HISTORISK TIDSKRIFT(Sweden)

129:4• 2009

historisktidskrift129:4•2009

Erfarenheterochsocialaminnen,berättelserochmotberättelserMötenmellansvenskarochesteriOlofströmefter1945

Av Johan Svanberg

Gemensamtskapadeochsedermeravedertagnaberättelseromdetförflutna

utgörviktigabeståndsdelarförolikatyperavsocialagruppersformeringoch

sammanhållning.Sådanaberättelserfungerarocksåoftasomavgränsningar

gentemotandragrupper.Inkluderingochexkluderingärtvåsidoravsamma

mynt.DettaärvadantropologenJamesFentressochhistorikernChrisWick­

hamunderstrykernärdeskriveratt ”recalledpastexperienceandshared

imagesofthehistoricalpastarekindsofmemoriesthathaveparticularim­

portancefortheconstitutionofsocialgroupsinthepresent”.1Sådanatyper

avformeringochavgränsningarkanexempelvishasingrundiföreställda

etniska/nationellagemenskaperoch/ellerklassintressen.Närdetgällermigra­

tionerskonsekvenserskäroftaidentiteterochmedvetandenuppbyggdakring

etnicitet/nationochklasstvärsigenomvarandra.Ienvisssituationochkon­

textärenidentitets­ellermedvetandegrundstarkareäniandrasituationer

ochkontexter.Individuellaidentiteterochkollektivamedvetandenärmed

andraordsituations­ochkontextbundna.

Närhändelser fråndet förflutnadiskuterasoch traderas inomenviss

gruppskapasvadFentressochWickhambenämnersociala minnen.Detär

1.JamesFentress&ChrisWickham,Social memory(Cambridge,Mass.1992)s.xi.JfrävenSamuelSchrager,“Whatissocialinoralhistory?”,iRobertPerks&AlistairThomson(red.),The oral history reader(London1997)s.284,289,292,294.

*EntidigareversionavföreliggandeuppsatspresenteradesvidSvenskahistorikermötetiLund,den24–26 april2008, inomsessionen ”Muntlighistoria:narrativa identiteterochutopiskaberättelser”.SessionenorganiseradesavMalinThor,ochjagvilltackahenne,deövrigapanelmedlemmarnaMalinArvidsson,IzabelaDahlochMartinEstvall,samtallaandrasomdeltogiseminarietförgodasynpunkterpåmintext.JagvillocksåtackatvåanonymalektörerochLarsOlssonförkreativapåpekanden.

JohanSvanberg,f.1978,ärdoktorandihistoriavidVäxjöuniversitet.Hansavhandlinggårunderarbetsnamnet”Arbetetsrelationerochetniskadimensioner: Verkstadsföreningen,MetallochesternavidSvenskaStålpressningsABiOlofström 1945–1952”.SvanberghartidigareblandannatpubliceratMinnen av migrationen: arbetskraftsinvandring från Jugo-slaven till Svenska Fläktfabriken i Växjö kring 1970(Växjö 2005). Adress:Växjöuniversitet,Institutionenförhumaniora,35195Växjö E­post:johan.svanberg@vxu.se

624

historisktidskrift129:4•2009

624 Johan Svanberg

alltidenskildamänniskorsomminns(intekollektiv),mendetprivatablir

socialtochgemensamtisammastundsomminnenaartikulerastillsammans

medandrasomharliknandeerfarenheterochbakgrunder.Berättelserskapas

genomsamtal.Ensocialgruppkonstruerarsinegen(förenklade)världsbild

genomöverenskommelserkringhistorien.Egnaupplevelserellerminnenav

specifikaförflutnahändelseräremellertidinteavgörandefördennakonsti­

tuering.Berättelser,varesigdeärmuntligaellerskriftliga,omtillexempel

tidigarekonflikter,kanindirektvaralikaidentitets­ochmedvetandeskapande

sompersonligaminnen.Huruvidagruppenssocialaminnenstämmermed

denförflutna”verkligheten”spelarintehellernågonstorroll,enligtFentress

ochWickham.Huvudsakenärattensärskildförståelseavdetförflutnadelas

avmångamänniskoriliknandesocialapositioner.2

Socialaminnenkonstruerasochfortsätterattexisteraförattdeharen

specifikmeningförgruppensombäruppdem.Närdetgällerarbetarklassen

–ellermerspecifiktarbetarrörelsen–handlartraderadeberättelseriallmän­

hetoftaomradikalismochkonflikter.Deärvanligtvisexplicitpolitiska,med

ensärskilduddriktadmotarbetsgivareochiblandävenmotstaten.Upp­

trädandetunderstrejkerochlockouterframställsintesällaniettheroiskt

skimmer,oavsettomarbetarsidanavgickmedsegernellerinte.Berättelserna

ärgenerelltenhistoriseradtraditionavmotståndochsolidaritet.3

Närdenstoraverkstadskonflikten,somskakadedensvenskaarbetsmark­

nadenundervårenochsommaren1945,varöverbörjademångaarbetsgivare

rekryteraarbetskraftfråndetstoraantaletvärldskrigsflyktingarsomfort­

farandefannsilandet.DetOlofströmsbaseradeSvenskaStålpressningsAB

(SSAB),somtillverkadeVolvokarosserocholikarostfriaprodukter,varett

avdessarekryterandeföretag.IförstahandvaldeSSABattanställaester

somflytttillSverigeunderhösten1944,ochibörjanav1950­taletfortsatte

företagetattrekryteraestniskarbetskraftdirektfråntyskaflyktingläger.4

Syftetmeddennauppsatsärattanalyseradeförstamötenamellansvenska

ochestniskaarbetareochisynnerhetderasberättelseromvarandraiett

2. Fentress&Wickham(1992)s.ix–xii.Omminnetsombådepersonligtochsocialt,seävens.4f.,7,47f.

3. Fentress&Wickham,(1992)s.87,115,117.4. Under1946var15–20%avföretagetsungefär1000anställdaarbetareföddaiEstland.Liksomar­

betskraftsstyrkanisinhelhetvardetstoraflertaletavesternamän,ävenomdetrelativtsettvarenstörreandelinvandradekvinnorjämförtmedsvenskföddakvinnorpåfabriksgolvet.Se”Utredningang.utländskarbetskraft”,bilagatillMetallscirkulärnr381946,vol.B03a:10,Sv.Metallindustriarbetareförbundetsarkiv,Arbetarrörelsensarkivochbibliotek(ARAB),Stockholmoch”utlänningaranställdaden26april1947”,osorteratmaterial;”Specificeratpersonalbesked1/9­47”,vol.11228,VolvosarkiviOlofström.

625

historisktidskrift129:4•2009

625Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

efterhandsperspektiv.Uppsatsenharettlokalhistorisktperspektiv,därOlof­

strömiBlekingesnordvästrahörnfungerarsomundersökningsort.Jaghävdar

idetföljandeatt,vidsidanomolikabakgrundserfarenheter,skildesigockså

desocialaminnensomdeestniskaflyktingarnahademedsigtillSverigefrån

desocialaminnensomarbetarnaiOlofströmvaruppvuxnamedochimångt

ochmycketdeladesamtattdessaskillnaderpåverkadeutgångenavdeförsta

mötenamellandetvågrupperna.Jagurskiljeriuppsatsennågrakonfliktom­

råden,somlokalaarbetarrörelseledaredefinieradeisamtiden,irelationen

mellansvenskaochnyanländaestniskaarbetare.Vadsomuppfattadessom

problematisktdåställssedanmotbådesvenskarsochestersefterhandsberät­

telseromdessamöten.Jagstuderarocksåhursocialaminnenförändrasmed

tidenochresonerarkringhurdettafårgenomslagideintervjuadesberättel­

ser.Avslutningsvisknyterjagihopanalysengenomattdiskuteraberättelserna

utifrångruppernasolikartadebakgrunderochsocialaminnen.

Estniska flyktingar på den svenska arbetsmarknaden

EsternasförstamötenmedarbetslivetiSverigeharframföralltstuderatsav

historikernaLarsOlssonochBjörnHorgby.IbokenPå tröskeln till folkhem-

metundersökerOlssonutplaceringavbaltisk arbetskraft tilldet skånska

jordbruketochHorgbysstudieDom därfokuserarvidtextilindustriernai

Norrköping.5Dessabåda forskaresundersökningar skiljer sigmarkant åt,

ochdekommerdelvisframtillolikaslutsatser.Isynnerhetärförfattarnas

teoretiskautgångspunkterolikartade.MedanOlssonutgårfrånetthisto­

riematerialistisktperspektiv,därrelationenmellanarbeteochkapitalståri

fokus,konstruerarHorgbyenomfångsrikteoretiskmodell,ivilkenbegreppen

”diskurs”och”mentalitet”fungerarsomanalytiskaredskap.

EnligtOlssonverkarLantarbetareförbundetintehaengageratsignämnvärt

idennautplaceringavflyktingartilldetsydsvenskajordbruket.Deendakrav

detframfördevarattsvenskarbetskraftintefickundanträngasochattsamt­

ligaskullebetalasfulllön.Närdessakravvaruppfylldavardeninvandrade

arbetskraftenintelängeenviktigfrågaförfackföreningen.6Utplaceringen

5. LarsOlsson,På tröskeln till folkhemmet: baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget(Malmö1995);BjörnHorgby,Dom där: främlingsfientligheten och arbetarkulturen i Norrköping 1890–1960(Stockholm1996).FörenanalysavdetpolitiskaspeletbakomflyktingtrafikenöverÖstersjönfrånBaltikumtillSverigeunderandravärldskrigetochangåendedenförstamottagningenavdessaflyktingar,seCarlGöranAndræ,Sverige och den stora flykten från Estland 1943–1944(Uppsala2004).

6. Olsson(1995)s.78f.IlikhetmedvadJesperJohanssonvisatpåLO­nivåsaknadealltsåLantarbe­tareförbundetsärskildapolicyåtgärderförinvandradearbetare.Sedens,”Så gör vi inte här i Sverige. Vi

626

historisktidskrift129:4•2009

626 Johan Svanberg

verkaralltsåhaskettutannågrautmärkandekonfliktermeddetorganiserade

svenskalantarbetarkollektivet.

Horgbyhävdardäremotattesternasförstamötenmeddetsvenskaarbetsli­

vetvarganskakonfliktfyllt.Hansstudietarsinutgångspunktiettbeslutsom

representantskapetförTextilettaniNorrköpingfattadeiseptember1945,

närdetkrävdeattförbundetskullebegärahosstatsmakternaattallabalter

skulleutvisasurSverige.Engenomgåendetesibokenärattutvisningskra­

vetberoddepå”enfrämlingsfientligmentalitetsomförekomi[densvenska]

arbetarkulturen”.7Isambandmedutvisningskravettrycktefackföreningeni

Norrköpingspecielltpåattbalternaintevilleorganiserasig.Textilarbetarnas

organisationpekadeocksåpåattbalternakonkurreradeutsvenskarbetskraft

–vilketHorgbypoängterarvarsakligtfelaktigt–ochattflyktingarnahade

problemmedspråketvilketförsvåradearbetsplatskommunikationerna.Av

denkommunistiskafraktioneninomTextilettananklagadesesternaföratt

varanazister.Isamtidenbeskylldesvenskaarbetaredemävenförattvara

lataochnonchalantahjälparbetare,menidetminnesmaterialsomHorgby

analyserar anklagades esterna däremot för att trissa upp arbetstakten.8

Dennasistnämndaskillnadmellanensamtidaproblembildochberättelseri

ettefterhandsperspektivåterkommerjagtillnedan.

ÄvenomdetunderstryksavHorgbyattmissnöjetmedattesternainteor­

ganiseradesigpåverkadebeslutetomutvisningskravframställsdetkulturella

argumentetändåsomdetviktigasteförNorrköpingsarbetarna:esterna”var

intesvenskarochsaknadenödvändigakunskaperidetsvenskaspråketochi

densvenskakulturen”.9DettaperspektivkritiserasavOlsson,sommenaratt

Horgbyunderskattarbetydelsenavesternasbrottmotarbetarkulturensnor­

mer.10Perspektivenbehöverdockinteuteslutavarandra.Främlingsfientlighet

brukar göra så har.”: retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945–1981(Växjö2008).OmLantarbe­tareförbundetsrelationtilldeninvandradearbetskraften,seävenAttilaLajos,På rätt sida om järnridån? Ungerska lantarbetare i Sverige 1947–1949(Växjö2008).

7. Horgby(1996)s.27.8. Horgby(1996)s.88,9f.,22f.,121.Relationenmellansvenskaochestniskatextilarbetarestuderas

ocksåiensamtidaartikelavHukoMerendi,”DeestniskaflyktingarnasanpassningsproblemiSverige:ensociologiskundersökningblandesterienvästsvenskindustristad”,Svio-Estonica11(1952).MångaestersoviljatillfackligorganiseringanalyserasavAnuMaiKõll,”Denpåtvingadeidentiteten:estniskaflyktingarochlivetsomarbetare”,Arbetarhistoria118–119 (2006).IettpågåendeavhandlingsarbetestuderardärtillLenaHallbergfrånÖrebrouniversitetbl.a.estervidBolinder­MunktelliEskilstuna.

9. Horgby(1996)s.26,seävens.86f.10. LarsOlsson,“Hundraåravarbetskraftsinvandringen:frånkapitalismensgenombrotttillfolk­

hemsbygget iSverige”, i JanEkberg (red.),Invandring till Sverige – orsaker och effekter: årsbok från forskningsprofilen AMER(Växjö2003)s.20.

627

historisktidskrift129:4•2009

627Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

ochkampenommaktenöverarbetetlöptenogparallellt,grepinivarandra,

ochförstärkteömsesidigtvarandra,näresternakonstrueradessomde andra

ikontrasttillvifackligtorganiseradesvenskaarbetare.11Detärdennarela­

tionellakonstruktionsprocesssomstårifokusidennauppsats.

Möten och muntlig historia

Deförstamötenamellansvenskaochestniskaarbetarediskuterashärfrämst

utifrånmuntligakällor.12 Somden italienske litteraturvetarenAlessandro

Portellipåpekarmåstedetkonstaterasattdetföreliggervissafaktiskaskill­

nadermellanmuntligaochmertraditionellaskriftligakällor.Deförraärjust

muntligaochmåstedärförtolkassomsådana.Detärenvissskillnadpåatt

lyssnaochattläsa.Jämförtmedskriftligtmaterialkangester,konnotatio­

ner,tonlägenochrytmervaraviktigabeståndsdelarattbeakta imuntliga

berättelser.Samtidigtfinnsdetdockstoralikheter,ochdessa–villjagmena

–ärviktigareänskillnaderna.Mycketskriftligtmaterialbyggerindirektpå

muntligaberättelserochintesällanbeskriverdet,liksomintervjuer,händelser

iettefterhandsperspektiv.13

Liksomintervjueräralltskriftligtkällmaterialskapatienvisskontext,av

någoniett(direktellerindirekt)samtalmednågonellernågraandra.Närdet

rörsigomskriftligakällorärdetemellertidsällanuppenbartvemsomtalar

förvemellerivilketsyfte.Källornastillkomstsituationeräroftadolda.Vad

11. JfrävendiskussionomOlssonsochHorgbysresultatiJohansson(2008)s.117f.12. Underlagetbeståriförstahandavintervjuermedesterochsvenskar,genomfördaavförfattaren

iOlofströmmellan2003och2007,utifrånettlivshistorisktperspektiv.Samtalenharfåttlöparelativtfritt.Detfinns,somjagserdet,ingenstörremeningmedattalltidställasammafrågorochförsökagöraintervjuernasålikavarandrasommöjligt.Tvärtomöppnardetrelativtfriasamtaletmöjligheterfördenintervjuadeattkoncentrerasinberättelsekringdetsomjustdenneiettefterhandsperspektivanserhavaritmestbetydelsefulltidenegnalivshistorien.JfrAlessandroPortelli,”Whatmakesoralhistorydif­ferent”,iRobertPerks&AlistairThomson(red.),The oral history reader,2:auppl. (London2006)s.39.VidareharetnologersamlatinminnesberättelseriOlofströmsåväl1959och1970som1984.Någraavdessaberättelser,somfinnsbevaradevidLundsuniversitetsfolklivsarkiv(LUF),analyserasiföreliggandeuppsats.IlikhetmedSusannaHedenborg,”Barnarbete,barnsarbeteellerhobby?Stallarbetetigenera­tionsperspektiv”,Historisk tidskrift,126:1(2006)s.47,anserjagattallaintervjuadepersoneroavsettklassellerhärkomst,”precissomkändamänniskor,harrättattfåsinanamnihistorien”.Isamförståndmeddeintervjuadepersonernaväljerjagdärförattinteanonymiseradem.Däremotharnågraindividerurfolklivsmaterialetblivitlovadesekretessvidintervjutillfället,ochdennabryterjaggivetvisinte.

13. Portelli(2006)s.33–36.

628

historisktidskrift129:4•2009

628 Johan Svanberg

gällermuntligakällorärskapelseprocessendäremotmeruppenbar:någon

berättarnågotförnågonannanienkonkretintervjusituation.14

Detmåstelikvälunderstrykasattintervjuerinbegriperentydligaresubjek­

tivdimensionänmycketskriftligtmaterial;bådeintervjuareochdeninter­

vjuadeärdelaktigaiskapandetavkällmaterialet.Somoralhistory­forskaren

RonaldJ.Greleframhåller,tillkommerintervjuerocksåienvissideologisk

kontext.Bådaparterharsinegenhistoriesyn,kulturellaförutsättningaroch

ideologiskauppfattningarmedsig in i intervjusituationen,ochdessamer

ellermindreformarochstrukturerarsamtalen.15 I likhetmedhistorikern

MalinThormenarjagdockattdettakanvändastillsinfördel.Densubjektiva

dimensionenavintervjusituationenkansynliggörasochmedvetandegöraspå

ettsättsomäromöjligtmedkvarlevorochandraberättandekällor.16Skriftliga

källor(somtillexempelprotokoll)ärdessutomoftatillrättalagdapåettännu

mersystematisktsättänmuntligaberättelser.

Vadsomframföralltskiljermuntligakällorfrånsamtidaskriftligaärattde

förrapåverkasmeravsamhällsförändringarunderdenmellanliggandetiden,

frånenbeskrivenhändelsesfaktiskaskeendetillintervjutillfället.Enmännis­

kasminneärlångtifrånentryggförvaringsboxförförmenthistoriskafakta.

Tillexempelkandenintervjuadesattityderochvärderingarförändrasmed

tiden;detsomhanellerhonansågvaraettsjälvklartagerandeidetförflutna

kanförsammaindividiefterhandframståsomoförklarligthandlande.Även

omintervjueroftabelyserokändahändelseridetförflutnasägerde,som

Portellipåpekar,förmodligenmeromdessahändelsersmeningfördeberät­

tandeänomhändelsernaisig:”Oralsourcestellusnotjustwhatpeopledid,

butwhattheywantedtodo,whattheybelievedtheyweredoing,andwhat

theynowthinktheydid.”17

Intedestomindrevilljaghävdaattdetärjustgenomattvaraannorlunda

änannatmaterialsommuntligakällorkansvarapåandrafrågeställningarel­

leråskådliggöraproblemutifrånandraperspektiv.Exempelviskanintervjuer

användasförattanalyserahändelsersbetydelserförenskildaindividerpåett

sättsommertraditionelltkällmaterialintetillåter.

14. JfrMalinThor,“Tankaromkällkritikochoralhistory”,iLarsHansson&MalinThor(red.),Oral history 1: teoretiska perspektiv på individuella och kollektiva möten(Växjö2003)särskilts.7.

15. RonaldJ.Grele,“Movementwithoutaim:methodologicalandtheoreticalproblemsinoralhis­tory”,iRobertPerks&AlistairThomson(red.),The oral history reader(London2003)s.44–48;seävenJoanSangster,“Tellingourstories:feministdebatesandtheuseoforalhistory”,s.89,isammaantologi.

16. Thor(2003)s.7,16.17. Portelli(2006)s.37f.,citat36.

629

historisktidskrift129:4•2009

629Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

Berättelseriintervjuerinkluderarsåledesalltidettkompliceratsamspel

mellanberättarenochdenspecifikasituationsomhanellerhonberättarom.

DettadiskuterasienuppsatsavSamuelSchrager,somhävdarattsamspelet

handlaromhurberättarenpositionerarochframställersigsjälvochandra

aktöreriberättelsen,delsiförhållandetillhändelsenifråga,delsirelationtill

övrigaaktörer.Närnågonberättaromdetförflutnaärdetvanligtattberät­

tarensegnaerfarenheterblandasmedvadsomhäntpersoneridennesnärhet.

Berättarenkanvarahuvudpersoniberättelsenmenbehövernödvändigtvis

intevaradet.Genomattsetillhurdenintervjuadeisinberättelseanvänder

olikatyperavpronomengårdetattanalyseradenintervjuadessubjektiva

grupptillhörighet,bådeiinkluderandeochexkluderandetermer.Berättaren

tar sinutgångspunkt iperspektiv somdennedelarmedandra,ochdetta

delandeavperspektivärenformavidentifikation,slårSchragerfast.”Jag”

ståriberättelsenfördetsompersonenifrågaminnsellervillminnassomdet

egnahandlandet,medan”vi”,däremot,betecknardenintervjuadessubjektiva

grupptillhörighet.18

Idennauppsatspekarjaggenomgåendepåhurdeintervjuadesubjekten

positionerarsigsjälvaiberättelsernavadgällergrupptillhörighet.Jagstuderar

såledesdekonstruktioneravsocialagränser,av”vi”och”deandra”,somfinns

inlemmadeiberättelserna.Tillattbörjamedmåstejagemellertiddiskutera

desocialaminnensomledandefackföreningsfunktionärerochframträdande

socialdemokrateraktivtbidrogtillattskapakringhistorienomrelationen

mellanarbetareochföretagsledareiundersökningsortenOlofström.Detta

varjuberättelsersomdeestniskaflyktingarnaintehadekunskapomeller

varinkluderadei.

Arbetarrörelsen i Olofström och sociala minnen om konflikter

VidandravärldskrigetsslutvarOlofströmpåenochsammagångbådeett

gammalt bruksamhälle och en bondbymed anor från1700­talet och ett

nybyggarsamhällepåindustrikapitalistiskgrundmittinneienomfattande

expansionsfas.Enöverväldigandemajoritet av invånarna iden lillaorten

tillhördearbetarklassen.Iklasstrukturenfannsbaraetttämligenlitetmellan­

ochövreskikt,somfrämstbestodavSSAB:shögstaledning,någrahandlare

ochnågonenstakabondfamilj.Socialdemokraternadomineradelokalpoliti­

ken,ävenomföretagsledningenfortfarandeefterandravärldskrigetvarväl

18. Schrager(1997)s.292.

630

historisktidskrift129:4•2009

630 Johan Svanberg

representeradochhadestortinflytandeiköpingensledandeochbeslutande

organ.MedtankepåSSAB:stotalaarbetsgivardominansibygden–istort

settallaolofströmarevardirektellerindirektberoendeavlöneutbetalningar

frånföretaget–vardenlokalafackligamotparten,SvenskaMetallindustriar­

betareförbundet(Metall)avdelning106,ocksåencentralaktörisamhället.

Detvartillstordelgenomfackföreningensomdenlokalaarbetarklassens

intressenkundelyftasframochstötasemotSSAB:sintresseniOlofström.

Undermanifestakonflikter–såsomstrejkeroch lockouter–blottläggs

detunderliggandemotsatsförhållandetmellan arbeteochkapital i all sin

tydlighet.SomekonomhistorikernUlfMagnussonpåpekarärdetoftaunder

konflikter”somdemänniskordetberörblirfulltmedvetnaommotsättning­

arnasexistens”.19Erfarenheteravmanifestakonflikteräralltsåettbetydande

inslagiklassformeringen.MedhänvisningtillFentressochWickhamvilljag

hävdaattdettaävengäller indirekt.Berättelseromtidigarekonflikterär

identitets­ochmedvetandeskapandesamtformerandepåliknandesättsom

direktaerfarenheter.

DetförmodligentydligasteexempletpåhurledningenförMetallavdelning­

eniOlofströmförsökteupprätthållasocialaminnenkringtidigarekonflikter

mellanfackföreningenochSSABärdenfackligajubileumsskriftsomtryck­

tes1956.20HistorikernRogerJohanssonmenarattfackföreningshistorikeri

allmänhethadeendubbeldidaktiskfunktion,delsinåtmotmedlemmarna,

delsutåtmotdetomgivandeborgerligasamhället.Fackföreningshistorikerna

skulle”lärautdenhistoriaochdeerfarenhetersommedlemmarna,enligtled­

ningen,behövdeförattlättarenåframtillrörelsensmål”,ochdevarsamtidigt

en”motkulturmotdetborgerligasamhälletshistorieskrivning”.21Traderade

berättelseridenfackligajubileumsskriftenskullesåledesmedvetandegöra,

skapaarbetaridentitetochvaraklassformerande iOlofström, ientidnär

denlokalaarbetarklassenssammansättningförändradesgenommigrationer.

19. UlfMagnusson,Från arbetare till arbetarklass: klassformering och klassrelationer i Fagersta – ett mellansvenskt brukssamhälle ca 1870–1909(Uppsala1996)s.30.

20. AllanLundin,Metalls avd. 106 Olofström: minnesskrift 1906–1956(Karlskrona1956).Enan­nanviktigkanalvarigenomarbetarklassenssocialaminnenskapadesochupprätthöllsvardetregionalasocialdemokratiskapartiorganetSydöstra Sveriges Dagblad.MetallavdelningeniOlofströmvardelägareitidningen,somisinturstöddefackföreningen.

21. RogerJohansson,Kampen om historien Ådalen 1931: sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931–2000(Stockholm2001)s.225–228(citats.227,226).Imittpågåendeavhandlingsar­betekontrasterarjagocksådenfackligajubileumsskriftenmotSSAB:sminnesskrifter.Påsåsättvilljagtolkadenfackligahistorieskrivningensomenmotberättelsetilldenborgerliga,konsensusinriktadeochföretagsunderstöddaskildringenavsammahändelser.

631

historisktidskrift129:4•2009

631Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

Jubileumsskriftens författare, den socialdemokratiske tidningsmannen

AllanLundin,ladestorviktvidattpåvisadetmotståndsomallatidigaorga­

niseringsförsökhademött:

Vivethurdetgickförbleckslagarna.Detvaretttjogsådana[…]somendag1898traskadeintilldisponentRomanochtaladeomattdeskullebildafackföreningochattdedärförvillehaettavtal.Detendadefickvarensparkvardera,därryggentryter,ochenuppmaningattaldrigmeravisasiginnanförbruketsområde.Nästadagstodpåfabriksportenenvarningförallatillhörandeenfackföreningattkommainnanförportarna.22

MisslyckandetiorganiseringenvilleLundinfrämstförklarautifråndeojäm­

likaochfjättrandepatriarkalamaktförhållandenaibruksorten:

[A]llavar ju iOlofströmpåden tiden sågott som livegna.Arbetarnaboddeibruketshus,manåtnäranogbruketsmat[…]mankomjugenomtrucksystemetingenstansochnågonannanarbetsplatsiOlofströmfannsjuinte[…]Läggesdärtilldenenormaskräckallaochenvarhystefördis­ponentRomanbegripermandetbättre.23

BudskapetiLundinshistorieskrivningärtydligt:företagetanvändesinstora

maktiOlofströmförattförhindraattenfackligorganisationfickfotfäste

menattorganiseringenändålyckadestackvarearbetarnaskamp,solidaritet

ochuppoffringar. ”Alla”sägshahaftgemensammaochmotsättningsfyllda

intressengentemotdisponenten, som iLundinsperspektiv symboliserade

ochpersonifieradedetannarsosynligakapitalet.Lundinsberättelseärpå

ettmyckettydligtsättskriveniimperfekt,menattförhållandenaiskrivan­

detsstundhadeförbättrastilldetbättrefickintetastillintäktförattde

föralltidvargivna.Ienlighetmedberättelsenvardetbaragenomenstark

arbetarorganisation som företagsledningen kundeutmanas och det redan

vunnavidmakthållas.Efterkrigstidensfackligamedlemmarskullevarastolta

översinorganisation,medvetnaomdessbetydelseochintetadenförgiven.

Motståndetochkampenskullebefästasblandden(förmenthomogena)lokala

arbetarklassenssocialaminnen.

22. Lundin(1956)s.33f.23. Lundin(1956)s.42.Trucksystemetinnebarattarbetarenheltellerdelvisbetaladesmedde

varorsomarbetsgivarenproduceradeellerattarbetarenbetaladesmedenvalutasomendastgälldesombetalningsmedelienföretagsägdaffär.

632

historisktidskrift129:4•2009

632 Johan Svanberg

VidarefästeLundinstoruppmärksamhetviddestrejkersomavdelningen

genomfört,frånstorkonflikten1909tillverkstadskonflikten1945.Presen­

tationenavdemäralltigenomdensamma:strejkbrytareomnämnssom”f.d.

kamrater”,uppvaktningenavdempresenterassomförströelseochävenför­

loradekonflikterframställsietttappert,heroisktskimmer.24Omförlusten

1909sägstillexempelatt”metallarnadockvunnitnågotstort,nämligenatt

mankundeganskalängelitapådenolofströmskaarbetarenssolidaritet”.25

Eftermetallarbetarnasförlustavverkstadskonflikten1945framhölllikaså

den lokalaMetallavdelningensordförande,EjnarLarsson, sin förhoppning

”omattdensolidaritet,denoffervillighetochkamratskapvarpåsåsynliga

teckenunderhelakonfliktenframkommitskulleblibeståendeävenunderde

dagarsomkomma”.26Detvarenbartgenomsammanhållningochenvälfung­

erandeorganisationsomarbetarnakundeuppnånågotgentemotdenalltid

antagonistiskearbetsgivaren,varbudskapetsomhamradesin.Ingenkunde

därförtillåtasattståvidsidanomdenfackligaorganisationen.Detalltmer

disciplineradeochsammansvetsadekollektivetlöpersomenrödtrådgenom

Lundinshistorieskrivning.

FentressochWickhamhävdarattnärpersonligaminnenartikuleras,dis­

kuterasmedandra,ochienprocessblirtillsocialaminnen,såförenklasde.27

Berättelseromkonflikterna,denständigtavogearbetsgivarenochenigheten

inomdenhomogena(svenska)arbetarklassenvarhuvuddragenochdetcen­

tralainnehålletidetämligenonyanseradesocialaminnensomfackföreningen

iOlofströmvilleskapaochupprätthålla.Berättelsernaskullefungerasomett

sammanhållandekittkringvilketarbetarklasseniOlofströmskulleformeras.

Medesternasinträdepådenlokalascenen1945förändradesemellertidfack­

föreningensförutsättningarattupprätthållaenenhetligfasadimötetmed

arbetsgivarensnabbtochdramatiskt.

Fackligt uttryckta ”problem” i samtiden

NärdenyanländaesternadiskuteradespåMetallavdelningensmöteniOlof­

strömvardetoftastorganiseringsproblemsomdryftades.Uravdelningsled­

ningenssynvinkelansågsesternaöverlagvara”omöjligaattorganisera”.28Det

24. Lundin(1956)sefr.a.s.137–150.25. Lundin (1956)s.140f.,set.ex.även142,147,149.26. Sydöstra Sveriges Dagblad,9/71945.27. Fentress&Wickham(1992)s.47.28. Set.ex.protokollförtvidavdelningsmötemedMetallavd.106,12/51946,§7,serie02­99,

MetallsarkiviOlofström.

633

historisktidskrift129:4•2009

633Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

vardockintebaraislutnasammanträdesrumsomorganiseringsproblematiken

togsupputanävenöppetidenlokalaoffentligheten.Ienlångkåseriliknande

artikeliSydöstra Sveriges Dagblad,våren1946,skrevensocialdemokratisk

debattörblandannatattdetsomOlofströmsbefolkninghadeattgöravar

attförsöka

taossanfrämlingarnaförattommöjligtförsökafådemattförståvårmentalitetochvåratankesätt,samtkanske–o.dettasåfortsommöjligt–låtadembegripa,attvisomgrundregelhäriSverigefordrar,attallapåenarbetsplats tillhöra sin fackförening.Dethar sagtsattendelavfrämlingarnahyserrentaggtillensådan.Särskiltutmärkandefördettalärvaraett parsomskall–enligtderasegnaupplysningar–hatillhörtDeutscheWaffenSS,o.dessaärdetmedsäkerhetallanledningatthållaettögapå.29

Iskribentensögonhördedeinflyttadeesternaintetilldenlokalaarbetar­

gemenskapen.Konstruktionenav ”främlingarna” som”deandra”är tydlig.

”Vi”,detvillsägadesvenskaarbetarfamiljernaiOlofström,skulletasigan

invandrarnaochlära”dem”deträttasättet.Invandrarna,”deandra”,skulle

lärasvadsomingickidensvenskaarbetarkulturenochdeskulleanpassasig

därefter.Mentalitetochtänkesättkringfackligorganiseringframställdessom

någottypisktsvenskt,någotsomenförmenthomogeninvandrargruppinte

hadenågonkunskapom,mensomenlikahomogentkonstrueradinhemsk

befolkningförutsattesvetadetmestaom.

Dikotomindefinieradesutifrånbådeetnicitetochklass.Explicitframgåri

citatetattesternainteansågstillhöradensvenskagemenskapen,ochimplicit

kandetuttydasattdeintehellerbetraktadessomarbetare.Politisktförknip­

padesdemedsympatierfördentyskanaziregimen.SomhistorikernMikael

Byströmharpåpekatvarföreställningenom”balten­som­nazist”någotstän­

digtnärvarandeideoffentligadiskussionernakringdennaflyktinggruppvid

andravärldskrigetsslutochundertidenstraxdärefter.30Därvidskildesig

alltsåintediskussionenomesternaiOlofströmifråndeniSverigeistort.

Idenciteradeartikelntogsdetintenågonnotisomklassklyftornainom

denestniskagruppen,detvillsägaattomkringhälftenav1944årsflyktingar

29. Abgal(pseudonym),”Införvårenochförstamaj”,Sydöstra Sveriges Dagblad,24/41946.Minakursiveringar.

30. MikaelByström,En broder, gäst och parasit: uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942–1947(Stockholm2006)s.121–127.

634

historisktidskrift129:4•2009

634 Johan Svanberg

somkomtillOlofströmhadearbetarklassbakgrund.31Attungefärhälftenav

esternafaktisktorganiseradesigfackligtsnabbtefterankomsten,tillsynes

utanmotstånd,32uppmärksammadesinte.Stereotyptbetraktadesesternaav

fackföreningensledningochavdenovanciteradesocialdemokratiskeskriben­

tensomavvikarefråndensvenskaarbetarklassnormenochsomettproblem

somolofströmarnapåolikasättvartvungnaatthandskasmed.

Isjälvaverketvardenestniskaflyktinggruppenorganisatorisktsplittrad

itvåfalanger,framföralltpånationellnivåmenivissmånävenlokaltsom

iOlofström.DenestniskehistorikernHainRebasurskiljerenpolitiskskil­

jelinjemedbakgrund idetmellankrigstidaEstland.Gamlaanhängare till

denreaktionärepresidentenKonstantinPätssamladesiSverigeivadsom

benämndesEstniskt samarbetscentrum,medandennesiEstlandnedtystade,

mervänsterinriktadeoppositionorganiseradesigidensåkalladeEstniska

Demokratiska klubben.Dessakonkurreradeommaktenidetestniskafören­

ingsväsendetochöverinflytandetöverdeestniskatidningarna.IOlofström

fickdettaåterverkningargenominrestridigheteridenlokalaestniskaför­

eningen.33Denetniskagruppenvarsåledeslångtifrånsåhomogensomdet

mottagandesamhälletföreställdesig.

Vidsidanomorganiseringsfråganvaresternaslöne­ochanställningsvillkor

återkommandediskussionspunkterpådenlokalaMetallavdelningensdagord­

ning.Desvenskaarbetarnamenadeattesternafavoriseradespåolikasätt

avarbetsledningen. Iettparomgångarcirkuleraderyktenomattesterna

31. Imittpågåendeavhandlingsarbeteanalyserarjagesternasklassbakgrunder,bådevadgällerdengruppsomkomtillSverigehösten1944ochsedermerarekryteradestillOlofströmochdeestersomSSABrekryteradedirekturtyskaflyktinglägeribörjanav1950­talet.OmdessabådakohorterbetraktassammantagetvarungefärtvåtredjedelaravesternasomkomtillOlofströmuppvuxnaismåborgerligahemelleritjänstemannahem(indirektaklasspositioner).Detförsiggickdockenvissförskjutningmellangenerationernaiklasstrukturenisambandmedattmångabondebarnproletariseradesocharbetarklassenochmellanskiktetsaktaväxteiomfång.EndrygtredjedelavesternasomkomtillOlofströmvarattbetraktasomarbetarklassihemlandet(direktaklasspositioner).RelativtfåtordealltsåhahaftnågranärmareerfarenheteravindustriarbetarkulturenochdessnormernärdekomtillSverigeochsedantillOlofström.Närdetgällerdengruppsomrekryteradesfråntyskalägervarandelenmedarbetarbakgrundlägreänbland1944årsflyktingar.KlassstruktureradealltsåivissmånflyktensriktningarfrånEstlandunderslutetavandravärldskriget.KlassanalysenbyggerpåRapporterochförundersökningsprotokoll1945–1952,vol.A:5–16,Olofströmspolisdistriktsarkiv(LandsarkivetiLund).

32. ”Utredningang.utländskarbetskraft”,bilagatillMetallscirkulärnr381946,vol.B03a:10,Sv.Metallindustriarbetareförbundetsarkiv(ARAB).

33. HainRebas,”Enminoritetorganiserarsig:esternasarbeteiSverigeförattbevaraochutvecklasinkultur”,iLars­GunnarEriksson(red.),De första båtflyktingarna: en antologi om balterna i Sverige(Norrköping1986)s.203–216.Seäven”P.M.PolitiskagrupperingenblandesteriSverige”,(odaterat);brevfrånJohannesMihkelsontillNordiskaarbetarrörelsenssamarbetskommitté,17/111947,vol.26,20,JohannesMihkelsonspersonarkiv(ARAB).

635

historisktidskrift129:4•2009

635Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

betaladeshögrelöneränsinasvenskaarbetskamrater.34Menävenattesterna

höllneresvenskarnaslönerkundeisamtidengeupphovtillmissämja.Språk­

förbistringengjordedetsvårtförbådearbetsledarnaochdesvenskaarbets­

kamraternaattordenligtförklarafördenyanställdainvandrararbetarnavad

deförväntadesgöra.Missförståndochovanakundebetydaattarbetetblev

fördröjt.Metallavdelningenskassör,HelgeThomasson,påpekadeexempelvis

attdetoftaförekom

attensvenskarbetare,somstårvidenmaskinfårenutländskhjälpare,närsådensvenskearbetarenskallhahjälpmedatthämtaettverktygel.d.,kanhanejgörasigförståddvarförhansjälvfårgåochhämtadetsamma.35

EnstordelavesternaiOlofströmanställdessomhantlangaretillsvenskaar­

betare.Eftersomlönenvanligtvisvarackordsbaseradkundesvenskarsbetal­

ningblilidandeomovanainvandradehantlangareintelyckadeshållatempot.

Förloradtidinnebarlägrelön.Påfabriksgolvetgälldedetattarbetaivad

somansågsvararätttakt,absolutinteförfort,menhellerinteförsakta.Den

fackligaorganiseringen,företagetsfavoriseringocharbetstempotvaralltså

områdenvarinom,förattciteraantropologenThomasHyllandEriksen,etni­

citetskapadesochskillnadergjordes”relevantaiensocialväxelverkan”.36

Svenskars berättelser om ester

NärsvenskföddaarbetareiOlofströmiefterhandberättarutifrånsinatidiga

minnenavesternapåSSABärdetåenasidanganskapositivabeskrivningar

somåterges.Igeneraliserandetermerframställsesternaoftastereotyptsom

mycketarbetsammaochenergiska.”Detvarduktigtfolk”,understrykerLen­

34. ProtokollförtvidavdelningsmötemedMetallavd.106,9/91945,§2;protokollförtvidsty­relsemöteförMetallavd.106,11/41946,§3;protokollförtvidavdelningsmötemedMetallavd.106,19/111950,§3,serie02­99,02­98,MetallsarkiviOlofström.SammamissnöjeöverattdeinvandradearbetarnafavoriseradesavföretagsledningarframfördesocksåpåandraplatseriSverige.TillexempelhävdadeMartinRosengrenfrånBorlängeiMetallsöverstyrelseatt”utlänningarnaivissafallgivitsför­månerbeträffandehusrumochmat,somdesvenskaarbetarnaickekunnaterhålla”.EttannatexempelärfackligaföreträdarevidASEAiVästeråssomuppmärksammadeattdeitalienaresomföretagetanställdebådefickhögreingångslönänsvenskarochenengångssummautbetaladefterenvisstidsanställning,någotsomintesvenskarfick.ProtokollförtvidmötemedMetallsöverstyrelse,5–6/51947,§6;”Rapport.Ang.ASEA,Västerås,Ludvika,Stockholm”,14/81950,vol.AII:9,A03:103,Sv.Metallindustriarbetare­förbundetsarkiv(ARAB).

35. ”UtredningangåendeförhållandetmellandenutländskaochdensvenskaarbetskrafteniOlof­ström”,21/41950,vol.EIIIa:21,AMS:sarkiv:utlänningssektionen/arbetsförmedlingsbyrån,Söderhamn.FöranalyseravliknandeupplevdaproblemiBoråsrespektiveNorrköping,seävenMerendi(1952)s.92;Horgby(1996)s.22f.

36. ThomasHyllandEriksen,Etnicitet och nationalism(Nora2007)s.53.

636

historisktidskrift129:4•2009

636 Johan Svanberg

nartFristedt,medanHansBlomqvistpåpekarattde”villefaktisktjobbaoch

liggai”.37Blomqvist,somvaranställdpåSSABunder1940­taletsandrahälft,

berättarvidareomenföredettaestniskbanktjänstemansomocksåarbetade

där,mensomkundetyckasvaraidetrundastelagetförgrovarbete:

Såhanhadeinte jobbatmednågotkroppsarbete,menblevsatttillattbäraplankorpåsågverket[…]dekördestockarochdesågadenästanhelasommaren.Ochdennegubbegickochbardessatungaplankor[…]Ochhanknegadepå.Detvarmärkligt,mantyckeratthanskullehajämtjobbmedattgåupputannågraplankor.Mendetvartydligenintebarafläsk!Dekanvarastarkasådanaockså,detäringettalomdensaken.Detvarmångasådana.38

Berättelseninnehållerbådekomik,avståndstagandeochbeundran.Denfete

småborgarensomdegraderatstillgrovarbetareframstårsomenlöjligfigurdär

hangickochsvettadesmedbrädorna.Hanvaringenriktigarbetare.Samtidigt

lyserenstarkaktningigenom.Han,tillsammansmedmångaandra,knegade

ochlågiochförsökteverkligenfinnasigisinanyarollersomarbetare.

Flitighetenvändsåandrasidaniblandsnabbttillnågotnegativtidemunt­

ligaberättelserna.Blomqvistberättarattdet”somnogretadesvenskenvar

detattestländarnatillochmedvarvälsåarbetsammasomsvenskarna”.39

Dettatordekonkretinnebäraattesternaanklagadesför”spräckta”ackord,

merövertidsarbeteänvaddefackligaorganisationernavillegodkänna,och

möjligtvisocksåförattdevarinställsammaisinarelationertillarbetsle­

darna.

Taletomattesternagenomettförhögtarbetstempoundergrävdedeorga­

niseradearbetarnaskampommaktenöverarbetetinnebärenvissförändring

jämförtmeddensamtidaproblembildsomfackföreningsfunktionärernasåg

framförsig.Dåtrycktedejufrämstpåattesternavarovanaochlångsamma

hantlangare,ochinte”välsåarbetsamma”.Videngranskningavvilkaposi­

tionerdeflestaavesternatillenbörjanhadeiarbetsprocessenframkommer

detintressantaattdeoftastinteenshadearbetsuppgifterdärdetfannsnågra

37. IntervjuermedLennartFristedt,13/52007;HansBlomqvist,7/52005.38. IntervjumedHansBlomqvist,7/52005.LiksommångaandraföretagviddenhärtidenvarSSAB

iOlofströmmångsysslande.Företagetägdestoraskogs­ochmarkområdenochdrevettlitetsågverkianslutningtillfabriken.

39. IntervjumedHansBlomqvist,7/52005.SeävenHorgby(1996)s.121f.;intervjumeddirektörKarlGranfors,24/101970,därhanutifrånettföretagsledningsperspektivpåpekaratt”estländarevardetbästamanfåttin”,M20166(LUF).

637

historisktidskrift129:4•2009

637Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

ackordattspräcka.Flertaletvar,somsagt,antingenhantlangaretillsvenskar,

ellerarbetadedeviddenstorakarosslinjendärarbetstempotvarunderställt

tempotpådenmekaniseradebanan.40Detärmycketmöjligtattarbetsled­

ningenanvändesigavinvandradarbetskraftförattkunnahöjatempotpå

bananidesshelhetochattledningenansträngdesigförattupprätthållaen

särskiltgodrelationtillesterna(favoriseringen).41Mendetfannslikvälfå

möjligheter fördenenskildeestenatt, såatt säga, förstöranågraackord.

Vadsomdäremotärtroligtärattdetöver tidharskapatsenstereotypiserad

berättelseominvandrararbetarensomunderminerareavnormernakringar­

betstempot.Detärisåfallenstereotypsomharförstärksefterhandunder

efterkrigsdecenniernameddenalltmeromfattandearbetskraftsinvandringen

ikombinationmeddetuppdrivnaarbetstempot. Invandringochhögrear­

betstempoförsamtligaarbetareharpåsåsättkopplatssamman.Detråder

likvälingentvekanomattmångaavefterkrigstidensmigrantarbetarefråntill

exempelFinlandochJugoslavienhadeenrelativtkortplaneringshorisont;de

komtillSverigemedmålsättningenattunderenkorttidtjänamycketpengar

förattsedanflyttatillbakaigen.42 Ivissmånharalltsåkopplingenmellan

invandrararbetare,benägenhetenattintebetalafackligakontingenter(med­

lemsavgifter)ochuppdrivetarbetstempoverkliggrund.Menjagvillsamtidigt

hävdaatthändelsersominträffadeefterdeförstamötenamellansvenskaroch

esteriOlofströmförmodligenävenharsattavtryckideförrasefterhandsbe­

rättelser.Invandrarensomuppdrivareavarbetstempotärenstereotypsom

harspriditsigöveretniskagränserochmellanolikainvandrargrupperföratt

iefterhandsberättelsernablitillengeneraliserandeföreställning.

Annarshandlarmångasvenskarsberättelser–påettlikageneraliserande

sätt–omesternasbristpåförståelsefördetfackligamedlemskapetsinne­

börd:kortsagt,omdesvårorganiseradeesterna.LellkyHallström,soman­

ställdespåSSAB1948,nämnerexempelvisatt”invandrarnasomkomhitvar

väldigtskeptiska,genastiallafall,fördetyckteinteattdeskullebehöva

betalaförattdejobbade”.Merspecifiktpekarhanpåattdetgällde”mest

esterna”.43EnannanmansomficksittförstaarbetepåSSAB1938berättar

40. ”Utlänningaranställdaden26april1947”,osorteratmaterial,VolvosarkiviOlofström.41. Förenteoretiskdiskussionomrekryteringavutländskarbetskraftsomenföretagarstrategiför

attsplittraarbetarklassenochdessorganisationerefteretniskalinjer,seCamilleGuerin­Gonzales&CarlStrikwerda,The politics of immigrant workers: labor activism and migration in the world economy since 1830(NewYork1998)s.16f.

42. Set.ex.JohanSvanberg,Minnen av migrationen: arbetskraftsinvandring från Jugoslavien till Svenska Fläktfabriken i Växjö kring 1970(Växjö2005)s.80–82,95,108f.,126f.

43. IntervjumedLellkyHallström,29/42007.

638

historisktidskrift129:4•2009

638 Johan Svanberg

ocksåattesterna”hadejuförsigattdeskulleintegåmedifacket”,eftersom

”facket,detsågdesomnågontingdeflyddefrån”.44Menandraordmenar

bådatvåattesternasaknadekunskaperomnormernaiarbetarkulturen.”De

andra”förutsatteshahaftenannansynpåfackföreningensbetydelseänvad

”vi”svenskaarbetarehade.

TillstordelförsökermannensombörjadepåSSAB1938förklaraesternas

agerandeutifrånklasstillhörighetochpolitiskameningsskiljaktigheter.Han

framhållerattdet”varväldigtmångastorahögaofficeraresomvarochjob­

badehärpådentiden”,ochatt”dehadevälvaritengageradeidentyska

sidanockså”.Därförhadede”välliteannansynpåförhållandena”,fortsätter

han.45Attdesägshavarit”högaofficerare”äralltsåettuttryckförderas–ide

svenskaarbetarnasögon–annorlundaklasstillhörighet.Idenstereotypafö­

reställningenvaresteninteenarbetare.Förmodligenärdetocksåettuttryck

förenreproduceradochkvardröjandeberättelseom”balten­som­nazist”.

Berättelserombaltiskanazimedlöparesomlyckadesfinnasigenfristad

iSverigeefterkrigethardockvisstfogförsig.46SSABiOlofströmrekryte­

radeintebaraestniskaarbetareutanocksåettparesterförarbetsledande

funktioner.EnavdessavarAlfredWendt.Underdentyskaockupationenav

Estlandhadehanansvaratförekonomiskafrågoridenestniskasjälvförvalt­

ningen,somfungeradeparallelltmedochunderställtdentyskaförvaltningen

somleddesavKarlLitzmann.47EfteratthananställtsavSSABiOlofström

användesigföretagetavWendtsnätverkblanddeestniskaflyktingarnaför

attrekryteraarbetskraftsamtidigtsomWendtsjälvsträvadeefterattinta

enledarpositionblandesternaiorten.Somjagharpåpekatovanvaremel­

lertiddenestniskagruppenpolitisktsplittradochklassmässigtkluven.Kon­

flikternainomdenestniskagruppeniOlofströmverkarmycketharörtsig

kringenskiljelinjemellandesomunderstöddeWendts(företagsnära)etniska

ledarskapochdesommotsattesigdet.Mendettavarsomsagtentämligen

osynligheterogenitetförlokalbefolkningenisamtiden,ochdenmärksinte

hellerisvenskarsefterhandsberättelseromester.

44. Intervjumedtvåsvenskamän,f.1923ochca1940,1984(datumokänt),M23648:18(LUF).45. Intervjumedtvåsvenskamän,f.1923ochca1940,1984(datumokänt),M23648:18(LUF).46. Set.ex.HeleneLööw,”Swedishpolicytowardssuspectedwarcriminals,1945–87”,Scandina-

vian journal of history14(1989);MatsDeland,“Polisenochkrigsförbrytarna”,iLarsM.Andersson&MattiasTydén(red.),Sverige och nazityskland: skuldfrågor och moraldebatt(Stockholm2007).

47. AndresKasekamp,”TheideologicalrootsofEstoniancollaborationduringtheNazioccupation”,iAnuMaiKõll(red.),The Baltic countries under occupation: Soviet and Nazi rule 1939 –1991(Stockholm2003)s.85,87–89.

639

historisktidskrift129:4•2009

639Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

Vadsomiefterhandharkommittilläralltsåberättelsenomestensom

arbetsamochenergisk,enflyktingsomverkligenförsökteliggaiförattan­

passasigtillettnyttiliviSverige,mensomkanskeocksåarbetadeförmycket

ochförfort.Däremothardenfavoriseringavesternasomansågsproble­

matiskisamtidenförsvunnitiefterhandsberättelserna.Dettagördesenare

berättelsernanågotannorlundaijämförelsemeddenlokalaarbetarrörelsens

samtidsanalys, faständet fortfaranderör sigomtydligthomogeniserande

berättelser.

Somframgåttupplevdesdenfackligaorganiseringensomensärskiltviktig

frågabådeisamtidenochiettefterhandsperspektiv.Isåväldetskriftliga

källmaterialet48somiintervjuernablottläggsfackföreningensorganiserings­

strategier.PlåtslagarenLellkyHallströmberättartillexempelomdeförföl­

jelsersomdrabbadedeoorganiseradeochomdetenormagrupptrycksom

riktadesmotdeutanförstående:

Vardetnågonsåställdedesigruntden,allakompisarna.Hankundeintevarakvaromhanintevillevaramed[…]Mankundedrivademutanförgrindarna[…]jagharsettnärdegjordedet[…]Deslutadepåegenbegäran,dekundeintevarakvardär.Defickvälja,hadedegåttmedhadedeblivitaccepterade.49

IHallströmsberättelseombehandlingavoorganiseradearbetareärdenegna

positioneringennågotambivalent.Detärklartatthaninteframställersig

självsomutsatt,ochatthandärigenompåpekaratthansjälvtillhördedet

organiseradekollektivet.Menhantalarsigändåurdengemenskapsomkunde

drivadeoorganiseradeutanförgrindarna:detvar”de”eller”man”somstod

fördentuffarebehandlingenavdeoorganiserade,inte”jag”eller”vi”.Däremot

antyderdensistameningenicitatetattHallströmtrotsalltidentifieradesig

meddetorganiseradekollektivet.”De”oorganiseradefickvälja.Hade”de”

baragåttmediföreningenhade”de”blivitaccepteradeochupptagnaiden

arbetargemenskapsomHallströmsågsigsomendelav.

Deandralikställssåledesicitatetmedsamtligaoorganiserade.Infödda

såvälsomutlandsföddaarbetaresomintevillevaramedlemmarifackfören­

48. Imittpågåendeavhandlingsarbeteanalyserarjagexempelvisenavfackföreningensrekryterings­kampanjerpåverkstadsgolvetsomslutademedmisshandel,anmälanochpolisutredning.Händelsenärdärförvälbelagdikällorna.

49. IntervjumedLellkyHallström,29/42007.Minakursiveringar.

640

historisktidskrift129:4•2009

640 Johan Svanberg

ingenblevutfrysta,trakasseradeochoffentligtutpekade.50Vadsombeskrivs

avHallströmärenarbetsplatssomverkarhahaftkaraktärenavclosed shop.

Deorganiseradegjordearbetsdagarnaolidligafördeoorganiserade,somi

praktikenhadeattväljapåattantingenslutaellerbetalamedlemsavgiften.51

DettavarenpraktiksomavdelningeniOlofströmanvändegentemotsåväl

oorganiseradesvenskarsomnyanställdainvandrare.

Esters motberättelser om svenskar

Konfliktsituationerkringdenfackligaorganiseringenharetsatsigfastimånga

estersminnen.NärnyaarbetareanställdespåföretagetiOlofströmbesökte

Metallavdelningensrepresentanterdempåarbetsplatsenförattskrivaindem

ifackföreningen.Vidnyanställningarskulledettaskeredanförstaarbetsda­

gen,iallafallenligtfackföreningsledningensvilja.52JohanMetsäärvarenav

deestersom,enligtegenutsago,underlångtidstodemottrycketochhöll

sigutanförorganisationen:

Ochvifrågadedirekt:”Ärdetfrivilligt?””Ja,detärfrivilligt.”Mennärjagsaattjagintevillekommamed.”Fan,taerasakerochförsvinnhärifrån”,sade[…]”imorgonkommerduintehit”.Jagsatillmångasomskälldepåmig:”Duharinteanställtmigochdusägerintehellervadjagskagöra.”53

Ävenomdettamedtankepåspråkförbistringenärenmycketförenkladmin­

nesbild,pekaruttalandetpådekonfliktfylldasituationersomkundeuppstå

mellanoorganiseradeesterochfackföreningsfunktionärer i sambandmed

inskrivningeniavdelningen.FörattåterknytatillPortelliärdetåtminstone

såhärMetsääriettefterhandsperspektivuppfattarfackföreningsrepresen­

tanternashandlandeochsittegetagerandeunderdentidhanstodutanför

organisationen.Iberättelsenframhållsattdetvarfleraester(”vi”)somifrå­

gasattefrivillighetenkringorganiseringen,menattdetegentligamotståndet

50. JfrMatsLindqvistsdiskussionomfackligastraff­ochsanktionsmedeliKlasskamrater: om indu-striellt arbete och kulturell formation 1880–1920(Stockholm1994)s.113–118.SeävenLarsBerggren,Ångvisslans och brickornas värld: om arbete och facklig organisering vid Kockums Mekaniska Verkstad och Carl Lunds fabrik i Malmö 1840–1905(Malmö1991)s.315f.

51. OrganiseringsgradenblandsvenskaarbetarevidSSABiOlofströmvarmyckethög.Idecember1945vart.ex.enbartniosvenskföddaoorganiserade,påenfabrikmedomkring1000anställdaarbetare.SeprotokollförtvidavdelningsmötemedMetallavd.106,16/121945,§4,serie02­99,MetallsarkiviOlofström.

52. ProtokollförtvidsammanträdemedgruppstyrelsernainomMetallavd.106,15/111947,§2,serie02­98, MetallsarkiviOlofström.

53. IntervjumedJohanMetsäär,18/102003.Minakursiveringar.

641

historisktidskrift129:4•2009

641Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

varMetsäärseget(”jag”);fackförningsfunktionärerna(”de”)försökteskrämma

honomochhotamedattoorganiseradeintevarvälkomnapåarbetsplatsen.

Densubjektivaochsituations­ochkontextbundnagrupptillhörighetenärså­

ledessynliggjordiallsintydlighetiMetsäärsberättelse.Irelationtillsvenska

arbetareochdenfackligaorganisationensågsigMetsäärförstochfrämstsom

est.Hanräknadesigintesomendelavdetsvenskaarbetarkollektivet.

EstenEvaldViinamäesäldstaminneavfackföreningeniOlofströmpåmin­

nermycketomMetsäärs:

Vi ville intehanågotmed facketattgöra.Vi sameddetsammaattviklaradeosssjälva,attfacketpåettsåtidigtstadiumintebehövdeblandasigioss.Tillsistbörjadedeatttvingaoss,[ochsa]attviinteskullefåarbetadär,[vi]somintekommedifacket.54

Dikotominmellanoorganiseradeesterochorganiseradesvenskarärlikatyd­

ligiViinamäesmotberättelsesomisvenskarnasberättelseromester.Denkan

tillochmedpåståsvaraännuskarpareijämförelsemedHallströmsberättelse

omhurdeorganiseradebehandladedeoorganiseradeöverhuvudtaget.Hos

Viinamäesättsetttydligarelikhetsteckenmellanattvaraoorganiseradoch

utsattförpressfrånfackföreningenochetnisktillhörighetäniHallströmsre­

dogörelse:detärestermotsvenskar.Attdetuppenbarligenävenvarsvenskar

sområkadeutförsammatuffabehandlingsomesternaglömsbortideest­

niskaberättelsernasomtaravstampidenegnagruppenserfarenheter.

Enligtesternasberättelserkundehotenpåarbetsplatsenivissafallvara

myckettydligtartikulerade.DenestniskaavsynerskanOlgaKannberättar

tillexempelomtvåandraestersomintevillebetalakontingenten,ochatt

detvidmiddagstidendagkomfackföreningsrepresentantersom”krävde”

attde skullebetala.Likvälvägradedeochvalde så småningomattflytta

frånOlofström.55Hurstordelfackföreningenspåtryckningarhadeförderas

avflyttningsbeslutärovisst,mendetärinteosannoliktattdetspeladein.

Isåfallfungeradefackföreningensclosed shop­principidetfallet.Metsäär

hävdaratttillochmedhotomvåldförekom:”Jagveten”somblev”antastad

såatthanvartvungenattspringabort”.Engruppkom”ochhotadehonom”,

och”lovadeattsparkaihjälhonom,slåihjälhonom,ellergehonomenomgångi

allafall”.56ÄvendenestniskearbetarenMartinNaritserinrarsigpåliknande

54. IntervjumedEvaldViinamäe,28/52005.Minakursiveringar.55. IntervjumedOlgaKann,3/112003.56. IntervjumedJohanMetsäär,18/102003.Minakursiveringar.

642

historisktidskrift129:4•2009

642 Johan Svanberg

sättenlandsmansomintevilleblimedlemifackföreningen:”Depratademed

honom,ochundermiddagstimmarnasamladesmångafackföreningsgubbar

runthonom.Depratadeochpressade,menhanbetaladeinte.”57

Enuppenbarskillnadmellansvenskarsochestersberättelserärsåledesatt

rollernaärombytta;problemetförläggssåattsägatilldikotominsandrasida.

Detärintedeoorganiseradeesternasomärproblemetutandetvingande

fackföreningsfunktionärerna.Tvångochhotärelementivadjagvillhävda

utgörestniskamotberättelsertillsvenskarsgängseberättelseromesterdär

denantisocialistiskahållningenochdenbristandefackligasolidaritetenär

bärandeelement.”Detgickalltsåinteattståemot[…]Visapåestniska:’Fri­

villigtmotegenvilja’”,sammanfattarMetsäärsinaförstaintryckavfackför­

eningensorganiseringsstrategieriOlofström.Isinberättelsegörhandärmed

deegnaerfarenheternatilldenestniskagruppensidesshelhet(”vi”).58

IdettasammanhangberättarävenkontoristenEllenAvasoo

attfackföreningen varefteren killesomintevilleblimedlem.Hanfat­tadeintevarfördetvarnödvändigt.Såjagvetbaraattflerastyckengickefterhonomliksom,ochtjatadeochtjatade.Detkommerjagihåg[…]Hantänktekanskeattdetvarnågotkommunistiskt.Detvillemanintevaramedi.59

LiksomiKanns,NaritsochienavMetsäärsberättelserärdetinteAvasoo

självsomvarutsatt,menhon–ilikhetmeddeandratre–sympatiseraroch

allierarsigändåmeddendrabbadeochdennesmotiv:”man”,detvillsäga

esteröverlag,villeintevaramedinågotsompåmindeomellerkändessom

densovjetiskakommunismen.Dennästsistameningenfrånintervjuutdraget

ärettförsökattförklaravissaestersmotsträvighet.Vidsidanomattpåvisa

tvångetochhotenvill jagmenaattdennasträvanefterattförklaraockså

tillhördeestniskamotberättelsernatillsvenskarsberättelsersomsvårorga­

niseradeester.Framskymtarettsocialtminnesomskildesigfråndeinfödda

olofströmarnas:detmernärliggandeochpåtagligarehotetfrånSovjet.

Isamtligaberättelserärdetmänsomärhuvudpersoner.Precissomicitatet

frånAvasooovanvardetalltidmänsommotsattesigmedlemskapifackför­

eningenochdetvarmänsomutsattesfördetuffaorganiseringsstrategierna.

ÄveniHallströmsovanåtergivnaberättelseomhurdeorganiseradekunde

57. IntervjumedMartinNarits,6/52005.Minakursiveringar.58. IntervjumedJohanMetsäär,18/102003.Minkursivering.59. IntervjumedEllenAvasoo,30/122003.Minakursiveringar.

643

historisktidskrift129:4•2009

643Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

behandladeoorganiseradeöverhuvudtagetärdetenbartmänsomåsyftas.

FörvissovarSSABårenefterandravärldskrigetensynnerligenmanligtdomi­

neradarbetsplats,mennågrakvinnorvardetändåsomarbetadedärochett

paravdemvaroorganiserade.Huruvidadetfaktumattberättelsernabara

handlarommän(ävennärdetärkvinnorsomberättar)berorpåattmänoch

kvinnorfaktisktbehandladesolikaelleromdetärettutslagavdeningrodda

föreställningenomindustriarbetetsomenmanligdomänärsvårtattsvara

på.AttfackföreningeniOlofströmidecember1945annonseradenamnen

påniooorganiseradearbetare iSydöstra Sveriges Dagblad,varavfyravar

(svenska)kvinnor,skullekunnatydapåattavdelningenvaldeenmindrefysisk

formavorganiseringsstrateginärdethandladeomkvinnor.Mensamtidigt

uppmanadesändåiannonsen”fackligtorganiseradekamraterattbehandla

dessapersonerefterförtjänst”,60vilketvarendirektuppmaningtillattäven

behandladeoorganiseradekvinnornatämligenbryskt.Somjagharpåpekat

ovanharjuHorgbylikasåvisatpåskarpakonflikteriNorrköpingmellanTex­

tilettanochoorganiseradetextilarbetareavbådakönenfrånEstland.61Jag

lutardärföremotattiallafalltolkaHallströmsberättelse,menkanskeäven

deestniskakvinnornasberättelser,somutslagavnormenomdenmanliga

industriarbetaren.Attdetvaren”han”somintekundevarakvarpåarbets­

platsenom”han”integickmedifackföreningenblirutifrånensådanseg

tankestrukturensjälvklarhetiberättelserna,fastänävenkvinnorirealiteten

utsattes för avdelningens tuffare strategier.Konflikternaharkonstruerats

sommanligaidesocialaminnenaomdeförstamötenamellansvenskaoch

estniskaarbetare.

Desamtidaanklagelsernaom”balten­som­nazist”harocksåsattdjupaspår

iesternasminnen.Enestniskkvinnaberättaratt”ibörjansåtänktedeattvi

varallanazister”.Desvenskaarbetskamraternastankegångvarenligtestnis­

kanattde”somflyddefrånryssarna,deärallaHitlerskamrater”.Vidarebe­

rättarhonattmångaestervidarbetsdagensbörjanmöttesavmåladehakkors

påsinaarbetsplatser.62NärjagunderintervjunmedMetsäärförstfrågade

omhurhanmindessinförstakontaktmedfackföreningeniOlofströmblev

röstengenastmycketupprörd.Medeftertrycksvaradehan:

60. Sydöstra Sveriges Dagblad,17/121945.61. Horgby(1996).62. Intervjumedettestnisktpar,f.1906och1910,1984(datumsaknas),M23648:17(LUF).Se

även,Merendi(1952)s.95,sompåpekarattdetintehördetillovanligheternaiBoråshelleratt”mångenestniskarbetarevidankomstentillsittarbeteommorgnarnapåsinarbetsmaskinfanndetmedkritaskrivnaordet’nazist’”.

644

historisktidskrift129:4•2009

644 Johan Svanberg

Fackföreningen.Dåmåstejagförstsägadet,attnärvikomhit,dåblevvibeskylldaförallting.Attvivarmedityskaarmén[…]Attvigickmedfrivilligt,men[såvardetinteutan]tyskarnatvingadeossattgåmed[…]Viförklaradeintekrigtillnågon,utandetvarförstryssarnasomkom,ochsenkomtyskarnaochfickslåbortryssarna.Ochdåkomviikläm,detvarbaraattlyda.63

IMetsäärsberättelseblandasdeegnaerfarenheternamedvadsomhäntandra

landsmän.Tackvaresinringaålderklaradehansig självundanmobilise­

ringen,meniberättelsengörhanändådenkollektivaestniskaerfarenheten

tillsinegen(”vi”).Idenestniskamotberättelsentillföreställningenom”bal­

ten­som­nazist”framhållsdesvenskaarbetskamraternasoförståelse,attde

inteförstodattesterna(”vi”)imångafallvartvångsmobiliseradetilldetyska

arméerna.LiksomAvasooförklararmångasoviljaattbetalakontingentenmed

aversionenmotkommunismenvillMetsääricitatetundflynazistanklagel­

sernamedgeopolitiskaargument.Attförklarablirhärpåsammasättsomhos

Avasooendelavmotberättelsen.

Olika erfarenheter och sociala minnen – olika berättelser

Mötenmellanlokalbefolkningarochmigranterkanvaratämligenkonflikt­

fyllda,bådepågrundavfrämlingsfientlighetochupplevdaarbetsmarknads­

hot.RelationenmellansvenskaochestniskaarbetareiSverigeefterandra

världskrigetärettexempel,vilketvisatssåvälitidigareforskningsomidenna

uppsats.Jagharhärsärskiltundersökthuretnicitetskapasimötenochgörs

relevantiensocialväxelverkan,menocksåhuridentiteterochmedvetanden

uppbyggdakringetnicitet/nationochklass intersektionerar.Ettgrundläg­

gandeforskningsproblemharvarithurgrupperaktivt skiljer ”vi” från ”de

andra”, framförallt undersökt genom svenskars berättelser om ester och

estersmotberättelseromsvenskar.Detrelationella perspektivethardärmed

varitcentralt.Engenomgåendetesharvaritattdeestniskavärldskrigsflyk­

tingarnaserfarenheterochsocialaminnenskildesigifrånsvenskaarbetares

erfarenheterochsocialaminnen.Dessaskillnader–menarjag–påverkade

deförstamötenaochskallsessomenbakgrundtillkonflikterna.Attbe­

traktamigrationerochdesskonsekvenserrelationellt,bådevadgällerrela­

tionenmellanutvandrar­ochinvandrarområdenochmellanmigranteroch

63. IntervjumedJohanMetsäär,18/102003.Minakursiveringar.

645

historisktidskrift129:4•2009

645Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

människorimottagandesamhällen,böralltidvaraenvägledandeprincipi

migrationsforskningen.

EsternakomtillundersökningsortenOlofströmförattförsökabyggaupp

ettnytt liv idetnya landet, faständetnog imånga fallvarmeden för­

hoppningomattendagkunnaåtervändatillettfrittEstland.Utifrånden

synvinkelnärdetenkeltattförståvarförmångaavesterna–liksomandra

migranteriliknandesituationer–säkertupplevdefackföreningsavgiftenoch

andrafackligasträvanden,somattkontrolleraarbetsprocessenochhållanere

antaletövertidstimmar,somonödigautgifterochsvårförståeligahinder.För

mångavarindustriarbetarkulturensnormvärldocksånågotnytt.MartinNa­

rits,somhadevaritjordbruksarbetareihemlandetochsomalltsåtillhörde

denminoritetsomfaktiskthadearbetarbakgrund,hadeexempelvisändåen

föreställningomattiEstland”hadeviintenågrasådanafackföreningar,jag

visseintenågontingomdem”.64Estermedbakgrundijordbruketsaknade

tidigareerfarenheteravindustriarbetarkultur,ochdärmedvanaviddenor­

mersomomgärdadeindustriarbetet.Medtankepåesternasklassbakgrunder

saknadenogenmajoritetinsikteriarbetarkulturenheltochhållet.Därtill

komerfarenheternafrånandravärldskrigetochdetsocialaminnetomden

ryskafienden.

Denhårdasovjetiskaockupationenavdebaltiskastaternaunderandra

världskrigetsinledandeskedehadegjortmångaavflyktingarnatillrabiata

antikommunister, vilket lätt spillde över till en allmän antisocialism. Ett

konkretexempelpåhurdensovjetiskapolitikenunderockupationenkom

attpåverkaflyktingarnasagerande iOlofströmgesavAlbertFatejevsom

arbetadepåenpunktsvetsavdelningdärävenenavfackföreningsaktivisterna

varanställd:

Närdetskullebliförstamajdemonstrationersahantillmigattnukommerduväldit.”Nej,detgörjagvisstinte”,[svaradejag].Jaghadeblivitutkom­menderadiEstlandavkommunisterna,därvarmantvungenattgå.65

Försvenskaarbetarevarförstamajdemonstrationersolidaritets­ochstyrke­

förevisningar.Devarcentralauttryckförarbetarkulturen.Genomtidigare

64. IntervjumedMartinNarits,6/52005.OrganiseringsgradeniEstlandföreandravärldskrigetvarrelativtlåg.År1939varbara16000avEstlands60000industriarbetarefackligtorganiserade.SebrevfrånJohannesMihkelsontillPhillipMurray(CongressofIndustrialOrganisations)13/21947,vol.20,JohannesMihkelsonspersonarkiv(ARAB).

65. IntervjumedAlbertFatejev,5/112003.

646

historisktidskrift129:4•2009

646 Johan Svanberg

kollektivaerfarenheter (”man”) förknippadeFatejevdäremot förstamajde­

monstrationermedkommunistiskttvång.Deegnaerfarenheternablandas

medandrasiberättelseniensärskildförståelseavdetförflutnasomdelas

avmångaester.Fatejevsuttalandeärocksåännuettexempelpådenviljaatt

förklarasomfinnsinlemmadiesternasmotberättelsertillsvenskarsberät­

telseromsvårorganiseradeester.

IintervjuernamedesternaiOlofströmframkommerattdetisynnerhet

varde”äldre”somvar”mernegativt inställdanärdetgälldeattgåmedi

fackföreningen”.66Deestersomharintervjuatstillföreliggandeundersök­

ningäralla,mednågotundantag,föddapå1920­talet,vilketbetyderattde

endastvaritjugoårsåldernvidflykten1944.Medelåldernblandesternasom

komtillOlofströmvaremellertidmyckethögre:Uppemot20procentav

deestniskainvandrarnasombosattesigiOlofströmmellan1945och1947

varvidinflyttningstillfälletäldreän45år,vilketbetyderattdevarfödda

på1890­taletellertidigare.Därutöverskallläggasenstorgruppsomvar

födddecennietdirektefter sekelskiftet1900.67Generellt tordedessaha

utvecklatettannatpolitisktmedvetandenärSovjettrupperna1940besatte

debaltiskaländernaäntjugotalisternasomdåenbartvartonåringar.Detta

beroddeblandannatocksåpåattdeallraäldstaävenhadeegnaerfaren­

heteravdetsåkalladeestländskafrihetskrigetmotRödaarménisamband

medförstavärldskrigetsslutochavdetständigtnärvarandehotetfrånden

mäktigasovjetiskagranneniöstundermellankrigstiden.Dennaviktigadel

avEstlandshistoriahadedeyngreesternaingaegnaerfarenheterav.Upp­

levelseravkrigetmotbolsjevikernatordedäremothagrundlagtdenäldre

generationensaversionmotSovjetochkommunismen,vilkensedanstärktes

änmerunderandravärldskrigetsvedermödor.Åandrasidandeladesäkert

ocksåstoradelaravdenyngregenerationendetsocialaminneenligtvilket

SovjetvarEstlandsstörstafiende.DessutomvardetjuRödaarménsinvasion

1944somvardendirektutlösandefaktornbakomdenstoraflyktingvågen

denhösten.Detsovjetiskahotetochdetkommunistiskatvångetvar(ochär)

centralaochvedertagnasocialaminnenblandesterna.Berättelseromhot

ochtvångutgjordeviktigabeståndsdelarförmigrantgruppensformeringoch

sammanhållningsometniskgruppiinvandringssamhället.Fördemsominte

hadehaftettuttalatvänsterinriktatpolitisktengagemangihemlandetkunde

66. IntervjumedAlbertFatejev,12/82005.67. Analysenavåldersstrukturen inomdenestniskagruppen iOlofströmbyggerpåOlofström

Församlingsbok;OlofströmInflyttningslängd,vol.AII:1–12,BI:1–2,Olofströmskyrkoarkiv.

647

historisktidskrift129:4•2009

647Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

ettmedlemskapiensocialistiskfackföreningiSverigesäkerttesigganska

motbjudandeefterdessaerfarenheterochtraderademinnen.

Dentill synesvaga linjenmellanen fackföreningsmerradikala social­

demokratiskaelementochkommunistiskaagitatorerkanfördenyanlända

flyktingarna (utanrelevanta språkkunskaper)havarit svårattkommaun­

derfundmed.Förester sombörjade ta till sigav svenskamedierkande

politiskaskillnadernamellanåenasidansocialdemokrateröverhuvudtaget

ochkommunisterådenandrahasuddatsutänmergenomdeborgerliga

tidningarnasmassivapropagandamotSAP:ssocialiseringsinitiativvidden

härtiden.SomstatsvetarenLeifLewinpåpekarförsöktedenborgerligapres­

sen,idenhätskaplanhushållningsdebattsomföljdeSAP:sefterkrigsprogram,

sättalikhetsteckenmellansocialdemokraterochkommunister.68Närfienden

idenborgerligapropagandanvardensammasomesternasjälvahadeflytt

ifråntordedethalegatnäratillhandsatttatillsigavdeskrivningardär

socialdemokraterochkommunisterpåstodsvaratvåsidoravsammamynt.

Denborgerligapropagandangickvälihopmedesternassocialaminneom

hotetfrånSovjet. Idenestniskamotberättelsenframställsdentvingande

fackföreningsfunktionärenpåettsättsomliggerilinjemeddetestniskaso­

cialaminnetomkommunistiskttvång.Dettaärockså–villjagpåpeka–ett

exempelpåattmigrationerochdesskonsekvenseralltidbörbetraktasiett

vidaresamhällshistorisktperspektiv.

MetallavdelningeniOlofströmäråandrasidanettexempelpåhuren

lokalarbetarrörelseledningförsökteupprätthållamycketannorlundasociala

minnenhoseninhemskarbetarbefolkningmedberättelseromtuffakonflikter

medarbetsgivarenframställdaiheroisktskimmer.Medanesternasmotberät­

telseroftacirkuleradekringdetetnisktgemensamma,betonadefackfören­

ingenklassolidariteten.Mångaolofströmarehadeocksåpersonligaerfaren­

hetersomskildesigfrånesternas.Denlångaochupprivandeverkstadskon­

flikten1945fannsfärskiminnethoslokalbefolkningennärdeförstaesterna

anlände.Likasåmindesmedstörstasannolikhetdeflestaföretagsanställda

arbetarnahändelsernakringenlokaltmycketomskrivensittstrejk1938,som

68. LeifLewin,Planhushållningsdebatten(Stockholm1967)s.256–265.Omplanhushållningsmot­ståndet(PHM),seävenSvenAndersSöderpalm,Direktörsklubben: storindustrin i svensk politik under 1930- och 40-talen(Stockholm1976);NiklasStenlås,Den inre kretsen: den svenska ekonomiska elitens inflytande över partipolitik och opinionsbildning 1940–1949(Lund1998).SeävenLarsOlsson,Gamla typer och nya produktionsförhållanden: om rationalisering och medbestämmande, åldrande och solidaritet bland typografer i Sverige från slutet av 1800-talet till omkring 1960(Lund1986)s.196f.,somhävdarattdensamladeborgerlighetenkoppladedeninrikespolitiskakampentilldeutrikespolitiskamotsättning­arnaidetkallakrigetsomvarunderuppsegling.

648

historisktidskrift129:4•2009

648 Johan Svanberg

äveninkluderadevåldmotenavföretagetstjänstemän.69Fleraavdeäldre

arbetarnatordeävenhavaritmedunderdenutdragnaOlofströmskonflikten

1915–1916.70Kortsagt:förhållandetmellanfackföreningenochledningenvid

SSABhadeunderhelaförstahalvanav1900­taletvaritkonfliktfylltochvar

detfortfarandemedavseendepåmotsättningarnakringmaktenöverarbetet

vidkarossproduktionen.71Därförvardetavhögstaviktförarbetarorganisa­

tionenattuppvisaensammanhållenfasadimötetmedföretagetsrepresen­

tanter.Mötenmellanmigranterochlokalbefolkningargårsåledesbaraatt

förståutifrånettdjuparehistorisktperspektiv.Oorganiseradearbetarevari

Olofström,liksompåandrahåll,ettarbetsmarknadshot,ensprickaimuren

somintekundeaccepterasundernågraomständighetermedtankepådenhis­

toriskabakgrunden.Organiseringsstrategiernavarhårdamotsåvälinfödda

sominvandradearbetaresomintevillegåmediavdelningen.Sammanhåll­

ningeninomdenlokalaarbetarklassenochdenbryskabehandlingenavde(få)

sombrötmotdevedertagnanormernavarjuocksåviktigabeståndsdelaride

socialaminnensomfackföreningensledningförsökteupprätthålla.

Bådedirektaupplevelseravmanifestakonflikterochberättelseromsådana

kansåledessägashastärktOlofströmsarbetarnasinreenighetochmotsats­

förhållande till arbetsgivaren.De invandrare från Estland som inte hade

arbetarbakgrundhadeandralivserfarenheterochsocialaminnenmedsigvid

flyktenijämförelsemeddesvenskaarbetaresomdemötte.IOlofströmtill­

deladesflertaletesterindustriarbetarklassposition,mendehadeoftaandra

klassbakgrunder.Dehadedärmedinteupplevtklasskampenellerinkluderats

isocialaminnenkringkampen,påsammasättsomdetäldre,inföddaarbe­

tarkollektivetiortenhadegjort,ochdehadedärmedinteutvecklatsamma

preferenser,värderingarochomvärldsperceptionsomdesvenskaarbetarna.

Dettapåverkadeisinturvissaestersvalattinteanslutasigfackligt,och

därförpassade inteesterna in idesocialaminnensombetonadeenighet

inomarbetarklassenochsolidaritetmedfackföreningen.Stereotyptklassades

esternasomsvårorganiserade.

Jagvilldockavslutningsvisunderstrykaattdetirealitetenbaravarunge­

färhalvadenestniskagruppensomfackföreningenverkligenhadeproblem

69. Dennasittstrejkfickexempelvisstortutrymmeidenovandiskuteradefackligajubileumsskrif­ten.SeLundin(1956)s.88f.,143–146.

70. DennaanalyserasavAlfO.Johansson,Arbetarrörelsen och taylorismen: Olofström 1895–1925: en studie av verkstadsindustrin och arbetets organisering(Lund1990).

71. Dessamotsättningarpåfabriksgolvetsomföljdeispårenavföretagsledningensförsökattinten­sifieraarbetetanalyserarjagnärmareimittpågåendeavhandlingsarbete.

649

historisktidskrift129:4•2009

649Erfarenheter och sociala minnen, berättelser och motberättelser

medattorganisera.Denandrahalvangicksolidarisktmediorganisationen

snartefterankomstentillOlofström.Individuellaidentiteterochkollektiva

medvetandeuppbyggdakringklasstillhörighetskartvärsigenomdenetniska

gruppenochskapadekonflikterochgrupperingarinomkollektivet.Menbåde

idensamtidaproblembildenochisvenskaefterhandsberättelseromester

glömsdessaomständigheteroftabort.

Summary:Experiencesandsocialmemories,narrativesandcounter­narratives:MeetingsbetweenSwedesandEstoniansinOlofströmafter1945

ThisarticleinvestigatesthemeetingofSwedesandEstoniansatacarfactoryintheSwedishmunicipalityOlofströmafterWorldWarII.TheprimaryaimistoanalyzeSwedishandEstonianworkers’ retrospectivenarrativesabouteachother.Apartfromtheirdifferentbackground,thesocialmemorieswhichEstonianrefugeesbroughtwiththemtoSwedendifferedfromthesocialmemoriesofthenative­bornworkersandaffectedtheoutcomesoftheirmeetings.Theintervie­weesdeterminetheirownsocialgroupmembershipinthenarratives,therebyconstructingsocialboundaries,ofaWeandofthe Other.

Thearticle startswithadiscussionofthesocialmemoriesconcerningthehistoricalrelationshipbetweentheworkersandtheindustrialmanagementinOlofström,whichwerepromotedbylabourleaders.TheEstonianswerenotin­cludedinthesesocialmemoriesandhadnoknowledgeaboutthem.NextsomeareasofconflictintherelationshipbetweenSwedesandEstoniansdeemedtobeimportantbycontemporariesarepresented.Thingsperceivedtobeproblematicinthelate1940sandearly1950sarecomparedwiththeretrospectivenarrativesofbothSwedesandEstonians.Finally,thearticleaddressesthequestionhowsocialmemoriescanchangeovertimeandhowsuchchangescanbediscoveredinthenarrativesoftheinterviewees.Thearticleendswithananalysisofthenar­rativesinrelationtothedifferentbackgroundexperiencesandsocialmemoriesofSwedesandEstonians.

Keywords: Sweden,20th century,Estonia,migration, experiences, socialme­mories,narratives,refugees,ethnicity,class,tradeunions.