i alexandria tog vi på em en ganska lång promenad längs ...först då kom kak-representanten till...
TRANSCRIPT
-
83
I Alexandria tog vi p em en ganska lng promenad lngs den barrirfrsedda stranden och
tittade p hur folket fiskade. En trl slpades lngsamt in meter efter meter mot stranden, och
nr hela ntet var uppdraget skyndade sig en massa pojkar att rota i tngruskorna efter fisk.
Men ngon strre fngst tycktes det inte vara. Frn fartygets kajplats, dit vi ndde genom
trnga, barnfyllda grnder, frfljdes vi envist av barn och invalider, ngra snlla men envist
tiggande, andra kastade sten mot oss. Detta irriterade Ann-Hild s vi mste ta taxi hem. Den
bilen var en gammal Ford frn brjan av rhundradet, skranglig och svr att hlla rtt kurs
med, ty den kastade sig hit och dit under chauffrens frsk att hlla rtt kurs.
Notfiske.
Onsdagen den 21 okt. Vi kte redan vid 8-tiden ned till hamnen, men fick vnta till kl 8 ty
frst d kom KAK-representanten till sin lilla kiosk som r expeditionslokal. Vi var sedan p
tta stllen och tre gnger hos samma person fr olika underskrifter, innan allt var klart och vi
kunde kra bilen till btkajen. Flera av de tjnstemn vi skulle beska fr utklareringen av
bilen satt och t smrgs och drack morgonkaffe och bekymrade sig inte ett dugg om oss. De
hlsade p bekanta som kom och frdrev tiden med samsprk medan vi ddliga fick vnta.
Vnta, vnta, det fick man bereda sig p. En halv timme fick vi p detta stt vnta p att f
passen stmplade, vilket sedan tog blott en halv minut, nr tjnstemannen vl behagade ta sig
an arbetet. Efter den fr oss nu s otroligt korta tiden av tre timmar var all klart. Vi parkerade
vr bil intill Esperia, ntrade ombord och efter ngon timme avnjt vi fartygets utmrkta
lunch.
Vid kajen var det liv och rrelse. Allehanda souvenirfrsljare hade packat upp sina varor,
men kommersen gick trgt. En taskspelare eller trollkarl trollade med bgare och levande
kycklingar. Kycklingarna plockade han fram frn de mest otroliga stllen, flera ur sin mun. En
kyckling slet han mitt itu och det blev tv sm levande kryp av den, och de sprang omkring
nere p stenarna. S nystade han ut en lng rad brokigt frgade nsdukar ur munnen p sig etc.
En vattuman, en man med ett vackert snirklat vattenkrus i storlek som en damejan i frnicklad
metall, gick omkring och slde dricksvatten.
-
84
Under tiden var stuveriarbetare i full frd med att lasta lastrummen fulla med allehanda gods,
och allra sist Lennarts bil, som hissades ombord. S smningom blev det mrkt, och vi
Lennarts bil, Forden P 64 hissas ombord.
bogserades ut frn kajen med hjlp av sm tuffande bogserbtar. Och nu var vi p vg ut frn
Alexandria p nya ventyr. I det snabbt fallande mrkret lyste Alexandrias lampor som ett
prlhalsband. Komna nnu lngre ut lyste detta prlband vid horisonten som ett prlband med
prlorna ngot oregelbundet upptrdda, med ett kraftigt uppflammande fyrblnk, liknande en
diamantstrlande klpp bland prlorna. Prlbandet frtonade s smningom i fjrran i det
becksvarta mrkret.
Med ett visst vemod sg jag Alexandria frsvinna. Hr i Egypten hade vi nu varit i nstan en
mnad och tillbringat en tid rik p de mest skilda intryck frn forntid till nutid, frn ett land,
som trots att det haft en kultur som var enormt hgtstende 3 4000 r f.Kr. d vrt land nnu
var stenldersland, nu frlorat denna kultur och sjunkit tillbaka och verflyglats av det nya
och unga vsterlandet. Egypten r p vissa omrden 1000 r efterblivet. Tusenriga r deras
lkemedelsrecept, tusenriga deras lantbruksredskap och lantbostder, tusenriga deras
vattenpumpar och bevattningsvanor, tusenrig deras livsrytm.
Men landet r rikt p 5 6000-riga minnen, p tempel, gravar och pyramider och det r
fascinerande att vandra p dessa ruiner frn en svunnen storhetstid, en tid d klimatet p vissa
platser och omrden skert var olika mot vad det r nu. Har det mnne som jag tidigare antytt
men inte nog kan upprepa varit en geologisk katastrof eller frndring som satte punkt fr den
lysande Serapeumkulten, dr i Apisgravarna en kista vergetts i en av gngarna just som den
skulle fras in till sin plats, en katastrof som samtidigt kom de stora granitfrsarna att tystna
nere i Assuan-stenbrotten s att en jttemonolit blev lmnad halvfrdig. Outgrundlig blickar
Sfinxen nedanfr den stora pyramiden med sina av senare tider hrjade gon alltjmt mot
ster, mot soluppgngen, mot den sol, som nu obarmhrtigt brnner kensanden vilken
trngt fram kensanden som med vinden forslats in ver sttliga tempel och gravingngar och
tckt det hela med ett tckelse och med glmska. Glmska har sedan fullbordats genom
bondebefolkningens- fellahernas- bebyggelse drovanp. Av de minnesmrken som st kvar
-
85
har material tagits till stders bebyggelse och till mosker, och s har tempelpelare och ytlager
frn pyramider frintats.
Det land, som r s otroligt rikt p ovrderliga skatter, dr en gng guld var s allmnt att
silver var vrdefullare, r just nu ett utarmat land, som med tiggande barnungar mter oss
nstan var vi gr.
Detta land frsvann nu i nattmrkret, medan vi satt i vra dckstolar p det monotont, svagt
dunkande och med sm lngsamma vaggningar framtglidande fartyget Esperia - hoppets
namn, och fartyget br p sin skorsten en bevingad sfinx.
Vi hade blivit tre timmar frsenade genom lastningen av massor av sckar med bruna bnor
och ldor med dadlar. Men nu fljde vi deltakusten sterut fr att s smningom vika av
norrut mot Beirut. Vr bil str vl surrad och presenningtckt p frdck.
Tina och Henry p Esperias dck.
Torsdag den 22 oktober kan vi anteckna som datum. Stilla glider vi fram ver det svagt
vattrade, turkosbl Medelhavet, och den ver oss vlvda himmelskupan r ljust koboltbl.
Solen vrmer och vi njuter av dess smekande strlar fr vilka solglasgonen r ett
vlbehvligt skydd. Fartygets dunkande och lngsamma rrelser r svande. Egypten r redan
ett minne blott, ett minne som dock sent skall frblekna. Vi skulle ha varit i Beirut kl 10, men
grdagens frsening gjorde att vi inte anlpte Beirut frrn kl 1. Vi fick drfr lunch
ombord p rederiets bekostnad. Efter en och en halv timme r tullformaliteter fr bagage
klara. Efter den vanliga frgan om vi har ngot att frtulla, och det vanliga nej-svaret,
klistrades snabbt lappar p alla de sjutton kollin som frn bilen slpats in till den lnga
tulldisken. Brarna var rtt vldsamma och slogs om turisterna. Vi hittade ltt till vrt hotell,
-
86
Normandy. God standard och hyggliga priser. Vackra orientaliska mattor p golven, det syns
att vi r i orienten.
Utsikt frn vgen till Byblos ver den vackra Jounieh-bukten
Vderleken r nu behagligare n i Egypten och vrmen r lagom Medelhavet r bltt och
allting verkar ljusare. Det luktar bttre och fattigdomen r inte s frtvivlat ptrngande.
Vgarna r bttre och bilismen vlutvecklad. T.o.m. sm autostradastumpar hr och dr.
snorna r inte s mnga hr och de r strre n i Egypten. Bananer och apelsiner p trden i
stor mngd. Vi tog nstan omedelbart en biltur norrut och tittade p Nahr el Kalb, hundfloden,
dr p bergvggarna finns inristade historiska data frn alla de ervrare, som passerade genom
Libanon, och som sedan styrde landet - frn Ramses II, trettonde rhundradet f.Kr. till General
Gouraud 1920. Hgt uppe p en bergstopp hade det byggts en kyrka med ett kloster.
Kyrkans kors och kristusbild
med utstrckta hnder synes
vida omkring, och d vi i
nattmrkret ngra timmar
senare ter passerade platsen
lyste kyrkan, korset och
Kristusbilden vita i natt-
mrkret, belysta av strl-
kastare. Frden gick ytter-
ligare en tre mil norrut till
Byblos, den ldsta stndigt
och i en fljd bebodda staden
i vrlden. Vi beskte dr
St.Marcuskyrkan hrrrande
frn korstgens tid. En
revrdig pater som tillkal-
lades av en liten flicka, visade
oss kyrkan. Kyrkan hade gamla mlningar och den sekt som anvnder den r maroniter. Ngra
slantar la vi sedan i den sparbssa som patern efter besket hll fram.
-
87
Nr vi i Byblos promenerade i de sm grnderna, omgivna av trdgrdar med apelsintrd med
grna frukter och bananbuskar med nnu omoget grna klasar, kunde vi se in i de enkla och
spartanskt mblerade rum som folket bodde i. Men det r renare hr, vgarna r bttre och
folket snyggare och renligare. Men s har landet varit under franskt styre och inte under
engelskt. Hr kan man komma till tals med folket p franska. Den franska kulturen har
tydligen varit ganska givande, mer n den engelska i Egypten. Den vg vi frdades i Byblos
gick hela tiden utmed Medelhavet och vi kunde njuta av den nedgende solens sista strlar,
som satte himlen i brand i eldigt lysande rda frger i skiftande nyanser.
Vi hade tnkt titta p Libanons cedrar, men eftersom fartyget blev tre timmar frsenat och
platsen dr de ftaliga cedrarna vxa ligger tio mil norrut frn Beirut, tillt inte tiden detta
besk. Det frr p cedrar s rika Libanon r nu praktiskt taget kalhugget. Det finns enstaka
cedrar kvar efter den tidigare rovhuggningen. Vi hade ocks tnkt titta p Hundflodens klla,
grottan Jeita. Men ej heller hrtill blev det tid. Jeita skall vara en sevrdhet. Kllan frser
Beirut med vatten och inne i grottan kan turisterna freta en btfrd p en halv timme p den
underjordiska sjn. Grottan har elektrisk belysning och dess mngder frn taket nedhngande
droppstenskglor - stalaktiter - lr giva grottan ett fascinerande utseende.
Fredagen den 23 oktober. Vi lmnade den vackra staden Beirut redan kl halv tio och togo en
taxilots ut ur staden. Vgen gick frst lngd Medelhavsstranden och lotsen visade oss en del
sevrdheter. En egendomligt av vgor genomten klippformation bildade ett valv ute i vattnet.
Den platsen var omtyckt av dem som var trtta p livet. Trots lotsens hjlp kom vi drefter i
alla fall fel och fick cirkla runt ngra gnger innan vi hamnade p Damaskusvgen.
Beirut. Sjlvmords-klippan
-
88
Sedan bar vgen uppfr i serpentinsvngar, med svindlande djup p ena eller andra sidan, upp
ver Libanons mjuka rundningar. Landskapet pminde ngot om Italien med pyramidformiga
cypresser och popplar, men var sterilare och det saknade Italiens varma grnska. Hr var det
mera knens frg. Nr vi nrmade oss Libanonbergens krn bestr vxtligheten av aspar och
kastanjer som brjar kl sig i hstfrger. P 1300 m hjd nr vi passet och nu r berget kalt
och dsligt. ntligen kunde vi slingra oss ned p andra sidan av Libanons bergskedja och
frdades lngs den breda Bekaa-dalen upp till Baalbeck. De stora flten som tydligen burit
meloner, som lg i hgar hr och dr, var nu beredda fr ny sdd. Jorden hr p krarna var
terracotta- eller umbrafrgad. Baalbeck ingick i vr resplan p grund av den stora monolit som
dr finns i ett stenbrott.
I Baalbeck lunchade vi frst p Palmyra Hotel, som var snyggt och rent. Vi slog oss ned i dess
trdgrd dr vi serverades. Klockan hade just blivit tolv, och de sevrdheter vi i vrigt mnade
bese var stngde mellan tolv och tv. S vi hade god tid p oss.
Lunch p Palmyra hotellet i Baalbeck.
Frst for vi sedan till det strax utanfr, ca en kilometer frn hotellet belgna, stenbrottet. Hr
ligger en ofullbordat uthuggen sten - den gravida kvinnans sten - av 21 m lngd och fyra
meter i kvadrat i genomskrning. Den r inte uthuggen frn klippan under densamma som r
kalksten. Stenen har sitt namn av att den anses kunna bota sterilitet. Tre stora andra stenar av
tolv meters lngd och fyra meter hga finns uppe i sdra muren till Jupitertemplet. De ligga
horisontellt, ganska hgt upp i muren frn marken rknat. Det har sagts att dessa stenar lg
som verstycken till portaler, vilket emellertid r felaktigt, liksom ven att den stora stenen i
stenbrottet skulle vara en granitkoloss, ditfraktad frn Assuan, som r av granit och frst fram.
Emellertid kan stenhuggarmrkena i Baalbeck-stenen hrrra frn senare tiders ytterligare
bearbetning, vilket en noggrannare underskning kanske kan ge belgg fr. Det r alldeles
klart att denna sten r uthuggen med vanlig stenhuggarteknik och inte som i Assuan. En massa
ungar i stenbrottet var oerhrt besvrliga, de kastade sten mot oss och hotade att sl oss med
pinnar om de inte fick bachschisch.
Vi skaffade oss drefter en guide som visade oss resterna av Omar-moskn, som byggts upp
p en kyrka frn korstgstiden, vilken kyrka i sin tur varit byggd p grunden till ett ldre
-
89
tempel. Till slut besgs det mktiga Jupitertemplet, dr sex nnu kvarstende pelare vittnar
om templets sknhet och storhet. De sex pelarna r de enda som str kvar av de ursprungligen
till antalet femtiofyra, och dessa sex resa sig till tjugo meter mot skyn. Dr uppe var verst
nnu kvar krenelerade och utsirade gesimsblock av sex tta meters lngd och ca tv meters
hjd. Vissa grundstenar har enorma dimensioner, liksom vissa trappstegsblock med upp till
tta trappsteg per block. Trappstegsblocken r ca sex meter lnga, 2 meter breda och 1.6 m
hga.
Monoliten vid Baalbeck
Trappstenblock med sex trappsteg. Baalbeck.
-
90
Guiden sger att det tagit 120 250 r fr 100 000 slavar att bygga detta tempel, men i
handbckerna str det att templet byggdes i tv etapper, dels ren 40-60 e.Kr. dels omkring r
120. Turkarna tog sedan kolonner hrifrn p 700-talet nr de byggde sin Omar-mosk av
viken man kan se resterna en bit drifrn. Det har sedan frstrts genom flera jordbvningar.
Det mste ha varit mycket vackert nr det var i sin glans dagar.
Baalbeck. Jupitertemplet.
Fre en jordbvning 1759 stod nnu flera pelare kvar. De bestod av tre runda block staplade
ovanp varandra av ca 8 m lngd fr den understa delen, 6,5 meter fr mellandelen och 5,5
meter fr versta delen. Diametern r ca 2 meter och blocken sammanhllas genom i ndarna
insatta blyblock, fr vilka grunda hl upptagits i blockens ndar. Tempelgruppen r treenig,
med det stora huvudtemplet vigt t Jupiter, ett mindre tempel t Baccus och ett litet tempel t
Venus. Nr Jupiter tillbetts genom offer, frlustade man sig i Baccus vintempel och beskte
drefter Venus - eller krlekens tempel dr tempeltrnor assisterade. Stora grdar och
bassnger ing i Jupitertemplets utformning. P mnga block i templet kunde man se de hl
dr arbetsverktyg fr blockens transport och lyftning sattes in, mjligen sattes jttestora
gaffeltnger in i hlen. En del pelare voro av granit och voro hmtade frn Assuan i Egypten.
Taket skall ha varit utfrt av plankor av cedertr. P marken lg stora stenar avsedda till valv
och friser. En del hade en hel del namn inhuggna. P en sten var det frsta namnet TINA, ett
-
91
egendomligt sammantrffande. Frisutsmyckningarna voro av omvxlande pilar och gg,
ddens och livets symboler. ggen som voro av en decimeters storlek voro s djupt graverade
att de nstan var frilagda sin mot stenfrisen vettande del. Hr har det mst anvndas verktyg
med vilka man kunde hugga ut materialtet djupt insvngt, runt gget. Ingrvningarna var blott
ca en centimeter breda men en decimeter djupa, med svng runt gget. Efter besket i
Baalbeck, dr Baal betyder sol och beck stad, p grekiska Heliopolis, tervnde vi samma vg
vi kommit, ned till Ryak, dr vi tog av p en genvg och snart ndde den breda och goda
Damaskusvgen. Vgen gick nu sderut genom Bekaa-dalen och lngs vgen betade stllvis
hela flockar av kameler. Libanongrnsen passerades utan svrighet, men vi syriska grnsen
fick vi passera tre i fljd varande tullstationer, en fr bagaget, en fr bilen och en fr passen.
Dr fastnade vi en halvtimme. De ville inte godknna den visering som Frenade
Arabrepubliken i Stockholm gjort. De sa att den blott gllde Kairo. Efter envisa protester frn
vr sida ndrade dom sig och pstod istllet att tiden lpt ut. Vi fick betala 70 k i svenska
pengar fr en ny visering. Frmodligen stoppade dom pengarna i egna fickor. Nja, allt
ordnade sig och s voro vi p vg i Syrien med Damaskus som vrt nrmaste resml. Syrien
var ett land som hade ofantliga bergshjder i svepande mjuka linjer, liksom stora kullar,
egendomligt regelbundet veckade nedtill vid basen. Frgen var terrakotta, ibland nstan
eldrd, och Ann-Hild sa mycket trffande att det sg ut som om vanlig svensk tegelsten
knackats snder och hopats till flera hundra meter hga kullar. Trakten var kenformigt steril
utan ngon vxtlighet. Terrngen var mycket kuperad, med vgen slingrande fram, upp och
ned i dalgngar som bildats p sidorna av de hga bergskullarna. Ngon mil frn Damaskus
observerade vi mngder av folk och bilar p de kala och sterila sluttningarna av vgen.
Liksom vi campar i grngrset, campade dom hr i den sterila tegelstenspulvermarken.
Mrkret fll nu snabbt ty klockan var ver fem, och i mrkret kryssade vi oss in till Damaskus
i en trng, lng dalgng, pminnande om infarten till Stuttgart. Men pltsligt som genom ett
trollslag vidgade sig dalgngen. Vi skymtade yppig grnska i strlkastarljuset och en rikt
illuminerade stad med modern bebyggelse. Utan svrighet hittade vi ven hr till vrt hotell,
Semiramis, ett p alla stt tip-top hotell. Det flottaste av hotellen hittills. Golven r verallt
tckta med marmorplattor. I rummen eleganta skp och toalettspeglar, elektriska uttag fr
rakapparat, bde fr lik- och vxelstrm, rakspegel med frstoring monterad vrid- och
snkbar. I toalettrummen fanns badkar och badrumsvg. Jag vger alltjmt 64 kg, vilken vikt
jag haft sedan 20-talet, men Tina har lttat 6 kilo. Fr se hur staden ser ut i morgon vid
dagsljus. Nr vi kom till Damaskus hade ett ltt regn just fallit, det frsta regnet vi sett p
lnge och gatuasfalten var vt.
Lrdagen den 24 oktober. Vi anvnde morgonen till att se p staden. Den var en blandning av
europeisk storstad och en sterlndsk stad. Men nd mer orienten n ngot vi sett hittills.
Den r ju sedan gammalt knutpunkten fr samfrdseln mellan st och vst. Vi hade blott
frmiddagen p oss, och besgo nu frst Johannes Dparen- eller Omayad-moskn, kldda i
skyddstofflor. En storstilad anlggning, som kostat oerhrda summor. Stora hallen r137 x 40
meter stor. Men nr rkningarna presenterades fr kalifen som beordrat byggandet, och tio
snor var lastade enbart med rkningarna, dekreterade kalifen att allt var gjort som en hyllning
till Allah, och lt brnna alla rkningarna till aska. Ingen fick ett re fr sitt arbete. Stora salen
var tckt med ca 300 st stora, kta mattor. En frnmlig utstllning av mattor, somliga mycket
gamla. I sm skrankomgrdade nischer satt hr och dr muselmaner och mediterade och lste
koranen, som vilade i den brukliga trstllningen. En gubbe lg och sov p golvet. Det var hr
som frr i svenska kyrkor, tyst, svalt och flugfritt. Efter beskt i kalifen Omayads privata
palats, nu ett museum, kunde man i rum efter rum, vilka i allmnhet vette ut t den stora
springbrunnfrsedda grden, se vaxkabinettpersoner framstllande den handling rummet var
avsett fr. S t.ex. fanns ett brudpar i vigselrummet, advokater och berrda slktingar i
-
92
rummet dr ktenskapskontraktet undertecknades, badrum och bastu med borsta mig p
ryggen-par, damernas salong, t-salongen, mottagningsrummet etc. Grden hade ett flertal
springbrunnar och bassnger och grupper med blommande buskar. Det var en storstilad
anlggning med vissa mbler i den finaste intarsiainlggning av prlemor och ebenholz.
S kom turen till basarerna, som utgjordes av en ett par hundra meter lng gata, vervlvd
med ett hgt placerat tak. Hr var i de skumma utrymmena bod vid bod med allt mellan
himmel och jord som en mnniska kan nska sig. Dock tycktes det mig att skodon, sandaler
och tofflor,
Damaskus. Omayad-moskn
som hngde i rader frn tak till golv, dominerade. Det var minst 500 000 par som tyckts
samlade hr. Guldsmedsbutikerna lg ttt bredvid varandra, liksom butiker fr
ciseleringsarbeten samt fr farmakopiska droger i sckar, precis som i Kairo. I en mattbutik
kunde Lennart, som kan en del om mattor, konstatera att priserna inte var mycket lngre n
hemma i Sverige. Naturligtvis hamnade vi genom guidens frsorg i en butik dr det bjds
frfriskningar och s fll man fr de utskt vackra sidentygerna som hr fanns, som vandrade
ver frn butiken till vr bil. Alldeles intill denna sista basar lg Azem-palatset, som p 1700-
talet byggts av guvernren i Damaskus helt i Tusen-och-en-Natt stil, men nu frvandlat till
nationalmuseum. Enastende mbler med intarsiainlggningar i prlemor. Det hela uppbyggt
kring en inre grd med dammar och vlluktande jasminer.
Efter lunch lmnade vi Damaskus vid ett-tiden och frdades sedan miltals genom den sterila
syriska hgsltten, som var s ttt versllad med stenar av ett huvuds storlek, att de lg blott
-
93
med ngra decimeters avstnd frn varandra. Ngon enstaka kamelgrupp och ngot beduintlt
var allt som avlste enformigheten i den ljust terrakottafrgade terrngen. Vid grnsen till
Jordaniern skedde uttullningen utan strre besvr, likas intullningen i Jordanien. Hr
hlsades vi hjrtligt vlkomna av en turistbyrtjnsteman och fick anvisningar och orientering
om vg och sevrdheter. Tullformaliteterna skedde p tre, rtt lngt frn varandra belgna
platser Efter passerandet av grnsen bytte landskapet med ens prgel. Alla de ttt utstrdda
stenarna som fljt oss ca fem mil, upphrde med ens och marken lg slt och tillredd,
fortfarande dock utan den allra minsta grnska. Allt var blott rdgult och sltt mil efter mil.
Beduinerna och kamelerna har hr ftt sllskap av det ena militrlgret efter det andra. Hela
landet verkar vara en militranlggning! P denna resa till Annam sg vi nog mer militrer n
under hela den vriga resan, vad det nu kan betyda. ter fll skymningen snabbt fljt av
mrkret. Snart hade vi ntt Amman, Jordaniens huvudstad. Den syntes ligga i en kittel, i en
djup dalgng, och ljusen tindrade lngs bergssidorna. ven hr hittade vi vrt hotell,
Filadelfia, som skall vara det frnmsta hr, pampigt till det yttre. Men inte s i det inre. Frst
blev det lite brk, fr vi hade bestllt tv rum, men nu var bara ett reserverat. Det ordnade sig
dock s smningom. Rummen vi fick kostade 5 pund, ca 80 kr i svenskt mynt. Men vilka rum,
de liknade svenska sjtteklassens hotellrum, utan toalett och med gamla stlbottensngar, med
tjocka smutsiga tcken och ett uselt bord, smutsigt s till den grad att det inte kan beskrivas.
Jag gjorde naturligtvis framstllning till vrden som strax korrigerade priset. Fr det frsta sa
han att det var misstag att det gllde rum med frukost, det gllde tre ml mat. Samtidigt snkte
han priset frn fem till 4,5 pund.
Den resa som vi planerat nsta dag till den rosenfrgade staden Petra inhiberade vi. Det blir
faktiskt lite fr anstrngande med nnu ett par dagars kenfrd i iltempo och de sista milen r
inga goda vgar utan kenvgar. Dessutom mste man rida de sista 5 kilometrarna p hst
eller sna. Vra damer var inte srskilt entusiastiska fr en ridtur. S drfr har vi beslutat att
i morgon resa till Jeriko.
Sndagen den 25 oktober. Idag r jag dlig. Jag har diarr och ligger till sngs. Framfr
hotellet finns i bergssluttningen en stor halvrund amfiteater frn romersk tid. Staden ligger p
sluttningarna av dalens bda sidor i olika terrasser med gator i olika niver p sluttningarna.
Men frgen hr r den vita stenens och knens och i fonden ovanfr de vre husen reser sig de
gulvita bergskullarna. Lennart har tagit bilen p service. Amman verkar mera som en frvuxen
arab-by n en stad. nd frsiggick hr p frmiddagen ngon slags uppvaktning med herrar i
hg hatt och jackett och militrer i paraduniformer. Lyxbilar utanfr hotellet med poliseskort.
Kungliga slottet ligger isolerat och otkomligt p en hjd ovanfr stan. Efter lunch knde jag
mig bttre och vi startade frden mot Jeriko.
Resan ned till Jeriko skedde i en otroligt kuperad och dslig kenterrng med vgen gende
p bergssidorna och svindlande daldjup p ena eller andra sidan. Lugnast tyckte vi det var nr
vi befann oss p insidan mot bergssidan. Efter flera mil blev dalens sidor rtt lummiga av trd,
speciellt granatppletrden med sina mogna, rda frukter. Man hade vntat sig att
Jordandalen, som p kartorna r grn och ligger 300 m under havsytan, skulle bjuda den
frgen fr gat. Men det vi sg var mest sterila sandgula flt och den grnska som fanns p
-
94
Amman. Utsikt frn hotellfnstret.
dem var gr. Vaktposter lngs vgarna som vill se vra pass stter vi p d och d, vilket ju
var fallet ven i Libanon och Syrien.
Jordan kan inte jmfras med Nilen annat n som en liten bck. Nilen med sin 1000 m breda
flodfra var en mktig flod, men Jordan var dr vi kte ver bron blott 12 meter bred och jag
frstr att Josua hr kunde g ver Jordan med sin hrskara genom att placera ut 12 stora
stenar i flodfran.
Jeriko r jmfrt med Amman lummigare och trevligare. Winter Palace hotellet r drgligt
p sin hjd. Vi r de enda gsterna och ensamma i den de matsalen dr det fanns en gisten
ostmd flygel med ett trasigt ben. En gr katt tassade omkring. Maten var god men det var inte
mineralvattnet. Hr r tyst, lugnt och fridfullt. Som turistande bilist skulle jag rda efterfljare
att undvika Amman och vlja Jeriko i stllet som rastplats. Betjningen hr r artig och
behaglig under det att den i Philadelphiahotellet var knligt nonchalant. Men bda hotellen
har samma fel. En sttlig yttre fasad och entr, men dr bakom enkelhet, tristess och smuts.
Matsalen i Philadelphia var inrymd i en kllarlokal som enligt vra begrepp var ganska ruggig.
Rummen hr har snglampor och kontakt fr rakhyvel, vilket saknades i Philadelphia. Golven
r av hundrarigt, mrkt ruttnande tr med stora hl och springor i. Golven knarrar och svajar
-
95
och rummen luktar som en gammal oanvnd kyrka. Ann-Hild och Lennart stllde sina
resvskor ver de strsta hlen! I ett lindrigt rent handfat endast kallvatten. Dricksglasen
sdana att vi istllet drack direkt ur flaskan.
Mndagen 26 oktober. Om nattsmnen i Damaskus strdes av bilhornens ideliga tutande hade
vi i det tysta och lugna Jeriko tyvrr ett par idiotiska hundar som hll p med sitt skllande
hela natten utan uppehll.
I vrigt har dagen bjudit p fyra stora verraskningar. Frst beskte vi gamla Jeriko frn
Josuas dagar. Det ligger mitt emot Elisa-brunnen, som en gng hade salt vatten men av Elisa
gjordes friskt med en trbit. Dit kom mngder av kvinnor och hmtade vatten i krus,
bensindunkar och andra krl som de buro p huvudet. Guiden bad oss inte ta ngra kort.
Folket vill inte att ngon skall ga en bild av dem, ty de kan d skadas. Deras vertro r att en
skada p bilden verfrs till fremlet. Om man exempelvis sticker med en nl i gat p
fotografiet s fr den fotograferade en gonsjukdom. Folket kring brunnen tillhrde ett stort
flyktinglger i nrheten - 75 000 arabflyktingar lever hr en trist tillvaro i baracker som satts
upp och dr de fr bo. De har flyttats hit frn Israel sedan judarna tagit deras hemtrakter i
besittning.
Gamla Jeriko blev frstrt sex gnger och ena delen har byggts p den andra s att de ldsta
delarna frn mer n 6000 r f.Kr. ro synliga i de fyrkantiga djupa hlen som arkeologerna
grver i. I vrigt har Jeriko varit en fstning, vl ca 200 m i diameter, byggd fre Josuas tid p
en kulle med dubbla murar omkring av vilka inte mycket var kvar. Att rasera dessa
med Elisa-kllan vid Jeriko trumpetsttar r fullkomligt uteslutet. Hr behvs det
sprngmedel och kraftigt sdant, om man skulle bereda sig tilltrde till fstningen. Dessutom
har de r 1956 frtagna utgrvningarna blottat en intressant och viktig detalj. Arkeologerna
fann nmligen att muren bestr av tvenne med mellanrum tskilda lager, en yttre och en inre
mur med ett kort avstnd emellan. Vid en till synes som port avsedd ppning i muren har nere
vid basen de inre stenarna vrkts int och de yttre utt, som av en explosion eller annan kraft,
och dessutom var stenarna svrtade som av eld. I det centrala tornet fann man en trappa med
trbelggningen kvar. Med kol-14-metoden visade sig detta tr hrrra sig frn tiden 6000
f.Kr. Litenheten av denna gamla Jeriko stad var fr mig den frsta verraskningen.
Ngon kilometer frn gamla Jeriko lg resterna av ett av jordbvning raserat palats, kalifen
Omayads vinterpalats. Det har en gng varit ofantligt pkostat, med pelare som var frsedda
med korintiska kapitler och golv i den allra finaste mosaikinlggning. Srskilt vacker var
golvmosaiken i haremsgrden. Dock allra sknast, utfrd med de allra minsta tnkbara
stenbitar var den i vackra mnster utfrda mosaiken i golvet i kalifens vilorum i
haremsavdelningen. Fr mnnen fanns badrum och bastu i rum nere under jorden. Fr
haremsdamerna var badrummen p annan plats. Varmvattnet bereddes i en srskild avdelning
med eldstder och nischer fr vattenkrlen. Rester av varmvatten- eller nguppvrmning i
vggarna fanns kvar, och kanalerna i vissa vggpartier syntes tydligt.
Jeriko bestr av tre skilda platser. Det nuvarande Jeriko; det norr drom frefintliga Gamla
Testamentets Jeriko; och det i sydvst belgna Nya Testamentets Jeriko, dit Jesus vandrade.
Vi beskte ocks detta Jeriko frn Herodes tid. Det enda som var kvar var en liten kulle av ca
100 meters diameter och ngot 10-tals meters hjd. Vissa murrester fanns kvar och
drinnanfr har
Nya Testamentets Jeriko varit belget. Obetydligheten av denna ort var den andra
verraskningen. De s.k. stderna var frr inte srskilt stora.
-
96
Utgrvningsplatsen vid gamla Jeriko
Uppe p hjderna vster om Jeriko reste sig en hg kalkstensbergvgg. Dr uppe var ett
kloster belget. Berget kallades Frestelsens berg och enligt traditionen skulle Jesus ha frestats
dr. Sedan kte vi ned till Jordan, till den plats p stranden dr Jesus skall ha dpts. I
kenomrdet ppnade sig pltsligt en flodfra som p den nrmaste 10 metrarna p mse
sidor var bekldd med riklig vegetation. Jordan var hr tta meter bred. Djupet i floden eller
n varierar frn fyra till en tv meter. Vid dopstllet r det byggt en halvcirkelformad liten
balustrad. Vandaliseringen av denna plats och det drstdes rdande geschftsmakeriet med
frsljningen av heligt vatten i sm flaskor p ngra gram fr ungefr en svensk krona, var
tredje verraskningen.
Sedan togo vi en kervg ver terrngen, som mest bestod av dsliga sterila kenkullar ned
till Dda Havet. Vr bil fick ibland prva sin styrka som en terrnggende jeep. terfrden
beslt vi drfr att gra lngs en annan bttre vg. Nr vi tog oss fram till denna upptckte vi
pltsligt ett modernt hotell - Dead Sea Hotel - Det var en braksensation och utgjorde den
fjrde verraskningen och den behagligaste. Vi gick in och tittade p hotellet och lt
managern, som var schweizare, visa oss rummen. Han drev hotellet tillsammans med sin
brorsdotter. Jtteflotta rum med badrum till varje. Rummen var tip-top utrustade med goda
sngar, toalettbord, luftkonditionering, radio etc. samt hrliga balkonger med vilstolar. Vi
beslt omedelbart att flytta ver hit och Lennart och jag kte och hmtade vra saker trots
Ann-Hilds protester. Hon fllde trar av ilska av en anledning som vi inte frstod.
-
97
Tina vid dopstllet vid Jordan
Managern tog under tiden hand om vra damer. Nr jag sedan talade med honom och sa
att vi inte hade en aning om att det fanns ett s trevligt hotell i Jeriko, sa han att det blott var
ett r gammalt och att man nnu inte hade gjort ngon reklam. Och nr vi sa att det i Amman
sades att det bara fanns ett bra hotell och att det var Winter Palace, sa han att d kommer ni
frn Filadelfia, fr de vill inte p ngot stt nmna eller tala om att vi finns till. Matsalen var
frnmlig med en stor dansplats i mitten, och under middagen spelade en orkester och en
sngerska underhll matgsterna. Det har blivit ett favoritstlle fr ungdomen i Amman som
ker hit nr de vill frlusta sig. Vi t en god middag bestende av halstrad duva, men drav t
Ann-Hild intet. Priset fr dubbelrum med helpension r blott 4300 mot de 4500 vi betalade
bde i Amman och Jerikos Winter Palace fr ett uruselt rum som saknade varje uns av
bekvmlighet.
Turister med bil br om mjligt undvika Amman och vlja Jeriko och hotellet vid Dda
Havet som replipunkt. Dr finns europeisk standard och komfort. Ett par nackdelar har
emellertid hotellet. Dels r badvattnet i badkaren brunt och sandbemngt, s att sand stannar
kvar sen man slppt ut vattnet, dels ligger saltbassnger fr saltframstllning strax utanfr
hotellet p dess norra sida. Det r stora, ngra decimeter djupa invallade ytor i vilka vattnet
frn Dda Havet pumpas upp. Salthalten r 25% s att ett 4 dm hgt vattenskikt i bassngerna
efter indunstning, vilket i solhettan sker p ngra dygn, ger en saltskorpa p en decimeter.
Badning hr tycker jag inte skall vara s lockande och ndock r det mycket folk ute i
vattnet, dr de flyter som korkar och ligger p rygg och lser tidningar. Varfr jag inte tycker