hundens varld nr 12 & 1 2012

96
HUNDENS VÄRLD nr 1 2012 DECEMBER-JANUARI 3:e ÅRET nr 12 2011 -

Upload: hundens-utbildningsakademi-ab

Post on 25-Mar-2016

238 views

Category:

Documents


2 download

DESCRIPTION

Nya numret av Hundens Värld ute nu. Extra tjockt dubbelnummer.

TRANSCRIPT

Page 1: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

1

HUND

ENS V

ÄRLD

nr

1 20

12DECEMBER-JANUARI

3:eÅRET

nr 12

201

1 -

Page 2: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

2

HUNDENS VÄRLDNr 12 2011 december

- Nr 1 2012 januari

Årets bragdhund

s. 30

Ny ras i Sveriges. 94

Kooiker-hondjes. 32

Hund & Människa

Stockholms hundmässa....................12

Stafettpinnen till MyDog....................14

MyDog vinnare...................................16

En hundägares reflektioner 3.............18

2011 års bragdhund...........................30

Schäfern på tredje plats.....................60

Olyckor med hundar...........................63

2011 års narkotikasökhund................72

2011 års polishundar..........................78

Träning & Beteende

Grundpositioner i RallyMix...................24

Bästa vänner trots olikheter..................52

Forskning & Vetenskap

Hundar och aggression........................82

Shopping & Produkter

Aktiveringshjälpmedel..........................68

Valpar & Avel

Genetik och hälsa hos hund.................26

RallyMixs. 24

Page 3: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

3

innehåll:

Rehabs. 29

Aggressions. 82

Hälsa & Friskvård

Rehabilitera din hund...........................29

Giardiasis.............................................56

Sätt hunden på diet.............................74

Recenssioner & Tester

Produkttest: Orbiloc safety light..........70

Insändare & debatt

Insändare...............................................6

Debatt: valpfabriker och lurendrejeri......8

Raser & Typer

Nederlandse kooikerhondje.................32

Rasstandard för kooikerhondje...........40

RAS för kooikerhondje........................46

Smått & Gott

Ledare....................................................5

Nyheter.................................................10

Månadens bild......................................28

Hundens Värld tackar............................96

Omslagsbild:Jonas MårtenssonHundstjärna: Gips

Page 4: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

4

Vi var på My Dog i januari och fick då förfrågan om vi inte kunde hålla yrkesutbildningar även i Göteborg.Varför inte? Vi har vårt ursprung i såväl Stock-holm som Göteborg, så det är klart att vi förut-om att vi finns i Skåne, även skall finnas på plats i Sveriges två största städer.

I april startar vi därför vår första utbildning i Göteborg. Varmt välkommen!

Instruktörsutbildning StockholmStart den 16-17 april 2012

Helg 1 Introduktion, praktik och teoriHelg 2 Praktik och teori, fortsHelg 3 KlickerträningHelg 4 InlärningspsykologiHelg 5 EtologiHelg 6 Klickerinriktning 1Helg 7 Klickerinriktning 2Helg 8 Raskunskap & pedagogikHelg 9 Hundens hälsa & Eget företagandeHelg 10 RallyMixHelg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hundHelg 12 Instruktörens rollHelg 13 Examination

Yrkesutbildning - nu även i Göteborg!

www.hundisverige.se

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt special-område.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklam-pelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när ut-bildningen är slut.

Kursstart16-17april2012

Page 5: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

5

LedareÄr du uppfödare? Nu finns det möjlighet för kennlar att annonsera på ett väldigt för-månligt sätt. För endast 500 kr får du en stående annons för hela 2012, oavsett när du vill börja annonsera. Du får plats på vår kennelannons-sida, och kan på det viset få många att klicka rakt in på din sida.

Vi har börjat simma med våra hundar, för att en hund som älskar att simma skall få göra sin favoritsysselsättning även på sommaren, och med tre andra hundar för att vi helt enkelt vill lära dem att sim-ma, eftersom de inte själva har kommit på att de vågar. Vi har valt vårt sim med om-sorg, men vi tror inte att det är så känt att man faktiskt skall göra det.

Vi har varit inne på det tidi-gare i tidningen, att man skall kolla upp utbildningsanord-

nare och hundinstruktörer. Men också att olika hundtit-lar inte är skyddade, utan att vem som helst kan kalla sig både hundpsykolog, hundin-struktör och etolog.

Men visste du att vem som helst kan starta rehabilite-ring för hundar i form av ett sim eller en waterwalk. Man behöver alltså inte ha någon som helst utbildning, eller bara ha gått en helgkurs, för att kunna utge sig för att rehabilitera en hund. Genom ren okunskap kan man på det sättet göra livet surt för en hund och faktiskt förvärra skadan. Just detta hände mig för några år sedan, då min hund med patella luxu-ation blev sämre efter att simmat på ett sim där ingen utbildning fanns.

Låt inte detta hända din hund!

Natasja Ravenklint

HUNDENS VÄRLD

lKO

MM

en

Til

lKontakt

Mejl:[email protected]

Adress:Nyvångsvägen 59298 93 Huaröd

Tele:0760-475 470

Prenumeration

Gratis prenumeration:[email protected]

Hemsida:www.hundensvarld.se

Redaktion

Chefredaktör:Natasja Ravenklint

Ansvarig utgivare:Asta Sjöberg

Annonsering:

Malvina [email protected]

Upphovsrätt:

Allt material är skyddat en-ligt upphovsrättslagen, men ni får väldigt gärna använda er av tidningen för till exem-pel utbildning eller diskus-sionsunderlag, så länge det framgår att det kommer från Hundens Värld.

Page 6: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

6

Svar till Vivian Nilsson (som skrev debattartikel i förra numret av Hundens Värld, med titeln ”Jag har en dröm...”)

Jag hoppas verkligen din dröm besannas för då skulle även min dröm komma en bit på vägen. Förutom hårda krav på uppfödare och deras avel önskar jag även hårda krav på djurägare, framförallt hundägare, med bl.a. någon form av hundkörkort. Det ska inte vara en rättighet att ha djur. Jag undrar bara hur vi går från dröm till handling? Men, en ytterligare aspekt: Jag värderar alla hun-dar lika, renrasiga eller inte, svenska eller inte, men jag anser att blandrasaveln ska förbjudas (om detta kan ske utan risk för eventuella valpars liv). Den enkla anledningen är att renrasiga hundar är dyra och blandraser är billiga, vilket innebär att vem som helst kan spontanköpa en valp och inte alltför sällan blir det någon ”kamphundskorsning” som hamnar hos en högst olämplig djurägare. Min personliga känsla är även att uppfödare av renra-siga hundar oftare är seriösa med sitt arbete och noga med var valparna hamnar. Jag kan helt enkelt inte se att blandrasaveln för med sig något gott, det finns ingenting som tyder på att blandraser skulle vara friskare (det är inte heller svårt att hitta kennlar som sätter hälsan före utställningsmeriter) och det finns så pass många raser att det inte bör finnas behov av att ”skapa nya” hemma i trädgården. Om utbudet av valpar dessutom minskar tror jag upp-födarna kommer att sålla hårdare (eller överhuvud-taget) bland intressenterna. Som sagt, det är ingen rättighet att ha hund! MvhCaroline, ”kamphundsägare”

Hej Caroline och alla andra läsare!

Så roligt att du svarade på debattartikeln från förra numret!

När det gäller hundkörkort, vilket vi brinner väldigt starkt för, så finns det ett mycket bra koncept re-dan. I USA, dess hemland, heter det Canine Good Citizen, i Sverige heter samma koncept Hundmed-borgartestet.

I stället för att införa restriktioner för raser, vilket inte faller väl ut enligt de försök som gjorts på olika håll i världen, är det mycket bättre att satsa på utbildning av hundägare och krav på oss som har hund.

Något som vi ser som ett problem är att vi som vill samma sak nu börjar motarbeta varandra, vilket inte kommer att gynna hundarna. Alla borde arbeta för ett och samma körkort, istället för att knåpa ihop egna test, vilket sker just nu. På det sättet kommer inget av testen att få någon betydelse. Vem skulle bry sig om att ta körkort om det du tog inte visade sig vara legalt?

Canine Good Citizen är framtaget av Amerikanska Kennelklubben och har varit i bruk under många år, man har testat 500.000 hundar och i USA är det en mycket viktig företeelse, som är känt av alla.

Vi hoppas att den svenska motsvarigheten Hund-medborgartestet kommer att få liknande betydelse i Sverige. Vi hoppas att ni som brinner för ett hund-körkort hjälper till att sprida kunskap om detta till alla ni känner.

www.hundmedborgartestet.se

Tack för en rolig tidning :) Extra nöjd blev jag när jag läste om min älskade ras Staffordshire Bullter-rier, tack ska ni ha för att ni hjälper till att sprida en positiv syn på dessa underbara hundar!Mvh Linda/ Arvika

Hej Linda och alla andra läsare!Så roligt att du gillar Hundens Värld och att du blev glad över rasspecialen. Vi tackar Zarah Tillgren lite extra för hennes presentation, och för att vi fick in så väldigt många fina bilder!

MvhNatasja och Malvina

Foto: Maria Härdig

Insändare & Debatt

Månadens insändare

Page 7: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

7

Månadens insändare

Insändare & Debatt

Hejsan,

Läste insändare i tidigare nummer av Hundens Värld om någon som inte blivit nöjd med sin utbildning till hundinstruktör. Jag råkade nämligen ut för samma sak. Tyckte väl ändå att jag kollat upp företaget bra och fick även referenser från elever. Nu har det dock uppdagats att jag fick referenser som egentligen hade så stor betydelse. En annan sak som skrämmer mig är att så många idag pratar om att de bara använder sig av positiva träningsmetoder. Personligen tycker jag inte att vattenspruta är speciellt positivt. Kan inte ni på Hundens Värld skriva något om utbildningar inom hundvärlden. Många av oss lägger ut stora summor pengar men får väldigt lite tillbaka. Man blir liksom lo-vad guld och gröna skogar men känns mer som det slutar med tenn och en liten asfalts stump.

Hälsningar, Gretchen W

Svar: Hej Gretchen,

Det är så sorgligt att få denna typ av insändare då man verkligen lider med dig. Vi kan dessvärre inte och kommer dessvärre inte uttala oss om utbildare inom hundvärlden då vi själva ej kan se oss som opartiska. Mitt svar blir åter att verkligen kolla upp vederbörande företag innan och nöj dig inte med referenser som du får tillskickade. Begär att få komma i kontakt med ett antal elever, på så sätt kan du förhoppningsvis själv sålla ut i bland referenserna.

När det gäller vilken typ av träningsmetod vederbö-rande utbildningsföretag använder sig av så är svaret åter igen att försöka luska ut så mycket som möjligt innan man anmäler sig. Idag då det finns ett mycket bredare utbud av utbildare till hundinstruktör m.m så växer samtidigt risken att man tyvärr hamnar fel.

Det jag kan säga som tröst är att det finns ett fåtal men samtidigt riktigt bra utbildare i Sverige. Förhoppnings-vis så hittar du rätt nästa gång, kanske inte mycket till tröst med jag lovar, de finns!

Mvh,Malvina Ravenklint

Hej Hundens Värld,

Kan vem som helst få skriva åt tidningen? Måste man ha någon slags journalistisk kunskap?Det har inte jag men tycker det är jätteroligt att skriva.

Tack för en jättebra tidning!

Från Tilda S

Hej Tilda och alla andra läsare!Det är klart att vem som helst som har något att be-rätta väldigt gärna får skriva i Hundens Värld! Det är bara att ta fram den kreativa sidan och sätta sig vid datorn och påta ihop något som ni är intresserade av, för sådant brukar även intressera andra!

Tack för berömmet av tidningen,

MvhNatasja och Malvina

Hej!

Jag tänkte bara meddela att jag har fått valpar, och vill på det här sättet glädja andra med min glädje!

MvhChristina Hurtig, Frejahusets kennel

Hej Christina och alla andra läsare!Grattis till valparna, de måste vi naturligtvis dela med oss av!Mvh Natasja och Malvina

Page 8: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

8

Nu matas vi från media igen om hundar, som är utsatta för vanvård och vi undrar ännu en gång hur detta kan få fortsätta i vårt avlånga land. Det finns på flera håll i landet s.k. Valp-fabriker, som producerar valpar på löpande band. Elva valpkullar på ett kalenderår har vi vetskap om, och en stilla undran infinner sig – är detta verkligen rimligt – för att socialisera dessa avkommor finns det inte tid för utan de blir i stort sett ”förvildade” och man säljer dem för dryga 8000 kr från parkeringsplatser,

till olika adresser i Norge m.m. Bonus är ofta ”löss” på dessa stackars valpar. Är detta det hundsverige vi vill ha eller är KÖPARNA dum-ma i huvudet ?!?Nu har vi inom BLANDIS läst och sett om ännu ett fall av vanvård, där 31 hundar farit illa och gjort så under lång tid. Detta verkar då vara en familj, som inte sålt en massa valpar, utan behål-lit och det tycks ha växt dem över huvudet. Det är glädjande att polis och inspektörer reagerar, men de borde också reagera på andra fall i Sve-

valpfabriker& lurendrejeri

Av Vivian Nilsson, Blandis.se

Insändare & Debatt

Foto: Shutterstock

Page 9: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

9

Insändare & Debatt

rige. Vi frågar oss varför det inte finns något som helst samarbete mellan Länsstyrelserna utan man behöver ”bara” flytta över länsgränsen för att fortsätta med sin verksamhet. Nu pratar vi om vad vi vill kalla ”valpfabriker”.

Detta är hundar som inte registreras någonstans och vanligtvis är det blandrashundar, men också små renrasiga hundar typ Chihuahua m.fl. An-nonsering på Blocket och även i Norges motsva-righet fylls med hundar födda i Sverige. Ofta står det att det är registrerade hos Jordbruksverket, och köparna tror att hundarna då är registrerade. Köparna har inte kunskapen om att Jordbruks-verkets register är ett hundägarregister, där lagen säger att alla hundar, som uppnått fyra (4) måna-ders ålder skall registreras med en ägare. Upp-födare registrerar sin som ägare till sin valpkull (vilket är helt korrekt) MEN HUNDEN ÄR INTE REGISTRERAD UTAN BARA ÄGAREN. Ägarska-pet styrks med hundens/valpens ”chipnummer” och för rasrena hundar finns en raskod, men för blandraser enbart en gemensam ”kod” och des-sa kan då väga vad som helst mellan 1 kg – 80-90 kg. Det säger absolut ingenting om hunden. Detta innebär att säljare av hundar, lurar sina köpare att tro att hunden/valpen är registrerad.

Vi behöver utbilda köparen, för att undvika att våra hundar ”slit-&-släng”, så vi får bukt med denna ”omplaceringskarusell”, som många hun-dar hamnar i. Problemet är stort när det gäller blandraser, för att köpa en ”gullig valp” är inte tillräcklig kunskap, utan kunskap om de olika raser som finns i den hund man tänker köpa. Det räcker ändå inte utan man ska INTE köpa hund på parkeringsplatser eller liknande, inte nöja sig med enbart ett kvitto på betalningen utan ha ett ordentligt KÖPEAVTAL, med återköpsklausul osv.

Det finns alldeles utmärkta sidor på Internet om goda råd, när man har planer på att skaffa sig en ny familjemedlem. Googla på ”Köpa hund”, för det är ingen skillnad om du köper rashund eller blandrashund beträffande de råd som ges. Råden är inte tagna i luften utan något att verk-ligen ta till sig och läsa på INNAN man fullföljer köpet. Köper man en hund registrerad i BLAN-DIS, så finns den bland våra 5000 registrerade

hundar, om den inte finns där, så är det lurendre-jeri, vilket vi förstått förekommer. Vi har sysslat i 19 år med att registrera hundar och har inga s.k. ”slutna stamböcker”, men vi registrerar valpkul-lar och enskilda hundar, och vi har system för att få hundägarna att undersöka sina telningar. Det behövs samlade krafter från alla både hundorga-nisationer, djurskyddsorganisationer och myn-digheter för att vi ska kunna ge våra hundar den vård de är värda och ett mindre stressfullt liv.

HundensUtbildningsAkademi

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

www.hundisverige.se

Helsingborg

Instruktör: Andrée Carlsson

Page 10: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

10

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Nytt regelverkFrån och med 1 januari 2012 träder en mängd olika förändringar i kraft i olika tävlingsregel-verk.I utställningssammanhang kan, från årsskiftet, hundar som fått omdömet very good i kvali-tetsbedömningen få delta i konkurrensklass, om det inte finns minst fyra hundar som fått omdömet excellent.Hundar som deltar i avels- och uppfödargrup-per skall ha tilldelats lägst very good på aktuell utställning för att kunna delta.En svensk utställningschampion, som har de rätta provmeriterna, kan nu anmälas i bruks-/jaktklass.Det har också införts särbestämmelser för olika raser.Reglerna för viltspårprov har också ändrats. I öppen klass skall spårbörjan endast vara mar-kerad med att en yta på 25x25 meter finns ut-märkt, där hunden själv skall hitta spårstarten.

Svennska Kennlklubben uppmanar de som täv-lar att titta i de nya tävlingsbestämmelserna.http://www.skk.se/nyheter/2898/12/nya-regel-verk-fran-arsskiftet/

Källa: SKK

Polisen hämtade DallasEn dag ringde det på dörren hemma hos Gwen och Gunnar. Deras hund Dallas sprang som vanligt fram för att hälsa. Utanför dörren stod två poliser, som hade med sig papper från län-sstyrelsen om att hunden skulle avlivas. Några timmar senare var den lilla dvärgpudeln död 9 år gammal. Anledningen till avlivninsbeslutet var att Dallas ansågs lida.Bakgrunden är att Dallas behandlats för sin ar-tros under flera års tid. Artros är en successiv nedbrytning av ledbrosket. Under vintern hade hans hälsa gått lite upp och ner, men den da-gen polisen ringde på var Dallas pigg.Det visade sig att deras veterinär dagen in-nan ringt till länsveterinären och sagt att Dal-las led, vilket Gwen och Gunnar inte hade en aning om. En annan veterinär hade också gjort bedömningen att det var dags för avlivning, och då ryckte djurskyddsmyndigheten ut för att verkställa domen.Gwen och Gunnar har inte något emot polis-en, som de tyckte handlade på ett korrekt och mänskligt sätt. De är däremot mer tveksamma till veterinärens handlande.

- Vi fick inte yttra oss och hade ingen chans att försvara oss. Det ser jag som ett rättsöver-grepp. Vi anser också att veterinären har miss-brukat djurskyddslagen, säger de till Aftonbla-det.

Källa: Aftonbladet

Page 11: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

11

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Hund på krogenFrån och med nyår är det fritt fram att ta med hunden på restaurang i Finland. Lagen som förbjuder sällskapsdjur att komma in i livsme-delslokaler slopas nämligen.

- Det här är en stor förändring. Många hund- och kattägare har under de senaste åren frågat om vi inte kunde rucka på reglerna som för-bjuder dem att ta med husdjur på kaféer och restauranger. Nu slopas förbudet i samband med en större renovering av lagstiftningen om livsmedelshygien, säger Sebastian Hielm som är veterinärinspektör vid livsmedelssäkerheten på Jord- och skogsbruksministeriet till Huvud-stadsbladet.

- Synen på sällskapsdjur har också förändrats. Hunden är inte längre bara ett djur man tar med på jakt, utan i många fall en del av familjen som det är naturligt att man tar med på en kopp kaffe.

Det är dock fortfarande upp till ägarna om de vill ha djur på sitt ställe eller inte. I och med det-ta har Allergi- och astmaförbundet inte något att invända, eftersom de tror att det inte blir så många djurvänliga ställen.

- Ägarna är inte så dumma att de skulle utesluta en femtedel av befolkningen (djurallergikerna). Det är fritt fram att välja, säger professor Matti Hannuksela, expert på förbundet till Huvud-stadsbladet.

Det skall finnas en skylt vid dörren som visar vilka ställen som är djurvänliga, eller inte.

Källa: Huvudstadsbladet

Hundar dödas i UkrainaUkraina rustar för fotbolls-Em, det innebär att tiotusentals hemlösa hundar kommer att av-livas. Påtryckningar utifrån ledde dock till att massdödandet förbjöds i november. På Peta är man dock orolig för att förbudet inte kommer att efterlevas.

I Ukraina skall det finnas omkring en halvmiljon hemlösa hundar, och i sommar är det alltså fo-tbollsfest.

- I ett försök att visa världen en glamorös sida av hemlandet slaktas tusentals djur på order av ukrainska myndigheter, sade Mimi Bekhechi, chef för brittiska Peta till The Telegraph.

Hundarna avlivas med gift och bränns i ugn. Nu har man dessutom införskaffat en förbrän-ningsung på hjul för att man skall kunna täcka in större områden.

Europeiska fotbollsförbundet (Uefa) har fått stor påtryckning från djurrättsorganisationer och därför meddelade Ukrainas miljöminister att man skulle sluta att slakta hundar. Uefa lär också ha skänkt pengar för att man istället skall upprätta hundhem.

- Vi har just varit där. Inget har förändras, sade Louisa Schlepper vid tyska Peta nyligen.

Källa: DN

Page 12: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

12

Svenska Kennelklubbens internationella utställning Stockholm Hundmässa 2011 på Stockholmsmässan i Älvsjö avgjordes under söndagkvällen. Till årets Best in Show utsågs strävhåriga foxterriern Crispy Legacy med ägaren Agneta Åström från Helsingborg som också fött upp den vinnande hunden.Den hunduppfödare vars så kallade uppfödar-grupp (fyra hundar) vunnit flest pris under året tilldelas utmärkelsen ”Årets uppfödare”. I år blev det Heléne Hulthen och Maria Söderkvist med

kennelnamnet Cameron som fick utmärkelsen. Hundrasen de föder upp är irish softcoated wheaten terrier.

Junior handlingI samband med Stockholm Hundmässa 2011 avhölls nordiska mästerskapen i junior handling, en tävlingsgren för ungdomar som kan beskri-vas som ”konsten att visa en utställningshund”. Vinnare blev Victoria Gill från Norge medan lagtävlingen vanns av Sverige. I lördags vgjor-des också de svenska mästerskapen som vanns

stockholMs hundMässa- vinnare

Hund & Människa

Foto: Johan Frick-Meijer

Page 13: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

13

Hund & Människa

av 15-åriga Pernilla Lindström som därmed är kvalificerad för att tävla på den engelska utställ-ningen Cruft’s. Pernilla är född 1996 och kommer från Lammhult (Växjö Hundungdom).

FreestyleFreestyle är en slags lydnadsuppvisning till musik där hund och förare ska utföra rörelser i samspel med varandra och i takt med musiken. På lördagen avgjordes finalerna i Agria freestyle cup. Klass I vanns av Alexandra Widlund, Boll-näs BK som tävlade med border collien Eyemar-kers Floyde. Klass II vanns av Lovisa Andersson, Stockholm Södra BK med hunden Trolla. I klass III, som är den högsta klassen, gick Michaela Neiglick, Nacka HU.

LydnadLördagens lydnadsprov elitklass vanns av Mona Kjernholm, Varberg, som tävlade med border collien Vallhund Marvin. På söndagen vann Lena Björnsson från Skoghall med Navalls Tease, border collie.

Antal deltagare och besökareStockholm Hundmässa 2011 hade totalt 30 053 besökare. Hela 7 206 hundar för delade på 306 raser deltog i Svenska Ken nelklubbens årliga internationella utställning, som har hållits i Älvsjö på Stockholmsmässan sedan 1971. Utöver de hundar som deltog i utställningen fanns omkring 1 000 hundar på plats för att delta i tävlingsgre-nar som freestyle, lydnad och junior handling och för att visas på rasklubbstorget.

www.rastahundenshoppen.se • [email protected]

Page 14: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

14

Hund & Människa

Stafettpinnen till My DogVem blir Årets utställningshund 2011? Det får vi veta när ett års tävlande på ett stort antal nationella och internationella hundutställ-ningar avslutas med att vinnaren koras på mässan MyDOG som arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg 5-8 januari.

Nu är det klart vilka fem hundar som kvalificerat sig till prisutdelningen på MyDOG 2012. Vinna-ren ”Årets utställningshund” utses lördagen den 7 januari på MyDOG.

För första gången kan vi avslöja vilka fem hundar som tävlar om det prestigefyllda priset. Förutom äran fördelas prissumman på 20 000 kr, som Agria Djurförsäkringar skänker, till ägarna av de vinnande hundarna av 2011 års vackraste hund.

Knivskarp konkurrensHundar i varje vrå av Svenska Mässan Intresset för tävlingen är stort och konkurrensen knivskarp. Hundägarna har åkt landet runt för att visa upp sina älsklingar på olika utställningar. Så mycket prestige ligger bakom tävlingen och spänningen är stor inför prisutdelningen på MyDOG.

-MyDOG kommer som alltid att bli en fantas-tisk mötesplats för alla hundintresserade, både hundägare och utställare. Totalt kommer drygt 8 000 hundar av olika raser att medverka och hela Svenska Mässan invaderas av hundar av alla de slag. Höjdpunkten blir på lördagen när årets vackraste hund koras, säger Tommy von Bröm-sen, mässansvarig för MyDOG.

Inte nog med att Årets utställningshund 2011 utses på MyDOG – mässan är också starten på tävlingen om Årets Hund 2012.

Fem kandidaterDe fem kandidaterna till Årets Hund 2011 som kommer från Grästorp, Sjöbo, Långshyttan, Åkersberga och Helsingborg är följande:

Shiraz California Dreamin Ras: Saluki Ägare: Nicklas och Ingunn Eriksson Hemort: Grästorp

Smash Jp MillionaireRas: Pudel, toy Ägare: Mikael Nilsson och Fredrik Nilsson Hemort: Sjöbo

Page 15: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

15

Hund & Människa

Bahlamb´s Beaming Blue BeardRas: Old English Sheepodg Ägare: Ingela och Per Wallström Hemort: Långshyttan

Thornapple Mercury All Jacked UpRas: Australian Shepherd Ägare: Anna-Lena och Niklas Munkvall Hemort: Åkersberga

Crispy Legacy Ras: Strävhårig foxterrier Ägare: Agneta Åström Hemort: Helsingborg

Crispy Legacy var ju också den hund som tog hem Best in Show på Stock-holms Hundmässa i december, se förra uppslaget.

ResultatVann gjorde salukins Shiraz California Dreamin för andra året i rad.

Page 16: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

16

MY doGAv Natasja Ravenklint

Hund & Människa

- vinnare

På MyDog i Göteborg fanns det ett ovanligt första pris i hundsammanhang. Det fanns ett superBIS och vinnaren av detta vann en bil. Det gick nog ett sus genom publiken när detta faktum uppdages.Vinnaren blev en svart och vit newfoundland från Danmark. Problemet blev hur han skulle få hem priset. Själv hade jag gladeligen vunnit, men samtidigt kan jag se en fara med ett så stort pris. Konkurrensen kan nog hårdna, och det brukar sällan resultera i något bättre för hundarna. Man

får aldrig glömma bort att det är samma under-bara hund hela livet, oavsett om det blir en BIS vinnare som generar en bil, eller en hund som går urdåligt på utställning eller annan tävling. Dessvärre måste man fortfarande ibland påmin-na om det.

My Dog för vår del blev lite annorlunda det här året. Vi hade nämligen monter och hade där-för inte alls samma tid att gå runt och titta som vanligt. Men det mesta var sig dock likt. Genom

Page 17: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

17

Hund & Människa

montern fick vi däremot tillfälle att prata med prenumeranter, men också att träffa nya! Mon-tern hade vi tillsammans med Hundens Utbild-ningsakademi, Du och din hund hundprodukter och Hundkartan.

Dessvärre hade jag inte möjlighet att titta på freestyletävlingarna i år, det som i vanliga fall är höjdpunkten på My Dog.

Den officiella freestyle tävlingen den 6 januari vanns av Anja Christiansen från Danmark med border collien Queeny. Tvåa blev Marianne Aas från Norge med australian shepherden Vikki. Tredje platsen togs även den av en norska, Nina Restrup Strand med papillionen Rock.

Just denna rasrikedom tycker jag är fantastisk med freestyle. I resultatlistan hittas en border collie, tre australian shepherds, en shetland sheepdog, två papillion, två pumi, två afghan-

hundar, en pinscher, en shih tzu, en berger des pyrénées a poil long och en puli. Jämför det med vilket annat startfält som helst, så förstår ni vad jag menar!

MyDog 1 Internationella utställning gick av sta-peln den 5 och 7 januari. Best in show blev den strävhåriga foxterriern JWW-08 NORD V-11 SE UCH SE V-09 Crispy Legacy som ägs av Agneta Åström i Helsingborg (se förra uppslaget för bild).

MyDog 2 Internationella utställning den 6 och 8 januari vanns av New Foundlandshunden här bredvid, Very Fairweather’s U May Pick Me, som ägs av Einar Paulsen i Danmark, men som är im-porterad från Italien, och som alltså fick åka hem med en extra bil.

Andra resultat från tävlingen var dessvärre svåra att hitta, och publiceras därför inte.

www.duochdinhundprodukter.se

Page 18: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

18

Hund & Människa

Mayas valpar fem veckor gamla. Maya var fortfarande tvångsom-händertagen när bilden togs.

Hund & MänniskaHund & MänniskaHund & Människa

Foto: Shutterstock

en hundägares reflektioner 3Av Maja-Lena Erlandsdotter Larsson

Inget inger en sådan skräck som att prome-nera med fyrbenta och håriga vänner och inse att bajspåsarna ligger hemma i hallen. Speciellt på finare ställen, som i fiskelägena. Svetten lackar, blicken är stirrig. Varför ska så många vara ute i sina perfekt skötta trädgår-dar just idag, just nu? Tvätta en skinande bil? Ett febrilt sökande efter vad som helst som kan lindra oron påbörjas. Hundarna drar åt olika håll i sitt sökande efter lämplig plats. En bit plast från en soppåse vid ett husbygge räddar mig. För visst väljer Nanna en enligt henne synnerligen perfekt tolett på trottoaren, precis bakom däcket på en sprillans ny BMW. Cabriolet med sportpa-

ket. Extra fina och breda Nokian Hakkapelitta, äkta finsk kvalité. Snabbt fortsätter vi den nöd-vändiga men hektiska färden nedför smågatorna. Hjälp, jag längtar hem till skogen!

En mycket hundrädd manlig person bannade oss under en utflykt i det gröna på grund av en fyra månader gammal, och extremt lösgående och busig, flatcoated retriever. Lögnen räddade oss. Vi hade visst sett skylten om koppeltvång, eller rättare sagt alla tre. Mycket stora var de, och svåra att missa. Synd egentligen, för den valpen hade utgjort en fantastisk hundterapi för den rädde och ack så argsinte herren med käpp.

Foto: Shutterstock

Page 19: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

19

En  3/4  lång  oljerock/jacka.  Tillverkad  av  kraftigt  280  grams  tyg  som  behandlats  med  Microwax.  

Rejäla  och  tåliga  byxor.  Tillverkade  av  oljerocksmaterial  i  280  grams  kraftigt  bomullstyg  som  behandlats  med  Microwax  för  högsta  hållbarhet  mot  väta  och  smuts.  

Kraftigare  canvasskjorta  tillverkad  i  10oz  can-­vastyg.  Passar  utmärkt  som  “utanpå-­skjorta”  

Station  shirt Walk  about

Iron  Bark  Jacket

1  309:-­

1  769:-­

www.kakadutraders.se

779:-­

Kläder  för  tuffa  tag  -­  för  dig

Page 20: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

20

Hund & Människa

Hon vägde fem kilo, skuttade omkring och gav ett horribelt intryck. Skämt åsido. Vakterna finns överallt. Paranoian växer.

Vid en sjö inte långt härifrån ansåg vi att vi kunde ströva fritt med hundarna utan koppel. En tidig söndagsmorgon for vi dit, klockan var halv åtta. Picknicken var packad, den nybryggda kaffet

spred sin arom i bilen. Hundarna var galna av längtan. Jag skrattade och konstaterade att det är ju skönt att ha ett sådant ställe att komma till, inget bråk, inga vakter, inga gränser, lite som Rousseau filosoferade. Och vem möter vi efter tjugo meter. Länsstyrelsens kontrollant. Återigen hade vi ”inte sett skyltarna”. Vi spelade dumma turister och bredde på våra norrländska dialek-ter. Fysiskt och mentalt gick vi kopplade vidare, mötte en kvinna som gått där med lösa hundar i arton år. Aldrig hade hon mött en kontrollant. Vi hade varit där tre gånger sammanlagt. Maximalt otur. Speciellt eftersom vi som vanligt glömt att ta med bajspåsar.

Men för guds skull, vad du än gör, glöm aldrig bajspåsen! Då hamnar du säkerligen i onåd hos grannar. Eller så omnämns du indirekt i tidning-en. Ett sätt att överleva skammen och fortsätta känna glädjen är att helt enkelt läsa tidningen men skippa debattinläggen, och sedan lägga tidningen i papperssorteringen. Det är som strutsen, som sticker ned huvudet i sanden.

Hundens

www.hundisverige.seUtbildningsAkademi

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Nu drar vi igång kurser i Tomelilla, Helsingborg, Hässleholm, Karlshamn,

Hudiksvall & Värnamo

www.hundisverige.se

Page 21: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

21

www.hundkartan.se

Page 22: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

22

Valpar & Avel

genetik och hälsa hos hundAv Malvina Ravenklint

Hundpopulationen ökar i Sverige och i takt med den börjar vi se en allt högre stegring av fysiska sjukdomar. Man gjorde preliminära analyser av vissa raser som drabbas oftare av sjukdomar och som kanske kan ses som mer ”ohälsosamma”. Raserna som ingick var shar-pei, bullmastiff, bulldog, mastiff, napolitansk mas-tiff, irländsk varghund och dogo argentino. I under-sökningen använde man sig även av så kallat ”friska” ra-ser såsom coton de tuléar, norsk buhund, finsk lapphund, norrbotten spets, norsk älghund och smålands-stövare.

Resultaten av analysen visade inte någon skill-nad mellan de sjuka och friska raserna när man räknat in en ge-nomsnittlig grad av inavel. Det finns dock tecken på att det finns en minskad genetisk variation bland de så kallat ”ohälsosamma” ra-serna, det vill säga att avelsbasen inte är så stor.

Mycket av ansvaret ligger hos uppfödarna och vilket avelsmaterial de använder sig av. Begrep-pet mastodontavel är kanske inte vida känt, det betyder att man använder samma hane om och om igen. En hane som åker land och rike runt

och parar. Genom att inte ta in nytt blod med jämna mellanrum ökar risken för att våra hundar bara bli sjukare och sjukare.

Idag lägger man stor vikt vid att hundar som används i avel är HD och AD fria, vissa raser läg-ger man stor vikt på att se så de inte bär några

ärftliga ögonsjukdomar och att de är fria från patella för att bara nämna

ett par saker som man anser att avelsdjur skall vara fria

från. Det är naturligtvis oerhört bra men samti-

digt så minskar man avelsbasen vilket i sin tur kan leda till högre inavels-grad.

Frågan är hur det skulle bli om man till ex-empel använde en hane med C-höft (där inga andra avkommor

i hans avelslinje uppvisat C-höft)

till en tik som var HD fri? Risken för att

deras avkommor skulle drabbas av HD fel är

markant liten samtidigt som man faktiskt ökade chansen att

få en större avelsbas.

Man får dock glädjas åt att merparten av alla uppfödare i Sverige är seriösa uppfödare som inte vill något hellre än att leverera en frisk valp som lever länge.

Källa: Maria Jansson, Linda Laikre och Elsvier IncFoto: Shutterstock

Page 23: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

23

GRISHA STEWART

Seminarium om hundmötes-problematik, rädsla och aggres-sion. Grisha har utvecklat BAT -Behavior Adjustment Training för att hjälpa hundar med räds-lor och aggressionsproblem. Klickerbaserad problemlösning som använder omgivningarna som en hjälp istället för ett hinder. Seminariet hålls 31/3-1/4 i Stockholm. Anmäl dig senast 28/2 för billigast pris!

FRUSTRATIONAGGRESSIONRÄDSLA

www.rplus.seMer info:

Page 24: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

24

Träning & Beteende

Grundpositioner i RallyMix

Av Natasja Ravenklint

I RallyMix finns det tre grundpositioner fot, work och mellan. Fot innebär att hunden skall gå på förarens vänstra sida, work att hunden skall gå på förarens högra sida och mellan att hunden skall gå mellan förarens ben.Det finns flera anledningar till att vi har tre grund-positioner som vi måste variera mellan i RallyMix. För det första är det bra för hunden ur hälsosyn-punkt. Om hunden hela tiden går i samma po-sition, särskilt om den har kontakt med föraren, är det stor risk att det blir en sned belastning som kan skapa värk i hundens rygg och nacke. För det andra innebär det ständiga bytet mellan positioner att hunden inte kan förutsäga vad som

skall hända, vilket i sin tur leder till att hunden blir mer kontaktbenägen och fokuserad på vad som skall göras här näst. För det tredje begränsar vi inte hundens kunskaper. Om man hela tiden låter hunden gå i fotposition är det mycket svårt att få hunden att byta sida, eftersom det är just vänster sida som har varit lönsam. Om vi sedan kommer på att vi till exempel tycker att det är kul att hålla på med agility, freestyle eller heelwork to music, eller för den delen vill cykla med hunden, så kommer vi få ett ganska stort bekymmer och lägga ner mycket tid på att lära hunden att vara även på höger sida. Om vi däremot lär in detta från början, vilket är lätt, så har vi väldigt mycket

Foto: Lisa Brodd Modén

Page 25: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

25

Träning & Beteende

gratis. Vi säger att vi på detta sätt öppnar hunden för olika hundsporter, och detta är en av grundtankarna med RallyMix.

För egen del hade jag just ett sådant bekymmer med en av mina första hundar. Jag hade börjat på Bruks-hundsklubben och läst lite hundböcker, och det som hela tiden betonades var fotgående. På grund av det var detta det vi tränade på. Jag hade med andra ord en hund som var väldigt duktig på att vara på min vänstra sida. Vid ett till-fälle på Brukshundklubben fick vi prova på agility. Det visade sig att min hund var en riktig naturbegåvning, och han lös som både en sol och en stjärna på banan. Instruktörerna var lyriska över talangen, och jag kunde ju inte göra annat än att börja med agility när min hund tyckte att det var det roligaste han hade gjort.

När jag var på min första agilitykurs uppstod genast ett problem. Hunden skulle vara lika duktig på att vara på min högra eller vänsta sida, eftersom det är nödvändigt att hunden springer i så kallat yttervarv (den långa vägen), eftersom hunden är så mycket snab-bare än människan. Jag fick lägga otroligt mycket tid på att få min hund att vara till höger, och han blev aldrig lika bra på den sidan som till vänster. Jag var mycket irriterad på mig själv för att jag inte hade haft någon kunskap om att variationen i träningen var viktig. Denna kunskap vill vi naturligtvis vara med och sprida till andra.

Säkerhet i beteendenDet är många som tror att deras hund kan sitt, när hunden kanske i själva verket har kopplat samma det beteen-det med en viss position. Jag hade till exempel en hund en gång, vars bästa inkallningssignal var sitt, eftersom det för henne innebar att hon skulle sitta precis framför mig. Om man däremot

Page 26: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

26

Träning & Beteende

Foton: Inger Borg

Page 27: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

27

vill att hunden skall förstå att sitt innebär att slå rumpan i backen, är det viktigt att man tränar det i olika positioner i förhållande till en själv. Därför har vi med skyltarna, sitt fot, sitt work och sitt mellan.

Skillnaden mellan fot och sitt fot, är helt enkelt att hunden vid en fotskylt enbart så snabbt och smidigt som möjligt skall byta till fotposition från den position hunden då befinner sig i. Om det å andra sidan är en sitt fot skylt så skall hunden tas in i fotpo-sition, där hunden skall sitta, innan man tar sig vidare till nästa skylt i fot.

Byten mellan positionerEn del av regelverket i RallyMix är att byten mellan positioner sker medsols, om inte skylten säger något annat. Det innebär med andra ord att om man har hunden i fotposi-tion och skall ha in hunden i workposition, så skall hunden gå till höger, framför föraren och in i work position.

Om hunden är i work position och skall till mellan position, så skall hunden gå till höger bakom föraren och in mellan benen, och om hunden är mellan och skall till fot position, framåt, till höger, in bakom föraren för att därefter gå till fotposition.

Genom detta system ser det smidigt ut, och påminner en hel del om en dans där föraren för sin hund, likt en danspartner. Det påver-kar också samarbetet och kontakten till det bättre.

Ett annat byte som finns i Träningsklass är byte, vilket kort och gott innebär att hunden går från fot till work eller från work till fot genom att föraren tar fram sitt ena ben och hunden går mellan, som den första delen av slalom mellan benen. Detta byte mel-lan positioner får man endast göra vid den skylten.

I nästa nummer tittar vi vidare på fler av RallyMixens skyltar.

Träning & Beteende

Page 28: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

28

Månadens Bild

Fotograf: Jonas Mårtensson

www.acattledog.se

Page 29: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

29

rehabilitera din hund- vad skall man tänka på?

Av Malvina Ravenklint

Hälsa & Friskvård

I nästa nummer av Hundens Värld kommer vi ha en artikel om vikten av att rehabilitera sin hund på rätt sätt. Dock vill vi redan nu i detta nummer uppmärksamma våra läsare om att alla är så pass seriösa eller kunniga som de ibland kan framstå. Vi får höra det ena skräck-exemplet efter det andra samt att det faktiskt finns en ovilja hos veterinärer att skicka sina patienter till erkänt duktiga rehabiliterings-center med kvalificerad personal.Om man skall simma med sin hund i rehabilite-rande syfte, se då till att personalen är kunnig, att det kanske inte bara gått en helgkurs i friskvård för hund. Det är oerhört viktigt att personalen har en adekvat utbildning och verkligen vet vad det gör. Är vattnet i poolen varmt eller kallt? Vilken typ av behandling får hunden efter simningen?

Får hunden ont i nacken efter att ha simmat? Är det rent i poolen (lite hår måste man dock räkna med)? Vilka tips och råd får du av personalen som du kan ta med dig hem?

Erbjuds din hund pool eller Water Walker, det vill säga gå på löpband i en tank? Är det rätt metod att använda i din hunds fall? Det ploppar upp lite hundsim överallt nu för tiden, det gäller dock att verkligen undersöka om de är rätt för er.

Som ni märker finns det en himla massa frågor som kräver svar. Vi kommer därför i nästa num-mer skriva om vikten att välja rätt för sin hund. Samtidigt tar vi tacksamt emot era frågor om rehabilitering, skicka därför gärna frågor till oss på [email protected]

Foto: Inger Borg

Page 30: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

30

Hund & Människa

Treåriga schäfertiken Quibi af Quantos, van-ligen kallad Bibban, har i hård konkurrens utsetts till årets Bragdhund 2011. Bibban väckte sin husse Göran Eriksson när huset fattade eld på natten efter ett blixtnedslag och räddade dem båda från att brinna inne.Göran Eriksson är 75 år och bor tillsammans med sin hustru Maj och sin handikappade son på en gård i Brunskog utanför Arvika. Sonen sover ibland oroligt på nätterna och Göran och Maj brukar därför turas om att sova i det som tidigare var gårdens kontor för att få sova or-dentligt. Den 23 juli var det Görans tur att sova på kontoret och han gick som vanligt och lade sig med sin schäfertik Bibban vid sin sida. Vid fyratiden på natten vaknade Göran av att Bibban stod på honom och skällde och slickade honom i ansiktet.

– I vanliga fall när hon vill väcka mig slickar hon mig på handen men den här gången sov jag tydligen väldigt hårt, säger Göran.

När Göran vaknade och tittade upp brann det

i väggar och tak. Bibban fattade tag i Görans armbåge för att få ner honom på golvet och drog honom sedan mot dörren. De lyckades komma ut båda två ur huset och möttes av ett rejält åskoväder. Göran hade hunnit få med sig både mobiltelefon och plånbok ur huset och lyckades ringa till brandkåren som kunde komma och släcka branden.

– Hade det inte varit för Bibban hade jag inte varit vid liv i dag, säger en märkbart rörd Göran Eriksson.

Göran fick Bibban när hon var ett år och sedan dess har de två varit oskiljaktiga.

– Jag tror hon sätter stort värde på mig för att jag tog hand om henne och gav henne ett fritt liv här på gården, säger Göran. –För mig har hon betytt så mycket och hon är den underbaraste hund man kan tänka sig. Hon är helt otrolig, avslutar Göran.

Årets Bragdhund utses av Svenska Kennel-

2011 års braGdhund- Bibban

Foto: Lars Sjöqvist

Page 31: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

31

HundensUtbildningsakademi

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!Nu startar vi även

yrkesutbildningar i i Stockholm

www.hundisverige.se

Vi kommer att hålla till i Stockholms Hundforums lokaler på Kungsholmen

Hund & Människa

klubben och Agria Djurförsäkringar. Juryn, som bestod av Annika Klang, Hans Rosenberg och Ulf Uddman från Svenska Kennelklubben samt Magnus Berglin och Carina Lockwall från Agria, motiverade sitt val så här:

Schäfertiken Bibban har åter visat att hundens goda relation till människan kan vara till ovärder-lig hjälp. Bibban har instinktivt reagerat på faran och lyckats väcka sin husse i ett redan rökfyllt hus. Genom hennes agerande lyckades både Göran och Bibban tas sig ut i säkerhet.

Utöver Bibban har följande hundar fått ett he-dersomnämnande:Grand danoistiken Wilma, påkallade uppmärk-samhet vid villabrand. Ägare Kent Strömgren och Rebecca Svensson, Hudiksvall.

Holländska herdehunden, Dina, räddat sonen ge-nom att dra upp honom ur vattnet. Ägare: Emma Norin, Bromma.

Flatcoated retrievern, Texas, och golden retrie-vern Nellie, hämtat hjälp då husse trampat i ett jordgetingbo i skogen. Ägare: Bengt Christensen, Ödsmål

Årets Bragdhund fick ta emot sitt pris på Stock-holm Hundmässa lördagen den 10 december. Prissumman på 20 000 skänks av Agria Djurför-säkring och går till en organisation som arbetar för djuren. Årets pristagare har valt att skänka pengarna till SKKs och Agrias forskningsfond. Bibban själv fick en medalj och ett smaskigt ben.

Page 32: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

32

Raser & Typer

På Hundens Värld blir vi så otroligt glada när någon rasentusiast vill hjälpa oss med vårt arbete. Det finns inte några andra som pre-senterar sin ras bättre, än de som kan den bäst. Därför blev vi extra glada när Svenska Kooikerhondjeklubben inte bara ville att vi skulle skriva om rasen, utan dessutom kom med materialet själva. Vi tackar så otroligt mycket för hjälpen, och delar med oss av informationen.

Den typ av hund som idag är Kooikerhondje har funnits i Nederländerna i flera hundra år. På mål-ningar av 1600-tals-mästare, som Vermeer och Steen, finns det hundar som har en påfallande likhet med rasen. Från att ha varit en relativt vanlig hund försvann den nästan helt i början av 1900-talet i samband med att många eenden-kooi upphörde och dessutom kom två världskrig emellan.

kooikerhondje- andgårdsmannens lilla hund

Av Svenska Kooikerhondjeklubben

nederlandse

Foto: Ingrid Melin

Page 33: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

33

Raser & Typer

År 1942 påbörjade Baronessan van Hardenbroek van Ammerstol en räddningsinsats genom att med hjälp av knallar söka efter de spillror av ra-sen som fanns kvar. Hon fann tiken Tommie som hon parade med Bennie. Det blev starten till den restaurering som så sakteliga har återskapat ra-sen Kooikerhondje till de hundar som finns idag.

Användning förr och nu i en eendenkooiAlla hundraser hade från början ett praktiskt ändamål. Syftet med denna ras var främst att hjälpa till vid fångsten av änder genom att locka till sig dem. Rasens namn kommer av att man-nen som sköter detta arbete kallas kooiker. Hondje är namnet för liten hund, alltså kooiker-mannens lilla hund.

Än idag finns det aktiva anläggningar kvar i Nederländerna. Dessa så kallade eendenkooi visar på ett gammalt hantverk av stort kulturellt värde. Idag fångas änderna för ringmärkning och dammarna utgör även en möjlighet till naturvård, forskning och ekologiska studier. Tillvägagångs-sättet att locka till sig änderna är fascinerande,

likaså hundens sätt att samarbete med föraren. Det är den vita delen på svansen som med sina vajande rörelser lockar änderna så att de simmar vidare in i fällan samtidigt som föraren utfodrar dem.

Utöver detta så har hunden andra uppgifter som att hålla rent från skadedjur t.ex. vattenråttor och vildkatter samt att vakta gården från inkräk-tare. Dessa ändamål ställer specifika krav på väl fungerande hundar som både ska kunna samar-beta och arbeta självständigt i denna tysta och mycket speciella miljö.

Mentalitet och egenskaperKooikern är en alert, aktiv och intelligent hund med ett gladlynt temperament. Den är mycket lättlärd och blir lätt en trogen och älskad familje-medlem.

Den är väldigt lagom till sitt yttre men är inte så enkel i sin mentalitet. Det krävs träning för att kunna ta tillvara på dess kapacitet och låta den utvecklas till en trygg och stabil hund. Rasen är

Page 34: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

34

Raser & Typer

väldigt lyhörd och reagerar snabbt, vilket kan vara både positivt och negativt. Obehagliga upplevelser kan behöva bearbetas direkt och ska inte ignoreras av hundägaren.

Hemma vaktar den gärna men utanför hemmet är den ganska ointresserad av främmande män-niskor. Den tyr sig till de vuxna i familjen och vill ha en tydlig ledare. Är tanken att skaffa en famil-jehund till barnen bör man fundera på att välja en enklare ras.ExteriörKooikern är en hund med sund kroppsbyggnad utan överdrifter. Proportionerna ska vara nästin-till kvadratiska med passande benstomme. Den idealiska mankhöjden är enligt rasstandarden 38 cm för tikar och 40 cm för hanar med en varia-tion på – 3 cm till + 2 cm. Pälsen är medel-lång, slät till lätt vågig. Färgen är vit med orangeröda fläckar och typiska svarta fransar ”behäng” på öronen.

Hundens utveckling och fostranKooikrar utvecklas ofta till starka personligheter med mycket charm. Den lilla valpen är livlig och initiativrik. Som unghund kräver den mycket stöd och vägledning. Precis som tonåringar blir en del stökiga och andra försiktiga. Den går igenom flera utvecklingsperioder och dessa ställer krav på förarens engagemang, både tidsmässigt och med mycket tålamod, tydliga gränser, samt kon-sekvens och en massa kärlek. Med rätt stöd blir de underbara hundar som älskar att samarbeta. Först i 3-års åldern kan de anses som vuxna mentalt. Kooikern kan bli mycket gammal, 13-14 år är inte ovanligt. Det finns till och med hundar som blivit så gamla som 18-19 år.

Hälsa och sjukdomarKooikern är en relativt frisk ras utan någon spe-cifik belast-ning av sjukdomar. Alla avelsdjur ge-nomgår följande tester innan parning. DNA-test fri mot von Willebrand Disease (vWd), ögonlys-

Foto: Ingrid Melin

Page 35: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

35

Raser & Typer

ning samt undersökning av patellor (PL). vWd är en blödarsjuka som upptäcktes 1991 på rasen. Redan 1998 kom DNA-test och sjukdomen är så gott som under kontroll. Inga sjuka hundar har påträffats i Sverige. Sedan 2004 har samtliga avelshundar ögonlysts och få fall har påträffats med katarakt, dock utan ärftlig faktor. Man un-dersöker också PL. Fall har påträffats men utgör inget större problem. Röntgen av höfter är inte obligatoriskt på avelsdjur och höftledsfel är inget problem även om något enstaka fall har påträf-fats. Enstaka hundar har fått epilepsi (EP) Ärftlig-heten bakom EP är svår att följa eftersom det är ett symtom och igen särskild sjukdom. ENM är en förlamning som drabbar hundar före 8 må-nader. Den är mycket ovanlig och inget fall har påträffats i Sverige.

Skötsel Pälsen är lättskött och kräver nästintill ingen skötsel, enstaka tovor bakom öronen kan fö-rekomma. Den fäller rejält som de flesta päls-

hundar på vår och höst. Ett aktivt borstande under dessa perioder får snabbt ordning på pälsen igen. Pälsen luktar sällan blöt hund och är smutsavvisande, så bad är sällan nödvändigt, men görs givetvis vid behov. I övrigt är det den dagliga omsorgen och regelbunden kloklippning som gäller.

Aktivering och användningDet är en aktiv ras med mycket energi. Den behöver få utrymme att använda sin intelligens. Även om den klassificeras som sällskapshund så behöver den aktiveras. Det finns många aktivite-ter som passar Kooikern.

AgilityAgility är en gren som passar Kooikern alldeles utmärkt. Kooikern är smidig, stark och snabb. Den har lätt för att lära och tycker om utmaning-ar.

Foto: Ingrid Melin

Page 36: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

36

Raser & Typer

LydnadAtt träna lydnad tillsammans med en Kooiker kan vara väldigt roligt om man själv är kreativ. Att träna samma moment för länge kan ta fram den egensinniga sidan hos rasen och då får man tänka om.

NosarbetenKooikern har en mycket bra förmåga att använda sitt luktsinne. Personspår, viltspår, personsök, kantarellsök och uppletande. När det gäller hun-dens förmåga att lukta är det endast vår fantasi som sätter gränser.

Freestyle, rallylydnad och rallymixDessa nya sporter passar Kooikern utmärkt, det är fart och fläkt vilket stimulerar hundarna per-fekt.

SkottKooikern reagerar på ljud precis som vaksam-heten krävde i eendenkooien. Reaktionen på

hundarna vid skott kan vara allt mellan kraftig eller inte alls. Tänk på att miljöträningen under uppväxten är viktig.

UtställningÄr man intresserad av utställning anordnar SKooi en ras-special i augusti varje år. I övrigt gäller SKK’s nationella eller internationella utställningar samt div. inofficiella lokala utställningar.

Kooikerhondje i Sverige och övriga världenDen första Kooikern kom till Sverige 1994 och de första valparna föddes 1996. Sedan dess har rasen sakta och stadigt ökat i population.

I Nederländerna finns ca. 10 000 hundar. Rasen finns även i flera Europeiska länder samt i Japan, USA och Kanada.

Den Nederländska rasklubben heter Vereniging Het Nederlandse Kooikerhondje VHNK.Rasen erkändes av FCI 1971. Det officiella nam-

Kooikerhondje

Miltassias kennel http://www.miltassias.se

Page 37: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

37

Raser & Typer

Foto: Ingrid Melin

net på rasen är Nederlandse Kooikerhondje.

Unikt för rasen är den stambokföring som ut-förts av VHNK där så gott som samtliga kullar som föds i världen registreras. Den startade år 1942/43 då rasen började restaureras och upp-dateras kontinuerligt med uppgifter om hundar-nas hälsa och eventuella avvikelser hos avkom-mor.

År 1997 bildades rasklubben Svenska Kooiker-hondjeklubben, SKooi, en avtalsansluten ras-klubb inom Svenska Kennelklubben. SKK.

www.skooi.se

Page 38: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

38

Raser & Typer

Page 39: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

39

Raser & Typer

Foton: Ingrid Melin

Page 40: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

40

Raser & Typer

nederlandse kooikerhondje- rasstandard

Av Svenska Kooikerhondjeklubben

Normalt brukar vi inte publicera rasstandar-den i tidningen. Anledningen till detta är att rasstandarden som regel är mycket enkel att hitta. I detta nummer publicerar vi för ovanlighetens skulle standarden och det be-ror på att den är ny, och rasklubben därför gärna vill ha ut den.

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: År 1942, under andra världskriget, började Baronessan van Hardenbroek van Ammerstol att återskapa rasen nederlandse kooikerhondje. Hon lämnade bilder på den typ av hund hon sökte till en cyklande gårdfarihandlare och bad honom hålla utkik efter sådana hundar. På en gård i regionen Friesland fann han en tik som numera är välkänd i rashistoriken som ”Tom-mie”, det var hon som blev stamtik för neder-landse kooikerhondje. År 1966 erkände hol-ländska kennelklubben rasen interimistiskt och 1971 blev den fullt erkänd.

Nederlandse kooikerhondje användes – och används fortfarande – för en typ av lockjakt på and som förekom före eldvapnens tid. Hundens uppgift är att med sina rörelser och sin viftande svans locka änderna så att de simmar mot strandkantens gömställen (skärmar) och in i en artificiell återvändskanal där de fångas in. De infångade änderna antingen ringmärks för orni-tologisk forskning eller hamnar på matbordet.

HELHETSINTRYCK: Nederlandse kooikerhondje är en harmoniskt byggd liten jakthund som är vit med orange-röda fläckar och nästan kvadratiska kroppspro-portioner. I rörelse bärs huvudet högt och den väl bepälsade och viftande svansen bärs i höjd med eller över rygglinjen. De typiska svarta

Kooikerhondje

Grupp 8FCI-nummer 314FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-19FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13Översättning fastställd av SKKs Standard-kommitté 2011-08-18

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Nederlän-derna

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Sällskapshund och jakthund använd för traditionell an-djakt.

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 8, sektion 2

behängen på öronspetsarna kallas ”örhängen”. Pälsen skall vara naturlig och otrimmad.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Kroppslängden, mätt från skulderleden (skuldra/överarm) till sittbensknölarna kan vara något större än mankhöjden.Skallens längd skall vara i det närmaste lika med noslängden.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Nederlandse kooikerhondje skall vara livlig, rörlig och självsäker med tillräcklig uthållighet och styrka. Rasen skall vara godlynt och alert, men inte högljudd. Den är trogen, lättsam och vänlig. När det inte är andjaktsäsong förväntas rasen kunna söka och döda skadedjur, alltså

Page 41: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

41

Foto: Ingrid Melin

Raser & Typer

behöver den vara intensiv, snabb och tuff. Det är en genuin jakthund som skall vara uppmärksam och energisk med entusiasm för arbete och en gladlynt karaktär.

HUVUD: Huvudet skall vara måttligt långt, i harmoni med helheten, välmejslat med mjuka linjer.

SKALLPARTI: Skalle: Skallen skall vara tillräckligt bred och måttligt välvd.Stop: Stopet skall, sett i profil, vara väl markerat men inte alltför djupt.

ANSIKTE: Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart och välut-vecklad.Nosparti: Nospartiet skall, sett från sidan, inte vara för djupt och något kilformat. Sett ovanifrån skall nospartiet inte avsmalna för mycket och det skall vara väl utfyllt under ögonen.Läppar: Läpparna skall vara strama utan att

hänga ned och de skall helst vara välpigmente-rade.Käkar/Tänder: Saxbett, fullständigt antal tänder är önskvärt. Tångbett accepteras men är mindre önskvärt.Ögon: Ögonen skall vara mandelformade, mörkt bruna med ett vänligt och alert uttryck.Öron: Öronen skall vara medelstora och ansatta precis ovanför en tänkt linje från nosspetsen till yttre ögonvrån. Öronen skall hänga tätt intill kinderna utan veck. De skall ha bra behäng och de svarta hårspetsarna, kallade ”örhängen”, är mycket önskvärda.

HALS: Halsen skall vara välskuren, tillräckligt lång och ha välutvecklad muskulatur.

KROPP: Överlinje: Överlinjen skall följa en mjuk linje från manke till svans.Rygg: Ryggen skall vara stark, plan och ganska kort.

Page 42: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

42

Raser & Typer

Ländparti: Länden skall vara välmusklad och tillräckligt lång och bred.Kors: Korset skall slutta något och vara tillräck-ligt brett; längden skall vara 1,5 gånger bredden.Bröstkorg: Bröstkorgen ska nå till armbågarna och ha tillräckligt välvda revben. Förbröstet ska vara tillräckligt utvecklat.Underlinje och buk: Underlinjen skall vara något uppdragen mot länden.

SVANS: Svansen skall vara ansatt i linje med, och följa rygglinjen. Den skall bäras i ryggens förlängning eller nästan rakt upp (glatt). Den skall ha bra behäng och en vit plym. Den yttersta svanskotan skall nå till hasen.

EXTREMITETER

FRAMSTÄLL: Skulderblad: Skuldrorna skall vara tillräckligt till-bakalagda för att ge en jämn överlinje från nacke till rygg.

Överarm: Överarmarna skall vara väl vinklade mot skulderbladen och vara av samma längd som dessa.Armbåge: Armbågarna skall ligga nära kroppen.Underarm: Frambenen skall vara raka och paral-lella med stark benstomme med god täthet och längd.Mellanhand: Mellanhänderna skall vara starka och något snedställda.Framtassar: Framtassarna skall vara små och något ovala. De skall vara riktade framåt och ha kompakta väl slutna tår.

BAKSTÄLL: Helhet: Bakstället skall vara välvinklat, rakt och parallellt sett bakifrån. Benstommen skall vara stark.Lår: Låren skall vara välmusklade.Underben: Underbenen skall vara lika långa som lårbenen.Has/Hasled: Hasorna skall vara låga.Baktassar: Baktassarna skall vara små, något

[email protected]

Page 43: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

43

Raser & Typer

ovala, riktade framåt och ha kompakta väl slutna tår.

RÖRELSER: Rörelserna skall vara flytande och fjädrande med lång räckvidd och god drivkraft. Benen skall röra sig parallellt.

PÄLSPälsstruktur: Pälsen skall vara mjuk med väl-utvecklad underull. Den skall vara medellång, något vågig eller rak och åtliggande. Frambenen skall ha måttligt med behäng som når till hand-loven. Bakbenen skall ha ganska långa behäng, som byxor, men det skall inte finnas behäng nedanför hasleden. Pälsen på huvudet, på fram-sidan av benen och på tassarna skall vara kort. Svansen skall vara väl försedd med behäng på undersidan. Det skall finnas längre päls på stru-pen och förbröstet. Så kallade ”örhängen” (långa svarta fransar på öronspetsarna) är synnerligen önskvärt.Färg: Distinkta fläckar av rent orange-röd färg på rent vit botten, dock accepteras några få små prickar på benen. De orange-röda fläckarna skall dominera. Några svarta strån i de orange-röda fälten och en svag prickighet accepteras men är mindre önskvärt. På huvudet skall det finnas en vit bläs ner mot nostryffeln. Det skall finnas färg runt ögonen och på kinderna. En bläs som är för smal eller för bred liksom endast delvis färgade kinder är mindre önskvärt. En svart ring på svan-sen där färgen övergår från orange-rött till vitt är tillåtet.

STORLEK/VIKT: MANKHÖJD: Hanhund: idealhöjd 40 cmTik: idealhöjd 38 cm2 cm över och 3 cm under idealhöjd tolereras.

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbe-finnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.

• Öron som är för små.• Halvresta öron; “flygiga öron”.• Svans som är ringlad.• Höga frambensröresler.• Lockig eller silkig päls.• Orange-röda färgfläckar som är kraftigt blandade med svarta hårstrån.• För mycket prickar i den vita färgen.• Över maximumhöjd eller under minimum höjd.

ALLVARLIGA FEL• Ängsligt beteende.• Tydligt lågställd, oproportionerlig. • Blå ögon.• Underbett eller överbett.• Svans som är för kort, som inte når till hasleden.• Vit färg på öronen, delvis eller fullständig. • Vitt runt ögonen, enkelt eller dubbelsidigt.

DISKVALIFICERANDE FEL• Aggressiv eller extremt skygg.• Hund som tydligt visar fysiska eller bete endemässiga abnormiteter skall diskvali- ficeras.• Färg som är svart och vit eller trefärgad.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Page 44: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

44

Raser & Typer

Page 45: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

45

Raser & Typer

Foton: Ingrid Melin

Page 46: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

46

Raser & Typer

RAS- nederlandse kooikerhondje

Av Natasja Ravenklint

Svenska Kennelklubben beslöt 2001 att varje rasklubb skulle utforma en så kallad rasspe-cifik avelsstrategi, en handlingsplan för hur man både långsiktigt och kortsiktigt skall kunna bedriva en hållbar avel av de olika ra-serna. Det här är avelsstrategierna för kooi-kerhondje i ett sammandrag.

RAS för kooikerhondje börjar med att slå fast att rasen är numerärt liten i Sverige, och att klub-ben är liten, men att man vägrar slå sig till ro med Svenska Kennelklubbens standard RAS för ”små” rasklubbar. Man vill absolut ha en egen, trots det enorma arbete detta innebär. Hatten av, säger vi på Hundens Värld.

Med kortsiktiga mål avser klubben mål som man vill försöka nå på tre år, och med långsiktiga så-dant som man vill försöka nå på tio år.

Klubben är mycket medveten om att man är i väldigt stort behov av utländska kontakter och hundar för att kunna få en väl fungerande ras i Sverige.

2005 genomförde klubben en enkätundersök-ning och fick imponerande 80% i svarsfrekvens.

Idag finns det drygt 250 kooikerhundar i Sve-rige. I Holland finns den största populationen där antalet är cirka 10.000 stycken. Rasen är också etablerad i Belgien, Danmark, Finland, Japan, Kanada, Norge, Schweiz, Storbritannien, Tysk-land, USA och Österike, medan det finns ensta-ka hundar även i andra länder. Eftersom rasen är numerärt liten är det globala samarbetet viktigt, och den holländska rasklubbens aktiviteter följs med stor nyfikenhet av rasintresserade världen

över och fungerar på det sättet som ett utmärkt sätt att knyta nya och nödvändiga kontakter.

Var trejde år håller den holländska klubben en avelskonferens. Alla klubbar är överens om att det internationella samarbetet är nödvändigt och där försöker man även få det bortom klubbnivå, och gälla alla som har kooiker.

Den holländska rasklubben har även ett klubbre-gister där näst intill alla kooikrar som har fötts upp sedan 1940-talet finns registrerade. I regist-ret registreras alla födda valpar, avvikelser från rasstandarden, resultat av utförda hälsotester, förekomst av kända ärftliga sjukdomar, och även dödsorsaken om den är känd. Alla som är intres-serade av rasen får ta del av registret.

Registret bygger på öppenhet och vilja att dela information, och de allra flesta uppfödare och kooikerägare förstår att detta är viktigt för rasens bästa.

ArbetshistoriaSom beskrivits i raspresentationen på föregåen-de sidor är detta en arbetande ras. Dess speciel-la arbetsuppgift kan i nuläget vara svårt att förse rasen med och idag är därför hunden en aktiv sällskapshund, en allroundhund som behöver en uppgift för att må bra. Enligt enkätundersök-ningen klubben har gjort är också många kooi-kerägare aktiva tillsammans med sina hundar i många olika hundsporter.

Det lånsiktiga målet för rasen vad gäller arbete är att den skall förbli en aktiv sällskapshund, och inte en soffprydnad.

Page 47: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

47

Raser & Typer

Det kortsiktiga målet är att få ännu fler hundä-gare att bli aktiva med sina hundar, och den strategi man valt för att nå dessa mål är att ordna olika aktivietsträffar och aktivitetshelger runt om i landet. Men också att ge kooikerägare och valpspekulanter en korrekt information om rasens behov av arbete. Att uppmuntra till besök på endenkooier i Holland och att uppfödare skall ha rasens urspruntliga arbetsuppgift i åtanke vid avelsarbetet.

AvelsstrukturTrots att rasen är gammal fick man återskapa den på 1940-talet. Ända fram till 1970-talet mönstrade man in hundar, och under 1980-talet började man begränsa antalet tillåtna avelsha-nar kraftigt. På grund av detta finns det ett stort släktskap längre bak i stamtavlorna på de flesta hundarna.

Idag är den genetiska bredden betydligt bättre än vad man hade kunnat förvänta sig globalt, även om det är mycket begränsat i Sverige. Tack vare medvetet aveslarbete har detta dock utökats genom användning av utländska hun-dar och impoter av hundar. Antalet registrerade valpar ligger normalt runt 25-30 stycken. Det är viktigt att fortsätta samarbeta mellan länderna, och att inte se mellan fingrarna på de hundar man använder med hänsyn till hälsan, då detta inte gör

Det finns inte några siffror på genetiskt variation internationellt sätt och de siffror som finns för Sverige är inte pålitliga eftersom de gäller för få individer. SKK accepterar kusinparning, 6,25% inavelsgrad, vilket är för högt för kooiker, där man inte bör ligga på mer än 2,5% på fem gene-rationer, men gärna lägre.

För att öka avelsbasen ännu mer än vad man hittills redan har gjort är det viktigt att titta på hur många barnbarn avelsdjuren har, och välja de som inte har många barnbarn, eftersom detta gangar rasen på längre sikt. Det är också nöd-vändigt att fortsätta att impotera obesläktade hundar.

En hanhund får lämna max tre kullar i Sverige under sin livstid, och max 15 i världen. Tidigare gjorda kombinationer får inte upprepas om kul-len har fem valpar, eller fler.

MentalitetHunden skall, för att kunna klara av sina ur-sprungliga arbetsuppgifter, vara stabil, lugn men alert, självsäker och ha stor vilja att samarbeta med sin ägare. Som gårdshund skulle rasen hålla gården ren från råttor, vilket innebar att hunden även skulle vara skarp, envis, uthållig och snabb.

Idag stämmer fortfarande dessa egenskaper

Page 48: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

48

Raser & Typer

med verkligheten. Hunden är dessutom väldigt lekfull och har ett stort viltintresse. Eftersom hunden även har haft en vaktande funktion kan rasen vara reserverad mot främlingar.

Kooikern har stort mod och dådkraft och skall snabbt komma över sådant som först skrämt den. Rasen skall också ha en förmåga att lätt koppla av. Kooikern är också väldigt signalkäns-lig, vilket kräver en trygg och kunnig ägare.

”När man uppfostrar en kooiker ska man tänka på att den vid rädsla kan ta till sin skärpa. Då ska man inte ta till hårda nypor, utan i stället ge väg-ledning med trygg, fast och konsekvent hand.”

Under åren har tio kooikrar, majoriteten hanhun-dar, avlivats på grund av aggressivitet eller osä-kerhet, vilket ofta lett till att de har bitit. Klubben anser att detta är på tok för mycket, även om man inte känner till hela bakgrunden, men en del av detta tror man beror på bristande information om rasen innan köpet. Klubben betonar därför vikten av att man verkligen ger en korrekt be-skrivning av rasen, så att den hamnar i rätt hem.

Som artikelförfattare vill jag, i egenskap av hund-psykolog, poängtera att enligt en dansk under-sökning är det endast 5% av de hundar som avlivas på grund av beteendeproblem (av samt-liga raser och blandraser) som verkligen har fått adekvat behandling för sitt beteende.

LjudkänslighetRasen kan vara ljudkänslig och ibland reagera starkt på ljud. Enligt enkäten är det dock allra vanligast att hunden inte är rädd, och det är van-ligare att den är rädd för fyrverkeri och ovanligt att de reagerar på åska.

MentalitetstestMUH, Mentalbeskrivning UngHund, för hundar mellan 12-18 månader och MH, Mentalbeskriv-ning Hund, som utförs när hunden är över 12 månader, kan vara användbara redskap vid avel. För att man skall få ut så mycket som möjligt av detta är det dock nödvändigt att ha en profil för rasen (vilket kräver 30 MH beskrivna indivder). Idag är ungefär hälften av detta antal beskrivna. Problemet är att detta är ett svenskt fenomen, vilket gör att merparten av de djur som man använder i avel inte kommer att kunna vara beskrivna. I Holland, där flest kooikrar finns, har man än så länge inga planer på att införa någon form av mentalitetstest.

Det långsiktiga målet för klubben är att bevara de ursprungliga särdragen, samtidigt som man ser till att hunden klarar av att leva i det moderna samhället. Det kortsiktiga målet är att kooikerä-gare skall vara nöjda med den information de har fått innan köpet, och att man får fler hundar MH beskrivna, så att man kan få fram en rasprofil.

Page 49: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

49

Raser & Typer

HälsolägeKooikerhondje är en frisk ras, där man följt upp och lyckats bekämpa de få rassjukdomar som finns.

Tack vare det klubbregister som finns i Holland finns det möjlighet att få överblick över de rap-porterade fall av olika hälsoproblem, och på det viset slippa få fler fall.

von Willebrands sjukdomär en blodsjukdom som är allvarlig, men inte dödlig. Man kan hitta anlag för sjukdomen ge-nom blodprov och resultatet registreras hos SKK centralt.

Man har beslutat att alla avelsdjur skall testas och vara fria från anlaget före parning. I SKKs Hunddata och Avelsdata finns beteckningen ”he-reditärt fri” om hunden inte bär på anlaget, då är bägge föräldrardjuren testade och anlagsfria.

I Sverige har två fall av bärare påträffats, bägge föddes innan DNA-testet fanns.

95% av de testade hundarna är fria från anlag, av de hundar som är testade i Holland och Tysk-land. När man började med testet var 10% av de undersökta hundarna anlagsbärare, vilket inne-bär att det snabbt har gett resultat.

Sjuka hundar och deras avkomma är uteslutna ur aveln. Bärare av anlaget är också uteslutna ur aveln.

Patellaluxationinnebär att knäskålen kan förflyttas ur sin nor-mala position. Orsakerna till problemet kan vara många, och hundarna som är drabbade kan antingen ha problem av det, eller vara helt sym-tomfria. Patellaluxation kan graderas från 1-4, där 1 är den lindrigaste formen.

Alla avelsdjur ska vara testade med känd status och giltigt intyg för parning för att valparna ska få registreras i SKK. Det innebär att det inte finns något krav att hundarna skall vara fria från pa-tellaluxation. De får däremot inte lida av den.

Av de 64 hundar som var undersökta var 80%

utan anmärkning, men att enbart ca 30% av de svenska hundarna är undersökta. I Holland är motsvarande siffra 7% undersökta

I Holland får en hund med grad 1 användas, men inte de hundar som har grad 2 eller mer.

Kataraktär en grumling i ögats lins. Arvsgången är inte fastställd. Vissa katarakter påverkar hunden mer negativt, andra mindre, där den allvarligaste for-men ger blindhet.

De hundar som hittills fått diagnosen ärftlig katarakt i Sverige har senare blivit friade i veteri-närpanel.

Alla avelsdjur ska vara ögonspeglade och fria från katarakt senast 12 månader före parning om man ska få registrera valparna i SKK.

Av de 51 undersökta hundarna i Sverige var 45 utan anmärkning. I Holland har endast 10% av hundarna undersökts, eftersom det är ett nytt krav i Holland, 95% av dessa var utan anmärk-ning.

Epilepsiär oftast kortvariga och plötsliga anfall av onor-mala elektriska urladdningar i hjärnan. Anfallen kan yttra sig som kramper i hela eller bara vissa delar av kroppen och olika grad av förändrat medvetande samt som olika beteendrubbningar.

Epilepsi kan vara både ärtfligt och förvärvat. Den ärfliga brukar debutera före 3 års ålder och inne-bära två eller flera attacker.

Några få fall av grav epilepsi rapporterade, samt även ett känt fall av rage, en form av epilepsi som yttrar sig i aggressiva anfall hos hunden.

I Holland får hundar med epilepsi inte användas i avel. Föräldrardjur som har två eller fler avkom-mor med epilepsi får inte heller användas i avel, inte heller deras avkomma. Det är säkrast att inte heller använda avkomma ur andra kombinationer där det ena föräldrardjuret har lämnat två fall av epilepsi eller mer.

Page 50: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

50

Raser & Typer

Foto: Ingrid Melin

Foto: Ingrid Melin

Page 51: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

51

Raser & Typer

Hereditary Necrotising Myelopathyär en neurologisk sjukdom som kan liknas vid galna ko-sjukan. Den är alltid dödlig och upp-träder före åtta månaders ålder. Sjukdomen är ärftlig, men ovanlig. Inga fall har rapporterats i Sverige och endast ett fall i Holland.

I Holland tar man ur den sjuka hunden, samt alla närbesläktade hundar, ur avel, det vill säga avkommor, föräldrar, halvsyskon till den sjuka hunden och helsyskon till föräldrarna.

HöftledsdysplasiDet finns inte något hälsoprogram för HD inom rasen, men det finns ändå de som har röntgat. Av de 43 hundar som är röntgade är 14 utan anmärkning, och 19 av hundarna har grad A. Ef-tersom antalet röntgade hundar är få är det svårt att säga något om resultatet. I både Tyskland och Finland är det obligatoriskt att HD röntga hundar före avel. I Tyskland hade 5% av hun-darna grad C, D eller E, och i Finland hade 14% av hundarna HD grad C eller D.

Framtida hälsoprogramDet långsiktiga målet är att bibehålla rasen frisk och att utrota de allvarliga ärftliga sjukdomarna, vilket idag innebär von Willebrands sjukdom och Hereditary Necrotising Myelopathy. Det kortsiktiga målet är att bibehålla den låga graden av hälsoproblem och ärftliga sjukdomar.Strategin för att nå målen är att kräva DNA testade och vWd-anlagsfria avelsdjur före avels-debut, och att få till framtida SKK avelsprogram

för detta, och att man ska ha direkt kontakt med den holländska klubben när det gäller DNA resul-tat för svenska hundar.

Att man ska kräva känd status på ögon och knän enligt SKKs hälsoprogram. Att om det tas bort krav i det svenska avelsprogrammet, så skall de holländska kraven gälla.

Att man ska använda sig av det holländska registret inför en parning och att på det sättet se så hur hälsostatusen ser ut i linjerna.

ExteriörStora hundar och lågställda/långryggade hundar är ganska vanligt. De svenska kooikrarna varierar ganska mycket i storlek.

Det långsiktiga målet är att rasen inte skall skilja sig från rasstandad. Det kortsiktiga målet är att undvika att rasen frå fel proportioner och att de blir för stora. Detta skall man alltså vara extra uppmärksam på.

Uppföljning av RASRAS ska kontinueligt följas upp. Som utomstå-ende läsare av det material klubben har fram-ställt kan jag också konstatera att det är första gången jag ser att man också gör det, vilket imponerar på mig, särskilt som klubben är liten. Detta tyder verkligen på att man har ett riktigt stort intresse för sin ras och att man värnar om den på bästa tänkbara sätt. Hatten av!

Page 52: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

52

Träning & Beteende

bästa vänner- trots olikheter

Av Malvina Ravenklint

Ibland så hittar man bara helt otroliga histo-rier när man surfar runt på nätet. En historia som verkligen har etsats sig fast i mitt hjärta är historien om Bella och Tara.När det är dags för en elefant att ”pensionera” sig så hamnar många på Elephant Sancturary i Hohenwald, Tennessee, USA. De kommer dit en och en men brukar som oftast hitta en annan elefantkompis och leva tillsammans resten av livet.

En av skaparna av denna ”fristad” Carol Buckley berättar för CBS news att varje elefant som kom-

mer till denna fristad letar upp någon att ha som sällskap, som att skaffa en bästa tjejkompis. Någon att relatera till, någon som man har något gemensamt med.

Elefanten Misty kan inte leva utan sin elefant-kompis Dulary, elefanten Debbie har sin elefant-kompis Ronnie. Tjockhudingarna håller ihop i både vått och torrt. Men så har vi de två som kanske är bästa vänner av dem alla. Tarra som är en cirka 4 ton tung asiatisk elefant och Bella, som är en 35 kilo tung hund, typ labrador.

Page 53: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

53

Träning & Beteende

De är absolut bästa vänner säger Carol Buckley samtidigt som hon kliar Bella på magen. – Hen-nes vän råkar bara ha blivit hunden Bella och inte en annan elefant. Tarra är väl medveten om att Bella inte är en annan elefant och Bella är medveten om att Tarra inte är en hund och det har aldrig varit några problem för dem.

Bella är en av dussintalet hundar som lever i denna fristad. Hon är liksom de andra en före detta hemlös hund som fått sin tillflykt här. De andra hundarna vill inte ha något med elefan-terna att göra, det gäller alltså inte Bella. De äter, dricker och sover tillsammans, de till och med leker tillsammans. De har varit bästa vän-ner i flera år.

En sjuk kompisEn gång så hade Bella gjort sig illa, hon hade ådragit sig en ryggskada vilket gjorde att hon var tvungen att vila under uppsikt av vårdare. Hon var så pass dålig att hon inte kunde använ-da sina bakben, inte ens vifta på svansen. I tre veckors tid låg hunden på mottagningenUnder tre veckors tid, då Tarra kunnat ströva helt fritt stod hon som fastgjuten vid gallret ut-anför mottagningen. Där stod hon alltså under tre veckor, vek inte en tum ifrån sin bästa vän Bella.

- Det var som hon bara stod där och väntade på att bästisen skulle komma tillbaka, säger Carol och forsätter ”hon var verkligen bekymrad för sin bästa vän”.

En dag så bar Scott Blair, en annan av grunda-ren till denna fristad ut Bella på balkongen så att de i alla fall kunde få se varandra. Plötsligt började Bella vifta på svansen och det fanns liksom inget annat att göra än att ta ner Bella till Tarra. De fortsatte att träffas varje dag på detta viset fram tills det att Bella blivit frisk igen och kunde gå för egen maskin.

Det är helt otroligt att se när denna stora ele-fant med sån försiktighet ”smeker” Bellas mage med sin enorma fot.

Precis som tv reportern på CBS säger ” Ta en god titt på detta par, Amerika! Ta en god titt

Page 54: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

54

Klickerträning för nybörjare En mycket bra och lättläst bok som jag varmt kan rekommendera. Denna bok kan läsas av alla men jag rekommenderar den främst till dig med lite eller ingen kunskap om klickerträning men som vill lära. I boken presenteras klickerträning enkelt och grundläggande och är mycket lätt för nybörjare att förstå. En superbra bok.

av JG, 2009-10-20

Klickerträning för nybörjare, Natasja At-terbom En mycket bra, grundläggande och lättförståelig bok, genomtänkt och vägledande, initierad och full med för-klaringar och exempel. En bok jag varmt kan rekommendera, trots att det redan finns ett antal bra (och dåliga) klick-erböcker på svenska. Intressant och lättläst med en del ny klickerkunskap.

av G E, 2008-08-31

Hämtat från www.Adlibris.se

läsare ger boken högsta betyg och skriver:

Från en blogg:

Tänkte rekommendera en bok jag nyligen läst. Klickerträning för nybörjare heter den och är skriven av Natasja Atterbom.

Jag har använt mig av klicker på dvärgpudeln Hugo jag hade förut och läste då en annan bok som jag lärde mig mycket av. Använde det jag mindes ur den boken då Nikita var valp men eftersom det var några år sedan jag läste den ville jag ”friska upp” minnet lite när jag rätt så nyligen började med klickern på Nikki igen. Denna bok ger massa tips och en bra grund på ett lättförståeligt sätt. Boken bjuder på olika övningar med detaljerade steg.

Trots att jag inte är helt ny inom klickerträningen var detta en mycket givande bok som jag varmt kan rekommendera för den som är intresserad av att klicka med sin vovve.

Saras Blogg http://tattines.blogspot.com/2011/11/klickertra-ning-for-nyborjare.html

Page 55: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

55

Träning & Beteende

världen! Om de kan komma överens, vad är då vår ursäkt?

Hunden Bella dogMan önskade att man kunde få avsluta denna artikel med ovanstående ord men dessvärre så dog Bella förra året, 2011. Re-potaget innan var gjort 2009 av CBS news.Under nästan tio år hade Bella och Tarra va-rit bästa vänner. Det var några som arbetade på denna fristad för elefanter som hittade Bellas kropp. Alla indikationer tydde på att Bella blivit attackerad av Coyotes (prärie-vargar). Om Tarra hade bevittnad det hela, försökt hjälpa sin vän eller helt enkelt inte varit där vet man inte. Allt man vet är att där Bellas kropp hittades inte var samma plats som hon avlidit på. Rob Atkinson som är VD på Elephant Husbandry berättar för CBS att det inte fanns några som helst tecken på att Bella blivit attackerad på samma plats som de senare fann henne på. ” Det fanns abso-lut inget blod eller andra tecken”. Vad man dock fann var blod på undersidan av Tarras snabel – precis som om hon skulle ha flyttat på Bellas kropp.

Steve’s en av grundarnas teori är att Tarra troligtvis burit Bella en mil eller längre för att ”föra henne hem”. Naturligtvis är det ingen som vet men Tarras hängivenhet till Bella kan man inte betvivla.

Förkrossad TarraTarra har varit utom sig av sorg men de andra elefanterna har tagit sig an Tarra på en sätt som tyder på enorm medkänsla dem emellan. De är extra snälla mot henne, delar till och med sig utav sin mat till Tarra. Även om man kanske inte kan äta sig ur sorgen så är Tarra inte ensam.

Det är så sant det som reportern sa; vad är vår ursäkt för att inte komma överens eller behandla varandra väl? Varför finns det fort-farande så många människor på denna jord som misshandlar såväl djur som männis-kor. Nej jag tror att vi människor helt enkelt behöver lära oss mer om empati och kärlek oavsett ras, kön eller art.

Page 56: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

56

Hälsa & Friskvård

Giardiasis- bakgrund, symtom och behandlingAv Malvina Ravenklint

Vi fick en förfrågan på redaktionen att skriva en artikel om Giardiasis, som är synonymt med Giardia intestinalis, Giardia duodenalis och Giardia lamblia och som kan drabba både djur och människor. Första gången som detta upptäcktes var 1681 när Anton van Leeuwenhoek undersökte avföring men det var den franske biologen Alfred Giard, 1845-1908 som namngav denna tarmsjukdom. Giardiasis är en flagellat (gisseldjur, encelliga organismer med cellkärna) som orsakar diarréer hos både hund och människa. Det är den vanli-gaste endoparasiten det vill säga, en som lever

inne i värdorganismen, alltså en riktig liten snylt-gäst.

När det gäller hundar så diagnosticeras väldigt få fall i Sverige varje år och hur många symtomfria bärare det finns är väldigt dåligt utrett. En svensk studie utfördes 1990 av Castor och Lindqvist där man bland 62 hundar fann att 10 av 30 valpar bar på Giardia men att inga vuxna hundar bar på parasiten.

I dag är riskerna att det skall kunna smitta mellan hund och människa ännu inte full utrett. Inte hel-

Bild: Shutterstock

Page 57: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

57

[email protected] www.ceva.nu

Page 58: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

58

Hälsa & Friskvård

En hundägare som förlorade sin hund.

ler är det bevisat att det kan smitta mellan dessa två även om epidemiologiska studier tyder på detta, Traub et al, 2004.

Vad är då GiardiaiasisDet är en alltså tarmsjukdom med bland annat diarréer som symtom men som även kan inklu-dera illamående och magkramper. Avföringen blir ljusare alternativt gråaktig och man kan även finna slem i avföringen. I vissa fall så kan avfö-ringen bara bli lösare och fetare. Vad man även finner är att hunden oftast tappar i vikt, blir orkeslös, generellt sett så blir hunden utmattad. Det kan såle-des leda till förändringar i humöret hos hunden då den kan ha ont i magen och för att den blir orkeslös. I vissa fall kan hunden även drab-bas av feber i samband med sjukdomen. Som alla sjuk-domar finns det en inkubationstid, i detta fallet kan det röra sig om allt mellan 3-25 dygn även om den vanligaste inkuba-tionstiden är 7-10 dagar.

Morfologiskt, det vill säga läran om organismens yttre form och inre struktur genomgår Giardia förekommer i två former; som vegetativ form i tarmen (trofozoit) och som vilostadium (cysta). Cystorna är den smittsamma formen, de är rela-tivt motståndskraftiga och överlever vid tempe-raturer från 0° till 60°. Giardia kan inte föröka sig utanför sin ”värd”.

Om sanering krävs vid Giardia utbrott skall man tänka på att tvätta allt varmare än +60°.

SmittspridningÖverföring av Giardia sker direkt mellan olika djur eller indirekt via smittad mat och/eller vatten. Smittvägen är dock alltid fekal-oral. Man hittar oftas detta flagellat i tolvfingertarmen, duodenum och i tunntarmens övre del nedanför tolvfinger-tarmen, jejunum.

DiagnosticeringHur själva parasiten orsakar

sjukdomen är inte helt sä-kert fastställt. En hund

kan vara bärare av utav parasiten utan

att har några som helst symtom. Själva diagnos-ticeringen görs genom att man lämnar avfö-ringsprov hos veterinären. Det är inte en livshotande sjukdom utan det finns bote-

medel.

BehandlingVanligaste behand-

lingen är att man ger hunden Metronidazole

(Flagyl). Man ger 25-30 ml/kg i 7-10 dagar. Man

kan även ge hunden Axilur som innehåller Fenbendazol, en verksam

substans mot Giardia. Följ dock din veterinärs råd.I USA finns det vaccin mot denna tarmsjukdom men än så länge finns det inte på den svenska marknaden.Om man misstänker att ens hund kan ha drab-bats av denna tarmsjukdom, kontakta din vete-rinär och be dem ta ett avföringsprov. Alla vete-rinärer tänker kanske inte på att hunden kan ha drabbats av Giardiasis.

Page 59: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

59

Tidigare hette vi Kajsa-Lisas Veterinärklinik

Medicin | Kirurgi | Röntgen | Ultraljud | Tandvård | VårdavdelningTELEFON 046-14 46 49 ADRESS Dalbyvägen 24, Lund WEBB www.cityveterinarerna.se

Vi erbjuder vårdav hög kvalitet

och ett kärleksfulltomhändertagande.

Varmt välkommen!

www.cityveterinarerna.sewww.cityveterinarerna.se

100 % positiv förstärkningVåra instruktörer jobbar INTE med:

Stryphalsband eller annat obehag.•

Rätta knycket i kopplet, eller annat som • kan orsaka hunden skada.

Våra instruktörer jobbar med:

Positiv förstärkning för såväl hund som • hundägare.

Positiv inställning och devisen att det skall • vara kul att gå på hundkurs.

www.siriushund.se

www.cityveterinarerna.se

Page 60: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

60

Hund & Människa

Schäfern, eller tysk schäferhund som den numera heter officiellt, har halkat ner på tredje plats i registreringsstatistiken efter att ha petats från förstaplatsen förra året, efter trettio år som herre på täppan. Liksom förra året toppas listan av labrador retriever och på andra plats finns nu golden retriever.Bland de hundraser som ökar mest på 20-i-topplistan finns border collien som avancerat från 21:a till 14:e plats. Det är en utpräglad brukshund som används för fårvallning men som på senare år har blivit allt populärare för hundsporter som lydnad och agility.

En annan ras som klättrat in på listan i år är fransk bulldog som nu finns på plats 16. La-gotto romagnolo har efter flera års uppgång nu fallit tillbaka från plats 16 till 20. Slår man ihop de två hårlagen av chihuahua hamnar rasen på andra plats och lägger man ihop de nio varian-terna av tax kommer den på femte plats.

Minskat antal hundarGenerellt minskade antalet nyregistrerade hun-dar i Svenska Kennelklkubbens register med cirka sju procent. Största minskningen finns i gruppen med drivande hundar, där bland an-nat de svenska stövarraserna och drever åter-

schäfern på tredje platsi svenska kennelklubbens statistik för 2011

Foto: Shutterstock

Page 61: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

61

Hund & Människa

finns. Drever har minskat med nästan 50 procent sedan förra året och är nere på omkring 350 nyregistreringar jämfört med över 1 000 år 2000. Hamiltonstövare har minskat från omkring 750 registreringar år 2000 till 250 registreringar förra året.

Statistiken som redovisas ovan baseras på nyre-gistreringar av hundar i Svenska Kennelklubbens stambok. Denna statistik har redovisats officiellt sedan 1950 och är en säker källa för den som vill studera trender för hur olika raser utvecklas numerärt. Statistik från Svenska Kennelklubbens ägarregister är, i likhet med Jordbruksverkets register, svårare att tolka då det omfattar så-väl döda som levande hundar. Det finns ingen skyldighet att rapportera in när hunden dött och eftersom det inte är några kostnader förknippade med att stå kvar finns det risk att dessa register ökar med tiden. När Svenska Kennelklubben re-dovisar ur ägarregistret brukar en genomsnittligt livslängd på tio år användas för att få fram unge-färliga siffror.

Att jämföra numerären för enstaka raser med samtliga hundar av blandras och dra slutsatsen att blandrashunden är populärast ger inte en rättvisande bild av det svenska hundbeståndet. Bland- rashundar har bara gemensamt att de har föräldrar som inte är registrerade som samma ras och två blandrashundar kan vara mer olika varandra än två rashundar av olika ras. Ras-hunden är fortfarande den vanligaste hunden i svenska hushåll. Enligt SCBs senaste beräkning från 2006 finns det omkring 730 000 hundar i landet, vilket innebär att mer än 550 000 hushåll har hund.

Ny raser i SverigeHvratski ovcar är en vallande och vaktande her-dehund från Kroatien. Det är en medelstor hund med svart, tufsigt lockig och vågig päls. Rasen påminner mycket om den ungerska rasen mudi. Hunden som nu finns registrerad i SKK bor i Norrhammar. Läs mer om rasen på annan plats i tidningen.Tenterfield terrier är en relativt liten hund med en mankhöjd på knappt 30 centimeter och en vikt på cirka fem kilo. Det ska ska vara en aktiv, stark och smidig arbetande terrier med gott själv-

för- troende och stort mod. Det är en hane och en tik, båda födda 2009, samt en kull med fyra valpar födda i mars 2011 som nu registrerats. Samtliga hundar finns i Norrtäljetrakten. Rasen presenterades kort i Hundens Värld 2011.

Nytt namn på schäferTysk schäferhund har inte bara bytt namn sedan årsskiftet utan också delats upp i två raser; nor-malhårig och långhårig som på utställning kom-mer tävla var för sig.

HundensUtbildningsAkademi

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

www.hundisverige.se

Karlshamn

Instruktör: Inger Borg

Page 62: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

62

Under några år har vi fått förfrågningar om vi inte skall hålla utbildningar även i Stockholm, så att du i Mälardalsområdet slipper åka så långt. Och visst kan vi åka uppåt! Nu har vi fått en utmärkt lokal att hålla till i, så nu blev det även praktiskt möjligt att genomföra dessa planer.

Varmt välkommen att hänga med på vår första instruktörsutbildning i Stockholm. Vår 10:e instruktörsutbildning!

Instruktörsutbildning StockholmStart den 31 mars -1 april 2012

Helg 1 Introduktion, praktik och teoriHelg 2 Praktik och teori, fortsHelg 3 KlickerträningHelg 4 InlärningspsykologiHelg 5 EtologiHelg 6 Klickerinriktning 1Helg 7 Klickerinriktning 2Helg 8 Raskunskap & pedagogikHelg 9 Hundens hälsa & Eget företagandeHelg 10 RallyMixHelg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hundHelg 12 Instruktörens rollHelg 13 Examination

Yrkesutbildning - nu även i Stockholm!

www.hundisverige.se

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt special-område.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklam-pelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när ut-bildningen är slut.

Kursstart31 mars-1april2012

Page 63: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

63

Hund & Människa

OLyCKOR MED

Flera studier visar att antalet hundar i Sve-rige ökar och totalt ligger antalet någonstans kring 730.000 enligt SCB 2006. Varje år ska-das ungefär 12.500 människor, varav 5.000 män och 7.500 kvinnor, så allvarligt att de behöver uppsöka ett akutsjukhus när de på olika sätt blir skadade i kontakten med hun-dar. Det är generellt fler kvinnor än män som skadas och allra flest skador drabbar kvinnor mellan 40 och 60 år.Den i särklass vanligaste olyckshändelsen är hundbett. Därefter följer skador till följd av att hunden har dragit omkull hundföraren eller dragit

till så kraftigt att skador uppstått i fingrar, händer eller armar. Ungefär lika vanligt är att människor halkar, snubblar, snavar eller trampar snett när de är ute och rastar hunden och ungefär hälften så många blir skadade då hunden hoppar upp på dem eller springer på dem.

Annat i tabellen innefattar människor som ska-dats då de cyklat med hund, då de ridit och hästen blivit skrämd av hund, då de tvingats tvärbromsa bilen då hundar sprungit över vägen, då de blivit rivna av katter som varit uppskrämda av hundar med mera.

hundar

Foto: Jonas Mårtensson

Page 64: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

64

Hund & Människa

HundbettDrygt 6.000 människor blir varje år så allvarligt bitna av hundar att de uppsöker ett akutsjukhus. Det är lika många män som kvinnor som bli bitna och åldersfördelningen framgår av diagramet nedan. Nästan tre fjärdedelar av skadorna drab-bar armar, händer och fingrar. 15 procent drab-bar huvudet, framförallt läppar och mun, och cirka tio procent benen. Flest hundbett inträffar under sommarmånaderna, och det inträffar fler sådana här olyckor under helgerna än under andra veckodagar.Drygt 90 procent av patienterna blir undersökta, behandlade och hemskickade. Tre procent blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård och ungefär lika många blir remitterade till annan klinik för fortsatt behandling. Dödsfall förekommer men är sällsynta.

Dragits omkull med meraUngefär 1.800 människor skadas varje år så allvarligt att de behöver uppsöka ett akutsjukhus för att de dragits omkull av hunden eller hunden har dragit i kopplet så att händer och fingrar skadats. Tre fjärdedelar av de skadade är kvin-nor och de flesta är i åldern 40 till 70 år. I knappt hälften av olyckorna föll den skadade och slog

sig, en fjärdedel av olyckorna orsakades ska-dorna av slitvåld och liknande med koppel, och en femtedel uppkom skadorna genom kraftigt vridvåld.

Den vanligaste skadetypen var frakturer, 45 pro-cent, följt av kontusioner eller blodutgjutningar och vrickningar, 15 procent vardera. Härutöver förekom också sårskador och urledvridningar. De övre extremiteterna, särskilt fingrar och skuldror, är de kroppsdelar som är mest utsatta för den här typen av skadehändelser. Därefter följer de nedre extremiteterna med fotleder och knän. Drygt tio procent av de skadade blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Tre fjärdedelar av olyck-orna inträffar utomhus och det är ungefär lika vanligt med dessa olyckor i transportområden såsom trottoarer, cykelbanor och vägar som i bostadsområden.

Halkat, snubblat eller snavatPrecis som vid alla promenader finns det alltid en risk att halka, snubbla, snava eller trampa snett och det är ungefär lika många som gör det då de är ute och rastar hunden som de som dras omkull av den, det vill säga cirka 1.800 varje år.

Page 65: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

65

Hund & Människa

Även i dessa olyckshändelser är kvinnor överrepresen- te-rade och flest olyckshändel-ser inträffar i åldersgruppen 50 till 70 år.

Hälften av skadorna är frakturer och därefter följer blodutgjutningar och vrick-ningar/stukningar. De flesta skadorna drabbar de övre extremiteterna och då fram-förallt handleder, underarmar och skuldror. Därefter följer de nedre extremiteterna där skadade fotleder är vanli-gast. Flest skador inträffar i bostadsområden följt av transportområden och i fri natur. De flesta blir undersökta, behandlade och hemskickade medan 16 procent blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.

Övriga olyckstyperUtöver att ha råkat ut för hundbett, dragits om-kull av hunden eller halkat och snubblat under rastning av hunden förekommer också ett antal andra händelse- eller olyckstyper. Människor blir påsprungna eller påhoppade av hundar och för-lorar balansen, ser sig inte för utan snubblar över hundar som ligger på golvet eller på marken. De blir rivna, kör omkull på cykel då de är ute och rastar hundar eller då hundar springer i vägen för dem, ramlar av hästar som blir skrämda av hun-dar, råkar ut för bilolyckor etcetera. De trasslar in sig i hundkoppel och blir rivna av katter då de försöker skilja på katt och hund som är i slags-mål. Totalt leder dessa olyckshändelser till 2.600 besök på akutmottagningar varje år.

Därför biter hundarNågra av de vanligaste orsakerna är att:

• hunden biter av rädsla/ångestbitare när den känner sig trängd eller hotad. • hunden försvarar sin mat, sitt revir eller sina valpar. • en del hundar har aggressiv mentalitet eller stört beteende.

• en del hundar är tränade till aggressivt bete-ende. • hunden kan vara sjuk och ha smärtor.• hundar kan också bita hårt när de leker eller jagar en springande person och får tag i denne.• när barn blir hundbitna sker det till största de-len i det egna hemmet eller hemma hos bekanta vars hund barnet känner väl.

Tänk på att:• aldrig röra en främmande hund. • aldrig störa en hund som äter eller sover. • aldrig gå fram till en hund som är bunden, inte ens om man kännerhunden. • aldrig springa eller skrika i närheten av hundar. • använda broddar då det är snö och is ute. • aldrig cykla med hund.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och be-redskap

Page 66: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

66

BlekingekarlshamnInger BorgHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

HallandlaholmLotta HägerPampas hundservicehttp://www.collie4you.com/pampashundservice.html

HälsinglandHudiksvallMaria SwedmanSwedami Hundwww.swedami.se

TrönöMarianne EllnerEllners Hunderiwww.ellnershunderi.se

skåneBromöllaGitte HanssonBromölla Hundwww.bromollahund.se

HelsingborgAndrée CarlssonHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

HörbyMalin CedergrenBjörkhaga Hundskolawww.bjorkhagahundar.se Yve AlkebornPositiv Hundkraftwww.positivhundkraft.se

HässleholmHannah KendrupHundens Utbildningsakademiww.hundisverige.se

knislingeCarina OredssonGrändens Hunddagis & Hund-pensionatwww.grandens.se

elundNatasja & Malvina RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

MalmöAnn-Marie Campbell [email protected]

Kim Molina-RiveraHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se Rasmus AnderssonR+ Hundskolawww.rplus.se skurupJozefin BillbergHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

TomelillaNatasja & Malvina RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

svedalaAnne [email protected]

Page 67: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

67

sTockHolMkungsholmenStockholms Hundforumwww.stockholmshundforum.se

TäbySusann FagermanDog Spiritwww.dogspirit.se

HuddingeFrida SållarpVänliga Hundwww.vanligahund.se

söderManlandnyköpingVictoria NilssonSund Hundwww.sundhund.net

strängnäsSara PetterssonDoggie-Zenwww.doggie-zen.se

VäsTergöTlandFalköpingEva BolundLunnagårdenwww.lunnagardens.se

VäsTManlandsurahammarCamilla WesterlundHundoptimistenwww.hundoptimisten.se

norgeosloTess ErngrenGood Dogwww.gooddog.no

danMarkTvå instruktörer inom kort

www.rallymix.se

rallyMix-den motiverande hundsporten

Hitta instruktör här!

Page 68: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

68

Shopping & Produkter

BollarWaboba, boll som flyter och dessutom studsar på vattnet. (till vänster).

Boomer ball, en boll som är extra bra till hundar som för-stör (nedan).

AktiveringsBollarElektrisk aktiveringskula som inte beter sig som en boll brukar (överst nedan).

Boingo ball är en boll som rasslar, virvlar, studar och flyter (nederst nedan).

AktiveringDog treat maze, ett perfekt sätt att servera hunden ett mål om dagen (ovan).

Aktiveringshjälpmedel

Page 69: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

69

Shopping & Produkter

Aktiveringshjälpmedel

GodisväskorGodisväskor i olika storlekar som kan vara lämpliga för olika behov och tillfällen. Samtliga från Hurtta.

Godisväska mini

Godisväska junior

Godisväska pro

Sprintväska

Samtliga saker har vi hittat på www.hundteknik.se

Page 70: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

70

Recenssioner & Tester

Orbiloc Safety Light är en vattentät lampa som du kan fästa i hundens sele eller halsband och som syns på hela 5 km avstånd.

Lampan är från början gjord för militären och dykare, och är därför vattentät ner till 100 meters djup. Att vara ute i ett regnoväder är med andra ord inte något problem.

Man kan välja att ha ett fast eller blinkande ljus och den finns i färgerna rött, gult, blått, grönt och vitt.

Lysdioderna kan man även lita på i längden. De skall hålla i 44 år, vilket innebär att du alltså inte behöver byta dem.

Batteritiden är även den lång, även om den i förhållande till lysdioderna är blygsam, 250 tim-mar. Om man registrerar som lampa på Orbilocs hemsida (http://se.orbiloc.com ) så erhåller man tre års garanti på produkten.

Vi har testat lampan under vintern och har myck-et gott att säga om den. Den lyser verkligen upp, till och med så mycket att det går att plocka upp efter hunden i skenet av den. Det är med andra

ord helt omöjligt att missa hunden. Vi har använt oss av det fasta skenet, då vi tror att det blinkan-de ljuset kan vara besvärande för hunden.

Vi har fått frågan om det starka skenet stört hunden som testat lampan genom att ha den i sitt halsband, men vi har inte märkt av att hans beteende förändrats, därför tror vi inte det.

Det finns ett minus med lampan och det är att den är väldigt trög att vrida om den och där-med starta den. Vi har fått höra att man då skall smörja den, men sådant blir naturligtvis inte av, och därför har den suttit på halsbandet utan att lysa den senaste månaden.

Detta minus till trots så kan vi varmt rekommen-dera produkten, eftersom det är mycket skönt att veta att ingen kan missa var hunden är i mörkret. Oavsett om hunden är lös eller i koppel.

Lampan säljs så här långt i Sverige, Norge, Dan-mark, Tyskland, Holland, Grönland och Japan.

Orbiloc Safety LightCa 249 kr

Page 71: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

71

Under några år har vi fått förfrågningar om vi inte skall hålla utbildningar även i Stockholm, så att du i Mälardalsområdet slipper åka så långt. Och visst kan vi åka uppåt! Nu har vi fått en utmärkt lokal att hålla till i, så nu blev det även praktiskt möjligt att genomföra dessa planer.

Varmt välkommen att hänga med på vår första instruktörsutbildning i Stockholm. Vår 10:e instruktörsutbildning!

Instruktörsutbildning StockholmStart den 31 mars -1 april 2012

Helg 1 Introduktion, praktik och teoriHelg 2 Praktik och teori, fortsHelg 3 KlickerträningHelg 4 InlärningspsykologiHelg 5 EtologiHelg 6 Klickerinriktning 1Helg 7 Klickerinriktning 2Helg 8 Raskunskap & pedagogikHelg 9 Hundens hälsa & Eget företagandeHelg 10 RallyMixHelg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hundHelg 12 Instruktörens rollHelg 13 Examination

Yrkesutbildning - nu även i Stockholm!

www.hundisverige.se

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt special-område.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklam-pelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när ut-bildningen är slut.

Kursstart31 mars - 1 april2012

Page 72: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

72

Hund & Människa

2011 års narkotikasökhund- Murphy

Springer spanielhanen Murphy har utsetts till Årets Narkotikasökhund 2011. Murphy, som har hunnit fylla tio år, arbetar tillsammans med sin förare Thomas Hallkvist vid brottsbe-kämpningsenheten i Helsingborg.Murphy köptes in från Skottland av Statens Hundskola och kom till Tullverket 2003. Efter åtta år i tjänst tillsammans med föraren Thomas Hall-kvist har Murphy nu bara ett par månader kvar till pension och vad kunde vara ett bättre avslut än att utnämnas till Årets Narkotikasökhund.– Han är absolut värd det för han är en fantastisk hund, säger Thomas, som har lång erfarenhet av hundar såväl privat som i tjänsten.

Andra gången för MurphyMurphy har varit nominerad till Årets Narkoti-kasökhund en gång tidigare, 2008. Dessutom blev Thomas tidigare tjänstehund, schäfern Ozzy, nominerad två gånger, 1996 och 1997.

– Även om jag ser mig själv som en schäfermän-niska måste jag säga att jag är väldigt nöjd med denna springer spaniel, säger Thomas, som faktiskt har färdigutbildat en flatcoated retriever som är tänkt att ta över när Murphy går i pen-sion.

Foto: Stefan Lindblom

Page 73: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

73

Hund & Människa

Att arbeta är det bästa som finns!Murphys främsta egenskap som narkotikasök-hund är enligt Thomas den enorma arbetslusten.

– Han har haft denna arbetsvilja från första da-gen och trots att han nu är över tio år gammal har han alltid samma lust till att arbeta, säger Thomas.

Med åren har Murphy blivit duktig på sitt arbete och han är enligt Thomas lika bra på alla sorters sök, oavsett om det rör sig om sök på person, i fordon eller på tåg.

– Dessutom är han glad i såväl människor som djur, så han är väldigt lätt att arbeta med, avslu-tar Thomas.

Juryns motiveringJuryn framhöll ivern och viljan att göra sitt bästaJuryn, som bestod av Therese Mattsson, gene-raltulldirektör, Ulf Uddman, VD Svenska Kennel-

klubben och Gunilla Thorstensson, rådspresident Svenska Inner Wheel, motiverade sitt val så här:Med en outtröttlig iver att alltid vilja göra sitt allra bästa, tar 10-årige Murphy sig an sin uppgift att avslöja narkotikasmuggling. Oavsett hur tuff arbetsmiljön än är för en hund sker det med stor effektivitet och utan att noggrannheten i sökan-det eftersätts. Tillsammans med sin förare Tho-mas Hallkvist är de ett enastående effektivt bevis på vad en hund och dennes förare tillsammans under många år kan uträtta i Tullverkets arbete med att bekämpa narkotikasmuggling. Murphy med sin förare Thomas Hallkvist var även nomi-nerade till årets narkotikasökhund 2008.

Murphy och hans husse fick ta emot sitt pris på Stockholms Hundmässa lördagen den 10 de-cember. Priset är ett resestipendium på 15 000 kronor till Thomas Hallkvist och ett smaskigt ben till Murphy.

www.stockholmshundforum.se

Page 74: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

74

Hälsa & Friskvård

sätta hunden på diet- Kan detta vara till nytta för hunden?Av Malvina Ravenklint

När man pratar om diet tar många för givet att det handlar om att gå ner i vikt. I vissa fall så är det fallet men inte denna gång. Den här gången skall det handla om att viss kost har effekten att faktiskt hjälpa hunden att hantera stressiga situationer och ångestrelaterade beteende hos våra kära hundar.Det blir mer och mer uppenbart för forskare att ett foder och dess beståndsdelar kan påverka hundens beteende. Några exempel är tyrosin, fenylalanin, tryptofan, omega-3 fettsyror eller en låg protein diet. Den sistnämnda har visat sig

minska aggression hos hunden. Det har också påvisats att en hög tyrosin diet kan vara till nytta för hundar som utsätts för mycket stress.

Låt oss börja med att reda ut vad tyrosin, fenyla-lanin och tryptofan är.

TyrosinTyrosin är även känd som L-Tyrosin som är en icke nödvändig aminiosyra som kroppen syn-tetiserar (att framställa något artificiellt) från en annan aminosyra som kallas fenylalanin. Tyrosin

Foto: Shutterstock

Page 75: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

75

Hälsa & Friskvård

förekommer i ost och andra mejeriprodukter. Man finner det även i fisk, avacados, bananer etc. Denna aminosyra spelar en signifikant roll i själva ämnesomsättningen. Tyrosin är nödvän-digt för att kroppen skall kunna framställa sero-tonin, dopamin, adrenalin och noradrenalin. Alla dessa ”agenter” påverkar bland annat hundens humör. Denna aminosyra kan enligt ett flertal studier lindra stress som blivit kronisk och lett till ångest.

FenylalaninFenylalanin eller L-Fenylalanin är också en ami-nosyra som ingår som en beståndsdel i ett flertal proteiner. Det är en essentiell aminosyra som på-verkar den neurologiska funktionen hos hunden. Man finner det i kött, mejeriprodukter, bönor och räkor för att nämna ett par kostkällor. Brist på denna aminosyra leder till bland annat förvirring och fysisk koordination.

TryptofanTryptofan är liksom de två andra en aminosyra och är avgörande för produktionen av serotonin och melatonin. Man finner detta ibland annat bananer och fågel men även i choklad (vilket man aldrig får ge sin hund). Då serotonin fram-ställs med inverkan av tryptofan så kan låga nivåer av denna aminosyra leda till ökad depres-sion och ångest.

StressNär hundar utsätts för mycket stress, förhöjd hjärtfrekvens ökar utsöndringen av adrenalin och kortisol. Utöver dessa fysiska förändringar sker även neurologiska förändringar hos hunden såsom beteende förändringar, hunden kan visa ett destruktivt beteende, ökad rädsla, överdrivet skällande och aggression. Allt detta kan leda till ett betydande problem för hundägaren. Det handlar som oftast om ångestrelaterade pro-blem, inte aggression vilket många tror. Det är väldigt, väldigt få hundar som är aggressiva utan de är helt enkelt rädda och ångestfyllda.

Hormoner och signalsubstanser reglerar hun-dens beteende, även de som vi anser vara problematiska. Om man istället förändrar livs-medlens sammansättning kan det bidra till en minskning av problembeteenden hos hunden.

Idag har antidepressiva mediciner börjat använ-das relativt flitigt när det gäller problembete-ende hos hund men har samtidigt mötts av stort motstånd av vissa hundägare men även veteri-närer. Många hundägare är inte beredda på att ge psykoaktiva mediciner till sin hund. I vissa fall är det faktiskt en bra lösning för att ge hunden en chans att finna lugn och ro, varpå man sakta börjar träna det som är jobbigt för hunden. Men nu kanske det finns en annan lösning om man är motståndare till att ge sin hund antidepressiva medel, genom att man helt enkelt förändrar hun-dens kost. Fördelarna med att man kan hjälpa hunden genom att förändra dess kost är att den är relativt fri från toxiska effekter och inte har några biverkningar som dessvärre psykofarmaka har. Det finns rapporter på att livslång stress och rädsla kan ha oerhört negativa effekter på hälsan men även livslängden hos hunden.

Studie i USANär denna studie gjordes i USA använde man sig av ett nytt foder som heter Calm Canine fram-ställt av Royal Canine. Denna diet komplettera-des med bland annat med L-Tryptofan och alfa-casozepine som man hittar i Zylkene (receptfritt hos din veterinär). Just alfa-casozepine kan jämföras med ångestdämpande bensodiazepiner (stesolid, sobril). Den förstärker aktiviteten av GABA, som är en signalsubstans, allmänt känd för sin hämmande effekt på ångest och stressre-laterade besvär. När det gäller L-tryptofan så har det länge varit känt att tryptofan har varit inblan-dad när det gäller regleringen av beteendemäs-siga processer såsom humör, aggression och stresstålighet.

Studie i JapanI Japan gjordes en studie av 4 forskare; Kato, Miyaji, Ohtani och Ohta. Man tog in hundar från olika djursjukhus från olika delar av Japan, Tokyo, Kanagawa och Hiroshima. Ägarna till hundarna fick ta del av olika foder. Hälften till-delades ”foder A” och den andra hälften ”foder B”. Således var innehållet i just det fodret okänt för hundägaren. Den totala studietiden var 16 veckor för varje hund. Hundarna fick äta två gånger per dag av sitt tilldelade foder.

Efter att hunden ätit sin diet i 7 veckor togs 2

Page 76: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

76

Vi var på My Dog i januari och fick då förfrågan om vi inte kunde hålla yrkesutbildningar även i Göteborg.Varför inte? Vi har vårt ursprung i såväl Stock-holm som Göteborg, så det är klart att vi förut-om att vi finns i Skåne, även skall finnas på plats i Sveriges två största städer.

I april startar vi därför vår första utbildning i Göteborg. Varmt välkommen!

Instruktörsutbildning StockholmStart den 16-17 april 2012

Helg 1 Introduktion, praktik och teoriHelg 2 Praktik och teori, fortsHelg 3 KlickerträningHelg 4 InlärningspsykologiHelg 5 EtologiHelg 6 Klickerinriktning 1Helg 7 Klickerinriktning 2Helg 8 Raskunskap & pedagogikHelg 9 Hundens hälsa & Eget företagandeHelg 10 RallyMixHelg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hundHelg 12 Instruktörens rollHelg 13 Examination

Yrkesutbildning - nu även i Göteborg!

www.hundisverige.se

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt special-område.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklam-pelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när ut-bildningen är slut.

Kursstart16-17april2012

Page 77: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

77

Hälsa & Friskvård

urinprov där man mätte UCCR (Urine Cortisol Creatinine Ratio /mängden kortisol och kreatin i urinen) Man tog först ett urinprov två timmar efter det att man varit hos veterinären, ett så kallat poststressor UCCR, det andra provet tog man när hunden var i sin hemmiljö där det var så stressfritt som möjligt för hunden så kallat neu-tralt UCCR.

Kosten påverkarSammanfattar man studien så var resultatet att studien ger stöd för att förändring av hundens kost hjälper hundar att handskas med stressiga situationer. Dessutom kan kostförändringen vara effektiv när det gäller att minska ångest relate-rade problembeteende. Studie visade även att tryptofan, tillskott av alfa-casozepine och ande-len protein kan ha varit avgörande effekter.

Alla som har hund vet att det är som en djungel att hitta rätt foder till sin hund. Mängden av fo-dertillverkare ökar med tiden och många hundä-gare blir osäkra på vilket foder man skall välja.

Skall man välja torrfoder eller färskfoder? Vilken foderfabrikör skall man välja etc? Om man tit-tar på studien som gjorts och man tror sig ha en stressad eller rädd hund så kanske man skall välja något som inte har allt för hög proteinhalt.

En annan sak som man skall undvika är majs, tit-ta därför på om din hunds foder innehåller majs. Intag av majs kan öka stressen hos din hund. Låt inte flashiga foderförpackningar eller priset för den delen vara det som avgör vilken mat du ger din hund. Kanske det finns någon som kommer ihåg att en gång i tiden så vann Konsums Blå-Vitt priset som bästa hundfoder. Med detta sagt så vill jag samtidigt påpeka att vi jagar febrilt efter ett riktigt bra foder för våra egna hundar så vi vet att det är en enda stor djungel därute. Förhoppningsvis så gör denna artikel Er läsare något klokare. Har ni några som helst synpunk-ter eller kommentarer så hör gärna av er till oss på Hundens Värld.

Källa: Elsevier Inc.

Foto: Shutterstock

Page 78: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

78

Hund & Människa

2011 års polishund- Doris

5-åriga schäfertiken Miridocs Dizza ”Do-ris” har valts till Årets Polishund 2011. Doris tjänstgör som patrullhund med narkotika- och vapensökkompetens vid polismyndigheten i Stockholms län tillsam-mans med sin förare polisinspektör Hans Johansson, 39. Hans Johansson har en lite ovanlig bakgrund för att vara hundförare i det att han inte haft hund själv innan han blev hundförare.

– Vi hade hund i familjen men i övrigt har jag inte hållit på med hundar innan jag blev hundförare 2008, säger Hans, som sedan han började vid polisen -93 hunnit med att tjänst-göra vid närpolisen, trafikpolisen och i utryck-ningstjänst.

Näsan är viktigastPå frågan om vad som gör Doris till en så bra polishund svarar Hans att det är den fina näsan som är Doris största tillgång.

– Doris är framför allt en bra spårhund som varit lätt att utbilda redan från början, säger Hans. Övriga bitar får vi kanske öva mer på, men å andra sidan börjar de flesta uppdrag med att ta upp spår och hittar vi ingen gär-ningsman spelar det ingen roll hur bra hon är vid gripanden.

Doris klarar det mestaDoris och Hans arbetar med allt från sak- och personspår vid rån och inbrott till räddnings-sök efter försvunna personer. Den stora varia-tionen i uppdragen uppskattas av både hund och förare och Hans har svårt att framhålla någon del av arbetet som roligare än annat.

– Att delta i räddningsinsatser och vara delaktig i hittandet av försvunna personer är förstås roligt, säger Hans som även lyfter fram efterföljande och vapensök bland favoritarbetet.

Juryns motiveringJuryn framhöll engagemang och initiativförmågaJuryn, bestående av Håkan Wall, Rikskriminalpo-lisen, Inger Svedin, Svenska Kennelklubben och Petra Viklund från Polisens Hundförarförbund, motiverade sitt val av Årets Polishund så här:

Foto: Johan Frick-Meijer

Page 79: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

79

Hund & Människa

Juryn har särskilt beaktat det stora engagemang och effektivitet som patrullen visat vid en stor mängd tjänsteuppdrag av skiftande karaktär och i varierande miljö. Särskilt anmärkningsvärt är initiativförmågan och samspelet mellan hund och förare som resulterat i flertalet lyckade ingripan-den. ”Doris” har genom sin bredd visat prov på den betydelse en väl fungerande polishund har i polisverksamheten.

Prisutdelning på Stockholm HundmässaPolishunden Doris och hennes förare Hans Johansson fick ta emot sitt pris lördagen den 10 december. Priset till Hans Johansson var ett resestipendium på 15.000 kronor och Doris fick ett smaskigt ben.

HundensUtbildningsakademi

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!Nu startar vi även

yrkesutbildningar i i Stockholm

www.hundisverige.se

Vi kommer att hålla till i Stockholms Hundforums lokaler på Kungsholmen

Page 80: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

80

Hitta HMT® testledare

SVERIGEBlekingeKarlshamnInger BorgHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.seRegionombud

DalarnaMoraElisabeth BurtusRiver Crossingwww.rivercrossing.se

GästriklandGävleJennie Schröder-EllnerBravovwww.bravov.com

HallandLaholmLotta HägerPampas hundservicewww.collie4you.com

HälsinglandHudiksvallMaria SwedmanSwedamiwww.swedami.seRegionombud

TrönöMarianne EllnerEllners hunderiwww.ellnershunderi.se

SkåneTomelilla / Lund/hässleholmMalvina RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.seRegionombud

Tomelilla / Lund /HässleholmNatasja RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverigeRegionombud

Hörbyyve AlkebornPositiv hundkraftwww.positivhundkraft.se

BromöllaGitte HanssonBromölla hundwww.bromollahund.se

MalmöAnn-Marie Campell

Trelleborg / VollsjöIngrid [email protected]

KnislingeCarina OredssonGrändens hunddagis www.grandens.se

KnislingeTina BergströmGrändens hunddagiswww.grandens.se

VellingeHeide-Marie MaassHåslövs Hundpensionatwww.hundpensionatet.nu

SmålandÄlmhultUlrika Bevreuswww.linnebygdenshf.seRegionombud

LjungbyDorn Josefssonwww.donnes.se

SödermanlandNyköpingVictoria Nilssonwww.sundhund.net

Västra götalandHärryda/GöteborgHelena JohanssonDu och din hundwww.duochdinhund.seRegionombud

Ale/GöteborgMarianne MagnussonHundcoad i Västwww.hundcoachivast.se

GöteborgJohanna Kä[email protected]

Page 81: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

81

Stockholm

StockholmEvelina NäsholmStockholms Hundforumwww.stockholmshundforum.seRegionombud

StockholmZanna BergersenStockholms Hundforumwww.stockholmshundforum.seRegionombud

SkogåsMimmi JaneldAurora hundtjänstwww.aurorahundtjanst.se

NackaMica EkestangHundpedagogernawww.hundpedagogerna.se

FarstaŽeljka BanjacVirvelvindens Hundskolawww.virvelvindenshundskola.se

Upplands VäsbyGunilla MelkerssonGunillas hundkurserwww.hundkurser.com

UpplandUppsalaGabriel FirpoStadshundenwww.stadshunden.se

VästerbottenKassjöOve DeschenhalmSkihpár doganalyticswww.skihpar.com

ÅngermanlandNäsåkerÅsa Tova BerghKursgården HUNDraelvanwww.egetbevag.seRegionombud

JämtlandKrokumTina SchafferHundensgård i Jämtlandwww.hundensgard.seRegionombud

HackåsIa SvärdIa, Hund & Hälsa

NORGEOsloOsloTess ErngrenGood Dog Centerwww.gooddog.no

BuskerudDarbuNina HaalandHund i fokuswww.hundifokus.no

SvelvikKari HerdlevaerVesthundwww.vesthund.no

Møre & RomsdalAverøyIda Mari StiansenNesten Bare Hundwww.nestenbarehund.no

på följande orter:

www.hundmedborgartestet.se

Page 82: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

82

Forskning & Vetenskap

hundar & aggressionAv Andrée Carlsson

Det finns företeelser som skrämmer och engagerar människor och som det därmed finns många åsikter och sanningar om. Aggressiva hundar är en sådan företeelse. Vid en första anblick så kan det se enkelt ut. En aggressiv hund är en aggressiv hund, eller? Jag har försökt sammanställa en lättåtkomlig och övergripande tex i ämnet. En sammanfattning av aggressivt beteende. De källor som jag använt mig av anses vara moderna och aktiva personer inom sina områden. De personerna vilar i sin tur på de som utgör grunden till den moderna hund-träningen.

Så hur farliga är hundar? James O ́Heare ut-trycker det såhär ”Hundar dödar sällan männis-kor, de biter inte ofta, när det gör det så skadas vi sällan och när vi väl blir bitna så är det oftast inte allvarligt.”

Enligt Amerikansk statistik så är bordskanter, badkar, lampsladdar och julgranar farligare än hundar. Chansen att bli dödad av en hund är 1 på 18 miljoner. Det betyder att det är dubbelt så stor chans att vinna högsta vinsten på lotto eller fem gånger så stor chans att träffas av blixten och dö.

Foto: Shutterstock

Page 83: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

83

Bli RallyMix instruktör för Träningsklass

i Stockholm

14-16 oktober

På Stockholms Hundforum

i centrala Stockholm

www.rallymix.se

HundensUtbildningsAkademiwww.hundisverige.se

Hundkurs!Vi har hundkurser på flera

platser i Sverige:

Skåne: Tomelilla, Lund, Malmö, Hässleholm, Skurup& Helsingborg

Småland: Värnamo

Hälsingland: Hudiksvall

www.hundmedborgartestet.se

Ta hundkörkort!Testledare finns nu på

många orter i Sverige, hitta någon nära dig, eller bli

testledare själv!

Page 84: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

84

Hälsa & Friskvård

92 % av alla bett orsakar ingen skada 7,5% leder till mindre skador 0,076% utgör större eller allvarliga skador.

Hästar, dörrar och skor skadar långt fler män-niskor än vad hundar gör. Men i alla rika länder och framförallt i USA så talas det mycket om det växande problemet med aggressiva hundar. Men hur kan det komma sig? Medias rapporte-ring kring ett fåtal fall är givetvis en viktig faktor när bilden växer fram. De fall där hundar skadar människor rapporteras det om på ett sensations-hungrande vis. Det finns något spektakulärt med denna typen av trakiska händelser. Man målar gärna upp en bild av hundars allmänna farlighet. Borde det inte finnas hårdare lagar frågar man sig? Problemet ökar osv. Det talas sällan om hur extremt ovanligt det faktiskt är.

En annan stor del av problemet är att folk i allmänhet förväntar sig att alla hundar ska vara som Lassie. Vi blir chockade och kränkta om en hund visar lilla minsta varning. En hund ska vara tacksam för att vi tar hand om den och vi vägrar att acceptera att hundar har åsikter om vad de tycker om eller inte tycker om. Hundar har räds-lor och frustrationer (inte sällan har vi människor själva skapat dessa) precis som vi. Fast vår ras är långt mer aggressiv och våldsam så finns det något som kränker oss djupt när en hund visar sådana tecken.

Ur ett samhällsperspektiv så är hundaggression ett väldigt litet problem. Det är helt enkelt inte rimligt att tala om det som ett stort problem.För den enskilda hundägaren som har en hund som uppvisar aggressiva beteenden är det dä-remot ett stort problem. Riskerna är är större när hunden väl avviker från den normala hundpo-pulationen och uppvisar aggressiva beteenden. Hundägaren löper risk för psykisk och fysisk skada. Aggressivt beteende äventyrar hela rela-tionen mellan människa och hund. Ägaren måste ta viktiga och svåra beslut gällande hur mycket tid man kan och vill lägga ner för att lösa proble-men samt eventuell avlivning.

StatistikDet finns ett stort problem för de som vill veta när en hund potentiellt är som farligast. Eller vilka hundraser som står för de flesta attackerna. Vilka är ägarna till farliga hundar? Sticker någon grupp ut? Finns det något gemensamt mellan de som blir bitna av hundar? Att få svar på dessa frågor skulle vara till stor hjälp för både hundä-gare och de som arbetar med att hjälpa aggres-siva hundar.

Det finns några större undersökningar gjorda i USA, Tyskland och Kanada. Det finns tyvärr många problem med dessa. Ett problem är att det helt enkelt inte går att få in så mycket data så att det blir ett statistiskt säkerhetsställt resul-tat. Det blir helt enkelt för stor felmarginal. Ett annat stort problem är att identifiera raser. Folk är generellt väldigt dåliga på att identifiera raser. Det blir ofta en stereotyp gruppangivelse, ”Schä-fer”, ”Rottweiler” eller ”Pitbull” för att nämna några exempel. Stora blandraser med längre päls halkar lätt in i ”Schäferkategorin”.

Även om man skulle vara bättre på att identi-fiera raserna inblandade i attackerna så är det alldeles för få attacker för att få ett ordentligt och pålitligt underlag. Det skulle ta decennier. En hundgeneration är förhållandevis kort. Därför kan hundrasernas karaktärsdrag snabbt ändras och göra äldre data missvisande.

Det finns en studie från Kanada med statistik från sjukvården (CHIRPP), där har man under-sökt 1237 fall. Slutsatsen från den studien är att det vanligaste offret är ett barn. Oftast var hun-den familjens egen eller en hund man är bekant med. Oftast under familjesammankomster på helger. Betten skedde oftast under lek, i sam-band med utfodring eller när man uppfostrade hunden (skadade).

Författaren Kaen Delise skriver att det inte är förvånande att barn oftast blir offer eftersom de i många fall får leka med hundar helt utan tillsyn från vuxna. Barn kan inte heller tolka eller förstå de varningar som hundar avger. De är också högljuda och helt enkelt små vilket kan störa visa hundar och väcka jaktlust i andra.

Forskning & Vetenskap

Page 85: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

85

Nu kan du hitta Hundens Utbildningsakademi på flera orter i Sverige och på en ny adress:

www.hundisverige.se

Har din hund ont?

Just nu erbjuder vi en helt gratis genomgång av din hunds rygg. Ta med kupong!

Vi kan hjälpa dig!

Det är vanligare än man tror med ryggont hos hund, men det går ofta snabbt och enkelt att underlätta besvären för hunden med hjälp av akupunktur.

Varmt välkommen!

Hälsar Malvina Ravenklint, dipl. hundfysioterapeut

!KURSER I LUND

Vi börjar ha hundkurser i Lund den 10 au-gusti. Valpkurs och RallyMix träningsklass.

HUNDPSYKOLOG I LUNDDet finns nu möjlighet att få hjälp av diplo-merad hundpsykolog, Natasja Ravenklint, på Cityveterinärerna i Lund.

HUNDFYSIOTERAPEUT I LUND

Om din hund behöver rehabilitering finns det nu möjlighet att boka tid hos Malvina Ravenklint, diplomerad hundfysioterapeut, hos Cityveterinärerna i Lund.

Page 86: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

86

Forskning & Vetenskap

Studien visade också att äldre personer låg i riskzonen. Inte för att de inte kunde läsa hundar-nas signaler utan för att de helt enkelt inte kan försvara sig eller undkomma när de blev attack-erade.

En studie från USA visar att 76% av attackerna med dödlig utgång inträffade i ägarens hem el-ler på hunden ”hemmaplan”. Det finns en viss logik i detta eftersom det är hemma som hunden spenderar den största delen av sin tid. En siffra som sticker ut är 25% av dessa fall gäller hundar som var kedjade. Man kan dra många slutsatser av den siffran. En av de är att frustrationen som uppstår hos en kedjad hund sänker dess aggres-siva tröskel. För att helt säkert säga att det är så att det sänker tröskeln behövs dock mer infor-mation gällande hur länge hunden varit kedjad osv.

Undersökningen pekar även på att det finns en kritisk period för introduktion av nyfödda barn i hundens liv. De första två månaderna är över-representerade när det gäller dödsfall hos späd-barn där hundar är förövare. Oftast är det inte en attack från hundens sida som leder till döden. Barnet är så skört så att det räcker med att hunden släpar barnet med sig för att det ska få livshotande skador.

Det finns alltså några saker man ska undvika för att göra sannolikheten ännu mindre för att skadas av hundar. Bättre system för att spara data från varje fall skulle säkert ge oss massor med andra varningar om situationer som är extra kritiska.

Av naturliga skäl finns det ännu mindre statis-tik som talar om aggression mellan hundar. En studie som gjordes på drygt 200 fall i Tyskland (Roll & Unshelm 1997) pekar på några riskfakto-rer, 70% av hundarna som bet hade enligt deras ägare tidigare bitit andra hundar. 86% av de hundar som attackerade var okopplade. Offren ägdes vanligast av en kvinna och den attack-erande hunden av en man.

Hundar som tidigare bitit andra hundar tränades oftast med ”smällar” och ”skakningar”. Tyvärr fanns det inga uppgifter om hur många som trä-

nats med positiv förstärkning. I de fall där ägaren ”tyckte lydnadsträning var viktig för att hunden skulle uppföra sig väl” var de flesta hundarna offer.

I de fall där ägaren ”tyckte lydnadsträning var viktig för att hunden inte skulle okontrollerbar” var hunden oftast anfallaren.

Studien pekar även på att den typiskt anfallande hunden ägdes av en man 30-39 år och tränades med hårda metoder. De hade inte heller uttalade familjeband med sina hundar. Ägarna i dessa fall reagerade med våld eller aggressivitet eller reagerade inte alls när hunden attackerade andra hundar.

Det typiska offret ägdes av en kvinna som an-vände mer mjuka metoder och uppgav sig ha starka band till sin hund. Ägarna i denna grup-pen reagerade på attacken med att trösta sina hundar.Man ska dock komma ihåg att det är för lite data insamlade för att denna studie på något vis ska kunna sägas vara fakta.

Vad är aggression?Att exakt definiera vad termen aggression bety-der är varken enkelt eller okontroversiellt. Det är komplext och de flesta definitioner har svaghe-ter. En bra definition av ordet ska vara enkel att använda för att se om ett visst beteende faller inom ramarna för det eller inte. Det måste kunna ge svar på frågor som: om du är arg och slår handen i bordet, är det en aggressiv handling? Kan en dator bete sig aggressivt? Är självmord en aggressiv handling? Forskare och författare debatterar dessa frågor och många andra. De skiljer sig något och därför undviker många att definiera begreppet. Nedan följer några definitio-ner på termen aggression.

Alla beteendemönster som har som avsedd ver-kan att hota eller skada andra organismer.

-McFarland 1981

Alla beteenden som skrämmer dig eller får dig att känna dig hotat när ett sådant beteende upp-visas.

-Parsons 2005

Page 87: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

87

Laholm, Hudiksvall, Värnamo, Solna, Bromölla, Hörby, Hässle-holm, Knislinge, Malmö, Nyköping, Karlshamn, Täby, Surahammar, Falköping, Oslo.

Bli rallyMix® instruktör du också!

www.rallymix.se

Nu finns det RallyMix® instruktörer på följande orter:

- den belönande hundsporten

Bli rallyMixare du också!

Page 88: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

88

Forskning & Vetenskap

Ett passande eller opassande hot eller utmaning som tillslut avgörs genom strid eller försvar.

-Overall 1997

Alla dessa definitioner har svagheter. Men de ger i alla fall en någorlunda bra bild över vad aggres-sivitet ”är”.

Varför använder sig hundar av aggressiva beteenden?Djur har genom evolutionen utvecklat aggressiva taktiker för att komma åt positiva förstärkare och undkomma negativa upplevelser. Alla individer har intressen i olika saker och när dessa intres-sen krockar med en annan individs intressen så kan aggressiva taktiker vara ett sätt att ta till vara sina intressen.

Aggression är inte den enda taktiken att ta till, det är förenat med stor risk att använda öppen aggression. De flesta djur har därför utvecklat olika ritualiserade signaler för att undvika använ-dandet av aggression.

Även om hundarr använder aggression för att komma åt positiva förstärkare så används aggression oftast till att undvika negativa stimu-lus. Aggression är även en reflexmässig reaktion på smärta.

Aggression är inte genomgående ”dåligt” men det kan blir problematiskt för någon eller samt-liga inblandade. Offret kan såklart skadas, hundägaren bär ansvar för hundens agerande och lider psykiskt och känslomässigt av att ha en aggressiv hund och hundens livkvalitet försäm-ras avsevärt.

Olika typer av aggressionI stora drag så kan aggressivt beteende delas i två delar.

Reaktiv/svarande aggression uppstår när en hund utsätts för smärta eller obehag. En reflex som utlöses som svar på obehagliga stimulus/signaler. Den som orsakar smärtan eller den som finns närmast utsätts då för hundens aggression.

Foto: Shutterstock

Page 89: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

89

Forskning & Vetenskap

Vilken typ av smärta och obehag som leder till aggression varierar kraftigt mellan olika individer. Reaktiv aggression är orsaken till att det är pro-blematiskt att använda bestraffningstekniker när man försöker ändra aggressiva beteenden.

Operant aggression är målinriktad aggression. Målet är att få tag på något som hunden vill ha eller att undkomma något den inte vill ha. Detta beteende drivs av konsekvenser och och i lik-het med andra beteenden så förstärks det med positiva förstärkare. Om en hund lär sig att leka för hårt så lär den sig att det är så man får tag på ”förstärkaren” lek. Helt enkelt för att den inte lärt sig mjukare alternativ.

När en hund beter sig hårt eller tufft så menar visa att hunden är dominant. Men hunden har lärt sig att om man är hård och säker så får den tillgång till olika resurser i omgivningen. En hund som uppvisar aggression baserad på rädsla har lärt sig att aggression är det bästa sättet att und-komma obehagliga upplevelser. Operant aggres-

sivt beteende kan delas upp i ett flertal katego-rier beroende på vad hunden har för specifika mål som den vill uppnå. Eller vad den vill undvika och vad eller vem som är mål för aggressionen.Många hundar ser offensiva ut när de blir aggressiva ut, oftast med hotande poser eller skall. e anfaller eller jagar målet. Andra hundar ser osäkra ut och undviker eller försöker att fly först. Att försöka se varför hunden hunden är aggressiv baserat på dessa två beteendemöns-ter är svårt. Även om det inte ser så ut. Ett of-fensivt beteende kan till exempel grunda sig i att hunden är rädd och inte att den försöker komma åt ett visst stimulus. Det viktiga är vad som upprätthåller beteendet. Den vanligaste orsaken till aggressivitet är undvikande och flykt. Alltså rädsla.

Normal & onormal aggressionOfta talas det om normal och onormal aggressi-on eller snarare passande och opassande sådan. Användandet av aggressiva beteenden rättfärdi-gas oftast om en hund utsätts för extrem pro-

Page 90: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

90

Forskning & Vetenskap

vokation (hot om våld). Men det finns problem med att dela in beteendet i fack. Om en hund är rädd för gummistövlar och reagerar aggres-sivt när den utsätts för dessa. Vem kan bedöma om det är passande eller opassande? Och vad spelar det i så fall för roll? Djur uppfattar ”faran” och reagerar genom att använda de verktyg som finns till hands. Det är inte viktigt att bestämma när aggression är lämpligt och när det är olämp-ligt, det är något vi människor applicerar. Om beteendet är problematiskt för någon, då är det ett problem.

Tabell för risknivåAggressiva beteendemönster är varierande. Det är stor skillnad på intensitet och allvarlighet i bett och utförande. Här nedan är en tabell som har sex oilka nivåer. Hundar som ligger över nivå tre, uppvisar särskilt hänsynslöst beteende och kräver att man söker hjälp och att man är mycket noggrann med säkerheten.

Individuella gränserDet finns väldigt få hundar (kanske inga) som inte kan provoceras till aggression. Hundar som aldrig utvecklar problembeteenden och har en extremt hög nedre gräns kan bitas. Om de till exempel utsätts för extrem smärta eller hot om livet. Hundar som aldrig uppvisat aggressivt be-teende har helt enkelt aldrig pressats tillräckligt hårt samtidigt som de har en hög tröskel för pro-vokation. Andra hundar blir provocerade ständigt och reagerar med aggression väldigt lätt.

Den nedre gränsen varierar inte bara mellan olika individer utan även beroende på vilka miljöer och stimulus som finns omkring hunden vid ett givet tillfälle. Hundar varnar i normala fall innan de biter. I vanliga fall görs det genom till exempel morrande och tandvisning.

Stegrande av aggressionen är olika från individ till individ. Visa hundar visar tydligt och utdraget att de blir provocerade, andra gör varningar i blixtsnabb följd innan ett utfall. I vissa fall sker ingen varning, I den absoluta majoriteten av sådana fall har varningarna bestraffats. Man ska aldrig fysiskt bestraffa morrande eller liknande signaler från hundar. Det gör dem verkligt obe-räkneliga och farliga.

Hundar kan inte förklara sig med hjälp av ord när deras gräns är nåd. När de känner att någon de inte litar på är lite väl påflugen så gör de det genom att använda de verktyg som finns till-gängliga för dem. Aggression avser att skapa ett avstånd till det som hotar.

Tänk på att det aldrig är personligt. Det är myck-et vanligt att man känner ilska över att hunden inte ”tycker om en”. Men om hundarna kunde säga vad de ville med ord så kanske det skulle låtit så här?

” -Kan du sluta hänga över mig”,

” -Den där saken är obehaglig, ta bort den från mig”

” -Nu är du nära och jag kan inte komma undan”

” -Det där gör ont, backa!”

Om en hund når sin gräns så finns det några saker att tänka på.

Saker att inte göra:• Slå eller ”tillrättavisa” hunden • Springa iväg • Skrika • Stirra hunden i ögonen • Tränga in hunden

Man bör istället: • Lägga armarna i kors • Ha ett öga på hunden • Sakta avlägsna sig, utan att vända ryggen till.

Avel och hundägareStorkennlarna eller ”valpfabrikerna” är ett stort problem för hundpopulationen. Människor som endast föder upp hundar för att göra ekonomisk vinst. Här kommer även direktimportörerna av hundar från valpfabriker i fattiga länder in. Pro-blemet ökar hela tiden. Årligen beslagtar tullen cirka 500 hundar som är på väg till den svenska marknaden. Betydligt fler hundar slinker igenom tullens nät.

Människorna i industrin har inte en tanke på att avla på hundar som är mental stabila eller har ett

Page 91: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

91

Forskning & Vetenskap

rastypiskt temperament . De får inte heller den socialisering som en valp behöver under tiden på kenneln. Varken kunskap eller intresse finns från uppfödarnas sida. Tyvärr så bidrar även många hobbyuppfödare till denna utveckling. Hunda-vel är ett stort och viktigt åtagande, det krävs kunskaper i genetik, hundens utveckling samt motivation att föda upp hälsosamma, stabila och sunda hundar.

Många hundköpare väljer hund efter utseendet och ignorerar hundens arv och vad den är bäst anpassad till att göra. Man väljer sedan den närmaste uppfödaren eller den som just nu har annonser ute på nätet. Denna kategori av ägare underskattar även åtgången av tid till träning, kostnader och hundens aktiveringsbehov. Irri-tation över att hundägandet inte blivit som man tänkt sig kan gå ut över hunden i form av under-stimulering och felaktiga metoder för att möta upp de problembeteenden som börjar dyka upp.Alla inom hundvärlden ett stort ansvar för att verkligen våga trycka på vikten av att välja seriö-sa uppfödare och att inte välja arbetande hundar för att användas som enbart sällskap i soffan. Det handlar om att informera och hjälpa blivande hundägare.

Det är oftast okunskap som leder till dessa felak-tiga beslut. Ju mer pålästa hundägare är desto mindre hundattacker och problem. Det kommer att leda till ökad förståelse för hundar i samhället och skulle definitivt mildra den debatt som finns angående vissa rasers rätt till att finnas. Många raser är i akut behov av hjälpåtgärder för att få igång en sund population igen.

FörebyggandeNär hunden är valp är det viktigt man utsätter den för alla de saker som den kommer stöta på i livet som vuxen. Kanske har man hittat en bra uppfödare som redan under tiden på kenneln utsätter valpen för ljud, människor, barn, hundar och andra stimuli. Sedan är det upp till ägaren att fortsätta träningen.

Om vi misslyckas med att ge hunden rätt so-cialträning som valp så finns det en risk för att hunden blir vaksam mot det okända. Kanske utvecklar den aggressiva strategier för att und-

vika obehagliga saker. När hundar är unga så är de extremt mottagliga för nya situationer och lär sig att inte bli rädda för saker som de upplever regelbundet.

Så länge det är bra och positiva upplevelser det vill säga. Om hunden som valp utsätts för obe-hagliga upplevelser så kan det sätta sig fast för livet. Det är därför mycket viktigt att man ser till att hunden bara får positiva erfarenheter av saker den kommer stöta på i livet.

Om valpen/hunden börjar visa den minsta rädsla för något så se genast till att koppla det till något roligt. Ändra hunden association till situationen eller föremålet direkt, innan det blir ett problem.Bestraffa aldrig en hund fysiskt genom att exem-pelvis alfa-rulla, nypa, dra i pälsen, slå med en tidning eller spruta vatten. Detta ökar sannolik-heten för att få en hund som använder aggres-siva beteenden. Det finns träningsmetoder utan fysisk bestraffning för varje problembeteende, använd dessa i stället.

Kom ihåg att förstärka beteenden du vill ha, ignorera beteende du inte vill ha eller ersätt dem med något beteende du vill ha. Tänk på att hundägande inte handlar om att vinna över sin hund utan att forma en relation baserad på tillit med gemensam spelregler.

Kom ihåg, hunden är människans bästa vän.

KällförteckningHow to right a dog gone wrong – Pamela S. Dennison ISBN: 9781577790754 Aggressivitet hos hundar – Kerstin Malm ISBN: 9789197559126Aggressiv behavior in dogs - James O ́Heare ISBN: 9780973836929 Dog aggression workbook - James O ́Heare ISBN: 9780973836936Natasja Ravenklint Hundens Utbildningsakademi

Page 92: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

92

Du missar väl inte att du helt gratis även har tillgång till vårt arkiv. På hemsidan kan du hitta alla nummer, och även innehålls-förteckning, så att du på ett lätt sätt kan hitta vad du letar efter.

Få träningstips, läs veterinärråd, var med på operationer, läs om raser, och mycket mycket mer.

Varmt välkommen till vår tidning!

www.hundensvarld.se

HUNDENS VÄRLD I ARKIVET

Page 93: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

93

HUNDENS VÄRLD I ARKIVET

Page 94: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

94

kvartssida

Annonspriser i Hundens VärldHelsida: 200x285 mm. Pris: 2.000 kr exkl. moms.

Halvsida: 200x140 mm eller 99x285 mm. Pris: 1.280 kr exkl. moms.

Kvartssida: 99x143 mm. Pris: 640 kr exkl. moms.

1/8 del: 99x71 mm. Pris: 400 kr exkl.moms.

1/16 del: 48x71 mm. Pris: 250 kr exkl. moms.

Annonsen lämnas som jpeg eller PDF och skickas till: [email protected]

halvsida

kvartssida1/8 dels sida

1/16 dels-sida

helsida(det inramade fältet)

Page 95: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

95

Kennelannonser

Swedami

Boxer & Papillion

www.Swedami.Se www.freijahusetskennel.se

Här kan du ha en stående kennel-annons under hela 2012 för endast

500 kr för ett helt år.Hör av dig till info@hundensvarld.

Stabyhoun

Page 96: Hundens Varld Nr 12 & 1 2012

96Foto: Shutterstock

Nästa nummer:Utkommer i slutet

av februari

Hundens Värld tackar:Sponsorer:Kakadu Traders

Annonsörer:Kakadu TradersCevaStockholms HundforumRallyMix.seHundmedborgartestetSirius hundkonsulterHundens Utbildningsakademi

Skribenter: Vivian NilssonMaja-Lena Erlandsdotter NilssonSvenska kooikerhondjeklubbenAndrée CarlssonSKKMyndigheten för samhällsskydd & beredskapNatasja RavenklintMalvina Ravenklint

Fotografer:Jonas MårtenssonIngrid MelinInger BorgJohan Frick-MeijerChristina HurtigLars SjöqvistStefan LindblomLisa Brodd ModénShutterstock