Hermeneutik

tolkningskonst

tillämpas inom humaniora

rötter inom juridik, filologi och teologi,speciellt från reformationen

På 1500-talet utkämpade protestantiska och katolska teologer en strid om hermeneutiken. Protestanterna förespråkade en återgång till den ”rena evangeliska läran” med undansopande av alla senare förvrängningar. Man skulle med andra ord gå tillbaka till bibeltexten, som man antog kunde förstås efter bokstaven och sin rena ordalydelse. De katolska tolkningsteoretikerna menade gentemot detta, att bibeln bara kunde förstås med hjälp av traditionen, kyrkofäderna och kyrkans auktoritativa utläggning. Katolikerna hade rätt. Det är omöjligt att gå tillbaka till det förflutna i sin renhet och bortse från den tradition varigenom det förmedlats.

Svante Nordin i Historia och vetenskap

Friedrich Schleiermacher (1768–1834)

Hermeneneutik tillämpat på texter i allmänhet.

Textens mening likställs med författarens intention.

Tolkning kräver kunskap om historiskt sammanhang.

inlevelse

sann tolkning möjlig

hermeneutisk cirkel

Wilhelm Dilthey (1833-1911)

”Naturen förklarar vi, själslivet förstår vi.”

Betonade skillnaderna mellan kulturvetenskap och naturvetenskap.

Hans-Georg Gadamer (1900–2002)

allmänn (filosofisk) hermeneutik

Wahrheit und Methode (1960)

metoden ett hinder för förståelse

ingen ursprunglig mening eller sann tolkningsmetod

förförståelse (fördom)

tradition

kollektiva betydelsesammanhang

Kritsisk teori

Jürgen Habermas

tekniska, praktiska och emancipatoriska kunskapsintressen

empiriskt-analytiska, historiskt hermeneutiska och kritiskt orienterade vetenskaper

Ilkka Niiniluotos tolkning av Habermas i Johdatus tieteenfilosofiaan s 72