hovrÄtten fÖr mål nr vÄstra sverige 2012-07-05...2012/07/05 · 2012-07-05 b 1238-12 avdelning...

HOVRÄTTEN FÖR

VÄSTRA SVERIGE

Avdelning 2

Rotel 21

DOM 2012-07-05

Göteborg

Mål nr

B 1238-12

Dok.Id 258417 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 40

401 20 Göteborg

Packhusplatsen 6 031-701 22 00 031-774 29 43 måndag – fredag

08:00-16:00 E-post: [email protected]

www.vastrahovratten.domstol.se

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Göteborgs tingsrätts dom den 28 december 2011 i mål nr B 13014-11, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 1)

Klagande och motpart (Åklagare)

Kammaråklagaren Christer Corneliusson

Ekobrottsmyndigheten, Första ekobrottskammaren i Göteborg

Motpart (Målsägande)

Insamlingsstiftelsen till Nicklas Bladhs minne, 866001-3528

c/o Robert Bladh, Tulpanvägen 3, 442 70 Kärna

Företrädd av åklagaren

Klagande och motpart (Tilltalad)

CHRISTINA Elisabeth Bladh, 670214-5142

c/o Andersson, Jordliden 1, 442 41 Kungälv

Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Leif Almquist

Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg

SAKEN

Grov trolöshet mot huvudman m.m.

_____________________________

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten dömer Christina Bladh även

enligt 9 kap. 3 § brottsbalken för grovt bedrägeri och bestämmer fängelsestraffets

längd till 2 år 6 månader samt förlänger näringsförbudet till den 28 december 2016.

Näringsförbudet gäller omedelbart utan hinder av att hovrättens dom inte vunnit laga

kraft.

Vad tingsrätten har förordnat om kvarstad ska alltjämt gälla med tillägget att kvarsta-

den ska bestå till och med en månad efter lagakraftvunnen dom. Kvarstaden ska upp-

1

HOVRÄTTEN FÖR

VÄSTRA SVERIGE DOM 2012-07-05

B 1238-12

Avdelning 2

höra att gälla när denna tid gått till ända eller verkställighet av domen dessförinnan

sker.

Leif Almquist tillerkänns ersättning av allmänna medel med 99 037 kr, varav 75 915

kr för arbete, 3 315 kr för tidsspillan och 19 807 kr för mervärdesskatt. Denna kostnad

ska stanna på staten.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN M.M.

Christina Bladh har yrkat att hovrätten ogillar åtalet i sin helhet och som en följd därav

ogillar målsägandens skadeståndstalan. Hon har vidare yrkat att hovrätten lämnar åkla-

garens yrkande om näringsförbud utan bifall. För det fall tingsrättens dom i skulddelen

helt eller delvis skulle stå fast, har hon yrkat att påföljden bestäms till en icke frihets-

berövande sådan alternativt till ett väsentligt kortare fängelsestraff.

Åklagaren har yrkat att hovrätten dömer Christina Bladh för samtliga urkundsförfalsk-

ningar och rubricerar dessa som grova samt under alla omständigheter bestämmer på-

följden till ett fängelsestraff inte understigande tre år. Han har vidare yrkat att tiden för

näringsförbudet förlängs betydligt.

Part har bestritt motparts ändringsyrkanden.

Hovrätten har i beslut den 14 juni 2012 upphävt av tingsrätten meddelat reseförbud.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Hovrätten har tagit del av samtliga ljud- och bildupptagningar av förhören vid tings-

rätten. Tilläggsförhör har ägt rum med Christina Bladh och Sven Berntsson. Dessutom

har Peter Carlsson och Britta Brycke hörts som nya vittnen i hovrätten.

Samma skriftliga bevisning som åberopades vid tingsrätten har lagts fram även i hov-

rätten. Därutöver har Christina Bladh åberopat handlingar avseende en hjullastare,

skrivelse från Landshypotek AB, utdrag ur förhör med Thomas Bladh, protokoll från

2

HOVRÄTTEN FÖR


B 1238-12

Avdelning 2

styrelsemöte i Insamlingsstiftelsen till Nicklas Bladhs minne (Stiftelsen), Stiftelsens

årsredovisningar inklusive förvaltningsberättelse, fakturor utfärdade av Robert Bladhs

företag – Bladhs Miljöteknik, sammanställning över Christina och Thomas Bladhs

utgifter under åren 2002- 2009, fotografier, ändringsanmälan avseende plusgirot, skri-

velser från revisor Leif Bohman samt skrivelser från Stiftelsen till Kungälvs kommun.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Skuld

Åtalet för trolöshet mot huvudman (åtalspunkten 1)

Christina Bladh har gjort gällande att Stiftelsen har köpt en hjullastare från Panrab AB

och hon har som ny bevisning i hovrätten bl.a. åberopat tre handlingar som utgjort un-

derlag för Stiftelsens bokföring i detta avseende. Hon har dessutom under sitt tilläggs-

förhör i hovrätten uppgett att Sven Berntsson undertecknat de aktuella handlingarna

och att han därför har känt till inköpet. Sven Berntsson har uppgett att han aldrig har

diskuterat inköp av en hjullastare för Stiftelsens räkning, att handlingarna innehåller

flera sakfel samt att de inte är undertecknade av honom utan av någon annan person.

Peter Carlsson, som varit sambo med en syster till Christina Bladh, har bl.a. hörts om

Thomas Bladhs arbetsinsats i Stiftelsens projekt.

Vad som förekommit i hovrätten föranleder inte någon annan bedömning av skuldfrå-

gan än den tingsrätten gjort. Hovrätten delar även tingsrättens uppfattning att brottet är

att betrakta som grovt. Christina Bladh ska således dömas för grov trolöshet mot hu-

vudman i enlighet med åklagarens gärningspåstående.

Åtalet för grov urkundsförfalskning (åtalspunkten 2)

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens uppfattning att Christina Bladhs invändning – att

det funnits ett underförstått samtycke för henne att teckna Thomas Bladhs namn eller

3

HOVRÄTTEN FÖR


B 1238-12

Avdelning 2

att hon i vart fall trott sig ha handlat med stöd av sådant samtycke – inte kan lämnas

utan avseende. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att denna invändning får godtas

såvitt avser skuldebreven och fullmakten från augusti 2009, men även när det gäller

årsredovisningarna och fastställelseintygen eftersom årsredovisningarna normalt sett

undertecknas innan revisionsberättelsen upprättas. När det gäller övriga handlingar

förefaller det uppenbart att Christina Bladh undertecknat dessa handlingar med

Thomas Bladhs namn för att på så sätt undanhålla besvärande uppgifter från honom.

Det gäller även den fullmakt som upprättades i januari 2011 genom vilken Madeleine

Johansson fick i uppdrag att göra vissa dispositioner beträffande löneuttag i bolagen,

vilket ledde till en omfattande skatteskuld för Thomas Bladh.

Sammanfattningsvis anser hovrätten att åtalet ska ogillas såvitt avser samtliga skulde-

brev och årsredovisningar inklusive fastställelseintyg samt fullmakten från augusti

2009, men bifallas beträffande övriga handlingar. Christina Bladh ska således dömas

för elva fall av urkundsförfalskning. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att brotten

inte är att betrakta som grova.

Åtalet för grovt bokföringsbrott (åtalspunkterna 3 och 4)

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att det genom åberopade revisions-

berättelser och vittnesförhör är visat att de brister som anges i åklagarens gärningsbe-

skrivningar har funnits och att det s.k. huvudsakskriteriet är uppfyllt för respektive

räkenskapsår och bolag. Hovrätten instämmer även i tingsrättens bedömning att

Christina Bladh är ansvarig för bristerna och att hon inte kan undgå ansvar för sex fall

av bokföringsbrott. När det gäller frågan om brotten ska bedömas som grova delar

hovrätten tingsrättens uppfattning att Christina Bladh agerat systematiskt. Hovrätten

anser vidare att det förhållandet att Christina Bladh i viss utsträckning gjort privata

inköp för bolagets medel utan att tydligt redovisa detta för bokföraren, visar att hennes

agerande även haft ett skatteundandragande syfte. Brotten är därför att bedöma som

grova bokföringsbrott.

4

HOVRÄTTEN FÖR


B 1238-12

Avdelning 2

Åtalet för grovt bedrägeri respektive grovt bidragsbrott (åtalspunkterna 5 och 6)

I denna del har tilläggsförhör hållits med Christina Bladh och Britta Brycke har hörts

som nytt vittne. Av förhören framgår bl.a. att Christina Bladh och Britta Brycke från

hösten 2008 arrangerat healingkurser, att varje kurs omfattat tre heldagar vid tre olika

kurstillfällen samt att det varit mellan fem och tio deltagare per kurs.

Vad som förekommit i hovrätten föranleder inte någon annan bedömning av skuldfrå-

gan än den tingsrätten gjort. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att det är utrett att

Christina Bladh har lämnat oriktiga uppgifter om sitt hälsoläge och arbetsförmåga och

underlåtit att anmäla ändrade förhållanden i dessa avseenden. De felaktiga uppgifterna

har medfört oriktiga utbetalningar och i vart fall i viss utsträckning lett till vinning för

henne och skada för försäkringskassan. Hovrätten delar även tingsrättens uppfattning

att hon haft uppsåt till gärningarna och att hon inte kan undgå ansvar med hänvisning

till straffrättsvillfarelse samt att brotten är att bedöma som grova.

Såsom tingsrätten påpekat ska vid bestämmandet av straffet hänsyn tas till att straff-

skalan för bidragsbrott är lägre än den för grovt bedrägeri. Detta innebär dock inte att

de brott som begicks och fullbordades före den tidpunkt då bidragsbrottslagen trädde i

kraft ska rubriceras som bidragsbrott utan de ska bedömas som grova bedrägerier. Av

utredningen i målet har framgått att de utbetalningar som omfattas av åtalspunkt 5 och

som har skett fr.o.m. januari 2002 t.o.m. juni 2008 har gjorts på grundval av fem olika

ansökningar, samtliga gjorda före den tidpunkt då lagen om bidragsbrott trädde i kraft.

Christina Bladh har därefter, den 19 maj 2008, lämnat in en ansökan som efter beslut

den 29 juli 2008 har medfört utbetalningar från Försäkringskassan under perioden

fr.o.m. juli 2008 t.o.m. juni 2009. För de perioder och med de belopp som är redovi-

sade i respektive åtalspunkt ska Christina Bladh således dömas för fem fall av grovt

bedrägeri och ett fall av grovt bidragsbrott.

5

HOVRÄTTEN FÖR


B 1238-12

Avdelning 2

Åtalet för skattebrott (åtalspunkten 7)

Det saknas skäl till annan bedömning beträffande denna åtalspunkt än den som tings-

rätten har gjort. Christina Bladh ska därför fällas till ansvar för skattebrott i enlighet

med åklagarens gärningspåstående.

Påföljd

Såsom tingsrätten anfört är det samlade straffvärdet för de brott Christina Bladh döms

för så högt att annan påföljd än fängelse inte kan komma ifråga. Enligt hovrättens upp-

fattning motsvarar straffvärdet för den allvarligaste gärningen - trolöshet mot huvud-

man - fängelse i ett år och sex månader. Därutöver har hon gjort sig skyldig till elva

fall av urkundsförfalskning, sex fall av grova bokföringsbrott, fem fall av grovt bedrä-

geri, ett grovt bidragsbrott samt skattebrott av normalgraden. Hovrätten anser att den

samlade brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i knappt tre år. Med beaktande

av att Christina Bladh åläggs näringsförbud samt att hon under drygt ett halvårs tid

varit belagd med reseförbud, anser hovrätten att fängelsestraffets längd bör bestämmas

till två år och sex månader.

Skadestånd och kvarstad

Christina Bladh har vitsordat yrkat skadestånd såsom skäligt i sig. Eftersom hon fälls

till ansvar för trolöshet mot huvudman ska hon utge yrkat belopp. Hovrätten ansluter

sig till tingsrättens bedömning även såvitt avser begäran om kvarstad. Kvarstaden ska

dock bestå i enlighet med vad hovrätten angett i domslutet.

Näringsförbud

Christina Bladh ska meddelas näringsförbud på de skäl tingsrätten angett. Med hänsyn

till att Christina Bladh gjort sig skyldig till omfattande ekonomisk brottslighet i flera

olika bolag under flera års tid anser hovrätten att näringsförbudet bör omfatta en tid av

fem år.

6

HOVRÄTTEN FÖR


B 1238-12

Avdelning 2

ÖVERKLAGANDE, se bilaga B

Överklagande senast den 2 augusti 2012

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Gunilla Åkerman, Ingrid Björck, referent, och

adjungerade ledamoten Christian Nilsson samt nämndemännen Rolf Engström och

Minna Salow (skiljaktig).

AVRÄKNINGSUNDERLAG, se aktbilaga 74

SKILJAKTIG MENING, se aktbilaga 75

7

GÖTEBORGS TINGSRÄTTAvdelning 1

DOM B 13014-112011-12-28meddelad i

Mål nr

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Åklagare

Målsägande

Tilltalad

Ekobrottsmyndigheten

Insamlingsstiftelsen till Nicklas Bladhs minne

CHRISTINA Elisabeth Bladh, 670214-5142

Första ekobrottskammaren i Göteborg

c/o Robert Bladh

Staby 700

442 70 Kärna

442 72 Kärna

Frihetsberövande: Ålagd reseförbud

Göteborg

Vice chefsåklagare Lars Lithner

Offentlig försvarare:Advokat Leif Almquist

411 04 Göteborg

Trolöshet mot huvudman

Urkundsförfalskning

Grovt bokföringsbrott

Grovt bidragsbrott

Skattebrott

1.

2.

3.

4.

5.

10 kap 5 § 1 st och 2 st brottsbalken

14 kap 1 § brottsbalken

11 kap 5 § 2 st brottsbalken

3 § bidragsbrottslagen (2007:612)

2 § skattebrottslagen (1971:69)

Begångna brott Lagrum

Tulpanvägen 3

Lilla Bommen 1Advokatfirman Lawcom Almquist AB

Företrädd av åklagaren

DOMSLUT

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

404 83 GöteborgUllevigatan 15 031-701 13 01 måndag - fredag

08:00 - 16:00

http://www.goteborgstingsratt.domstol.se

[email protected]: 031-701 10 01

1Bilaga A


DOM B 13014-112011-12-28

Påföljd m.m.

Andra lagrum som åberopas

Fängelse 2 år

34 kap 1 § 1 st 2 p brottsbalken

Näringsförbud

Skadestånd

Brottsofferfond

Ersättning

Övrigt

Leif Almquist tillerkänns ersättning av allmänna medel med 244 625 kr. Av beloppet avser 48 925 kr kr mervärdesskatt. Jan Ahlström tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 87 878 kr. Av beloppet avser 17 575 kr mervärdesskatt.Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten.

Tingsrättens beslut den 16 september 2011 om kvarstad på Christina Bladhs egendom ska bestå såvitt gäller ett belopp om 1 500 000 kr tills denna dom vunnit laga kraft.Tingsrättens beslut den 14 december 2011 om reseförbud innebärande att Christina Bladh inte får lämna Sverige och att hennes pass ska kvarhållas i förvar ska bestå till dess denna dom vunnit laga kraft.

1.

2.

3.

1.

2.

Christina Bladh meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud för en tid av 4 år räknat från dagen för tingsrättens dom. Näringsförbudet gäller omedelbart utan hinder av att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft.

Christina Bladh ska utge skadestånd till Insamlingsstiftelsen till Niklas Bladhs minne med 1 500 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 4 § och 6 § räntelagen (1975:635) från den 16 september 2009 till dess betalning sker.

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

2

GÖTEBORGS TINGSRÄTT

Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

YRKANDEN M.M.

Åklagarens yrkanden, se bilaga 1 med därpå antecknade justeringar.

DOMSKÄL

Skuldfrågan

Åtalspunkt 1 (grov trolöshet mot huvudman)

Åklagaren har anfört bl.a. följande. Thomas Bladh och Christina Bladh har drivit

näringsverksamhet tillsammans sedan slutet av 90-talet. Sedan 1998/1999 har

Christina Bladh varit heltidssjukskriven. Arbetsfördelningen mellan makarna har

varit att Thomas Bladh arbetat ute på fältet och träffat kunder, medan Christina

Bladh skött ekonomin och administrationen vilket omfattat bl.a. kontakten med

bokförare och revisorer. Thomas Bladh har inte haft ett eget bankkonto utan all

ersättning till honom har gått in på Christina Bladhs bankkonto. Makarna har varit

bosatta på en gård i Kärna i Kungälvs kommun. År 2002 förolyckades deras son

Nicklas i en trafikolycka. Idén väcktes då att till hans minne starta en stiftelse med

syfte att bygga cykelbanor i området runt Kärna, för att förebygga olyckor av det

slag som drabbade Nicklas. År 2003 instiftades Insamlingsstiftelsen till Nicklas

Bladhs minne (nedan stiftelsen). I styrelsen ingick till Christina Bladh, Thomas

Bladh, Sven Berntsson och Ingrid Cornelisson samt senare Anders Holmensköld,

som var kommunalråd. Stiftelsen byggde en första sträcka på 1 700 meter, Kärna -

Staby, genom i huvudsak ideella insatser. Därefter fick stiftelsen bidrag från

kommunen för att bygga ytterligare fyra sträckor. Dessa var Kalvegring - Torsby

kyrka, Kärna - Hallbjörntorpsvägen, Flateby - Torp och Kyrkby - Harestad. Den

sista sträckan har endast påbörjats genom att grus har lagts. Under tiden 2005 -

2009 betalade kommunen 2,8 miljoner kr till stiftelsen, och gåvor från andra erhölls

med cirka 700 000 kr. Stiftelsen har för sina byggnationer haft kostnader på

3


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

1 341 000 kr, varav en faktura till PEAB AB på 123 000 kr inte har betalats. –

Stiftelsen är bokföringsskyldig och står under tillsyn av länsstyrelsen. Christina

Bladh har varit ansvarig för stiftelsens bokföring. Revisorerna har år efter år riktat

kritik mot hur bokföringen skötts, bl.a. ingavs årsredovisningar för sent. Christina

Bladh försäkrade övriga styrelseledamöter att allt var i sin ordning och de litade på

henne. Den 23 maj 2011 utsattes Thomas Bladh för ett sprängattentat av Martin

Nilsson, som sedan en tid tillbaka haft ett förhållande med Christina Bladh. Martin

Nilsson dömdes sedermera för mordförsök. Christina Bladh misstänktes för

delaktighet i mordförsöket men förundersökningen mot henne lades ned. Efter

mordförsöket började övriga styrelseledamöter att undersöka stiftelsens ekonomiska

förhållanden närmare. De upptäckte att minst en miljon kr saknades varför Christina

Bladh polisanmäldes. – Alla betalningar från stiftelsen har verkställts av Christina

Bladh. Vid genomgång av bokföringen och rekonstruktion av denna kunde

konstateras att stora betalningar har gjorts till Panrab AB (Panrab) och Panrab

Energi AB (Panrab Energi) samt till Christina Bladh själv. Bolagen ägs av Thomas

Bladh och Christina Bladh med hälften var. Panrab och Panrab Energi har inte

utfört arbete som motsvarar de betalningar som gjorts och några styrelsebeslut har

inte fattats om att anlita Panrab eller Panrab Energi för uppdrag. Sammanlagt har

Christina Bladh gjort betalningar till Panrab med 1 090 438 kr, och över 1 000

timmar har fakturerats (se översikt över transaktioner, aktbil. 83). Från denna

summa ska dras av vissa betalningar som inte ifrågasätts, nämligen betalningar som

gjorts före den 6 september 2005 (3 000 kr + 30 000 kr + 32 000 kr + 34 000 kr +

19 375 kr + 25 000 kr + 25 000 kr, eller sammanlagt 168 375 kr), två utbetalningar

som motsvaras av inbetalningar från Panrab (daterade den 15 december 2005 och

den 29 december 2005) om 40 000 kr och 20 000 kr, ett belopp om 47 000 kr som

inte belastat stiftelsen, material till bro om 63 000 kr och 250 000 kr som betalats av

Panrab för stiftelsens räkning till entreprenören Mikael Gillholm. Christina Bladh

har vidare gjort utbetalningar till Panrab Energi med 548 000 kr och till sitt eget

konto med 383 400 kr samt gjort kontantuttag vilka uppgår till 114 400 kr. Christina

Bladh har således verkställt utbetalningar utan motsvarande nytta för stiftelsen om

4


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

drygt 1½ miljoner kr. – Ett återkommande mönster har varit att Christina Bladh

tagit ut pengar från stiftelsens konto när det saknats medel hos Panrab eller Panrab

Energi, för att därefter genast genomföra stora betalningar från Panrabs eller Panrab

Energis respektive konto. Ett annat mönster har varit att utbetalning gjorts från

stiftelsen till Panrab eller Panrab Energi utan att någon faktura funnits vilket har lett

till att utbetalningen kommit att bokföras på observationskontot, 1620. Därefter har

en faktura upprättats av Christina Bladh och beloppet har ombokats på ett

utgiftskonto. Genomgående har också varit att styrelsebeslut saknats för de stora

utbetalningar till Panrab och Panrab Energi som gjorts. – En första utbetalning om

140 000 kr för inköp av en hjullastare har verkställts den 6 september 2005. Det

finns inga bevis för att en hjullastare har existerat. Revisorn har när det gäller

räkenskapsåret 2005-09-01 - 2006-08-31 anmärkt att han inte fått verifierat att

hjullastaren tagits upp till sitt verkliga värde. Stiftelsen har aldrig ägt någon

hjullastare och har inte haft behov av att äga en hjullastare. Senare har bokförts en

kostnad på 41 000 kr för hyra av hjullastare, vilken inte har avräknats. Kostnaden

framstår som märklig då stiftelsen tidigare förskottsbetalat på en hjullastare. – I det

program som Christina Bladh använt för upprättande av fakturor är allt valbart utom

fakturanummer. Undersökning av Christina Bladhs dator har utvisat att fakturor

som hon för Panrabs räkning ställt ut till stiftelsen har upprättats efter löpande

fakturadatum. Några har till och med skapats efter att Panrab trätt i likvidation, trots

att endast likvidatorn haft rätt att fakturera då. Även fakturor som upprättats för

Panrab Energis räkning har upprättats efter löpande fakturadatum. Faktura 15463,

som är daterad den 3 januari 2009, måste t.ex. ha upprättats efter den 30 mars 2009,

då faktura 15462 har upprättats. Fakturorna från stiftelsen har till övervägande del

inte heller intäktsförts i Panrab respektive Panrab Energi.

Christina Bladh har förnekat gärningen med hänvisning till att hon fått i uppdrag

av Thomas Bladh och Robert Bladh att verkställa utbetalningarna vilka utgjort

betalningar för utfört arbete eller alternativt att hon, i händelse arbetet inte har

utförts, litat på Thomas Bladhs och Robert Bladhs uppgifter att arbetet har utförts.

5


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Hon har till utveckling av sin inställning till gärningspåståendet anfört bl.a.

följande. Det bestämdes tidigt att all post till stiftelsen skulle gå till andra än

Christina Bladh och Thomas Bladh, eftersom alla i styrelsen skulle veta vad som

hände. I början gick all post till Anders Holmensköld. Alla skrivelser från

länsstyrelsen och revisorerna skickades till samtliga styrelseledamöter. Christina

Bladh har inte haft ansvaret för bokföringen i stiftelsen utan endast skickat

bokföringsmaterialet vidare till en bokföringsbyrå. Hon har fått information av

Thomas Bladh och Robert Bladh om vilket pris som bestämts, att arbetet utförts

osv. Eftersom bokföraren inte gjorde sitt arbete ordentligt anlitades en jurist,

Madeleine Johansson, för att se till att bokföringen blev riktig. Ansvaret för

bokföringen har vilat på hela styrelsen. Christina Bladh har inte skött bokföringen

utan endast gjort vad hon blivit tillsagd. Sven Berntsson, Anders Holmensköld och

Ingrid Corneliusson har alla haft höga positioner inom kommunen eller drivit

företag. – Etapp 1 av byggnationen av gång- och cykelbana (Kärna - Staby)

genomfördes främst genom ideella insatser och resultatet blev mycket bra.

Stiftelsens uppdrag var egentligen slutfört genom detta, men det kom propåer om att

fortsätta bygga gång- och cykelvägar. Robert Bladh engagerade sig i detta.

Kommunen var till en början avvisande, men ändrade sig eftersom stiftelsen hade

visat sig kapabel att bygga gång- och cykelbana och kunde utföra arbetet till en

mycket låg kostnad jämfört vad det skulle ha kostat för kommunen att bygga själv.

Ett pris på tre miljoner kr avtalades, att utbetalas med en miljon kr per år under tre

år. Eftersom beloppen regelmässigt sattes in sent på stiftelsens konto gjorde

Christina Bladh ibland stora utbetalningar för stiftelsens räkning så snart pengar

från kommunen hade kommit in. – Christina Bladh saknar helt erfarenhet av

byggnationer. Entreprenörer anlitades av Robert Bladh i stiftelsens namn. De

fakturor som kom in förankrade hon alltid hos Thomas Bladh och Robert Bladh,

främst hos Thomas Bladh. Även Panrab började ta betalt för utfört arbete. Arbetet

utfördes på ytterligare fyra gång- och cykelbanor. Christina Bladh har fakturerat

stiftelsen för Panrabs räkning. Hon har meddelat bokföraren och skickat över alla

handlingar till denne. Hon ställer sig oförstående till att bokföraren skulle ha sagt att

6


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

det saknas underlag och att kostnader bokförts på observationskontot. – När det

gäller hjullastare som påstås ha både avbetalats och hyrts är det fråga om två

hjullastare; den nya användes under den senare delen av arbetet. Christina Bladh vet

inte vart den gamla hjullastaren tagit vägen. Sven Berndtsson har sagt att Thomas

Bladh sålt den till Sydamerika genom Göteborgs Entreprenadmaskiner. – Alltsedan

Panrab köptes av Thomas Bladh har Robert Bladh har uppburit ersättning från detta

bolag. Robert Bladh har utfört arbete åt Panrab varje månad och hans

bensinräkningar betalades av Panrab eller Panrab Energi.

Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning liksom målsägandeförhör

med nuvarande eller dåvarande styrelseledamöterna i stiftelsen Thomas Bladh, Sven

Berntsson, Anders Holmensköld och Ingrid Corneliusson. På åklagarens begäran

har hållits vittnesförhör med Robert Bladh, far till Thomas Bladh, samt med Daniel

Brycke, Mikael Gillholm och Gunnar Brycke, som utfört mark- eller

projekteringsarbete för stiftelsens räkning liksom med Johan Pihlgren, som vid

tidpunkten var chef för gator och trafik i Kungälvs kommun och därför hade

kontakter med stiftelsen angående byggnationen av gång- och cykelbanor. På

åklagarens begäran har vidare vittnesförhör hållits med Maria Maxon, som utfört

bokföringsarbete för stiftelsens räkning fram till och med december 2004, Fredrik

Weiner, som utfört bokföringsarbete för stiftelsens, Panrabs och Panrab Energis

räkning från oktober 2005 till våren 2008, Pia Svanberg, som utfört

bokföringsarbete för stiftelsens, Panrabs och Panrab Energis räkning från sommaren

2008 till 2011, och Kjell Åke Johansson, som utfört bokföringsarbete för Panrabs

och/eller Panrab Energis räkning från början av 2010 till sommaren 2010. På

åklagarens begäran har vittnesförhör även hållits med Ulrika Brettmo Tollesson,

som i varierande utsträckning utfört revisionsarbete för stiftelsens räkning från start

till augusti 2007, Werner Wallsten, som utfört revisionsarbete för stiftelsens,

Panrabs och Panrab Energis räkning sedan 2007 och några år framåt, Leif Bohman,

som utfört revisionsarbete för stiftelsens räkning sedan våren 2009 och Madeleine

Johansson, som är jurist och anlitades av Christina Bladh i september 2008 för att

7


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

hjälpa till med ekonomiska angelägenheter. Christina Bladh har åberopat

vittnesförhör med Joakim Bladh, son till henne och Thomas Bladh, och viss skriftlig

bevisning.

Tingsrätten gör följande bedömning

Christina Bladhs uppdrag i stiftelsen

Det är genom samstämmiga vittnesuppgifter utrett att Christina Bladh haft i

uppdrag att för styrelsens räkning sköta stiftelsens ekonomi. Hon har således i

stiftelsen haft en sådan förtroendeställning som anges i 10 kap. 5 § brottsbalken.

Hon har bekräftat att hon för stiftelsens räkning gjort utbetalningar och kontantuttag

i den omfattning som åklagaren gjort gällande. Utbetalningarna har gått till konton

som tillhör Panrab, Panrab Energi eller henne själv. Att hon anlitat bokförare och

jurist medför inte att hon inte skulle vara ansvarig för de transaktioner som hon

genomfört för stiftelsens räkning.

Har Panrab eller Panrab Energi utfört arbeten åt stiftelsen?

Christina Bladh har invänt att de utbetalningar och uttag som gjorts utgör ersättning

för arbete på cykel- och gångbanorna som utförts av Thomas Bladh för Panrabs och

Panrab Energis räkning.

Thomas Bladh har uppgett att han endast arbetat 1½-2 dagar för stiftelsens räkning

till en kostnad av cirka 10 000 kr och att stiftelsen köpt in vägmaterial av Panrab för

20 000-25 000 kr men att han i övrigt inte har utfört något arbete åt stiftelsen med

undantag för ideella insatser under etapp 1. Robert Bladh, som för stiftelsens

räkning skötte upphandlingen av entreprenaderna, har bekräftat att Thomas Bladh

inte deltog nämnvärt i arbetet med etapperna 2-5 utan att arbetet utfördes av de

entreprenörer som anlitats. Sven Berntsson har berättat att styrelsen inte anlitat

8


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Panrab eller Panrab Energi för något arbete utan att detta utfördes av de anlitade

entreprenörerna Gunnar Brycke, Daniel Brycke och Mikael Gillholm. Uppgifter

med samma eller liknande innehåll har lämnats av Anders Holmensköld och Ingrid

Corneliusson. Mikael Gillholm och Daniel Brycke har båda berättat att Thomas

Bladh inte utfört arbete på de delar av cykel- och gångbanan som byggdes av dem.

Tingsrätten anser att utredningen entydigt visar att Thomas Bladh inte deltagit i

arbetet med cykel- och gångbanorna i större omfattning än han själv angett. Det är

således bevisat att stiftelsen inte fått någon motprestation för de av åklagaren

åberopade utbetalningarna till Panrab, Panrab Energi och Christina Bladh som

Christina Bladh har verkställt för stiftelsens räkning liksom gjorda kontantuttag.

De ifrågasatta utbetalningarna till Panrab har enligt åklagaren uppgått till

(1 090 438 kr – 163 375 kr – 420 000 kr =) 507 063 kr och motsvarande

utbetalningar till Panrab Energi till 548 000 kr. Vidare har enligt åklagaren

betalningar till Christina Bladhs bankkonto gjorts med 383 400 kr liksom

kontantuttag med 114 400 kr. Tingsrätten anser att utredningen visar att Christina

Bladh sammanlagt har betalat ut eller tagit ut minst 1½ miljoner kr utan att

stiftelsen fått någon motprestation motsvarande beloppen.

Har Christina Bladh haft uppsåt till att Panrab och Panrab Energi inte utfört

arbeten åt stiftelsen motsvarande utförda betalningar och uttag?

Christina Bladh har angett att om Panrab eller Panrab Energi inte skulle ha utfört

något arbete åt stiftelsen, har Thomas Bladh och Robert Bladh vilselett henne att

fakturera stiftelsen för bolagens räkning, dvs. hon har saknat uppsåt till brott.

Thomas Bladh och Robert Bladh har bestämt förnekat att de skulle ha gett sådana

instruktioner till Christina Bladh. Tingsrätten anser att varken Thomas Bladh eller

Robert Bladh gett intryck av att vilja överdriva sina uppgifter utan båda har gjort ett

9


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

trovärdigt intryck. I beaktande av bl.a. att Christina Bladh misstänktes för

medverkan till mordförsöket på Thomas Bladh kan deras uppgifter dock inte läggas

till grund för bedömningen utan att de stöds av annan utredning.

Det är utrett att stiftelsens styrelse inte fattat några beslut om att anlita Panrab eller

Panrab Energi, vilket i sig borde ha gett Christina Bladh anledning att ifrågasätta

om Panrab eller Panrab Energi verkligen haft rätt till ersättning från stiftelsen. Det

kan inte heller ha undgått Christina Bladh att andra entreprenörer anlitats av

stiftelsen för att bygga de olika sträckorna. Eftersom cykel- och gångbanorna

byggdes nära Christina Bladhs bostad framstår det vidare som högst osannolikt att

Thomas Bladh skulle kunna hålla Christina Bladh ovetande om att han under lång

tid i själva verket inte utförde något arbete på dessa åt stiftelsen.

Härtill kommer att Christina Bladhs sätt att sköta stiftelsens ekonomi i åtskilliga

avseenden ger anledning att ifrågasätta hennes uppgift om bristande kännedom.

Hon har ofta skapat Panrabs och Panrab Energis fakturor till stiftelsen i efterhand

och hon har ofta inte kostnadsfört dem i Panrab eller Panrab Energi. Hon har

fortsatt att för Panrabs räkning ställa ut fakturor till stiftelsen efter att Panrab

försatts i likvidation, trots att rätten att fakturera då endast tillkommit likvidatorn.

Det är också anmärkningsvärt att stora inbetalningar från kommunen till stiftelsen

ofta genast har följts av att hon från stiftelsen gjort stora utbetalningar till Panrab

eller Panrab Energi, eller gjort stora kontantuttag. Någon rimlig förklaring till dessa

åtgärder har hon inte lämnat, särskilt som hennes påstående att kommunen

regelmässigt var sen med sina utbetalningar visats inte stämma. Inte heller har det

framkommit någon rimlig förklaring till de stora kontantuttag och insättningar på

Christina Bladhs konto som förekommit.

Det finns också åtskilliga omständigheter som talar för att oegentligheter

förekommit vad gäller stiftelsens ekonomiska förhållanden och att Christina Bladh

försökt dölja detta för Thomas Bladh och andra styrelseledamöter, vilket hon

10


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

rimligen saknat anledning att göra om Thomas Bladh och Robert Bladh i själva

verket lurat henne att göra utbetalningarna och kontantuttagen. Tingsrätten beaktar

härvid att Daniel Brycke uppgett att Christina Bladh uppmanat honom att inte

nämna för Thomas Bladh att en stor betalning till Mikael Gillholm inte genomförts

trots att Mikael Gillholm sedan lång tid haft rätt att få betalt. Vidare har Mikael

Gillholm uppgett att Christina Bladh för honom uppgav att anledningen till att

betalningen drog ut på tiden var att kommunen inte betalade ut ersättningen till

stiftelsen, vilket visat sig vara felaktigt. Redovisningskonsulten Ulrika Brettmo

Tollesson har nämnt att Christina Bladh uppgav att hon kände sig ”kränkt” av att

underlag för stiftelsens transaktioner efterfrågades och att Christina Bladh, som

Ulrika Brettmo Tollesson uppfattade saken, med anledning av detta t.o.m. sa upp

revisionsuppdraget under pågående revision. Ingrid Corneliusson har berättat att

Christina Bladh för henne upprepade gånger försäkrade att allt stod väl till med

stiftelsens ekonomi och att några möten därför inte behövdes, trots att Christina

Bladh enligt samstämmiga vittnesuppgifter inte skötte stiftelsens bokföring

ordentligt och att underlag för transaktioner ofta saknades. Maria Maxon har bl.a.

berättat att Christina Bladh angett att stiftelsen köpt en grävmaskin av Panrab, men

att Christina Bladh när underlag efterfrågades tog tillbaka den uppgiften.

Sammantaget anser tingsrätten mot angiven bakgrund att Christina Bladhs uppgift

att hon saknat kännedom om att Thomas Bladh inte utfört det arbete som hon

fakturerat för bolagens räkning kan lämnas utan avseende. Det är således bevisat att

hon haft uppsåt till att de utbetalningar och kontantuttag hon genomfört inte

motsvarats av någon nytta för stiftelsen. Hon ska därför dömas för trolöshet mot

huvudman. Brottet ska på av åklagaren angivna skäl bedömas som grovt.

Åtalspunkt 2 (grov urkundsförfalskning)

Åklagaren har anfört bl.a. följande. Christina Bladh har under hela äktenskapet

skött makarnas ekonomi. Thomas Bladh har inte haft ett eget konto eller ens ett eget

11


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

bankomatkort. Efter mordförsöket upptäckte Thomas Bladh att hans namn stod på

olika handlingar och han fick veta att Kronofogdemyndigheten hade försökt delge

honom i flera ärenden. Han insåg då att Christina Bladh genom att under lång tid

teckna hans namn kört hans ekonomi i botten och att hon dolt detta för honom.

Christina Bladh har utan Thomas Bladhs tillåtelse skrivit hans namn på de

handlingar som anges i åtalet. Inte i något fall har hon angett ”enligt uppdrag”,

”enligt fullmakt” eller liknande. Fråga har varit om bl.a. följande åtgärder. Christina

Bladh har utan Thomas Bladhs tillåtelse tecknat hans namn på flera skuldebrev.

Detta skedde i maj 2003, mars 2006 och juli 2008, till ett sammanlagt belopp om

över två miljoner kr. Vidare har Christina Bladh den 12 september 2007 och den 1

juli 2008 undertecknat oren revisionsberättelse i Panrab respektive Panrab Energi,

med syfte att Thomas Bladh inte skulle få reda på att bokföringen inte skötts. Hon

har även undertecknat två fullmakter till juristen Madeleine Johansson i Thomas

Bladhs namn. Christina Bladh uppträdde som ombud för Thomas Bladh i

förhållande till likvidatorn i Panrab, och Thomas Bladh visste vid denna tidpunkt

inte ens att Panrab hade försatts i likvidation. Vidare har Christina Bladh tecknat

Thomas Bladhs namn på ett bestridande i ett mål hos Kronofogdemyndigheten

liksom på ett delgivningskvitto avseende ett utmätningsbeslut. Hon har även skrivit

hans namn på en förklaring till likvidatorn om att han inte har några fordringar på

Panrab.

Christina Bladh har erkänt att hon tecknat Thomas Bladhs namn på de i åtalet

angivna handlingarna, men har angett att detta skett med hans tillåtelse. Hon har

anfört bl.a. följande. Skuldebreven daterade år 2003 undertecknades i samband med

att makarna övertog fastigheten i Staby och lånen utgjorde delfinansiering av köpet

av Panrab. Lånen togs med Thomas Bladhs goda minne. Övriga lån togs upp för att

finansiera bl.a. byggnationen av ladugård och maskinhall. Christina Bladh visade

årsredovisningshandlingarna för Thomas Bladh och Thomas Bladh överlämnade till

Christina Bladh att skriva på med hans namn. Thomas Bladh är väl insatt i hur ett

12


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

aktiebolag drivs och han vet att han måste skriva under årsredovisningshandlingar

och styrelseprotokoll.

Åklagaren har förutom omfattande skriftlig bevisning åberopat målsägandeförhör

med Thomas Bladh samt vittnesförhör med Robert Bladh och juristen Madeleine

Johansson. Åklagaren har även åberopat ett inspelat telefonsamtal mellan Thomas

Bladh och Christina Bladh den 21 juni 2011, dvs. kort tid efter mordförsöket då

Thomas Bladh alltjämt vistades på sjukhus. Christina Bladh har åberopat

vittnesförhör med Joakim Bladh och en sammanställning av makarnas utgifter

under perioden 2002 till och med 2009.


Har det funnits ett uttryckligt eller underförstått samtycke för Christina Bladh att

teckna Thomas Bladhs namn?

Christina Bladh erkänt att hon tecknat Thomas Bladhs namnteckning på de

handlingar som anges i åtalet men har uppgett att detta skett med Thomas Bladhs

tillåtelse. Hon har inte preciserat när Thomas Bladh ska ha gett sin tillåtelse till

detta utan har hänvisat till att hon sedan lång tid tillbaka tecknat Thomas Bladhs

namnteckning samt har uppgett att Thomas Bladh vid något eller några tillfällen

sagt till henne att skriva på för hans räkning; hon har dock inte angett när detta ska

ha skett och vilka handlingar det ska ha avsett.

Thomas Bladh har uppgett att han inte gett sin tillåtelse till Christina Bladh att

teckna hans namnteckning. Han har vidare berättat att han först efter mordförsöket

fått kännedom om att Christina Bladh tecknat hans namn på de handlingar som

anges i åtalet samt att han först då fick veta att huset var utmätt, att Panrab var

försatt i likvidation och att han söktes av Kronofogdemyndigheten i olika ärenden.

13


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Han har uppgett sig helt sakna kännedom om det nystartade bolaget Panrapp

Återvinning och Energi AB.

Christina Bladh har angett att Thomas Bladh sedan lång tid har dåligt minne. Hon

har till stöd för detta åberopat ett medicinskt underlag från försäkringskassan daterat

den 25 maj 2009, enligt vilket Thomas Bladh lider av depression och

posttraumatiskt stressyndrom vilket medför bl.a. minnessvårigheter. Tingsrätten

anser att uppgifterna i läkarintyget inte ger anledning att misstänka att Thomas

Bladh på grund av dåligt minne kan ha glömt att han gett Christina Bladh tillåtelse

att teckna hans namn.

Det förhållandet att Christina Bladh inte vid något tillfälle skrivit ”Thomas Bladh

enligt fullmakt”, ”Thomas Bladh enligt uppdrag” eller liknande ger anledning att

misstänka att hon försökt dölja att det inte varit Thomas Bladh själv som skrivit på.

Utredningen visar emellertid entydigt att Christina Bladh i förhållande till Thomas

Bladh varit den skött de ekonomiska angelägenheterna, såväl privat som i bolagen.

Det är anmärkningsvärt att Thomas Bladh inte ens haft ett bankomatkort knutet till

det konto som hans inkomster satts in på och som endast står i Christina Bladhs

namn. Thomas Bladh måste som erfaren företagare ha känt till att han varje år

måste underteckna årsredovisningen. Vidare har Thomas Bladh inte ifrågasatt att

det gemensamma lån som tagits upp i maj 2003 genom att Christina Bladh tecknade

Thomas Bladhs namnteckning också användes för att delfinansiera inköpet av

Panrab.

Tingsrätten anser att utredningen visar att Thomas Bladh närmast helt överlåtit till

Christina Bladh att sköta hans privatekonomi liksom bolagens ekonomi och att hon

således getts stora befogenheter att göra detta. Hennes invändning om att det funnits

ett underförstått eller i någon mån uttryckligt samtycke att i viss utsträckning teckna

Thomas Bladhs namn kan mot denna bakgrund inte lämnas utan avseende.

14


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Skuldebreven och fullmakterna

När det gäller tecknandet av Thomas Bladhs namn på skuldebrev i maj 2003, mars

2006 och juli 2008 får Thomas Bladh uppfattas så att det är fullt möjligt att lånet i

maj 2003 upptagits för att delfinansiera inköpet av Panrab samt att de två andra

lånen till en inte obetydlig del använts för byggnationen av en ladugård med

maskinhall och familjens privata konsumtion. Mot denna bakgrund och i beaktande

av vad som anförts i det föregående om Christina Bladhs befogenheter att sköta

Thomas Bladhs ekonomiska angelägenheter kan det inte uteslutas att ett

underförstått samtycke att teckna hans namn på dessa handlingar funnits eller att

Christina Bladh i vart fall trott sig ha handlat med stöd av ett sådant samtycke.

Åtalet ska således ogillas i dessa delar.

Inte heller när det gäller de fullmakter till Madeleine Johansson som undertecknats

av Christina Bladh kan det uteslutas att ett underförstått samtycke funnits eller i vart

fall att Christina Bladh utgått från att ett sådant funnits. Åtalet ska därför ogillas

även i dessa delar.

Övriga i åtalet angivna handlingar

Att ett underförstått samtycke kan ha funnits eller att Christina Bladh kan ha

uppfattat situationen så innebär emellertid inte att hon haft anledning att uppfatta att

hon hade Thomas Bladhs generella tillåtelse att skriva under vilka handlingar som

helst. Flera av de dokument som anges i åtalet innehåller krav betalning i mål vid

Kronofogdemyndigheten eller tingsrätten. Christina Bladh har erkänt att hon inte

informerat Thomas Bladh om dessa handlingar. Det har också varit fråga om

handlingar som rör likvidationen av Panrab, vilka hon inte heller informerat

Thomas Bladh om. De årsredovisningshandlingar som Christina Bladh undertecknat

har genomgående innehållit allvarlig kritik mot det sätt på vilket bokföringen skötts.

Den enda rimliga förklaringen till att Christina Bladh undanhållit Thomas Bladh

15


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

denna information är att hon ville att han skulle hållas ovetande om dessa

omständigheter. Att det förhållit sig så vinner också stöd av vad Christina Bladh

uppger under det vid huvudförhandlingen uppspelade telefonsamtalet med Thomas

Bladh.

Det får anses helt uteslutet att Thomas Bladh uttryckligen eller underförstått skulle

ha tillåtit Christina Bladh att teckna hans namn på handlingar med detta innehåll

och det är lika uteslutet att Christina Bladh skulle ha haft uppfattningen att han gett

en sådan tillåtelse. Christina Bladh har således haft uppsåt till att falskeligen ha

tecknat Thomas Bladhs namn på dessa handlingar. Förfarandet har inneburit fara i

bevishänseende. Christina Bladh ska således dömas för urkundsförfalskning såvitt

avser övriga i åtalet angivna handlingar.

Brottsenhet och rubricering

Utgångspunkten vid förfalskningsbrott är att varje förfalskning utgör ett särskilt

brott. Förfalskningsförfarandet kan emellertid vara så enhetligt att det är att uppfatta

som ett enda brott. Så kan vara fallet vid t.ex. fabriksmässig framställning av

handlingar. Trots att Christina Bladh skrivit under ett stort antal handlingar anser

tingsrätten att hennes förfarande inte kan anses vara så enhetligt att brottsligheten

ska bedömas som ett enda brott.

Åklagaren har angett att brotten ska bedömas som grova då de till sin karaktär varit

av särskilt farlig art. Sådana omständigheter kan föreligga när förfalskningen är

ägnad att med stor sannolikhet på ett kännbart sätt leda till kränkning av stor vikt

eller att en värdehandling avser ett mycket betydande belopp. Det har inte närmare

utretts vilken skada som uppkommit med anledning av att Christina Bladh tecknat

Thomas Bladhs namn på de i åtalet angivna handlingarna. Tingsrätten anser därför

att det inte har visats att förfalskningsbrotten lett till kränkning av stor vikt eller

avsett mycket betydande belopp. Inte heller det förhållandet att Christina Bladh

16


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

under lång tid undertecknat ett förhållandevis stort antal handlingar bör medföra att

brotten ska bedömas som grova.

Christina Bladh ska alltså dömas för 22 fall av urkundsförfalskning av

normalgraden.

Åtalspunkterna 3-4 (grovt bokföringsbrott)

Åklagaren har anfört bl.a. följande. Arbetsfördelningen i Panrab har varit att

Thomas Bladh arbetat på fältet och haft kontakten med kunderna, medan Christina

Bladh skött det ekonomiska från kontoret i bostaden. Detta har omfattat kontakter

med bokförare, revisor och liknande. Av revisionsberättelserna för räkenskapsåret

2004-07-01 – 2005-06-30, som inte omfattas av åtalet, framgår att bolagets

ekonomiavdelning haft väsentlig brist på resurser, vilket orsakat kraftiga

eftersläpningar i bokföringen och den interna kontrollen samt att bolaget därför inte

fullgjort sina skyldigheter enligt aktiebolagslagen. Årsredovisning hade inte getts in

i tid. Liknande kritik uttalades avseende räkenskapsåret 2005-07-01 – 2006-06-30,

som inte heller omfattas av åtalet. Omsättningen för båda dessa räkenskapsår var

cirka 3,4 miljoner kr. När det gäller räkenskapsåret 2006-07-01 – 2007-06-30 var

omsättningen cirka 6,7 miljoner kr. Av revisionsberättelsen för denna period, som

skrivits under först den 22 juni 2009 då bolaget var försatt i likvidation, framgår att

en rad allvarliga brister förekommit, bl.a. har debiteringen av skatter, sociala

avgifter och mervärdesskatter inte bokförts löpande och ett kontantuttag om cirka

1,3 miljoner kr har gjorts. Vidare hade årsredovisning inte upprättats i tid. Revisorn

avstyrkte mot denna bakgrund att den tidigare styrelsen beviljas ansvarsfrihet för

räkenskapsåret. Revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2007-07-01 – 2008-06-30

undertecknades den 17 november 2009 varvid revisorn avstyrkte att den tidigare

styrelsemedlemmen beviljas ansvarsfrihet. Det angavs bl.a. att stora skuldposter var

overifierade, att stora kontantuttag gjorts och att löpande bokföring av skatter,

sociala avgifter och mervärdesskatt inte skett under året. Inte heller hade

17


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

årsredovisning upprättats i tid. Omsättningen var även detta år cirka 6,7 miljoner kr.

När det gäller räkenskapsåret 2008-07-01 – 2009-06-30 uttalas i

revisionsberättelsen bl.a. att debiteringen av skatter, sociala avgifter och

mervärdesskatt inte bokförts löpande, att det saknas dokumentation för den

påstådda överlåtelsen av verksamheten dagen före likvidationen inleddes och att

underlag saknas för flera stora poster, bl.a. vissa skulder till närstående bolag och

leverantörer. Omsättningen under detta räkenskapsår var 3,1 miljoner kr. –

Verksamheten i Panrab överläts den 15 september 2005 till Panrab Energi.

Arbetsfördelningen mellan Thomas Bladh och Christina Bladh var i detta bolag

densamma som i Panrab, dvs. Christina Bladh skötte fakturering samt kontakter

med bokförare och revisor medan Thomas Bladh arbetade på fältet och hade

kundkontakter. Inte någon av de bokförare som anlitades hade kontakt med Thomas

Bladh. Bokföringen har släpat efter även i detta bolag och åtskilliga brister har

funnits. Av revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2006-02-28 – 2007-06-30, som

inte omfattas av åtalet, framgår t.ex. att likvida medel redovisats med minus 48 334

kr, vilket är en omöjlighet. Omsättningen för räkenskapsåret 2007-07-01 – 2008-06-

30 var cirka 700 000 kr, medan omsättningen för räkenskapsåret 2008/2009 var

cirka 4,4 miljoner kr och för 2009/2010 cirka 3 miljoner kr. Av

revisionsberättelserna framgår att bokföringen inte skett löpande och att de fel som

anmärkts på i tidigare revisionsberättelser funnits kvar. Vidare har samtliga

årsredovisningar getts in för sent, dock har årsredovisningen för det sista

räkenskapsåret endast getts in några dagar för sent. I samtliga fall har Christina

Bladh skrivit under årsredovisningen med Thomas Bladhs namn.

Christina Bladh har förnekat gärningarna. Hon har erkänt att samtliga

affärshändelser inte bokförts löpande men har förnekat att hon känt till de brister

som funnits. Hon har förnekat att hon skulle ha haft i uppdrag att sköta bokföringen

och att det skulle ha funnits ett skatteundandragande syfte. Hon har till utveckling

av inställningen till åtalet anfört bl.a. följande. Det är riktigt att löpande bokföring

inte har skett och att årsredovisningarna getts in för sent. Christina Bladh har

18


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

överlåtit åt Pia Svanberg att sköta bolagets ekonomiska angelägenheter. Hon har

också anlitat en jurist, Madeleine Johansson, för att denne ska se till att bokföringen

går rätt till. Hon har litat på att den som anlitats för att sköta bokföringen har ordnat

så att allt bokförts på rätt sätt. Att omsättningen varit hög vissa år beror på att stora

försäljningar av maskiner har gjorts. Insättningar har gjorts på Christina Bladhs

plusgirokonto, vilket varit makarnas gemensamma. Även Thomas Bladhs ersättning

från försäkringskassan har gått in på detta konto. Hon har inte haft för avsikt att

undandra skatt. Hon har under den aktuella perioden varit sjukskriven och endast

arbetat ett fåtal timmar. Det är riktigt att hon tillsammans med Thomas Bladh varit

företrädare för Panrab och Panrab Energi.

Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning liksom förhör med Thomas

Bladh och Robert Bladh samt Fredrik Weiner, Pia Svanberg, Kjell Åke Johansson,

som utfört bokföringsarbete åt bolagen, liksom revisorerna Magnus Fjellman,

Werner Wallsten och Leif Bohman samt juristen Madeleine Johansson. Christina

Bladh har åberopat vittnesförhör med Joakim Bladh.


Bristerna i bokföringen och huvudsaksrekvisitet

Åtalet avser när det gäller Panrab räkenskapsåren 2006-07-01 – 2007-06-30, 2007-

07-01 – 2008-06-30 och 2008-07-01 – 2009-06-30. Omsättningen under de två

förstnämnda räkenskapsåren har uppgått till cirka 6,7 miljoner kr per år för och

under sistnämnda år till cirka 3,1 miljoner kr. Panrab försattes den i likvidation den

16 september 2008 på grund av att korrekt årsredovisning och revisionsberättelse

inte hade inkommit till Bolagsverket.

19


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

När det gäller Panrab Energi avser åtalet räkenskapsåren 2007-07-01 – 2008-06-30

och 2008-07-01 – 2009-06-30 och 2009-07-01 – 2010-06-30. Omsättningen under

dessa år har uppgått till cirka 700 000 kr, 4,4 miljoner kr respektive 3 miljoner kr.

Det är genom åberopade revisionsberättelser och vittnesförhören visat att bl.a. de

brister i bokföringen som anges i gärningsbeskrivningen har funnits. De brister som

påvisats är så betydande att rörelsens förlopp, ekonomiska ställning och ställning i

huvudsak inte har kunnat bedömas med ledning av bokföringen.

Är Christina Bladh ansvarig för bristerna?

Christina Bladh har erkänt att hon tillsammans med Thomas Bladh varit företrädare

för Panrab respektive Panrab Energi under angiven period samt att de ägt bolagen

med hälften var. I bolagen är Thomas Bladh styrelseledamot och Christina Bladh

suppleant.

Utredningen visar entydigt att rollfördelningen mellan makarna bestått i att Thomas

Bladh arbetat ute på fältet med kundkontakter medan Christina Bladh från den

gemensamma bostaden skött bolagets administration och ekonomi. Samtliga

bokförare, revisorer och andra som anlitats för att hjälpa till med bolagens

ekonomiska angelägenheter har uppgett sig uteslutande ha haft kontakt med

Christina Bladh och aldrig med Thomas Bladh. Rollfördelningen kan inte uppfattas

på annat sätt än att Christina Bladh varit ansvarig för att bolagens bokföring sköttes

på ett korrekt sätt vilket också måste ha stått klart för henne.

Christina Bladh har invänt att hon överlämnat alla handlingar till bokföraren och

anlitat en jurist, Madeleine Johansson, för att denne skulle se till att bokföringen

sköttes. Christina Bladh har känt till innehållet i åberopade revisionsberättelser och

har bekräftat att anledningen till att Madeleine Johansson anlitades var att

bokföringen inte sköttes. Hon har alltså varit medveten om de allvarliga brister i

20


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

bokföringen som funnits, vilket innebär att det ålegat henne att aktivt säkerställa att

bristerna undanröjs och att fungerande rutiner etableras. Fredrik Weiner, som

mellan oktober 2005 och våren 2008 skötte bokföringen i Panrab och Panrab Energi

samt även i stiftelsen, har uppgett att det i Panrab gjordes mycket kontanta uttag

utan underlag liksom att det fanns flera andra brister i det material han erhöll av

Christina Bladh och att han i stort sett en gång i månaden påpekade detta för henne

men att någon förbättring inte skedde. Han har vidare berättat att Christina Bladh

var svår att få tag på och att det med tiden gjordes mer och mer konstiga uttag som

Christina Bladh inte kunde verifiera. Pia Svanberg, som under sommaren 2008 tog

över bokföringsuppdragen från Fredrik Weiner, har lämnat liknande uppgifter. Hon

har uppgett att hon ofta sökte Christina Bladh för att få till stånd ett möte för att få

ordning på bokföringen, men att Christina Bladh alltid uppgav att något annat måste

göras först. Även Kjell Åke Johansson, som anlitades för att få ordning på bolagens

bokföring och skötte bokföringen från februari 2010 till sommaren 2010, har lämnat

liknande uppgifter. Juristen Madeleine Johansson, som under hösten 2008 anlitades

för att få ordning på bolagens bokföring, har berättat att hon inte arbetat med

bokföringen i något av bolagen utan mest fungerat som ett bollplank för Christina

Bladh och även upprättat några skattedeklarationer.

Det är mot denna bakgrund klarlagt att Christina Bladh inte genom sina åtgärder har

fullgjort sitt ansvar för bolagens bokföring. Hon kan således inte undgå ansvar för

bokföringsbrott.


Normalt bedöms allt åsidosättande under ett räkenskapsår som ett bokföringsbrott

(jfr rättsfallet NJA 1999 s. 647). Anledning att bedöma det nu aktuella förfarandet

på annat sätt har inte framkommit.

21


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Vid bedömande om ett bokföringsbrott ska bedömas som grovt ska särskilt beaktas

om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt

falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats

systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Uppräkningen är

inte uttömmande utan en helhetsbedömning ska göras där samtliga omständigheter

vägs mot varandra. Åklagaren har anfört att gärningarna skett systematiskt och i

skatteundandragande syfte.

Det är fullt möjligt att den bristande bokföringen till en början haft sin förklaring i

att Christina Bladh på grund av sjukdom inte orkat sköta den. Inget har framkommit

som talar för att hon agerat med någon särskild förslagenhet. När det gäller frågan

om Christina Bladh agerat i skatteundandragande syfte bör noteras att bristerna i

bokföringen inte endast avser transaktioner som reducerar skatten utan även andra

slags transaktioner. Tingsrätten anser att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att

hon skulle ha agerat i skatteundandragande syfte.

Av de uppgifter som främst Fredrik Weiner, Pia Svanberg och Kjell Åke Johansson

lämnat framgår emellertid att Christina Bladh försvårat eller gjort deras

bokföringsarbete omöjligt genom att trots upprepade påstötningar underlåta att

översända efterfrågat material samt att hon varit svår eller omöjlig att få tag på och

att hon ställt in planerade möten. Detta får anses anmärkningsvärt eftersom

Christina Bladh känt till att bokföringen sedan lång tid haft allvarliga brister vilka

det ålegat henne att åtgärda. Tingsrätten kan inte komma till annan slutsats än att

Christina Bladh genom sitt agerande eller brist på agerande i viss utsträckning

försökt att dölja de brister som funnits. Det är särskilt försvårande att förfarandet

har upprepats under flera år och i två bolag. Tingsrätten bedömer mot denna

bakgrund att Christina Bladh har agerat systematiskt. Vidare har förfarandet avsett

förhållandevis stora belopp. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att brotten

bör bedömas som grova.

22


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Åtalspunkterna 5-6 (grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott)

Åklagaren har anfört bl.a. följande. Christina Bladh har varit sjukskriven sedan

slutet av år 1998 trots att hon och Thomas Bladh hela tiden drivit företag

tillsammans. Den som erhåller sjukersättning har möjlighet att ansöka till

försäkringskassan om att få arbeta i begränsad omfattning. Christina Bladh har

årligen ansökt om sjukbidrag eller liknande ersättning och har varje gång försäkrat

att hon helt saknar arbetsförmåga. Hon har även försäkrat att hon inte har några

bisysslor eller uppdrag. Hon hade dessförinnan informerats om att hon måste

meddela försäkringskassan i händelse ett ideellt uppdrag tillkommer eller ändras i

omfattning. Någon sådan ansökan har såvitt känt inte inkommit från Christina

Bladh. Genom årliga underrättelser om beslut om sjukersättning har

försäkringskassan informerat Christina Bladh om att hon har en skyldighet att

genast anmäla till försäkringskassan om hennes arbetsförmåga skulle förbättras

samt att hon under vissa förhållanden kan ansöka om att förvärvsarbeta under

begränsad tid och samtidigt behålla sitt sjukbidrag. I besluten angavs vidare att ett

sjukbidrag i ett sådant fall kan vara vilande helt, eller till en fjärdedel, till hälften

eller till en fjärdedel. – Christina Bladh har under perioden 2002 – 2009 arbetat som

kontorist och allt i allo för Panrab och Panrab Energi. Thomas Bladh och Christina

Bladh har tagit ut stora ersättningar från dessa företag, bl.a. genom lön och uttag.

Stora kontantuttag har gjorts från Panrabs konto varefter beloppet förts över till

Christina Bladhs konto, bl.a. togs 498 000 kr ut under år 2007. I årsredovisningen

för Panrab för år 2002-07-01 – 2003-06-30 har Christina Bladh, som undertecknat

handlingen med Thomas Bladhs namn, angett att en kvinna är anställd i bolaget.

Detta kan inte syfta på någon annan än henne själv. Detsamma har angetts i

efterföljande årsredovisningar. I förvaltningsberättelsen för Panrab avseende

räkenskapsåret 2006-07-01 – 2007-06-30 har Christina Bladh, som undertecknat

med Thomas Bladhs namn, angett att bolaget ”drivs gemensamt av makarna

Christina och Thomas Bladh” och att ”företagets know-how sitter i Christina och

Thomas Bladhs kunskap om marknaden och förutsättningar för en så effektiv

23


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

hantering av miljöavfall som möjligt.” Detsamma anges i en senare

förvaltningsberättelse. Vid ett möte med likvidatorn den 21 oktober 2008 har

Christina Bladh uppträtt som ombud för Panrab. Sedan år 2005 har Christina Bladh

vidare suttit med i styrelsen för insamlingsstiftelsen till Nicklas Bladhs minne och

haft hand om betalningar m.m. för stiftelsens räkning (se åtalspunkt 1). Hennes

sjukbidrag upphörde i juni 2009.

Christina Bladh har förnekat gärningarna. Hon har förnekat att hon skulle ha

lämnat oriktiga uppgifter om hälsoläge eller arbetsförmåga utan hon har varit sjuk

under hela den angivna perioden. Hon har till utveckling av inställningen till åtalet

anfört bl.a. följande. Hon har varit sjukskriven sedan 1998/99 på grund av

reumatiska besvär och liknande, och år 2002 dog hennes son vilket påverkade

henne kraftigt. Att hon på grund av detta saknat arbetsförmåga framgår av flera

läkarintyg. Det är riktigt att angivna belopp har betalats ut och att hon under

perioden varit sjukskriven till 100 procent. Hon frågade juristen Harald Antonsen

om det var möjligt att arbeta i mindre utsträckning trots att hon var sjukskriven.

Harald Antonsen kollade upp detta och återkom med beskedet att hon kunde arbeta

några timmar i veckan och ändå få full sjukersättning. När det gäller arbetet för

stiftelsen fungerade detta mest som en terapi för henne. Arbetet för stiftelsen bestod

främst i att hon skickade handlingar vidare till bokföraren eller till juristen

Madeleine Johansson. Hon har inte haft kontakt med stiftelsens revisor. Hon

engagerade sig också i andra ideella sammanhang, bl.a. skrev hon en bok. Även

detta fungerade som rehabilitering för henne. I Panrab arbetade hon bara ett fåtal

timmar per vecka, genom att fakturera. När det gäller uppgifterna i

förvaltningsberättelsen har hon uppfattat att hon i egenskap av delägare skulle stå

som anställd. Hon har inte granskat förvaltningsberättelsen och hon har inte

uppburit lön från Panrab. Det konto som åklagaren påstår är hennes används av hela

familjen. Hon har inte haft något konto vid sidan av. Det stämmer att hon haft

uttagsrätt. Av ett yttrande från försäkringskassan framgår att hon ägt rätt att pröva

på att arbeta med hel sjukersättning under förutsättning att arbetet inte överstiger

24


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

fem timmar per vecka. Detta är innebörden av begreppet ”i det närmaste helt

arbetsoförmögen”.

Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning liksom förhör med Thomas

Bladh och Robert Bladh samt vittnesförhör med juristen Madeleine Johansson och

Ulrica Otter, som är kontrollutredare vid försäkringskassan. Christina Bladh har

åberopat vittnesförhör med Joakim Bladh.


Har Christina Bladh lämnat oriktiga uppgifter till försäkringskassan?

Det är utrett att Christina Bladh under den i åtalet angivna tiden erhållit full

sjukersättning, allt uppgående till de av åklagaren angivna beloppen.

Christina Bladh har i upprepade ansökningar till försäkringskassan angett att hon

helt saknar arbetsförmåga och att det över huvud taget inte finns några

arbetsuppgifter som hon klarar av. Hon har i vissa ansökningar även angett att hon

inte har någon bisyssla. I någon ansökan har hon som svar på frågan vilket arbete

hon hade åren innan arbetsförmågan blev nedsatt angett att hon varit kontorist och

allt-i-allo på Panrab. Det framgår redan av hennes egna uppgifter att hon under den

i åtalet angivna tiden i viss utsträckning utfört ekonomiska och administrativa

arbetsuppgifter för Panrabs och Panrab Energis räkning samt att hon varit

styrelsemedlem i stiftelsen vilket utgör en bisyssla. Hon har alltså lämnat oriktiga

uppgifter i sina ansökningar till försäkringskassan.

Har de oriktiga uppgifterna gett upphov till skada för försäkringskassan och

vinning för Christina Bladh?

25


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Frågan är då om vilseledandet gett upphov till skada för försäkringskassan och

vinning för Christina Bladh. En förutsättning för detta är att försäkringskassan, om

Christina Bladh lämnat sanna och fullständiga uppgifter, hade betalat ut lägre

belopp än vad som kommit att betalas ut. Av 7 kap. 2 § i den numera upphävda

lagen om allmän försäkring framgår att en försäkrad vars arbetsförmåga är helt eller

i det närmaste helt nedsatt får full sjukersättning. I förarbetena till bestämmelsen

(prop. 1997/98:111 s. 47) anges att arbetsförmågan ska vara i det närmaste helt

nedsatt när den är nedsatt med minst sju åttondelar, motsvarande fem timmar i

veckan.

Det har ålegat Christina Bladh att anmäla även arbetsförmåga som understiger fem

timmar i veckan liksom om hon genomfört arbetsträning. Av bl.a. de uppgifter som

kontrollutredaren vid försäkringskassan Ulrica Otter lämnat framgår att

bedömningen av om sjukersättning alltjämt ska utgå inte görs enbart på grundval av

hur många timmar som arbetas utan även i beaktande av förmågan att försörja sig

och den tidigare inkomsten. Ulrica Otter har uppgett att Christina Bladh vid tre

tillfällen, nämligen 2001, 2005 och 2008, erbjudits arbetsträning men att Christina

Bladh vid samtliga tillfällen avböjt med hänvisning till att hon varit i för dåligt

skick för att arbetsträna och att när möten för att planera arbetsträning satts ut har

Christina Bladh uteblivit.

Christina Bladh har uppgett att hon arbetat mindre än fem timmar i veckan. Thomas

Bladh har uppgett sig inte kunna uttala sig om i vilken omfattning Christina Bladh

arbetat. Robert Bladh har uppskattat att Christina Bladh arbetat ungefär halvtid. Av

intresse är Fredrik Weiners uppgift att bokföringen i Panrab bestod av 70-80

verifikationer per månad och något mindre i Panrab Energi samt i stiftelsen 30-40

verifikationer per år. Av åberopad förvaltningsberättelse för Panrab för

räkenskapsåret 2002/03, vilken upprättats på grundval av uppgifter från Christina

Bladh och undertecknats av henne med Thomas Bladhs namn, framgår att

medelantalet anställda varit 1,25, varav 1,00 varit män. Eftersom bolagets enda

26


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

anställda under denna period varit Thomas Bladh och Christina Bladh måste 0,25

syfta på Christina Bladh. I noterna till årsredovisningen för räkenskapsåret 2005/06

anges att antalet anställda under perioderna 2004/05 och 2005/06 varit två, varav en

man och en kvinna. I förvaltningsberättelsen för Panrab för räkenskapsåret 2006/07,

vilken också upprättats på grundval av uppgifter från Christina Bladh, anges att

bolaget ”drivs gemensamt av makarna Christina och Thomas Bladh” och att dess

”know-how sitter i Christina och Thomas Bladhs kunskap om marknaden och

förutsättningar för en så effektiv hantering av miljöavfall som möjligt.” Liknande

uppgifter har lämnats i senare förvaltningsberättelser. Vidare har Christina Bladh

gjort inte obetydliga löneuttag ur bolagen och därtill stora kontantuttag vilka inte

verifierats. Sammantaget anser tingsrätten att angivna omständigheter visar att

Christina Bladhs engagemang och arbetsinsats i bolagen varit betydligt större än

vad hon själv gjort gällande.

Utredningen visar enligt tingsrättens mening att Christina Bladh i inte obetydlig

omfattning fortsatt arbeta med samma arbetsuppgifter som hon haft före

sjukskrivningen i ett företag som hon själv äger till hälften och att hon flera gånger

avböjt alla erbjudanden om arbetsträning. Det får därmed anses utrett att hon haft en

inte obetydlig arbetsförmåga. Det är mot denna bakgrund klarlagt att de felaktiga

uppgifter hon lämnat i vart fall i viss utsträckning lett till vinning för henne och

skada för försäkringskassan.

Har Christina Bladh haft uppsåt till gärningen?

Av åberopade handlingar framgår att Christina Bladh i samband med varje ansökan

tydligt informerats om att hon måste anmäla till försäkringskassan om hon har

förmåga att utföra något som helst arbete. Den information som har lämnats är

utformad på ett sådant sätt att den inte kan missförstås. Christina Bladh har således

haft uppsåt till att hon lämnat felaktiga uppgifter. Av vad som nyss anförts framgår

27


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

även att hon haft uppsåt till att hennes agerande medfört vinning för henne och

skada för försäkringskassan.

Rättsvillfarelse?

Christina Bladh har invänt att hon förlitat sig på ett besked från den numera avlidne

juristen Harald Antonsen med innebörd att hon fick arbeta fem timmar i veckan

utan att anmäla detta till försäkringskassan. Som Ulrica Otter anfört är denna

uppgift felaktig då all förbättring av arbetsförmågan måste anmälas till

försäkringskassan.

En gärning som någon begår i villfarelse om dess tillåtlighet ska enligt 24 kap. 9 §

brottsbalken inte medföra ansvar om villfarelsen av någon orsak var uppenbart

ursäktlig. Har ett lagstridigt handlande föregåtts av kontakt med någon privat

sakkunnig, som gett ett som det visar sig felaktigt besked, bör mycket stor

restriktivitet vid bedömningen av straffrättsvillfarelsen iakttas (se Berggren m.fl.,

Kommentar till brottsbalken, 24 kap. 9 §, Zeteo). Ansvarsfrihet bör enligt samma

kommentar kunna inträda endast i de fall det rör sig om ett förhållandevis lindrigt

brott, det inte finns någon naturlig myndighet att vända sig till, rådgivaren har

specialkunskaper och i övrigt är seriös samt det råd han gett framstår som väl

övervägt och rimligt. Eftersom Christina Bladh lätt hade kunnat vända sig till

försäkringskassan för att få besked i frågan kan hon inte undgå ansvar med

hänvisning till straffrättsvillfarelse.


Varje tillfälle som Christina Bladh ansökt om sjukbidrag och som omfattas av åtalet

framstår som en i tid och rum klart avgränsad händelse. Varje gärningstillfälle ska

därför bedömas som ett brott.

28


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Vid bedömningen av om ett brott av detta slag ska bedömas som grovt ska beaktas

bl.a. om den tilltalade handlat enligt en brottsplan eller gärningarna annars kan ses

som delar av ett systematiskt brottsligt förfarande (se rättsfallet NJA 2007 s. 973).

Tingsrätten anser att det inte framkommit att Christina Bladh inledningsvis skulle

ha handlat med stöd av en brottsplan men att hennes handlande med tiden kommit

att ske systematiskt. När det gäller vilket sammanlagt belopp som gärningarna

avsett bör beaktas att det inte närmare har kunnat utredas vilken grad av

arbetsoförmåga och därmed rätt till ersättning som Christina Bladh haft.

Utredningen ger dock tillräckligt stöd för att konstatera att det sammantaget varit

fråga om ett betydande belopp. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att

brotten ska bedömas som grova.

Enligt 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken ska straff

bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, men att om annan lag

gäller när dom meddelas, den lagen ska tillämpas om den leder till frihet från straff

eller till lindrigare straff. Eftersom straffskalan för grovt bidragsbrott sträcker sig till

fängelse fyra år jämfört med fängelse sex år för grovt bedrägeri bör åtalet i denna

del i dess helhet bedömas enligt bidragsbrottslagen.

Åtalspunkt 7 (skattebrott)

Åklagaren har anfört bl.a. följande. Christina Bladh är ställföreträdare för Panrapp

Energi och Återvinning AB. Bolaget har den 7 juli 2010 genom Christina Bladh

lämnat deklaration för mervärdesskatt för perioden januari till mars 2010, enligt

vilken den mervärdesskatt som ska betalas har angetts till noll. Deklarationen

undertecknades av Christina Bladh. Vid revision har framkommit att utgående

mervärdesskatt skulle ha redovisats med 249 502 kr och ingående mervärdesskatt

med 84 247 kr. Vid revision har en skattedeklaration påträffats bland

räkenskapsmaterialet, med korrekta belopp ifyllda. Denna deklaration har inte getts

in till Skatteverket. Vid revisionen har även framkommit att Christina Bladh bokfört

29


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

flera privata kostnader i bolaget, bl.a. inköp av mat, kläder och dator samt kostnad

för frisör, vilket visar på ett skatteundandragande syfte.

Christina Bladh har förnekat brott. Hon har bekräftat att angivet belopp har

undandragits men har förnekat att hon skulle ha haft uppsåt till att redovisning skett

med för lågt belopp. Hon har till utveckling av inställningen till åtalet anfört bl.a.

följande. Hon har skickat alla kvitton och underlag till bokföraren med instruktion

att bokföra allt som är avdragsgillt och ta upp resten som lön. Det har varit

bokförarens uppgift att avgöra om en kostnad varit avdragsgill eller inte. Varje

månad kom en deklarationsblankett för mervärdesskatt som skulle fyllas i och

skrivas under. Christina Bladh skrev på deklarationen men fyllde inte i några siffror.

Hon skickade sen blanketten till bokföraren, som i sin tur fyllde i siffrorna och

skickade in deklarationen till Skatteverket. Detta är den normala rutinen i små

företag. Hon har alltså inte lämnat felaktiga uppgifter eller haft något

skatteundandragande syfte.

Åklagaren har åberopat omfattande skriftlig bevisning samt vittnesförhör med Pia

Svanberg och Kjell Åke Johansson, som båda utfört bokföringsarbete åt bolaget,

skatterevisorn Leif Gustafsson och juristen Madeleine Johansson.


Det är utrett att Christina Bladh varit ansvarig för skatteredovisningen i Panpapp

AB och att en deklaration med oriktiga uppgifter getts in till Skatteverket, med följd

att fara för skatteundandragande med det av åklagaren angivna beloppet har

uppstått.

Christina Bladh har angett att hon skrev på en blank skattedeklaration och skickade

den till Kjell Åke Johansson för att denne i sin tur skulle fylla i beloppen och skicka

in deklarationen till Skatteverket. Kjell Åke Johansson, vars uppgifter tingsrätten

30


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

saknar anledning att ifrågasätta, har emellertid berättat att Christina Bladh instruerat

honom att inte skicka in skattedeklarationerna eftersom det saknades pengar att

betala mervärdesskatten med. Kjell Åke Johansson har vidare uppgett att den med

siffran noll ifyllda skattedeklarationen som ingetts till Skatteverket

(tilläggsprotokollet, s. 254) inte fyllts i av honom då han inte känner igen handstilen

och han vet att han inte skulle fylla i något belopp i rutan på blankettens nedre

högra del. Han känner däremot igen sin handstil på den skattedeklaration för samma

period som påträffats hos Christina Bladh i samband med revision

(tilläggsprotokollet, s. 256). Tingsrätten finner genom Kjell Åke Johanssons

uppgifter utrett att Christina Bladh skickat en påskriven blank skattedeklaration till

Kjell Åke Johansson, som fyllt i den med korrekta belopp och skickat tillbaka den

till Christina Bladh, som dock valt att i stället ge in en skattedeklaration med

beloppet noll angivet.

Christina Bladh har alltså uppsåtligen handlat på det sätt som åklagaren angett, med

följd att fara för skatteundandragande uppstått med av åklagaren angivet belopp.

Hon ska således dömas för skattebrott.

Påföljdsfrågan

Christina Bladh förekommer under ett avsnitt i belastningsregistret. Hon dömdes

den 7 september 2007 för bokföringsbrott från den 1 juni 1998 till den 31 december

1999 till villkorlig dom. Hon har av frivården bedömts lämplig för samhällstjänst.

Det samlade straffvärdet för de brott som Christina Bladh döms för är så högt att

någon annan påföljd än fängelse inte är aktuell. Påföljden ska därför bedömas till

fängelse.

31


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Skadeståndsfrågan

Christina Bladh har bestritt skadeståndsanspråket med hänvisning till sin inställning

i skuldfrågan samt har uppgett sig inte kunna vitsorda något belopp, dock att sättet

att beräkna ränta har vitsordats.

Vid den bedömning som tingsrätten gjort i skuldfrågan avseende åtalspunkt 1 är

Christina Bladh skadeståndsskyldig i förhållande till stiftelsen. Det är utrett att

brottet gett upphov till i vart fall det belopp som yrkats. Hon ska därför förpliktas att

betala skadestånd i enlighet med stiftelsens yrkande. Räntan är vitsordad.

Kvarstad

Christina Bladh har bestritt yrkandet om kvarstad.

Tingsrätten har den 16 september 2011 förordnat om kvarstad på så mycket av

Christina Bladhs egendom att stiftelsens anspråk på skadestånd, som uppgår till 1,9

miljoner kr, kan antas bli täckt vid utmätning. Tingsrätten har efter att

huvudförhandlingen avslutats beslutat att kvarstad alltjämt ska gälla på ett belopp

om 1,5 miljoner kr.

Christina Bladh åläggs genom domen att betala skadestånd med 1,5 miljoner kr.

Skälen för kvarstad kvarstår alltjämt. Yrkandet ska därför bifallas.

Frågan om näringsförbud

Christina Bladh har bestritt yrkandet med hänvisning till inställningen i skuldfrågan.

Christina Bladh har i egenskap av näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat

henne i näringsverksamhet och hon döms nu för omfattande ekonomisk brottslighet.

32


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

Eftersom Christina Bladh döms för bl.a. brott för vilket inte är föreskrivet lägre

straff än fängelse sex månader ska näringsförbud anses påkallat från allmän

synpunkt, om inte särskilda skäl talar mot det. Några sådana särskilda skäl har inte

framkommit. Christina Bladh ska mot denna bakgrund meddelas näringsförbud.

Tiden för näringsförbudet kan begränsas till fyra år.

Eftersom det är uppenbart att grund för näringsförbud finns bör näringsförbud

meddelas till dess frågan slutligt har avgjorts.

Frågan om reseförbud

Det finns alltjämt risk att Christina Bladh undandrar sig straff. Tingsrättens tidigare

meddelade beslut om reseförbud ska därför gälla till dess att domen vunnit laga

kraft.

Övriga frågor

Leif Almqvist har yrkat ersättning för 144 timmars arbete. Åklagaren har uppgett

sig inte ha något att erinra mot anspråket. Tingsrätten bedömer att den nedlagda

tiden i beaktande av målets karaktär får anses rimlig och att anspråket är skäligt.

Den av Jan Ahlström yrkade ersättningen får anses skälig.

Eftersom Christina Bladh döms till ett långt fängelsestraff samt i beaktande av vad

som framkommit om hennes ekonomiska förhållanden ska kostnaderna för

försvarare och målsägandebiträde stanna på staten.

Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brottet ska Christina Bladh betala avgift

enligt lagen om brottsofferfond.

33


Avdelning 1 DOM

2011-12-28

B 13014-11

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 400)

Överklagande ska vara ställt till Hovrätten för Västra Sverige och ha inkommit till

tingsrätten senast den 18 januari 2012.

Kenneth Truedsson

Avräkningsunderlag, se aktbilaga

34


INKOM: 2011-11-21MÅLNR: B 13014-11AKTBIL: 34

Bilaga 1

Bilaga

www.domstol.se

DV

400 •

2008-1

1 •

Pro

du

cera

t av

Dom

sto

lsver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska

hovrÄtten fÖr mål nr vÄstra sverige 2012-07-05...2012/07/05 · 2012-07-05 b 1238-12 avdelning...

Documents