1

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 – 2014

Självvärdering

Lärosäte: Malmö högskola Utvärderingsärende reg.nr 643- 01844-12

Huvudområde: Medieteknik Kandidatexamen

Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en

bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga

arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som

uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta

till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i

examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att

lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen.

Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan

utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus

på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att

utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Högskoleverkets utvärderingar. Detta bör

därför beaktas i självvärderingarna.

Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken (cirka 20 A4-sidor), exklusive

Högskoleverkets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information

om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för

kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt Högskoleverkets beslut om mål och kriterier för

respektive utvärdering.

2

Lärosätets svar: Huvudområdet Medieteknik på Malmö högskola har profilen Medieproduktion och

Processledning. Profilen utgår från de förändringar inom såväl tekniska möjligheter som medievanor och

affärsmodeller i ett föränderligt medielandskap som förekommit under de senaste 20 åren och

fortsätter med oförminskad takt. Medieproduktion innefattar kunskap och förståelse, om alla de tekniker

som krävs för att producera, publicera och distribuera information i olika typer av medier.

Processledning förutsätter kunskaper om medieproduktion med flera perspektiv och ämnesövergripande

metodkompetens. Exempel på perspektiv är: produktionsprocesser, -metoder, -planering och -teknik,

effektivisering, kundnytta, mediekanalval, strategi, förändringsledning, medieorganisationsutveckling,

ekonomi, hållbar utveckling, design, kommunikation, medieteknik och lärande samt utvärdering.

Processer granskas och utvecklas med utgångspunkt från såväl helhetsperspektiv som detaljkunskap

inom de olika perspektiven.

Dessa ämnesdelar ingår i kurserna som ges inom huvudområdet Medieteknik på Malmö högskola och

är uppdelade på två program: Produktionsledare – Media och Medieproduktion och processdesign, se

figur 1, vilka båda leder till en kandidatexamen i Medieteknik. Alla kurser omfattar 15 hp. Kurserna

som krävs för examen inom huvudområdet är markerade med grönt i figur 1, och utgör underlag för

svaren i självvärderingen.

Figur 1. Program och kurser inom huvudområdet Medieteknik på Malmö högskola. Grönmarkerade kurser utgör krav för

examen. De flesta kurser År 1 är på nivå 1-30 hp, År 2 på nivå 31-60 hp och År 3 på nivå 61-90 hp.

3

Del 1

Examensmål 1

För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet

kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon

del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Lärosätets svar: Examensmålet är uppdelat i delmål och svaren redovisas under respektive

delmålsrubrik.

Delmål 1.1: Kunskap om medieteknikområdets vetenskapliga grund

Lärosätets svar: Medieteknik på Malmö högskola är sprunget ur olika vetenskapsideal och vilar på

en tvärvetenskaplig grund som hämtar influenser från både det positivistiska och hermeneutiska

fältet. Tvärvetenskapen innebär en djupgående teknisk kunskap i kombination med ämnesfält som

design, marknadsföring, organisation och ledarskap, och affärsutveckling. Teknikvetenskapen innebär

här bland annat kunskap om och användandet av de verktyg, system och organisationsmetoder som

krävs för att producera, publicera och distribuera information i olika typer av medier. (En mer

detaljerad beskrivning av vilka ämnen detta omfattar finns i inledningen på föregående sida).

Grundstommen för det medietekniska vetenskapsområdet härstammar från det ingenjörstekniska

idealet där syftet traditionellt varit att kunskapen skall ”vara nyttig” för samhället (se e.g. Sörlin 2003),

något som avspeglar sig i utbildningen. Men även om tekniska färdigheter stärker förståelsen av olika

medieformer, är förmågan att sätta tekniken i en social kontext, som inkluderar både kulturella och

normativa aspekter, en av förutsättningarna för medietekniks vetenskapliga grund. Delmålet tar därför

även avstamp i teoretiska och metodologiska vetenskaper, med rötter i bland annat den

hermeneutiska vetenskapsteorin och det humboldtska bildningsidealet med fokus på individens

bildning. Detta återfinns i den kunskap och förmåga som rör teori och begrepp inom ämnesfält

design, marknadsföring, organisation och ledarskap, och affärsutveckling.

Hur delmålet uppfylls i utbildningen kan exemplifieras med att på nivå 1-30 hp, (exempel från kursen

Originalproduktion), skall studenterna visa ”insikt i ämnet medietekniks historia och utveckling ur vetenskaplig

synpunkt”. Detta examineras genom tentamen. Exempel på tentamensfråga ht12:

Nämn två anledningar till varför det är så svårt att förutspå medieutveckling och beskriv två faktorer som påverkar

medieutvecklingen och på vilket sätt de påverkar den.

På nivå 31-60 hp fördjupas kunskaperna genom att teorier, begrepp och kunskap om

medieutvecklingens historia sätts i relation till både historiska och dagsaktuella samhällsfaktorer och

utveckling inom medieområdet. Här får studenterna förmåga att utifrån vetenskaplig grund dra

paralleller till och kunna göra bedömningar om framtida mediestrategier och trender. Kunskapen

innebär också att studenterna skall kunna söka och kritiskt granska relevant information. Exempel på

hur detta examineras är utdrag ur examinationsuppgift Trendspaning i Webbproduktion:

Ni ska /…/ lämna in ett koncept som utnyttjar en eller flera webbrelaterade trender i omvärlden. /…/ I den första

delen ska ni beskriva och analysera de trender som ni har valt att använda. Glöm inte att referera till det material ni

har använt för att identifiera trenderna, till exempel artiklar, statistik, bloggar eller liknande. När det handlar om att

förutse framtida fenomen bygger det till stor del på spekulationer och därför måste ni ha ett kritiskt förhållningssätt till

det material ni använder. /…/

4

Bedömningen sker utifrån en bedömningsmatris med kriterierna: Underbyggnad, koncept, trendpresentation

och problemdefinition.

På nivån 61-90 hp fördjupas kunskaperna ytterligare genom att olika tvärvetenskapliga begrepp och

teorier sätts i relation till varandra. Exempel på hur detta examineras är litteraturseminarium i

Crossmedia och publicering i flera kanaler, där studenterna diskuterar innebörden av begrepp och

teorier kring crossmedia och hur de används utifrån olika samhällsperspektiv. Att ord och begrepp

kan ha olika betydelse i olika sammanhang även inom akademin och vetenskapen, är något som också

lyfts fram under seminariet. Studenterna bedöms genom sitt aktiva deltagande, bidrag till diskussionen

samt underbyggnad av argument, med hjälp av en bedömningsmatris med kriterierna: Aktivt deltagande

och förståelse för begrepp och fenomen. Med aktivt deltagande menas att studenten ställer frågor, kommer

med motargument, bekräftar eller drar slutsatser och paralleller till övriga studenters inlägg i

diskussionen.

Slutligen i Examensarbete: Medieteknik (61-90 hp) får studenterna fördjupa den tvärvetenskapliga

teori- och begreppsapparaten inom ett specifikt område inom huvudområdet, genom att visa

”kunskap om Medietekniks vetenskapliga grund /…/” i en enskild uppsats. Lärandemålet examineras med

hjälp av en bedömningsmatris med kriterierna: Litteraturgenomgång, teoriredovisning, nivåvandring – generell

översikt och relevant djup, kritiskt tänkande, analys, och diskussion.

Medietekniks vetenskapliga grund har alltså starka kopplingar och beröringspunkter till flera,

närliggande, ämnesområden och färgas av sin härstamning ur olika ämnesområden och deras

skiftande metodologiska ansatser. Medietekniks vetenskapliga grund utmärks således av en bred

tvärvetenskaplighet. Men det finns en stringens i vad den vetenskapliga grunden innebär och det är att

grundstommen alltid är tekniken, oavsett vilken vetenskaplig anknytning som tillämpas. Ur denna

stringens fås det vetenskapliga djupet. Medieteknik eftersträvar dock både mångvetenskaplig bredd

och vetenskaplig spets. Denna kombination återfinns i alla de kurser som krävs för examen och finns

exemplifierade på kommande sidor i denna självvärdering.

Då Medietekniks vetenskapliga grund grund härstammar från det ingenjörstekniska idealet, där man

traditionellt utbildat mer för en yrkesroll, är samspelet med det omgivande samhället i form av

näringsliv och industri, en av utgångspunkterna för utbildningen. Detta är inte minst viktigt då

medieområdet karaktäriseras av en snabb föränderlighet, något som också avspeglas i utbildningen.

Inom Medieteknik ryms därför både praktiska och teoretiska tillämpningar inom den vetenskapliga

grunden (se också delmål 1.3).

Exempel på vad detta innebär på nivå 1-30 hp, från kursen Grafisk teknik, är att studenterna ska

kunna ”koppla vetenskapligt material till beprövad erfarenhet”. Detta examineras genom att studenterna i

grupp skall skriva en rapport på vetenskaplig grund (se också examensmål 2). Detta innebär att

studenterna ställer empiri från studiebesök i relation till teori som de själva väljer, värderar och

sammanställer. Bedömningen sker med hjälp av en bedömningsmatris med kriterierna: Projektplan,

innehåll och teorianknytning, metod, och språk och struktur. Den individuella bedömningen säkerställs

genom att studenterna ett flertal gånger under arbetets gång skickar in en sammanställning till

examinatorn över varje gruppdeltagares delaktighet, och en reflektion över gruppdynamiken i

projektgruppen.

På nästa nivå, 31-61 hp, fördjupas kunskaperna. Ett exempel på hur detta sker i relation till exemplet

ovan, är att studenterna på denna nivå aktivt ska inhämta empiri från flera företag genom fritt valda

5

metoder (till exempel processkartläggning, observation, intervju) och därefter, med stöd av teori,

finna förbättringsmöjligheter. Exempel på hur detta examineras är tentamenbeskrivningen ht12 från

kurserna Processledning av produktion, kvalitet och miljö och Produktionsledning:

/…/ En skriftlig case-tentamen där du får ha med dig all kurslitteratur. Tentamen har fokus på att kunna

tillämpa teorin på ett praktikfall. Tentamen åtföljs av beskrivning av ett medieföretag, dess produktion och

organisation. En tentamensfråga kan lyda: Du får i uppdrag att strukturera upp och utveckla en viss del av

verksamheten med hänsyn taget till produktion, kundfokus, kvalitets- och miljöaspekter, teknik samt ekonomi.

Målsättningen är högre kvalitet till lägre kostnader. Redogör – med utgångspunkt från teorin och beprövad erfarenhet

– för hur du hade planerat och genomfört arbetet. De förslag som presenteras ska motiveras, för- och nackdelar ska

diskuteras.

Examinationen sker med hjälp av en bedömningsmatris med kriterierna: Processtillämpning och

applicering av teori på praktikfall.

På nivå 61-90 hp fördjupas kunskapen ytterligare genom att momenten är praktikbaserade eller utförs

i direkt samverkan med medieföretag i form av till exempel fall (case-metodiken). I Grafisk

affärsverksamhet är fallen hämtade ur praktiken, vilket dels innebär att uppgifter som löses är

verklighetsanknutna, dels att studenterna måste sätta sig in i olika målgruppsroller. Med stöd av teori

identifieras, söks orsakssamband och ges lösningsförslag på problem som behöver åtgärdas. Fallen

examineras både muntligt och skriftligt, dels genom diskussionsseminarier, dels genom skriftlig

inlämning av lösningar. Bedömningen sker med hjälp av en bedömningsmatris som innehåller

kriterierna: Teorianknytning och lösning.

Sammanfattningsvis kan ovanstående delar – 1) tvärvetenskaplighet inom ovan nämnda områden, 2)

teknikens centrala ställning under förutsättning att den stödjer den mänskliga kommunikationen med

hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål, samt 3) relationen mellan

teori och praktik i en snabbt föränderligt medievärld – sägas utgöra grundstenarna inom

huvudområdets vetenskapliga grund och de studenter som kan redogöra för dessa har visat att de når

delmålet.

Delmål 1.2: Kunskap om tillämpliga metoder

Lärosätets svar: Under hela utbildningen arbetar studenterna för att uppfylla delmålet. Metoderna

kan vara av både tillämpbar karaktär och av mer traditionellt akademisk karaktär, vilket relaterar till

den bredd som delmål 1.1 beskriver. Hur delmålet uppfylls exemplifieras med exempel på lärandemål

och examinationer från utbildningens kurser:

Delmålet kan innebära metoder för att lösa kreativa problem. Efter kurserna Originalproduktion (1-

30hp) och Originalprocess (1-30 hp) ska studenterna kunna ”tillämpa någon metod för problemlösning på

kreativ grund”. Färdigheten tränas genom övningar som innebär användandet av kommunikations- och

samarbetsmetoder för lösning av kreativa problem. Lärandemålet examineras utifrån hur väl

studenterna tillämpar de metoder de lärt sig genom, att planera och genomföra en tvådagars

workshop, där både studenter och lärare medverkar.

Delmålet kan också innebära, som i kursen Webbproduktion (31-60 hp), att studenterna ska kunna

”tillämpa metoder för att planera, kalkylera, leda och utvärdera webbproduktionsprojekt”. Metodiken som

6

används är användarorienterad iterativ utvecklingsprocess, där studenten i varje delmoment av ett

projekt undersöker vad som ska göras, vad som har genomförts och därefter planerar processen för

nästa del i projektet. Detta lärandemål examineras explicit genom skriftlig reflektion. För att bli

godkänd ska studenten i reflektionen motivera designval utifrån användbarhetsprinciper samt

resonera kring metodval. Reflektionen examineras med hjälp av en bedömningsmatris med

kriterierna: Planering, kommunikation och egen del av projektet.

Ett annat exempel på vad delmålet kan innebära är att studenten lär sig metoder och modeller för att

”analysera och definiera en process”. I kurserna Processledning av produktion, kvalitet och miljö (31-60 hp)

och Produktionsledning (31-60 hp) lär sig studenterna att visualisera processflöden med hjälp av

processkartor som examineras i tre steg: lära sig göra en processkarta, applicera processkartan på ett

medieföretag, samt i tentamen kunna använda processkartläggning för att kunna underbygga förslag

till förändringar för ett beskrivet fall. Detta examineras med hjälp av en bedömningsmatris som

omfattar bedömningsgrunder: Detaljgrad/processflöde, informations- och dokumentflöden, analys och definiera en

process, samt processtillämpning.

Eller så kan delmålet innebära, som i kursen Grafisk affärsverksamhet (61-90hp), att kunna ”tillämpa

metoder för problemlösning på vetenskapligt grund”. Som beskrivs i delmål 1.1, så examineras studenten

delvis med fall hämtade ur praktiken, och ska bland annat lösa dessa med hjälp av lämpliga metoder

inom ämnet. Exempel på vad metoder inom aktuellt område/ämne kan vara är kravspecifikationer

vid teknikval, investeringskalkylering, kompetensutvecklingsanalys, och swot-analys.

I de flesta kurser som examineras med uppsats, till exempel Grafisk produktion (1-30hp), Grafisk

teknik (1-30hp), Processledning av produktion, kvalitet och miljö (31-60 hp) och Produktionsledning

(31-60), tränas studenterna att använda både kvalitativa och kvantitativa metoder, till exempel

processkartläggning, observationer och intervjumetodik, när produktion och/eller företag undersöks,

i kombination med systematiska litteraturöversikter. Bedömningen sker med utgångspunkt från

bedömningsmatriser med kriterier som: Metodtillämpning, tillämpning av metoder för processinriktad ledning

och kritiskt kunna diskutera arbetets genomförande.

Det är framför allt i Examensarbete: Medieteknik (61-90hp) som studenterna explicit får kunskap

inom vetenskapsteori och forskningsmetodologiska ansatser genom föreläsningar och uppsatsarbete,

och examineras med hjälp av uppsats för ”kunskap om tillämpliga metoder inom medieteknik” och ”kunna

tillämpa metoder på vetenskaplig grund”. Detta sker utifrån en bedömningsmatris med kriterierna: Övervägt,

relevant och tydligt metodval, antal metoder för problemlösning som beaktas och förmåga att resonera kritiskt kring

metodval.

I den alumnienkät (TS-Alumnienkät Medieteknik, 2012) som Medieteknik skickade ut till

utexaminerade studenter 2012 (60 procents svarsfrekvens), svarade 92 procent av alumni-studenterna

att de var nöjda eller mycket nöjda med den färdighetsträning de fick i utbildningen när det gäller att

självständigt lösa problem. Därmed menar vi att studenterna visar att de har tillägnat sig kunskap om

tillämpliga metoder.

7

Delmål 1.3: Fördjupad kunskap inom någon del av medieteknikområdet, samt orientering om aktuella

forskningsfrågor

Lärosätets svar: Hur undervisningen och forskningsanknytningen inom delmålet förhåller sig till

varandra illustreras genom figur 2. Färgmarkörer med ljusare nyans avser grundläggande kurser

medan mörkare nyanser avser kurser med mer fördjupning, se också figur 1. Med figur 2 visas att

studenternas vetenskapliga kunskaper under första terminerna främst förmedlas genom information

om aktuell forskning och genom lärandeprocessen av kunskapsbyggandet inom forskningsområdet.

Efterföljande terminer fås kunskapen huvudsakligen genom diskuterande av forskningslitteratur och

forskningsfrågor, och genom att studenterna själva medverkar i forskningsrelaterat arbete. På detta

sätt uppfylls progressionen av delmålet genom utbildningen.

Figur 2. Inplacering av forskningsanknytning i Medietekniks kurser enligt modellen Healey och Jenkins (2009).

Ljusare markeringar betyder kurser på längre nivå och mörkare markeringar avser kurser på högre nivå.

Det är främst inom utbildningens senare del som delmålet konkretiseras, framför allt inom ämnena

process- och produktionsledning, crossmedia och affärsutveckling. Studenterna får möjlighet att inom

ramen för huvudområdet fördjupa de tidigare terminernas olika kunskaper genom både praktiska och

teoretiska uppgifter. Här appliceras idén att teoretiska kunskaper fördjupas om man får tillfälle att

tillämpa dem i praktiken och att praktiska övningar leder till mer nyanserade insikter om de kopplas

till teori. Detta är något som har visat sig vara uppskattat av studenterna (TS-Alumnienkät

Medieteknik, 2012). Att genomföra realistiska övningar och kursmoment är något som också främjar

djupinlärning enligt Biggs teori om Constructive alignment (Biggs och Tang 2007). Kunskapen förstärks

ytterligare av att studenten självständigt får ansvara för sin kunskapsprocess och själv styra fokus på

fördjupningen.

Exempel på vad delmålet kan innebära på nivå 31-60 hp är kurserna Processledning av produktion,

kvalitet och miljö och Produktionsledning, där studenterna enligt lärandemålen ska kunna ”planera och

ansvara för genomförandet av en förändringsprocess med hänsyn taget till personal, kundfokus, kvalitets- och

miljöaspekter, teknik samt ekonomi”, samt kunna ”bedöma eget kunskapsbehov, inhämta dessa kunskaper samt

självständigt kunna koppla teori till ett praktiskt fall”.

Hur de uppnåtts kan exemplifieras med ett utdrag från en students kommentar på kursen ht 12:

Jag själv anser att lärandemålen känns högst rimliga för min del. Det är enligt mig bara ett av dem som jag just nu

inte uppnått (kunna planera och ansvara för genomförandet av en förändringsprocess med hänsyn taget till personal,

kundfokus, kvalitets- och miljöaspekter, teknik, samt ekonomi), men det ska rättas till snarast möjligt när jag får

8

göra om tentan. Jag har inte läst igenom lärandemålen förrän nu och när jag då läser dem så förstår jag meningen med

alla uppgifter vi gjort. Det var väldigt lätt att se vilket moment som grundade sig på vilket lärandemål.

Exempel på vad delmålet innebär på nivå 61-90 hp är kursen Crossmedia och publicering i flera

kanaler där studenten ska tillgodogöra sig fördjupad förståelse för, och färdigheter i, publicering i flera

medier, samt förmåga att välja mediekanal med hänsyn taget till olika praktiska och teoretiska

faktorer. Delmålet examineras genom litteraturseminarium, se delmål 1.1. och genom en större

projektuppgift. I projektuppgiften, som löper över en termin, ska studenterna i grupp utgå från ett

problem eller ett behov som de själva väljer, vilket gör att fördjupningens fokus varierar, men

kommer alla studenter till godo vid redovisningarna. Projektet innebär att studenterna ska designa en

produkt, tjänst eller lösning. Slutproduktens mål tillgodoser ett existerande eller framtida

kommunikations-, publicerings- eller produktionsbehov innehållande nya medier, parallellpublicering

och/eller tydliga crossmediala inslag. En fjärdedel av studenterna söker upp och gör arbetet i

samarbete med ett medieföretag. Projektet examineras muntligt och skriftligt, se delmål 3.1 och 3.2.

Den individuella bedömningen säkras genom att varje student även lämnar in en reflektion som

bedöms enligt kriterierna: Planering, kommunikation och egen del av projektet. Därefter, i kursen Grafisk

affärsverksamhet (61-90 hp), arbetar studenterna vidare med sina innovativa lösningar för att pröva

affärsmässighet, marknadsmöjligheter och produktionsflöden. Detta examineras genom att

studenterna arbetar fram ett beslutsunderlag (en affärsplan) för antingen en egen eller en

förutbestämd idé. Beslutsunderlaget skall innefatta en helhetslösning från idé till slutprodukt och

anpassas för olika målgrupper, samt relatera till teori. Beslutsunderlaget examineras med hjälp av en

bedömningsmatris med kriterier som: Investeringskalkylering, teknikval, problemlösning, kundrelation,

affärsplan, disposition och språk.

Ett annat exempel på vad delmålet innebär, är andra examinationsmoment i Grafisk affärsverksamhet

(61-90 hp). Här skall studenterna först fördjupa sig inom huvudområdet genom att göra en

informationsgranskning av facktidskrifter och vetenskapliga artiklar, se examensmål 2. Därefter skall

de själva författa en vetenskaplig artikel. Artikeln fungerar delvis som en övning inför det stundande

examensarbetet, men är också en möjlighet att fördjupa sig inom någon del av huvudområdet.

Artikeln utgår från en frågeställning/problem och bidrar därför också till examensmål 2. Artikeln

bedöms genom en bedömningsmatris som omfattar kriterierna: Problemformulering/frågeställning,

källhantering, samt resonemang kring val av tidskrift.

Det är i synnerhet i examensarbetet som delmål 1.3 kommer till uttryck. Under programmens sista

termin genomför studenterna enskilt ett examensarbete inom ramen för kursen Medieteknik:

Examensarbete (60-91hp). En lista över titlar på examensarbeten som examinerades på Medieteknik

under perioden ht11-vt12, exklusive de arbeten som är utvalda som självständiga arbeten för

granskning, illustrerar variationen av vad delmålet kan betyda:

Ett vinnande ledarskap – En studie av ledarskap bakom Guldäggsbelönade projekt

Kravhantering som metod för teknikval – En fallstudie på Technical Package Prototyping

Påverkas produktplacering av filmgenre?

Kompetensförsörjning i den grafiska branschen

Digitala läromedel– en fallstudie av digital produktutveckling inom läromedelsbranschen

Barnsligt enkel ordbehandling – användbarhetsdesign med barns krav i fokus

Producentens arbetsroll – en fallstudie på ID kommunikation

Effektiviseringsstudie i en projektprocess – vikten av en fungerande kommunikation

Kravinsamlingens påverkan på systemutveckling

Intern varumärkesförankring – En studie om organisationen Malmö stad

9

Påverkande faktorer i valet av kommunikationsbyrå

Digital direktreklam – en fallstudie av tre digitala direktreklamkanaler

Marknadsföring och interaktion på internet och i sociala medier

Webbplatsens påverkan på organisationen – en studie grundad på doclounge.se

Värdering av examensmål 1.

En analys av ovanstående visar att Medieteknik vid Malmö högskolas styrka är en genomtänkt

progression där stort fokus ligger på att studenterna tillägnar sig metoder och erfarenheter för att

kunna följa och delta i de förändringar inom såväl tekniska möjligheter som medievanor och

affärsmodeller i ett föränderligt medielandskap. En svaghet kan vara det tvärvetenskapliga

innebärande en djupgående teknisk kunskap i kombination med ämnesfält som design,

marknadsföring, organisation och ledarskap, och affärsutveckling, där bredden i den vetenskapliga

ansatsen skulle kunna ske på bekostnad av djup. Samtidigt är de olika delarna beroende av varandra

vilket talar för ett fortsatt arbete i samma riktning.

Hur väl utbildningen uppfyller examensmål 1 kan belysas genom den alumnienkät (TS-Alumnienkät

Medieteknik, 2012) som Medieteknik skickade ut till utexaminerade studenter 2012 (60 procents

svarsfrekvens). 81 procent av alumni-studenterna svarade att de var nöjda eller mycket nöjda med den

färdighetsträning de fick i utbildningen när det gäller att utveckla kunskap inom områdets

vetenskapliga grund och metoder. Utbildningens användbarhet för arbetslivet kan även exemplifieras

genom det stipendium som Grafiska yrkenas främjande fyra år i rad har tilldelat en uppsats från

Medieteknik (GFF 2012).

10

Del 1

Examensmål 2

För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en

problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer.

Lärosätets svar: Examensmålet handlar om att vara källkritisk, analytisk och metodologisk, något

som slutligen ska uppfyllas i examensarbetet, se delmål 4.1. Progressionen innebär att studenten ska

nå en högre nivå av ”tyckande” – från TV-soffan till Lexikon, vidare till Å ena sidan, å andra sidan, för att

slutligen nå nivån En uppfattning på högre nivå. Det innebär att studenten ska utveckla en analytisk blick

och ett kritiskt förhållningssätt. Studenterna arbetar för att uppfylla examensmålet under hela sin

utbildning och alla kurser tar upp examensmålet på något sätt. Exempel på hur detta tränas är genom

föreläsningar, diskussionsseminarier och praktisk informationssökning med bibliotekarie och lärare,

men också att studenten får praktisera examensmålet i uppgifter. Exempel på uppgifter är

studentledda föreläsningar i Produktionsledning – Media (1-30hp), där studenter i grupp presenterar

det de anser mest väsentligt och intressant att känna till ur kurslitteraturen inför den framtida

yrkesrollen. I uppgiften lär sig studenterna att på egen hand söka, samla, värdera och kritiskt tolka

informationen i de kapitel de tilldelas. Momentet examineras genom muntlig och skriftlig opposition

på andra gruppers material, se delmål 3.1-3.2, och bedöms av examinator genom en

bedömningsmatris med kriterierna: Deltagande och framförande, innehåll, samt feedback och opposition. För

att den enskilde studenten skall bli godkänd, krävs ett aktivt deltagande, vilket innebär att alla

studenter måste komma till tals under presentation och opposition.

Ett exempel på hur examensmålet uppfylls på nästa nivå (31-60 hp) är de projektrapporter som skrivs

i Grafisk Produktion. I rapporterna ställs empiri från studiebesök i relation till teori, som studenterna

själva väljer, värderar och sammanställer. Rapporterna fungerar som underlag för den muntliga

tentamen, och det är därför viktigt att studenterna bedömer den information som de väljer att ta med.

Rapporterna sammanställs i två omgångar, först i mindre grupper (18-20 rapporter), sedan till ett färre

antal övergripande rapporter (ca 5-6). På så sätt får studenterna återigen öva på att bedöma

informationens relevans och trovärdighet, då informationen från olika rapporter ställs gentemot

varandra. För bedömningsform, se delmål 1.1.

Ett exempel på hur examensmålet uppfylls terminen innan examensarbetet är Grafisk

affärsverksamhet (61-90 hp). Här får studenten fördjupa kunskaperna inom examensmålet genom att

kunna ”söka, värdera och kritiskt tolka relevant information inom ämnet” samt ”argumentera för och emot lösningar

på ett givet problem /…/ med stöd i teorin. Lärandemålen uppnås i två steg. Först genom en uppgift i

Informationsgranskning. Exempel på uppgiftsbeskrivning:

Du ska söka upp relevanta artiklar ur facktidskrifter och vetenskapliga (granskade) tidskrifter för de olika

perspektiven. /…/ Skriv en kort sammanfattning där du pekar ut intressanta fakta, slutsatser och resonemang.

Förhåll dig till källans tillförlitlighet; Är det en vetenskaplig tidskrift? Vem är författaren? Hur gammal är

[artikeln]? Påverkar metoden eller någon annan faktor artikelns tillförlitlighet? De olika artiklarna /…/ ska

diskuteras på saklig grund (inget tyckande). Kanske finns det andra författare/annan forskning som visar på

motsatta resultat? Du förväntas delta aktivt i dessa diskussioner. Dina inlägg i form av artiklar och diskussioner

bedöms ur såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt.

11

Bedömningen sker med bedömningsmatris med kriterierna: Antal artiklar, vetenskaplighet, kritisk

granskning och bidrar till diskussionen. Efter uppgiften informationsgranskning ska studenterna

konkretisera den egna problemformuleringen genom att författa en egen vetenskaplig artikel, se

delmål 1.3.

Exempel på studenters svar från kursens kursvärdering vt12 på frågan ”Nämn någonting i kursen

som varit bra”: ”Informationsgranskningen”, ”Informationsgranskningen för man lärde sig söka på bra artiklar och

hur man kritiskt granskar källor”, ” Den stora vikten av eget informationssökande”, ”Informationsgranskningen och

beslutsunderlaget”

Slutligen är det i examensarbetet som examensmålet examineras. Exempel på utdrag ur Medietekniks

uppsatsinformation ht 12:

En problemorienterad uppsats syftar till att lösa någon form av problem – att formulera en vetenskapligt relevant fråga

och genom att inhämta information och självständigt reflektera och diskutera besvaras denna fråga. Samtliga uppsatser

inom Medieteknik ska vara problemorienterade.

Eftersom medieområdet är snabbt föränderligt är förmåga inom examensmålet extra viktigt.

Examensmålet i relation till områdets föränderlighet examineras genom hela utbildningen, till

exempel genom att de uppgifter, som de ovan beskrivna, tar upp nya fenomen, nya medietekniker

och trender. Men det examineras också i kurser och uppgifter som specifikt tar upp detta, som till

exempel i Webbproduktion (31-60hp) och Crossmedia och publicering i flera kanaler (61-90 hp). Det

examineras genom projektuppgifter som visar studenternas förmåga att finna och underbygga trender

och nya fenomen inom till exempel webbproduktion, se delmål 1.1, och inom digital publicering, se

delmål 1.3.

En analys av examensmålet ger vid handen att styrkan i upplägget är en genomtänkt progression mot

examensmålet – där studenterna redan från första terminen deltar i en kritisk diskussion kring

ämnesinnehåll och relevans. Att examensmålet berörs på olika sätt i samtliga kurser gör det möjligt att

fokusera på olika delar vid olika tillfällen och därmed utvecklar studenten en medvetenhet om

metoder för att kunna söka, samla, värdera och kritiskt tolka såväl vetenskaplig information som

information kring beprövad erfarenhet.

På frågan ”Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din utbildning när det gäller att

självständigt lösa problem” svarade 92 procent av alumni-studenterna att de var nöjda eller mycket

nöjda, och när det gäller att ”utveckla kritisk tänkande” ansåg 94 procent av alumni-studenterna att de

var nöjda eller mycket nöjda med utbildningen (TS Alumnienkät Medieteknik, 2012).

12

Del 1

Examensmål 3

För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,

problem och lösningar i dialog med olika grupper

Lärosätets svar: Studenterna arbetar för att uppfylla examensmålet under hela

utbildningsprogrammet, om än i varierande omfattning och på olika sätt. Alla kurser innehåller såväl

muntliga som skriftliga undervisnings- och examinationsmoment. Eftersom utbildningen rör

medieproduktion är förmedling av innehåll en mycket viktig del. Målet är att studenterna successivt

ska öka sin kompetens i muntlig och skriftlig framställning i sådan omfattning att de behärskar båda

typerna av presentation, oavsett målgrupp och kunskapsmaterial. Många examinationsuppgifter har

också kravet att det ska vara målgruppsanpassade. Examensmålet redovisas här som tre delmål.

Delmål 3.1: Förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar

Lärosätets svar: Den muntliga förmågan bedöms på olika sätt beroende på uppgiftens art, alltid med

utgångspunkt från en bedömningsmatris, ibland genom muntliga och/eller skriftliga kommentarer

från studenter och/eller lärare. Muntlig förmåga bedöms i former av presentation, opponering,

kommentering/feedback, samt diskussion och argumentation.

Muntlig presentation är en viktig del av examinationen i många kurser. Syftet med presentationerna

kan variera. I vissa kurser syftar presentation till att marknadsföra en idé. Ett exempel på detta är

kursplanen för kursen Produktionsledning – Media (1-30hp) där studenterna ska kunna ”muntligt

presentera och förankra en idé och en målsättning”. Presentationen sker dels genom argumentation som

syftar till att övertyga kunden att satsa på idén, dels genom en film som visar processen för

genomförandet av idén. Den muntliga delen bedöms med hjälp av en bedömningsmatris med

kriterierna: Framförande av pitch/införsäljande och presentation, presentationsform och kundfokus, hänsynstagande

till kundens önskemål, behov och intressen, enhetligt material och tydlig strategi, samt teorianknytning och koppling till

kursinnehåll.

Exempel på feedback från lärare till Grupp 8 ht11:

Mycket bra jobbat! Ni har gjort ett ambitiöst arbete och det märks att det ligger en hel del eftertanke bakom er film.

Filmen är såväl informativ som inspirerande, en kombination som inte alltid är så lätt. Filmen förmedlar en känsla

till brudparet samtidigt som företagsledningen på ert företag bör vara nöjda med den seriositet som filmen inger. Lycka

till med ert fortsatta arbete, vi ser med glädje fram emot slutresultatet!

Presentationen kräver att studenten är väl förberedd och väl uppdaterad gällande kundens behov och

nuvarande inriktning, liknande idéer/produkter/tjänster på marknaden, samt möjliga konkurrenter.

Studenten måste också vara väl påläst och argumentera för att idén/tjänsten/produkten är värd att

satsa på och investera i. Presentationsform är valfri, så länge budskapet går fram och är

situationsanpassat.

Andra former av presentation innebär att studenten sakligt ska beskriva vad denne kommit fram till.

Exempel på utdrag ur uppgiftsbeskrivning av presentation av projekt del 1 i kurserna Processledning

av produktion, kvalitet och miljö (31-60 hp) och Produktionsledning (31-60 hp):

Viktiga punkter för presentationen:

13

Att ni klargör hur ni gått tillväga för att samla in material

Att processen tydliggörs så att alla kan studera och kommentera flödet (anpassa visualiseringen av flödet så att alla kan följa hela processen!)

Att ni beskrivit vad ni funnit

Att ni resonerar kring: information ni förstått att ni saknar, hur man skulle kunna ta reda på denna information, intressanta delar att studera närmare

Av halvtidskursvärderingarna för ht 12 från kurserna, framgår att studenterna tycker att de är 63

procent på vägen till målet för att kunna kommunicera ett väl underbyggt förändringsförslag i tal och

skrift, även riktat till personer utan specialkunskap i ämnet. I kursens andra del genomförs ytterligare

presentationer samt en uppsats och en tentamen som examinerar målet.

Exempel från kurserna på feedback från lärare på muntlig presentation projekt del 1 (ht11):

Lättlyssnat, och väl strukturerat – hade gärna sett ytterligare kritisk granskning av det egna arbetet. Enskilda

kommentarer: [Student1] – ledigt och tydligt – bra röst, bra språk. [Student2] – läser lite mycket innantill – bra

röst.

Ytterligare exempel på en annan typ av presentation i Crossmedia och publicering i fler kanaler (61-90

hp), där presentation av projektet som examineras sker tre gånger. Först presenteras projektidén för

handledaren, halvvägs in i terminen presenteras arbetet inför övriga grupper (och lärare), och i slutet

av projektet sker en fullständig presentation av projektet. Vid presentationstillfällena ger övriga

grupper och lärare feedback. Exempel från kursen på feedback från lärare på slutredovisningen vt12:

Ni har med hjälp av visualiseringsverktyg lyckats förklara och tydliggöra er idé så att man förstår målsättning och syfte

med den. De muntliga presentationerna examineras med hjälp av en bedömningsmatris med

bedömningsgrunden: Presentation: presentera och förankra idé

I många examinationer ingår att opponera muntligt på ett antal presentationer. Oppositionerna

bedöms med hjälp av bedömningsmatriser med kriterier som: Opponering, Feedback och opposition,

Opponering innehåll/genomförande

En enklare form av opponering är feedback som krävs i examinationen på flera kurser. Exempel på

feedback från studenter på muntlig presentation Studentledda föreläsningar ht12 i

Produktionsledning – Media:

”Inledningen var jättebra, tydlig, strukturerad och den ingav ett seriöst intryck. Bra också att ni presenterade hela

gruppen.”

”Det var skönt för oss som lyssnade med en agenda inför varje ny del, dels för att få tydliga markeringar när en del

avslutades och en annan började och även bra om man ville följa med i boken. ”

”Ni, precis som alla grupper, tittade en del på skärmen och i manus. Ni kändes också lite nervösa i början vilket

gjorde att det gick lite fort i början. Detta är något som vi alla behöver ta med oss efter föreläsningen och tänka på i

fortsättningen, vi behöver kanske lägga lite extra tid på att öva.”

Övning i diskussion och argumentation på akademisk grund är också ett sätt som muntlig förmåga

bedöms. Exempel på detta är övning i att kunna presentera kapitel muntligt som sedan opponeras på

av andra studenter som i studentledda föreläsningar i kursen Projektledning – Media (1-30 hp), se

examensmål 2. En annan är ”debatt”, att kunna diskutera och resonera sig fram till en uppfattning på

högre nivå i kurserna Processledning av produktion, kvalitet och miljö (31-60 hp) och

Produktionsledning (31-60 hp): Övningen genomförs som en debatt, se också delmål 4.2, där två

14

studenter agerar diskussionsledare för varje diskussion och ansvarar för att diskussionen går framåt,

att alla kommer till tals och att diskussionen hålls på en saklig nivå. Samtliga gruppmedlemmar ska

vara delaktiga i att föra sin grupps talan. Viktigt är att argument underbyggs och styrks. Momentet

diskuteras sedan av övriga studenter och examineras av examinator baserat på kriterierna: Var

argumenten underbyggda? Gick det att följa diskussionen? Behövdes någon förkunskap? Kunde grupperna

kommentera/argumentera vidare på den andra gruppens inlägg? Kunde något göras bättre, vad?. Ett tredje exempel

på bedömning av diskussions- och argumentationsform, är litteraturseminarium i kursen Crossmedia

och publicering i fler kanaler (61-90hp), se delmål 1.1.

För att bli godkänd i Examensarbete: Medieteknik (60-91 hp) är den muntliga presentationen ett krav.

Den muntliga bedömningen görs på ett slutseminarium med examinator, handledare, andra studenter

och i förekommande fall med företaget som utgör arbetets empiri. Att opponera muntligt på en

annan students uppsats ingår också. Den muntliga oppositionen är inte uppläsande av den skriftliga

opponentrapporten, utan diskussion kring argument och tolkningar av specifika delar av

examensarbetet. Presentationen och oppositionen bedöms utifrån en bedömningsmatris som

innehåller kriterierna: Struktur, innehåll, kunna reflektera över process för utveckling av kompetens och opposition.

På frågan ”Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din utbildning när det gäller föra muntliga

presentationer” svarade 88 procent av alumni-studenterna att de var nöjda eller mycket nöjda med

utbildningen (TS Alumnienkät Medieteknik, 2012).

Delmål 3.2: Förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar

Lärosätets svar: Den skriftliga förmågan bedöms på olika sätt beroende på uppgiftens art, men alltid

utifrån en bedömningsmatris. Skriftlig förmåga bedöms i former av uppsats, projektrapport eller

inlämningsuppgift, opposition, feedback, reflektion, samt (skriftlig) diskussion eller argumentation. I

detta avsnitt exemplifieras delmålet med den kunskap som examineras genom rapport och uppsats.

Den skriftliga examinationen kan ske i form av en rapport som är anpassad till en specifik

företagsmålgrupp. Exempel på detta är i Produktionsledning – Media (1-30hp) där projektrapporten

är anpassad till en fiktiv företagsledning. Ett annat exempel är Crossmedia och publicering i flera

kanaler (61-90 hp) där den skriftliga examinationen består av två delar: en kort säljande beskrivning

och en mer ingående förklarande beskrivning, båda riktade till beslutsfattare/investerare. Vid

bedömningen används bedömningsmatriser, som innehåller kriterierna: Projektrapport, samt språk,

struktur och innehåll i projektrapporten och Dokument: problembeskrivning. För att säkerställa den individuella

bedömningen lämnar studenterna också in en skriftlig reflektion, se delmål 1.3.

Examinationsformen kan också vara en rapport i form av teknisk dokumentation som i

Databasbaserad publicering (31-60 hp). Exempel på utdrag från projektbeskrivning ht12:

Projektrapporten skall innehålla:

en kortfattad beskrivning av uppgiften,

E/R-diagram redovisas, alla tabeller redovisas,

all html och PHP-kod redovisas,

strukturen på xml-dokumenten eller tab-separerad fil redovisas,

URL till fungerande lösning där man kan mata in uppgifter via inmatningsgränssnittet och sedan söka/presentera uppgifter,

15

Indesign-mallar,

PDF-fil som resultat av Indesign-mallarna.

Projektet examineras med hjälp av en bedömningsmatris med kriterierna: Programkod, struktur och

innehåll, problembeskrivning och reflektion av processer.

Eller så sker examinationen i form av mer traditionell akademisk rapport och uppsats som i kurserna

Processledning av produktion, kvalitet och miljö (31-60 hp) och Produktionsledning (31-60 hp), där

arbetet med att kartlägga ett företags produktionsprocess först examineras i en grupprapport, därefter

i en individuell fördjupad rapport (fd. B-uppsats). På den individuella rapporten görs också en skriftlig

opposition av en annan student. Bedömning av de skriftliga momenten görs med hjälp av en

bedömningsmatris med följande kriterier: språk, presenterar material med struktur/med kritisk granskning,

och språk, uppsatskvalitet, opposition.

Exempel på del av feedback från examinator på individuella rapporten ht11:

Din uppsats är genomarbetad och håller en hög kvalitet. Samtliga kapitel är välstrukturerade och innehåller relevant

och nödvändig information. Informationens ursprung framgår tydligt. /…/ Du har även skrivit en välstrukturerad

och relevant oppositionsrapport gällande [studentens] uppsats. /…/

Progressionen för denna typ av uppsats, kan exemplifieras med den vetenskapliga artikel som skrivs

på nästa nivå (61-90 hp) och beskrivs i delmål 1.3, och den skriftliga uppsats som examineras i

examensarbetet. Den skriftliga bedömningen av examensarbetet görs dels genom en projektplan som

innehåller utkastet för examensarbetet, dels genom den slutgiltiga uppsatsen, och dels genom den

skriftliga oppositionen. Dokumenten bedöms utifrån en bedömningsmatris som innehåller kriterierna:

röd tråd – sammanhang och helhet, struktur, språk, samt Opposition: Innehåll/genomförande.

Delmål 3.3: Förmåga till dialog med olika grupper.

Lärosätets svar: Som nämnts tidigare så är många av utbildningens kursuppgifter relaterade till

arbetslivet, dvs där syftet är att anpassa svaret på uppgiften till olika målgrupper och det egna

handlandet vid kundrelationer. Exempel på hur detta uppfylls: I kursen Grafisk Design (1-30hp)

syftar alla uppgifter till att anpassa en designprocess till målgrupp. Exempel på utdrag ur uppgift 2 –

Inredning vt12: ”/…/ Utifrån research av företaget och bestämd målgrupp ska du föra fram och marknadsföra

inredningsprodukten. /…/”. Se också delmål 4.2. Ett annat exempel är att, utifrån föreläsningar samt

seminarier om målgruppsanalys, tillgänglighet och användbarhet i Webbproduktion (31-60hp), ska

studenten kunna ”kritiskt resonera och argumentera kring val av teknik, struktur, funktion och design utifrån en

specifik målgrupp”. Exempel på hur detta examineras är uppgift 2 – HTML ht 11:

Ni ska göra en komplett webbplats /…/. Webbplatsen ska anpassas efter målgrupp och syfte. Den ska vara

anpassad i layout, struktur och utseende enligt de teorier i användbarhet som vi har gått igenom. Det är alltså viktigt

att ni gör aktiva val och kan motivera dessa i reflektionen. En skriftlig reflektion ska också lämnas in där ni

förklarar planeringsarbetet (målgruppsanalys, skisser och flödesschema) och reflekterar över varför ni har gjort de val ni

har gjort. Referera till lämpliga teorier som ni har kritiskt granskat och värderat. /…/.

Examinationen sker med hjälp av en bedömningsmatris med kriterierna: Teorianknytning, tekniskt

innehåll, validering, kodstruktur, reflektion och användbarhet.

16

Ett ytterligare exempel är på detta utdrag ur uppgiftsbeskrivning av projektuppgift i Crossmedia och

publicering i fler kanaler (60-91hp) (närmare beskrivet i delmål 1.3):

/…/ Ni ska inte lämna in en rapport utan ett dokument som beskriver er lösning på ett säljande sätt. Del 1 av

Dokumentet ska vara en kort och säljande brief av er tjänst. Denna ska fungera som en intresseväckande och

informativ pitch. Del 2 ska vara en mer ingående beskrivning av tekniken, kostnader och kundnytta. Målet med hela

Dokumentet är att övertyga beslutsfattare/investerare om att satsa på er. Glöm inte att lägga vikt vid utformningen av

Dokumentet! Dokumentet bör innehålla: Målgrupp (vilka kunder och/eller vilka typer av företag riktar ni er mot?),

Vilken kundnytta den medför, Vilka konkurrenter finns? Er USP (Varför är ni bättre än andra?), Begränsningar

och kravspecifikationer, Ekonomiska aspekter. /…/

Men studenten får också kunskap i att förhålla sig till det egna handlandet i grupp. Flera kurser i

utbildningen har lärandemål som tar upp det egna beteendet i kundrelationer, gruppdynamik och

grupprelationer. Exempel på hur detta kan bedömas:

Exempel från Produktionsledning-Media, fråga 2 i hemtentamen ht11:

Söderlund, som skriver en del om de aspekter som kännetecknar det temporära teamet, har även identifierat två

centrala problem som är vanligt förekommande i det temporära teamet. Hur har dessa olika problem yttrat sig i ert

projekt? Har problematiken skiljt sig åt i olika faser av projektet? Vilken har din roll varit i

gruppsammanhållningen och hur har du påverkat denna? Reflektera även kring hur detta kan ha påverkat resurs-

och tidsåtgången i projektet kring planeringen av [projektet] bröllop.

Exempel utdrag av svar av [student]:

/…/ Min roll för gruppsammanhållningen anser jag har varit aktiv och viktig för gruppsammanhållningen. Jag har

påverkat gruppsammanhållningen genom att jag har lyssnat aktivt på vad de övriga gruppdeltagarnas åsikter och

förslag, jag har försökt att hjälpa till att lösa konflikter på ett diplomatiskt sätt och jag har inte stött ut eller ignorerat

någon i projektgruppen. Jag har även berömt gruppdeltagare som har kommit bra initiativ./…/

Exempel på lärarens feedback på studentens svar:

Intressant redogörelse kring din egen roll i gruppsammanhållningen. Det hade även varit intressant med en kortare

reflektion kring hur du påverkat din egen roll på olika sätt.

Exempel på utdrag från projektbeskrivning i Crossmedia och publicering i fler kanaler (61-90 hp)

vt12:

Ni ska tillhandahålla en projektplan innehållande syfte och mål, grov tidsplan, ansvarsfördelning, och

tillvägagångssätt. Projektplanen ska även innehålla en kompetensöversikt som beskriver dels vilka kompetenser som

finns i gruppen, men främst vilka kompetenser gruppen behöver utveckla för att kunna genomföra projektet. Utifrån

samtliga gruppers kompetensöversikt kommer vi gemensamt fram till innehåll i kursens senare del. Projektplanen ska

inte lämnas in utan göras tillgänglig via valfri projektplattform för att lätt kunna uppdateras vid behov.

Detta bedöms utifrån en bedömningsmatris med kriterierna: Reflektion: planering, reflektion:

kommunikation och reflektion: egen del av projektet.

Opponering eller feedback är ett annat exempel på hur delmålet uppfylls: att kunna ge konstruktiva

utvecklingsförslag på ett respektfullt sätt – att kunna ställa nyfikna frågor om hur lösningen är gjord –

och – att kunna lära sig av varandra. Se delmål 3.1-3.2.

Dessutom kan delmålet också handla om förståelse för yrkesrollen. Exempel på lärandemål för

Projektledare – Media, Originalproduktion och Originalprocess: ”visa kunskap om de yrkesroller och

17

indelning av arbetsuppgifter som förekommer vid företag aktiva inom medie- och informationsproduktion” och ”kunna

redogöra för en trycksaks produktionsflöde samt aktuella arbetsmoment/yrkesroller”. Framför allt kommer detta

till uttryck i Praktik – medieproduktion, en kurs som inte utgör krav för examen, men där studenterna

under en längre period får direkt kontakt med olika grupper i samhället, tillsammans med kompetens

för hur ett vetenskapligt synsätt kan bidra till kunskapsutvecklingen. Denna kurs examineras muntligt

och skriftligt. Den muntliga examinationen vänder sig till studenter som ännu inte gjort praktiken.

Examinationen syftar till att studenten skall redogöra för och kritiskt reflektera över sin praktik, samt

ge sina fem bästa tips för en lyckad praktik. Den skriftliga examinationen är en utvärdering av

praktiken med koppling till teori, resulterande i en medvetenhet om framtida handlingsalternativ.

18

Del 1

Examensmål 4

För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med

hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Lärosätets svar: Examensmålet är uppdelat i två delar.

Delmål 4.1: Förmåga att inom medieteknikområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga

aspekter

Lärosätets svar: Studenternas vetenskapliga förhållningssätt byggs upp successivt under alla kurserna

inom huvudområdet. Det handlar om att studenten ska förvärva en vetenskaplig medvetenhet och

förmåga till djupare resonemang, kritisk analys och problemlösning. Studenten ska kunna tillämpa

kunskaper i nya situationer, i bemärkelsen att de kan göra relevanta teoretiska, metodologiska och

analytiska val. Studenten ska också bidra till ny kunskap genom att använda vetenskapliga metoder. Se

också delmål 1.1-1.3. Det vetenskapliga förhållningssättet fullbordas genom examensarbetet där

följande krav på vetenskaplighet formulerats (Kursinformation Medieteknik ht12):

1. Påståenden som inte är uppenbara ska styrkas. Det kan göras genom att referera till en annan källa, eller genom resonemang baserade på de resultat som framkommit i arbetet.

2. Du måste noga skilja på dina egna och andras uppgifter. Du måste noga ange vad du själv gjort och vad andra (som exempelvis företaget och dina referenser) gjort.

3. För fakta som du hämtat från annan källa måste det finnas en referens. Kraven på referenser är höga. Det gäller inte bara vid direkta citat, utan även om du bara sammanfattar vad någon annan skrivit.

4. Du måste noga skilja mellan fakta och tolkningar av fakta. 5. Försök att relatera det du gör till litteraturen och vetenskapliga teorier och resonemang. 6. I rapporten måste du beskriva, inte bara vad du kommit fram till, utan även hur du gjort för att komma

fram till det. Du måste beskriva din egen metodik. Det är viktigt att du presenterar metodiken för sig och resultaten för sig. Tänk på att redovisningen ska vara sådan att någon annan ska kunna genomföra en likadan studie.

7. Det mesta är tillåtet – så länge man klart redovisar hur man gjort och tänkt och i görligaste mån försöker motivera sina val.

I alla kurser tränas denna vetenskaplighet i mindre steg. Progression kan beskrivas med att

studenterna på nivå 1-30 hp lär sig grunderna att producera tekniska rapporter med projektmodellen

som arbetsform. På nivå 31-60 hp övar de sig i grupp att argumentera på vetenskaplig grund, för att

sedan skriva grunden till en vetenskaplig rapport som de opponerar på. I de avslutande 60-91 hp-

kurserna innan examensarbetet ska studenterna författa en vetenskaplig artikel. För

bedömningsformer och individuell bedömning, se delmål 1.3, 3.1 och 3.2.

Exempel på feedback från lärare på projekt del två i Produktionsledning (31-60hp) ht12:

Diskussionen är väl genomförd och sker på saklig grund. Resultatet av den egna undersökningen ställs i relation till

teorin genom analys och diskussion. De argument och de förbättringsförslag som presenteras är förankrade i det

material som tidigare presenterats i uppsatsen och ges stöd av teorin. Det är bra att återkopplingen till det tidigare

presenterade materialet är tydlig.

Genom denna progression når de examinerade studenterna ett vetenskapligt förhållningssätt, ett

förhållningssätt som präglas av flexibilitet och som har relevans även utanför den akademiska sfären.

19

Delmål 4.2: Förmåga att inom medieteknikområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och

etiska aspekter

Lärosätets svar: Då utbildningen genomförs i nära samverkan med mediebranschen är ”samhälleliga

och etiska aspekter” huvudsakligen relaterat till faktorer som påverkar yrkeslivet och användarna

inklusive konsekvenser av det egna användandet. I flera kurser genom utbildningen ska studenterna

enligt lärandemålen kunna resonera kring hur deras val av metod och process påverkar samhälleliga

aspekter så som teknik, kvalitets- och miljöpåverkan, ekonomi, kundnytta och kundfokus, liksom

integritet, privatliv och säkerhet. De skall också kunna värdera sitt handlande i förhållande till olika

målgrupper både genom direkt och indirekt egen medverkan. Det är i synnerhet i examensarbetet

som delmålet kommer till uttryck, eftersom i princip alla examensarbeten inom Medieteknik är av

undersökande karaktär, se examensmål 2, och genomförs i samverkan med samhället, se delmål 1.1

och 1.3. Det är också i examensarbetet som etiska aspekter rörande metodologiska överväganden och

referenshantering, se delmål 4.1, slutligen examineras, även om dessa examinationsmoment finns med

i de flesta kurser i utbildningen, se t ex delmål 1.1, 1.3 och examensmål 2. Som explicit svar på frågan

”Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din utbildning när det gäller att utveckla förmåga att

göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter”, svarade 78 procent av alumni-

studenterna att de var ganska nöjda eller mycket nöjda (HSVs alumnienkät, Kandidatexamen i

Medieteknik, 2012 (svarsfrekvens 54 procent)).

Under utbildningen examineras delmålet på flera olika sätt, till exempel genom debatt, tentamen,

projekt, och uppgifter. Dessa exemplifieras nedan:

I debatt i grupp tas skillnader i referensramar, kulturell bakgrund och nyttoperspektiv i förhållande till

delmålet upp, se också delmål 3.1. Studenterna har här möjlighet att välja både möjliga och omöjliga

utgångspunkter. Ibland väljer de att pröva att resonera utifrån en obekväm ståndpunkt. Detta leder till

ytterligare diskussioner i den stora gruppen. Då handlar det ofta om att fundera över olika perspektiv;

frågor kring rätt och fel, etik etc. Samtliga gruppmedlemmar ska vara delaktiga i att föra sin grupps

talan genom underbyggda argument. Se delmål 3.1 för examinationsform.

I tentamen i flera kurser ska studenten analysera ett företags verksamhet och kunna identifiera

förbättringsmöjligheter inom områden som teknik, kvalitets- och miljöpåverkan, ekonomi, kundnytta

och kundfokus. De förbättringsförslag som presenteras ska motiveras och det är viktigt att studenten

kan diskutera förslagets olika för- och nackdelar. Exempel på detta är tentamensfråga i kurserna

Processledning av produktion, kvalitet och miljö (31-60 hp) och Produktionsledning (31-60 hp) ht11:

Du får i uppdrag att strukturera upp och utveckla en viss del av verksamheten med hänsyn taget till kundfokus,

kvalitets- och miljöaspekter, teknik samt ekonomi. Målsättningen är högre kvalitet till lägre kostnader. Redogör –

med utgångspunkt från teorin och beprövad erfarenhet – för hur du hade planerat och genomfört arbetet.

Denna tentamen bedöms genom en bedömningsmatris med kriterier: processtillämpning, kommunikation

och underbyggnad samt teorikoppling.

I projektform, som i Databasbaserad publicering (31-60 hp) där studenterna skapar databaslösningar

för tryck och webb, examineras delmålet genom en uppgift där studenterna i en teknisk lösning, ska

reflektera och redogöra för aspekter som integritet, privatliv och säkerhet. Momentet examineras

genom en bedömningsmatris med kriteriet: Säkerhets- och integritetsaspekter.

20

I kursuppgifter, där många uppgifter kräver att studenten ska fundera över målgrupp utifrån olika

demografiska faktorer och utifrån både avsändar- och användarperspektiv, något som innefattar både

samhälleliga och etiska aspekter. Ett exempel på detta ges i uppgiftsbeskrivningen i Grafisk Design av

uppgift 3 – Affisch:

Den tredje uppgiften innebär att du ska skapa en affisch för ett bestämt kulturevenemang (teater, konstutställning eller

konsert). /…/Avsändaren eller rättare sagt den som arrangerar ”evenemanget”, får du själv bestämma. Men någon

form av arrangör ska presenteras på affischen. /…/Att tänka på: Vem är målgruppen? Vilken känsla/budskap

vill du förmedla i affischen och hur kan denna uppfattas av vald målgrupp? Var ska denna affisch exempelvis sättas

upp? Var någonstans når man bäst sin tilltänkta målgrupp (var kan affischen behöva placeras)? /…/

Lärandemålen examineras genom en bedömningsmatris med kriteriet: bakgrundsfakta och målgruppsanalys.

Exempel på del av svar från student genom skriftlig reflektion av uppgift 3:

Hur kom jag fram till målgrupp och konkretiserade denna? Jag började med att personligen reflektera över om det

finns en specifik målgrupp med intresse för impressionistisk konst (i synnerhet målningar från Renoir) och över vilka

demografiska variabler de kan tänkas ha? Anledningen till att jag började fundera över det är för att om man redan

vid början känner till t.ex. målgruppens kön, ålder och fritidsintressen så underlättas det kreativa arbetet då den

grafiska utformningen kan bli mer direkt och riktad (Bergströms, 2009, s. 56-57). Dock var det svårt att

undersökningsmässigt få fram fakta om vilka som har ett intresse för en specifik konstsort. Jag valde därför att utgå

från att utställningen skulle hållas på moderna museet och därmed undersöka deras målgrupp. /…/

Fler exempel på hur delmålet examineras i relation till målgrupp finns i delmål 3.3.

Delmålet handlar också om kunskap om att dels förhålla sig till det egna handlandet och det egna

handlandet i relation till andra, t ex i grupparbete. Dels handlar det om kunskap att förhålla sig till den

kommande yrkesrollen och yrkeslivet. Flera kurser genom utbildningen har lärandemål som tar upp

detta, se delmål 3.3.

Flertalet kurser innehåller reflekterande moment – där studenten förväntas reflektera över kursen, sitt

lärande, arbetet i projektgrupper, de bidrag som studenten gjort, relationen till övriga involverade

(såväl kurskamrater som företagsrepresentanter) och alternativa handlingssätt i framtiden – vilket

avser att bidra till ett reflekterande förhållningssätt.

21

Del 2

Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en

påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som

används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa

uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal

studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att

redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för

hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

22

Del 2

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Lärosätets svar: Året ht11-vt12 har ämnesgruppen åtta anställda. Den består av två lektorer varav en

har disputerat i Medieteknik (med inriktning mot flerkanalspublicering och medieutveckling), och en i

Industriell elektronik (med inriktning mot informationsteknik och databasteknik). Under ht12 har

ytterligare en lektor anställts, som disputerat i Företagsekonomi (med inriktning mot affärsutveckling i

medieteknik). De anställda lektorerna har tillsammans varierande forskningsinriktning som täcker in

huvudområdets teoretiska och metodologiska fält. Processen att anställa en adjungerad professor och

ytterligare en lektor pågår. Utöver lektorerna bestod ämnesgruppen året ht11-vt12 av sex adjunkter

En av de anställda adjunkterna är numera (ht12) forskarstuderande inom Pedagogik (med inriktning

mot Medieteknik).

De anställda i ämnesgruppen kompletterar varandra väl vad gäller relationen vetenskaplighet och

beprövad erfarenhet, teori och praktik, samt kunskapsmässigt inom områdets bredd. Lärarnas olika

erfarenheter är viktiga för att studenterna ska uppfylla målen. Det tvärvetenskapliga ämnesområdet

gör att förutsättningarna för dessa erfarenheter är olika, vilket innebär en vana att förhålla sig till olika

samhälleliga och etiska referensramar. Detta innebär också att studenterna lär sig förstå att de kan

göra skillnad; att vetenskapliga och samhälleliga fenomen inte är huggna i sten; att det går att se

aspekter utifrån olika perspektiv och att man kan ha olika åsikter som båda kan vara riktiga.

Utöver de anställda lärarna, är de externa föreläsarna en viktig del av utbildningen. De externa

föreläsarna ger genom sina erfarenheter en aktuell inblick i det snabbt föränderliga medieområdet;

dels genom föreläsningar och dels genom praktikbaserade projekt som laborationer och case-

seminarier. Förutom att detta ger studenterna en omedelbarhet till hur den kunskap de skaffar sig är

användbar, ger det också en möjlighet till utbyte mellan utbildningen och arbetslivet, som kan leda till

längre samarbeten i form av till exempel examensarbeten och praktikplatser.

Ytterligare en aspekt som är viktig att lyfta fram är engagemanget för pedagogiska frågor. Samtliga

personer i lärargruppen har någon form av högskolepedagogisk utbildning, och den pedagogiska

diskussionen hålls levande genom att lärargruppen deltar i pedagogiska projekt (Ingemansson et al.

2011), deltar i pedagogiska konferenser (e.g. Severson et al. 2012) och aktualiserar pedagogiska frågor

och utveckling av läroplaner på gemensamma institutionsträffar. En av lärarna har under flera år varit

delansvarig för en kurs i bedömning riktad till högskolans lärare.

Den pedagogiska grundsynen vid Medieteknik vilar på fem pelare:

1. Vi lärare är här för att presentera information inom olika ämnen, ge praktiska exempel ur vår

erfarenhet, hitta sätt för studenten att få praktisk erfarenhet för att omvandla information till

kunskap

2. Teori och praktik är inte motsatser – de förutsätter tvärtom varandra. Lärande förutsätter

erfarenhet. Det jag hör och ser blir kunskap först när jag tillämpar det. Teori krävs för att

kunna utveckla högre kunskap

3. Stimulera kritiskt och självständigt tänkande. Det finns sällan endast ett rätt svar eller en

möjlig lösning. Den bästa lösningen finner man genom att söka många olika lösningar. Att

23

verkligen pröva dem och utvärdera dem innan man väljer. Det finns metoder och modeller

man kan använda – även dessa bör granskas kritiskt. För detta krävs nyfikenhet, träning och

tydlighet.

4. Tid till reflektion och utvärdering. Utbildning med målstyrning kräver tid för reflektion –

nådde jag målen – varför/varför inte – borde jag ha gjort något annorlunda – vad

kunde/visste jag när jag började – vad kan jag nu – är det något jag inte förstår – var/hur kan

jag ta reda på det jag missat.

5. Det är roligt att lära. Att våga ställa frågor och att ifrågasätta ger nya möjligheter till inlärning

och nya sätt att se på saker. Att uppleva hur frågor som andra ställer skapar nya frågor och

svar hos dig. Att reflektera över det du faktiskt lärt dig gör framstegen tydliga och visar att

inget är omöjligt att lära sig – att förstå. Det är roligt att upptäcka att du tryggt kan ta dig an

nya uppgifter/ problem/ kunskapsområden eftersom du har genomfört processen tidigare

med lyckat resultat. Att se all förändring som en möjlighet till utveckling.

24

Antal helårsstudenter

Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska

överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och

lärarkapacitet.

Antal helårsstudenter i aktuell utbildning

ht11-vt12 Antal

Helårsstudenter 141

25

Del 2

Studenternas förutsättningar

Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar

och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

26

Del 3

Andra förhållanden

Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till

exempel:

1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar.

2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs.

3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter

som vanligtvis ingår i gruppen. Hur säkerställer ni individuell bedömning av

måluppfyllelse vid samförfattade självständiga arbeten?

4. Finns det något annat speciellt ni vill framföra kring er process med självständiga arbeten?

Det självständiga arbetet omfattar 15 hp. Det är det avslutande momentet i utbildningen och kan

genomföras på både höst- och vårterminen. De flesta studenter genomför arbetet på halvfart den

sista terminen av utbildningens tredje år. Det självständiga arbetet utförs enskilt. Omfattningen ska

vara sådan att det framgår att arbetet är utfört under 10 kvalificerade arbetsveckor, vilket motsvarar ca

40 sidor, exklusive bilagor.

Syftet med det självständiga arbetet är att ge studenten möjlighet att utveckla och fördjupa sina

praktiska, teoretiska och metodologiska färdigheter inom medieteknikområdet. Arbetet ska vara en

tillämpning av tidigare tillgodogjorda kunskaper, gärna utfört med ett flervetenskapligt synsätt.

Eftersom ämnesområdet medieteknik är brett, speglar också utbildningen till viss del denna bredd

genom de självständiga arbetenas innehållsmässiga variation, se delmål 1.3. Men huvuddelen av alla

självständiga arbeten som genomförs inom Medieteknik kan klassificeras enligt MT-A, dvs arbeten

orienterade mot tillämpning och användning, med mer samhällsvetenskaplig inriktning.

Alla examensarbeten genomförs med en handledare som tilldelas studenten efter att kursansvarig för

examensarbeteskursen har godkänt projektplanen. Handledaren ska kunna bistå studenten med

specialkunskaper inom det valda fördjupningsområdet. För varje självständigt arbete finns ca 10

timmar till förfogande för handledning. Studenterna uppmanas också att bilda arbetsgrupper om 2-4

studenter, som hjälp och stöd under arbetets gång. Studenterna uppmanas att lämna in en

litteraturöversikt över fördjupningsområdet i det initiala skedet av arbetsprocessen och skriva

projektdagbok under arbetsprocessens gång. Andra moment på kursen är workshops där studenten i

grupp med handledare har möjlighet att diskutera projektidé innan projektplanen blivit godkänd,

föreläsningar om metodologi och vetenskapsteori, samt slutspurtseminarium där de självständiga

arbetena granskas och kommenteras av andra studenter och handledare innan examinationstillfället.

Examinationen av det självständiga arbetet sker vid ett seminarium där studenten presenterar arbetet

muntligt, en kurskamrat opponerar, och en examinator ställer frågor, kommenterar och examinerar.

Examinator är en lektor på Medieteknik.

27

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den

huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som

undervisar i en utbildning. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden.

Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i

respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master.

Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över undervisning och forskning om sammanlagt 30 %.

Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå

(kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman är anställd 50 % och undervisar hela

denna anställning på grundnivå. För honom anges därför 50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd

cirka 5 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå.

LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET

Eventuella generella kommentarer

Akademisk titel/

akademisk examen

(professor, docent,

doktor, licentiat,

master, magister)

Anställningens

inriktning

Professions-

kompetens

Anställ-

ningens

omfattning

vid

lärosätet

(% av

heltid)

Undervis-

ning

grundnivå

(kandidat)

inom

huvudom-

rådet (%

av heltid)

Undervisning

avancerad

nivå (magister

och/eller

master) inom

huvud-

området

(% av heltid)

Tid för

forskning

vid

lärosätet

(% av

heltid)

Namn Kommentar

Teknisk doktor i

Medieteknik

Medieteknik 100 % 70 % 0 % 30 % Sara Leckner

28

Teknisk doktor i

industriell

elektroteknik

Informations-

teknik, Teknik

och social

innovation,

Databasteknik

100 % 50 % 0 % 50 % Bo Peterson

PhD Business studies

GPM/IPMA

Företags-

ekonomi

Projektledning

Marknadsföring

100 % 80% 0 % 20 % Sven Packmohr Heltidsanställd ht

2012

Master i Medieteknik Medie-

produktion

Processledning

Samverkan med

näringsliv

Arbetat som

konsult,

projektledare

och VD i

bransch-

företag under

mer än 20 år

100 % 70 % 0 %

10% Henriette Lucander 10 % studierektor

10% program-

ansvarig

50 % forskarstudier

från ht 2012

Kandidat i

Medieteknik

Kandidat i

Organisation och

ledarskap

Organisation

och ledarskap

inom medie-

produktion

100 % 90 % 0 % 10 % Rebecka Broman

Medie-

produktion

Samverkan med

näringsliv

Arbetat med

medie-

produktion i

näringslivet

under mer än

15 år

100 % 90 % 0 % 10 % Pär Jakobsson

29

Kandidat i

Medieteknik

Medieteknik Drivit eget

företag inom

medie-

produktion

under 3 år

100 % 80 % 0 % 10 % Magnus Wigrup 10% program-

ansvarig

Kandidat i

Medieteknik

Medieteknik Drivit eget

företag inom

medie-

produktion

under 3 år

100 % 90 % 0 % 10 % Johannes Karlsson

Kandidat i

Medieteknik Medieteknik,

grafisk design 100 % 90 % 0 % 10 % Carina Ström-Hylén

Inkludera fler rader i tabellen, om det behövs.