MH e l a

HenrikI huvudet på

Mentalisten, illusionisten och tankeläsaren är tillbaka

Magasinet för oss medlemmari Kungliga Maskinsektionen

Nummer 1 • 2012

• Rapport från utbytesstuderande Maskinare • På gång i sektionen • Maskinarna berättar om hur de drygar ut studentkassan • Så är det att vara designingenjör • Vad hände sen? Gamla Maskinare berättar • Intervju med utbyteskoordinatorn

For a vehicle there has been one basic principle to endure a grenade; increase the thickness of the armor. The downside is that weight increases and performance decreases. This makes you an easier target, with only partly improved protection.

At Saab we took a different approach and tried to avoid the hit itself. It is said that a skilled samurai can use his sword to deflect an arrow in midflight. Even if this is hard for a vehicle, this is exactly what we do. Our Land Electronic Defence System, LEDS, detects the shell that is fired at you, analyses its path and intercepts with a small counter-munition. But does it work?

The answer is yes, and we reached astonishing results. This is only one example of what we at Saab do within defence and security to create a safer world.

Now, what would you like to examine more closely? We are currently looking for experienced and gifted people to help us create innovative solutions at the fore-front of technology. We offer master thesis positions, trainee positions and summer jobs. Read more about our available positions on our web site. Saab is main sponsor of Maskinsektionen 2011/12

WE TOOK A GOOD LOOK AT AN ARROW IN MIDFLIGHT AND FOUND A SOLUTION. WHAT WOULD YOU LIKE TO EXAMINE?

Read more and apply at: saabgroup.com/career

CHALLENGE TODAYANTICIPATE TOMORROW

t r e

M soM i MöjligHeter Tänk vad M kan stå för mycket, mmm… som i Mara-bou, M som i Maskin eller M som i möjligheter. Det är där vi står nu. Ibland kan det vara svårt att se det. Som när man sitter och sliter med en rapport en sen torsdagskväll i Nymble, eller står vid fräsarna i DaVinci klockan tre en tisdagsnatt, eller när klockan ringer vid sju och det är dags att åka till skolan och göra inläm-ningsuppgifter, trots att det är söndag. För att inte tala om tentaveckorna. Här snackar vi pluggångest. Mörka ringar under ögonen på trötta studenter med tomma blickar fyller vartenda ledigt utrymme på KTH tillsam-mans med sina högar av skolböcker. Det är i dessa stun-der man kan undra vad det är man håller på med. Hur man hamnade här. Om det verkligen är värt allt jobb. Och det är i dessa stunder det är lätt att tappa fokus på möjligheterna som hägrar.

i deTTa PreMiärnuMMer av Hela M har vi valt att fokusera på just dem. Du får läsa om de som inspi-rerar oss att fortsätta, om Hans som har drömjobbet som designingenjör på en världsledande designbyrå, om masterstudenterna som berättar om varför de har valt rymden, produktutveckling och miljön som sina framtidsbranscher och om maskinare som tagit chansen att upptäcka världen och studera utomlands. Dessutom svarar utbyteskoordinatorn Katie på hur du gör för att ta steget du också.

inTe för aTT vi har det sämre här hemma, tvärtom. På Maskin händer det just nu massor. Vi har under hösten fått en verkstadsförening, Maskineriet, en fotoförening, M-formatarna och Jipponämnden och Smörjkammar-nämnden har startat igång på nytt. Och mer är på gång! Är det något du tycker saknas? Har du en föreningsidé som du vill förverkliga? Inga problem, på sidan 29 får du veta exakt hur du ska gå till väga.

dessuToM får du i detta nummer läsa om mitt möte med Sveriges kändaste mentalist, Henrik Fexeus, som läser mina tankar och även ger oss maskinare tips på minnestekniker som underlättar studierna. Du får också läsa om hur maskinare gör för att dryga ut studentbud-

geten, hur livet på Chalmers egentligen ser ut och så får du möta gamla maskinare som berättar om hur Maskin såg ut på 80-talet och om hur det gick för dem sen. Och mycket mer därtill.

Jag HoPPas aTT du ska gilla Maskinsektionens nya tidning Hela M. M som i mäktig, mystisk och M som i Missa inte. ida nilssonChefredaktör

PS. Vi vill såklart veta vad du tycker om tidningen! Vad var bra? Vad saknade ni? Och skulle du vilja vara med och göra nästa nummer? Maila helam@m.kth.se!

››Det är i dessa stunder det är lätt att tappa fokus på möjligheterna som hägrar‹‹

Ledare

redaktionenhej! det är vi soM har gjort tidningen soM du håller i din hand.

f y r a

Josephine BrobergSkribent

Malin AlrosSkribent

Kalle ErikssonSkribent

Ola HarströmFotograf och skribent

Emma ElofssonRedaktör och skribent

Ida NilssonChefredaktör och AD

Maria ToressonSkribent

Katja RantalaSkribent och krönikör

Amanda BergSkribent

Richard AsztalosKrönikör

Emma RingqvistSkribent och illustratör

Gustav MarinSkribent

Hela M är ett medlemsmagasin från Kungliga Maskinsektionen vid THS.

ansvarig utgivare Henrik Jonhed, Maskinsektionens ordförande, ordf@m.kth.se

annonsera i Hela M Christoffer Orrgren, Näringslivsnämndens ordförande, nno@m.kth.se

Tryckeri Elanders NRS TryckeriMH e l a

nuMMer ett tvåtusentolv

f e m

8 Drömjobbet Förr eller senare börjar jakten på jobbet. Hans Nyström som har hittat sitt drömjobb - som designingenjör på en världsledande designbyrå i Stockholm.

12 UtlandskorrespondenterMaskinare rapporterar om sina studier och resor från olika delar av världen.

18 Det är tanken som räknasMentalisten Henrik Fexeus är åter aktuell med en ny show. Men kan han läsa andras tankar på riktigt?

24 Hitta det perfekta extrajobbetFör att dryga ut kassan kan det vara bra med ett extrajobb, Maskinarna berättar om sina. ”Mitt jobb ger en energikick”, säger Rebecca Hammel som jobbar som träningsinstruktör på Sats.

28 Sektionens sidorVad är på gång i Maskinsektionen?

40 Vad hände sen?Trots att det kan kännas långt borta så vet vi alla att det finns ett liv efter KTH. Vi har mött två gamla maskinare som berättar om hur det gick för dem och om hur Maskin såg ut på deras tid.

8

24 18 28

när det koMMer till fotografering handlar allt oM ljus. lär dig kontroLLera det och du lär dig att ta bra bilder. här får du veta hur de tre vIktIgaste inställningarna på din systeMkaMera fungerar. a v : o l a H a r s T r ö M

lär dig foTa

s e x

Lär dig...

1. Bländaren

Bländaren justerar hur mycket ljus objektivet släpper igenom till sens-orn. Ljusmängden beror på öppningens area. Blän-daren bestämmer utöver ljusinsläpp även skärpe-djupet, det vill säga hur mycket av motivet som är i fokus. En stor bländar-öppning (lågt bländartal) ger kort skärpedjup och en liten öppning ger långt skärpedjup. Ett kort skär-pedjup är bra om man till exempel vill separera en person från bakgrunden.

2. sluTaren

Slutartiden säger hur lång tid slutaren kom-mer att vara öppen vid exponeringstillfället.Korta tider är bra om du vill att något som rör sig fort ska bli skarpt på bild. Längre tider behövs när ljuset är svagare och sensorn behöver mer ljus. Vid längre tider ökar dock risken för rörelseoskärpa. För att undvika detta finns tumregeln att den längsta slutartiden du bör använda är 1/brännvidden på objektivet. Om det på kameran sitter ett 50mm objektiv bör du därför inte använda en slutartid längre än 1/50 sekunder.

3. iso

Det sista av de tre viktiga talen på kamerans display är ISO-talet. Det är ett mått på hur mycket sensorn förstärker ljuset som landar på den. Om bilden blir för mörk, trots att bländaren är så öppen som det går och slutartiden är så lång som du är bekväm med så är ISO-värdet sista utvägen. Ju högre ISO-värde dessto mer förstärks de elektris-ka signalerna från sensorn och bilden blir ljusare. Värt att tänka på är att ett högt ISO-värde introdu-cerar brus i bilden.

sunny 16

Det är bra att lära sig vilka kombinationer som pas-sar i vilka situationer. En solig dag kan till exempel ISO 100, 1/800 sekunds slutartid och bländare 5,6 vara en bra startpunkt. Detta är extrapolerat från en regel vid namn Sunny 16, som säger att om det är soligt väder och kame-ran är inställd på bländare 16 (f16) så ska ens slutar-tid vara lika stor som ISO-talet. Till exempel ISO 100 och 1/100 sekund.

Den bättre bilden är tagen med bländartalet f1.4 och ISO 320, kort skärpedjup och lågt ISO.

Den brusiga bilden med långt skärpedjup är tagen med bländ-artalet f22 och ISO 25600.

ibland kan det vara trevligt att pIgga upp vardagen Med en ny vattenflaska eller kanske en fräsch Matlåda. här

koMMer det lite tips på saker soM kan underlätta och göra en vanLIg skol-

dag något roLIgare. a v : k a T J a r a n T a l a

sMarTavardagsPrylar

lär dig foTa USB koppvärmareSitter du framför datorn med kallt kaffe innan du hunnit dricka upp det? Plugga in den här koppvärmaren och kaffet håller sig varmt. 99 kr på coolstuff.se.

LegodrickflaskaÄr du lite trött på den där gamla vanliga vattenflaskan av typen Loka eller Ram-lösa? Varför inte investera i något lite roligare, som en vattenflaska i form av en Le-gogubbe? Finns att köpa på skolshoppen.se för 79 kr!

Thinking putty Om du känner dig stressad mitt i tentaplugget och be-höver lite tid att slappna av kan den här leran vara skön. Ta ut dina aggressioner på den och forma den till vad du vill utan att leran plasti-cerar. 129 kr för en burk på roligaprylar.se.

Frozzypack matlådaIbland kan matlådan kännas lite ofräsch vid lunchtid efter att ha varit i rumstemperatur ett antal timmar. Den här matlådan håller kylan länge om den får stå i frysen ett tag. 150 kr på Designtorget.

s j u

plock

DrömjobbetdesigningenJör

flera projekt. För tillfället är han projektledare för fyra projekt samtidigt som han hjälper till i cirka tre andra. - Som designingenjör job-bar jag ofta mycket med projektledning, eftersom vi ofta har djupare kun-skap om det som kommer efter designfasen, säger Hans. Ofta arbetar indu-stridesignerna här mer med estetik, formförslag och konceptförslag, med-

efter drygt en kilome-ters promenad från

Alviks tunnelbanesta-tion börjar längorna av bostadshus ta slut och ett industriområde ta vid. Bortom skymtar kolo-nilotter och ett impone-rande hus. Vi kikar på adressen och undrar om det verkligen stämmer. Kan den här gigantiska gula villan verkligen vara Ergonomidesigns lokaler?

väl inne försvinner

alla våra misstankar. På hyllorna i hallen står rader av produkter som Ergo-nomidesign kan stoltsera med - antivibrationshand-skar, mobiltelefoner, högtalare, kaffekannor och mycket, mycket, mer. Vi har tagit oss hit för att prata med Hans Nyström som arbetar som design-ingenjör på Ergonomide-sign. Han har arbetat här i fem år och hunnit med

han utvecklar produkter soM används av Människor världen över. hans nyström har jobbet vi alla vill ha - soM designingenjör på ergonomIDesIgn.

å t t a

reportage

Ergonomidesign grundades 1969 av en handfull industridesig-ners. Idag har de cirka 60 anställda på konto-ret i Alvik och filialer i Tokyo, London, Bern och Boston.

De designar produk-ter och tjänster för olika typer av företag, bland annat Atlas Copco, Volvo CE, IKEA, SAS och Pepsi Co. Ergonomidesign har vunnit cirka 200 internationella design-priser, däribland det prestigefyllda Red Dot Award. Företaget har idag över 300 patent.

F A K T A

Hans Nyström arbetar som designingenjör på Ergonomidesign

TeXT: eMMa elofsson foTo: ola HarsTröM

designingenJör

n i o

en dag Med Hans nysTröM

6:30 – Vaknar och fixar fru-kost till mina två små barn.

8:30 – Cyklar till ergonomi-design efter att ha lämnat barnen på förskolan.

9:00 – kombinerar plane-ring av dagen med en kopp nybryggt kaffe.

9:15 – läser e-mail vad våra kunder som befinner sig i asien jobbat med under natten som varit.

9:30 – kort avstämnings-möte med projektmedlem-mar.

10:00 – Jobbar med lösa problem och stämmer av dessa med projektgrupp och kund (oftast i illustra-tor eller Photoshop).

12:00 - lunch på jobbet.

12:30 – implementerar nya lösningar i konceptuell Cad (och fräser ut) eller tar fram skissmodeller för hand i modellverkstaden.

16:00 – stämmer av med projektmedlemmar och skickar därefter modellerna till våra kunder.

17:00 – Cyklar hem.

an vi har djupare kunskap kring tekniska koncept, implementering samt att ta fram modeller. Gränsen mellan industridesigners och designingenjörer är dock lite flytande och in-dividberoende. Vi jobbar med liknande uppgifter, ofta tillsammans i integre-rade grupper med indu-stridesigners, ergonomer, interaktionsdesigners etc.

Hans BeräTTar att som projektledare så går arbetet ut på att först ta in förfrågan från kunden ge-nom en brief. Denna gäl-ler det sedan att tolka för att sedan skicka tillbaka en debrief och en offert. Han påpekar att kontak-ten med kunden är väldigt viktig för att komma fram till en bra slutprodukt. För att kunden ska förstå designförslagen görs ofta handjagade modeller tidigt i processen.- Även om det ser bra ut på skärmen så behöver det inte vara det i verklighe-ten, därför är det bra att ta fram verkliga modeller för att kunna kommunicera.

soM ProJekTledare följer Hans hela proces-sen för att kunna följa upp och förstå tanken bakom designförslagen, även om han inte behöver vara direkt delaktig i alla steg.

när ProdukTens design är klar, konstruktörerna har fått säga sitt om det tekniska innehållet (exempelvis tekniken i en mobiltelefon) och ytorna är bestämda, så gäller det för Hans att göra en slutlig formbestämning till kunden (i det fallet att en CAD-fil är slutleveran-sen). Ett normalt projekt tar mellan ett halvt och tre år.

för aTT sTå uT i mäng-den bland konkurrerande designföretag tycker Hans att det viktigaste är att

göra ordentliga använ-darstudier. Ett exempel är mobiltelefonerna som Ergonomidesign designat för Doro. På den testades bland annat knappstor-lek, greppvänlighet och kontraster.- Det kostar att göra studier, men det är dyrare att göra en produkt som inte säljer. Därför brukar vi övertyga kunden om vikten av att göra flera användartester för att verifiera produkten.

innan vi går tar Hans med oss på en rundtur i huset. Förutom ett kontorslandskap med en otrolig takhöjd och ett gigantiskt kyrkliknande fönster med utsikt över vattnet (huset som Er-gonomidesign bebor har tidigare varit en missions-skola), så finns en källare full med olika verkstäder. Det är med ett styng av avundsjuka som vi öppnar ytterdörrarna mot koloni-lotterna och tänker på lilla Da Vinci, cirka 5 gånger mindre men gjord för 5 gånger så många personer.

›› Det kostar att göra studier, men det är dyrare att göra en produkt som inte säljer. ‹‹

Hur funkar det här? Ida Nilsson, Ola Harström och Emma Elofsson fick testa ett nytt interaktiv musikspel

Användarstudier var viktiga när Ergonomidesign tog fram Doros mobiltelefoner

t i o

utmaningen

snålastvinnerDe flesta av oss har dagligen med oss matlåda till lunch. matlådan är ett enkelt sätt att spara pengar på, men ibland tryter inspirationen och den med-havda matlådan känns inte alls lockande. Därför utmanade vi två p-studenter att laga den billigaste och godaste matlådan, allt för ett aktivt utbyte av matlagningskunskaper och tips för att hålla budgeten nere. T e X T : J o s e P H i n e B r o B e r g | f o T o : o l a H a r s T r ö M

Molly Ericson och Josephine Are Karlsson, båda P09, blev utmanade att laga billigaste matlådan

Molly ericson och josep-hine are karlsson pluggar båda design och produkt-framtagning år 3. de är båda intresserade av mat-lagning och att försöka reducera sina matlag-ningskostnader utan att kompromissa med matens smak. därför utmana-des de på en lunchrast i smörjis och undertecknad utgjorde enhällig domare.

snålast

Ingredienser4 st matlådor

1 gul lök4 st schalottenlökar1 klyfta vitlök1 burk tonfisk i vatten (eller olja)8 cm tomatpuré från tub, 2 dl turkisk yoghurt250 g pasta (färsk basilika-spenatpasta) Pris per portion ....................... 9 kr

Gör såhärHacka alla lökar, glöm inte skid-goggles! Börja koka pastan.Fräs lökarna tills de mjuknar. Häll av vattnet från tonfisken. Lägg i tonfisk, tomatpuré och turkisk yoghurt i pannan. Detta ska inte kokas utan bara värmas upp i 3-5 min. (Vill man koka upp det får man slänga i lite potatismjöl eller maizena för att inte den turkiska yog-hurten ska skära sig.) Salta och peppra efter egen smak.

A r e s p A s T A á l A

d r e i s o r T e r s l ö K

e l v a

BeTyg Ares pasta á l a drei sorters lökPrisvärd 5innovativ 5smakupplevelse 4lättlagad 4

summa 18/20

Mollys specialpastaPrisvärd 4innovativ 5smakupplevelse 5lättlagad 5

summa 19/20

Ingredienser5 st matlådor

250 g tagliatelle400 g krossade tomater3 torkade chili3 klyftor vitlök1 gul lök250 g Ricotta1 nypa socker eller honungSoltorkade tomaterPris per portion ....................... 11 kr

Gör såhärHacka den gula löken fint. Fräs sedan den gula löken med hackad chili och vitlök i rikligt med olivolja (snåla inte!). Tillsätt krossade tomater, Låt puttra. I med lite socker eller honung, soltorkade tomater efter behag, salt och peppar och eventu-ellt lite balsamvinäger om du har någon hemma som står och skrotar. Smaka av tills rätt hetta uppnåtts! Samtidigt kokas tagliatelle.Blanda ihop sås och tagliatelle, peppra och tillsätt en stor klick Ricottaost!

M o l l y s

s p e c i A l p A s T A

HeJ, världen!reportage

aberDeen, goLD coast och parIs... maskInare fInns runt heLa vårt jorDkLot - I varje nummer får Du möta några av Dem

Hej alla där hemma, jag är nu inne på min

fjärde månad som utby-tesstudent down under och tänkte därför passa på att beskriva hur det är att plugga här i Australien. För mig var Australien ett självklart första val. Hade hört så mycket bra om landet och eftersom jag aldrig varit här förut kän-des det perfekt att kunna resa hit utan att ta en paus från studierna. Hade också länge velat lära mig

att surfa vilket numera är det roligaste jag vet.

Jag är inne på mitt tredje år på P-program-met och tänker välja indek som master och jag hade tur att båda kurserna som jag måste läsa för att få börja på indek är på vår-terminen och jag slipper därmed leta motsvarande kurser här på Griffith Uni.

under denna termin kan jag, utan att över-

driva, säga att jag haft den bästa tiden i hela mitt liv. Vet att det måste låta väldigt klyschigt men livet här är verkligen avslapp-nat och underbart. För stunden har jag det dock inte lika fantastiskt då jag nyligen lyckades stuka båda mina fötter i en liten kitesurfingolycka, och är nu tvungen att ligga hemma på soffan och låta mina tre snälla rumskom-pisar ta hand om mig.

kiTesurfing är en av alla roliga saker man kan hitta på här i Gold Coast. Annat roligt man kan pro-va på här är vågsurfing, kajakturer bland delfiner, bestiga ett berg där man är bland de första som ser soluppgången i världen och gå på överdimensio-nerade poolpartys för att nämna några få.

MiTT BäsTa Minne

härifrån är när jag en förmiddag paddlade ut

joakim på australiens guldkust: Livet här är underbart!

t o l v

av: aManda Berg | foTo: PrivaTa

med ett par kompisar vid vårt favoritsurfingställe. Det var helt vindstilla och de stora ljusgröna vågorna glänste ordentligt av den stekande solen. Efter en halvtimme av hårt padd-lande lyckades vi till slut komma ut och då var det bara att slappna av och börja leka!

aTT sTudera Här är också ganska annorlunda. Mitt utbytesuniversitet heter Griffith University,

eller Griffith Uni på aus-tralienska, och erbjuder utbildning till många yrken så som lärare, sjukgymnast, ingenjör, ekonom, tandläkare etc. Alla kurser som jag läser innehåller flera moment så som inlämningsuppgif-ter och delprov, vilket gör att sluttentan aldrig väger mer än 50 procent av kursen. Det är tydligt att Griffith Uni har mycket mer pengar att lägga på föreläsningssalar, lärare

och så vidare än vad KTH har, men med tanke på att nästan varje student betalar cirka 60 000 kr per termin för att studera här, är det kanske inte så konstigt.

deT Jag saknar mest med Sverige är helt klart att vara med min familj och mina kompisar. Det vore också riktigt kul att ta en höstjoggingtur i sko-gen då luften är mycket friskare. Förhoppningsvis

kommer nog det mesta vara sig likt när jag kom-mer tillbaka.

Hur soM så kan jag varmt rekommendera en termin i Australien och det enda negativa jag kommer på just nu är att tiden går alldeles för fort när man är här.CHeers MaTe!

HeJ, världen!

joakim på australiens guldkust: Livet här är underbart!

t r e t t o n

››varje student betalar cirka 60 000 kronor per termin för att studera här‹‹

Joakim Helgodt har lärt sig att surfa i Australien och det är numera favoritsysselsättningen.

t j u G o t r e

Heey, how’s it going? Eller ’Fit like?’ på

”aberdeenska”. Jag har varit i Skottland i snart två månader - tiden går helt galet fort! Här är fantas-tiskt vackert, nog för att jag anade det redan innan, men verkligheten är så mycket bättre än på bild!

valeT aTT åka till just Skottland föll på dess lockande natur och kultur, jag har alltid velat åka hit, så det var ju bara att passa på. Även om det är ett engelskspråkigt land känns det inte alltid så, som när man hör fraser som ’Foo’s yer doos?’ = ’How are you doing?’ eller ’Fitya dee’in’ = ’What are you doing’.

universiTeTeT är riktigt gammalt, det grundades 1495, och är beläget i Old Aberdeen. Området har många fina gamla bygg-nader och kullerstens-gator. Aberdeen kallas silverstaden för att många byggnader är byggda i granit, så när solen skiner glittrar staden. Vi är ca 16 000 studenter här och jag vet att ca 800 är medlem-mar i International so-ciety så jag skulle gissa att närmare 1000 studenter är utbytesstudenter eller kommer från ett annat land för att göra hela sin utbildning här.

universiTeTeT Har cirka 150 sportclubs och societies och onsdagar är lektionsfria för att man ska hinna engagera sig i olika grupper. Jag är med i International society, European society och Whiskey society. De an-ordnar bland annat resor, så nästa vecka ska jag till ett destilleri och till stir-ling. Skolan har ett helt nyöppnat bibliotek där jag pluggar nästan varje dag, riktigt bra utbud och en trevlig pluggmiljö.

deT aBsoluT BäsTa tu-ristmålet hittills har varit Stonehaven, en liten stad söderut, det var riktigt fint – allt som jag tänker på som skotskt finns där, dessutom kommer ”deli-katessen” friterad Mars därifrån, bara det liksom.

deT är väldigT kul att träffa nya människor och det blir en härlig kultur-blandning när man umgås mycket med utbytesstu-denter från alla håll och kanter. Större delen av alla Erasmus här är tyskar så risken är nog ganska stor att jag kommer hem med en tysk-engelsk ac-cent snarare än en skotsk! Men med risk för att låta blödig så saknar jag min familj och vänner och ärligt talat, lakrits också.

›› universitetet är riktigt gammalt, det grundades 1495‹‹

emma i aberdeen:verkligheten över-träffar bilderna!

f j o r t o n

reportage

Emma Nordström älskar det vackra landskapet i Skottland.

f e m t o n

kalle i paris: en galen helg i syndens tecken

efter att ha lämnat packningen på hostellet (som enligt min

medresenär bäst beskrivs som bil-ligt, centralt och fuktigt), utfört en dag av klassiskt turistande, miss-lyckats att ta oss över språkbarriä-ren samt ätit en strålande middag drog vi ut för barbesök i området kring Bastille. Bastilleområdet skul-le kunna beskrivas lite som Paris motsvarighet till Söder, det vill säga lite billigare öl och lite mer I don’t give a fuck-attityd. Efter ett antal drinkar på nästan lika många stäl-len hamnade vi på en bar där ett li-veband slaktade låten Bad Romance med Lady Gaga eller som sångaren med sin franska accent föredrog att kalla den ”charlie better man”. Med en konversationsöppnare i bag-gaget sökte vi kontakt med några parisiskor och efter en dryg timmes

charmande samt utbyte av num-mer kunde vi under lördagen läsa ett textmeddelande med inbjudan till en förfest hemma hos några livs levande parisare. Just detta är vad jag älskar med att resa, möjligheten att träffa ”locals” och med hjälp av dessa hamna på det där stället man annars aldrig skulle hamnat på. Detta ställe visade sig senare vara ett av Paris allra dyraste uteställen

(15 euro för en 33 cl Carlsberg), det var dessutom öppet till fem så jag var minst sagt nöjd över att jag fört över lite extra från sparkontot innan resan.

aTT vakna på söndagen var tro-ligen det allra sämsta med resan. Men å andra sidan kunde ju dagen bara bli bättre. Våra nyfunna vänner hade inte tröttnat på oss och när erbjudandet om vi ville hänga med dem på söndagen kom var vi inte långsamma med att tacka ja. Vi möttes upp i Le Marais, vilket är de judiska bögkvarteren. Där startade vi med att äta världens bästa falafel (vilket också var vad restaurangen hette). Om man nu inte tror på den sortens marknadsföring så är det svårt att ifrågasätta den långa kön som bildats utanför. Efter maten vandrade vi runt i kvarteret vilket erbjöd en del second-hand-butiker, vilka dessutom var öppna till skillnad från övriga Paris som helt stängt ner under söndagen (judarna hade chillat hela lördagen...).

när kloCkan hade slagit elva på söndagskvällen hade det klokaste

beslutet varit att ta sig tillbaka mot hostellet, då bussen till flygplatsen skulle avgå 6 morgonen därpå. Men efter ett erbjudande om att följa med till en jazzklubb dykt upp kunde jag som den musikälskare jag är omöjligt avstå. Efter att ha hittat en gata så liten att inte ens gatan som låg närmast fanns utskriven på den annars detaljerade kartan klev jag in i en tom liten bar. I barens ena hörn fanns dock en smal trappa som ledde ner i källaren och ner i källaren gick jag. Där togs jag emot av en våg med varm fuktig luft fylld av mänsklig odör. Efter en sisådär femton minuter när imman på glasögonen lagt sig hade jag hun-nit beställa en öl samt tagit plats i stenvalvskällaren vilken direkt ledde tankarna till en mycket gammal vinkällare. Då började bandet spela och till min stora förtjusning var det bluesens böjda blå toner som fyllde upp rummet… Hur bra tyckte jag då om kvällen? Klockan fem kollar jag på klockan, svär för mig själv och springer med lätt berusade steg i full fart mot bussen.au revoir!

››batilleområdet är som paris mot-svarighet till söder, billigare öl och mer I don’t give a fuck-attityd‹‹

Vive la France! Kalle Eriksson, längst till höger, trivs i Paris. Här utanför L’As du Fallafel i Le Marais.

PUMPNING, RENINGOCH CIRKULATION AV

VI LEDERUTVECKLINGEN AVHÅLLBAR TEKNIK FÖR

VATTEN.

ITT har blivit Xylem.Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra. Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden – Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin.

Vill du veta mer om Xylem, gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb

Varför ska man studera utomlands?- Att åka utomlands är lärorikt både ur personligt perspektiv, men det ger också en merit i arbetslivet. Du lär dig både språket bättre och visar för kommande arbetsgivaren att du är en person som vågar prova på nya saker. Man får nya perspektiv men framförallt är det väldigt roligt.

Vad ska man tänka på innan man söker?- Ta reda på vad du vill få ut av dina utlandsstudier. Vill du jobba i Spanien efter studierna kan det vara bra att plugga där ett år och lära sig språket och kulturen. Ta också reda på vilka universitet som har de kurser du vill läsa. Bäst är att åka under en termin då man har få obligatoriska kurser vilket gör valmöjligheterna större. Ju mer förberedd du är desto lättare blir det då du kom-mer på plats.

Vad krävs för att få åka iväg?- För det första måste man ligga i fas med sin utbild-ning, dvs. man måste ha klarat sina obligatoriska kurser samt ha tagit 30 hp per termin man studerat. Sedan måste man ha språkfärdigheter så att man klarar av

studierna. Därefter fördelas platserna utifrån ett viktat medelbetyg. För de populäraste utbildningarna brukar det krävas ett betygssnitt på ca 4.0 . Från Maskinsektio-nen är det ca 80 elever som är utomlands just nu.

Vad händer efter man har blivit antagen?- Efter att du blivit godkänd får du skriva ett cv samt ansökan till det universitet du söker. Därefter behöver en studieplan läggas upp och de kurser du tänkte läsa behöver godkännas av programansvarig.

Vad kostar det?- Utbildningen är gratis då man åker via KTH. Men man kan också åka på egen hand vilket många gör under sitt ex-jobb. Annars kostar boende, mat och resa som vanligt. Det finns flera stipendier att söka, både inom KTH och externt så det brukar inte vara något problem.

Har du själv pluggat utomlands?- Jag har bott 12 år utomlands och pluggat 6 år i Lon-don där jag även åkte på utbyte till andra skolor. Jag rekommenderar verkligen alla att åka, det ger så mycket att studera utomlands. Så länge man är flexibel med vart man vill plugga och ligger i fas kan man komma iväg. Det kan vara en lika stor upplevelse att plugga i Norge som i Kina.

Läs mer om utlandsstudier på www.kth.se/student/utlandsstudier.

är det allt du behöver veta för att plugga utomLanDs? Den internationella koordinatorn, katIe ZmIjewskI, svarar på frågorna.

Pass På!

s j u t t o n

TeXT: Malin alros | foTo: ola HarsTröM

Intervju

Katie Zmijewski har själv pluggat 6 år i London.

Det Är tanKen som rÄKnas

Du har säkert sett henrik fexeus stå i tv och förutse exakt vad folk ska göra. precis när jag ska inleda min intervju med mannen med superkrafterna drabbas jag nästan av panik: tänk om han faktiskt kan läsa Mina tankar?en timme och tretton minuter senare har jag svaret...

Intervju

a r t o n

T e X T : i d a n i l s s o n | f o T o : o l a H a r s T r ö M

n i t t o n

›› jag är fullt nöjd med att köra mitt eget race‹‹

Mentalisten Henrik Fexeus besökte oss på KTH för en intervju med Hela M.

›› Ärligt talat, vad folk går runt och tänker på, det är inte så jävla intressant för någon annan. ‹‹

Tänk dig själv situatio-nen: Henrik Fexeus

har medverkat i mängder av tv-program där han läst folks tankar. Han har gett ut mängder av böcker som handlar om påverkan. Nu sitter han framför mig, beredd att besvara mina frågor. Då slår det mig: han kanske redan vet vad jag ska fråga om? Han kanske styr mig till att ställa de frågor han själv vill ha? Äh, nonsens...

Min försTa fråga ska handla om hans nya show, I ditt huvud. Men Henrik hinner före. Samtalet leds in på overaller och frackar för att övergå till hemliga KTH-hälsningar med frimurar-feeling för att sedan glida in på Phöpo. Nåväl.

kanske är deT en ut-tänkt strategi, kanske inte. Hur som helst har han fått mig att prata om mig själv och om KTH. Jag känner mig såklart redan mer bekväm med konver-sationen.

så Hur Har egentligen arbetet gått med den nya showen? – Det är ganska stor skillnad mot förra. Och ingen alls. Det är fortfa-rande jag, men jag hoppas att det ska vara större, galnare och ja… bättre.

Det kommer att ligga i gränslandandet av vad som är på riktigt och vad som inte är det. Men det får publiken bilda sin egen uppfattning om.

deT är försTås helt nytt material också, och han hämtar inspiration från något oväntade håll.

Inför nya showen tittade han till exempel mycket på skräckfilmer från 70-talet. I dessa hade de ofta seanser i spökhus, något som Henrik nu för-söker återskapa på scen.

vi läMnar den nya sho-wen för ett tag och börjar i stället prata om hur det hela började, hur han kom in på den här banan. Hen-rik berättar att han redan i skolan ville förstå män-niskor bättre samtidigt som han intresserade sig för trolleri. Och där fanns den magiska och möjligen ovanliga formeln som han sedan använt för att skapa sin egen succé.

redan i grundskolan ville Henrik förstå varför vi

människor beter oss som vi gör.- Jag hade säkert kunnat få en aspergerdiagnos, jag förstod liksom inte de sociala oskrivna reglerna för att leka med kompisar. Jag var den som stod i ett hörn och inte riktigt fat-tade vad som hände.

Men Henrik kämpade på och gick sin egen väg. Han studerade allt från psykologi och filosofi till mediepåverkan. Han blev oerhört intresserad av hur medium jobbar och alla de knep som de praktiserar.

Henrik funderade på hur man kunde använda den här kunskapen i underhållningssyfte och då föddes plötsligt idén till tv-programmet Hjärnstorm. Programmet fokuserade på den senaste psykologiska forskningen och testade teorierna på intet ont anande männis-kor på stan.

Henrik lyCkades bland annat få småbarnsmam-mor att glömma namnen

på sina egna barn som satt i vagnen och värnpliktiga att betala 200 kronor för en hundring (!).

den unika programidén blev snabbt en succé.- Jag vill göra mina egna grejer, jag vill inte göra något som någon annan gör. Sen kan någon få göra något som liknar det jag håller på med, det skiter jag i. Jag är fullt nöjd med att köra mitt eget race.

Hans sHower bygger på att han tar upp folk på scen för att skapa en illusion om att han kan styra deras val eller läsa deras tankar. – Jag är helt beroende av interaktionen mellan andra människor, den kan man aldrig riktigt förutse, vilket gör att jag är beredd på att minst ett nummer varje gång inte riktigt går som jag tänkt mig. Den som är ambitiös har en back up-plan, men jag är en lat jävel och därför hamnar jag ibland i job-biga situationer.

Han BeräTTar om den gången han var med i Nyhetsmorgon för att promota förra showen. Tricket gick ut på att pro-gramledaren skulle välja olika kort med symboler på och Henrik skulle lista ut vilket och hålla upp ett

Intervju

t j u G o

›› Du tänkte bara, men ändå visste jag på vad, så du borde ge mig alla dina pengar och gå med i min sekt. ‹‹

t j u G o e t t

›› om man ska tänka utanför boxen tänker man inte på ingenjörer för det är de som bygger boxen ‹‹

Mentalisten Henrik Fexeus har gjort sig känd som pro-gramledare, förfat-tare, föreläsare och underhållare. Han skapade programmet Hjärnstorm, har suttit i juryn i Talang och skri-vit böckerna konsten att läsa tankar, när du gör som jag vill, alla får ligga och konsten att få mentala super-krafter. Han turnerade tidigare med han med sin show sinnesCirkus och är nu aktuell med showen i ditt huvud på rival i stockholm.

F A K T A likadant. Han lyckades matcha två av fem, inte fler än han statistiskt borde ha lyckats med.– Två miljoner tittare och det gick åt helvete, men vad ska man säga? Se showen, den är bättre!Han skrattar bort det och förklarar att det bara blir så jobbigt som man visar att det är. Det är bäst att ta det hela med ro när det inte funkar.

de allra flesTa för-knippar ändå Henrik Fex-eus med tankeläsning, och jag undrar om han kan läsa mina tankar. Camilla, som sitter bredvid, upp-manas att lägga upp fyra

valfria saker på bordet: En mobil, en penna, en ring och en flaska.

Henrik Ber Mig att välja en av sakerna, lägger sin hand över min och försöker samtidigt lista ut vilken pryl som jag tänker på. Jag hoppas lite att han väljer fel, vill inte att han ska överlista mig på sam-ma sätt som alla andra. Men självklart stannar han över ringen. Rätt!

Hur i Hela friden kunde han veta det?– Du tänkte bara, det var det enda som hände. Och ändå så visste jag vad du

tänkte på, så uppenbarli-gen har jag någon form av connection med dig och förmodligen borde du ge mig alla dina pengar och gå med i min sekt, säger Henrik skämtsamt.

sen ger Han en längre och mer sannolik förkla-ring till hur tricket gick till. Det hela handlar om idiomotorisk muskel-respons. Enligt Henrik får alla våra tankar en fysisk manifestation, vilket gjor-de att han kunde känna att jag tänkte på ringen.

Hur Brukar folk rea-gera när de får veta att du är tankeläsare? ››

– En del blir rädda och nervösa, de tänker lite högt om sig själva. Ärligt talat, vad folk går runt och tänker på, det är inte så jävla intressant för någon annan. Det är en hemlis.

inTervJun BörJar lida mot sitt slut. Jag vill hinna fråga honom om hans för-hållande till oss ingenjö-rer, vilka han nämner som hastigast i sin senaste bok, Konsten att få mentala superkrafter. Ska man tänka kreativt ska man tydligen inte tänka på oss, för vi är stela och struktu-rerade. – Om man ska tänka

utanför boxen tänker man inte på ingenjörer för det är de som bygger den.

deT är Bara att konsta-tera att det verkligen finns fördomar mot ingenjörer, tänker jag när jag är på väg från biblioteket. Eller så ligger det någonting i det (det är väl inget fel med att bygga boxar... eller?). Helt klart är att Henrik tänker långt utanför den vanliga boxen. Fantastiskt hur han klurar ut vissa saker. Och att han faktiskt kan läsa tankar, åtmins-tone vissa av dem... lite... ibland.

alla tänker vi mer eller mindre visuellt och därför är det mycket lättare att komma ihåg bilder än abstraktioner, så som formler. henrik fexeus lär dig några minnestekniker för att ändå lyckas sätta formlerna när det väl gäller, på tentan.

Henrik Fexeus lär dig värdefulla minnestekniker

t j u G o t v å

1. MinnespalatsetTänk dig en plats du känner till, exempelvis ditt hem el-ler promenaden till affären. Ta en mental promenad och lägg märke till vad som finns där, krokarna, lampan, mattan, spegeln osv. Nästa steg är att du placerar ut det du ska komma ihåg på dessa saker. Är det en inköpslista som innehåller mjöl och hörlurar så kan du tänka dig spegeln täckt av mjöl och hörlurarna som hänger på krokarna. Nästa gång du går den mentala promenaden kommer du minnas detta.

i Hjärnstorm visade Henrik att det är fullt

möjligt att komma ihåg en lista på 100 ord och exakt vilket ord som stod på vilken plats. Det efter att han hört listan en gång. Tekniken han använde lär du dig här intill. Nyckeln är alltid att länka det du vill minnas visuellt efter-som vi tänker i bilder. Det bästa är att överdriva, och att göra det rejält. Tänk stort, färgglatt, högljutt och snuskigt!

2. 100 ord i en listaTänk dig att siffrorna 0-9 motsvaras av var sin konsonant, till exempel N motsvarar 2 och M motsva-rar 3. Dessa måste memore-ras. Alla siffror 0-99 byggs då upp av en eller två konsonanter. Exempelvis nummer 33 av MM. Stoppa in en vokal, börja i början av alfabetet, så får du MAM. Mamma är ett ord som då ligger nära till hands. Om det på plats 33 i listan står tandläkare tänker du på en jättestor, arg, tandläkare som borrar i mammas mun. Tänk överdrivet! Det fina är att du bara behöver minnas att M motsvarar 3, så kom-mer du minnas bilden.

3. rimlistorHar du en formel att minnas så försök att länka den gra-fiskt till en eller flera bilder. Om du tittar på hur formeln ser ut kan du kanske likna den vid en sol, ett tåg och en byrå. Använd då en rim-lista bestående av det antal siffror du behöver. Ett kan rimmas med spett, två med tå och tre med trä (kan vara liknande ord också). Då tänker du hur solen spetsas på ett spett och hur du slår i tån när du ska kliva på tåget osv. Med denna rimlista kan du sedan bygga ihop den formeln. Om man faktiskt förstår vad formeln står för kan man försöka att visuelisera detta istället.

Intervju

Henrik Fexeus laddar inför sin nya show, I ditt huvud.

››

...på chalmers

i en annan värld

t j u G o t r e

vi på kth är bra på att se ner på göteborgarna. Men förtjänar fIskorten på andra sidan all förakt de får, eller har de Möjligtvis förtjänat epitetet framsIDan?

varje termin träffas Maskinsek-tionsstyrelser från hela landet på

en ”konferens” som utspelar sig på olika högskolor efter ett rullande schema. Un-der höstterminen 2011 var det Chalmers tur att visa upp sig inför övriga Sveriges erfarna gasqueutövare. Man hade önskat att man kunde komma hem och känna att vi är så mycket bättre, för det vet vi ju, inte sant?

deT är sePTeMBer, till och med vädret visar Göteborg från sin bästa sida. Men jag står framför en ful byggnad i metall, mitt på campus. Den har inga fönster, är ca 20 meter hög och grå... Ful. ”Det här är vår klätteranläggning” säger killen som guidar oss runt campus. Men va fan tänker jag, kunde den inte bara vart ful och trist så det känns som vi faktiskt är mycket bättre än Chalmers.

deT MesTa är likt KTH, studielokalerna är lite för gamla för att det ska kännas ok, de har en skärgårdsstuga som liknar vår, med en rutschkana från bryggan utanför bastun som nån skön ingenjör monterat så att den lutar typ 20 grader mer än vad den borde. Resultatet: för mycket fart, ett skönt skutt från första knölen och en flygfärd som slutar med en korsrygg mot slutet av rutschkanan. Tydligen en vanlig skadeorsak ute på bastun...

kårHuseT är nyByggT till skillnad från vårt charmiga K-märkta. Ryktet säger att det var en Chalmerist som skickade in ansökan om K-märkning av

vårt kårhus för att säkerställa att vi inte kan bygga nytt.

På deT sTora Hela är skillnaden att Chalmerskåren äger mycket mer saker. Typ ett studentbostadsbolag, en konsult-firma för studenter, konferensanläggning i kårhuset och så vidare. Men så har de kårobligatoriet kvar, och en skola som lovade att skjuta till lika mycket pengar som studenterna lyckades samla in till det nya kårhuset. Den siffran slutade någon stans mellan 22 och 220 miljo-ner beroende på vilken Chalmerist man frågar. Total budget för bygge av kårhus: 44-440 miljoner.

›› man hade önskat att man kunde komma hem och känna sig så mycket bättre, för det är vi ju, inte sant? ‹‹

r i C H a r d a s Z T a l o s

krönika

reportage

t j u G o f y r a

Mat, hyra, böcker och kaffe – listan på utgifter kan ibland bli längre än önskvärt. Men oavsett

om man går plus eller minus varje månad kan det vara bra med lite extraklirr i kas-san. har du inget extrajobb kanske du hittar något här som kan intressera dig.

Degdega?

eller

TeXT: Maria ToressonfoTo: ola HarsTröM

Joakim Tänndal, M08 Jobb: Cad-konstruktör på CobhamTjänar: 150 kr/tim

Berätta om ditt jobb!– Min senaste uppgift gick ut på att jag skulle cadda och ta fram tillverkningsunderlag för ett verktyg vid monteringen av ledare och kontakter på en produkt. Att ta fram något som ska tillverkas och an-vändas är roligt! Man måste vara väldigt noggrann, i det här jobbet handlar det trots allt om ändringar i företagets produktionsdokumentation. Skulle jag göra ett fel kan det bli fel i tillverkningen och det är inga billiga produkter...

Hur funkar det att jobba samti-digt som du pluggar?– Riktigt bra! Jag planerar med min avdelningschef två veckor i taget och jag kan bestämma själv hur mycket och när jag vill jobba. För-hoppningen är att trappa upp under våren och jobba mer.

c A d

K o N s T r U K T ö r

›› Det är inga billiga produkter jag jobbar med ‹‹

t j u G o f e m

rebecca Hammel P10 Jobb: gruppträningsinstruktör och personlig tränare på saTs.Tjänar: 180 - 200 kr/tim

Berätta om ditt jobb!- En vanlig arbetsdag för mig på SATS är med ett ord beskrivet, svettig. Jag är gruppträningsinstruktör och instruerar löpklasser utom-hus, SATS Running Club, samt styrketräningsklasser som Core och Shape.

Vad är det bästa med ditt jobb?- Detta är ett perfekt extra-jobb, det är inspirerande, kul och du kan träna och få betalt på samma gång. Det bästa med mitt jobb är att få träffa nya människor och att inspirera dem till att träna. På SATS finns stor utvecklings-potential om man bara vill. Det erbjuds en mängd olika träningsutbildningar, samt inspirationsträffar för att hålla gnistan uppe.

Hur funkar det att jobba samti-digt som du pluggar?Det går för det mesta bra men är i vissa perioder ganska stressigt. Mitt jobb ger dock en energikick som gör att det helt klart är värt det även i de stressiga perioderna!

p e r s o N l i G

T r Ä N A r e

›› en vanlig arbetsdag för mig är, med ett ord beskrivet, svettig ‹‹

reportage

t j u G o s e x

emelie utterström, P09Jobb: studentambassadör på kTH Tjänar: Timlön samt rese- och

övernattningsersättning

Berätta om ditt jobb! – Jag jobbar på mässor och Öppet hus och åker till skolor runtom hela Sverige.

Vad är det bästa med ditt jobb?– Att träffa så många männis-kor! Vi utbildas hela tiden för att bli bättre i vårt jobb. Under en personlig coaching fick jag till exempel stå med muggar fyllda av kaffebönor på föt-terna samtidigt som jag hade en jongleringsboll på huvudet och skulle berätta om KTH.

???– Det låter kanske knäppt men varje gång jag talar inför en grupp tänker jag på hur jag står och på så sätt hittar jag en allt tryggare ställning.

s T U d e N T

A M B A s s A d ö r

victor Heinerud, M11Jobb: Jourmontör på dygnet runt service fastighetsjourTjänar: 200 kr/tim

Berätta om ditt jobb! - Jag jobbar som fastighets-skötare men åker endast på akuta jourjobb som elfel, vat-tenläckor och stopp i avlopp.

Vad är det bästa med ditt jobb?- Mångsidigheten på de olika jobben, jag får alltid får nya problem att lösa. Men man får inte vara rädd för att skita ner sig, då det kan vara väldigt grisigt ibland, som avloppsjobb.

Hur funkar det att jobba samti-digt som du pluggar?- Det är ett väldigt flexibelt jobb, jag behöver endast jobba en helg i månaden vilket pas-sar mig som student perfekt!

J o U r

M o N T ö r

›› Ibland kan det vara väldigt grisigt ‹‹

›› jag stod med en jonglerings-boll på huvudet samtidigt som jag berättade om kth ‹‹

susanna Johansson P10 Jobb: Banksäljare på Forex BankTjänar: Stom arbetare på Forex är man med i finansförbundet och följer deras villkor.

Berätta om ditt jobb!- Det är ganska varierat, allt från att informera om och utföra banktjänster till att ge restips och växla valutor. Sedan är det rätt mycket administrativt arbete och viss lokalvård förekommer.

Vad är det bästa med ditt jobb?- Att få träffa människor som är glada och förväntansfulla inför semestern. Men också alla fantastiska historier man får höra från alla världens hörn.

Hur funkar det att jobba samti-digt som du pluggar?- Just nu har det börjat bli lite knepigt att få ihop det, men det beror nog mest på att jag engagerar mig i annat, så som Jubelspexet. Det är annars ett ganska bra extrajobb då man kan få jobba både eftermidda-gar och helger.

Vilka passar för det här jobbet?- Positiva, noggranna och ser-viceinriktade människor som tycker det är roligt sälja.

B A N K

s Ä l J A r e

t j u G o s j u

›› Det bästa är att få höra alla fantastiska historier från alla världens hörn ‹‹

sektionen

ordförandenHar ordeT

välkomna tillbaka efter jullovet till en ny termin. Känner du också att det är dags för den där

terminen när du kommer att ligga i fas med studierna, planera din tid väl och inte panikplugga? Jag har känt det förut och känner det igen, det här kommer bli bra.

kanske är du en av de som fått ett långt och skönt jullov eller en av de som har suttit hemma och slitit inför omtentorna. Vissa av er tillhör dessutom de första maskinarna i modern tid som skrivit ordinarie tentor efter jul.

JusT deT Här med placering av tentor har varit en het potatis på KTH under hösten. Tack vare stort engage-mang från samtliga av THS sektioner lyckades vi avstyra att nästa läsår fick omtentaperioden dagarna innan ordinarie tentor samt tentor efter jul. Som det blir nu kommer tentaperioderna att ligga precis som läsåret 10/11. Stort tack till alla er som engagerade er.

vi kan nu se tillbaka på en bra hösttermin med sek-tionen. Jag vill tacka alla inblandade för era insatser. Många delar av vår verksamhet håller fortsatt hög standard och andra har haft en ovanligt stor utveckling framåt.

Jag Har Tyvärr inte plats att nämna allt fint och bra som händer på sektionen, men av det som är nytt vill jag nämna att vi har nu två nya föreningar, en för fotoin-tresserade och en för verkstadsintresserade maskinare. I din hand just nu håller du återigen en sektionstidning, en av våra fina traditioner som länge legat i dvala under isen för att förhoppningsvis återigen blomstra. Gå gärna in på maskinsektionen.se och läs sektionens halvårsrap-port för se vad som har hänt på sektionen under hösten.

t j u G o å t t a

Jag HoPPas oCH Tror inte att det stannar här. Vil-ken verksamhet tycker du att vi ska utveckla? Vilken verksamhet tycker du saknas? Tveka inte att höra av dig till någon i styrelsen. Vi är medvetna om att det finns mycket kvar att göra - och tur är väl det? Vi har fem år på den här sektionen, låt oss göra dessa till de bästa fem åren som den här skolan någonsin har sett. Mig når ni alltid dygnet runt på ordf@m.kth.se.

Med varMa Hälsningar,

Henrik JonhedOrdförandeordf@m.kth.se

›› jag har känt det förut och känner det igen, det här kommer bli bra ‹‹

något för alla verkstadsintresserade

t j u G o n i o

MaskinerieT

STARTA EgEN FöRENINg? Så HÄR göR Du!

det har varit tal om det länge, men i oktober förra året blev det alltså klart att KTH:s studenter får

tillgång till en verkstad. Verkstaden är belägen på Brinellvägen uppe vid Maskin, men är tillgänglig för alla KTH:s studenter som har läst kursen ”Praktisk verkstadsteknik, MG1000” på 3 högskolepoäng. Kursen kräver inga särskilda förkunskaper och får läsas av alla som studerar civilingenjörs-, kandidat- och masterpro-gram på KTH.

verksTaden, soM är utrustad med alla möjliga tänkbara maskiner som fräsar, svarvar och hydraulpres-sar, har den nystartade föreningen Maskineriet ansvaret för och de kommer att sköta verkstaden för Industriell produktions räkning. Verkstadsansvarige på Maskin-sektionen David Franklin ser mycket positivt på att

studenterna äntligen har fått en verkstad. -Det är bra att studenterna kan få praktisera det de lä-ser om, säger David, och menar på att man inte behöver ha någon erfarenhet för att få vara med i Maskineriet, utan att det räcker med ett brinnande intresse och att ha läst kursen Praktisk verkstadsteknik.

än så länge har studenterna inte obegränsad tid i verkstaden eftersom projektet är nystartat och verk-stadstiden måste delas med kurser på Industriell pro-duktion. Målet med framtiden är dock att studenterna ska kunna vara där när de vill.

Har du frågor angående verkstaden, kontakta David Franklin på davfra@kth.se.

Det kan verka krångligt att starta upp en helt ny förening. men det är lättare än vad många tror. här får du veta hur.

sTeg 1

Samla ett gäng kompisar som har en idé om vad ni skulle vilja göra.

sTeg 2

Skicka ett mail till styrelsen@m.kth.se med en ansökan om att få bli en förening. Det bör innehålla ert syfte och kontaktperson.

sTeg 3

Sista steget är att fören-ingen ska bli godkända på SM, där ni får berätta om den. Grattis! Nu har ni en officiell maskinförening!

T e X T : g u s T a v M a r i nf o T o : o l a H a r s T r ö M

sektionen

Maskineriets ordförande David Franklin i den nya verkstaden vid Maskin.

smörjkammarnämndensordförande ingrid wilson

sko@m.kth.se

Vad kommer Smörjkammar-nämnden att göra härnäst?- Mitt mål är att skapa en grupp som tillsammans har inspirationen och viljan att förändra och förbättra Smörjis. Vi kommer självklart att göra vårt bästa för att alla arbetsuppgifter som naturligt faller under SkN (upplåtel-seavtal, städavtal, felanmäl-ningar, artikelbeställningar, bokningar av Smörjis) sköts som de ska. Utöver det så vill vi göra så mycket som möjligt för att Smörjis ska bli en trevligare plats att vistas på. Smörjis behöver fung-era för många olika typer av evenemang. Det är i första hand en plats att äta sin lunch men ska även ge möjlighet till studieplatser och kunna fung-era som festlokal. Vi kommer jobba för att få in mer ma-skinkänsla i Smörjis, vi vill att folk ska se att de nu minsann har kommit till Maskin!

s M ö r J K A M M A r

N Ä M N d e N

t r e t t i o

sektionen

på gångi sekTionen

det händer mer än någonsin på Maskin, nya föreningar startar och gamla återuppstår. smörjkammarnämnden har dragit igång på nytt med nymålade bord och bänkar som resultat. jipponämnden har återupptagits och dessutom har det startats en fotofören-ing på Maskin. nu väntar vi förväntansfullt på vad de hittar på härnäst.

Jippomästare Joakim oscarssonjm@m.kth.se

Berätta mer om Jipponämnden som har återuppstått! Jipponämnden är en nämnd som anordnar saker utöver det vanliga. Det kan handla om roliga event, gasquer eller bara något litet extra i vardagen på Maskin. Som jippomästare vill jag att Jipponämnden ska bli sedd och uppskattad av sektionen. Vi ska tillföra en blandning av nya jippon och gamla traditioner och se till att alla får ett positivt studentliv! Ni kan förvänta er minst ett större jippo per studieperiod samt några mindre jippon här och där. Om du sitter på bra idéer på saker som borde hända på sektionen, så säg till. Inget är för dumt eller orealistiskt för att tänkas över.

J i p p o N Ä M N d e N

M-formatarnas ordförande ola Harström

m-formatarna© m.kth.se

Varför en fotoförening på Maskin?När jag och Joakim Oscarsson började här på sektionen tyckte vi oss se att det fanns ett uppdämt fotointresse hos sektionens medlemmar. Vi skapade därför M-Formatarna som en förening dels för fotointresse-rade som vill lära sig mer om grunderna och dels för de som känner att de inte kommer ut och fotar tillräckligt mycket. Vi anordnar fotorundor, utställningsbesök, lek-tioner i efterbehandling och utställningar i Smörjis.Hittils har vi endast varit inriktade på foto. På senare tid har vi dock fått önskemål om att ordna lektioner i film-skapande vilket är något vi kommer att göra framöver.

M - F o r M A T A r N A

t r e t t i o e t t

T e X T : M a r i a T o r e s s o n | f o T o : o l a H a r s T r ö M

hälsa

t r e t t i o t v å

utfallssteg på stället2-3x10/benStå axelbrett med rak hållning. Tänk dig att någon har fäst en tråd mitt på ditt huvud och drar dig uppåt, denna hållning ska vara med i hela övningen. Ta sedan ett långt steg fram med ena foten. Steget ska vara så pass långt att det är 90 grader i båda knäna när dem är böjda. Böj benen och sträckdem sedan raka igen. upprepa.

5 övningar för att orka med föreläsningarnaär du en av dem som sitter som Quasimodo i slutet av dagen? eller kanske är du den som för länge sedan har tröttnat på att betala dyra pengar för att svettas tillsammans med andra på ett trångt gym? här kommer rädd-ningen! hela M ger dig förslag på fem övningar för hela kroppen som inte kräver några redskap och lätt kan göras hemma.

hälsa

a v : e M M a e l o f s s o n f o T o : o l a H a r s T r ö M

hälsa

Träna HeMMa

t r e t t i o t r e

sned planka med rotation2-3x12/sidaLigg på sidan med ena armbågen i golvet. Lyft upp höften och se till så att du är helt rak. Tänk dig att du står mellan två väggar vilket gör att du varken kan luta dig framåt eller bakåt. Sträck armen rakt upp och börja sedan rörelsen genom att rotera armen ned och under dig. När du rote-rat så långt du kan (utan att tappa balansen), gå då tillbaka till utgångsposition.

Höftlyft2-3x12/ben

Ligg på rygg med båda fötterna på en stol vid rumpan. Lyft upp höften. I detta läge ska du vara helt rak från knä till axlar. Sträck ut ena benet så det är parallellt med det som fortfa-rande är kvar på stolen. Gör sedan övningen genom att först sänka ned och sedan lyfta upp höften. För att göra det jobbigare kan du hålla armarna i luften. På så sätt blir det svårare att hålla balansen.

Tricepshävingar2-3x20Använd två pallar eller stolar. Sätt händerna tätt ihop vid sidan av rumpan och lyft sedan rumpan utanför kanten. Böj på armarna i armbågsleden tills den är i 90 grader. upprepa sedan. Tänk på att rumpan skall vara tätt intill kanten och armbågarna ska peka rakt bakåt.

vindtorkaren2-3x10/sidaLigg på rygg med benen rakt upp i luften. Se till att ha naturlig svank och behåll den genom hela övningen. Rotera benen åt ena hållet, men se till att hålla överkroppen stilla och benen ihop. gå tillbaka till ursprungsläget och gör samma sak åt andra hållet. Är det för tungt kan benen böjas i knäleden.

goda rådprecis som med träning kan en goD kost förbättra din hälsa och dina studieresultat, här hittar du lite smått och gott vad gäller födointag.

Varför är toakön på krogen alltid är så lång?Visste du att alkohol stimulerar utsöndring av hormo-net ADH (anti diuretiskt hormon) som är vätskedri-vande och därmed bidrar till de långa toalettköerna på tentapubarna? Hormonet är också anledningen till varför salt mat och vatten är väldigt gott dagen efter då kroppen är en aning uttorkad.

Juice + Blodpudding = sant!C-vitaminet i juicen gynnar upptaget av järnet ur blod-puddingen. Undvik däremot att dricka mjölk eller ha keso till då dessa produkter är rika på kalcium och som därför hämmar upptaget av järn. Kalcium är också vik-tigt, inte minst för tänder och skelett, men passar bättre vid en annan måltid.

En kaffe på maten?Kaffe och te hämmar upptaget av bland annat järn, därför är en kaffe på maten inte alltid det mest optima-la. Visst har de flesta känt av en dåsighet efter maten, denna dåsighet beror på att mycket syrerikt blod priori-teras till magtrakten efter födointag istället för muskler och hjärna. Länge leve trefikat!

Rött är gött!Röda grönsaker har visat sig minska risken för prostata-cancer, så killar tomater eller paprika till maten är inte en så dum idé!

Farliga kolhydrater?Kolhydrater är livsnödvändiga, att utesluta dem ur din kost kommer göra dig dum då kolhydrater är det enda näringsämnet hjärnan kan använda sig av som energi-källa. Vid brist på kolhydrater bildar kroppen keton-kroppar, som visserligen kan användas som energi av hjärnan, men som dock inte är optimala som energi-källa. De gör dessutom att kroppen kan ge ifrån sig en obehaglig lukt.

Kom ihåg!Planerar du att göra radikala förändringar i din kost, rådfråga alltid läkare eller dietist innan. Alla är vi olika byggda och har olika förbränning och olika toleranser mot diverse födoämnen.

hälsa

t r e t t i o f y r a

a v : a M a n d a B e r g | i l l u s T r a T i o n : e M M a r i n g Q v i s T

på kth finns Många extrakur-ser att läsa för att höja sin kompetens innan det är dags att söka jobb. vissa av deM har dock haMnat i skymunDan, här får du läsa oM en sådan kurs - svetsteknologi.

sverige är ett av Eu-ropas mest exporte-

rande länder. Exporten står för halva vår BNP. De flesta av dessa produkter är eller ska bli samman-fogade. Samtidigt finns få som har den kompetens som krävs för att räkna på och göra förbanden.

när sveTsade konstruk-tioner ska byggas, vill man anlita någon som kan sin sak. Här kommer Inter-nationella Svetsingenjörer (IWE) in i bilden. Färre än 500 IWE har examine-rats i vårt land – någonsin. Det är stor och ökande efterfrågan på kompeten-sen.

för aTT nå en IWE-titel

läser du sju delkurser i processer, material, kva-litetssäkring och oförstö-rande provning. Utöver teorin görs labbar. Under dessa roliga och lärorika moment (som hålls på KTH, KIMAB, AGA m.fl.) får du prova på att bl.a. skära och svetsa. Då kur-serna berör ämnen som elfysik, metallurgi och hållfasthetslära, bör du gå i årskurs 3 eller högre. Detta är även ett krav för att kunna diplomeras som IWE.

de sveTskurser som KTH en gång var ensam-ma om i Europa, har med tiden utvecklats och an-passats till en internatio-nell guideline. Det betyder

att du, efter examinering i ämnet, kan ta jobb var som helst i världen. Några gamla elever har spännan-de jobb i Norge i offsho-reindustrin, andra jobbar i Tyskland. En tidigare elev fick erbjudande om jobb på Bahamas. Svensk industri har naturligtvis också många gått till, t.ex. som produktchefer, kon-struktionsansvariga och processutvecklare.

idag saMverar KTH, Svetskommissionen och KIMAB med att driva kurspaketet. Detta är ett bra exempel på hur indu-stri, högskola och institut samverkar i kompetens-byggande.

glöMda kurser

Kurser:Svetsteknologi AK - 6hpSvetsteknologi FK - 6hpOförstörande prov-ning (OFP) - 3hpSvetsteknologi HK modul 1 - 6hpSvetsteknologi HK modul 2 - 6hpSvetsteknologi HK modul 3 - 6hpSlutkurs IWE - 6hp

Notera: Du kan läsabara Ak, eller Ak + OFP om du vill.

Fler kurstips:Industriell limningAvancerad dimen-sionering av svetsade konstruktioner

F A K T A

t r e t t i o f e m

a v : e M M a r i n g Q v i s T o C H J o a k i M H e d e g å r d

artikel

Få studenter läser Svetsteknologi.

MasTersPeCial

t r e t t i o s e x

special

daniel Haltea

Vad är det bästa med den master du läser?Det ger en bred grund att gå på och det går att välja vilken inriktning som passar en bäst. När man är klar finns det många alternativ inom arbetsmarknaden, så som projektledare, processutvecklare, industridesigner eller innovationsstrateg. Sen gillar jag även att arbeta i projektgrupper med stora projekt.

På vilket sätt arbetar ni i kurserna?Mestadels är det i projekt, som man oftast arbetar cirka 15 personer i. I dessa projekt har man mycket kontakt med ett företag från vilken uppgiften oftast kommer. Det stora projektet, HK-projektet, går över 3 perioder.

i N T e G r A T e d

p r o d U c T d e s i G N

börjar det bli dags att på allvar fundera på vad du ska bli när du blir stor? men vad vill du jobba med? produktutveckling, industriarbeten, projektledning, miljö, bilar, båtar, rymden... Möjligheterna är lika många som förvirrande. här berättar några studenter om sin Master och hjälper dig en bit på vägen. T e X T : e M M a e l o f s s o n | f o T o : C a M i l l a a H l e n i u s | i l l u s T r a T i o n : e M M a r i n g Q v i s T

t r e t t i o s j u

Malin Johansson, Hampus wedin och victor Jungell

Berätta om er master!Den är väldigt cool! Det är en bred utbildning inom mekanik och strömningsmekanik och vi får arbeta mycket tillsammans med företag. Den är väldigt utmanande och tidskrävande men man hjälps åt. Tillsammans så går det att lösa!

Vad kan man arbeta med efter utbildningen?Man kan arbeta för rymdbolag och med bilar, men även med annat, så som industriarbeten eller inom börsbranschen. Det är en väldigt eftertrak-tad utbildning, speciellt ute i Europa.

A e r o s p A c e

e N G i N e e r i N G

Johan Högström

Vad har varit bäst med din master? Det är en master som ger stark och flexibel grund att stå på. Det går att välja inriktning både mot teknik och management inom miljöfrågor. Vad man kan arbeta med senare är mycket upp till en själv beroende på hur man väljer kurser. Jag är även väldigt nöjd med allt stöd och handledning som ges då det är tid för att göra exjobb.

På vilket sätt arbetar ni i kurserna?Det är blandat projekt och tentor, men mestadels projekt längre fram i utbildningen. I projekten kan det vara allt ifrån 3 till 25 personer per grupp.

s U s T A i N A B l e

T e c h N o l o G y

Charlotte Hilding sahlin

Varför valde du din master?Jag tycker själv att organisationsbiten är rolig men att ekonomi är ganska tråkigt. Jag valde denna master eftersom man här får förståelse för hur företag drivs och det skiljer sig från vad man gjort tidigare. Då var det mer om produktutveck-lingsprocessen, nu är det mer om företaget i stort.

Vad kan man arbeta med efter utbildningen?Det är en bred utbildning som skapar förutsätt-ningar för att arbeta inom olika områden. Lärarna säger ofta att man är framtida ledare, men det är absolut inget krav på att vilja bli chef.

i N d U s T r i A l

M A N A G e M e N T

film

t r e t t i o å t t a

koreansk film?varför älska...hollywoods mallskrivna manus känns uttjataDe och de oändliga dialogerna i fransk film är inte något för var dag. vill man då ha en ny och fräsch fILmuppLeveLse med oväntade och twistade vändningar bör man slänga ett öga mot korea. Dessa tre filmer regisserade av chan wook park ingår i en triologi om hämnD och går enligt mig in under kategorin mästerverk.a v : k a l l e e r i k s s o n

h Ä M N A r e N s

r e s A

detta är första filmen i trilogin om hämnd. Fil-

men handlar om Ryu. Han är desperat då han fått spar-ken eftersom han tagit hand om sin sjuka syster. Om hon ska överleva behöver hon en ny njure och Ryu försöker då köpa en åt henne på svarta marknaden. Men han blir lurad och bedragen på sina sista pengar. När hoppet verkar vara försvunnet säger Ryus flickvän ”Det är inte fel att kidnappa någon för en god sak…”. Detta blir början på en ond spiral ner i en nattsvart avgrund av dödlig desperation.

o l d B o y l A d y

v e N G e A N c e

dae-Su, en helt vanlig medelålders man, blir

kidnappad och inlåst i en cell under 15 år utan förkla-ring. Begäret att hämnas på förövaren som förstört hans liv och tagit hans familj ifrån honom växer sig allt starkare för vad dag som går. Efter 15 år blir han oväntat frisläppt med en plånbok fylld med pengar och en mobiltelefon. Han får fem dagar på sig att finna sanningen om varför han blev kidnappad samt utkräva sin hämnd.

den sista filmen i trilogin handlar om Geum-

ja, en ängel och djävul, en mycket vacker och farlig ung kvinna. Tretton år tidigare gjorde hon sitt livs misstag då hon i ungdomlig naivitet litade på fel man. Hon lät sig utnyttjas och fick stå syndabock för ett hemskt brott. Tretton år senare har hon avtjänat sitt fängelse-straff och är redo att sätta sin utstuderade hämndplan i verket. Men det är två olika saker att planera allt in i minsta detalj och att faktiskt utföra det hela. Är hämnden något som kommer skänka Geum-ja lättnad eller kom-mer det bara föra henne längre in i mörkret?

stockholm i MiTT HJärTanär vi läser ser vi bokens hanDLIng framför oss. böcker som utspelar sig i våra vardagliga miljöer tenderar därför att ge oss en LäsuppLeveLse utöver den vanliga. Därför älskar vi böcker som utspelas i vår vackra huvuDstaD, stockholm! a v : J o s e P H i n e B r o B e r g

s T A d s e r i e N

stadserien av per anders fogelström består av

Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen. Den första boken handlar om den fattiga 15-åriga Hen-ning Nilsson som flyttar in till Stockholm från landet. Året är 1860 och Stockholm är en stad i förändring som präglas av fattigdom och industrialismens framväxt. De följande böckerna berät-tar om Hennings ättlingars livsöden hundra år framåt i tiden. Denna serie är en fantastisk skildring av Stockholm som beskriver hur dagens mångfacetterade storstad växte fram från grunden. Fastnar du för Mina drömmars stad kom-mer du älska hela serien!

s N A B B A c A s h l å T d e N r Ä T T e

K o M M A i N

snabba Cash av jens Lapidus är en hypad

bok som kom ut 2006 och handlar om Stureplanskillen JW. Han kämpar desperat för att bibehålla sin image som överklasskille och gör vad som helst för att nå sitt mål. Hans vägar korsar till slut de tungt kriminella killarna Jorge och Mrado. Alla blir inblandade i en uppgörelse om pengar och knark, i vilken förödelsen är oundviklig. Lapidus skildrar det kriminella Stockholm på ett fräckt och tufft sätt. Han berättar något som vi alla är medvetna om, men inte rik-tigt vill kännas vid. Att dessa invecklade och omfattande kriminella konflikter finns i vår omgivning bidrar till att bokens läsare blir ordentligt underhållna.

John ajvide Lindqvist skildrar Stockholms-

förorten Blackeberg under vintern 1981. Där bor Oskar, en 12-årig pojke som mob-bas grovt av sina klasskam-rater och som drömmer om hämnd. En kväll träffar han den nyinflyttade flickan Eli. Samtidigt sker det ett flertal mord och överfall i området. Oskar inser snart att den an-norlunda Eli har något med morden att göra. Hennes bleka utseende, nattliga liv och det faktum att hon mås-te bli inbjuden för att kunna gå igenom dörröppningar får honom att inse vad hon egentligen är. Trots detta spirar vänskapen mellan dessa två helt olika varelser och tillsammans kämpar de för Elis liv och mot Oskars mordlystna mobbare.

böcker

t r e t t i o n i o

Hej där Johan Bratthäll (M-82) och Jo-han Fondelius (M-86), båda anställda på Xylem (tidigare känt som ITT Water & Wastewater)!

Vad gör ni här på Xylem, vad är era specialområden?Johan B - Jag jobbar med produkt-utveckling och konstruktion och är chef för forskning och utveckling. En stor del av arbetet handlar om kommunikation. Johan F - Jag är chef för tätningsut-vecklingen i Xylems pumpar.

Hur hamnade ni på Xylem?JB - Det var mitt första jobb som ingenjör. Jag gjorde inte exjobb här, utan sökte när jag var färdig med utbildningen. Av de företagen jag sökte jobb hos är det nog bara Xylem som finns kvar…JF: Jag gjorde mitt exjobb här på tätningsavdelningen, och sen har jag blivit kvar.

Hur länge har ni jobbat här?JB: I 24 år.JF: I 21 år och det är fortfarande

lika roligt. Man får alltid nya utma-ningar i och med att marknaden hela tiden utvecklas.

Vilken master läste ni?JB: Maskinelement.JF: Maskinkonstruktion.

Hur var det att gå ut på arbetsmarkna-den som nyexaminerad maskinare?JB: Jag gick ut 87 och det var mitt i en högkonjunktur, det var goda tider och man kunde i princip välja och vraka mellan jobben. Det var

vad Hände sen?tro Det eLLer ej - Det fInns ett LIv även efter tentor och gasQuer! I varje nummer får Du möta några gamLa maskInare som berättar om vaD De gjort seDan examen och hur maskIn såg ut på Deras tID.

Intervju

f y r t i o

››jag var med och startade upp ölhäfveriet‹‹

Johan Fondelius gick ut Maskin 1991 och gjorde sitt exjobb på tätnings-avdelningen, där han idag är chef.

T e X T : g u s T a v M a r i n f o T o : o l a H a r s T r ö M

f y r t i o e t t

››man kunde i princip välja och vraka mellan jobben ‹‹

Johan Bratthäll gick ut Maskin 1987 och har jobbat på ITT/ Xylem sedan dess.

helt enkelt roligt att söka jobb!JF: Jag gick ut 91, vilket var i samband med Irak-kriget och fast-ighetsbubblan. Det rådde anställ-ningsstopp och det var en nervös stämning bland oss nyutexamine-rade. De flesta lyckades smita in via exjobb och fick sedan en projektan-ställning.

Vad hade ni för ingångslön?JB: 11500 kronor.JF: 13000-någonting.

Vad anser Xylem om Maskin?JB: Det är lite flyg, lite fysik, även några chalmerister. Men många här är maskinare från KTH.JF: Det är mycket maskinare här. På tätningsavdelningen är det näs-tan bara folk som har läst maskin-konstruktion.

Var ni studentaktiva?JB: Ja, jag var med i phösningen som KPH, och som SprÖPO. Då var SprÖPO ett hedersuppdrag som vissa sistaårsstudenter fick. Jag var även med och startade en förening som hette Scab – föreningen för inbördes förakt.JF: Jag var med och startade upp ölhäfveriet. Då var vi tre personer som var en del av phösningen. Jag var med i fyra år. Jag spelade även banjo i Osquar Mutter och var med i matfixargruppen i Jubelspexet.

Är det sant att det lönar sig att vara studentaktiv, eller är det en skröna?JB: Jag tror att det lönar sig, jag brukar se det som något bra.JF: Det handlar lite om orsak och verkan. Många drivna människor är studentaktiva, och de kan visa

upp en drivande personlighet, vilket lönar sig.

Använde ni B-frack?JB: Ja!JF: Ja!

Har du kvar den fortfarande?JB: Ja, men den saknar nog en arm.JF: Den finns kvar, om än visst frag-menterad. Den borde gå att spåra på lukten om inte annat.

Använder en Xylem-anställd sin B-frack vid vissa tillfällen? JB: Nej.JF: Nej, men det vore kul att ha någon form av återförening med frackar!

pyssel

vässa geniknölarna! här har du ett extra klurigt korsord att ta dig an.

STUDENTRABATT!

LINSPRISER SOM PÅ NÄTET!

KungsholmenOptikbaren

Din Syn Kungsholmen OptikbarenHantverkargatan 22112 21 Stockholm

kungsholmen@dinsyn.seRing för tidsbokning!

08-653 65 65

din syn 50%

50%Välkommen!

Vid köp av kompletta glasögon. Denna kupong gäller tillsammans med uppvisande av CSN- eller Mecenatkort.

på bågen

på synunder-sökningen

Gilt

ig ti

ll 31

mar

s 201

2G

iltig

till

31 m

ars 2

012

Ordinarie pris 290:-. Denna kupong gäller tillsammans med uppvisande av CSN- eller Mecenatkort.

t j u G o f y r a

det är ärftligt att vara latPå en av de första föreläsningarna när den nya perio-

den kom igång lärde jag mig en sak: att det ligger i människans gener att vara lat, att vi inte vill ta ut oss för mycket i onödan. I grund och botten har det med evo-lutionen att göra. När vi fortfarande var ett jägar- och samlarfolk var det livsviktigt att inte förbruka alla sina energireserver för att vi, utifall ett farligt rovdjur skulle attackera, skulle kunna fly eller slåss. På den tiden job-bade vi inte 8 timmar om dagen, stora delar av tiden låg vi under något träd och slöade. Vi sparade på krafterna helt enkelt och det skulle jag också vilja.

Plugga, vara sekTionsakTiv, extrajobba, träna, vara social och så vidare och så vidare. Det är vad vi gör idag och det tar mycket mer tid än 8 timmar varje dag. Och det ger mig inte mycket tid över till att ligga några timmar i soffan och bara ha lugn och ro ett tag på fredag kväll. För då ska man ut och hänga med vän-nerna in på småtimmarna (annars är man kanske lite tråkig) och sedan gå upp några timmar senare för att plugga, jobba eller i värsta fall träna. Så här ser det ut för mig och väldigt många andra som pluggar på KTH. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av de där 24 timmarna som dygnet innehåller för annars får jag inget jobb när jag blir stor.

Man vill få Bra BeTyg och vara sektionsaktiv för att sticka ut lite när det kommer till att söka jobb. Många måste jobba extra för att kunna överleva resten av månaden när den skyhöga hyran och alla andra räkningar är betalda. Man vill träna för att det får en ändå att må bra och känna sig lite nöjd med sig själv (det är vad jag har hört i alla fall). Och man vill träffa sin familj och sina vänner för hur tråkigt vore det inte om man helt förlorade kontakten med dem? Medan vi är upptagna med det här tickar klockan på och vips har en dag till passerat.

ofTa kan deT kännas som att timmarna helt enkelt inte räcker till för det jag ska göra, men det måste de för det är så samhället ser ut idag. Idag är det sådan konkurrens på arbetsmarknaden att det kan kännas

f y r t i o t r e

svårt att räcka till vad man än gör. Tempot är så upp-skruvat att man nästan kan känna sig lite skyldig om det visar sig att man faktiskt inte pluggade alls på söndagen utan istället käkade en stor påse godis och kollade på dåliga repriser på tv.

Jag Tror aTT det ofta blir så att vi studenter inte tillåter oss att vila, för det finns alltid något som behövs göras. Man vill ju helst av allt bara klara av sina studier och hinna med allt annat runt omkring. Och det kanske inte finns så mycket att göra åt den saken. För jag antar att dygnet inte kommer att bli längre bara för att jag önskar det ibland. Nej, det är nog bäst att ibland faktiskt försöka att låta den gamla jägaren inom oss komma fram. Att låta den lägga sig ner och ta det lite lugnt en stund, samla lite krafter. Det är nog bara bra, så att man orkar fightas vidare med vardagen sedan.

›› jag antar att dygnet inte kommer bli längre bara för att jag önskar det ‹‹

krönika

k a T J a r a n T a l a

Swerea KIMAB erbjuder ex-jobb inom material- och korrosions-forskning där kundnyttan och samverkan med industrin är i fokus.

För ett ex-jobb får du 50 000 kr. Intresserad?

www.swereakimab.se

Tobi

as O

lli, f

orsk

are

vid

Sw

erea

KIM

AB

.

Ex-jobbet första steget i din karriär!Ex-jobbet första steget i din karriär!

SVERIGE B-PORTO BETALT

KommunikationsnämndenKungliga Maskinsektionen, THSDrottning Kristinas väg 15100 44 Stockholm