hållbara byggnader och energi - boverket...0 2 1 2 4 3 6 5 2 10 3 3 5 5 6 3 600 000 3 650 000 3 700...
TRANSCRIPT
Hållbara byggnader och energi
Boverkets remiss om förslag till
ändringar i avsnitt 9 BBR
Energihushållningsregler
Välkomna!
Seminarium om ändrade energikrav Stockholm 3 september
Dagens agenda
13.15 – 13.30 Vad har hänt sedan sist? Lena Hagert Pilenås, Boverket
13.30 – 13.40 Alexander Meijer och Joar Söderlind, Regeringskansliet
13.40 – 14.15 Viktningsfaktorer, Lin Liljefors, Boverket
14.15 – 14.35 Kravnivåer, Lin Liljefors och Martin Nilsson-Öst, Boverket
14.35 – 15.00 Fika
15.00 – 15.35 Beräkning av kostnadsoptimala nivåer, Martin Nilsson-Öst, Boverket
15.35 – 16.00 Frågestund och vad händer nu?
Introduktion
Fo
to: F
ran
z F
eld
ma
nis
Ett hållbart samhälle
med bra boende i
livskraftiga miljöer
Ekologisk
Social
Ekonomisk
Tre aspekter
av hållbarhet
Viktiga överväganden
Möjligt att bygga med olika uppvärmningslösningar
Möjligt att bygga på landsbygden
Byggbehov pga bostadsbrist
Historik
Remiss 2018
Ändring EPBD
Viktnings- faktorer
Bransch- dialog
Energi- överens-
kommelse
PBF- ändring
Ny remiss
Andra energirelaterade frågor
Klimat-deklarationer
Inspektioner
och BAC
Boverkets översyn av byggregler
Kommittén för mordernare byggregler
Ladd-
infrastruktur EED och RES
Regeringskansliet
Alexander Meijer och Joar Söderlind
Energianvändning i
byggnader Regeringens skrivelse och förslag på ändringar av plan-
och byggförordningen
Boverkets seminarium om ändrade energihushållningsregler 3 september
2019
12
• Energikommissionens bedömning:
• Regeringen aviserade i prop. om energipolitikens
inriktning 2018 att återkomma om byggnaders
energianvändning
• Ändring av EPBD i EU:s ren energi-paket
• Diskussioner om byggnaders energianvändning i
energiöverenskommelsens genomförandegrupp
Skrivelse - bakgrund
Infrastrukturdepartementet 13
Systemgränsen för byggnaders energiprestanda i Boverkets byggregler och definitionen för
nära-nollenergihus bör fokusera på använd energi i stället för levererad (köpt) energi.
• Klargöra regeringens syn på systemgränsen för
beräkning av byggnaders energiprestanda
• Skapa förutsättningar för långsiktigt
energieffektiva byggnader
• Byggreglerna ska vara neutrala till valet av
hållbara uppvärmningssystem
Skrivelse - syfte
Infrastrukturdepartementet 14
• Systemgränsen ska även i fortsättningen utgå från levererad
energi
• Energiprestandakraven ska beräknas med viktningsfaktorer i
stället för primärenergifaktorer
• Boverket och Energimyndigheten ska ta fram ett förslag om
ett kompletterande krav som utgår från använd energi
• Boverket och Energimyndigheten ska genomföra
kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven
Skrivelse – regeringens bedömning
Infrastrukturdepartementet 15
• Syftar till att genomföra det som behandlas i skrivelsen
• Viktningsfaktorer ersätter primärenergifaktorer
• Innefattar även redaktionella förändringar och
förtydliganden
• Remiss till 25 oktober
• Föreslås träda i kraft 1 juli 2020
Förslag på ändringar i plan- och
byggförordningen
Infrastrukturdepartementet 16
Boverkets remiss
Synpunkter från branschen
Remiss 2019
Teknikneutralitet
Bra klimatskärm
Inte styra val av uppvärmnings-
lösning Reglerna ska funka
i hela landet
Reglera inom rådigheten
Hushållning
med el
Föreslagna ändringar
• Primärenergifaktorer ändras till viktningsfaktorer
• Primärenergital behålls som mått på byggnadens energiprestanda
• Ändrade kravnivåer
- Primärenergital
- Ventilationstillägg
- Um
• Övrigt: specifik fläkteffekt, lokaler med tillfällig verksamhet, definition av byggnadens installationssystem, uppdaterad standard Um
Viktningsfaktorer
Ny princip
Tidigare:
Beräkning av faktorer vilken effekt uppnås?
Nu:
Vilken effekt vill vi uppnå? beräkning av faktorer
Vad ska viktningsfaktorerna åstadkomma?
Branschdialog, tidigare remissvar, skrivelse och PBF
Lika bra byggnader ska ha samma energiprestanda
Utgå från byggherrens/byggnadsägarens rådighet
Bidra till teknikneutralitet
Beräkningsmetod
Viktningsfaktorerna har tagits fram enligt ett kostnadsoptimalt
angreppssätt och ger möjlighet att ta hänsyn till teknikneutralitet
och till andel förnybar energi i energibäraren.
1. Effektiva och hållbara lösningar för uppvärmning likställs
2. Typbyggnader i kostnadsoptimala utföranden jämförs
3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för jämförelsen
4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till primärenergi
Föreslagna viktningsfaktorer
Energibärare VF
El 1,8
Fjärrvärme 0,7
Fjärrkyla 0,6
Biobränsle 0,6
Olja 1,8
Gas 1,8
1. Effektiva och hållbara lösningar för
uppvärmning likställs
• Vilka uppvärmningslösningar är effektiva?
• Vilka uppvärmningslösningar är hållbara?
• Hur stor andel förnybart i energibäraren?
• Jämföra mängden levererad energi
• Likställa energiprestanda med hjälp av viktningsfaktor
2. Typbyggnader i kostnadsoptimala
utföranden jämförs
• Typbyggnader av småhus, flerbostadshus och lokaler i
kostnadsoptimalt utförande
• Vanligt förekommande tekniker
• Metod enligt delegerad förordning
3. Flerbostadshus blir utgångspunkt för
jämförelsen
• Relationen mellan energibärarna är olika beroende på
byggnadskategori
• Skäl att utgå från flerbostadshus:
• Konkurrenssituationen
• Bostadsbyggande
• Kravnivå
• Vad skulle effekten bli om småhus/kontor är utgångspunkt?
4. Viktningsfaktorerna sätts i relation till
primärenergi
• Vad säger direktivet?
• Hur förhåller sig viktningsfaktorn till primärenergifaktorn?
Energislag VF PEF
El 1,8 1,8
Fjärrvärme 0,7 0,7
Fjärrkyla 0,6 0,3
Biobränsle 0,6 1,1
Olja 1,8 1,1
Gas 1,8 1,1
Frågor
Kravnivåer
Avvägningar
• PBF och Skrivelse
• Byggbehov och byggkostnader
• Svaga bostadsmarknader
• Arkitektonisk gestaltning
• Kontrollprocess
• Förenklade byggregler
• Vad tycker branschen?
Föreslagna kravnivåer
Primärenergital EPpet
[kWh/m2 Atemp och år] Um (W/m2K)
Småhus 90 (oförändrad) 0,30
Flerbostadshus 75* 0,40 (oförändrad)
Lokaler 70* 0,50
*Ventilationstillägg 40 ×(𝑞medel−0,35)
• Kostnadsoptimala krav
Kostnadsoptimala kravnivåer -
Flerbostadshus
Nuvarande krav Föreslagna krav
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Bergvärmepump, FTX Fjärrvärme, FTX
Kostnadsoptimala kravnivåer - Lokaler
Nuvarande krav Föreslagna krav
Kostnadsoptimala kravnivåer - Småhus
Nuvarande krav Föreslagna krav
0
20
40
60
80
100
120
0
20
40
60
80
100
120
Frågor
Fo
to: F
ran
z F
eld
ma
nis
FIKA
Nästa pass 15.00
Kostnadsoptimalitet
Kostnadsoptimal metod
1. Inga begränsningar gör så att grundhuset uppfyller dagens energikrav
• EPET
• U-Medel
• Installerad eleffekt
2. Kostnadsoptimala beräkningarna används oviktad energi Espec • Först i nästa steg viktas denna energimängd så att kostnadsoptimala
utföranden likställs
I efterhand kan konstateras att de framtagna kostnadsoptimala referensbyggnaderna uppfyller:
• Dagens krav på U-Medel
• Dagens krav på max installerad eleffekt
Typbyggnader
Kontor 5-plan 5489m2 ATemp Småhus, enplan 150m2 ATemp
Flerbostadshus, 4-plan 24 lgh 2053m2 ATemp
Typbyggnader Forts.
Variabler som studeras för att finna kostnadsoptimalt utförande
• Ventilation + Frånluftsventilation
+ FTX
• Uppvärmning + Fjärrvärme
+ Bergvärme
+ Frånluftsvärmepump
• Diskreta valmöjligheter klimatskärm + Väggisolering
+ Takisolering
+ Fönster
+ Täthet
0
1
2 3 4
5 6
7
8
9
0
1
2 3
4
5 6 7
8
9
10
37 500 000
38 000 000
38 500 000
39 000 000
39 500 000
40 000 000
40 500 000
50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
Nuvarande BBR Flerbostadshus - Fjärrvärmeoch FTXFlerbostadshus - Bergvärmeoch FTX
Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop
0
1 2 3 4
5 6
7
8
9
0
1 2 3
4
5 6 7
8
9
10
37 500 000
38 000 000
38 500 000
39 000 000
39 500 000
40 000 000
40 500 000
50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
Föreslagna uppdateringar
Kostnadsoptimalitet flerbostadshus
0
1 2
3
4 5
6
7
0
1 2
3
4 5
6
7 8
68 000 000
68 500 000
69 000 000
69 500 000
70 000 000
70 500 000
71 000 000
71 500 000
55,0 65,0 75,0 85,0
Nuvarande BBR Kontor - Fjärrvärme och FTXKontor - Bergvärme och FTX
Dagens krav Föreslagen kravnivå Fjv kostop Bvp kostop
0
1 2
3
4 5
6
7
0
1 2
3
4 5
6
7 8
68 000 000
68 500 000
69 000 000
69 500 000
70 000 000
70 500 000
71 000 000
71 500 000
55,0 65,0 75,0 85,0
Föreslagna uppdateringar
Kostnadsoptimalitet kontor
0
1 2 3 4
5
6
0 1 2 3
4
5 6
7
0
1 2 3 4
5 6
0 1 2 3
4
5 6
3 600 000
3 650 000
3 700 000
3 750 000
3 800 000
3 850 000
3 900 000
3 950 000
4 000 000
50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120,0
Nuvarande BBR Småhus - Fjärrvärme och FTX
Småhus - Bergvärme och FTX
Småhus - Frånluftsvärmepump
Småhus - Bergvärme ochFrånluftsventilation0
1
2
3 4
5
6
0 1 2 3
4
5 6
7
0
1 2 3 4
5 6
0 1 2
3 4
5 6
3 600 000
3 650 000
3 700 000
3 750 000
3 800 000
3 850 000
3 900 000
3 950 000
4 000 000
50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120,0
Föreslagna uppdateringar
Kostnadsoptimalitet småhus
Dagens krav/föreslagen kravnivå
Kostop bjp
Kostop fjv
Kostop bjp, f
Kostop flvp
Frågor