hytten de senaste tio åren. · 2010-12-01 · anders olausson, platschef volvo lastvagnar umeå en...

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt

europeAn mAnufActuringvolvo trucks

erfAret processteAmProduktion och teknik samsas i ett processteam längs Mainline. Sid 14.

5 s hÅller orDningNu införs 5 S-struktur på bred front inom hela EM. Sid 10-11.

De hJÄlper vArAnDrASysterfabrikerna i EM ger och får kunskap inför start i Kaluga. Sid 8.

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr umeÅ


Framtidens huvudlinje

#4 2009

effektivt mÅleriFrån 60 procent till 90 procent Direkt OK de senaste tio åren.hytten

sid 12

HEJ PÅ ER ALLA! Sju veckor har redan passerat sedan vi kom tillbaka efter semestern och det har varit hektiska veckor.

En ny presslinje har startat på ett jättebra sätt, en ny mainline med vissa intrimningsproblem har också kört igång liksom ett programuttag som under flera veckor varit på ganska hög nivå.

Måleriet förbereder sig för att ta nästa steg i plastmålning med flera nya plastartiklar.Däremot har vår förbehandling i Måleriet, samt några andra driftstörningar gett mig några

fler gråa hår i samband med starten efter semestern.Försäljningsmässigt ser vi en viss ökning, i runda tal med + 100 hytter i veckan.

Bedömningen är dock att det kommer ta tid innan vi ser de nivåer som vi var vana vid innan den globala finanskrisen slog till.

Låt oss nu se framåt och hjälpas åt med alla de investeringar och förändringar som sker i vår verksamhet. Det är alltid en utmaning att se till att dagens produktion flyter på med leveranser i rätt tid och med rätt kvalitet, samtidigt som vi gör stora förändringar. Min erfarenhet är att det är under dessa tider organisationen prövas, den mentala inställningen och hur vi jobbar tillsammans är avgörande för hur resultatet blir.

Jag kan också konstatera att många av våra medarbetare ställer upp på ett fantastiskt bra sätt för att göra detta möjligt.

UTREDNINGEN OM MONTERINGEN FORTSÄTTER Utredningen om hur och var vi – på sikt – ska montera hytter fortsätter. Vi deltar självklart i utredningen på olika sätt från ledningsgruppen, i olika interna arbetsgrupper och från fackliga organisationens sida.

Själv träffade jag alla medarbetare i Monteringen i förra veckan.Syftet var att tydliggöra frågeställningar kring utredningen. Det är viktigtatt vi har en frekvent information och kommunikation, hellre en gång för mycket än en gång för lite.

Det är ett stort arbete att ta fram alla fakta i frågan runt Monteringen, och jag tycker många har gjort ett bra jobb med detta.

Planen nu är att det sammanställda materialet kommer att presenteras i mitten av oktober.

Att leva i en ovisshet mår ju ingen bra av, samtidigt som det ju självklart är viktigt att alla stenar har vridits och vänts på innan ett beslut fattas. Förhoppningen är att vi har ett inriktningsbeslut under hösten.

Vi syns!

ANDErS OlAuSSON, PlAtSchEFVOlVO lAStVAgNAr uMEå

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr, umeÅ


Innehåll #4 2009 3. Value Stream Mapping 4. VPS i Monteringen 12. Premiär för Mainline 14. Processteam i centrum 18. Fixtur fixar plastmålning20. Nytt miljötillstånd24 Downturn26. Kort & Gott 28. Mitt Jobb: Lars Sandström

HYTTENHytten är en intern tidning för anställda inom Volvo Lastvagnar, UmeåAnsvarig utgivare: Thor PerssonRedaktör: Thor Persson tel. 7320, [email protected]åd: Thor Persson, Denny WesterlundFoto: Boo-Thage Ringlöv, Gösta Wendelius, Denny WesterlundLayout: OrdbankenTryck: Original, UmeåUtgivningsdag: 1/10 2009

2 Hytten #4 2009

leDAre

Samarbete ger bra resultat

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt europeAn mAnufActuringvolvo trucks

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr, umeÅeuropeAn mAnufActuringvolvo trucks

#4 2009 Hytten 3

vsm

Kartläggning för förbättringValue Stream Mapping är ett verktyg som kartlägger de värdeskapande stegen i ett produktflöde. – För att kunna bli bättre, måste vi först kartlägga hur vi jobbar idag, säger VSM-experten Ida Melander.Det finns en rad olika verktyg och tekniker inom Volvo Production System som ska hjälpa oss att förbättra vår dagliga verksamhet inom hyttfabriken i Umeå. Som exempel kan nämnas 5 S (ordning och reda), ledningssystemet OMS (Operational Management System), program för ständiga förbättringar mm.

Det verktyg som vi ska berätta om denna gång är VSM, Value Stream Mapping eller värdeflödesanalys (kartläggning) på ren svenska.

MED HJÄLP AV DEN KARTLÄGGNINGEN visualiseras slöserier kring material- och informationsflödet och orsakerna till slöserierna kan också identifieras.

VSM kartlägger

i tre steg

VSM-kartläggningen är en s.k. papper-och-penna-metod som utförs i tre steg:

1. En karta skapas över nuvarande flöde genom att man vandrar längs den aktuella processen och ritar alla processteg en produkt tar. I detta steg kartläggs också det informationsflöde som behövs i varje processteg för att veta vad som ska produceras

2. En karta ritas över det önskade flödet

3. En handlingsplan skapas för hur man ska gå tillväga för att nå det önskade flödet.

Dessutom får man en bättre uppfattning om produkternas väg genom produktionssystemet.

– Det blir enklare att upptäcka slöserier och vi får ett gemensamt synsätt som grund för att diskutera förbättringar, menar Ida Melander.

IDA MELANDER har utsetts till VSM-expert vid Volvo Lastvagnar, Umeå, och kommer under 2010 att arbeta med införandet av VSM-verktyget.

– Jag kommer bland annat att vara bollplank vid VSM-kartläggningar i processerna på respektive driftsområde, säger Ida.

Arbetet har redan påbörjats och VSM-kartläggningar har genomförts på Presshallen och på Detaljtillverkningen i UA-fabriken.

Kartläggningen har genomförts med hjälp av Lean-konsulten Fabio Cardoso från Brasilien, som har stor erfarenhet av värdeflödessanalyser. VSM-kartläggningar är ett prioriterat område det kommande året och under hösten planeras även en stor kartläggning av produktionsflödet genom hela hyttfabriken i Umeå.

– Det ska bli spännande och intressant. Jag är övertygad om att vi kan göra hyttillverkningen effektivare genom att skapa en bild över hur vi vill jobba i framtiden, slutar Ida Melander. l

Ida Melander är hyttfabrikens expert på VSM (Value Stream Mapping), eller värdeflödesanalys som det också heter. Under hösten ska hela produktionsflödet i hyttfabriken kartläggas…

3

Litet utsnitt ur en VSM-karta

vps

4 Hytten #4 2009

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ


Under ett besök i monteringen på segment 7 fick Hytten tillfälle att träffa gänget som jobbar med att förbättra arbetssättet i sann VPS-anda, så att ”spillet och springet” reduceras.– Det är så nytt att vi fortfarande håller på med finjusteringarna, säger Patrik Andersson, samtidigt som han skruvar fast ett värmepaket i hytten. Det var vid årsskiftet som idén föddes att starta en pilotstudie enligt principerna i VPS (Volvo Production System). Det nya upplägget som bl a innebär inga pallar på monteringsline, och en behovsstyrd materialförsörjning. Segment 7 blev pilotområde och körde igång direkt efter semestern.

Det ständiga förbättringarna av upplägget på segment 7 har pågått fortlöpande, där operatörer, ledare, logistik och teknik har jobbat tillsammans för att optimera upplägget.

POÄNGEN MED VPS är att hela tiden förbättra allt! – Det känns bra, fortsätter Patrik, att även våra

VPS har fått fotfäste i Monteringen

tankar och funderingar tas till vara på. Det är ju en sak att rita in arbetsplatsen på en layout, men finliret är nog vi som jobbar här dagligen bäst på.

Syftet med pilotstudien var och är bl a att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter vid monteringslinjen, samt förenkla ombalanseringar och produktinföranden.

Den som har vägarna förbi segment 7 ser att det finns mycket fri yta vid sidan av linen och det beror på att materialfasaderna minskats ner med ca 50 procent.

När segment 7 samlats för en gruppbild kom samtalet snabbt igång. Nöjdheten hördes tydligt när det hördes uttryck som:

– Jag kommer inte att sakna det gamla sättet att jobba.

– Skönt att slippa alla truckarna runt om kring. – Nu kan man starta med resten av monteringen,

vi hjälper gärna till.

FLERA OPERATÖRER PÅ SEGMENT 7 tyckte också att de fått gehör för sina idéer och att samarbetet mellan produktionsteknik och logistik fungerat förträffligt.

P-A Holmgren, som är tillfälligt inlånad under inkörningen, påpekade att med detta system hamnar allt material i hytten i stället för som tidigare på golvet.

I dagarna kommer allt att vara på plats och det betyder att inkörningen har gått på rekordtid. Det är nämligen bara nio veckor sedan inkörningen startade.

Nästa segment som står på tur är segment 8 och sedan inom en snar framtid är målet att ha det nya VPS-upplägget på hela Monteringen.

När nu alla lärt sig så här mycket kommer för-modligen förbättringsarbetet att gå ännu snabbare. l

VPS-gänget på segment 7, fr.v: Patrik Andersson, Patrik Långström, Magnus Strömblad, Mats Sydberg, Jens Lundberg, Erik Fugelstad, Daniel Svensson, Håkan Holmgren och P-A Holmgren. Knästående Michael von Walter.

Håkan Holmgren jobbar på segment 7 i ett VPS-upplägg – här är han på gång att plocka luftkanaler till hytten.

#4 2009 Hytten 5

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucks

Produktionsledaren Michael von Walter snackar VPS med montören Erik Fugelstad.

– Den som slutar att vara bättre,slutar att vara bra.

Oliver cromwell

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt


enkÄtVad tyckte du om VPS-utbildningen?

menar att liknande förändringar sker runt om i världen.

– Ja, både fabrikerna i Gent och Kaluga jobbar med samma saker, säger Steve.

Måndag vecka 47 skall allt vara klart och då hyttfabriken sina nya förmontering och logistik i skarpt läge. l

6 Hytten #4 2009

Slutet kan vara början på något nyttDen enes död, den andres bröd.Ja, så drastiskt kanske man kan uttrycka det när finanskris och lågkonjunktur gör att flera underleverantörer går i konkurs, eller dramatiskt tvingas till stora neddragningar. När en av hyttfabrikens underleve-rantörer hamnade i ekonomiska svårigheter fick hyttfabriken möjlig-het att insourca viss verksamhet.

Åke JonssonKonstruktion– De praktiska övningarna var intresanta. Jag var tid-tagare på övningarna, det gav inblick i arbetssättens betydelse för produktionen.

Ulf AnderssonTeknik UC– Övningarna visade var man kan spara pengar, men eftersom jag fungerade som montör såg jag inte helheten förrän efter genomgången.

Thomas StahlénPressline– Jag kände igen en del från andra kurser. Man märker att det är viktigt att se helheten. Alla behövs för att det skall fungera bra.

Benny SvedbergLogistik UA– Utbildningen ville nog över-tyga mig att driven line är bra. Positivt var att få inblick i sättet att lösa problem och skapa förbättringar.

Peter WohlferdtBIW mainline– Både bra och dålig. Jag förstår att man vill skapa bättre flöden och mindre stötkörning, men ogillar den drivna linen.

Just nu är vi inne i en lågkonjunktur. I takt med neddragningarna i produktionen ska Volvo Lastvagnar samtidigt spara pengar.

– Ett sätt att göra detta på är att titta på verksamheter, där vi köper en tjänst, säger Åsa Sjöqvist, Logistik (EML)som leder en grupp med medarbetare från produktionsteknik, EME och IM för att hur vi på bästa sätt kan spara pengar genom förändrade logistikupplägg.

Totalt är det cirka 50 personer inom Volvo Lastvagnar som ska kartlägga verksamheter där vi köper tjänster. Ett



område som berörs är inredningen av våra hytter.

EN NYHET ÄR att Volvo Lastvagnar, Umeå, ska insourca t ex förmontering av fronthyllor, instrumentbräde-delen på passagerarsidan, pedalplatta och kylskåp i bunkbox.

– Det innebär att vi kan sysselsätta fem medarbetare med jobb, säger Åsa Sjökvist och får en instämmande nick från teknikern Steve Lindeberg.

I det här fallet är det ett logistikföretag – en tredjeparts-logistiker – som får släppa ifrån sig jobb.

– Vi tvingades att snabbt hitta en lösning för klara leveranserna. Det enda rimliga i den här situationen var att ta hem artiklarna till hyttfabriken, menar Åsa Sjökvist.

Idag gör vi jobbet billigare själva, även om det kanske inte är det billigaste sättet. Samtidigt finns också lediga ytor i hyttfabriken för att ta hem mer jobb.

Om det hade varit under 2008 med höga produktionsvolymer hade inte hyttfabriken klarat av att göra denna förändring. Steve Lindeberg håller med Åsa Sjökvist och

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt europeAn mAnufActuringvolvo trucks

#4 2009 Hytten 7

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucksem–Aktuellt

– VI VILL FÖRbÄTTRA arbetssättet när det gäller våra anställda och deras utveckling samtidigt som vi säkerställer att våra medarbetare har rätt kompetens för sina ar-betsuppgifter, säger Jan Ohlsson, chef för European Manufacturing (EM).

Beslutet att ta fram ett IT-baserat verktyg för utvecklings-samtal för industriarbetare togs av AB Volvo redan 2006. Då fanns redan ett liknande verktyg för tjänstemän och tanken var att öka jämlikheten och respekten för medarbetarna genom att ge alla anställda i koncernen lika möjligheter att påverka sin egen utveckling. PBP är också ett direkt svar på resultaten i de senaste årens VGAS-undersökningar, där flera medarbetare har svarat att de inte har någon personlig utvecklingsplan och att de inte

tycker att deras utvecklingssamtal är givande.

– Ett utvecklingssamtal måste vara givande för både individ och företag. För oss inom EM handlar det också om att stärka företags-kulturen och gemenskapen, med ett gemensamt arbetssätt, säger Jan Ohlsson.

DET NYA VERKTYGET HJÄLPER

chef och medarbetare att förstå företagets mål och att tydliggöra vad de innebär för varje individ. Fokus ligger på medarbetarens ut-veckling inom tre huvudområden: arbetsinsats (resultat), teknisk kompetens (vad som är nöd-vändigt för medarbetarens jobb) och Volvo Group-kompetenser (kärnkompetenser som alla inom koncernen ska ha). Medarbetaren ska också få möjlighet att disku-tera egna önskemål och mål.

– Vi är övertygade om att med-arbetarna blir mer engagerade i sitt arbete om de förstår sin egen del i arbetet och vet vad som förväntas av dem, oavsett om man vill gå vidare till andra arbetsuppgifter eller vill vara kvar på sin tjänst, säger Lisa Bergquist, HR-koordinator inom EM.

MÅLET ÄR ALLTSÅ INTE att alla ska bli chefer. Volvo Lastvagnar klarar sig inte utan sina duktiga montörer. Men ny teknik och organisation ställer krav på en målmedveten kompetensutveck-ling och att både företag och individ är medvetna om enskilda individers vilja och möjligheter för att säkerställa rätt person på rätt plats.

– Jag tror att alla är intres-serade av att göra ett bra jobb och att trivas på sin arbetsplats. Nyckelordet för att uppnå det är feedback, både positiv och konstruktiv. PBP-dialogen är ett utmärkt tillfälle för såväl industri-arbetare som chef att överlämna detta med eftertänksamhet, vilket ger alla möjligheter att växa, säger Lisa Bergquist. l

FLoRENcE oPPENHEIM

I höst inför European Manufacturing ett nytt verktyg för utveck-lingssamtal för industriarbetare – Personal Business Plan (PBP). Syftet är att höja kvaliteten på samtalen för alla medarbetare, oavsett var de jobbar.

högre kvalitet i utvecklingssamtal

Lisa Bergquist, som från och med 1 oktober 2009 är ny personalchef på Produktion Göteborg, har varit EM:s koordinator för det nya verk-tyget PBP. Här tillsammans med EM-chefen Jan ohlsson.

FlO

rEN

cE

OP

PEN

hEI

M

Tidplan PBP för industriarbetare• 3:e kvartalet 2009 PBP-utbildning för samt-liga medarbetare.• Fr o m 3:e kvartalet 2009: PBP introduceras på alla fabriker.• 4:e kvartalet 2010: Alla industriarbetare inom Global Manufac-turing ska ha genomfört ett första samtal enligt PBP-verktyget.

Hur går det till?

• Alla industriarbetare får en inbjudan till ett individuellt samtal med sin chef.• Samtalet ska ske på en plats där det går att samtala i lugn och ro, utan att bli störda.• Samtalet dokumenteras direkt vid datorn eller på papper för senare redi-gering av medarbetarens individuella plan. • Medarbetaren har också möjlighet att via chefen lägga till egna funderingar och synpunkter i PBP:n.• Under samtalet går man igenom och följer upp förra årets utveck-lingssamtal.• När chefen har redi-gerat och uppdaterat PBP:n, får medarbetaren en utskriven kopia av planen.

FLoRENcE oPPENHEIM



8 Hytten #3 2009

Inför produktionsstarten i Kalugafabriken har många medarbetare från umeå, gent och tuve varit i Kaluga för att hjälpa till. Samarbetet är inte bara ett sätt att dra nytta av olika kompetenser inom EM utan stärker också samhörigheten mel-lan fabrikerna.CHRISTER ELENbRANT, logistikchef och tillförordnad fabrikschef, är mycket nöjd med den stöttning som de övriga fabrikerna inom EM och de centrala EM-funktionerna har ställt upp med inför produktionsstarten.

– Arbetet har varit fyllt av ut-maningar. Men tack vare en mycket engagerad, lokal arbetsstyrka och med kraftfulla insatser på plats i Kaluga av våra ”systerfabriker” i Umeå, Gent och Tuve, är vi på god väg att nå de mål vi satte upp, säger han.

Hyttfabriken i Umeå har stöttat hyttmonteringslinen i Kaluga. Pro-duktionsteknikern Stefan Ivarsson har hittills varit på plats fyra gånger och i sammanlagt två månader.

– Vi bygger in VPS redan från bör-jan och ser att det är en otrolig ordning på stationerna. Det märks att hela konceptet är väldigt genomtänkt. Här

finns många erfarenheter att ta med sig hem, säger Stefan Ivarsson.

ARNOLD ROETS ÄR industriarbetare i Gent och han har bland annat varit involverad i design och installation av driven lina, verktyg och testbänkar samt i utbildning av de ryska kollegorna.

– I uppbyggnadsfasen hade vi huvudsakligen kontakt med externa underleverantörer, berättar han. Det var inte lätt, på grund av språkproblem och skillnader i teknisk bakgrund. Men när vi satte igång arbetet med våra ryska kollegor på fabriken, gick det mycket bättre. De är mer engagerade och har goda tekniska kunskaper. Vi delade med oss av våra erfarenheter och vann både kunskap och uppskattning. Det blev ett ganska speciellt förhållande, byggt på förtroende. lFLoRENcE oPPENHEIM

Nya produkter i produktion W 923

NIN

A P

rO

KOP

ENKO

Samarbete stärker EM

Maxim Pavlov är gruppledare i Kalugafabriken. Att kolle-gor från de andra EM-fabrikerna kommer till Kaluga för att hjälpa till, är mycket uppmuntrande.– Samarbetet gick väldigt lätt direkt från start, säger han. Vi har monterat lastbilar tillsammans och de har lärt oss att tänka och göra rätt redan från början. Vi har en god laganda och gott samarbete mellan fabrikerna.

I vecka 23 gjordes den största pro-duktintroduktionen för i år på EM-fabrikerna. Några av nyheterna var anpassning till skärpta emissions-krav och att 11-litersmotorn görs på fler varianter av FM-vagnen.

Magnus Edvinsson är avdelningschef på EME produktförändringar, med ansvar för ändringar på tunga vagnar på fabrikerna i Europa.

– Det brukar vara fyra stora produktin-troduktioner per år, då ett antal små och stora förändringsprojekt genomförs samti-

digt, säger han. Min avdelning planerar dem tillsammans med fabrikernas teknikavdelningar.

Introduktionen i våras kal-lades marknadsblock 923 och innehöll 114 större och mindre produktförändringsprojekt. De största projekten var anpassning till emissionskraven Euro 5, att vagnar med tre axlar bak blev en ny variant (TRIDEM), en helt ny bakskärmsinstallation samt att 11-litersmotorn införs på fler varianter.

– Målet är att introduktio-nerna inte ska störa produktionen alls. Nu hamnade vi på 90 pro-cent av felfri introduktion, så jag är inte helt nöjd. En förklaring till störningarna är att man inte kan testa precis alla varianter i förväg, när man har så stor variantflora som vi. Vi jobbar ständigt med att förbättra uppföljning inför våra introduktioner, så att störningarna blir färre. l

LENA M FREDRIKSSoN

Magnus Edvinsson

lEN

A M

Fr

EDr

IKS

SO

N

#4 2009 Hytten 9

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucksintervjun

Ålder: 47. Jobb: Chef för tekniksidan av EME. Kontor: Huvudkontoret, Göteborg. Fritids- intressen: Golf och fiske. Ska börja en kastkurs för flugfiske för att kunna få lax. Drivkraft: Gillar att jobba i produktionsmiljö, för där händer det alltid någonting. Bor: Falkenberg och Göteborg.

FAKtA: SVEN-ANDErS SVENSSON

Sven-Anders Svensson är chef för tekniksidan av EME och ska se till att tekniska lösningar och arbetssätt blir så lika som möj-ligt med gemensamma teknikresurser på de olika fabrikerna.

Hur är din enhet, EM Engineering uppbyggd?– Vi har nyligen omorganiserats och har

nu processchefer med Europaansvar för var sitt område. Dessutom ingår teknikcheferna från respektive fabrik i vår organisation. Detta gör att vi har lättare att ta fram fler gemensamma lösningar och likheter i processerna. Nu genomför vi i princip lika många förändringsprojekt som tidigare, trots att vi är färre.Vad gör ni på fabrikerna?

– Vi förbereder produktför-ändringarna som ingår i våra

introduktionspaket (se artikel på föregående sida). Introduktions-

paketen är när vi har samlat ihop ett antal förändringar som genomförs vid ett bestämt datum, vilket sker några gånger per år. Vi supportar fabrikerna

och anpassar förändringarna så att det inte ska bli störningar i produktionen när de införs. Hur arbetar ni då?– Våra processchefer ansvarar för var sina områden inom EM:s produktprojekt, projektledning och verktygsframtagning. De har personal

på de olika fabrikerna, samt jobbar tillsammans med teknikavdelningarna på respektive fabrik. Mycket av teknik-arbetet bedrivs i projektform där tek-nikerna driver förändringsarbetet till-sammans med alla berörda. Projekt-ledarna och teknikerna jobbar alltså både på fabriksnivå och på Europanivå, vilket jag tror är både intressant och inspi-rerande.Vad är viktigast när man ska införa pro-duktförändringar?– Att ge tillräcklig tid åt förberedelserna,

blanda in berörda samt att säkra upp informationen till alla.

Hur undviker ni störningar i produktionen vid introduktionerna?– Vi försöker att i förväg testa processen eller produkten och utbilda personal. Därför har vi byggt upp små ”fabriker i fabriken”, Pilot Plants, i Tuve och Umeå, med en miljö som är så lik den riktiga produktionsmiljön som möjligt. Där kan vi provbygga de nya produkterna och se att allt funkar, innan de introduceras i större skala. Vi har också möjlighet att testa sådant virtuellt.Vad mer är aktuellt hos er just nu?– Det är vi som supportar och utbildar teknikerna i den nya fabriken i Kaluga. Där är det lite spe-ciellt, eftersom det ska byggas både Volvo- och Renaultvagnar i den fabriken. Det har krävts mycket samarbete med Renault för att hitta kompromisser och lösningar så att vi kan anpassa arbetssätten efter varandra. Utöver Kalugafabriken är fokuset på processinstallationerna för driven line i Tuve och för plåt, måleri och plast i Umeå, samt vår produkt-portfölj.Betyder anpassningen till Renault i Kaluga att alla Volvos EM-fabriker kommer att närma sig Renaults arbetssätt?– Nej. Kaluga är ju en Volvofabrik, och vi är först på plats där. Renault har anpassat sig en hel del till våra arbetssätt och vårt koncerngemensamma sätt att dokumentera produkten. Traditionellt har det varit stora skillnader i arbetssätt mellan Renault och Volvo, där vi på Volvo har haft större vana vid att bygga samma produkter i flera olika fabriker medan Renault har specialiserat produkterna per respek-tive fabrik. Nu när vi har ett gemensamt sätt att dokumentera och utveckla produkterna närmar vi oss varandra mer och mer. Vad är den största utmaningen i samarbetet med Renault?– Att hitta bra kompromisser, vilket förutsätter att vi har en bra dialog. De har förstås sitt eget sätt att bygga produkterna, vilket vi inte ska ändra på. Detta ställer stora och specifika krav på oss. Jag tror att vi tekniker får en hel del att bita i när produktionen av Renault startar i Kalugafabriken! l

LENA M FREDRIKSSoN


europeAn mAnufActuringvolvo truck

10 Hytten #4 2009

ArBetA smArt

DAVID SVENSSON ÄR GLObAL KOORDINATOR för VPS, och har bland annat verktyget 5 S som sitt område. Hans jobb är att stödja införandet av 5 S på alla Volvo Lastvagnars fabriker i världen.

– Det viktigaste när det ska införas är att alla vet varför man gör det, och att det är ett förhållningssätt som gör det lättare att göra sitt jobb, säger han.

5 S håller just nu på att införas på EM-fabrikerna. På respektive fabrik finns det en VPS-koordinator som har huvudansvar för det arbetet. Det finns också en 5 S-expert, som stöttar de olika avdelningarna med just 5 S, och det finns ett antal så kallade key users, som stöttar medarbetare på avdelningarna när 5 S-frågor uppstår.

Från början skapades 5 S-systemet i Japan, där det används inom många olika företag. Det finns utarbetade metoder för varje steg i processen, men inga färdiga recept på hur en arbetsplats ska se ut eller struktureras. En sådan standard skapas för varje unik arbetsplats, såväl på fabriksgolvet som på kontor, utifrån vissa riktlinjer.

– Då utgår man ifrån hur en process kan förenk-las och göras lättare. Inget ska göras bara för sakens skull, utan man ska komma fram till sådant som verkligen hjälper till.

NÄR DAVID SVENSSON bESKRIVER de olika stegen blir det tydligt att 5 S innebär förenkling.

Ta till exempel det första steget, sortera. Det beskriver han så här:

– Tänk dig att det ligger flera olika pennor på bordet, men man bara använder en. Ta då bort de som inte används och lägg dem någon annanstans. Om de aldrig används, behövs de inte. Om de inte hittas och man istället köper nytt, ger det en extra, onödig kostnad.

Andra steget handlar om struktur. På samma sätt som man har struktur för att hitta i kökslådorna där-hemma, är det bra att ha koll på var de olika verkty-gen eller redskapen på arbetsplatsen ska finnas. Och att lägga tillbaka dem där när man har använt dem,

så att nästa person också hittar dem. Det finns också en säkerhetsaspekt i att verktyg eller material till exempel inte ligger i vägen på golvet så att man kan snubbla på dem, samt en kvalitetsaspekt i att material inte blir skadat.

– När man har sorterat ut allt onödigt och hittat en plats och struktur för det som är kvar ska man skapa en rutin för städning, säger David Svensson. Det kan exempelvis vara att man städar och

kollar maskinen varje morgon. På så vis upptäcks eventuella fel och faror kan undvikas.

Fjärde steget handlar om att standardisera.– Då sprider vi erfarenheterna mellan olika områ-

den, så att inte alla behöver göra samma misstag. Vi gör uppföljning och utvärderar ifall rutinerna följs.

HÄR TAR MAN OCKSÅ FRAM MANUALER på hur man ska göra på respektive avdelning. Det ska vara lätt att göra rätt och att veta vad som gäller. Det ska också vara lätt att förstå vad som gäller när man kommer ny till en avdelning.

Det femte steget handlar om att se till och att upprätthålla de fyra första.

– Det är lätt hänt att man glömmer bort struk-turen när man har jobbat efter den ett tag. Därför ska man också ha en rutin för att se till att arbetet fortgår på rätt sätt. Varje månad har vi revisioner där folk från andra områden, till exempel så kallade key users och 5 S-experter, kollar hur strukturen fungerar. lLENA M FREDRIKSSoN

Egentligen är det självklart att 5 S gör arbetet enklare. Om man vet var verktygen eller datorfilerna finns, blir det förstås smidigare att jobba. Dessutom blir kvaliteten, säkerheten och miljön bättre.

5 S-experter och Key users

5 S-experter: Varje fabrik ska ha en expert på vart och ett av några prioriterade verk-tyg inom VPS, däribland 5 S. Fabrikens 5 S-expert ansvarar för införandet och utvecklandet av 5 S på fabriken och stöttar VPS-koordinatorn.

Key users (nyckelanvän-dare): Personer som har utsetts för att ha ansvar för att föra in 5 S på sitt område. De finns som resurser för att hjälpa till när det behövs stöd och det är dem som medar-betarna ska kontakta vid 5 S-relaterade problem. Key users förmedlar också kontakten med fabrikens 5 S-expert.

5 SSortera bort allt onö-digt, men se till att rätt material finns kvar.

Systematisera så att allt har sin plats.

Städa. Hur gör man för att det inte ska bli stökigt?

Standardisera, skapa rutiner och standarder.

Se till. Följ upp att de fyra första punkterna underhålls.

lättare jobb medvar sak på sin plats

David Svensson

#4 2009 Hytten 11 #4 2009 ProduktionsNytt 13

TOOLS & TECHNIQUES6. 5S promotes a clean and organized enviromentVolvo Trucks/Speak ©Annanna illustration

Apelsiner för sig och bananer för sig. 5 S hjälper till att hålla ordning och skapar också bättre kvali-tet och säkerhet.

12 Hytten #4 2009

kApAcitet 2010Premiär för nya Mainline

Den nya Mainlinen är äntligen igång och först ut är FM-hytten. Här är en vy över robotstationen för motorkåpor.

Nu är det dags för premiär av nya Mainline – Volvo lastvagnar umeås nya flexibla robotlinje som svetsar samman hyttstommarna för både Fh- och FM-modellerna i ett och samma produktionsflöde.

– Vi har testat och trimmat in i det sista. Vi är redo för ett nytt steg i vår utveckling till en hyttfabrik i världsklass, säger Josef Stenman, projektledare för Kapacitet 2010. Det är en spännande tid för alla i projekt ”Kapacitet 2010”. FM-hytten är först ut i nya Mainline och nu har allt fokus legat på att tillverka och trimma in hyttmodellerna FML1E, FM L2H1, FM L2H2 och FML2H3. Allt i syfte för att allt skulle vara testat och klart innan produktionen drog igång på allvar under vecka 39.

Men det är inte bara Mainline som projekt ”Kapacitet 2010” ska ta hand om.

I Måleriet är golvgjutningarna gjorda för den nya tätningslinjen med undantag av de små ytor som ligger under den manuella linjen. Det som sker nu är att den manuella tätning trimmas och optimeras för att få ett effektivare flöde.

I PRESSHALLEN var det uppåt värre efter tvådagars-testet under vecka 37. Målet var att komma upp i minst 75 procents tillgänglighet. Utfallet blev att presslinje 2 klarade en hastighet räknat i slag per minut och en ställtid på över 75 procent – och därmed kan resan fortsätta mot 94 procent.

Utbildningarna på själva pressarna pågår och följer planen som är kopplad till vårt ESF-projekt (EU-stöd). Nästa steg blir utbildning för operatörerna i automation.

– Det är bara att lyfta på hjälmen, alla har gjort en kanonjobb under testet, berömmer projektledaren Jörgen Bäckman.

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr umeÅ


#3 2009 Hytten 13


Delprojektet ”pressning” håller tidplanen. Utveckling av arbetssätt och metoder pågår för fullt och kart-läggningen av de första verktygen som ska tas hem till Umeå under vecka 48 i år är klar.

– Vi har också lagt en beställning på den andra verktygslyften, slutar Jörgen Bäckman. l

Tvådagarstestet med nya presslinjen vid hyttfabriken i Umeå gick mycket bra. Den klarade en tillgänglighet på över 75 procent i första testet – och därmed fortsätter resan mot 94procent...

Den nya presslinjen innebär att Umeå går från ca 20 procent till 65-70 procent egentillverkad pressning av plåtdetaljer. Hela gänget samlat inför kommande arbetsuppgifter.

Mainlinemed stor erfarenhetEn ny flexibel robotlinje som ska tillverka samtliga hyttmodeller i en och samma linje är klar att tas i bruk.

Vecka 39 startade produk-tionen av FM-hytten på nya Mainline. Då började också samarbetet mellan produktion och teknik i ett nytt processteam.

Projekt ”Kapacitet 2010” har gått genom eld och vatten. När projektet planerades i början av år 2008 skrek marknaden efter lastbilar och det byggdes hytter som aldrig förr.

I början av 2009 blev det tvär-stopp. Volymerna föll, men Volvo-ledningen bet ihop och lät produkt- och processprojekt rulla på. Samtidigt växte en ny Karossfabrik fram med en ny robotlinje – Mainline.

NU STÅR DEN DÄR, redo att tas i bruk. Utrustningen är på plats och det vimlar av robotar och fixturer i anläggningen. Rutinerade operatörer och tekniker ska se till att det kommer att fungera.

Det nya produktionsupplägget är designat i VPS- anda med renodlade flöden. Alla processer går i samma takt och bygger på ett genuint

samarbete mellan drift och teknik. Ett tungt ansvar ligger på processteamet.

– Processteamet är en oerhört viktig kugge. Det kommer säkert att ta ett tag att hitta våra roller, men vi är på god väg. Vi är ett riktigt toppgäng i teamet. Även om det kanske kommer att blåsa en del, så kommer vi tillsammans att ro allt i hamn, säger Johan Eriksson, produktionsledare för nya Mainline.

PRODUKTION och deras operatörer ansvarar för själva arbetet, att ladda arbetsstationerna med material i olika fixturer. Logistik ser till att material finns på plats i varje station och Underhåll (teknik) svarar för att, anläggningen i allmänhet och utrustningen i synnerhet, fungerar tekniskt.

En ny Underhållsgrupp (UH) har bildats inom teknikområde 3 för att ta hand om och sköta nya Mainline.

– Alla UH-killar tar sitt ansvar och det borgar för att vi inta missar något vid drifttagningen. In i det sista har vi jobbat med att säkra geometri och kvalitet, berättar Peter Norrman, chef för den nya UH-gruppen.

Alla vet att det är otroligt mycket ny teknik och utrustning av senaste snitt i Mainline, och det har varit mycket jobb att trimma in allting i minsta detalj.

– Ett bra samarbete är nyckeln till framgång i en sådan här avancerad process, menar Peter Norrman.. l



Processteamet i centrum i umeå

14 Hytten #4 2009

– Det vilar ett stort ansvar på oss att förvalta denna nya anläggning,Johan Eriksson, produktionsledare och Peter Norrman, underhållsledare, är båda medvetna om det stora ansvar som vilar på deras axlar när den nya flexibla robotlinjen kör igång. – Vi har fått ett stort förtroende från ledningen och tillsammans med våra duktiga medarbetare ska visa vad umeå går för, säger Johan och Peter med en mun.

Båda är ödmjuka inför de nya arbets-uppgifterna och att resan kanske inte blir så enkel som den ser ut på papperet. I praktiken tar nog de flesta med sig gamla vanor och rutiner till en ny modern anläggning som ställer helt andra krav.

– Vi startar en kulturell resa som förändrar mycket av det vi en gång tyckte oss kunna. Det kan upplevas som mer uppstyrt och kontrollerat. Men samtidigt blir det tydligare vad som förväntas av var och en och vem som gör vad, menar Johan Eriksson.

operatörerna på nya Mainline, fr.v: Stig Jonsson, Kent Granberg, Torbjörn Persson, Stefan Aronsson, Tom Nyman, Martin Lindberg, Lennart Sandgren, Ronny Forsberg (segmentsamordnare), Peter Wohlferdt, och Johan Eriksson (produtkionsledare).

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr, umeÅeuropeAn mAnufActuringvolvo trucks

#4 2009 Hytten 15

Processteamet i centrum i umeå

– Samarbete stavas med två bokstäver: Vi.Norskt talesätt

ETT STANDARDISERAT ARbETSSÄTT

Det finns ett standardiserat arbetssätt att jobba utifrån. En standard som sedan både kan och ska förbättras.

– Dagarna innan premiären ligger fokus på att få ordning på respektive laddstation. Det återstår en hel del jobb för våra operatörer att göra tillsammans med tekniker och logistik, erkänner Johan Eriksson.

Många har undrat – vem är det egentligen som kör processen..? Är det Produktion eller Teknik..?

– Det är jag som ”äger och kör processen”. Det är ingen tvekan om var ansvaret ligger, men nu är förutsättningarna annorlunda. Produktion, Underhåll och Logistik måste jobba tillsammans i processteamet. Det är nyckeln till framgång, säger Johan Eriksson.

UNDERHÅLL SPELAR EN VIKTIG ROLL

Genom att nya Mainline är en sådan tekniskt avancerad process spelar Underhåll (teknik) en mycket viktig och central roll.

– Vi ansvarar för att Mainline, tekniskt sett, ska tuffa och gå från morgon till kväll. Därför måste vi jobba oerhört nära produktionsgänget, samtidigt som vi i vår tur behöver hjälp från underhållsgänget som

jobbar med förebyggande underhåll inom hela området, förklarar Peter Norrman.

Högsta fokus just nu är att UH-gänget säkrar kvalitén på varje delområde. Där kvalitetsavdelningen gör revisioner och tillsammans med den information som mätrummet ger säkras kvalitén steg för steg.

– UH-killarna jobbar också hårt med att säkra processäkerheten på varje delområde. Detta gör man tillsammans med underleverantören i ett nära samarbete, påpekar Peter Norrman.

Tekniker för nya Mainline är Erik Johansson, som också sk DUGA-expert, och på delkompletterna finns Niclas Karlsson som just nu jobbar hårt för att säkra laddstationerna.

Logistik får också ett annat ansvar och blir en viktig funktion med stor påverkan på vårt utfall. Traditionellt har materialet kommit in i stora pallar med mellan tio och hundratals sartiklar, eller kanske rent av 1000-tals artiklar. Nu kommer materialet in i sk kitt-vagnar med ett begränsat antal artiklar (12 st).

Det är inte bara ett nytt arbetssätt för produktion och teknik – utan också för logistik. l

Här nedan står underhålls-gänget som ska se till att nya mainline alltid går och fungerar, fr.v: Trond Johnsen, Mats Lövdahl, Mats Lidgren, Jimmy Åström, Magnus Liljedahl, Andreas Eriksson, Björn Andersson, Johan Kindblad, Kent Pelander, Peter Norrman (Underhållsledare), Lars-ove carlsson, Peter Johansson, Per Segerlund, Mats Nyberg och Håkan Waldemarsson.

Nya robotlinjen...

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr umeÅ


16 Hytten #4 2009

Volvo lastvagnar har världens modernaste och renaste måleri i umeå. Vi har tidigare berättat om det framgångsrika miljöarbetet runt minskad energiförbrukning och minskad färgförbrukning. Nu fortsätter vi beskrivningen av hur umeå-anläggningen har utvecklats. här visar vi hur kvaliteten och finishen på hytterna har förbättrats under de senaste 10 åren.

Världens bästa ochmodernaste måleri

Kvalitet, säkerhet och miljö är Volvos tre kärnvärden. Vi har i tidigare artiklar i Hytten berört på miljö- och säkerhethetsarbetet vid hyttfabriken i Umeå. Kvalitet är kärnvärdet som som har fokuserats och prioriterats väldigt högt i målningsprocessen

– För slutkunden är kvaliteten så påtaglig, eftersom lastbilskunderna kräver den bästa lackerade produk-ten, både i utseende och hur pro-dukten upplevs, förklarar Mårten Henriksson., driftchef i måleriet vid Volvo Lastvagnar, Umeå. MANUELL DIREKT OK-MÄTNING För att följa kvalitetsutfallet i måleriet finns en standardiserad mätmetod som kallas Direkt OK (Direct Runners på engelska). Det innebär att samtliga produkter (hytter) som kommer ut från måleriet kontrolleras och den andel som godkänns är en sk Direkt OK

– De hytter som behöver någon form av våtbättring bedöms som inte OK, förklarar Henriksson.

Däremot kan en viss polering på den lackerade hytten

genomföras i produktionsflödet utan att det bedöms som en reparation, och därmed få godkänt som en Direkt OK-hytt. Den bedömningen ingår i den standardiserade mätmetoden som används inom ytbehandling inom bilindustrin, både för t ex hytter och personbilar m.fl.

Måleriet i Umeå började att mäta Direkt OK i slutet av 90-talet efter ett sk benchmarking- besök på ett personbilsmåleri i Europa. Direkt OK låg vid denna tidpunkt på ungefär 60 %, vilket var i underkant i förhållande till omvärlden.

– På den tiden skedde mätningen genom manuella uppföljningar med papper och penna och sedan visuliserade vi resultatet enbart på en statustavla, minns Mårten Henriksson – och tillägger:

– På så sätt kunde vi på ett effektivare sätt analysera de defekter vi hade och utifrån resultatet bryta ned detta till aktiviteter för att förbättra utfallet. SÄRSKILT DIREKT OK-PROJEKT För att förbättra arbetsättet runt mätningen av kvaliteten startades

Kvalitet kommer alltid först! Jan Schöllin har stor erfarenhet av att bedöma hytterna i Måleriet. Kvaliteten och finishen ska alltid vara perfekt.

Aktuellt

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr,umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucks

#4 2009 Hytten 17

Målerifakta fem gånger om 100 kvadratmeter är den totala ytan som lackeras när hytterna doppas i ED-badet, motsvarar ytan i en normal bostadsrätt.

* 0,1 mm är den totala tjockleken på hytterna när de är färdiglackerade i måleriet.

*Högrotationsklockor-na roterar uppemot 50 000 varv per minut när vi lackerar.

* Det går åt 3,5 kg färg per färglager.

*Temperaturen i lackugnarna är 85 grader.

5ett särskilt Direkt OK- projekt startade i början av 2000-talet med målet att öka Direkt OK med aktiviteter som att t ex ”stänga måleriet”, införa nya målerikläder, inrätta renzonsrum, kvalitetsförebyggande underhåll, utbildningar, partikelmätningar, gångvägar m.m.

– Resultatet från projektet gjorde att Direkt OK-utfallet steg från 60 % till 80 % och det innebar att vi nu låg i nivå med övriga målerier, berättar Mårten.

KVALITETEN I FOKUS MED NYA MÅLERIET I samband med byggandet av det nya måleriet – en ny grundlack och en ny täcklack - med en högre automatiseringsnivå sattes ett av de interna projektmålen till att öka kvalitetsutfallet, dvs Direkt OK, till över 90 %.

– Målet var tufft och ligger i paritet med de bästa personbilsmålerierna i världen, poängterar Mårten.

För att kunna nå till denna höga nivå analyserades varje funktion i processen som på något sätt kunde gå fel, antingen eliminierades felkällan eller så kontrollerades felkällan.

– Allt arbete gick ut på att försöka minska effekten om ett fel skulle uppstå... ALLA bÖRJADE TÄNKA KVALITET Förbättringsarbetet resulterade i att i samtliga fall fanns kvaliteten i fokus, alla i måleriet började tänka kvalitet, och det låg också till grund för designen av själva målerihuset och produktionsprocessen.

Måleriet byggdes därför i fyra olika process-plan för att minimera dammspridningen, renzonsrum, avancerade processkontroller, utbildningar till alla inblandade, optimering av färgmaterialet...ja, listan kan göras lång på åtgärder för att förbättra kvalitetsutfallet.

– Ett led i kvalitetsarbetet var att vi till stor del tog bort möjligheten till att kunna göra lackbättringsoperationer i det nya måleriet, bara av den anledningen att vi i sann VPS-anda skulle jobba direkt med att bygga in kvalitet i processen, påpekar Mårten Henriksson.

Resultatet av kvalitetsarbetet var att det nya måleriet i Umeå nådde en stabil nivå av Direkt OK på över 90 %!!! Vi har med andra ord ökat vår interna Direkt OK från under 60 % till idag över 90 % under en 10 års period – det är världsklass... l

Diagram över kvalitetsutvecklingen i Måleriet under 10 år.

Uppföljning och mätning av kvalitetsutfallet är viktigt. Världens renaste och modernaste måleri strävar efter full poäng i Direkt oK.

Måleriet är naturens barnbarn.Det är släkt med Gud.

rembrandt



18 Hytten #4 2009

Plastmålning i tre steg Följande artiklar ingår i de olika stegen i projekt ”Plastmålning i Umeå”:

*Steg 1: Frontlucka, backspegel-kåpa, solskydd och smutsavvisaren för FH

*Steg 2: Dörrförlängare, framskärm och sidoluftriktare

*Steg 3: Nedre grill, lamphus, blinkershus,kofångare, insteg och spoilerkit

Fixtur fixar plastmålningNu kommer ett ytterligare antal plastartiklar in i Volvo lastvagnars supermåleri i umeå. Det är steg 2 i projekt ”Plastmålning” som drar igång. Det är de artiklar som sitter vid sidan av hytten som nu ska laddas på den nya målningsfixturen och lackeras tillsamman med hytten – samtidigt.– Fördelen med samlackering är förbättrad kvalitet, bättre finish och lägre produktionskostnader, säger Mårten henriksson.

Det har varit bråda dagar i projekt ”Plastmål-ning i Umeå”. Det har varit olika bud om hur plastartiklarna ska levereras till monte-ringsfabrikerna i Gent, Tuve och ryska Kaluga. Nu är det i alla fall klart att det inte blir någon sekvenspackning av materialet.

– Näe, istället packar vi plastartiklarna i sk kit-boxar som blir betydligt enklare för att hantera, menar säger Mårten Henriksson, både driftchef och projektledare i Måleriet.

Steg 1 bestod av plastartiklar som frontlucka, backspegelkåpa, solskydd och smutsavvisare. Steg 2 innehåller plastartiklar som sitter vid sidan hytten, dvs dörrförlängare, framskärm och sidoluftriktare. Det tredje steget är artiklar som sitter i nedre fronten på hytten

Projektet har fokuserat på tre huvudaktiviteter under den senaste tiden:

• Plastprocessen

• Målningsfixturer

• IS/IT-strukturer

OMbYGGNATIONER I GAMLA MÅLERIET

Projektet har byggt om rejält i gamla Måleriet, där plastprocessen har fått plats. Vad sägs om en ny plastbuffert, installation av en tvättmaskin, en

3Målningsfixturen är byggd i olika moduler och sitter framför hytten på ett numera förlängt hyttunderrede. Allt för plastartiklarna ska målas tillsammans med hytten – samtidigt.


#4 2009 Hytten 19

Har du hört?

…att den första svenska Volvo FH 16 700 är i trafik. Hultkrantz Åkeri i Säffle har köpt två FH 16 700 Globetrotter timmerbilar. Dessa kommer att rulla för Mellanskog i värmlandsskogarna.

…att Posten kör 18 miljoner doser influensavaccin som ska användas för att vaccinera hela Sveriges befolkning mot den nya influensan A(H1N1).

…att Volvos trepunkts-bälte fyller 50 år. Det är så många år sedan Volvo introducerade trepunktsbältet, en uppfinning som räddat många liv i trafiken.

…att Spendrups satsar på rapsolja som drivmedel i sina lastbilar. Detta för att företaget har som ett av sina mål att minska koldioxidutsläppen.

…att antalet svenska lastbilar aldrig varit flera än de är idag. I slutet av 2008 fanns det drygt 510 000 lastbilar i trafik och nästan 200 000 avställda lastbilar.

…att Volvo visade sig på Mantorp Park i slutet av augusti. Där visade Volvo upp flaggskeppet FH 16 700 med den nya och långa XXL-hytten och en mängd Volvo-prylar.

bättringsstation, en station för att lackera KD-artiklar samt en yta för själva packningsprocessen.

– Vi är mycket nöjda med att vi kan utnyttja gamla ytor på ett sådant här effektivt sätt, påpekar Henriksson.

Byggandet av en ny målningsfixtur för alla plastartiklar har varit den stora utmaningen. Totalt ska 10 plastartiklar ”sättas fast” på en ram som är tre (3) meter hög och sitter uppriggad framför hytten, men på samma underrede. Ramen med plastartiklar har redan fått ett namn – julgranen!

– För att inte behöva bygga om julgranen varje gång vi för in nya artiklar har vi tänkt i moduler, sk delramar eller subframes som det heter på engelska, förklarar Mårten och tillägger blixtsnabbt.

– En annan fördel med detta upplägg är de ergonomiska aspekterna. Nu kan arbetsupplägget optimeras utifrån människans bästa behov med optimala arbetshöjder.

Dessutom har alla plastartiklar på ”julgranen” redan testats samtidigt, trots att vi går in med steg 3 först nästa år.

– Vi har lagt ned massor av tid på att utveckla målningsfixturen och våra tester visar att det fungerar, säger Mårten.

IT-PRObLEMEN ÄR LÖSTA Det tredje huvudområdet är IT/IS-strukturen. Hyttfabriken i Umeå har haft en särskild IT-struktur för att hantera själva hytten och alla dess artiklar. När nu plastartiklarna förs in i måleriet, där det också ingår plastartiklar som sitter på chassiet, har t ex Tuve-fabriken en egen IT-struktur för chassiet och dess olika komponenter.

– Ibland går dessa strukturen tvärs emot varandra, samtidigt som det saknas vissa funktioner. Nu har vi hittat den gyllene svenska medelvägen och problemen är förhoppningsvis lösta. Alla är mycket förhoppningsfulla inför drifttagningen av plastprojektets steg 2.

– Ja, alla inblandade har gjort ett fantastiskt jobb, slutar Mårten Henriksson med stolthet i rösten.

Annika Karlssonarbetar på ”Loading”, där plastartiklarna laddas eller tas av.

Nytt miljötillstånd för 100.000 hytter

20 Hytten #4 2009

milJÖen tiDning fÖr AnstÄllDA

viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring

volvo trucks

Fredagen den 28 augusti 2009, en dag att minnas...Det var då som Miljödomstolen fastställde det nya tillståndet för hyttverksamheten vid Volvo lastvagnar, umeå.hyttfabriken i umeå får nu tillverka 100.000 lackerade hytter per år, där utsläppen av lösningsmedel har begränsats till 90 ton.

För Volvo Lastvagnars industrisystem i allmänhet och för Kjell-Arne Häggström, tidigare miljöchef och numera nybliven pensionär, i synnerhet är Miljödomstolens beslut en stor framgång.

– Det här är fantastiskt positivt för den långsiktiga utvecklingen av hyttfabriken, säger Kjell-Arne Häggström, som lagt ner många timmar för att sammanställa den ansökan om ett nytt verksamhetstillstånd som skickades in till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i december 2007.

bESLUTET ÖVERKLAGADES

När Länsstyrelsen kom med sitt beslut tvingades Volvo Lastvagnar, Umeå, överklaga beslutet till Miljödomstolen. Det var ett antal villkor som inte var realistiska och svåra att uppfylla.

– Miljödomstolen gav oss rätt i 5 av de 6 punkter som vi överklagade, säger Kjell-Arne Häggström med stolthet och får en klapp på axeln

av efterträdaren Cecilia Almroth som tack för ett mycket bra miljöarbete under många år.

Hyttfabriken går alltså från ett tidigare tillstånd på 66.000 upp till 100.000 hytter per år.

Det enda beslutet som inte gick Volvos väg var restriktionen på buller nattetid.

– Idag har vi 45 decibel och från 2017 ska vi vara nere på 40 decibel nattetid. Det låter inte mycket, men det är ett väldigt tufft krav som vi har på oss, säger Cecilia Almroth.

PRIORITERADE OMRÅDEN

Cecilia Almroth får nu den stora uppgiften att ”verkställa” det nya miljötillståndet, som bl a innebär uppdatering av kontrollprogram, bullerutredning med redovisning 2010, (40 dBA), utredningsvillkor för vattenutsläpp och sk ”closed loop” i Måleriet med redovisning 2010.

– Vi ska också ta fram en plan för att se vilka möjligheter vi har att ersätta och begränsa de kemiska

Miljöbesluteti korthet

Här är de viktigaste besluten i korthet som innebär att Volvo Lastvagnar har tillstånd för hela sin hyttverksamhet i Umeå.

• Tillstånd för 100.000 lackerade hytter per år

• Utsläpp av lösnings-medel får inte överstiga 90 ton per år.

• Prövotid i vattenfrågor, prövotidsredovisning ska lämnas under septem-ber 2010. Förslag på hur föroreningsinnehållet i process- och dagvatten kan minskas ska tas fram och att möjligheterna till en sluten förbehand-lingsprocess ska utredas.

• Krav på lagringsplatser och invallning av kemiska produkter

• Inget krav på Euro 5-motorer på lastbilar som transporterar hytter genom stan.

• Energiförbrukningen per hytt är upphävd – inga produktions-relaterade villkor.

• Fortsatt arbete med energibesparing som redovisas i miljörapporten.

• Det nuvarande villkoret för externt buller gäller fram till utgången av 2016. Därefter kräver Miljödomstolen sänkt bullrenivå.

• Plan för bullerbegräns-ning ska redovisas under 2010.

#4 2009 Hytten 21

Nytt miljötillstånd för 100.000 hytter


produkter som vi har på den sk priolistan, säger Cecilia Almroth.

Volvo Lastvagnar, Umeå, har också en utmaning på sig att vara en CO2-neutral fabrik inom ett par år.

– Det kanske är den mest spännande utmaningen och här är vi beroende av det arbete som pågår i samarbetsprojektet mellan Umeå Universitet och Umeå Energi. Här handlar det om att framställa biosyntesgas och DME efter förbränning av skogsavfall...

En annan viktig utmaning är att integrera och utveckla miljöarbetet i den dagliga operativa verksamheten för att leva upp till kärnvärdet miljö. I praktiken innebär det att stötta våra miljösamordnare, informera och utbilda.

ÄNNU FLER ARbETSUPPGIFTER

I funktionen som miljökoordinator ingår också:

• Uppföljning och miljörapportering.

• Myndighetskontakter gällande t ex anmälningsärenden vid förändrad verksamhet,

• Miljölagsuppdatering och bevakning

• Att utveckla och driva miljöfrågor/miljöarbetssätt

• Ansvar för miljöledningssystemet

• Att bevaka/utreda miljöfrågor vid projekt/ förändringar (tex miljökonsekvenser av att införa vattenburna mtrl på måleriet) mm

– Som du ser finns det mycket att sätta tänderna i, säger Cecilia Almroth och kastar sig över sina nya arbetsuppgifter. l

cecilia Almroth är ny miljökoordinator vid Volvo Lastvagnar, Umeå, och efterträder Kjell-Arne Häggström som nu går i pension. Kunskapens äpple är viktigt att ha till hands i det fortsatta miljöarbetet.

Ålder: 34. Befattning: Miljökoordinator. Utbildning: Civilingenjör med inriktning på teknisk miljövård och samhällsbyggnadsteknik. Fritidsintressen: Hus och trädgård och en och annan joggingtur, buggar om tillfälle ges. Bor: I Holmsund med man och två barn.

FAKtA: cEcIlIA AlMrOth

22 Hytten #4 2009

Personal Business Planstärker företagskulturenNu är arbetet igång med PBP – Per-sonal Business Plan – för alla arbetare vid Volvo Lastvagnar, Umeå. 55 chefer, främst produktionsledare, har genomgått en halv dags utbild-ning och är nu redo att starta sina medarbetarsamtal med det nya arbetssättet.– Vi har fått mycket positiv feedback på utbildningen, säger Lena Lejon, PBP-ansvarig vid hyttfabriken i Umeå.

Det var i november 2006 som Volvos koncern-ledning bestämde att ett globalt PBP för industri-arbetare var ett prioriterat område. Uppdraget innebar att ta fram ett verktyg som kunde använ-das vid varje Volvoenhet runt om i världen.

Syftet är att utveckla och stärka företags-kulturen, säkra en hög kvalitet och skapa goda arbetsmetoder över hela verksamheten. Tanken är också att öka jämlikheten och respekt för individen genom att införa samma rutiner och möjligheter för samtliga i koncernen.

– Vi vill skapa ett klimat med tydliga mål och tydlighet i vilka förväntningar vi har på varandra, säger Lena Lejon.

INFORMATION TILL ALLA

Hela PBP-arbetet förankrades först i ledningsgruppen i Umeå under våren 2009. Sedan informerades både de fackliga organisationerna och de chefer som hade arbetare som underställd personal.

– Före och efter semestern jobbade vi med att ta fram utbildningsmaterial och övningsuppgifter. Vi har också säkrat den skarpa IT-miljön för att var klara för att köra igång under hösten, förklarar Lena vidare.

cecilia Bergstén och Lena Lejon, båda HR Business Partners, ser till att Lars Andegras och Roger Adolfsson kommer in i PBP-världen…

ArBetA smArten tiDning fÖr AnstÄllDA

viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring

volvo trucks

Kapacitet 2010i korthet

För att bereda plats åt materialhantering när den nya presslinjen kör igång vecka 47 kommer den gamla omklädningsbyggnaden i UB-fabriken att tömmas. De som byter om i UB kommer att få flytta till omklädningsrum i UA-fabriken. Därefter ska lokalerna tömmas och mellanväggarna rivas.

* ”Norra länken”, den smala byggnadsdelen mot den stora bygg-kroppen kommer att få portar och temporärt fungera som intransport av racks till Presshallen. *När nya Mainline går igång och vi fått OK att riva gamla FM-linjen kommer skeppet väster om Mätrummet att totalrenoveras. Arbetet kommer att pågå en bit in på det nya året.

* Ännu finns inget beslut om när färdigställandet av UB-ytan i nordost kommer att ske.

* Logistik har redan kört igång med det nya logistikupplägget med kittvagnar och dragtruck som försörjer nya Mainline i nya Karossfabriken (UB) med material. (se Hytten nr 1/2009).


#4 2009 Hytten 23

Tre utbildningstillfällen har genomförts, 21 och 28 augusti, samt den 11 september. 55 ledare utbildats i PBP IW (Industrial Workers) på Volvo Lastvagnar Umeå, en utbildning som bestod av två timmar teori och två timmar praktik. Metall inbjöds och deltog, under teoridelen av utbildningen, med en representant från respektive gruppstyrelse.

– Eftersom vi tror att PBP som verktyg, och processen som helhet, kan vara till gagn för våra medarbetare kändes det naturligt och positivt att erbjuda deras förtroendevalda en inblick i den utbildning ledarna genomgår, fortsätter Lena.

Under teoriblocket var huvudsyftet att utbilda ledarna att förstå processen och arbeta med PBP IW verktyget.

– Syftet var även att inspirera ledarna kring hur PBP kan hjälpa till att säkra att gruppen gör rätt saker, på rätt sätt och med framgång, påpekar Lena Lejon.

VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

I utbildningen ingick teori och diskussioner kring frågeställningar som: Varför medarbetarsamtal överhuvudtaget? Varför PBP IW? Vad är PBP IW? Hur går det till rent praktiskt? Vad är nästa steg?

– Engagemanget var stort. Det fördes många intressanta diskussioner och grupperna var väldigt aktiva, säger Lena med viss stolthet i rösten.

Under praktikblocket fick ledarna möjlighet att öva på de moment som ingår i PBP-verktyget genom att följa praktiska exempel via en manual. Övningarna varvades med genomgång av uppkomna frågeställningar som var av gemensamt intresse.

NU KÖRS PbP SKARPT

Efter avslutad utbildning har nu ledarna fått tillträde till den skarpa miljön och tillgång till samtliga medarbetares planer.

– Under de senaste veckorna har medarbetarna informerats på sina gruppmöten om det nya arbetssättet PBP. Samtliga har också fått i uppgift att formulera mål som ska utgöra grunden i deras PBP, säger Lena Lejon, PBP-ansvarig i Umeå, som tillsammans med sina kollegor på HR avdelningen genomförde PBP-utbildningen.

– Kursen uppskattades mycket av de nöjda deltagarna och då speciellt möjligheten att varva teori och praktik. Vi från HR kommer att stötta ledarna i att komma igång och använda PBP på det sätt som det är tänkt. I slutänden hoppas vi att det leder till ökad nöjdhet även hos våra medarbetare!

Gänget som utbildade cheferna i det nya PBP-verktyget, fr.v: Inger Karkiainen, cecilia Bergstén, charlotte Ölmhagen och Johana Köpsén. På bilden saknas PBP-koordinatorn själv, Lena Lejon.

Koncentrerade chefer gör allt för att ta PBP till sig.

Här är fram-komligheten lika med noll

När Hytten-medarbe-taren tog sig en pro-menad för en tid sedan och gick från UB-fabriken till de nya omklädningsrummen så blev det tvärstopp.

Det fanns ingen dörr..?!!

Fanns den inte med på ritningen eller..?

24 Hytten #4 2009


europeAn mAnufActuringvolvo trucks DoWnturn

Vi närmar oss drömmen om en barackfri arbetsplats med stora steg. - När jag började här i april 2007 fanns nästan 600 omklädningsplatser i baracker. Den sista skickades hem före semestern 2009, säger Michael uhland på teknikavdelningen. Många medarbetare vid Volvo Lastvagnar, Umeå, har under de senaste åren fått byta om i i inhyrda baracker. När finanskrisen och lågkonjunkturen slog till med full kraft startade arbetet med ”Downturn Management”.

17 olika områden hamnade under luppen. Ett område var att se över alla kontorsomklädnings-platser runt och inom hyttfabriken i Umeå.

– Vi har jagat kostnader på kontorssidan och sagt upp alla kontorsbaracker. Hösten 2010 ska den sista baracken lämna Volvo Lastvagnar, Umeå, lovar Michael Uhland, som tillsammans med Per Brundin ansvarat för att se över bl a barackerna.

ANLÄGGNINGAR FLYTTAR HEM IGEN

Anläggningar, som har haft sina kontor i Aditros lokaler utanför grindarna under ett drygt år, är också på väg tillbaka.

– Nu letar vi efter lämpliga lokaler i vår egen hyttfabrik, påperkar Michael, som menar att det viktigaste när man jobbar med förändringsarbete är att ha en positiv inställning och ser möjligheter.

– Allt detta är bara möjligt om vi är ett lag med olika spelare som jobbar mot samma mål...Under 2008 hade vi 38 baracker för omklädning. Idag finns inga sådana baracker.På kontorssidan fanns 18 baracker 2008 och i år har antalets kontorsbaracker ökat till 25.

INGA bARACKER NÄSTA ÅR

Målet är att ingen ska behöva sitt kontor i en barack under nästa år 2010 – allt för att spara pengar. Kostnaden per modul är nämligen 3.000 kr i månaden.

Vilken lärdom kan vi då dra när vi blickar tillbaka? Jo, kortare kontrakts- samt uppsägningstider, för att få mer flexibilitet och snabbt kunna parera nya situationer.

– Men oavsett kristider eller högkonjunktur ska vi alltid tänka kostnadseffektivt och det är mycket kvar som kan förbättras, menar Michael Uhland. l

Målet är en barackfri hyttfabrik nästa år

Barackerna ska bort!!! Pär Brundin (tv) och Michael Uhland har gett sig den på att hyttfabriken inte ska ha några kontorsrum eller omklädning i baracker 2010. Allt för att spara pengar i sann Downturn-anda…

#4 2009 Hytten 25


Vad är Downturn Management?Jo, det är namnet vårt gemensamma arbete att sänka våra kostnader för att snabbt anpassa oss till dagens låga volymer.

Försäljningen av lastbilar har minskat drastiskt under det senaste året och det innebär att intäkterna minskat lika mycket.

Hur har vi då lyckats på hyttfabriken i Umeå..? – Vi har jobbat väldigt hårt och bra med våra 17

besparingsområden som vi startade i höstas för att klara lågkonjunkturen, men vi behöver ett uppsving i arbetet en nystart, säger Lina Zackrisson, ny ekonomichef efter Jens Bengtsson.

Umeå har områden där alla har jobbat väldigt bra och faktiskt nått högre än de mål som har satts. Exempel är t ex övertid för arbetare och tjänstemän, IS/IT och städning.

– De områden som vi sätter stor tilltro till och där vi har sett ett trendbrott de senaste månaderna är reparationer och underhåll, baracker och förbrukningsmaterial, berättar Lina.

– De områden där vi ser den största potential och där vi vill uppmana alla att jobba extra med är kläder, skrotning och elförbrukning. Det viktiga är att vi alla hjälps åt, tillsammans kan vi förändra och varje liten besparing är ett steg i rätt riktning, slutar Lina Zackrisson.

Ett föredöme in i det sista. Jens Bengtsson, ekonomichef slutar på Volvo Lastvagnar, Umeå Här matar han in hela sin Volvo-tid i papperstuggen och cyklar sedan över till andra sidan Umeälven för att börja arbeta för Komatsu Forest. om det barkar åt skogen på nya jobbet är Jens säkert välkommen tillbaka…

På nya jobb

Joakim Finnberg, Erik Linden, Gunnar Fabricio och Lennart Johansson har fått projektanställning som projektvagnsoperatörer vid EME. Projektanställ-ningen sträcker sig till och med 2011-12 -31.

Per Nilsson är ny teknik-chef på TO2. Han efter-träder Lars Berglund som numera är teknikchef på TO5 – monteringen. Han kommer att rapportera till Josef Stenman.

Peder Eliasson är ny underhållsledare på TO2 – presshallen från 1 oktober. Han kommer närmast från Engineering Support. Han rapporterar i fortsättningen till teknikchef Per Nilsson.

Joakim Paulsson är ny mekaniker hos Roger Adolfsson på avd 8111. Han kommer från delkomplett på Kaross där han varit svetsare.

14 uppsagda elektriker har fått visstidsanställning till 30 juni 2010. Dessa är: Clas Blomqvist, Erik Larsson, Patrik Sundström, Jens Nygren, Andreas Karlsson, Robert Westin, Niklas Persson, Dan Nilsson, Magnus Norqvist, Magnus Holm, Magnus Holm, Jonas Nilsson, André Steegmans och Robert Winberg.

Lina Zackrisson

Downturn ska vända trenden

Bussigablodsugare



Vasaloppet känner alla till, men hur många vet vad cykelvasan är..? Jo, cykelvasan är en sommarvariant av Vasaloppet med 90 km skogscykling mellan Sälen och Mora. Söndagen den 16 augu-sti gick starten för Cykelvasan och givetvis var Volvo Lastvagnar, Umeå, representerade bland de nästan 2000 startande.

Uppslutningen från Umeå var inte lika stor som vid Vasaloppet eller Vätternrundan, men den tappra trion Calle Sjöström, Peter Nilsson och Sune Wiklund trampade de 90 km med god stil.

Trion var alla nöjda efter väl genomfört lopp. Ett fint väder med vind

i ryggen och solsken gjorde att de nio milen kändes ganska lätta.

– Att det hade regnat 20 mm under natten gjorde bara att vi kunde svalka av oss i vattenpölarna, menade cyketrion från hyttfabriken i Umeå. Banan var lättcyklad och gick till största delen på grusvägar samt på ett brett vasaloppsspår med alla kända matkontroller.

– Tävlingen var bra organiserad och den goda maten efter loppet gör att vi varmt

kan rekommendera detta lopp, hälsar Sune Wiklund och får medhåll av Calle Sjöström och Peter Nilsson.

Volvo Lastvagnar med från start på Cykelvasan

kort & gott

Volvo Lastvagnars trupp står stadigt efter cykelvasan – konkurrenterna biter i gräset.

26 Hytten #4 2009

Hytten tittade in i Blodbussen när den var på besök på hyttfabriken i Umeå för en tid sedan.

Där hittade vi Greve Dracula och hans blodpuddingar i full färd med att tappa våra medarbetare på blod.

Riktigt så allvarligt var det inte. Istället har blodgivning blivit ett naturligt inslag

under många år, där Volvos medarbetare lämnat sitt bidrag till sjukvården i form av en halv liter blod.

Per oskarsson har lagt sig bekvämt tillrätta för att lämna sitt medmänskliga bidrag till sjukvården

Allting går

med elektricitet

Till alla som tycker att Vättern-rundan, Cykelvasan är obekvämt, jobbigt och svettigt finns nu ett alternativ. Cykla med elektricitet!

Gör som Roger Långström och köp en elcykel.

Intresset för elcyklar lär vara stort och kön har varit lång av dem som velat prova på en bekvämare variant av cykling.

Roger Långström är pionjär på elcykel inom Volvo Lastvagnar, Umeå.


#4 2009 Hytten 27

GRATTIS!50 år

20/9Bo-Rune FahlströmKlipp och slitt

28/9Lennart Karlsson Klipp och slitt

18/10Michael Weinehall Underhåll UA

22/10Ronny Gullberg El och media

29/10Thomas Lundin Underhåll UC

8/11Bengt Mäki Planering

17/11Peder JonssonUnderhåll UC

19/11Annika KarlssonMåleriet

20/11Sahle ShtiebaMåleriet

24/11Bo AnderssonUnderhåll UA

26/11Robert CameronKaross

28/11Per LövgrenMåleriet

1/12Anders NordinMåleriet

60 år

7/10Lars-Gunnar NygrenKaross

4/11Seija PaadarPresshallen

8/11Thomas StahlénPresshallen

22/11Per-Erik JonssonPresshallen

30/11Lennart FredrikssonVerksamhetsservice

TAcK!Tack alla ni som upp-vaktade mig i samband med att jag slutade på Volvo Lastvagnar.

Ni gjorde mig mycket glad.

Inger Karkiainen

Pensionärerpå kryss till Åland

För stora sopor, eller... Antingen är det så att vi har övergett detta med manuell iläggning av skräp i sopkärlen, eller då är det så att sopor som är för stora hamnar utanför kärlen…?

Jösses vilken gös!Zelmir Lipovac som arbetar på Klipp och Slitt-avdelningen brukar ägna en del av sin fritid åt fiske.

Under en fisketur vid Umeälven häromdagen krokade han en gös som vägde 4,2 kilo. Hur sannolikt kan det vara?

Trots bildbevis kan det vara svårt att bli tagen på allvar.

Hytten tog därför kontakt med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Umeå och Hans Lundqvist, som arbetar på institutionen för vilt, fisk och miljö.

– Ja, gösen kan påträffas efter norrlandskusten och i älvarna ända upp till Luleå skärgårdm berättade han.

Så vad väntar vi på? Nu går vi ut och fiskar gös.

Volvos pensionärer är alerta värre. Nu ska de åka ut på en kryssning tillsammans.

Det finns ett antal platser för denna senior-kryssning till Åland med Viking Lines flaggskepp Cinderella den 10-11 november 2009

– Ja,. och dessutom erbjuder vi ett fantastiskt pris, endast 680:- per pensionär, säger Lage Jonsson, ordförande i Volvo Pensionärsförening i Umeå.

I priset ingår bussresa, fika på bussen, 2-bäddshytt insides på båten, buffet inklusive dryck samt frukost.

– Vi får också lyssna på kända artister och dansa moget till Leif Kronlunds orkester, påpekar Lage Jonsson, som meddelar att bussen avgår från järnvägstorget i Umeå kl 06.30 den 10 november.

– Våra pensionärer får mer information om dom ringer Lilly Jonsson på telefon 090-122669, hälsar Lage Jonsson.

5När pressarna går görs ständiga kvalitets-

kontroller för att det inte ska slinka iväg felaktigt material som sedan hamnar i hyt-terna. Därefter packas ma-terialet i pallar eller rack för vidare befordran till förråd eller direkt till produktion.

4 För att pressarna ska ha något att

jobba med måste man se till att det är rätt plåt som pressas. Då kan det bli frågan om en del truckkörning, som gör jobbet mera omväxlande och inte så långtråkigt.

3 När allt är på plats görs en kvittens så

att produktionen kan starta. I den nya presslinjen kom-mer verktygsbytet att gå mycket snabbare än i den gamla linjen. Det kommer då att ta cirka fem minuter att stampa igång.

2 När pressverktyget är rätt placerat verifieras

det och då startas det automatiska verktygsbytet. Det innebär att det använda verktyget via sitt pressbord åker ut på andra sidan presslinen, samtidigt som det nya åker in i pressen.

1En travers utrustad med ett snillrikt grip-

don, hämtar pressverktyget som placeras på pressbor-det. Gripdonet är utvecklat av ett företag i Umeå och finns det bara ett exemplar av i hela världen – men snart har vi två i Umeå.

Jag har varit på press-linjen sedan april. Mycket har handlat om att utveckla och effektivisera arbets-platsen. Det är det mest omväxlande jobb jag haft på Volvo.

FAKtA: lArS SANDStrÖMÅlder: 36 år.Anställningsår: Anställdes 1994.Intressen: Deltidsjordbrukare (ca 60 djur)deltidsbrandman, hyreshusägare och sambo

AAvs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, UmeåBox 1416, 901 24 UMEÅ

mittJoBB



2

34 5

1

hytten de senaste tio åren. · 2010-12-01 · anders olausson, platschef volvo lastvagnar umeå en...

Documents