HINDUISM

1 Relief – Religionskunkskap A plus

INNEHÅLLSFÖRTECKNING S 1/2

1. UNDERSÖK OCH BESVARA MED HJÄLP AV LÄROBOKEN

2. ANALYSERA MED HJÄLP AV LÄROBOKEN

A) Varför kan man säga att hinduismen är en folkreligion?

B) Beskriv puja i templet och i hemmet. C) Hur skaffar sig hindun religiös kunskap? D) Vilka är livets stadier enligt hinduismen? E) Jämför den hinduiska tidsuppfattningen med

den västerländska. Vilken är den tydligaste skillnaden?

F) Kretsloppstanken styr både gudarnas liv och den enskildes. Förklara hur.

G) Vilka är de olika frälsningsvägarna enligt hinduismen?

H) Vilken innebörd har de fyra livsmål som hinduisk etik sätter upp?

i) Vilka är de tydligaste skiljelinjerna mellan sikhismen och hinduismen?

J) På vilket sätt inverkar kastsystemet på människans frälsning?

K) Kan man säga att den indiska kvinnan både är skyddad och förtryckt? Motivera

A) Skapa en tidslinje över hinduismens utveckling. Markera följande perioder med en kort förklarande text: veda-tid med upanishader, klassisk tid med mahabharata och reformhinduisk tidmed ramakrishnamission

B) Välj ut, beskriv och analysera några kända symboler inom hinduismen

C) Analysera följande påstående: ”Hinduismen beskriver en enhet bakom mångfalden”

D) Redogör för några likhet och skillnader mellan Krishnagestalen och Kristusgestalten.

E) Endast Vishnu och Shiva med Devi anses ha kraften att rädda människan ur samsara. Beskriv och analysera gudarnas kännetecken och funktioner.

2

3. TA STÄLLNING TILL FLERA FAKTA UTIFRÅN FLERA KÄLLOR

A) Mahatma Gandhi skildras ofta i text och bild som en religiös och politisk hjälte. Nyansera bilden av Gandhi genom att beskriva hans inställning i kastfrågan. Lyckades eller misslyckades Gandhi i sina religiösa strävanden?

B) Välj i grupp ut fem påståenden som ni tror gemen man använder för att beskriva Indien. Diskutera urvalet och vilka attityder dessa påståenden kan spegla. Gör några korta intervjuer och jämför de faktiska svaren med era förväntade.

C) Samla fakta och argumentera för och emot kastsystemet ur politisk, religiös, social och ekonomisk synpunkt. Peka på några eventuella likheter och skillnader mellan ett indiskt kastsamhälle och det svenska ”klassamhället”.

3

A) VARFÖR KAN MAN SÄGA ATT HINDUISMEN ÄR EN FOLKRELIGION?

sammansmältning olika religiösa traditioner

ingen religionsstiftare

rit och liv spelar större roll än tro och lärosystem (jmfr trosbekännelser) hinduismen är inte centralt organiserad (jmfr katolska kyrkan)

och det finns ingen enhetlig definition av vad som är hinduism (jmfr trosbekännelser)

olika lokala trosföreställningar

Inget övergripande – sammanhållande organisation

4

B) Beskriv puja i templet och i hemmet.

Templet

Se gudabilden och få lämna ett offer till guden

Blommor, frukter eller offersmör

Djuroffer – getter – gudinna Kali

Hinduer är vegetarianer, men ”offrade” getter kan man äta, då guden ger tillbaka offret till den offrande. (Gudens kraft då närvarande i offerdjuret – förhoppning att man får en del av kraften via offerdjuret).

Präster – brahminer sköter templet och gudabilden

Lågkastiga och kastlösa (daliter) får inte komma in i tempelområdet

5

C) HUR SKAFFAR SIG HINDUN RELIGIÖS KUNSKAP?

Studiestadiet (det första av fyra ashrams – livsmål) . Lär sig de heliga texterna. Vid tolvårsåldern får man en slags ”examen” – ”två ggr född”. En typ av ”konfirmation”.

Eremitstadiet (40-50 år). Make och fru drar sig undan till en skogshydda och får undervisning och vägledning av en guru (andlig lärare).

6

D) VILKA ÄR LIVETS STADIER ENLIGT HINDUISMEN?

1. Studiestadiet - Lärjunge hos en guru

2. Familjestadiet – aktiv livsperiod

Mannen fylla sin plikt (dharma) som familjefader och försörjare

Njutning, sexualitet (mannen) och materiell tillfredsställelse skall bejakas

3. Eremitstadiet – tillbakadragande

Mannen + hustru lämnar sitt hem – bosätter sig i en enslig skog – guru som lärare

4. Asketstadiet - kringvandrande asket

Försakat allt, men känner ingen längtan tillbaka till det materialla utan är fri från begär och insett att han är ett med alltet (Brahman) – han kommer att nå moksha och slippa återfödas. Han behöver inte ens brännas efter döden – han är redan förlossad från denna världen

7

E) JÄMFÖR DEN HINDUISKA TIDSUPPFATTNINGEN MED DEN VÄSTERLÄNDSKA. VILKEN ÄR DEN TYDLIGASTE SKILLNADEN?

Under antik tid dominerade tanken på cyklisk tidsuppfattning. Kristendomen förändrade tidsuppfattningen. Guds skapelse av jorden blev startpunkten och den yttersta domen slutet. Mellan dessa punkter löpte en linjär tid, buren av uppenbarelsen av Guds vilja.

Samma tidsuppfattning gäller för islam och judendom. Därav samlingsnamnet, linjära religioner för dessa tre besläktade religioner.

Den hinduiska är cyklisk där olika kalpas ständigt föds om och om igen. En kalpa är lika lång tid, som den tid det tar att slipa ner Himalayas berg för en fågel som gnuggar sin näbb mot himalayas berg en gång vart hundrade år.

Den cykliska tidsuppfattningen gäller även för buddhismen. Därav samlingsnamnet, cirkulära religioner, för dessa två besläktade religioner.

8

F) Kretsloppstanken styr både gudarnas liv och den enskildes. Förklara hur.

Samma cykliska kretslopp som gäller för kosmos, gäller också gudarna och allt annat levande (djur och människor), fast kortare perioder. På samma sätt som det bestående i kosmos är en evig gud finns det en oförgänglig kärna(atman) i människan, som förs vidare från återfödelse till återfödelse (reinkarnation).

9

G) Vilka är de olika frälsningsvägarna enligt hinduismen?

Känslans väg (bhakti-yoga): hängivenheten och kärleken till en gud. Kastens betydelse tonas ner – särskilt de lägre kasterna tillhör bhakitfromheten.

Kroppsövningarnas väg (hatha-yoga): kroppskännedom – lär människan var gränsen går mellan kropp och själ.

Intellektets väg (jnana-yoga): Insikten att atman och brahman är ett (tat twam asi). De höga kasternas frälsningsväg.

Viljans väg (karma-yoga): Den som följer dharma och osjälviskt gör sin plikt följer gärningarnas frälsningsväg.

Yoga, betyder förening av kropp, tanke och själ ; att lära känna sig själv, sitt "sanna vara”. Kan också liknas vid ett ok, som förenar två oxar.

Moksha=frälsning från det onda, samsara

10

H) Vilken innebörd har de fyra livsmål som hinduisk etik sätter upp?

Dharma – plikten/ordningen – varje kast/jati har sina regler att följa.

”Det är bättre att göra sin kastplikt dåligt än att göra någon annans kastplikt bra”.

Exempel: Berättelsen om Krishna och Arjuna visar på vikten att följa sin dharma.

Arjuna är född i krigarkasten, en konflikt har uppstått och han är inte beredd att slåss motsina släktingar och vänner. Guden Krishna(avatar av Vishnu) blir hans körsvenn och talar om att det är Arjunas plikt/dharma att slåss i hängivenhet och kärlek till guden och inte ifrågasätta den gudomliga ordningen.

Kama – sträva efter njutning , sensuella upplevelser, god mat och liknande. Jmfr. Husfadersstadiet Kama sutra

Artha – sträva efter välstånd (det materiella). Jmfr. Husfadersstadiet

Moksha – sträva efter frälsning

11

i) Vilka är de tydligaste skiljelinjerna mellan sikhismen och hinduismen?

Sikhism=”blandning mellan hinduism och islam”. Sikhismen är en s k synkretistisk religion.

Synkretism=”religionsblandning)

Mer social (att verka i en given kultur för att förstärka gruppens samlevnadsvillkor överlevnadsvillkor) än hinduismen

Organiserade i församlingar – gemensamma gudstjänster.

Från islam

monoteism och bildförbud

Från hinduism

karma och samsara

12

J) På vilket sätt inverkar kastsystemet på människans frälsning?

Kasttillhörighet i förhållande till religion är inte entydigt

”De två ggr födda” står närmast befrielsen från samsara, enligt vissa grupper

Bhaktifromheten tonar ner kasttillhörighetens betydelse för frälsning och menar att man kan nå frälsning genom hängivenhet till guden

13

K) Kan man säga att den indiska kvinnan både är skyddad och förtryckt? Motivera

Lågkastiga kvinnor står lägst på den sociala rangskalan

Majoriteten av Indiens befolkning befolkning lever på landsbygden, där mannen bestämmer och kvinnan underordnar sig

I Manus lag uttrycks att kvinnan måste beskyddas hela sitt liv

Fadern – maken – sönerna

Förtryckt – måste hållas beroende av sina män

Ej lika stor frihet att ägna sig åt sinnliga nöjen, då måste de övervakas av sina män

Många döttrar betyder en stor ekonomisk belastning då föräldrarna måste betala hemgift (”köpa en man”)

Flickfoster aborteras – flickor får sämre läkarvård, högre dödssiffror för flickor – finns fall då man helt enkelt dödar nyfödda flickor

Brudbränning (ej att förväxla med sati)

Får ej bestämma vem de skall gifta sig med

14

VAD MENAS MED FOLKRELIGION?

Inom religionsvetenskapen används "folkreligion" och "folkreligiositet" om trosföreställningar och bruk som på ett folkligt plan, inte minst i det gamla bondesamhället, är knutna till ett religiöst system (t.ex. kristendomen eller buddhismen) men som inte ingår i detta eller är helt accepterade som en del av det. Exempelvis kan man säga att kristendomen som alla andra religioner har "en folklig krans" av seder och bruk kring den egentliga läran (trosbekännelserna)

folkreligion

http://www.ne.se/folkreligion

Nationalencyklopedin, 2012-02-08Kopiera källangivelse

15

TROSLÄRA - TROSBEKÄNNELSER

Ett flertal religioner har en eller flera klart formulerade trosbekännelser. I trosbekännelsen

uttrycks den personliga eller kollektiva tron i en religion och de troende kan bekänna sig till sin

tro offentligt genom att avlägga trosbekännelsen.

En trosbekännelse har olika funktioner:

Den är uttryck och bekännelse av gemenskapen som uppstår genom denna tro, till exempel

genom kollektivt reciterande inom ramen för gudstjänsten.

Den sammanfattar troslärans väsentliga punkter.

Den innehåller den talandes löfte att leva i denna tro, särskilt vid invigningen av kyrkliga

ämbetspersoner.

Den markerar centrala trosinnehåll som avgränsar en religion eller övertygelse gentemot andra

konfessioner eller trosläror.

Den anger rättesnöret för tolkningen av dessa trosläror, som oftast finns stadfästa i Heliga

skrifter.

I vissa kampsituationer kan den uttrycka en bekännelse till förmån för den egna tron och till

*nackdel för andras tro.

Lista över trosbekännelser

Islam: Den muslimska trosbekännelsen

Judendom: Den judiska trosbekännelsen

Kristendomen: De fornkyrkliga trosbekännelserna

Apostoliska trosbekännelsen

Athanasianska trosbekännelsen

Nicaenska trosbekännelsen

16

– det eviga tröstlösa kretsloppet

av otaliga återfödelser (reinkarnationer=åter i kropp/kött) En hindus högsta

önskan är att

”mucka” från

samsara, d v s att

slippa återfödas

och få frälsning,

mukti eller

moksha. Befriad

från det onda.

– den individuella själen, som vandrar runt i

samsara i olika skepnader, människa eller djur.

Själen måste ”förädlas”, innan den är värdig att få

”mucka” och uppgå i världssjälen,

Ex. en Brahmin som inte uppfyller sin dharma -

kastplikten, drar på sig en dålig karma och

kommer att återfördas hundra ggr orm, hundra ggr

råtta o s v

– gärningarnas obönhörliga lag.

Summan är de gärningar man samlat

på sig under tidigare existenser, goda

eller onda. Det är karman, som

bestämmer vad du återföds till.

– världssjälen

Gud – den stora passionen- alltings

början och alltings slut – Nirvana –

den högsta verkligheten.

När man höjt sin medvetandenivå,

skådat igenom ”maya”, insett att

sinnevärlden är en illusion och att

den andliga världen är den högsta

verkligheten, kan man bryta

samsara. ”TAT TWAM ASI” – det är

du!

Atman

Karma

Brahman

Samsara

Aum symbol för världssjälen

och hela universum 17

Bildkälla

Jmfr med nordisk mytologi

•Månen föddes ur Purushas sinne

•Solen skapades ur Purushas öga

Den här sidan är bara för den som vill fördjupa sig lite, helt frivilligt!

18

Den besegrade urbefolkningen –

ej tillgång till vedaritualen ”två ggr födda”

mer mörkhyade. Majoriteten analfabeter och har en

enklare gudsbild.

Erövrarna 2000 fkr-1500 fkr – arierna –

de tre högsta kasten –

”de två ggr födda”

(religiös ritual, där pojken får undervisning

om hinduismen av en guru jmfr

”konfirmation”, han får ett snöre, som han

bär)

- mer ljushyade (spår efter den ariska

invandringen)

Brahmaner – de styrande

Präster, lärare, astrologer och ministrar vit färg – föddes ur Purushas huvud

Kshâtriyas – krigaradel –

Militärer och poliser. Tapperhet, kraftfullhet och

beslutsamhet – röd färg föddes ur Purushas armar

Vaishyas – de närande – hantverkare, bankirer, bönder

Ansvarar för ekonomin, jordbruk,

handel och bankväsende – gul färg föddes ur Purushas lår

Shudras – tjänare –

Servicefolk, mekaniker, städare, artister,

konstnärer, vårdare och byggare - svart färg

föddes ur Purushar fötter

De fyra varnas (färgerna)

Parias – de oberörbara, dalits (de förtryckta),

haridjan el. harijan

Läderarbete, renhållning, arbete med lik

Kastlösa inget bra namn, det finns kastgrupper även

inom ”de kastlösa”

Läs mer:

http://www.dalitchild.com

http://www.sdsn.org/

De fyra kasterna är i sin tur uppdelade i ca 3000

olika undergrupper, jati. Varje jati formar en exklu-

siv grupp som lever och bor segregerat, äter till

sammans och har ofta samma yrke.

Jmfr Sveriges ståndsindelning före 1866

Adel Präster

Borgare Bönder

Resten av folket

19

KALPA

TIDSÅLDER

Världen föds om och om igen

Just nu befinner vi oss i en kalpa

Dålig moral, religiös- andlig fattigdom

Varje tidsålder är lika lång som det tar att slipa ner Himalayas berg g enom att stryka över

toppen med en mjuk duk vart hundrade år

20

NÅGOT LITE OM BAKGRUNDEN TILL KONS SPECIELLA PLATS I SAMHÄLLET

21

Det tidiga indoariska (2000 kr-1500 fkr) Boskapsskötsel

ofta nomadiserande

mjölk viktig del av dieten

gödsel

avföring som bränsle

livsviktiga oxarna

viktig i betalningssystemet

prissatte varor och tjänster i ett antal kor

GUDSBILDER - HINDUISM

Monoteism – dyrkan av en personlig gud, (bönen – ett ”jag-du”-

förhållande) som kan uppenbara sig som flera

Jmfr kristendomen – treenigheten – Fadern, sonen och den

helige Ande http://en.wikipedia.org/wiki/Hindu_views_on_monotheism

http://en.wikipedia.org/wiki/Monotheism

http://sv.wikipedia.org/wiki/Monoteism

Polyteism – dyrkan av flera personliga gudar

Panteism – en opersonlig kraft, som genomsyrar alltet

(universum). Offer, bön, gudstjänster, heliga tempel överflödiga,

eftersom det är svårt att ha någon kommunikation med denna

opersonliga kraft

Vilken av dessa gudsbilder tror du de flesta hinduer bekänner sig till? Motivera!

22

SWASTIKA “HAKKORS”

Children light lamps in the shape of Swastika, on the eve of Diwali, a major Hindu festival.

Svastikan är en av mänsklighetens äldsta och över hela världen förekommande symbol. Den har tolkats som en bild av den roterande solen, livshjulet som snurra, en stiliserad människogestalt osv. För de kristna var svastikan symbol för Kristus och de fyra evangelisterna.

Inom hinduismen representerar svastikan den högste guden och fyra andra gudar. Svastikan står också för liv, rörelse, lycka och tur.

Svastikan, hakkorset, blev ett missbrukat tecken då det av Hitler valdes som syjmbol för nazistpartiet i ”Tredje riket”. Idag uppfattas hakkorset som ett tecken för fascism, rasism och antidemokratiska ideologier.

Hur skiljer sig swastikan från ”hakkorset”?

23

BRAHMA - GANESHA - SHIVA

24

Shivas lingam

KRISHNA – VISHNUS POPULÄRASTE AVATAR

25

BRAHMA-VISHNU-SHIVA

26

Hinduiska treenigheten

Treenighet

Kristna treenigheten

VISHNU

27

http://www.totalbhakti.com/wallpaper/image/Lord-Vishnu-416.jpg

PARVATI DURGA KALI

28