Hotbilden, varifrån kan vi vänta oss oljeutsläpp på land och till sjöss?

IVL |

Maritima riskanalyser, säkerhet och miljö :

● Oljeskadeskydd

● Sjösäkerhet och miljö

● Påsegling av fastigheter

● Trafikanalys för havsplanering

● Design av hamn och farled

● Simulering

● Alternativa fartygsbränslen

● Riskanalys bunkring av LNG

SSPA Sweden ABChalmersägt konsultföretag110 anställda, omsätter 110 milj kr. Grundat 1940. Göteborg Stockholm.

Modellprovning, sjösäkerhet, miljö.

IVL |

Björn Forsman, SSPA Sweden AB

● Oljeskadeskydd sedan 1980

● Riskbild för oljeutsläpp

● Oljan är lös – handbok till SRV

● KBV oljeupptagningsutrustning

● KBV sjöinformations-hantering SJÖBASIS

● Scenario socioekonomiska skadorberäkningsmodell och exempel

● Dimensionering av uppgraderad beredskap för strandzonen MSB

● SRV – BALTIC MASTER scenariermed socioekonomiska skadeeffekter

● MSB – Ensaco verktyg för cross-border shoreline oil spill management

● GRACE forskning om olja i is

● Havsplanering för HaV och TS

IVL |

Upplägg

● Risk och riskhantering

● Källor till olja i havet

● Historiska händelser av betydelse – när fick upp ögonen?

● Hur har riskbilden utvecklats? Historisk statistik – orsaker

● Vad har hänt i våra vatten? Historiskt och i nutid

● Vilka åtgärder har gett effekt?

● Vilka andra källor till utsläpp finns – vrak?

● Landbaserade utsläpp större eller mindre?

● Hur förändras riskbilden i framtiden?

IVL |

Att ta med hem

● Vad vi lärt av historia och erfarenheter

● Modern teknik och kunskap kan användas för att minska riskerna

● Morgondagens utsläppsrisker ser annorlunda ut

IVL |

Riskanalysmetodik - värdering av risk, sannolikhet och konsekvens

Exempel: Riskmatris för relativkvantifiering och rankning avidentifierade risker

Kategori Bedömning Beskrivning

Sannolikhet

1 Lite sannolikhet

2 Medelstor sannolikhet

3 Stor sannolikhet

Konsekvens

1 Liten konsekvens

2 Medelstor konsekvens

3 Allvarlig konsekvens

San

no

likh

et

Hö

gM

ella

nLå

g

Låg Mellan Hög

Konsekvens

Risk är sammanvägning sannolikheten för och konsekvenserna av en oönskad händelse. Konsekvenser relateras vanligen till:Liv/hälsa, miljö, kr eller infrastruktur

IVL |

Riskanalysmetodik – Riskidentifiering, HAZID tankemodell orsak-verkan

”Flugan” bow-tie approach

Grundstötning,Kollision,

Brand, Utsläpp

IVL |

Hotbilden – Vad lär vi oss av erfarenheter och historia? ochVad kan vi säga om framtida riskbild?

Offshore

Fartygs-

olyckor

- Tankerlast

- Bunker

Vrak

Opera-

tionella

Utsläppskällor Underlag för riskbedömning Exempel

• Olyckshistorik/erfarenheter

• Statistik och trender

• Sjötrafikanalys

• Effekter av nya regler

• Inverkan av ny teknik

• Sammanvägd riskbild

Världen/Sverige

Västerhavet, Vänern,

Mälaren, Ryssland

Beräkningsmodeller

AIS analys, riskmodeller

Svaveldirektivet

alternativa bränslen

Olycksförebyggande åtgärder

Fossilfria transporter

Land

IVL |

När fick vi upp ögonen?

Torrey Canyon grounded 18 March 1967 at Lands end,

Cornwall and spilled 119 000 tonnes of crude. LR2

Suezmax; L 267m x B41m x T21m, launched 1958

IVL |

Det största utsläppen

(hittills) i Sveriges närhet är

förhållandevis små

• CT Gokstad, Härnösand

1964, 10 000 ton

• Antoni Gramsci,

Ventspils,1979, 6000 ton

• Globe Asimi, Klaipeda,

1981, 16 000 ton

• Volgoneft, Karlskrona,

1989, 900 ton

• Fu Shan hai, Bornholm

2003, 1 200 ton bunker

Top-20 Tankfartygsolyckor - Har vi haft tur i Sverige?

IVL |

Varifrån kommer oljan i den marina miljön?

Source: http://worldoceanreview.com/)

OPERATIONELLA FARTYGSUTSLÄPP

- Många mindre utsläpp stor total kvantitet

TANKFARTYGSOLYCOR

– Få händelser Stora utsläpp och stor total kvantitet

LANDBASERAD VERKSAMHET

- Avrinning från land, inklusive ett antal fordonsolyckor.

- Läckage från industriella rör och cisterner

- Atmosfäriskt nedfall, offshoreverksamhet

IVL |

Vilka orsaker ligger bakom de stora tankfartygsutsläppen?

De allra största utsläppen orsakas av

kollisioner och grundstötningar (62%)

För mindre utsläpp är utrustningsfel

en vanlig orsak

IVL |

Tankfartygsolyckor stora utsläpp - Kan statistiken fortsätta nedåt?

Minskning av antalet tankfartygsolyckor med stora utsläpp (>7 ton)

Tillväxt av mängden skeppad råolja, petroleumprodukter och gas (millioner ton)

IVL |

Vad har gjort att oljetankfartyg till de säkraste fartygstyperna?

Exxon Waldes, 1989, 37 000 ton olja Alaska

Erika, 1999, 20 000 ton olja Frankrike Krav på dubbelskrov. MARPOL

Tankfartyg med enkelskrov fasades ut 1991-2010

Herald of Free Enterprise 1987, Ropax

kapsejsade i Zeebrügge, 193 omkomnaISM Code 1994, mandatory for tankers 1998

• Inert gas systems

• Equipment duplication

• Mandatory towing arrangements

• Protective location of segregated ballast tanks

• Condition Assessment Scheme (CAS)

• Mandatory ship reporting and AIS 2003

• STCW Convention, amendments 1995

• Escort towing of tankers

• …….

IVL |

Vad visar HELCOMs historik/erfarenheter – alla fartygstyper?

20132004-2013

Antal registrerade fartygsolyckor med (grå) och utan (orange) oljeutsläpp

IVL |

Vad visar HELCOMs historik – vilka fartygstyper olycksdrabbas?

• Tankfartyg inblandade i 10 av

57 olyckor som resulterat i

oljeutsläpp (17%)

• Grundstötningar & kollisioner

vanligast orsak till oljeutsläpp

• Geografisk fördelning av

grundstötnings- och

kollisionsolyckor visar på

förhöjd risk kring:

Göteborg, i Öresund, Bälten,

Bornholmsgattet, Stockholm,

Finska viken och Bottenviken

2004-2013

178

22

8

4 av 23

2 av 18

3 av 11

1 av 5

IVL |

Transportstyrelsens statistik 2017 Var sker fartygsolyckor i Sverige?

IVL |

Vad säger trafikflödena om olycksriskerna?Oljekvantiteter i de 8 största oljehamnarna, Millioner ton

Tankfartygspassager

IVL |

Vilka särskilt riskfyllda områden kan identifieras av AIS-mönstren?

STS Transfer operations – operationella fel/kollisioner kan ge utsläpp

Innanför Skagen pågår ständigt flera bunkringsoperationer.

Ev spill drivs av Jutska strömmen och mot svensk kust .

Mycket (Grön) bunkring till sjöss utanför Göteborg.

2013; ca 5 millioner ton olja omlastade vid STS transfer

operations i Albaek bugt och N Laesö

I Sverige krävs TS tillst för Oljeläktring utanför hamnområde.

Få ansökningar. Fartyg brutto >150 måste ha STS-plan. Data from: Maritime Danmarkhttp://www.maritimedanmark.dk/?Id=27924

Bunkering/ supplyarea

STS transfer ofoil cargo

Typiska trafikmönster för bunkerbåtar kring Göteborg

IVL |

Är det dags att fokusera på utsläppsrisker av bunkerolja?

De seneste stora utsläppen som drabbat Västerhavet:

10 sept 2011 kolliderade bulkfartyget Golden Trader och

det belgiska fiskefartyget Vidar väst om Danmark.

27 maj 2017 överbunkring vid Skagen, påslag i Bohuslän

IVL |

Kan strängare regler om bunkertankplaceringar minska riskerna?

MARPOL Annex 1 Reg 12A

Fartyg byggda efter 1 aug 2007

som har mer än 600 m3 bunker-

tankkapacitet skall ha:

Bunker tankar B/20 över botten

min 0,76m – 2 m

Innanför sidobordläggning:

Bunkerkap; 600-5000 m3

min 0,76 m – 1 m

Bunkerkap; mer än 5000 m3

min 1m – 2m

Triple E-typ. L400 m x B 59 m x T 14,5 m, 18 000 TEU.

Bunkerkapacitet; 15 000 ton

Bunkerkonventionen i kraft 2008, alla med brutto >1000 Fartygs ägare har strikt ansvar för skador som orsakas av bunkerolja. Sverige ratificerade 2013.

TS utfärdar nu certifikat. Inga tilläggsfonder motsvarande de för CLC-konventionen (ännu).

10 a kap. 11 § Sjölagen (1994:1009). Förordning (2013:540) om ansvar för oljeskador till sjöss

IVL |

Är riskerna större i de stora sjöarna?

Konsekvenserna av utsläpp i vattentäkterna kan bli mycket stora

Skagern strandad i Göta älv 9 mars 2017Sternö grundstött, Lilla Edet 24 feb 2017

IVL |

Tankfartyg i Göta älv – Sannolikhet och konsekvens av oljeutsläpp?

MT BREVIK i Trollhätte kanal, 25 november 2004, grundstötning vid misslyckat möte med lastfartyget Naven, v Stallbackaön

Kemtankfartyg Längd 86 m Bredd 12,6 m, Djupgående 6 m, 3889 dwtLastad med eldningsolja. 4 centertankar och 7 vingtankar på vardera sidan om centertankarna. Dubbelbotten inget utsläpp

IVL |

Kan de införda IVV-reglerna öka utsläppsriskerna?

AIS-registreringar av handelsfartyg (tankfartyg, lastfartyg och passagerarfartyg) till och från Vänern via Vänersborg

IVL |

Kommer de nya slussarna att vända trafikutveckling?

De nya slussarna

antas bli 110 x 17 m

Dagens 89 x 13,4 m

Djupgående 5,4 m

Detta innebär en

ungefärlig ökning

från 4800-7500 m3

IVV ger andra typer av fartyg andra lotskrav mm.

- Hur påverkas säkerhet och risk?

IVL |

Vilka andra källor kan ge oljeutsläpp i våra vatten?

● Skytteren läcker kontinuerligt olja

● 30 vrak ska saneras på olja inom 10 år – 250 Mkr

● Thetis har sanerats som pilotprojekt under 2018

● Det trålas friskt över vraken – HaV vill ha fiskeförbud

● Nervgas Clark I och II kan detekteras i fisk från dumpningsplatser. Senapsgas spetsad med arsenik vanligt.

IVL |

Vilka åtgärder har varit effektivast för minskade utsläppsrisker?

• Tankfartygsutsläpp – bra resultat av införda olycksförebyggande åtgärder men

konsekvensreducerande åtgärder svårare…

• Bunkerutsläpp vid fartygsolyckor – Utfasning av fartyg med tankar mot botten och

bordläggning minskar sannolikhet för utsläpp vid kollision/grundstötnings-olyckor.

Konsekvenserna hanterbara med bra oljeskyddsberedskap till sjöss och på land.

• Förebyggande åtgärder - kollisions- & grundstötningsolyckor hög prioritet

• Operationella oljeutsläpp (illegala) – TS; nytt namn ”Osynliga utsläpp”

Har minskat genom REFAC i hamnar, flygövervakning och skärpta sanktioner.

Fågeldöd pga oljeskador dock fortfarande stort problem t ex vid Hoburgs bank – Var kommer oljan ifrån??? TS vill få en Chalmersdoktorand finansierad av HaV.

IVL |

Varför snackar vi bara om utsläpp till sjöss?

– Utsläpp på land sker ju varje dag

42

2 3

31

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Väg Järnväg Sjö Inte tillämpbar

Antal insatser: Räddningsinsatser till utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av farligt gods-last

2018, hela Sverige per transportsätt (MSB, IDA 2019)

IVL |

Landbaserade utsläpp hamnar ofta också i sjön

25 mars 2018 Halmstad, cisternhaveri vid fyllning från tankbil. Föraren omkom.

190 m3 olja och oljeförorenat vatten kom ut.

Snabb saneringsinsats av dagvattendamm som stängdes.

IVL |

Länsor, invallning och sorption vanliga metoder vid utsläpp

198195

12095

7472

543938

2828

181513

1010

631

0 50 100 150 200 250

Sorption

Ingen åtgärd

Annan åtgärd

Uppsamling i behållare

Ventilering

Indikering

Invallning

Utläggning av länsa

Tätning av läckage

Tätning av brunn

Överpumpning

Provtagning

Utspädning

Uppgrävning av förorenad mark

Håltagning i tank

Länspumpning

Neutralisation

Åtgärder mot statisk elektricitet

Impaktering

Antal insatser: Räddningstjänstens åtgärder vid utsläpp av farligt ämne, 2018, hela Sverige per typ av åtgärd (MSB, 2019)

IVL |

Framtida riskbild – sammanfattning

• Sjötrafiken längs våra kuster ökar – bidrar till ökad olyckssannolikhet

• Sjötrafiken på de stora sjöarna kommer att förändras– tillämpning av nya regler måste garantera högsta säkerhet

• Transportkapaciteten ökas främst genom större och effektivare fartyg – medför inte nödvändigtvis ökad risk

• Oljetransporterna har ökat starkt under senaste decenniet - fortsatt ökning ej trolig– Dagens tankertrafik dock intensiv nog för att risken för en stor utsläppsolycka

måste anses realistisk och beaktas i beredskapsplaneringen

• Nya regler/ny teknik innebär att kollisions- & grundstötningsrisker för fartyg kan minskas

• Svaveldirektivet; nytt innehåll i bunkertankar – Utreds, beaktas i beredskapsplanering

IVL |

TernhavTerndal

•L= 115 m•B= 18 m•I tanken: ca 5800 ton bensin & diesel•5 tankpar som rymmer från 1145 till 2289 m3•Dubbelskrov >1, 5 m•Bunker: HFO/MGO 130t, Diesel 30t

•L= 141 m•B= 21 m•I tanken: ca 9100 ton bensin & diesel•7 tankpar som rymmer från 1 217 till 2 805 m3•Dubbelskrov >1, 5 m•Bunker: HFO/MGO 130t, Diesel 30t

Mälarfartyg - Dubbla skrov och lasttankar

Olyckskonsekvenser ökar inte i proportion till fartygsstorlek