Hur kommer morgondagens platsannons se ut?

”Vi söker dig som vill ha en

spännande framtid”

Nyckelord:•Innovativa lösningar och förmåga till nytänkande•Personlighet och själ•Värderingar•Utmaningar•Våga satsa•Nya och kreativa idéer•Öppet sinne

Vilka är vi?

• Annica• Peter

• Fyll i meningen….När jag var liten ville jag bli …

Vad är dina tankar kring entreprenöriellt lärande?

Lust till lärandeVad skapar motivation och lust till

att lära sig?

Lust till lärandeHur skapar vi motivation och lust till lärande?

Entreprenöriellt förhållningssätt

Bedömning som motiverar och inte avmotiverar

Lärare som lär sig i sin egen undervisning och som därför tillåter undervisningen att utvecklas.

Vilka är våra nästa steg? (STEPS…)

Utifrån entreprenöriellt lärande

Pedagogisk planering- hur gör vi idag?

Syfte Aktivitet

BedömningVilka förmågor i

syftestexterna vill vi träna och kring vilket centralt innehåll?

Hur har vi tänkt att eleverna ska träna förmågorna i syftestexten?

När och hur skall bedömning ske för att passa förmågor som ska bedömas och för att öka lärandet?

Få träna på att ta initiativFå träna på att ta ansvar för sitt

lärandeFå träna på att omsätta idéer till

handlingUtveckla nyfikenhetUtveckla sin självtillitUtveckla sin samarbetsförmågaUtveckla sin kreativitetSamarbeta med omvärldenVerklighetsanknytningSamverkan med arbetslivetKommunikationsförmåga

När? Var? Hur?

Utmaningar som stimulerar entreprenöriella kompetenser?

Elev

förmågor

Entreprenöriella

kompetenser

centraltinnehåll

bedömning

Lust till lärande

Ansvarstagande

Delaktighet

Lära känna sig själv

Nyfikenhet

Utmanas

Samarbeta Testa sina idéer

Lärande Lära sig att lära

Kommunicera

Att bedöma elevero Era tankar!

Summativ – formativbedömningVad är det för skillnad?Spelar det någon roll vilket jag använder

mig av?

Vad finns det för krav på dokumentation?

Tankar om bedömningBedömning av elever kan vara det mest positiva eller

negativa man som lärare kan göra för en elevs lärande. Allt beroende på hur vi väljer att bedöma och hur vi väljer att förmedla vår bedömning.I en undersökning där eleverna fick genomför PISA –testet

muntligt presterade alla generellt 42 % bättre än de gjort skriftligt!

Hur ska bedömning ske? Vad finns det för vägar att välja mellan? Hur påverkar de lärandet?

När ska bedömning ske? 75 %Hur ska vi dokumentera vår bedömning utefter de

förmågor som vi bedömer?Hur kan vi effektivt förmedla vad eleverna ska

utveckla? Hur skriver vi inför utvecklingssamtal?

Tydliggör syfte,

förmågor och kunskapskrav som tränas

Skapa aktiviteter

som synliggör lärandet

Återkoppling som för lärandet framåt

Aktivera eleverna som lärresurser för

varandra

Aktivera eleven som ägare av sin

egen lärprocess

Matriser

Planeringsprocess

Bedömningstekniker• Involvera eleverna i planering• Måldialoger• Målplansch• Exit tickets m.m.

Utvecklande och lärande frågor

Feedback • Nya strategier• Inte göra om

samma fel• Icke hämmande fe

edbackIUP, hur kan vi vara precisa men ändå effektiva

kamratbedömning

Two stars and a wish

Halva rättningar

checklistor

måldialoger

No hands up!

Exempel på ”Bedömning för lärande”

elevexempel

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

• Analysförmåga• Kommunikativ förmåga•Metakognitiv förmåga• Förmåga att hantera information• Begreppslig förmåga

Göran Svanelid ; ingår i gruppen som skapar nya NP i SO

” Det är ingen vild gissning att de nationella prov i SO som kommer att ges första gången våren 2013 kommer att innehålla en stor portion av analytiska uppgifter.”

Göran Svanelid

Bedömningen avser: Nivå 1 Nivå 2

Hypotesformulering

Med hypotes menas att man genom de kunskaper man har ….

Formulerad hypotes baserad enbart på gissningar.

Formulerad hypotes är inte testbar.

Formulerad hypotes baserad på teori från tidigare undersökningar eller litteratur .

Formulerad hypotes är testbar.

Tydliggöra värdeorden i Lgr och synliggöra kunskapskraven

Med vilka ”ögon” tittar jag på elevernas arbete?

Är den användbar ur ett elevperspektiv?

Matris Föra underbyggda resonemangResonemang innefattar alla förmågor som kräver att eleven underbygger-ger argument- för sina påståenden.Förmågor som kan räknas hit är• Dra slutsatser• Skapa förklaringar• Argumentera för sin ståndpunkt• Göra jämförelser• Beskriva samband• Beskriva konsekvenser

Exempel på mer analytisk matris

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Logik/relevansLogiken i resonemanget

Resonemangen är till viss del relevanta, logiska eller relevanta för frågeställningen

Resonemangen är till del stor relevanta, logiska eller relevanta för frågeställningen

Resonemangen är helt relevanta, logiska eller relevanta för frågeställningen

SaklighetHur väl är resonemanget underbyggt av relevanta ämnesfakta?

Resonemangen är till del uppbyggda av fakta.Alternativt bygger på åsikter som inte är underbyggda med fakta

Resonemangen underbyggs till del av relevanta fakta.Alternativt det kan förekomma åsikter som inte är underbyggda med fakta. Belyser detaljer med exempel

Alla resonemang är till alla delar underbyggda av fakta. Det finns en balans mellan detaljer - exempel och helheten

Perspektiv eller aspekterVägs flera olika aspekter eller perspektiv i resonemanget

Resonemanget utgår från ett perspektiv. Alternativt ett resonemang

Resonemanget utgår från några olika perspektiv. Alternativt några olika resonemang

Resonemanget utgår från flera olika perspektiv. Alternativt flera olika resonemang

ResonemangskedjorTankegångarnas flexibilitet

Resonemanget byggs upp i ett led / ett steg

Resonemanget byggs upp i några led/ några steg

Resonemanget byggs upp i flera led/flera steg.

Mönster och generella dragHur delar hänger ihop och bildar mönster och sammanhang

Resonemanget berör ett enda sammanhang

Resonemanget är överförbart till andra sammanhang, genom att beskriva något/några mönster eller något samband.

Resonemanget är överförbart till andra sammanhang, genom att beskriva generella drag, mönster eller samband.

Begreppsanvändning Använder ofta vardagliga begrepp.

Blandar vardagliga begrepp med relevanta ämnesspecifika begrepp.Begreppen används i huvudsak på ett riktigt sätt.

Använder alltid relevanta ämnesspecifika begrepp. Använder begreppen på ett riktigt sätt.

Vad har detta med lärandet att göra?

Det gäller att skapa förutsättningar för hjärnan att få vara kreativ! Viss ledning behövs för att skapa kreativitet, men för mycket hindrar det fria tänkandet

John Hattie – Synligt lärande

”När eleven får tränas i att ta ett succesesivt större ansvar för sin kunskapsutveckling och när läraren blir elev av sin egen undervisning dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli bättre, då blir det riktigt bra resultat"

Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier – eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen – för att övergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive område ger.

Hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.

Framgångsfaktorer för elever

Tydliga mål, bli duktig på självskattning är framgångskriterier och att göra lärandet synligt är nyckelkomponenter för att få engagerade elever.

En sjätte påverkansfaktor av relativt stor betydelse för skolprestationerna är elevernas motivation (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet av motivationsbegreppet som sådant, som alla andra faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål osv.) som ligger bakom motivation. Han noterar också att det är lättare att ”avmotivera” elever än att motivera dem.

Försumbara effekter

När det gäller betydelsen av kön (0.12) finns det jämförelsevis många studier. Enligt Hattie finns det inga belägg för att skillnader mellan könen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det förekommer större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan könen.

Hatties sammanfattning kring skolan

De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever), och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för undervisningen i styrningen av skolan.

Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering, nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella” klassrum, åldersblandade/åldershomogena klasser och sommarkurser.

Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och elevers skolbyten.

Framgångsrika rektorer

De mer specifika strategier som anges för framgångsrika rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande och utveckling, planering, koordinering och utvärdering av undervisningen.

Detta exempelvis genom direkt inblandning i stöd och utvärdering i form av regelbundna klassrumsbesök och användning av formativ och summativ återkoppling till lärarna.

Framgångsrika lärare Inom huvudkategorin läraren visar Hatties genomgång att

gemensam videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta effektstorleken. Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda tillfällen.

Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande.

Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.

Framgångsrik undervisning Formativ undervisning Ger eleverna feedback sker i dialog med eleven utvecklar elevers strategiska

problemlösningsförmåga undervisning med transparenta och tydliga

mål

1. Planering tillsammans från Syfte- Aktivitet –Bedömning till en färdig, entreprenöriell LPP.

2. Träning i att skriva matriser utifrån Lgr 11. Tillsammans formulera matriser för att säkrare tolka värdeorden i Lgr.

3. Utarbeta elevexempel4. Andra förslag?

Måldialoger – ställa frågor för reflektion

Vad menas med att..?När behöver du kunna det?Hur kan du göra för att lära dig?Vem kan du lära dig med?Hur kan du visa att du kan?När vet du att du verkligen kan?Vad tror du är nästa steg för att du ska

utveckla förmågan att…?

Feedback - betygViktigt att göra en kvalitativ analys av vad

eleven visat för kvalitet i den bedömda förmågan – hur hinna det? Ställ dig frågan- hur mycket måste jag veta för att kunna bedöma förmågan?

Ge feedback som visar hur eleven kan nå längre.

Betyg har en klar påverkan på självbilden. Så ge feedback som inte involverar ett betyg, eftersom det är stor risk att betyget är det enda eleven inriktar sig på!

Vad gör vi nu?Tillsammans skapa LPP? Hjälpa varandra att skapa utmaningar för

att träna EL kompetenser hos eleverna?Gå vidare med bedömning?

Slut för idag!

Tionde dagen uppgift tisdag 19 oktober 2010

”Packat och klart”

Ni ska i grupper, som vi delat in er i, göra ett resereportage, ”Packat och klart” på valfri ort i Australien. Ert reportage ska innehålla: ¤ hur man tar sig dit och vad det kostar ¤ när på året det passar bäst att åka dit ¤ tips på bra boende ¤ vad man kan göra där ¤ testa något som är typiskt för landet ¤ matkulturen i landet ¤ en intervju med någon ur lokalbefolkningen, gjord på engelska Alla i gruppen ska agera reporter vid något tillfälle, intervjun ska göras på engelska annars är det svenska som gäller. Tänk på att skriva ett manus innan och ta reda på ordentlig fakta om stället ni ska presentera. Bestäm var ni ska filma någonstans och om det behövs speciell rekvisita. Ni använder en mobil att spela in ert reportage på, tänk på att använda en mobil som har en sladd så ni kan föra över filmen till en dator. Resultatet presenteras på fredag 22 oktober.

Hur involverar vi eleverna mer? Ta med inlämningar som bedömts: hur kan de bedömas så att eleven vet

vad de ska lära sig mer av, och när ska de få göra det? Skapa en bedömningsform som fungerar till syftena så att även andra kan

förstå dess upplägg. Synliggöra bedömningen för eleven. Testa skillnaden mellan att lämna ut en kommentar istället för ett resultat

eller betyg Vilka frågor kan jag ställa för att avgöra om eleven kan det vi jobbar mot

och för att jag ska veta om undervisningen når fram eller måste förändras. Vad använder jag bedömning i skolan till? Plocka fram exempel där jag använder bedömning i syfte att eleven bättre

ska veta hur den ska nå målet Får eleverna fler möjligheter att genomföra samma, eller motsvarande

bedömning? Hur utvärderar jag min undervisning för att se om eleverna gör

framgångar? Se ex i Lärande bedömning  

Skolverkets film 17 m 41 s

Bedömningspolicy – våra tankar om bedömning

Bedömning ska inte endast ske i slutet, utan ge eleven chans att utvecklas efter bedömningen.

Bedömning ska ske både formativt och summativt. Med formativbedömning menar vi…..

Eleverna ska veta vilka förmågor som ska bedömas och hur det ska ske.