högskoleingenjörsprogrammet byggteknik. · 2019. 1. 21. · aktuell utbildningsplan samt...

Dnr LiU-2017-03648

1(47)

LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTITUTION/AVDELNING

Högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik.

Basdata

Programnamn: Högskoleingenjörsprogrammet Byggnadsteknik (BI), 180 hp

Examen: Högskoleingenjör samt kandidat.

Antal nybörjarplatser per år: 80

Programmets innehåll och syfte

Aktuell utbildningsplan samt programplan inklusive kursplaner för högskoleingenjörs-

programmet Byggnadsteknik finns i tekniska fakultetens studiehandbok på

http://www.lith.liu.se/sh2017/ing/index.html. Högskoleingenjörsprogrammet i

Byggnadsteknik kallas hädanefter för BI-programmet.

Det övergripande målet för programmet är att ge en utbildning inom samhällsbyggande som

är relevant och konkurrenskraftig. Programmet är utformat för att ge en helhetssyn på

byggandet och så breda färdigheter som möjligt för att möta samhällets behov. Grunden är att

alla som erhåller examen från högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik är att de i

grunden blir konstruktörer och under det tredje och sista året kan välja mellan att profilera sig

mot byggteknik, bygglogistik eller visualisering. Detta leder till att slutresultatet blir

tillämpade högskoleingenjörer i byggteknik vilket medför att de effektivt och snabbt kommer

in i sin yrkesroll och tillför industriell och samhällelig nytta.

Programmet är upplagt så att även kraven för en teknologie kandidatexamen i huvudområdet

byggnadsteknik uppfylls. Av kursutbudet utgörs 135 hp av obligatoriska kurser, 16 hp av ett

examensarbete och resterande av valfria kurser. Kraven i utbildningsplanen för att uppnå

både en högskoleingenjörsexamen och en teknologie kandidatexamen inom

huvudområdet byggnadsteknik innefattar avslutade kurser omfattande totalt 180 hp

inklusive de obligatoriska kurserna i programplanen, 90 hp inom huvudområdet

byggnadsteknik (varav minst 18 hp kurser på G2-nivå (fördjupad grundläggande nivå)), 24

hp matematik samt ett examensarbete omfattande 16 hp på G2-nivå.

Bland de obligatoriska kurserna ingår kurser i matematik, ritteknik, byggteknik,

byggnadsmekanik och hållfasthetslära, konstruktionsteknik, geoteknik, övriga teknik-ämnen

såväl som ekonomi. Under utbildningen varvas teori med praktiska moment, främst dator-

och fältlaboratoriearbete. Projektuppgifterna som bearbetas har anknytning till respektive

ämnesområde.

http://www.lith.liu.se/sh2017/ing/index.html

LINKÖPINGS UNIVERSITET

Hör till pilotutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2(47)

Om kvalitetsrapporten

Bilagorna är generellt skrivna för alla högskoleingenjörsprogram vid tekniska fakulteten,

medan rapportens första del är programspecifik. De nyckeltal som tekniska fakulteten avser

att presentera och analysen av dessa presenteras under rubrik 8: Nyckeltal beslutade av

fakulteten.

1 Aspekt: Måluppfyllelse .................................................................................. 3

2 Aspekt: Utformning och genomförande ........................................................ 9

3 Aspekt: Forskningsanknytning .................................................................... 12

4 Aspekt: Lärarkompetens .............................................................................. 14

5 Perspektiv: Arbetslivsperspektiv ................................................................. 16

6 Perspektiv: Studentperspektiv ...................................................................... 18

7 Perspektiv: Jämställdhet............................................................................... 20

8 Nyckeltal beslutade av fakulteten ................................................................ 23

BILAGA 1: arbetsprocess för att formulera och verifiera programmål

BILAGA 2: CDIO-principer

BILAGA 3: Programnämndernas arbetssätt

BILAGA 4: Krav för Examensarbeten

BILAGA 5: Lärarnas kompetensutveckling

BILAGA 6: Återkoppling från studenterna



3(47)

1 Aspekt: Måluppfyllelse

Bedömningsgrunder:

- Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att

studenterna uppnått målen inom samtliga kunskapsformer enligt examensordningen

när examen utfärdas.

Arbetet med att formulera och verifiera programmålen för BI-programmet genomförs enligt

samma process som för övriga ingenjörsprogram (såväl högskoleingenjör som civilingenjör),

kandidat- och masterutbildningar vid tekniska fakulteten. I bilaga 1 finns

• en redogörelse för hur arbetet med att säkra de nationella examensmålen genomförs

• en beskrivning av arbetet med att för studenterna tydliggöra kopplingen mellan

examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination

• en beskrivning av hur utbildningen arbetar med progression

• en beskrivning av hur utbildningen arbetar för att studenterna ska ha möjlighet att

slutföra utbildningen inom planerad studietid.

Nedan exemplifieras och kommenteras ovanstående för BI-programmet.

1.1 IUAE-matris för en obligatorisk kurs inom BI-programmet

Figur 1 visar IUAE-matrisen för den obligatoriska kursen TNBI 24 Byggnadsmekanik och

hållfasthetslära 12 hp. Kursen bygger på tidigare kurser inom byggteknik och mattematik,

klassas som en G1-kurs, och ges för BI-programmet VT-och2 åk 1.



4(47)

Figur 1. Exempel på IUAE-matris för den obligatoriska kursen TNBI24 Byggnadsmekanik

och hållfasthetslära

Ur IUAE-matrisen framgår att kursen är en fortsättningskurs som vilar på tidigare kurser i

ämnet, då man inte introducerar några matematiska, naturvetenskapliga eller teknikveten-

skapliga ämnen, utan undervisar såväl på grundläggande som fördjupande nivå och använder

sig av tidigare kunskaper på grundläggande nivå. De nya aspekterna som introduceras är av

mer komplex natur, exempelvis systemtänkande, och kursinnehållet sätts in i en samhällelig

kontext. Man kan se att studenterna själva får ta ett större ansvar genom att planera, utveckla

och realisera projekt. Vidare kan man utläsa att den tillämpade kunskapen, som studenterna

främst tillägnar sig under den laborativa delen av kursen, är en viktig del då många

färdigheter examineras via laborationskursen.



5(47)

1.2 Programmatris för BI-programmet

Programmatriserna är en sammanställning av vilka mål i tekniska fakultetens utökade version

av CDIO Syllabus som respektive kurs bidrar med och ger information om eventuella mål

som behöver förstärkas. En generell översättning som visar att examensmålen i

Högskoleförordningen uppfylls om målen i CDIO Syllabus uppfylls finns i bilaga 1.

Programmatrisen för BI, se figur 2 och 3, har delats upp i två delar för att tydliggöra att det

obligatoriska kursutbudet leder till fullständig måluppfyllelse. Notera att CDIO-målen 4.1-4.6

används för en ingenjörsutbildning, medan CDIO-målen 5.1-5.5 används för kandidat- och

masterexamen.

Figur 2: Programmatris innehållande det obligatoriska kursutbudet



6(47)

Figur 3: Programmatris innehållande det valbara kursutbudet

Vid analys av programmatrisen för BI-programmet (figur 2) kan man se att de flesta mål för

såväl högskoleingenjörsexamen som kandidatexamen uppfylls genom det obligatoriska

kursutbudet, d v s det finns markeringar att man introducerar (I), undervisar (U) eller

använder (A) kunskap inom alla delar av CDIO Syllabus (1.1-5.5). Vissa delar förstärks

sedan genom det valbara utbudet såväl som genom examensarbetet (figur 3). Examensarbetet

ska utföras inom huvudområdet Byggteknik, då detta är huvudområdet för kandidatexamen. I

samband med examensarbetet ska studenterna skriva ett reflektionsdokument, där ett av

syftena är att ”ge återkoppling till programnämnden för hur väl utbildningsprogrammet

lyckats i sin uppgift att säkerställa att målen är uppfyllda”. Det finns dock

förbättringspotential då det gäller att ta tillvara innehållet i dessa dokument, och en översyn

över såväl utformning som process har påbörjats. Det område som inte är väl representerat är

3.3 (förmågan att kommunicera på ett främmande språk).

1.3 Exempel på progression

BI-programmet är en yrkesutbildning som innehåller 134 hp obligatoriska kurser, ett

kompletterande utbud av valbara kurser (30 hp) samt ett examensarbete på kandidatnivå

omfattande 16 hp. Programmet har konstruerats så att kurserna tydligt bygger på varandra.

Progressionen styrs såväl med avseende på lärandemål och lärandeaktiviteter som

examinationer. Med progression avses utbildningsprogression, dvs det ställs succesivt ökande

krav som är möjliga att uppnå med tidigare lärande (till skillnad mot individuell progression



7(47)

då fokus är på studentens utveckling, och som studenterna kan uppvisa, som ligger till grund

för didaktiska val). Det finns dock ingen tydlig fördelning av I,U, A och genom programmet

(normalt så förväntas det finnas mer ”I” i början och mer U och A mot slutet av programmet)

vilket har sin grund i att utbildningen har en bred inriktning. Branschen efterfrågar bred

kunskap inom många olika områden med olika innehåll. Det innebär att inom vissa områden

behöver man introducera till exempel 1.2 (kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen) även i

senare årskurser. Man kan dock se att i de valbara kurserna är det mer fokus på U och A, då

är introduktionsdelen liten. Lite självkritisk måste man dock vara vad gäller de enskilda

kursernas beskrivning av IUA för respektive krus, det finns en svårighet att veta hur enskilda

kursansvariga bedömer de olika områdena i matrisen (i vissa kurser är det frikostigt innehåll

inom alla områden).

Ett exempel på utbildningsprogression från BI-programmet är stråket inom

konstruktionsteknik. Förutom grundläggande matematik, följer kurserna Byggnadsmekanik

och hållfasthetslära som utgör grunden för det mer materialspecifika kurserna Trä- och

stålkonstruktioner, Betongkonstruktioner och geoteknik. Dessa kurser bygger också på att

studenterna tränas i att tillämpa tidigare förvärvade kunskaper i kurser som Byggnadsteknik

och Ritteknik och objektsorienterad modellering samt Byggnadsinformationsmodellering. I

kurserna tillämpas också förekommande Euro-koder. Kursen Trä- och stålkonstruktioner och

Betong- och geokonstruktioner omfattar beräkningar i brott- och bruksgränstillstånd som

tillämpas integrerat vid analys och lösningar av enklare konstruktionsuppgifter där även

rimligheten i beräkningar ska bedömas med approximationer. Generellt så följer programmet

den naturliga utvecklingen i ett byggprojekt, från stadsplanering (i kursen Byggnads- och

stadsplanering) vidare via kurserna i konstruktionskunskaper till planering av produktion (i

kursen Produktionsteknik). Parallellt ges kurser av mer generell kunskap (Industriell

ekonomi, miljöteknik och Ledarskap).

Vad gäller studenternas individuella utveckling (hur lärandet organiseras och bedrivs) är det

svårare att se från IUAE-matrisen. Där handlar det för vår del snarare om de interna

diskussionerna kring hur vi bedriver undervisning, främst kring problematiken med minskade

lärartimmar. Önskvärt är att alltid i alla kurser kunna sätt in studenterna i kontexten (t ex

genom studiebesök, laborationer i fält etc.) Men av både tids och kostnadsskäl är det svårt att

genomföra.

1.4 Övrigt

Vid UKÄ-utvärderingen av BI-programmet 2012 fick den högskoleingenjörsexamen, samt

kandidatexamen som utfärdas, när alla kursfordringar inom BI-programmet är uppfyllda,

omdömet hög kvalitet inom alla examensmålen. Enligt bedömar-gruppens utlåtande visade

urvalet av självständiga arbeten att studenterna hade ”förmåga avseende att kritiskt och

systematiskt använda kunskap. Arbetena visar även tydligt att studenterna med utgångspunkt

i relevant information har förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden.

I flera arbeten visas även på mycket hög måluppfyllelse för detta mål.” Utvärderingen

kommenterade även att ”Självvärderingen indikerar, bland annat genom redovisning av hur

kurser läggs upp och examineras, att måluppfyllelsen är hög”



8(47)

Baserat på de olika omdömena, för högskoleingenjörsexamen respektive teknologie

kandidatexamen, drogs slutsatsen att programmet har ett bra innehåll som ytterligare kan

förbättras.

Lägesbedömning:

Vår bedömning är att utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer

att studenterna uppnått alla examensmål när de väl erhåller examen. Att arbeta vidare med:

Arbetet med att ytterligare förstärka kopplingen till CDIO pågår kontinuerligt. Årligen träffas

berörda lärare för genomgång av programmet. Vissa områden behöver dock förstärkas med

tanke på progressionen, framförallt inom området 2,2 systemtänkande, det området kan

utvecklas vidare. Vi ser också att det behövs en gemensam genomgång av IUAE-matrisen

för respektive kurs, hur vi tolkar de olika CDIO-målen. Generellt så behövs det en diskussion

kring hur vi hanterar minskad undervisningstid (som en följd av minskade tilldelningar av

medel) kontra det individuella lärandet.



9(47)

2 Aspekt: Utformning och genomförande

Bedömningsgrunder:

- Utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande och

inbjuder studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och detta återspeglas i

bedömningen av studenterna.

Utformning och genomförande av BI-programmet, såväl som de andra grundutbildnings-

programmen vid tekniska fakulteten, baseras på de tolv CDIO-principerna (bilaga 2). Sju av

dessa (principerna 3-8 + 11) har fokus på utformning och genomförande av ett

utbildningsprogram. Dessa handlar bland annat om kursstrukturen, att färdigheter och

förmågor tränas integrerat med ämneskunskaper och att det finns moment i kurserna där

studenterna tränas i ett strukturerat arbetssätt och får egna praktiska erfaren-heter av

samarbete och kommunikation. Vidare innebär CDIO-principerna att studenterna ska ha

tillgång till stimulerande lärmiljöer för praktiskt arbete, att undervisningen baseras på

metoder för studentaktivt lärande samt att såväl de ämneskunskaper som de generella

färdigheter som ingår i kursens lärandemål examineras. I bilaga 3 finns en beskrivning av

programnämndernas organisation och arbetsprocess samt av hur programnämnderna

interagerar med varandra och med fakultetsledningen, vilket är viktiga faktorer då det handlar

om att erbjuda en bra utbildning.

2.1 Kommentarer på CDIO-principerna 3-8 + 11 utifrån BI-programmet:

CDIO Standard 3 – Integrerad utbildning

Som beskrivits under rubrik ”Måluppfyllelse” är BI-programmet ett väl sammanhållet

program där kurserna tydligt bygger på varandra alternativt kompletterar varandra. I

kursplanerna finns lärandemål av olika karaktär som leder till ett integrerat lärande.

CDIO Standard 4 – Introduktion till ingenjörsarbete

BI- Programmet innehåller inte en specifik introduktionskurs för att ge studenterna insikt i

ingenjörens yrkesroll och introducera ingenjörsmässiga frågeställningar och arbetssätt. Dessa

moment kommer in i flera kurser. Till exempel så tränas de i kursen Byggnads- och

samhällsplanering att följa en projektmodell. I konstruktionskurserna tränas de i att ta fram

handlingar som är en av uppgifterna för en ingenjör.

CDIO Standard 5 – Utvecklingsprojekt

I flertalet av kurserna inom BI-programmet genomför studenterna projektarbete som är

kopplat till kursens innehåll. Det finns idag inget sammanhållet projekt som studenterna

utvecklar genom hela programmet. Progressionen ligger istället på att de olika kurserna

bygger på det yrkesmässiga arbetssättet. Detta har diskuterats vid flertalet tillfällen, dock så

är det svårt att hitta projekt med rätt nivå för alla kurser (vissa typer av projekt ger för låg

nivå i konstruktionskurserna, men för hög nivå i byggteknikkurserna). I kursen



10(47)

Produktionsteknik sammanvävs många av de tidigare kurserna då studenterna måste tillämpa

tidigare förvärvad kunskap för att planera och kalkylera ett byggprojekt.

CDIO Standard 6 – Lärmiljöer för praktiskt lärande

BI-studenterna genomför praktiskt laboratoriearbete, främst i form av datorlabbar och på

senare tid har programvaror till stor del ersatts och förnyats.

CDIO Standard 7 – Integrerat lärande

Majoriteten av kurserna innehåller en blandning av teoretiska moment och moment av

praktisk karaktär, främst moment som genomförs framför datorn. Under utbildningen skrivs

åtskilliga rapporter och muntliga redovisningar genomförs vid flera tillfällen. Projektarbetena

bidrar bland annat med träning i planering, informationssökning, utvärdering samt samarbete.

En uppfattning om graden av integrering kan fås om programmatrisen studeras. Även

examensarbetet bidrar naturligtvis till detta.

CDIO Standard 8 – Aktivt lärande

Programmets undervisning och lärande baseras på flera olika typer av metoder för student-

aktivt lärande. Datorlaborationerna är vanligt förekommande del av utbildningen, i flera

kurser ingår mindre projektmoment. I projektarbetena är det studenterna själva som driver sitt

lärande mot i förväg uppsatta mål.

CDIO Standard 11 – Bedömning och examination

I respektive kursplan framgår vilka examinationsmoment som ingår i kursen samt momentets

omfattning i högskolepoäng. I kursens IUAE-matris kan man se vilka mål i CDIO Syllabus

som examineras under respektive provkod. Kursen Byggnadsmekanik och hållfasthetslära

(som diskuterats ovan (se avsnitt 1.1 och figur 1), innehåller tre examinationsmoment, två

skriftlig tentamen omfattande 9 hp och en laborationskurs som omfattar 3 hp. Ur IUAE-

matrisen framgår exempelvis att problemlösningsförmågan examineras både under den

skriftliga tentamen och i laborationskursen. I tabell 1 framgår också fördelningen av olika

examinationsmoment i de obligatoriska kurserna

2.2 Lärmiljöer och läromoment

De utbildningsspecifika lärmiljöerna som krävs för utbildningen är främst Datorlabb. Delar

av den utrustningen som är central för dessa studenter har förnyats under senare år. I kursen

Geoteknik och grundläggningsteknik genomförs och laborationer utomhus, samt i lärosal. De

särskilda utmaningarna innefattar att ha en uppdaterad programvara. Önskvärt är att ha

möjligheter till laboration i konstruktionsteknikkurserna, men där finns det en ekonomisk

utmaning. Dels finns hyreskostnader för relativt stora biytor för förråd, men också utrymmen

för teknisk utrustning (för testutrustning för hållfasthet för olika material). Det finns dock en



11(47)

diskussion om samarbete med gymnasieprogrammet för bygg, att kunna samutnyttja deras

lokaler och genomföra gemensamma projekt.

De aktiva läromomenten är en central och naturlig del av utbildningen, och de innefattar

laborationer, dataövningar, seminarier, mindre projektmoment samt projektkurser. De krav

som ställs framkommer i kursernas lärandemål, i kursinformation, i laborations-

handledningar och i projektdirektiv. Sammantaget ser fördelningen av hp för de olika

examinationsmomenten för obligatoriska kurser inom BI enligt tabell 1.

Tabell 1. Fördelning av poäng på olika examinationsformer för obligatoriska kurser i BI-

programmet.

Av totala mängden poäng för obligatoriska kurser (140 hp) är huvudexaminationsformen

tentamina, vanligen i skriftlig form (undantag är kursen TEIO08, Ledarskap för ingenjörer

som har en muntlig tentamen). Noterbart är att det inte från kursplanerna framgår om

inlämningsuppgifter är individuella eller i grupp (vilket projektarbeten vanligtvis är). På

liknande sätt framgår det inte om projektuppgiften innehåller laborationer. Att

poängmängden för individuell tentamina är högst beror på kraven på rättssäker bedömning av



12(47)

individuella studenters prestationer. På de valbara kurserna är det i högre grad

examinationsformer i form av projektarbeten och inlämningsuppgifter.

Inga större problem med utformning eller genomförande av utbildningen har framkommit

under de senaste åren, varken från lärarhåll eller från studenthåll. Snarare kommer signaler

från arbetslivet att studenterna är väl förberedda för att ta sig an uppgifter inom ett för BI-

programmet relevant område.

Lägesbedömning:

Vår bedömning är att utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas

lärande och inbjuder dem till att ta en aktiv del i lärprocesserna. Viss vaksamhet krävs vid

krympande ekonomi, då den praktiska/laborativa delen är central för programmet men också

den mest kostnadskrävande.

Att arbeta vidare med:

Just nu identifieras inga särskilda åtgärder avseende utformning och genomförande.

3 Aspekt: Forskningsanknytning

3.1 Forskning i anslutning till BI-programmet

Idag finns inget direkt forskningsområde med nära knytning till Programmet. Den forsknings

som finns är på matematikområdet, samt kurserna i ekonomi och miljöteknik. Dock bedrivs

forskning av personal knyten till programmet (redovisas i tabellen för lärarresurser), vilket

innebär att studenterna utnyttjar publicerade forskningsresultat. Den forskning som ligger

närmast till programmet bedrivs inom området Bygglogistik. I dag är det en valbar kurs som

finns i BI-programmet med den inriktningen.

3.2 Vetenskapligt förhållningssätt

Speciellt under åk 3 får studenterna möjligheter att tillägna sig ett vetenskapligt

förhållningssätt. I den obligatoriska kursen TNBI 95, Vetenskaplig metod (6hp)

Skall studenterna utveckla en studie med vetenskaplig ansats. De får träning i att genomföra

litteraturstudie, kritiskt granska källor, granska olika vetenskapliga metoder och deras styrkor

och svagheter.

Programmets vetenskapliga grund utgörs av byggteknik och kunskaperna om de ingående

processerna. Den vetenskapliga grunden spänner över både byggnadsmekanik och

hållfasthetslära, geoteknik, hydrologi, byggfysik, med de begrepp, matematiska modeller,

beräkningsmetoder, resultat och verktyg som hör till respektive område. Inom dessa områden

tillämpas också den beprövade erfarenheten då undervisningen och examinationerna är

baserad på de beräkningsmodeller och hållfasthetsregler som tillämpas yrkesmässigt. Detta



13(47)

innebär att studenterna tränas i problemlösning baserad på vetenskaplig grund kontinuerligt

under utbildningens gång.

Slutligen genomför studenterna ett examensarbete motsvarande 16hp. Majoriteten av

studenterna genomför dessa utanför akademin, på ett företag eller inom en myndighet.

Lärandemålen, en processbeskrivning samt examinationsrutinerna för examensarbetena finns

i bilaga 4.

Exempel från såväl egen, nationell som internationell forskning, tas upp på ett naturligt sätt

under föreläsningar och i projektdirektiv, då många i lärarkollegiet är, eller har varit,

forskningsaktiva. För att genomföra projektmoment, projektkurserna samt examensarbetet

krävs att studenterna kan söka information, sammanställa relevant information, planera en

studie, genomföra den, utvärdera resultatet och sätta in det i sitt sammanhang. Redovisning

ska ske såväl skriftligt som muntligt i många fall. Vissa uppgifter redovisas i grupp, medan

de flesta studenterna genomför sina examensarbeten individuellt.

Lägesbedömning:

Vår bedömning är att det finns en tydlig koppling mellan utbildningen och forskningen inom

området samt att studenterna har goda förutsättningar att tillägna sig ett vetenskapligt

förhållningssätt.


Just nu identifieras inga särskilda åtgärder avseende forskningsanknytning för studenterna på

BI-programmet.



14(47)

4 Aspekt: Lärarkompetens

I tabell 2 listas examinatorerna på alla obligatoriska kurser inom BI-programmet. Inom

kurserna är dock ofta fler lärare inblandade.

Tabell 2. Examinatorer

4.1 Lärarkapacitet

Lärargruppen som arbetar med BI-programmet har varit stabil de senaste åren. Dock kommer

det att behöva ersättas men nya kompetenser på grund av pensionsavgångar inom några år.

Lärargruppen besitter omfattande såväl vetenskaplig som pedagogisk kompetens, flertalet har

lång erfarenhet av undervisning. Lärarlaget har också bra anknytning till det yrkesområde

som studenterna utbildas till, många är och har varit yrkesverksamma, vilket bidrar till att

utbildningen har relevans. En svaghet som noteras är att anknytningen till övriga universitet

är svag. I mångt och mycket beroende på att det inte förkommer forskning och utbildning

inom liknande områden inom institutionen och universitet, med undantag för matematiken.

Dock finns det vakanser inom några områden som måste täckas upp genom att ta in

Namn

Anställning

Institution

Kompetensområde

med relevans för

utbildningen

Eventuell

professionskompetens2

Bitr, Professor ITN Mekanik, konstruk.tek Har arbetet utanför

akademin

Univ. lektor ITN Projektledning,

produktionsledning

Har arbetet utanför

akademin

Univ. Adjunkt ITN Geoteknik,

anläggningsteknik

Har arbetet utanför

akademin

Univ.Adjunkt ITN Byggteknik, byggfysik Har arbetet utanför

akademin

Univ. Adjunkt ITN Konstruktionsteknik Har arbetat utanför

akademin

Univ. Adjunkt ITN Byggteknik, arkitektur Arbetar utanför

akademin

Univ. Adjunkt ITN Produktionsledning,

mekanik

Har arbetat utanför

akademin

Univ. Adjunkt ITN Projektledning Har arbetet utanför

akademin

Univ. Adjunkt ITN Matematik

Bitr. professor ITN Matematik

Bitr. Univ. lekt IEI Ekonomi

Univ. Lektor IEI Miljöteknik

Professor ITN Fysik



15(47)

konsulter. Det är främst inom områden som berör digitala verktyg (hantera olika program och

system) där det förkommer en brist på resurser.

4.2 Lärarkompetens

Lärarnas ämneskompetens bedöms vara mycket god och den professionsinriktad kompetens

är stor då erfarenhet från branschen finns representerad i lärargruppen.

4.3 Lärarnas kompetensutveckling

Arbetet med ämnesmässig kompetensutveckling sker till största delen via forskningen för de

som forskar, medan den mer utbildningsnära och pedagogiska utvecklingen sker på samma

sätt som för övriga lärarkollegiet inom teknisk fakultet, se bilaga 5.

Lägesbedömning:

För tillfället bedöms såväl lärarkapaciteten som lärarkompetensen fullgod för att genomföra

BI-programmet med gott resultat. Vissa delar kan täckas upp med kompetenser utifrån men

är ingen långsiktig lösning. Några pensionsavgångar är också nära förestående. Brist på

kompetenser är ett generellt problem för högskoleingenjörsutbildningarna i landet idag.


Vi försöker kontinuerligt rekrytera ny personal.



16(47)

5 Perspektiv: Arbetslivsperspektiv

Bedömningsgrunder:

- Utbildningen är användbar och förbereder studenter/doktorander för ett föränderligt

arbetsliv.

5.1 Träning av ingenjörsmässighet

Som tidigare beskrivits är BI-programmet upplagt så att studenterna parallellt med

ämneskunskap även ska träna sina individuella och yrkesmässiga färdigheter, exempelvis sin

förmåga att i grupp, och på ett ingenjörsmässigt sätt, ta sig an en uppgift. Programmet är

konstruerat med en tydlig målbild (se bilaga 1), där yrkesrollen står i fokus. Alla

högskoleingenjörsstudenter utexaminerade från något av tekniska fakultetens högskole-

ingenjörsprogram ska kunna beskrivas som kompetenta, kreativa och ansvarsfulla

teknikutvecklare med vissa karaktäristika. Inom programmet är också lärarkollegiet väl

förankrat i branschens villkor genom personliga erfarenheter

5.2 Arbetslivsrepresentation i olika organ

För att kunna bedöma utbildningens användbarhet samt att studenterna är förberedda för

arbetslivet finns arbetslivsföreträdare med i såväl fakultetsstyrelsen som i program-

nämnderna. Då varje programnämnd hanterar flera program finns det en strävan efter att

företrädarna ska representera en bred arbetsmarknad. Dock saknar BI idag en

branschrepresentant i programnämnden, rekrytering pågår.

En ytterligare aktivitet som stärker utbildningens relevans till yrkeslivet är ett branschråd som

genomförs årligen. Där deltar lärare, studenter och branschrepresentanter från olika delar av

branschen. I Branschrådet tas frågor upp kring utbildningens innehåll, nya tankar och idéer

om kurser etc. eller programförändringar.

5.3 Samarbeten

I anslutning till programmet finns en centrumbildning (Brains & Bricks) som samlar aktörer

från branschen. Centrumbildningen har som uppgift att också bidra till utvecklingen av

byggutbildningen på universitet, samt att utveckla forskningen.

Delar av lärarkollegiet deltar också i regelbundna träffar anordnade av branschorganisation

där också andra högskolor med liknande utbildningar deltar. Det stärker innehållet och

relevansen i utbildningen.



17(47)

Lägesbedömning:

Vår bedömning är att alumnerna är väl förberedda för yrkeslivet då de avslutat sin utbildning.

Det nära samarbetet med branschföreträdare som nämnts ovan är av stor vikt för programmet

och måste värnas.


Just nu identifieras inga särskilda åtgärder avseende arbetslivsperspektivet på BI-

programmet.



18(47)

6 Perspektiv: Studentperspektiv

6.1 Studentrepresentation

I bilaga 3 finns en beskrivning av programnämndernas organisation och arbetsprocess.

Fakultetsstyrelsen beslutar om ramarna för programnämndernas arbete och i fakultets-

styrelsen företräds studenterna av studentkåren LinTeks ordförande samt en utbildnings-

bevakare

.

På programnämndsnivå är studenterna representerade såväl i beredande organ, s k

programplaneringsgrupper, som i beslutande organ som programnämnd och VA (verk-

ställande avdelningen). BI-studenterna företräds specifikt i programplaneringsgruppen samt i

MD-nämnden av en s k SnOrdf från Lintek. Vid programnämndsmötena företräds

studenterna även av en utbildningsbevakare från studentkåren LinTek, och denne finns även

med i LGU (ledningsgruppen för grundutbildning) och på VA-möten.

Utöver det så bereds alla ärenden i Programplanegrupper (PPG) där studenterna är

representerade, dessa hålls kontinuerligt 2-3ggr/år. Vid dessa tillfällen gås utförda

kursutvärderingar igenom och åtgärder diskuteras.

6.2 Återkoppling från studenter

En övergripande beskrivning av hur studenternas synpunkter hanteras och bidrar till

kvalitetsutveckling finns i bilaga 6. Studenternas synpunkter framkommer via flera kanaler;

6.3 Exempel från kursutvärderingar

Information om kurserna samlas in på två sätt, dels via det elektroniska

kursutvärderingssystemet och dels via studentkåren LinTek. I bilaga 6 beskrivs

programnämndernas hantering av informationen.

Om man ser på resultatet från det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT) under

de senaste två åren (2015 och 2016) så är resultatet svårtolkat då svarsfrekvensen är

genomgående låg. Det har också noterats att den utvärdering som Lintek gör ger ofta en

annan bild av studenternas nöjdhet med kurserna.

6.4 Exempel från studentundersökningen

Studentundersökningen genomförs med ett intervall på två till tre år. Några utvalda delar från

studentundersökningen avseende BI-programmet redovisas i tabell 3.



19(47)

Tabell 3. Data från studentundersökningen 2008-2017

6.5 Reflektionsdokument

Då det gäller den information som lämnas via reflektionsdokumenten finns det

förbättringspotential såväl när det gäller formen för informationen som processen för hur

informationen ska komma programnämnderna till del och bli en naturlig källa för kvalitets-

förbättringar. Ett arbete för att se över och revidera de instruktioner som finns idag har

påbörjats.

6.6 Möten

Frekvent förekommer även möten mellan examinatorer, programnämnden och studenterna i

olika konstellationer och med olika frågeställningar i fokus.

Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att studenternas synpunkter framkommer på ett bra sätt via flera

olika kanaler.


- Reflektionsdokumenten behöver utvecklas och processerna för hanteringen måste

ses över. Mer om detta finns i avsnittet om nyckeltal.

a. b. 2008 c. 2010 d. 2012 e. 2015 f. 2017 g. 2017

h. i. BI j. BI k. BI l. BI m. BI n. LiTH:

o. Totalindex p. q. r. s. t. u. 4,3

v. Utbildningsindex w. x. y. z. å. ä. 4,0

ö. Utbildningens relevans för framtida yrkesliv aa. bb. cc. dd. ee. ff. 4,2



20(47)

7 Perspektiv: Jämställdhet

Bedömningsgrunder:

- Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och

genomförande.

7.1 Studentgruppens sammansättning

I tabell 4 visas studentgruppens sammansättning under de senaste fem åren.

Tabell 4. Andelen kvinnor och män som antagits i urval 2 2012-2017

Som synes varierar inte andelen kvinnor och män mellan årskullarna. Dock kan man notera

en lite minskning i andelen kvinnor de senaste åren.

7.2 Examinatorgruppens sammansättning

Studenterna möter i stor utsträckning manliga lärare Av de 27 obligatoriska kurserna som ges

på programmet hade tre kvinnliga examinatorer läsåret 2016/ 2017. Under första terminen har

två av kurserna kvinnlig examinator, övrig män Utseende av examinatorer delegeras från

programnämnderna till berörd institutions-styrelse. Vid anställning av lärare beaktar tekniska

fakultetens anställningsnämnd de instruktioner som utarbetats för hela Linköpings universitet

och som bland annat innebär att jämställdhetsaspekter alltid ska beaktas som en viktig

kvalitets-komponent i universitetets rekryteringsarbete.

7.3 Utformning och genomförande

Programmet innehåller många typer av läraktiviteter, för att studenterna ska vara väl

förberedda för att ta sig an breda arbetsuppgifter, men också för att tillgodose olika studenters

lärstilar.

Ett sammanhang då det funnits anledning att särskilt hantera jämställdhetsperspektivet är vid

sammansättning av grupper inför projektkurserna. Kursledningarna arbetar då aktivt för att få

Andel kvinnor Andel män

Ht2012 21% 79%

Ht2013 19% 81%

Ht2014 25% 75%

Ht2015 24% 76%

Ht2016 23% 77%

Ht2017 24% 76%



21(47)

så jämn könsfördelning som möjligt (och även så jämn fördelning som möjligt utifrån andra

aspekter)

Programnämnden beaktar kontinuerligt jämställdhetsperspektivet och framkommer något i

kursutvärderingarna eller via andra kanaler hanteras detta skyndsamt. Enligt alla kursplaner

ska kursen bedrivas på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper

synliggörs och utvecklas. Antalet svarande vid studentundersökningen 2017 var så få att

likavillkorsfrågorna inte särredovisades för BI-programmet.

I tabell 5 redovisas studieresultaten för studenter som antagits och förstagångsregistrerade sig

Ht2011-2014. Poängproduktionen, efter sex terminer, visas totalt och uppdelat på kvinnliga

och manliga studenter. Generellt presterar de kvinnliga studenterna marginellt bättre än de

manliga och skillnaden är markant för antagna HT 2014. Dock är orsaken till detta oklar, men

känns igen från diskussioner i andra utbildningssammanhang.

Tabell 5. Genomsnitt hp aktiva studenter efter termin 6 för studenter antagna 2010-2014

Antagna

Avklarade hp efter termin 6

Kvinnor Män Totalt

Ht2010 164 165 164

Ht2011 169 167 168

Ht2012 161 161 161

Ht2013 164 161 163

Ht2014 170 154 159

7.4 Övrigt

I anslutning till alla program som ges av den tekniska fakulteten sker fler aktiviteter med

anknytning till jämställdhet såväl som till lika villkor generellt.

Exempel på sådana aktiviteter är:

• Webbkursen Genusmedveten undervisning (se http://www.lith.liu.se/genus) som

främst riktar sig till kursassistenter och med syfte att minska eventuell särbehand-ling

särskilt i samband med laborationer och lektioner.

• Quintek: Varje läsår anordnas Quintekdagarna för tjejer i årskurs 3 på gymnasiets

naturvetenskapliga och tekniska program för att stimulera intresset för naturvetenskap

och teknik och för att gymnasisterna ska få veta mer om hur det är att studera dessa

ämnen på universitetet och vilka möjligheter det kan ge.

• Tekniska fakulteten stöttar även aktiviteter som studentsektionerna bedriver, bland

mycket annat deras tjejföreningar. För de kvinnliga högskoleingenjörsstudenterna

finns tjejföreningen Tingeling under Lingsektionen.

• En föreläsning om studieteknik arrangeras årligen av studievägledningen för de

nyantagna studenterna i årskurs 1.



22(47)

• Studievägledningen arrangerar även Öppet forum, en lunchseminarieserie, där olika

aktuella ämnen diskuteras med syfte att stötta studenterna.

I övrigt hjälper studievägledningen till med information om och kontakter med Student-

hälsan, gruppen som arbetar med stöd till studenter med olika funktionsvariationer samt

språkverkstäderna.

Lägesbedömning:

- Fördelningen mellan könen både vad gäller lärare och studenter är inte i balans. LiU

arbetar aktivt med att rekrytera mer kvinnor till lärarkåren och vi beaktar även detta

när det gäller gästföreläsare etc.

- Inga synpunkter som ger anledning till att arbeta vidare med jämställdhetsfrågan har

framkommit.


- Just nu identifieras inga särskilda åtgärder avseende jämställdhetsperspektivet på BI-

programmet.

- Fundera tillsammans med övriga programnämnder kring vilka krav breddad

rekrytering och breddat deltagande ställer på oss och hur vi kan hantera det och

därmed öka genomströmningen.



23(47)

8 Nyckeltal beslutade av fakulteten

Tre grupper av nyckeltal har tagits fram för att kunna följa studenterna genom utbildningen.

Den första rör potentialen, det vill säga studenternas förkunskaper när de påbörjar sina

studier. Den andra gruppen av nyckeltal handlar om utbildningsprocessen och den sista

gruppen är tänkt att ge information om resultatet av utbildningen.

Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik kallas hädanefter för BI-programmet.

- potentialen:

Meritvärde för sist antagna student

Meritvärde för den sist antagna studenten på programmet noteras årligen. I tabell 6 fram-går

hur det sett ut för BI-programmet de senaste fem åren för antagna i betygsgrupp BI (den

betygsgrupp där de ingår som söker direkt från gymnasieskolan) efter urval 2:

Tabell 6. Meritvärde för den sist antagna studenten

HT 2012 Ht2013 Ht2014 Ht 2015 Ht2016 Ht2017

16.20 16.05 16.70 16.46 15.60 13.70

Alla övriga studenter antagna ett visst år har alltså ett meritvärde som överstiger värdena i

tabellen, men hur fördelningen av meritvärdena för dessa ser ut är oklar.

Resultat på diagnostiska provet i matematik

För BI-studenterna genomförs inget diagnostiskt prov i matematik när studenterna påbörjar

sin utbildning. Istället genomförs flera mindre prov under introduktionskursen för att på det

sättet vägleda studenterna i vilken nivå som krävs. Under åren 2008-2013 då skrivningen

vaktades av undervisande lärare var resultaten likvärdiga med totalt sett 72 % godkända

resultat. Inga trender – varken positiva eller negativa – kan därmed ses under perioden 2008-

2017. Från 2014 genomförs kontrollskrivningarna anonymt med hjälp av tentamensservice. I

tabell 7 visas resultatet på antalet godkända i %.

Tabell 7. Resultat från kontrollskrivningar i matematik för BI 2014-1017

2014 2015 2016 2017

67 % godkända 75 % godkända 75 % godkända 71 % Godkända

Kravet för betyget G på kontrollskrivningarna är minst 7 p av 9 p och samtidigt minst 2 p av

3 p per uppgift – alltså stränga krav inom det som testas. Generellt så visar resultaten på en

relativt jämn nivå genom åren vad gäller resultatet från kontrollskrivningarna, som

genomförs vid samma tidpunkt som de diagnostiska provet.

- processen:

För de studenter som tog examen från BI-programmet år 2102- 2016, hur lång tid tog det?



24(47)

Den stora andelen studenter tog sin examen inom föreskriven tid efter tre år (egentligen 3,5 år

då examen utfärdas efter att sista momentet är avklarat). I tabell 8 redovisas antalet år med

utgångspunkt från antagningsåret. Uttagen examen inom 3 år mäts från höstterminen de år

man väntas vara klar, (t ex för påbörjad utbildning HT09 så utfärdas examen HT12). Hänsyn

har inte tagits till eventuella studieavbrott, vilket sammantaget gör att mätosäkerheten blir

stor.

Tabell 8. Helår från antagning till examen 2016

Tid till examen 3 år 4 år 5 år 6 år Totalt antal

examina

Genomsnittstid

till examen

Examensår 2011 21 10 - - 31 3,32

Examensår 2012 32 8 4 - 44 3,36

Examensår 2013 36 6 1 2 45 3,31

Examensår 2014 45 8 1 3 57 3,33

Examensår 2015 37 12 2 1 52 3,37

Examensår 2016 40 12 2 1 55 3,35

Generellt så tar hälften av antagna studenter ut examen inom rimligt tidsintervall. En viss

tendens kan skönjas dock att studenterna behöver längre tid för att ta ut examen Att det för

någon person i respektive kull tar mer än 5 år att ta sig igenom utbildningen är inte bra, men

kan exempelvis bero på planerade studieuppehåll eller dylikt. Ett större problem är att antalet

utfärdade examina är så få, vilket kan bero på att studenterna inte begär ut sin examen direkt

efter avslutad utbildning (en del kanske begär ut de vid senare tillfälle eller inte alls).

Detta gör att det är svårt att dra några slutsatser om genomströmningen i programmet. Att

andelen uppehåll etc. ökat kan också bero på gynnsamma förhållanden på arbetsmarknaden,

men också på att de antagna studenterna har svårare att ta sig genom programmet.

För de studenter som började BI-programmet hösten 2012-2016, hur många poäng har de

tagit under det första året?

I tabell 9 redovisas hur många poäng som studenterna i genomsnitt klarat under studentens

första studieår samt hur stor andel av en helårsprestation (60 hp) som det motsvarar.

Tabell 9. Avklarade poäng under första studieåret

Antagen Ht2012 Ht2013 Ht2014 Ht2015 Ht2016*

Avklarade poäng åk 1 46 hp 49 hp 46 hp 47 hp 46 hp

Avklarade poäng Ht 22 hp 17 hp 16 hp 21 hp 19 hp

Prestationsgrad åk 1 77% 82% 77% 78% 77%



25(47)

* Dessa studenter har ännu ej haft samma möjlighet till omexamination.

Siffrorna visar inte på någon speciell trend, vissa år tar studenterna proportionellt mer poäng

på HT än på hela terminen, dock med vissa svängningar i årskullarna. Prestationsgraden är

relativt god generellt sett.

För de studenter som började BI-programmet HT 2012 och HT2013, hur stor andel har nu,

hösten 2017 (4 år senare), tagit examen från BI-programmet 1

I tabell 10 visas data om den studentgrupp som antogs Ht2012 och HT 2013. Till de läsåren

antogs 75 respektive 85 studenter, varav 2, respektive 6 anmält studieavbrott, flertalet är

aktiva.

Tabell 10. Antalet studenter som tagit examen, antagna HT2012 och HT2013

Antagna Ht2012 Ht2013

Registrerade termin 1 75 85

Anmälda avbrott 2 6

Antal utfärdade examina 41 49

Andel som tagit ut examen från BI 41/73 = 56% 49/79 = 62%

Registrerade termin 6 59 69

Som synes i tabellen så är det ca 56 % studenter antagna HT2012, samt 62 % av studenterna

antagna ht 2013 som tog ut examen. Det som är oklart dock är om siffrorna visar uttagna

examensbevis eller uppnådda poäng för examen. Det är inte alla studenter som begär att få ut

examensbeviset trots att de har uppnått poängen, vilket kan indikeras av att det är fler

registrerade på termin 6 än som tagit ut examensbevisen.

För utvalda kurser som ingår i årskurs ett av BI-programmet, hur stor andel av de studenter

som började programmet hösten 2013-2015 har klarat dessa kurser efter tre försök?2

Då matematik- och mekanikkunskaper är basala för BI-programmet redovisas hur stor andel

av de antagna studenterna som efter tre försök har godkänt på kurserna TNIU22

Envariabelanalys I 6 hp, TNIU23 Envariabelanalys II, 6 hp respektive TNBI24

Byggnadsmekanik och hållf, 12 hp. I tabell 11 framgår även hur stor andel som försökt fler

än tre gånger innan de blev godkända, samt andelen som gjort fler försök än sex, men ändå

inte blivit godkända på den skriftliga examinationen.

1 Nyckeltalets ursprungliga formulering löd: För de studenter som började BI-programmet hösten 2012, hur stor andel har nu, hösten 2017

(4 år senare), tagit examen från BI-programmet, från något annat program eller är ”nästan” klara (klarat 162 hp = 90%)? I dagsläget kan vi

inte med enkla metoder få reda på huruvida någon tagit examen från något annat program.

2 Nyckeltalets ursprungliga formulering löd: För de kurser som ingår i årskurs ett av KA-programmet, hur stor andel av de studenter som

började programmet hösten 2012-2016 har klarat dessa kurser efter tre försök? I dagsläget kan vi inte med enkla metoder få reda på

ovanstående utan omfattande manuell hantering, vilket föranlett att endast resultatet i tre kurser redovisats.



26(47)

Tabell 11. Andel examinerade i utvalda kurser

Antagna

Ht2013

Antagna

Ht2014

Antagna

Ht2015

TNUI22 - andel som tagit kursen efter 1-3 försök 78 % 71 % 76 %

- andel som tagit kursen efter mer än 3

försök

4 % 1 % -

- andel som ej har försökt tre gånger ?% ?% ?%

- andel som ej är godkända på över 6

möjligheter

17 % 28 % -

TNUI23 - andel som tagit kursen efter 1-3 försök 71 % 64 % 74 %


försök

9 9 % 0 %

- andel som ej har försökt tre gånger ?3 ? % ?%

- andel som ej är godkända på över 6

möjligheter

20 % 27 % 26 %

TNBI24 - andel som tagit kursen efter 1-3 försök 56 % 49 % 56 %


försök

16 % 18 % 0 %

- andel som ej har försökt tre gånger ? ? ?

- - andel som ej är godkända på över 6

möjligheter

28 % 33 %- 44 %-

Tabell 11: Resultat på examinationer på utvalda kurser för kullarna antagna Ht2013-2015

Genomströmningen på matematikkurserna är relativt god, den kurs som verkar vara svårast i

det här urvalet av kurser är TNBI24, Byggnadsmekanik och hållf.

Över tid kan man se att antalet studenter som genomgår utbildningen är relativt hög (tabell

12). Generellt försvinner de mest studenter mellan år 1 och 2 (förutom i antagna HT 13, där

det är större tapp mellan år 2 och 3). Siffrorna baseras på antalet registrerade i program och

termin. Siffran inom parentes anger andel som minskat gentemot året före. Dock framgår det

inte i statistiken om det är samma individer (det tillkommer en del studenter som antas som

senare del) som siffrorna representerar. Inte om det är studenter som har haft avbrott som

tillkommit eller omregistrerats.

Tabell 12. Antalet studenter som påbörjar ny termin utifrån antagningstermin

Antagna Ht 12 Antagna HT 13 Antagna Ht 14 Antagna HT 15

År 1 75 85 78 82

År 2 58 (-33 %) 76 (- 11 %) 68 (- 13 %) 72 (- 13 %)

År 3 53 (- 9 %) 65 (- 15 %) 65 (- 4 %)

- resultatet:

3 Oklart hur man får fram dessa siffror



27(47)

Etableringsgrad (underlag från SCB)4

Reflektionsdokument

Alla studenter på tekniska fakulteten skriver ett reflektionsdokument som ett avslutande steg i

examensarbetsprocessen. Ett arbete med att se över utformningen av de instruktioner som

finns i dagsläget och utforma en tydligare mall har inletts. Syftet är att reflektions-

dokumenten på ett bättre sätt ska kunna användas som en självskattning som genomförs av

studenterna i slutet av sin utbildning och som genererar ett nyckeltal som kan samman-ställas

på programnivå och följas över tid.

Övrigt:

Antalet nybörjarplatser per år är 60, men de senaste åren har det skett ett överintag med ca 20

personer. Andelen förstahandssökande under samma tidsperiod översteg antalet antagna med

någon procent (ca 117 -118 st) . Under senaste läsåret (2016/2017) har ett arbete genomförts

för att se över marknadsföringen av programmet.

Antalet sökande har under det senaste åren varit relativ konstant. De utexaminerade

studenterna, enligt en alumnienkät, är nöjda och får snabbt arbete inom ett relevant område.

Lägesbedömning:

- Vår bedömning är att programmet rekryterat bra med sökande och programmet har en

relativt bra genomströmning. Få studenter hoppar av på grund av att de valt fel

program, alla antagna är förstahands sökande. Det försvinner dock en del studenter

mellan termin 1 och 2, anledningen till det är inte klarlagd.


- Tillsammans med övriga programnämnder som ansvarar för högskoleingenjörs-

utbildningar och med matematiklärarna diskutera den första, gemensamma,

matematikkursen för högskoleingenjörsprogrammen om resultaten för övriga

högskole-ingenjörsstudenter är liknande som de för BI-studenterna (statistik saknas

idag).

- Tillsammans med övriga programnämnder och fakultetsledningen se över

instruktionerna för, utformningen av och processen kring reflektionsdokumenten för

att informationen i dessa dokument ska kunna utvecklas till ett nyckeltal.

De nyckeltal som fakulteten avser följa över tid måste utvecklas ytterligare tillsammans med LiUs planerings- och uppföljningsenhet, så relevant data kan tas fram utan omfattande manuell hantering.

4 Underlag saknas.

1 (10)

BILAGA 1

B1.1 Metoder för att säkra att de nationella examensmålen uppnås

Arbetet med att formulera och verifiera programmålen för de flesta utbildningsprogram

vid tekniska fakulteten, såväl ingenjörsprogram som kandidat- och masterutbildningar,

genomförs på ett enhetligt sätt. Grunden för detta är CDIO-ramverket. CDIO är ett

internationellt nätverk samt ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildningar. CDIO-

ramverkets utgångspunkt är definitionen av en ingenjör, ”We believe that every

engineer should be able to Concieve – Design – Implement - Operate complex value-

added engineer-ing products, processes and systems in a modern, team-based

environment.” För att åstadkomma detta finns två grunddokument, CDIO Syllabus

(CDIO:s målförteckning) och CDIO Standards (CDIO:s principer). CDIO Syllabus

anger förväntade kunskaper, färdig-heter och förmågor hos en utexaminerad ingenjör

(se avsnitt B1.1.1), medan CDIOs principer handlar om hur ett utbildningsprogram bör

utformas för att målen ska kunna nås (se B2.1).

I enlighet med CDIO Syllabus är programmålen i utbildningsplanerna strukturerade

under fyra huvudrubriker:

1. Matematiska, natur- och teknikvetenskapliga kunskaper

2. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

3. Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

4. Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av

tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och

samhälleliga behov och krav

Under huvudrubrikerna preciseras målen sedan ytterligare via ett antal underrubriker.

Inom tekniska fakulteten har en målbild för en utexaminerad högskoleingenjör som

anknyter till de fyra huvudrubrikerna ovan formulerats:

8.1.1 En LiTH-högskoleingenjör är en kompetent, kreativ och ansvarsfull

teknikutvecklare.

• LiTH-högskoleingenjören har en solid grund i matematik och teknik och kan,

utgående från goda kunskaper inom dessa områden, strukturera och lösa komplexa

tekniska problem.

• En LiTH-högskoleingenjör har de personliga färdigheter och förhållningssätt som

krävs för att kunna delta i avancerad teknisk utveckling. En LiTH-högskoleingenjör

kännetecknas av självständighet, ansvarstagande, initiativförmåga och nyfikenhet.

En LiTH-högskoleingenjör är också medveten när det gäller ledarskap, genusfrågor

och etik.

• LiTH-högskoleingenjören har god förmåga att samverka och kommunicera med

andra personer i såväl nationella som internationella sammanhang.

• En LiTH-högskoleingenjör har kunskaper och färdigheter i processen att utveckla ny

teknik utgående från tekniska hållbara och samhälleliga krav.

Nedan finns tekniska fakultetens utökade version av CDIO Syllabus. Utökningen består

av rubrik 5, ”Planering, genomförande och presentation av forskningsprojekt med

2 (10)

hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav”, som adderats för att

målförteckningen ska kunna användas även för kandidat- och masterutbildningar.

B1.1.1 Tekniska fakultetens utökade version av CDIO Syllabus 1 MATEMATISKA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN

1.2. KUNSKAPER I TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN

1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER I NÅGOT/NÅGRA TILLÄMPADE ÄMNEN

2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. INGENJÖRSMÄSSIGT/VETENSKAPLIGT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING

2.1.1. Problemidentifiering och -formulering

2.1.2. Modellering

2.1.3. Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar

2.1.4. Analys med hänsyn till osäkerheter och risker

2.1.5. Slutsatser och rekommendationer

2.2. EXPERIMENTERANDE OCH KUNSKAPSBILDNING

2.2.1. Hypotesformulering

2.2.2. Informationskompetens

2.2.3. Experimentell metodik

2.2.4. Hypotesprövning

2.3. SYSTEMTÄNKANDE

2.3.1. Helhetstänkande

2.3.2. Interaktion och framträdande egenskaper hos system

2.3.3. Prioritering och fokusering

2.3.4. Kompromisser och avvägningar i val av lösningar

2.4. INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

2.4.1. Initiativförmåga och risktagande

2.4.2. Uthållighet och anpassningsförmåga

2.4.3. Kreativt tänkande

2.4.4. Kritiskt tänkande

2.4.5. Självkännedom

2.4.6. Nyfikenhet och livslångt lärande

2.4.7. Planering av tid och resurser

2.5. PROFESSIONELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

2.5.1. Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet

2.5.2. Professionellt uppträdande

2.5.3. Aktiv karriärplanering

2.5.4. Att hålla sig à jour med professionens utveckling

3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA 3.1. ATT ARBETA I GRUPP

3.1.1. Att skapa effektiva grupper

3.1.2. Grupparbete

3.1.3. Grupputveckling

3.1.4. Ledarskap

3.1.5. Gruppsammansättning

3.2. ATT KOMMUNICERA

3.2.1. Kommunikationsstrategi

3.2.2. Budskapets struktur

3.2.3. Skriftlig framställning

3.2.4. Multimedia och elektronisk kommunikation

3.2.5. Grafisk kommunikation

3.2.6. Muntlig framställning

3.3. ATT KOMMUNICERA PÅ FRÄMMANDE SPRÅK

3.3.1. Engelska

3.3.2. Språk i länder av regionalt industriellt intresse

3.3.3. Andra språk

3 (10)

4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING, DRIFT OCH AFFÄRSMÄSSIGT

FÖRVERKLIGANDE AV TEKNISKA PRODUKTER, SYSTEM OCH TJÄNSTER MED

HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH

EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING.

4.1.1. Ingenjörens roll och ansvar

4.1.2. Teknikens roll i samhället

4.1.3. Samhällets regelverk

4.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang

4.1.5. Aktuella frågor och värderingar

4.1.6. Utvecklande av ett globalt perspektiv

4.1.7 Ingenjörens roll och behovet av ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.

4.2. FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR

4.2.1. Förståelse för olika affärskulturer

4.2.2. Planering, strategier och mål för affärsverksamhet

4.2.3. Teknikbaserat entreprenörskap

4.2.4. Att arbeta framgångsrikt i en organisation

4.3. ATT PLANERA SYSTEM

4.3.1. Att specificera systemmål och -krav

4.3.2. Att definiera systemets funktion, koncept och arkitektur

4.3.3. Att modellera system och att säkerställa måluppfyllelse

4.3.4. Ledning av utvecklingsprojekt

4.4. ATT UTVECKLA SYSTEM

4.4.1. Konstruktionsprocessen

4.4.2. Konstruktionsprocessens faser och metodik

4.4.3. Kunskapsanvändning vid konstruktion

4.4.4. Disciplinär konstruktion (inom ett teknikområde, t.ex. hydraulikkonstruktion)

4.4.5. Multidisciplinär konstruktion

4.4.6. Konstruktion med hänsyn till multipla, motstridiga mål

4.5. ATT REALISERA SYSTEM

4.5.1. Uformning av realiseringsprocessen

4.5.2. Tillverkning av hårdvara

4.5.3. Implementering av mjukvara

4.5.4. Integration av mjuk- och hårdvara

4.5.5. Test, verifiering, validering och certifiering

4.5.6. Ledning av realiseringsprocessen

4.6. ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA

4.6.1. Att utforma och optimera driften

4.6.2. Utbildning för drift

4.6.3. Systemunderhåll

4.6.4. Systemförbättring och -utveckling

4.6.5. Systemavveckling

4.6.6 Driftledning

5 PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGSPROJEKT MED

HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 5.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH

EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING.

5.1.1. Naturvetarens/matematikerns roll och ansvar

5.1.2. Naturvetenskapens/matematikens roll i samhället

5.1.3. Samhällets regelverk

5.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang

5.1.5. Aktuella frågor och värderingar

5.1.6. Utvecklande av ett globalt perspektiv

5.1.7 Naturvetenskapens/matematikens roll med avseende på ekonomiskt, socialt och

ekologiskt hållbar utveckling.

5.2. EKONOMISKA VILLKOR FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

5.2.1. Förståelse för olika modeller för forskningsfinansiering

5.2.2. Planering, strategier och mål för forskning och utveckling

5.2.3. Forskningsbaserat entreprenörskap

5.2.4. Att arbeta framgångsrikt i en forskningsorganisation

5.3. ATT PLANERA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT

4 (10)

5.3.1. Att specificera projektets syfte och mål

5.3.2. Att definiera projektets funktion och enheter

5.3.3. Att strukturera enheterna och att säkerställa måluppfyllelse

5.3.4. Ledning av forskningsprojekt i planeringsfasen

5.4. ATT GENOMFÖRA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT

5.4.1. Forskningsprocessens faser och forskningsmetodik.

5.4.2. Inomvetenskaplig forskning

5.4.3. Tvärvetenskaplig forskning

5.4.4. Utformning av utförandeprocessen

5.4.5. Experimentdesign och försöksplanering

5.4.6 Teoretiskt och experimentellt arbete och dess samverkan

5.4.7. Test och verifiering av forskningsresultat

5.4.8 Ledning av forskningsprojekt i genomförandefasen

5.5. ATT RAPPORTERA OCH REDOVISA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT

5.5.1. Rapportering av forskningsresultat i vetenskaplig tidskrift

5.5.2. Rapportering av forskningsresultat vid vetenskaplig konferens

5.5.3. Populärvetenskaplig presentation av forskningsresultat

5.5.4. Överföring av forskningsresultat för företagsmässigt användande

5.5.5 Muntlig presentation av utvecklingsprojekt.

5.5.6 Skriftlig presentation av utvecklingsprojekt

B1.1.2 Koppling mellan de nationella examensmålen och CDIO-målen

Även om CDIO Syllabus erbjuder ett sätt att strukturera mål för kunskaper, färdigheter

och förmågor som passar bra för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, skall

dock de nationella examensmålen i Högskoleförordningen för respektive utbildning

uppfyllas. Därmed krävs en koppling mellan examensmålen och målen i CDIO

Syllabus. För de som genomgått samtliga moment inom en högskoleingenjörsutbildning

med godkänt resultat utfärdas en högskoleingenjörsexamen samt en teknologie

kandidatexamen inom ett huvud-område inom tekniksfären. Detta innebär att två

uppsättningar examensmål ska uppfyllas. Figur B1.1 och B1.2 visar översättningen

mellan examensmålen och CDIO-målen för resp-ektive examen.

5 (10)

1. Översättning examensmål för högskoleingenjörsexamen mot CDIO-mål

Figur B1.1: Examensordningens mål för högskoleingenjörsexamen mot CDIO-mål

Mål # Examensmål 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6

Mål 1

visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

x x

Mål 2 visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap

x x

Mål 3

visa förmåga att med helhetssyn själv-ständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar

x x x x x x x

Mål 4 visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar

x x

Mål 5

visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information

x x x x

Mål 6

visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

x x x x x x

Mål 7 visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning

x

Mål 8

visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper

x

Mål 9 visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

x x x x x x

Mål 10

visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljö-aspekter

x x x x x x

Mål 11 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

x x

6 (10)

2. Översättning examensmål för kandidatexamen mot CDIO-mål

Figur B1.2: Examensordningens mål för kandidatexamen mot CDIO-mål

Då det gäller kandidat- och masterexamen har rubriknivå 4 ”Planering, utveckling,

reali-sering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och

tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav” som nyttjas för

ingenjörs-examina ersatts av rubriknivå 5 ”Planering, genomförande och presentation av

forsknings-projekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav”.

I matriserna kan man se att alla nationella examensmål för en högskoleingenjörsexamen

täcks in om man använder sig av målen i CDIO Syllabus. Dock saknas ett av målen i

CDIO Syllabus bland de nationella examensmålen för högskoleingenjörer (punkt 3.3

”Förmåga att kommunicera på främmande språk”).

Efter komplettering med rubriknivå 5 ”Planering, genomförande och presentation av

forskningsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav” kan

man även se att alla nationella examensmål för en kandidatexamen täcks in av målen i

tekniska fakultetens version av CDIO Syllabus. Däremot krävs då generellt inte

uppfyllande av CDIO-målen 1.2 ”Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen” samt 5.2

”Ekonomiska villkor för forskning och utveckling”. Huvudområdet för den

kandidatexamen som utfärdas i kombination med högskoleingenjörsprogrammet är dock

inom ett teknikområde, vilket innebär att teknikvetenskapliga ämnen är obligatoriska.

Mål # Examensmål 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Mål 1

visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forsk-ningsfrågor

x x

Mål 2

visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer

X X X x

Mål 3

visa förmåga att självständigt identi-fiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar

x x x x x x x x

Mål 4

visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera inform-ation, problem och lösningar i dialog med olika grupper

x x x x

Mål 5 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser

x x x x x x x x x

Mål 6

visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskap-liga, samhälleliga och etiska aspekter

x x

Mål 7 visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används

x x x

Mål 8 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens

x x

7 (10)

B1.1.3 IUAE-matriser För att säkerställa måluppfyllelsen används kursvisa IUAE-matriser (I=introduceras,

U=undervisas, A=användas och E=examineras) som sammanställs till programmatriser.

IUAE-matriserna kopplar lärandemålen i kursplanen till målen i CDIO Syllabus på nivå

X.Y och ger viss information om progressionen (I-U-A). De kunskapsområden som

markerats med U i IUAE-matrisen ska examineras och i kolumnen E anges provkoden

för examina-tionen, d v s under vilket moment respektive mål examineras. Mer

information om hur examinationen utförs finns i respektive kursplan. IUAE-matriserna

finns som bilagor till kursplanerna. Figur B1.3 visar en icke ifylld IUAE-matris som

examinator ska fylla i och revidera i samband med den årliga kursplanerevisionen. Till

stöd för enskild examinator finns en instruktion, se

http://www.lith.liu.se/internwebb/utbildning/cdio/1.431621/KortVagledning.pdf.

Figur B1.3: IUAE-matris

En utgångspunkt när man fyller i en IUAE-matris är att fundera över kursens roll i den

utbildning där kursen ingår. För samtliga program vid tekniska fakulteten är

programmens mål, formulerade i respektive utbildningsplan, strukturerade enligt

rubrikerna i CDIO Syllabus på nivå X.Y (se B1.1.1). Kursinnehåll, lärandeaktiviteter

och examination i den aktuella kursen kan därmed knytas till målen för utbildningen.

År Kurskod Kursnamn I U A EXAKOD KOMMENTAR

1 MATEMATISKA, NATUR- OCH

TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER

1.1 Kunskaper i grundläggande matematiska och

naturvetenskapliga ämnen

1.2 Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen

1.3 Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade

ämnen

2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA

FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

2.1 Ingenjörsmässigt/vetenskapligt tänkande och

problemlösning

2.2 Experimenterande och kunskapsbildning

2.3 Systemtänkande

2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt

2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt

3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH

KOMMUNICERA

3.1 Förmåga att arbeta i grupp

3.2 Förmåga att kommunicera

3.3 Förmåga att kommunicera på främmande språk

4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING,

DRIFT OCH AFFÄRSMÄSSIGT FÖRVERKLIG-

ANDE AV TEKNISKA PRODUKTER, SYSTEM

OCH TJÄNSTER MED HÄNSYN TILL AFFÄRS-

MÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH

KRAV

4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt

och ekologiskt hållbar utveckling

4.2 Företags och affärsmässiga villkor

4.3 Att planera system

4.4 Att utveckla system

4.5 Att realisera system

4.6 Att ta i drift och använda

8 (10)

Med lärandeaktiviteter avses exempelvis föreläsningar, lektioner och laborationer, men

också projektarbete, seminarier, basgruppsarbete, studiebesök, inlämningsuppgifter,

mm. Det kan också noteras att till exempel en laboration kan syfta till att uppnå olika

mål beroende på laborationens innehåll och genomförande, såväl inhämtande av

ämnesmässiga kunskaper som träning av generiska förmågor kan åstadkommas

beroende på upplägg och redovisningsform.

B1.1.4 Programmatriser baserade på kursvisa IUAE-matriser

Programmatriserna är en sammanställning av vilka mål i tekniska fakultetens utökade

version av CDIO Syllabus som respektive kurs bidrar med och ger information om

eventu-ella mål som behöver förstärkas. Figur B1.4 visar en generell programmatris.

Termin Kurskod Kursnamn o/v 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

1

Kurs A o IU I U U I IU A I

Kurs B o U I U U I IU A

Kurs C o UA U UA I IA I A I

Kurs D o IUA IUA A UA A

2

Kurs E o UA UA UA UA I A A A

Kurs F o IUA I IUA IUA IUA A A U A

Kurs G o UA A UA UA A IU A IUA A

3

Kurs H o UA UA UA UA I A A A

Kurs I o UA UA UA UA A UA A I

Kurs J o IUA UA UA U A A A

Kurs K o IUA IU UA I IU IUA UA UA IU IU IU IU I A A

4 Kurs L o UA UA UA UA I A A A

Kurs M o A A I UA I UA UA I UA UA UA UA UA UA I

Kurs N o A IU IU U U A A A U U A A

5

Kurs O o UA UA U UA UA I I A A A I I UA UA UA I

Kurs P o UA UA U UA UA UA U U UA UA UA IU IUA IUA I I UA UA UA

6

Kurs Q v IUA UA UA U A A A

Kurs R v UA UA U UA UA I I A A A I I UA UA UA I

Figur B1.4: Programmatris

Notera att CDIO-målen 4.1-4.6 används för en ingenjörsutbildning, medan CDIO-målen

5.1-5.5 används för kandidat- och masterexamen. Rubrik 5 ”Planering, genomförande

och presentation av forskningsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga

behov och krav” är ett lokalt tillägg. För varje program måste matrisen analyseras med

den speci-fika utbildningens programmål och alla examensmål som ska uppfyllas i

fokus. Matrisen ger endast upplysning om huruvida respektive mål i CDIO Syllabus

berörs i kursen, men inte hur omfattande de olika delarna är. Rubrik 1 ”Matematiska,

natur- och teknikveten-skapliga kunskaper” (1.1-1.3) utgör basen i majoriteten av

kurserna.

9 (10)

B1.2 Verktyg för att tydliggöra kopplingen mellan examensmål, lärande-mål,

lärandeaktiviteter och examination

För att studenterna ska vara informerade om kopplingen mellan lärandemål, lärande-

aktiviteter och examination samlar den tekniska fakulteten väsentlig information såsom

kursplaner, programplaner, utbildningsplaner, information om examensarbeten samt

annan information av generell karaktär i studiehandboken som finns på webben,

http://www.lith.liu.se/sh. Beslut om kursplaner, programplaner och utbildningsplaner

tas inför varje nytt kalenderår och en uppdaterad studiehandbok publiceras vid

årsskiftet. Framöver kommer studieinformationen presenteras på ett lite annorlunda sätt,

men fort-satt vara enkelt tillgänglig för studenterna via webben.

Nybörjarstudenterna informeras om studiehandboken av klassföreståndarna redan under

mottagningsperioden, nolle-P. Kontinuerligt uppmanas studenterna att ta del av

innehållet, dels via studievägledningen och dels genom att de i de kursutvärderingar

som studentkåren LinTek sammanställer finns en rubrik ”Kursens innehåll jämfört med

studiehandboken”, där studenterna uppmanas att jämföra lärandemålen, IUAE-matrisen,

förkunskapskrav, organisation, kursinnehåll, kurslitteratur och examination mot det

faktiska genomförandet. Även under kursernas första tillfälle brukar kursplanens

innehåll tas upp och länk till den finns från kursrummet på LISAM. I de

kursutvärderingar som studentkåren LinTek sammanställer finns en fråga om huruvida

återkoppling av vad fjolårsstudenterna ansåg om kursen genomförts. Detta har lett till

att majoriteten av lärarna gör en sådan tillbakablick och i samband med det diskuterar

lärandemål och kursinnehåll.

Om det framkommer synpunkter i kursutvärderingen om att kursens genomförande inte

sker i enlighet med vad som står i kursplanen noteras detta av programnämnden som

vidtar åtgärder. Programnämnden kontaktar i första hand studierektor inom berört

ämnes-område, som sedan återkopplar efter diskussion med examinator. Mer om hur

studenternas synpunkter omhändertas finns i bilaga 6.

B1.3 Progression i utbildningarna

På tekniska fakulteten erbjuds nästan all utbildning som sammanhållna program med

tydligt yrkesfokus. Programmen innehåller en hög andel obligatoriska kurser och

därmed finns möjlighet att styra progressionen såväl med avseende på lärandemål,

lärande-aktiviteter och examinationer. Kurserna på grundläggande nivå delas dessutom

in i G1- respektive G2-kurser, där G2-kurser kräver mer omfattande förkunskaper och

ger fördjupad kunskap inom ett ämnesområde. Många kurser inom matematikområdet

är placerade tidigt i programmen då andra kurser, exempelvis inom fysik och teknik-

områdena, kräver omfattande matematisk förståelse. Även taxonomin i kursplanerna ger

information om progression i ämnena, då verb som ”beskriva”, ”ange”, ”känna till” är

återkommande i grundkurser, medan ”analysera”, ”tillämpa”, ”utvärdera” och

”reflektera” främst återfinns längre upp i årskurserna.

I programmatrisen kan man få viss uppfattning om progression (I – U - A). En aspekt

som dock är svårare att karaktärisera med hjälp av IUAE-matriser är komplexiteten hos

ett visst område eller ett visst lärandemoment. Sekvensen Planera-Utveckla-Realisera-

Använda (CDIO), d v s rubrikerna 4.3-4.6, kan exempelvis appliceras på produkter eller

system av såväl högre som lägre komplexitet. Ser man på kolumnen 1.1 och 1.2

http://www.lith.liu.se/sh

10 (10)

(kunskaper i grund-läggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen respektive

teknikvetenskapliga ämnen) ser man generellt betydligt fler I och U under första delen

av utbildningen, medan man under senare delen finner fler U och A, d v s man utnyttjar

kunskap som studenterna redan ska ha med sig från lägre årskurser. Man kan också titta

i kolumnen 1.3 (fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen) och se att den

börjar fyllas lite senare under programmet. I kursplanerna framkommer tydligt vilka

förkunskaper som rekommenderas för att studenten ska ha goda möjligheter att

tillgodogöra sig kursinnehållet. När det gäller examinationen kan man utifrån

kursplanerna dra slutsatsen att den huvudsakliga examina-tionsformen för att examinera

teorikunskaper i lägre årskurs är skriftlig tentamen, medan man längre fram i

utbildningen möter mer varierad examination som exempelvis inläm-ningsuppgifter och

projektuppgifter.

B1.4 Studenterna möjlighet att slutföra utbildningen inom planerad studietid

För att studenterna ska ha möjlighet att slutföra utbildningen inom planerad studietid erbjuds en ordinarie examination samt två omexaminationstillfällen per kurs och läsår. Studievägledningen stöttar studenterna med information, studieplanering, vägledning, förebyggande arbete, studieteknik och för studenternas talan såväl i studentärenden som i diskussioner kring utformningen av programmen för att tillvarata en bred studentgrupps intressen. Studenterna på ett utbildningsprogram inom tekniska fakulteten har en särskild studievägledare att vända sig till och alla studievägledare hanterar flera liknande program. Kopplat till enskilda kurser förekommer även andra sätt att stötta studenterna, genom exempelvis mentorer eller genom att erbjuda öppen verksamhet där äldre studenter anställts för att stötta årskurs 1-studenter. Ett exempel är matoteket som erbjuds högskole-ingenjörsstudenterna vid campus Valla i samband med deras första matematikkurs, Analys i en variabel. Studenterna har omfattande möjligheter att signalera olika svårigheter via representation i programplaneringsgrupper och programnämnderna kan själva besluta om extra stödinsats-er avpassade för det enskilda programmet. Den första kontrollen av studenternas individuella poängprestation sker inför påbörjandet av examensarbetet. För att antas till examensarbetet krävs 135 hp inom programmet. Om studenten inte uppfyller kraven finns studievägledaren tillgänglig för diskussion om studie-planering och hur studenten bör agera för att komma ifatt. Ett examensarbete kan påbörjas när som helst under läsåret, så länge poängkravet är uppfyllt.

1

BILAGA 2

B2.1 CDIO-principerna som grund för utformning och genomförande

I det andra grunddokumentet i CDIO-ramverket, CDIO Standards eller CDIO-

principerna, finns tolv principer som karaktäriserar ett utbildningsprogram som följer

CDIO-ramverket och strävar efter att uppnå definitionen av en ingenjör. CDIO-

principerna kan även vara ett stöd för utvecklingsarbetet kring ett utbildningsprogram

samt fungera som ett verktyg för självvärdering. CDIO-principerna är ursprungligen

skrivna för att enbart gälla ingenjörs-utbildningar, men vid tekniska fakulteten gäller

principerna alla våra grundutbildnings-program, säväl de som leder till en

ingenjörsexamen som de som leder till en kandidat- eller masterexamen. Nedan finns de

tolv principerna, varav flera, princip 3-8 samt 11, direkt ligger till grund för

genomförande och utformning av utbildningsprogram.

CDIO Standard 1 – Utbildningens syfte

Programmets uttalade syfte är att utbilda studenterna till ingenjörer – som kan utveckla

och driva produkter, processer och system.

CDIO Standard 2 – Lärandemål för ingenjörsfärdigheter och ämneskunskaper

Programmet har explicita lärandemål för såväl personliga, interpersonella och

professionella färdigheter som för ämneskunskaper, och dessa lärandemål är

formulerade i dialog med programmets intressenter.

CDIO Standard 3 – Integrerad utbildning

Programmets kurser hänger ihop med varandra på ett tydligt sätt, och utvecklingen

av färdigheter sker integrerat genom hela utbildningen, och enligt en tydlig plan.

CDIO Standard 4 – Introduktion till ingenjörsarbete

Programmet innehåller en introduktionskurs där studenterna får egna praktiska

erfarenheter av ingenjörsarbete och utvecklar centrala färdigheter som samarbete och

kommunikation.

CDIO Standard 5 – Utvecklingsprojekt

Programmet innehåller två eller flera utvecklingsprojekt med progression genom

utbildningen, där studenterna får utveckla och driva produkter, processer och system.

CDIO Standard 6 – Lärmiljöer för praktiskt lärande

Programmet har tillgång till lärmiljöer som stödjer och uppmuntrar studenterna att

arbeta praktiskt och kollaborativt för att lära sig ingenjörsarbete, stärka ämnes-förståelse

och utveckla färdigheter.

CDIO Standard 7 – Integrerat lärande

Programmet innehåller läraktiviteter där studenterna på ett integrerat sätt tillägnar sig

ämneskunskaper samtidigt som de utvecklar färdigheter enligt programmets mål.

CDIO Standard 8 – Aktivt lärande

Programmets undervisning och lärande baseras på metoder för studentaktivt och

erfarenhetsbaserat lärande.

CDIO Standard 9 – Utveckling av lärarkollegiets ingenjörskompetens

Lärosätet genomför åtgärder och aktiviteter som stärker lärarkollegiets kompetens

avseende ingenjörsarbete och de ingenjörsfärdigheter som ingår i programmets mål.

CDIO Standard 10 – Utveckling av lärarkollegiets pedagogiska kompetens

Lärosätet genomför åtgärder och aktiviteter som stärker lärarnas kompetens med

2

avseende på kursutveckling, och då särskilt metoder för aktivt lärande och bedömning

av de kunskaper och färdigheter som ingår i programmets mål.

CDIO Standard 11 – Bedömning och examination

Examinationen omfattar såväl de ämneskunskaper som de färdigheter som ingår i

kursens lärandemål.

CDIO Standard 12 – Programutvärdering

Programmet utvärderas enligt ett system baserat på CDIO Standards, och resultaten

redovisas för studenter, lärare och andra intressenter med syfte att kontinuerligt

utveckla programmet.

1

BILAGA 3

B3.1 Programnämndernas organisation och arbete

Utbildningsprogrammen vid tekniska fakulteten planeras och administreras av fem

programnämnder som alla hanterar flera olika typer av program inom ett visst

ämnesområde:

• Programnämnden för data- och medieteknik (DM-nämnden)

• Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik (EF-nämnden)

• Programnämnden för industriell ekonomi och logistik (IL-nämnden)

• Programnämnden för kemi, biologi och bioteknik (KB-nämnden)

• Programnämnden för maskinteknik och design (MD-nämnden)

För programnämnderna finns en instruktion (DNR LIU-2016-00002,

http://www.lith.liu.se/styrelse/foredragningslistor-och-protokoll-styrelsen/protokoll-

2016/2016-04-28/1.690211/16-3-13.pdf) som beskriver nämndernas sammansättning och

uppdrag. Därutöver finns en delegation från fakultetsstyrelsen och från dekanus som

bemyndigar programnämnderna att fatta vissa beslut som rör utbildningarnas upplägg och

genomförande, såsom exempelvis fastställande av kursplaner och utbildningsplaner

(DNR LIU-2015-00001, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/753078).

B3.1.1 Programnämndernas sammansättning och organisation

Programnämnderna består av verksamhetsföreträdare, studenter och företrädare för

allmänna intressen. Sammansättningen kommer att justeras något inför kommande

mandatperiod (DNR LIU-2017-01084, http://www.lith.liu.se/styrelse/skyddade-

dokument/2017-skyddade-dokument/2017-03-09/1.716981/17-2-06.pdf). Från och med

2018-01-01 gäller följande: verksamhetsföreträdarna är 7 vetenskapligt kompetenta lärare

som ska företräda hela verksamheten vid tekniska fakulteten. En av dessa ska vara ord-

förande och en ska vara vice ordförande. Därutöver finns 5 gruppsuppleanter som träder in

enligt fastställd ordning vid ordinarie ledamots frånvaro. Studenterna och företrädarna för

allmänna intressen är vardera 6 stycken, varav 3 ordinarie och 3 personliga ersättare.

Studenterna företräds vid programnämndsmötena av s k SnOrdfar (studienämnds-

ordföranden i sektionerna) samt av en utbildningsbevakare från studentkåren LinTek.

Kopplat till respektive programnämnd finns en kansligrupp, som består av en utbildnings-

ledare, en nämndsamordnare och minst en studievägledare. Mandatperioden för verksam-

hetsföreträdarna samt företrädarna för allmänna intressen är tre år, medan student-

företrädarna är förordnade för ett läsår.

B3.1.2 Programnämndernas arbete

Programnämndernas arbete handlar huvudsakligen om att planera, följa upp, utvärdera

samt verka för ständig kvalitetsförbättring av utbildningarna inom nämndens ansvars-

område. Programnämnden sammanträder 4-5 gånger per läsår. Det löpande arbetet sker i

programplaneringsgrupper, som träffas ca var tredje vecka. Antalet programplanerings-

grupper är beroende av antalet program och bredden inom programutbudet och varierar

således mellan programnämnderna. Programplaneringsmötena har en beredande roll.

Individuella studentärenden och vissa andra beslut, exempelvis beslut som ej kan vänta till

nästa programnämndsmöte, tas på VA-möten som också hålls ca var tredje vecka. Beslut-

ande i dessa sammanhang är nämndens ordförande tillsammans med en utbildnings-

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/dm?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/ef?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/il?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/kb?l=sv

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/md?l=sv

bevakare från LinTek. Föredragande vid VA-mötena är studievägledaren, utbildnings-

ledaren eller nämndordförande. I instruktionerna för programnämnderna framgår tydligt

att vid fullgörandet av sina uppgifter ska nämnderna samarbeta med berörda institutioner.

B3.1.3 Ledningsgruppen för grundutbildning

Vissa frågor berör all utbildning vid tekniska fakulteten och dessa frågor diskuteras på LGU

(Ledningsgruppen för grundutbildning). LGU-möten hålls en gång i veckan och vid dessa

möten träffas de fem programledningarna (ordförande och utbildningsledare), fakultets-

ledning (dekan samt prodekan för grundutbildningen), kanslichef, utbildningsbevakare

från LinTek samt ordförande i nämnden för skolsamverkan. Till vissa programpunkter

bjuds annan kanslipersonal, tekniska fakultetens CDIO-koordinator eller externa personer

in. LGU-mötena är effektiva för informationsutbyte, och de har även en samordnande

funktion, då studenterna på olika program som leder till samma examen ska ha så lika

förutsättningar som möjligt.

B3.2 Arbetet med revision av utformningen

Utformning och genomförande av utbildningsprogrammen diskuteras i programnämnd-

ernas programplaneringsgrupper och beslutas av programnämnden. Programplanerings-

grupperna har möte ca var tredje vecka och består av programnämndsordföranden

(alternativt vice ordföranden), utbildningsledaren, studievägledare, nämndsamordnaren,

lärarrepresentanter samt studenter. Studenterna företräds av en s k SnOrdf (studienämnds-

ordförande) som är utsedd av sektionen. Under dessa möten diskuteras utformning och

genomförande utifrån många olika aspekter och frågeställningar. Dessa kan komma från

olika aktörer, exempelvis från departementet, universitetsledningen, fakultetsledningen,

programnämnden, institutionerna eller studenterna. Ett viktigt underlag vid diskussion-

erna är sammanfattningsbetyget från det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT)

samt de kursutvärderingar som genomförs i studentkåren LinTeks regi (se mer i bilaga 6).

I mallen för dessa utvärderingar finns frågor kring kursens relevans i utbildningen, kursens

placering i programmet samt hur kursens innehåll står i relation till programmålen.

En annan viktig grupp som återkommande kommer med förbättringsförslag är de lärare

som är involverade i programmet. Årligen beslutas om utformningen av respektive program

för nästkommande kalenderår genom ett remissförfarande, där berörda institutioner får

besvara en remiss med de förändringsförslag som programnämnden berett och samman-

ställt, men de bakomliggande förslagen kan ursprungligen ha kommit från program-

nämnden eller från institutionerna. Beslut om utformningen tas slutligen av program-

nämnden. Figur B3.1 visar ett årshjul som beskriver programnämndernas och fakultetens

systematiska arbete med grundutbildningen och dess förutsättningar. Den årliga cykeln

kommer dock förmodligen att justeras framöver när Bilda är i full drift.

- K

urs

anm

älan

1-1

0 o

kto

ber

-

Res

ult

at a

v k

urs

anm

älan

20

okto

ber

-

Bes

lut

om

even

tuel

lt i

nst

älla

nd

e av

ku

rser

in

för

Vt

- A

nsö

kan

frå

n u

tbyte

sstu

den

ter

infö

r V

t -

Fak

ult

eten

s in

stit

uti

on

sdia

loger

- Å

rsb

oksl

ut

upp

följ

nin

g a

v u

tfal

l -

Näm

nd

er,

styre

lser

och

pro

gra

mp

lan

erin

gsg

rupp

er p

åbö

rjar

åre

ts a

rbet

e

- A

nsö

kn

ingso

mg

ång 1

til

l in

tern

atio

nel

la m

aste

rpro

gra

m

- K

on

stit

uer

and

e p

rogra

mn

ämn

dm

öte

vid

ny m

and

atp

erio

d

- F

örs

lag f

rån

in

stit

uti

on

ern

a o

m p

rogra

m o

ch

ku

rsän

dri

ngar

in

för

näs

tko

mm

and

e år

ska

var

a

pro

gra

mn

ämn

der

na

till

han

da

15

mar

s -

Info

rmat

ion

in

för

ku

rsan

mäl

an

- P

rogra

mn

ämn

dsm

öte

/in

tern

at a

v m

er

stra

tegis

k/p

lan

eran

de

kar

aktä

r

- K

urs

anm

älan

1-1

0 a

pri

l

- A

nsö

kan

til

l gru

nd

utb

ild

nin

gsp

rogra

m 1

5 a

pri

l -

An

sökn

ingso

mg

ång 2

til

l in

tern

atio

nel

la m

aste

rpro

gra

m s

amt

ansö

kan

til

l sv

ensk

a m

aste

rpro

gra

m

- A

nsö

kan

til

l fr

istå

end

e ku

rser

so

m g

es u

nd

er H

t -

An

sökan

frå

n u

tbyte

stst

ud

ente

r in

för

Ht

- B

eslu

t o

m f

rist

åen

dek

urs

utb

ud

et f

ör

näs

tko

mm

and

e år

-

Ber

edn

ing a

v f

örs

lagen

frå

n i

nst

itu

tio

ner

na

- R

esu

ltat

av k

urs

anm

älan

15

maj

-

Bes

lut

om

even

tuel

lt i

nst

älla

nd

e av

ku

rser

in

för

Ht

- F

örs

lag t

ill

styre

lsen

om

an

tagn

ingst

al o

ch u

rval

ssif

fro

r -

Pro

gra

mn

ämn

dsm

öte

(u

nd

erla

get

til

l re

mis

sen

)

- R

emis

s p

å st

ud

ieh

andb

ok i

nfö

r n

ästk

om

man

de

år,

1 j

un

i-1

5 a

ug

- F

örf

rågan

om

fri

ståe

nd

e ku

rsu

tbu

d

- R

amar

fö

r p

rogra

mn

ämn

der

na

-

Sen

are

del

anta

gn

ing i

nfö

r H

t

- P

rogra

mn

ämn

dsm

öte

(p

rogra

mp

lan

er o

ch b

ud

get

fö

r

näs

tko

mm

and

e år

)

- B

eslu

t bu

dget

gem

ensa

mm

a än

dam

ål o

ch p

lan

erin

gsr

amar

-

Bes

lut

bu

dget

reg

ulj

ära

och

extr

aord

inär

a u

pp

dra

g

- In

form

atio

n i

nfö

r ku

rsan

mäl

an

- Ä

skn

ingar

frå

n s

ekti

on

ern

a

- In

stit

uti

on

ern

a lä

mn

ar r

emis

svar

til

l p

rogra

mn

ämn

der

na

15

au

gu

sti

- K

urs

pla

ner

na

ska

var

a re

vid

erad

e el

ler

nysk

rivn

a

- D

isku

ssio

n m

ella

n i

nst

itu

tio

ner

na

och

pro

gra

mn

ämn

der

na

om

rem

issv

ar

- F

örl

ag t

ill

fris

tåen

de

ku

rsu

tbu

det

ska

var

a in

läm

nat

15

au

gu

sti

- M

ott

agn

ing a

v n

ya

stu

den

ter

- S

tud

ieh

and

bo

k f

ör

näs

tko

mm

and

e år

bes

luta

s i

dec

emb

er

- T

enta

sch

ema

för

näs

tko

mm

and

e år

bes

luta

s i

dec

emb

er.

Un

der

lag i

nko

mm

er f

rån

in

stit

uti

on

ern

a u

nd

er n

ovem

ber

. -

An

sökan

om

utl

and

sstu

die

r 1

nov o

ch u

ttag

nin

g i

dec

emb

er

- S

enar

e d

elan

tagn

ing i

nfö

r V

t

- K

urs

pla

ner

red

iger

as j

un

i-au

gu

sti

- D

elår

sbo

ksl

ut

- P

rogra

mn

ämn

dsm

öte

(u

tbil

dnin

gsp

lan

er)

Figur B3.1:

Årshjul

BILAGA 4 Examensarbetena är en central del i utbildningen. För en högskoleingenjör omfattar

projekten 16 hp. Kraven för att få påbörja ett examensarbete innebär att man ska vara

godkänd på minst 135 hp inom programmet och det projekt som studenten utför ska

kunna klassas i huvudområdet för den kandidatexamen som utfärdas tillsammans med

högskoleingenjörsexamen.

B4.1 Lärandemål för examensarbeten

Lärandemålen för examensarbetet struktureras enligt CDIO-rubrikerna.

Ämneskunskaper

Den studerande förväntas visa förmåga att

• systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet

• tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den

Individuella och yrkesmässiga färdigheter


• planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete • formulera frågeställningar samt avgränsa dessa inom givna tidsramar

• söka och värdera vetenskaplig litteratur

Arbeta i grupp och kommunicera


• professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete

CDIO ingenjörsmässighet

Den studerande förväntas kunna

• skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar för produkter, processer och system. • göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska och samhälleliga villkor såsom ekonomiskt, socialt och

ekologiskt hållbar utveckling.

B4.2 Stöd för examensarbetsprocessen

Utöver den information som finns i kursplanen för examensarbetet, finns även ett

regelverk för själva genomförandet i Studiehandboken (www.lith.liu.se/sh). Där framgår

bland annat i vilka miljöer examensarbetet kan genomföras, vad som gäller vid

påbörjandet och examin-ationen av ett examensarbete samt rollfördelningen mellan

handledare och examinator.

När det gäller skrivandet av examensarbetsrapporten finns en checklista som fungerar

som stöd för såväl studenten som för handledare och examinator (DNR LIU-2014-

01598).

Checklistan hanterar frågeställningar kring:

• problemformulering

• vetenskaplig grund

• genomförande och vetenskapligt förhållningssätt

• resultat och slutsatser

• kommunikativ precision.

http://www.lith.liu.se/sh

Programnämnderna kan även ha ytterligare instruktioner gällande utformningen av

examensarbetsrapporten.

Den student som behöver stöd med muntlig eller skriftlig framställning på svenska eller

engelska kan söka stöd hos språkverkstäderna.

B4.3 Examination av examensarbeten

I examinationen av examensarbetena ingår flera delmoment:

• Planering

Vid inledningen av arbetet ska studenten skriva en planeringsrapport, i vilken

förmågan att planera arbetet ska visas.

• Skriftlig redovisning

I examensarbetsrapporten ska studenten visa förmåga att hitta och sammanställa

relevanta förkunskaper, redovisa resultatet och förankra det i tidigare kunskap

samt utvärdera och diskutera resultatet och koppla det till etiska och

samhälleliga villkor.

• Auskultation

För att få perspektiv på hur framläggningar kan genomföras ska studenterna

auskultera vid några andra studenters framläggningar.

• Muntlig presentation

Vid framläggningen ska arbetet presenteras muntligt och en annan students

opposition bemötas på ett adekvat sätt.

• Opposition

Studenten ska visa förmåga att sätta sig in i en annan students examensarbete

och kunna ställa relevanta frågor och ge konstruktiv kritik kring såväl arbetet

och den skriftliga rapporten som den muntliga framläggningen.

• Reflektion

Slutligen ska studenten skriva ett reflektionsdokument. Syftet med detta är att få

studenterna att reflektera kring hur examensarbetet relaterar till de mål som finns

för programmet, reflektera över sitt eget arbete samt reflektera över det ämnes-

innehåll, kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som var till mest nytta för

examensarbetets genomförande.

En översyn av instruktionerna för utformningen av dessa dokument pågår just

nu.

BILAGA 5

B5.1 Lärarnas kompetensutveckling

För att säkerställa att den som anställs vid Linköpings universitet och förmodas få ett

undervisningsuppdrag från den tekniska fakulteten har rätt kompetens, finns en anställ-

ningsordning och tydliga befordranskriterier som hanteras av fakultetens anställnings-

nämnd, se mer https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/anstallningsnamnden?l=sv.

Vid docentansökan ska man exempelvis visa ett intyg över högskolepedagogisk

utbildning, beskriva sin egen pedagogiska verksamhet och bifoga en pedagogisk

reflektion.

Arbetet med lärarkollegiets ämnesmässiga kompetensutveckling sker till största delen

via forskningen, medan den pedagogiska kompetensutvecklingen främst sker genom

• kommunikation inom lärarkollegiet

• via kurser och seminarier i Didacticums regi

• via LiU-pedagogikdagen

• via tekniska fakultetens utbildningsdag

De senare två dagarna är årligen återkommande.

För lärare knutna till tekniska fakulteten finns även medel att söka för pedagogiska

utveck-lingsprojekt, s k PUG-medel (PUG, se http://www.lith.liu.se/pug/pug?l=sv) samt

för att deltaga och presentera något på pedagogiska konferenser (se

http://www.lith.liu.se/ internwebb/konferenser?l=sv). Regelbundet deltar lärare och

utbildningsansvariga på CDIO-konferenser (se mer på http://www.cdio.org/) samt på

den nationella Utvecklings-konferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Huvudmän

för den senare är de nationella organen RET/TUF-gruppen för civilingenjörsutbildning

och Samverkansgruppen för hög-skoleingenjörsutbildningar.

Lärare kan även ansöka om resestipendium från fakulteten för att exempelvis undersöka

möjligheter till, eller följa upp, studentutbytesavtal eller för att knyta andra kontakter

med lärosäten i utlandet i syfte att fortbilda sig (utöver de möjligheter som ges via

Erasmus-programmet).

För att signalera vikten av pedagogisk kompetens och utveckling delar tekniska

fakulteten årligen ut pris till fem framstående lärare. Varje programnämnd tar genom ett

nominer-ingsförfarande fram en skicklig kandidat. Även studentkåren LinTek har ett

pris, ”Gyllene Moroten” som delas ut till en lärare som ska ha ett ”enastående

engagemang i utbildnings-verksamheten och visat sig vara en god pedagog. En god

pedagog bedriver en medryckande, rättvis, könsmedveten och relevant undervisning”

enligt studenterna. I flera fall har även sektionerna egna priser som de delar ut till lärare

inom sitt område.

https://www.lith.liu.se/presentation/namnder/anstallningsnamnden?l=sv

http://www.lith.liu.se/

http://www.cdio.org/

BILAGA 6

B6.1 Återkoppling från studenterna

Nedan beskrivs olika kanaler genom vilka studenternas synpunkter kommer

examinatorer och programnämnder tillgodo och hur detta bidrar till

kvalitetsförbättringar.

B6.1.1 Kursutvärderingar

• Studenterna erbjuds utvärdera alla kurser via det elektroniska kursutvärderings-

systemet (KURT). I systemet finns ett antal universitetsgemensamma frågor samt

möjlighet att lägga till egna frågor. Studenterna har även möjlighet att lämna

fritext-svar. Studierektorerna på institutionerna, programnämndsordförandena samt

utbild-ningsledarna har tillgång till alla fritextsvar. Enskild examinator har inte

direkt tillgång till fritextsvaren, men kan få det via studierektor.

• Utöver det elektroniska kursutvärderingssystemet genomförs utvärderingar i

studentkårens LinTeks regi, där synpunkter diskuteras och sammanvägs inom

studentgruppen innan de lämnas till examinator och programnämnd. Dessa utvärd-

eringar följs upp med ett möte mellan examinator och studentrepresentanter. De

olika sektionerna har utvecklat delvis olika tillvägagångssätt, dock är mötet mellan

stud-enter och examinatorer central. Någon eller några sektioner arbetar med att

samla alla examinatorer som varit inblandade i läsperiodens kurser till s k

årskursråd, medan andra bokar tid med varje enskild examinator för sig. Någon

sektion förlägger utvärd-eringsmötena redan innan perioden är avslutad, medan de

flesta har mötena när kursen är avslutad och examinationen genomförd.

Informationen i dessa utvärderingar är mer välavvägd än de enskilda synpunkter

som framförs via det elektroniska kursut-värderingssystemets fritextsvar och dessa

utvärderingar är examinatorns främsta källa till synpunkter från studenterna och

därmed grunden till kvalitetsförbättringar.

Hantering av information från de två kursutvärderingskällorna:

Sammanfattningsbetyget från det elektroniska kursutvärderingssystemet (KURT)

används som signalvärde. Efter varje läsperiod får programnämnden en lista på

sammanfattnings-betyget för de kurser som getts under perioden. Kurser med ett lågt

sammanfattningsbetyg diskuteras i programplaneringsgruppen och ofta tas någon typ av

åtgärdsplan fram via studierektor. För att få mer information om problematiken läses

fritextsvaren samt de utvärderingar som genomförs av LinTek. Även kurser med gott

resultat kommenteras.

B6.1.2 Studentundersökningen

Sedan 2008 har fem studentundersökningar initierats och genomförts gemensamt

för alla program på LiU. Studenterna har fått ta ställning till en rad påståenden och

skattat dem på en skala 1-5. För varje utbildning har ett totalindex beräknats, vilket

inkluderar frågor kring fysisk arbetsmiljö, utbildning, stöd och service samt extern

utbildning. Utöver detta har ett separat utbildningsindex särredovisats vari lärarnas

förmågor (förmedla kunskap, inspirera, ställa tydliga krav, återkoppling på

prestationer), examination, påverkansmöjligheter och utbildningens relevans för

framtida yrkesliv ingår. Det finns även frågor kring exempelvis universitetets

stödtjänster, lika villkor, samt bilden av LiU. Utformningen reviderades lite inför

studentundersökningen 2015.

Hantering av information från studentundersökningen:

Resultatet tas om hand av programnämndsordföranden och analyseras och diskuteras i

såväl programplaneringsgrupper som i programnämnden. Handlingsplaner tas fram i

enlighet med givna instruktioner. Fakultetsgemensamma frågor lyfts till LGU (lednings-

gruppen för grundutbildning) och ingår i fakultetens handlingsplan.

B6.1.3 Reflektionsdokumenten

I samband med examensarbetet lämnar studenterna in ett reflektionsdokument där ett av

lärandemålen är att studenten ska - ge återkoppling till programnämnden för hur väl

utbildningsprogrammet lyckats i sin uppgift att säkerställa att målen är uppfyllda.

Reflektionsdokumenten arkiveras elektroniskt på fakultetskansliet, men informationen

tas i dagsläget inte omhand på ett systematiskt sätt. Här finns förbättringspotential och

arbete pågår.

B6.1.4 Möten

Slutligen framför studenterna sina synpunkter till fakultetsledningen och

programnämnd-erna direkt vid olika typer av möten, främst vid

programplaneringsmötena. Då det gäller utbildningsnära frågor som hanteras av

programnämnderna sker det via SnOrdfarna, utbildningsbevakaren eller via

studievägledningen. Studievägledningen spelar en viktig roll för att kanalisera

eventuella frågor och synpunkter till programnämnderna. Även direkt-kontakter med

programnämndsledningen förekommer frekvent om en student eller en studentgrupp har

en angelägen fråga.

högskoleingenjörsprogrammet byggteknik. · 2019. 1. 21. · aktuell utbildningsplan samt...

Documents