor
• Khouri Norma/Förlorad heder/Prisma Bokförlag 2003-02 ISBN 9151840235 • Länskonferensrapport om hedersrelaterat våld i Dalarna (2004-05-10) • Kurslitteratur och föreläsning, sammanfattning Al Baldawi (2004-05-15) • Utdrag från en svensk socialtjänst handlingsplan om utsatta kvinnor 2002