hur svenska företag ser på sitt hållbarhetsarbete€¦ · företagen behöver hantera på ett...

Hur svenska företag ser på sitt hållbarhetsarbete

1

2020 är starten på årtiondet då omställningen till ett hållbart samhälle och näringsliv på allvar ska genomföras – 2030 ska de Globala målen vara uppfyllda. Därtill behöver vi minska våra miljö-farliga utsläpp kraftigt för att komma under Parisavtalets långsiktiga tvågradersmål. Det här är målsättningar som både utmanar och ger hopp – ett flertal företag har satt egna ambitiösa mål om att vara koldioxidneutrala senast 2030. Stockholm siktar på att vara fossilbränslefritt 2040. Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045 och EU 2050. Kort sagt, de långsiktiga målen är satta – men vad görs egentligen för att uppnå dem?

The New Division har för andra året i rad frågat Sveriges samtliga hållbarhetsrapporterande företag hur den största omställningen sedan industrialiseringen ska ske. Och hur det egentligen står till med hållbarhetsarbetet. Matchar verkligheten visionerna?

Hållbarhetsfokus 2020 © The New Division

Innehåll

S. 1

S. 7Detta påverkar hållbarhetsarbetet

S. 9Hållbarhetstrappan - förväntansgapet ökar

S. 13Globala målen - den gemensamma visionen

S. 16Framtidsspaning - 10 år kvar av Agenda 2030

S. 17Om undersökningen

S. 15Vem ska leda transformationen?

S. 11Hur och när blir vi klimatneutrala?

Introduktion till undersökningen

S. 8Utmaningar och möjligheter - innovation, ledning ochkompetens

S. 4Så jobbar företagen med hållbarhet idag

2


Hur ser de tillfrågade företagen ut?

Årets hållbarhetsundersökning har 198 respondenter, vilket ger en svarsfrekvens på nästan 20% av de tillfrågade bolagen. De svarande har en för enkäten relevant roll; 44% arbetar med hållbarhet, 25% med miljö och kvalitet, 12% med kommunikation och 8% som VD.

Privat - 86.36%Statligt - 9.09%Privat och statligt - 4.55%

Ägandeform<250 - 6.06%250-500 - 25.76%501-1000 - 17.68%1001-2500 - 19.19%>2500 - 31.31%

Antal anställda

Tillverkande industri - 33.33%Tjänster - 24.24%Annan - 23.23%Detaljhandel - 12.63%Finans - 6.57%

Näringsgren

>350 MKR - 15.66%350 MKR - 2 999 MKR - 41.92%3 000 MKR - 19 999 MKR - 22.73%< 20 000 MKR - 19.70%

Omsättning Kön

Hållbarhet - 43.94%Miljö och kvalitet - 24.75%Kommunikation - 11.62%Annan - 9.60%VD - 8.08%Finans - 2.02%

Funktion i företaget

3


Kvinna - 58.08%Man - 40.91%Annan - 1.01%

Hur arbetar ni med hållbarhet strategiskt?

70% 61% 60% 52% 49%

Vi har tydliga målsättningar för vårt hållbarhets-arbete

Vi har kartlagt vilka utmaningar vi har i relation till vårt hållbar-hetsarbete

Hållbarhet ingår i verk-samhetens styrdokument

Vi arbetar med att integrera vår hållbarhets-strategi i vår affärsstrategi

Hållbarhet är en del av vår vision

Hållbarhet är idag en strategisk fråga för majoriteten av svenska företag; 70% uppger att det är en del av företagsvisionen, 61% att de integrerar hållbarhet i affärsstrategin och 60% att hållbarhet är en del i verksamhetens styrdokument. En mindre andel av företagen har kartlagt vilka utmaningar som är rela-terade till hållbarhetsarbetet (52%) och satt tydliga målsättningar (49%). Det vittnar om att hållbarhet inte fullt ut fått det affärsfokus som en vision borde återspegla. Glappet mellan vision och handling är en utmaning vi kommer att återkomma till i undersök-ningen. Att ha långsiktiga planer för miljömässig hållbarhet – och göra det till en del av affärsstrategin utan att ha tydliga målsättningar – gör att strategin inte upplevs vara helt integrerad i affären. Utmaningen att förankra planerna i tydliga målsättningar och även reflektera svårigheterna, återkommer ofta i debatten om företagens ansvar. Skillnaden mellan att vilja och göra blir också uppenbar i företagens ambition att sänka sina utsläpp och ställa om affärsverksamheten i praktiken, något som visat sig vara svårt.

TND INSIKT

Vi ser just nu ett antal större beteendeförändringar i västvärlden, som skapar en efterfrågan av andra typer av varor och tjänster än vi har tillgång till idag. Vår uppfattning är att behovet av lösningar blivit en akut fråga i snabbare takt än näringslivet förmått ställa om till. Konsumtionsmönster och samhällsnormer förändras idag i en hastighet som företagen behöver hantera på ett nytt sätt. Att anpassa sig till en föränderlig värld har seglat upp som en av de stora utmaningarna för företagen, något som kommer att prägla såväl rekryteringar som innovationer, företagskultur och ledarskap det kommande årtiondet. För ett lyckat strategi-arbete kring hållbarhet behöver företagen kart-lägga sin största påverkan och potential, för att sedan kunna sätta relevanta och drivande mål.

Så jobbar företagen med hållbarhet idag:Strategiskt

”Fredrik Nilzén, hållbarhetschef Swedbank:

”Under sista årtiondet in mot 2030 så måste vi begrava den hållbarhet som limmas på sidan av affärsstrategin. #adecadetodeliver”

4


Företagen arbetar mest med:

Företagen arbetar minst med:(Detta är samma tre åtgärder som i förra årets rapport)

Vidtagit åtgärder för att minimera utsläpp för

personalresor

Val av ekologiska och rättvisemärkta produkter

Miljöanpassad trans-port för frakt och

distribution

Källsortering på arbetsplatsen

Vidtagit åtgärder för att minska

energiförbrukning

Aktivt arbete med jämställdhet och

mångfald i personalen

80%

50% 32% 31%

79% 76%

Där systemförändring och industriomställning är komplext och tidskrävande, är vardagsnära åtgärder som källsortering (80%) och energiförbrukning (79%) enklare för företagen att börja med. De flesta företag arbetar också aktivt med jämställdhet och mångfald i personalen (76%). Det företagen gör i minst utsträck-ning är samma som i 2019 års undersökning; väljer ekologiska och rättvisemärkta produkter (31%), miljöanpassad transport för frakt och distribution (32%) samt vidtar åtgärder för att minimera utsläpp för personalresor (50% – en ökning med 5 procent-enheter från förra året).

TND INSIKT

Inom de tre områden som företagen arbetar minst med sker själva insatserna utanför kontorets väggar. Men hållbarhetsområdet utvecklas snabbt och det ställs allt högre krav på företagen att ta ansvar för sin samlade påverkan, både på miljö och människor. Att ha en genomarbetad, heltäck-ande strategi som är tydligt förankrad i hela organisationen kommer att ingå i kravställningen för företagens hållbarhetsarbete framöver. Därför är transparens en viktig komponent, både internt och externt.

De svarande företagen uppgav att följande påståenden stämmer helt in på deras verksamhet i följande ordning:

Så jobbar företagen med hållbarhet idag:Operativt

5


2020 är starten på årtiondet då omställningen till ett hållbart samhälle och näringsliv på allvar ska genomföras – 2030 ska de Globala målen vara uppfyllda. Därtill behöver vi minska våra miljö-farliga utsläpp kraftigt för att komma under Parisavtalets långsiktiga tvågradersmål. Det här är målsättningar som både utmanar och ger hopp – ett flertal företag har satt egna ambitiösa mål om att vara koldioxidneutrala senast 2030. Stockholm siktar på att vara fossilbränslefritt 2040. Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045 och EU 2050. Kort sagt, de långsiktiga målen är satta – men vad görs egentligen för att uppnå dem?

The New Division har för andra året i rad frågat Sveriges samtliga hållbarhetsrapporterande företag hur den största omställningen sedan industrialiseringen ska ske. Och hur det egentligen står till med hållbarhetsarbetet. Matchar verkligheten visionerna?

Så jobbar företagen med hållbarhet idag:KommunikativtHållbarhetsarbetet är en central del av den övergrip-ande kommunikationen hos majoriteten av tillfrågade företag (61%). Nästan lika många kommunicerar sitt hållbarhetsarbete internt (58%), något allt fler företag uppger vara av vikt också för att attrahera och behålla kompetens. Hälften av företagen använder sin hem-sida som huvudkanal för att kommunicera hållbar-hetsarbetet. För 53% spelar hållbarhetsrapporten den enskilt viktigaste rollen för att berätta för omvärlden vilka åtgärder man vidtagit.

TND INSIKT

Hållbarhetsrapporten är ett viktigt dokument för flera intressenter, men har en begränsad läsekrets och ett format som är svårtillgängligt jämfört med andra kommunikationskanaler. Eftersom hållbarhet är en allt mer central del i företagens vision, värde-grund och konkurrenskraft, kommer också behovet av en friare kommunikationsform att öka. Att tydligt kommunicera sitt hållbarhetsarbete är viktigt av flera anledningar; för att driva på utvecklingen i sin bransch eller sektor, för att öka arbetsplatsens attraktionskraft samt för att framtidssäkra företaget inför ökande hållbarhetskrav. Att vara transparent och öppen med vilka utmaningar man står inför och hur man planerar att lösa dem är avgörande – det förväntar sig både kunder och ägare idag.

Hur kommunicerar ert företag sitt hållbarhetsarbete?

50%

53%53%

Hållbarhet är ett centralt budskap i vår övergripande kommunikation Vi använder företagets

hemsida som huvudkanal för vår hållbarhets-

kommunikation

Vi kommunicerar kontinuerligt vårt hållbarhetsarbete

externt

58%Vi kommunicerar kontinuerligt vårt

hållbarhetsarbete internt

Vi kommunicerar kontinu-erligt vårt hållbarhets-

arbete främst genom vår hållbarhetsredovisning

6


61%

Detta påverkar hållbarhetsarbetet

Yttre påverkan är det som starkast driver företagens hållbarhetsarbete framåt. 94% respektive 95% uppger att kundönskemål och den ökade trenden i samhället mot hållbar utveckling är det som främst styr deras hållbarhetsarbete. Likaså påverkar den egna branschens förstärkta fokus på området i hög utsträckning. En av de större förändringarna från förra årets undersökning är att 90% av de svarande i år anser att krav från ägare eller investerare påverkar hållbarhetsarbetet, jämfört med 69% förra året. 91% tycker att arbetet mot att vara en attraktiv arbetsplats spelar roll, 86% att hållbarhet innebär nya affärsmöj-ligheter och 90% att det är en konkurrensfördel. Även inre faktorer påverkar – 79% anger att önskemål från anställda driver hållbarhetsarbetet framåt. Vad som skattas lägre är konjunktur – 50% av de tillfrågade uppger att högkonjunktur påverkar arbetet positivt samtidigt som 35% menar att lågkonjunktur påverkar det negativt. Här ser vi en tydlig skillnad från 2019 års rapport, då fler respondenter ansåg att en lågkonjunk-tur skulle påverka arbetet positivt (17% mot 10% i år). Svaren tyder på att hållbarhetsarbete fortfarande är något som nedprioriteras när tiderna blir sämre.

Det som i hög grad påverkar omfattningen av de svarande företagens hållbarhetsarbete positivt:

94% - Kundönskemål95% - Ökad trend mot hållbar utveckling i samhället 95% - Ökad trend mot hållbar utveckling i branschen

TND INSIKT

En av undersökningens stora resultatskillnader från föregående år är att kraven på hållbarhet från ägare och investerare ökat kraftigt. Det innebär en finansiell risk att ligga efter i sitt hållbarhetsarbete. Företag kan dessutom gå miste om såväl affärs-möjligheter som talanger och framtida konkur-renskraft. Vi ser även att introduktionen av EU:s nya ramverk för hållbara investeringar varit på-drivande. Eftersom ytterligare krav och regleringar kommer att implementeras under tjugotalet, kommer vi troligtvis även att se en förflyttning av vad som anses hållbart respektive ohållbart att associeras med eller äga.

”

En av de större förändringarna från förra årets under-sökning är att 90% av de svarande i år anser att krav från ägare eller investerare påverkar hållbarhets-arbetet, jämfört med 69% förra året.

Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef SSAB

”Framöver måste vi helt eliminera utsläpp av växthusgaser. Det handlar inte längre bara om att vidta ständiga förbättringar i små steg – nu efterfrågas tekniksprång. Det kräver mod och vilja till förändring hos företagen. HYBRIT är just ett sådant initiativ som eliminerar fossila utsläpp”

7


Utmaningar och möjligheter - innovation, ledning och kompetens

Det som håller företagen tillbaka i den utveckling de själva uppfattar att de behöver driva, är främst svårig-heten att kvantifiera framsteg (68%). På andra plats kommer bristande prioritering av resurser till hållbar-hetsarbetet (64%). Det tyder på att frågan ännu inte blivit tillräckligt central för affären. Den största möjlig-heten uppges finnas inom rekrytering; det är enligt de tillfrågade lätt att hitta kvalificerad personal (endast 32% uppger att det är svårt att rekrytera inom hållbarhet). Tillgången på kompetens förvånar en aning, framför allt med tanke på de många tekniska lösningar och innovationer som behövs för omställ-ningen i flera branscher.

TND INSIKT

Många företag svarar att utveckling kring hållbar-hetslösningar saknas och att det är lätt att hitta kompetens. Det tyder på en underskattning av den typ av kvalifikationer som kommer att prägla tjugotalets hållbarhetsarbete. I takt med att arbe-tet blir mer affärskritiskt, innovationsdrivet och strategiskt, kommer det att ställas helt andra kunskapskrav inom hållbarhet. Samtidigt kan befintliga kompetenser antas behöva bli både bredare och spetsigare. Hållbarhet är ett område som i ännu högre grad än idag kommer att integreras i fler delar av bolagen, och konkurren-sen om talangerna kommer att öka. Det är därför viktigt att företagen kontinuerligt vidareutbildar sina anställda med bred hållbarhetskompetens.

Vilka utmaningar försvårar ert hållbarhetsarbete?

Svårigheter att rekrytera inom hållbarhet

32%

Svårigheter att kvantifiera framsteg

Bristande prioritering av resurser till

hållbarhetsarbetet

68% 64%

”Andreas Follér, hållbarhetschef Scania

“För Scania och transportsektorn i stort kommer klimatfrågan att dominera som hållbarhetsutmaning under tjugotalet. Vi kommer att se dramatiska förändringar av både person- och godstransporter när digitalisering såväl som autonoma fordon och elektrifiering gör gemensamt intåg. Frågan aktörerna inom transport-ekosystemet behöver ställa sig är om de vill vara med och leda och skapa den här utvecklingen eller stå vid sidan om och se på. Det är också viktigt att vi inte skapar nya hållbarhetsutmaningar medan vi löser existerande. Självkörande, elektriska och uppkopplade transporter är inte per automatik miljömässigt och socialt hållbara. Vi behöver tänka “rätt” nu när vi designar framtidens system.”

8


Hållbarhetstrappan

Hållbarhetstrappan är ett verktyg, från början skapat av Tillväxtverket, där företagen själva uppskattar hur deras hållbarhetsmognad ser ut. Steg ett är lägst – där görs bara minimalt arbete och endast det lagen kräver.

På steg sju är hållbarhet helt integrerat i affärsstrate-gin och hållbarhetsmål likställt med företagets ekono-miska mål; där befinner sig få svenska företag idag.

4Hållbarhet i enskilda aktiviteter, vi jobbar med hållbarhetsprojekt i vissa avdelningar och projektform.

3Hållbarhet är integrerat i verksamheten, vi jobbar med hållbarhet i alla våra avdelningar och processer.

5Hållbarhet är fullt integrerat i vår affärsidé. Vi jobbar med hållbarhet som kärnfråga och den har samma vikt som god lönsamhet.

76

1Minimalt hållbarhetsarbete, vi gör det lagen kräver.

2

9


Hållbarhetstrappan - förväntansgapet ökar

Företagens uppskattning om var de befinner sig på hållbarhetstrappan har inte förändrats nämnvärt sedan förra året (4,67 respektive 4,65). Vi ser alltså till och med en liten minskning i deras uppfattning om sin hållbarhetsmognad. Det här kan förklaras med att kraven för vad som anses vara ett hållbart bolag hela tiden förskjuts och förstärks. Det här är högst förväntat; stegen är stora och omställningen svår. Vi kan däremot se en tydlig trend i hur integrerat hållbarhet förväntas vara i företagens verksamhet om fem år. Här har företagen tagit ett kliv på trappan, från 5,93 till 6,27.

TND INSIKT

Svenska företag tror idag att de kommer att vara mycket mer hållbara om fem år än vad de förut-spådde förra året – utan att i undersökningen ha visat någon större förflyttning det senaste året. Det tyder på att det finns ett stort glapp, eller

10


förväntansgap, mellan vision och verklighet. Om företagen ska lyckas med en så genomgripande förflyttning på trappan behöver arbetet accelerera redan i år. Att fullt ut integrera hållbarhet i verk-samheten och strategiskt sätta det som en vägle-dande princip i affärsidén, innebär stora steg och många svåra beslut. De investeringar som görs idag måste betala sig i framtida ökad konkurrens-kraft och minskad negativ påverkan. Det ökade gapet mellan företagens uppfattning om var de befinner sig idag och om fem år, kan tyda på en högre ambitionsnivå – men även som ett tecken på att transformationen inom företagen ännu inte tagit fart. Samtidigt förändras uppfattningen om vad ett hållbart företag är kontinuerligt, vilket skulle kunna vara en förklaring till att företagen inte bedömer sin nuvarande hållbarhetsmognad som större än förra året.

43 5 764,65

4,672019

2020

5,93

6,27

79% av företagen har målsättningar för att reducera sin klimatpåverkan. En lite lägre andel, 64%, mäter vilken klimatpåverkan de faktiskt har och nästan lika många (64%), har en plan för hur de ska minimera sin påverkan. Klimatkompensation som verktyg används i väldigt liten utsträckning – endast 15% anger att de på något sätt klimatkompenserar. När det gäller långsiktiga mål om utsläpp är företagen delade i två läger: 43% har i dagsläget ingen vision om att bli klimatneutrala, medan de som har en vision (nästan 26%), har satt målen till en relativt nära framtid: 2030. Endast 13.64% har en vision om att vara klimat-neutrala till 2040 eller efter 2040. Anledningarna till att man inte har någon vision kan vara flera, men framför allt uppges det vara för dyrt (41%) och för svårt att få fram siffror på faktisk förändring (41%).

TND INSIKT

Att så få bolag klimatkompenserar kan ha flera orsaker: dels är det ett relativt nytt fenomen som har lång verkanstid innan kompensationen är uppnådd, dels är det ett omstritt sätt att minska sitt klimatavtryck på. Likväl finns det få andra lösningar i dagsläget för att minimera utsläpp eller bli koldioxidneutral. Under tjugotalet kommer vi troligtvis att se både en professionalisering av kompensationssystemen och tekniska lösningar (till exempel geologisk lagring av koldioxid) som i realtid kan kompensera utsläpp. Både bolag och privatpersoner måste dock kraftigt sänka sina koldioxidavtryck om vi ska uppnå Agenda 2030-målen – oavsett kompensationsmöjligheter. Att så många företag valt år 2030 för att bli klimatneutrala är sannolikt kopplat till de Globala målen och Agenda 2030, som utgör ett tydligt datum för när vi behöver ha gjort en hållbar omställning globalt.

Hur och när blir vi klimatneutrala?

klimatkompenserar verksamhetens klimatpåverkan

JA, 15%

klimatkompenserar inte verksamhetens

klimatpåverkan

NEJ, 42%

Har målsättningar för att reducera klimatpåverkan79%

Mäterklimatpåverkan64%

Vi har en planför hur vi ska minimera klimatpåverkan64%

11


Hur arbetar ni med företagets klimatpåverkan?

12

Vad ser ni som de största hindren för att ert företag ska bli klimatneutralt?

För dyrt Svårt att få fram siffror för verklig påverkan

För omfattande process

40% 40%29%

17%

Har ni en vision om att bli klimatneutrala?


2040 2045 2050

Stockholm Fossilbränslefritt

Sverige Koldioxidneutralt

EU Koldioxidneutralt

(undantaget Polen)

https://start.stockholm/globalassets/start/om-stock-holms-stad/politik-och-demokrati/styrande-dokument/

strategi-for-fossilbranslefritt-stockholm-2040.pdf

https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/

https://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2050_en

Vet ej 17%

Nej43%

Ja, till 203025%

Ja, till 20408%Ja, till efter

20405%

Bristande kunskap

Globala målen - den gemensamma visionen

”Susanna Westin, hållbarhetsstrateg, Systembolaget

“Jag tycker det har varit väldigt hjälpsamt med någon slags 2030 horisont. Annars blir det antingen så att man bara tittar på vilka mål man ska sätta årsvis eller kanske ett par år framåt. Eller så har man en oändlig-hetsvision och det hjälper ju ofta inte riktigt heller. Men dom här målen, som är mer eller mindre visionära, de underlättar att sätta ambitiösa mål under en tidshorisont som man ändå kan börja ta in. Det blir en bra måttstock.”

Idag använder en överväldigande majoritet av företag-en de Globala målen på flera sätt i sin verksamhet. Störst roll spelar de i hållbarhetsrapporteringen, där 57% uppger att de är ett verktyg. 43% anger att de använder de Globala målen i sina strategiprocesser. Minst används de Globala målen i den interna kom-munikationen (34%), men desto mer i den externa.

TND INSIKT

Med tio år kvar att uppfylla målen för Agenda 2030 blir tjugotalet handlingarnas årtionde, eller the Decade of action. Att ha en tydlig handlingsplan och ett slutdatum för att lyckas med den hållbara omställningen ökar förhoppningsvis handlings-kraften hos både företag och nationer. I dagsläget är det få länder som ligger bra till i sin måluppfyll-nad – där har Sverige en andraplats globalt. Men hållbarhet och Agenda 2030 tar allt större plats i multilaterala överenskommelser och konferenser, vilket hela tiden ökar trycket på förändring.

85,2%

185,0%

282,8%

381,5%

481,1%

581,1%

680,7%

780,7%

880,4%

980,2%

10

I dagsläget är det få länder som ligger bra till i sin måluppfyllnad – Sverige har dock en andraplats globalt.

Källa: https://sdgindex.org/reports/sustainable-development-report-2019/

13


FREDLIGA OCHINKLUDERANDE SAMHÄLLEN

EKOSYSTEM OCHBIOLOGISK MÅNGFALD

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOROCH EKONOMISK TILLVÄXT

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONEROCH INFRASTRUKTUR

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

HÅLLBAR KONSUMTIONOCH PRODUKTION

BEKÄMPAKLIMATFÖRÄNDRINGARNA

HAV OCHMARINA RESURSER

INGEN FATTIGDOM

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET HÅLLBAR ENERGI

8

9

11

12

13

14 15

16

INGEN HUNGER

2 3

5 6 7

1

DELMÅL 3 • 6

DELMÅL 6 • 3

DELMÅL 13 • 2 DELMÅL 13 • 3

DELMÅL 13 B

12 • 7DELMÅL


FÖR HÅLLBAR UTVECKLINGDE GLOBALA MÅLEN

DELMÅL 5 • 1 DELMÅL 5 • 2 DELMÅL 5 • 3 DELMÅL 5 • 4

DELMÅL 5 • 5 DELMÅL 5 • 6 DELMÅL 5 A DELMÅL 5 B

DELMÅL 5 C


DELMÅL 6 • 4 DELMÅL 6 • 5 DELMÅL 6 • 6

DELMÅL 6 A DELMÅL 6 B







DELMÅL 9 A

DELMÅL 9 B DELMÅL 9 C

DELMÅL 9 • 5DELMÅL 9 • 4

DELMÅL 9 • 1 DELMÅL 9 • 2 DELMÅL 9 • 3 DELMÅL 10 • 1 DELMÅL 10 • 2 DELMÅL 10 • 3 DELMÅL 10 • 4 DELMÅL 10 • 5

DELMÅL 10 • 6 DELMÅL 10 • 7 DELMÅL 10 A DELMÅL 10 CDELMÅL 10 B



DELMÅL 11 CDELMÅL 11 BDELMÅL 11 ADELMÅL 11 • 7

DELMÅL 11 • 6




12 • 8DELMÅL


DELMÅL 12 C

DELMÅL 13 • 1DELMÅL 13 • 1 DELMÅL 13 • 2 DELMÅL 13 • 3

DELMÅL 13 BDELMÅL 13 ADELMÅL 13 A


DELMÅL 14 CDELMÅL 14 B

DELMÅL 14 ADELMÅL 14 • 7DELMÅL 14 • 5 DELMÅL 14 • 6

DELMÅL 14 • 4DELMÅL 14 • 3 DELMÅL 15 • 1 DELMÅL 15 • 2 DELMÅL 15 • 3 DELMÅL 15 • 4 DELMÅL 15 • 5

DELMÅL 15 ADELMÅL 15 • 7DELMÅL 15 • 6 DELMÅL 15 • 9DELMÅL 15 • 8

DELMÅL 15 CDELMÅL 15 B


DELMÅL 16 • 3 DELMÅL 16 • 4 DELMÅL 16 • 5 DELMÅL 15 • 6 DELMÅL 16 • 7

DELMÅL 16 • 8 DELMÅL 16 • 9 DELMÅL 16 • 10 DELMÅL 16 BDELMÅL 16 A

DELMÅL 17 • 1 DELMÅL 17 • 2 DELMÅL 17 • 3 DELMÅL 17 • 4 DELMÅL 17 • 5 DELMÅL 17 • 6 DELMÅL 17 • 7 DELMÅL 17 • 8

DELMÅL 17 • 9 DELMÅL 17 • 10 DELMÅL 17 • 11 DELMÅL 17 • 12 DELMÅL 17 • 13 DELMÅL 17 • 14 DELMÅL 17 • 15 DELMÅL 17 • 16 DELMÅL 17 • 17 DELMÅL 17 • 18 DELMÅL 17 • 19

DELMÅL 4 • 2 DELMÅL 4 • 3DELMÅL 4 • 1


DELMÅL 4 ADELMÅL 4 • 7 DELMÅL 4 B

DELMÅL 4 C



DELMÅL 3 BDELMÅL 3 A DELMÅL 3 C DELMÅL 3 D

DELMÅL 3 • 8


DELMÅL 2 • 4 DELMÅL 2 • 5 DELMÅL 2 A

DELMÅL 2 B

2 • 1DELMÅL

DELMÅL 2 C


DELMÅL 1 • 4 DELMÅL 1 • 5 1 ADELMÅL

DELMÅL 1 B

1 • 1DELMÅL DELMÅL 3 • 5

GOD UTBILDNING

4

ÖKADJÄMLIKHET

10

17GENOMFÖRANDE OCHGLOBALT PARTNERSKAP

14


Agenda 2030 består av 17 huvudmål och 169 delmål. Det är de 169 delmålen som definierar och konkretiserar vilka åtgärder som måste vidtas för att målen ska uppnås. 2017 formgav The New Division delmålen så att de har samma visuella språk och uttryck som de 17 huvudmålen för att förenkla spridningen av agendan världen över. Du hittar materialet på hemsidan globalamalen.se

På frågan vem eller vad som ska driva transformatio-nen svarar störst andel av de tillfrågade att det är politiska beslut. En anledning till att det efterfrågas kan vara att tydliga regleringar skulle skapa större förutsägbarhet, göra konkurrensen mer jämlik och belöna satsningar på hållbarhet i en snabbare takt. 39% av företagen anser att de själva bidrar till hållbar-het i hög grad – samtidigt som de uppger att endast 13% av andra svenska företag gör det. Samhällsopi-nionen kommer på andra plats hos alla svarande, förutom hos VD som tror mer på opinionen än på politiska beslut. Först på tredje plats kommer närings-livet. Därefter Generation Z (idag 4-24 år), kapital-marknaden, EU, medierapportering och FN som placerar sig sist.

TND INSIKT

Att så många svarande tror på unga som förändrande kraft är troligtvis en effekt av Greta Thunberg och det gångna årets Fridays for Future-rörelse. Likväl är det förvånande att näringslivet sätter sin tilltro till barn och ungdomar i högre grad än till vuxna makthavare och inter-nationella institutioner. Media har tydligt lyft ungdomsrörelsen som en del av den ökade uppmärksamheten för klimatfrågan under 2019, men troligen är resultatet i enkäten även en reak-tion från diskussioner med familj, vänner och kollegor. Många av omställningens lösningar är komplexa och tar tid att genomföra – det behövs både modiga beslut och tydligt ledarskap från politiken och näringslivet.

Vem ska leda transformationen?

Politiska beslut

Samhällsopinion

Näringslivet

Generation Z (4-24år)

Kapitalmarknaden

EU

Mediarapportering

FN

”Therése Lennehag, Head of Sustainability at EQT

“Vi står inför systemförändringar som kommer att kräva förändring från samhällets alla aktörer – från individ till institution, från företag till finansiär. Kapitalmarknadens aktörer, inte minst det aktiva ägarkapitalet med alla sina kontaktytor och starka verktyg för påverkan, har en fantastisk möjlighet att accelerera omställning-en. Och det är också en skyldighet! De aktörer som inte gör det kommer inte ha någon självklar roll i samhället framöver. Med dagens ökade transparenskrav, kommer kapitalet ha svårt att hålla sig amoraliskt. Alla investeringar, avsiktligt eller ej, påverkar sin omvärld.”

1

2

3

4

5

6

7

8

15


Vem ska leda transformationen?

Tjugotalet har precis börjat, och med det inleds även handlingarnas årtionde, eller the Decade of Action – för omställningen till ett mer hållbart näringsliv och samhälle. Världen står inför en kritisk och för framtiden definie-rande period: när det här decenniet är över ska FN:s Globala mål vara uppfyllda. Vi ska ha vänt utsläppskurvan för koldioxid kraftigt. Redan nu är klimatkrisens effekter påtagliga runtom i världen och ungdomsgenerationen med Greta i spetsen vill se omedelbar förändring. Så vem ska leda hållbarhets-transformationen? Tjugotalet kommer att präglas av omvälvande förändringar i näringslivet, där omställningsförmåga och innovationskraft kommer att ställa krav på såväl medarbetare som företagsledningar och styrelser. Vi är i ett läge globalt där vi rent vetenskapligt vet vad som behöver uppnås och när, men inte fullt ut hur trans-formationen ska se ut och vilka lösningar som ska användas. Att sänka vårt kollektiva koldioxidavtryck till de nivåer som är nöd-vändiga är en uppgift som framför allt de stora industrierna kan bidra till att lösa. Här har Sverige möjlighet att vara föregångsland med innovationer och satsningar som Hybrit*, Einride och Northvolt. Vi såg i före-gående års undersökning att ledningens förståelse för och prioritering av hållbarhet är avgörande för omställningen, och vi tror att det kommande årtiondet kommer att präglas av engagemang och krav från de anställda, från konsumenter och från samhället i stort. I takt med att kunskapen om hållbarhet fördjupas tror vi att sambandet mellan social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet kommer att stärkas och att respekt för mänskliga rättigheter kommer att bli viktigare för de företag som vill utgöra ett trovärdigt hållbart alternativ.

Vi lever i en otålig och klimatmässigt orolig tid, där effektivare lösningar efterfrågas på problem som ofta är komplexa. Det här konsumentlandskapet måste företagen möta på framför allt två sätt: genom transparens, och genom modigt ledarskap. Att våga berätta hur vägen framåt ser ut och vilka utmaningar man står inför, kan vara ett sätt att trovärdigt överbrygga gapet mellan en nuvarande position och kundernas framtida önskemål. Just att visa ledarskap och ta modiga beslut kommer att vara både affärs-kritiskt och inom en snar framtid även definiera vilka företag som bäst hanterar den omställningen vi står inför. Flygskammen ställde på kort tid en hel industri inför en ny typ av utmaning. Och trots att den ännu inte fullt ut märks i våra konsumtionsmönster präglar den vad vi upplever som statusfyllt och attraktivt. Den typen av snabba opinionssvängningar kommer vi att se mer av under tjugotalet, vilket företagen måste rusta sig för. Tiden för handling, transparens och ledarskap är nu.

*SSAB, LKAB och Vattenfalls gemensamma projekt för att skapa fossilfri stålproduktion.

Framtidsspaning - 10 år kvar av Agenda 203016


Om undersökningen

Kriterierna resulterade i ett urval på 1468 företag. Ett systematiskt bortfall på 22% ledde till att enkäten under hösten 2019 skickades ut till 1146 företag, varav 198 fullständiga svar noterades. Den kvantitativa studien har verifierats och kompletterats med sju kvalitativa djupintervjuer.

Strategi- och kommunikationsbyrån The New Division har genomfört studien “Hållbarhetsfokus 2020”i samarbete med Marie Renberg och Anna Norrman från Sveriges lantbruksuniversitet och hållbarhets-plattformen Sustainergies. Syftet med studien är att undersöka hur företag själva ser på sitt hållbarhets-arbete över tid och hur de förutspår att arbetet kommer utvecklas framåt.

En webbaserad enkät skickades ut till de svenska företag som omfattas av lagen om hållbarhetsrappor-tering (ÅRL). Två av följande tre kriterier ska vara uppfyllda för att detta ska gälla:

⮑ I genomsnitt har mer än 250 anställda

⮑ Har en nettoomsättning på över 350 miljoner kronor

⮑ Har en balansomslutning på 175 miljoner kronor

The New Division är en strategi- och kommunikationsbyrå som passionerat arbetar medhållbarhet. Med 20 års erfarenhet inom kommunikation och reklam från Trollbäck +Company i New York grundades The New Division i Stockholm år 2017. The New Divisionarbetar med företag, organisationer, myndigheter och institutioner för att skapa en hållbarframtid för alla. Byrån har även skapat kommunikationssystemet för FN:s 17 globala måloch dess 169 delmål, ett system och bildspråk som idag används runt hela världen.

Författare och design:

Sandra Runsten, Sustainable Business Strategist Sara Lindström, Sustainability Strategist Nanna Göransson, Graphic designer Jonas Borglin, VDHannah Boman, Head of Operations

Kontaktperson:

Sara LindströmSustainability Strategist [email protected]

Om The New Division

17


hur svenska företag ser på sitt hållbarhetsarbete€¦ · företagen behöver hantera på ett...

Documents