Emissioner av toxiska ämneni samband med brand i avfall

– En litteratursammanställning

Räddningsverket, 651 80 KarlstadTelefon 054-13 50 00, fax 054-13 56 00. www.srv.se

Beställningsnummer P21-455/04. Fax 054-13 56 05ISBN 91-7253-248-3

FoU-rapport

2004 Räddningsverket, KarlstadAvdelningen för olycksförebyggande verksamhetISBN 91-7253-248-3

Beställningsnummer P21-455/042004 års utgåva

Denna rapport ingår i Räddningsverkets serie av forsknings- och utvecklingsrapporter.I serien ingår rapporter skrivna av såväl externa författare som av verkets anställda.Rapporterna kan vara kunskapssammanställningar, idéskrifter eller av karaktären tillämpad forskning.Rapporten redovisar inte alltid Räddningsverkets ståndpunkt i innehåll och förslag.

Emissioner av toxiska ämnen i samband med

brand i avfall - En litteratursammanställning

Sonja Blom, Anna Geo, FB Engineering AB

Räddningsverkets kontaktpersoner: Avdelningen för olycksförebyggande verksamhet

Cecilia Alfredsson, telefon 054-13 50 82 Marianne Runhage, telefon 054-13 50 84

2

3

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning ................................................................................... 5

2. Inledning ............................................................................................... 7

3. Metodik ................................................................................................. 9 Databaser.................................................................................................... 9

Sökord ........................................................................................................ 9

Kontakter.................................................................................................. 10

4. Resultat ............................................................................................... 13 Publikationer ............................................................................................ 13

Storskaliga experiment på hushållsavfall................................................. 13

Småskaliga experiment på hushållsavfall ................................................ 14

Mätningar ................................................................................................. 14

Sammanställningar................................................................................... 14

Experiment och mätningar på relaterade avfallsslag ............................... 15

Resultat av kontakter................................................................................ 15

5. Diskussion ........................................................................................... 19

6. Bilaga A: Sammanfattning av funna artiklar.................................. 23 Storskaliga experiment med hushållsavfall.............................................. 23

Småskaliga experiment med hushållsavfall ............................................. 30

Mätningar ................................................................................................. 36

Sammanställningar................................................................................... 39

Experiment och mätningar på relaterade avfallsslag ............................... 43

7. Bilaga B: Relevanta sidor på Internet.............................................. 49

4

5

1. Sammanfattning Inom ramen för de nationella miljömålen har Räddningsverket i uppdrag att, bland annat, sammanställa kunskap om miljöeffekter av olyckor och ofrivilliga bränder. För närvarande pågår en omfattande kartläggning av utsläpp av persistenta organiska föreningar till följd av accidentella bränder.

Räddningsverket har initierat ett projekt som syftar till att kartlägga innehåll i och mängd av de utsläpp av persistenta organiska föreningar som bildas, eller frigörs, vid ofrivilliga bränder i deponier och avfallscontainrar. Denna rapport är en litteraturstudie, som skall ligga till grund för utformningen av den experimentella delen av projektet. De emissioner som behandlas är PAH, PCB och dioxiner.

Målet med rapporten har varit att ta reda på hur mycket publicerad information som finns inom området idag. Sökningen har begränsats till ett antal databaser samt kontakter med myndigheter och forskare i USA, Kanada, Nederländerna och Sverige.

Tjugoen relevanta publikationer hittades. Dessa gicks igenom översiktligt och sammanfattades i tabeller. Publikationerna behandlar bl.a. experiment på fullskaliga deponibränder, avfallsbränder i containrar, avfallsbalar och tunnor. Dessutom hittades litteratur- och statistiska sammanställningar angående mätningar på oavsiktliga avfallsbränder, samt bränder i relaterade avfallsslag.

Nyckelord: Deponi, avfall, PAH, PCB, dioxiner, bränder, miljö

6

7

2. Inledning Ett av räddningsverkets ansvarsområden är att ta reda på hur olyckor påverkar de nationella miljökvalitetsmålen. Som ett led i detta arbete vill man ta reda på vad som bildas, vid brand i avfall, i form av toxiska emissioner samt i vilken omfattning detta sker. Man misstänker att denna typ av bränder kan vara en betydande källa till utsläpp av dioxiner och furaner (PCDD och PCDF), PCB, HCB och PAH.

Räddningsverket har initierat ett projekt som syftar till att kartlägga innehåll i de emissioner som bildas vid bränder i deponier och avfallscontainrar. I första skedet kommer brand i hushållssopor att studeras. Denna litteraturstudie är en del av projektet och skall ligga till grund för experiment som Räddningsverket har tagit initiativ till. Experimenten kommer att utföras under 2004.

Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vad som finns publicerat inom området och genom detta få fram vilka typer av försök som är gjorda, vilka resultat som framkommit och relevansen av dessa försök till svenska förhållanden.

Så sent som för femton år sedan sågs inte deponibränder som ett problem i Sverige. Störde röken ingen gjordes ingen ansträngning för att släcka bränderna. Det fördes inte heller någon statistik över antal och omfattning av deponibränder. All information som finns på området är därför relativt ny.

8

9

3. Metodik Databaser Sökning har gjorts på följande databaser på Chalmers Bibliotek samt på allmänt tillgängliga databaser på Internet.

• SciFinder - Denna databas har i sin tur tillgång till databaserna Chemical Abstracts och Medline. Den har en mycket omfattande täckning på områdena kemi, med relaterade vetenskaper, samt medicin. Här finns runt 27 miljoner referenser. (Chalmers)

• Web of Science - Innehåller information från över 8500 olika tidskrifter. Det är en citeringsdatabas, så man kan klicka sig vidare till de referenser författaren har citerat, samt få reda på vem som i sin tur har citerat den aktuella författaren/artikeln. (Chalmers)

• Science Direct - Innehåller över 4 miljoner artiklar i fulltext och 56 miljoner "abstracts" från 1800 olika tidskrifter. Databasen behandlar alla områden inom vetenskap. (Chalmers)

• Toxnet - En samling databaser angående toxikologi, farliga kemikalier och relaterade ämnen (http://toxnet.nlm.nih.gov/)

• Copernic - Copernic Agent Basic är en sökmotor som kan laddas ner från internet (www.copernic.com). Copernic söker simultant igenom information från över 90 olika, fria sökmotorer på Internet.

Sökord För att söka på databaserna har följande sökord använts i olika kombinationer:

• PAH, PCB, PCDD, PCDF, dioxin, HCB, POC

• combustion, incomplete, fire, test, waste, municipal, research, landfill, dumps, emission, accident, uncontrolled, burning, refuse, garbage, toxic, contamination, incineration

• brand, deponi, olycka, avfall, tippbränder, emissioner

Sökningar gjordes även på personer som är aktiva inom forskningsområdet:

• Ruokojarvi P, Ettala M, Gullet BK, Lemieux PM, Larsson I, Lönnemark A, Marklund S, Wobst M, Wilken M, Lewis R, Sgontz D, Howes J. Jr.

10

Kontakter Universitet, organisationer, företag och myndigheter har kontaktats via telefon och mail.

Sverige: Göteborgs universitet: Åke Larsson, professor på Göteborgs universitet, avdelningen för Tillämpad Miljövetenskap kontaktades personligen via mail.

Kalmar Högskola: Tomas Öberg, doktor i miljökemi vid Kalmar högskola kontaktades på telefon.

William Hogland, professor på institutionen för teknik på Kalmar högskola kontaktades via mail.

Lunds Tekniska Högskola Robert Jönsson, utbildningsledare på brandingenjörsutbildningen kontaktades på telefon.

Anne Dederichs, doktorand på Lunds universitet kontaktades på telefon.

Konsultfirman Bergström och Öhrström Jan Bergström, konsult inom området förbränning kontaktades på telefon.

RVF- Svenska renhållningsverksföreningen Anders Hedenstedt, trainee på RVF och jobbar med avfallsförbränning och deponering kontaktades på telefon.

SP- Sveriges provnings och forskningsinstitut Anders Lönnermark, som arbetar med brandteknik kontaktades på telefon och via mail.

Finland Universitetet i Kuopio P. Rahkonen som jobbat med okontrollerad avfallsförbränning kontaktades via mail.

USA: EPA- Environmental Protection Agency Walt Stevenson som arbetar med förbränning på EPA kontaktades på telefon.

Ron Myers och Jim Kilgroe, som båda deltagit i experiment på �barrel burning� på EPA, kontaktades på telefon.

11

Paul M. Lemieux som har gjort ett antal förbränningsexperiment för EPA kontaktades via mail.

FEMA- The Federal Emergency Management Agency FEMA kontaktades via mail på adressen opa@fema.gov.

Kanada: Environment Canada François Lavallée kontaktades på telefon.

Ken Smith och Arun Chatterjee som arbetar med förbränning på Environment Canada kontaktades via mail.

Canadian Environmental Assessment Agency Kontaktades via mail på adressen info@ceaa-acee.gc.ca

Gordon Harris kontaktades på telefon.

Holland: RIVM- Research for Man and Envirionment Kontaktades via mail på adressen info@rivm.nl

NOVEM- Netherlands Agency for Energy and theEnvironment Kontaktades via mail på adressen info@novem.nl.

VROM- Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment Kontaktades via mail direkt från deras hemsida http://www.vrom.nl/international/

AOO- Afval Overleg Orgaan (Waste Management Council) Kontaktades via mail på adressen informatiepuntafval@aoo.nl

12

13

4. Resultat Denna del av rapporten behandlar mycket kortfattat de publikationer, uppdelade i kategorier, som hittats angående ämnet. Fler aspekter av artiklarna finns sammanfattade i Bilaga A. I Bilaga B finns adresser till relevanta sidor på Internet.

Nedan beskrivs också resultaten av de kontakter som tagits.

Publikationer Funna artiklar har lästs igenom och sammanfattats i tabeller i bilaga A. Då många av artiklarna är av olika karaktär har samma rubriker inte kunnat användas i samtliga tabeller. Sammanfattningen har gällt experimentdesign, mätparametrar, variabler, resultat, frågeställningar och genomförande.

Tjugoen publikationer angående ämnet har hittats. De funna artiklarna kommer ifrån Finland, USA, Grekland, Belgien, Taiwan och Sverige. Många av artiklarna från USA är skrivna för EPA, den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket. Man kan se av resultaten att många artiklar har gemensamma författare, vilket tyder på att det finns forskargrupper som inriktar sig mot detta ämne. Sådana tydliga grupper kan vi se i Sverige, Finland och USA, där huvudmännen är W. Hogland på högskolan i Kalmar, P. Rahkonen på universitetet i Kuopio, respektive P.M. Lemieux på EPA.

Storskaliga experiment på hushållsavfall Fem publikationer har hittats som beskriver denna typ av experiment. Försöken är gjorda i Sverige och Finland.

William Hogland från Kalmar universitet och hans forskargrupp gjorde två testupplag av sopor. Ett upplag med industriavfall och ett med hushållsavfall. Här användes 135 respektive 5400 ton avfall. Högarna fick sedan ligga, utan att man behandlade dem på något särskilt sätt, ända tills en spontan brand med synliga lågor uppstod. Under hela upplagstiden, branden och efter branden gjorde man mätningar på högen.

Finländarna, i ledning av P. Rahkonen på universitetet i Kuopio, gjorde experiment och mätningar på en avfallshög som skapats för ändamålet och antändes, samt en oavsiktlig tippbrand. Till den konstruerade branden användes 35000 m3 avfall. Båda bränderna var djupbränder. Tre av artiklarna behandlar detta experiment.

Jan Bergström och Bengt Björner, på Miljökonsulterna i Studsvik AB, eldade hushållsavfall i en container på 9 m3 som de fyllde till 1,5 m höjd. De simulerade både ytbrand och djupbrand.

14

Småskaliga experiment på hushållsavfall Fem publikationer om denna typen av experiment har hittats.

För denna grupp, är experiment på �barrel burning� övervägande. Detta beror på att denna typ av förbränning är ett vanligt sätt att göra sig av med sopor på landsbygden i USA. Denna typ av experiment har utförts för EPA av bl.a. P. M. Lemieux. Då har förbränningen ägt rum i EPA:s Open Burning Test Facility, som är en byggnad där provtagningsutrustning för förbränning finns. Testet utförs inneslutet i byggnaden och lufttillförseln regleras. Rökgaserna leds bort i rör och kan där provtas. Tre av publikationerna handlar om denna typen av experiment.

M. Wevers, R. De Fré och M. Desmedt har testat barrel burning på ett annat sätt. De har utfört experimentet utomhus och gjort mätningar på rökplymen, samt på omgivningsluften ett antal meter bort.

William Hogland m.fl. har gjort provförbränning med avfallsbalar tänkta för energiutvinning. Eldandet av dessa balar har skett i en övertäckt container där man också har kunnat samla upp rökgaserna för provtagning.

Mätningar Här hittades tre relevanta publikationer.

Mätningar efter en deponibrand, som pågått från och till i tio år, gjordes på Kreta. Man tog jordprover och kunde påvisa en tydlig föroreningsgradient med högst värden intill deponien.

I Sverige gjorde man mätningar av emissioner från en djupbrand och tre ytbränder. Det var meningen att man skulle invänta tre verkliga bränder av varje typ och göra mätningar på dessa, men inom tidsramen för mätningarna utbröt bara en djupbrand i det aktuella området och ytbränderna som startade släcktes väldigt fort. Man gjorde mätningar på den spontana djupbranden, men fick anlägga tre ytbränder på egen hand, för att kunna få några resultat på det. Mätningarna gjordes på emissioner i luft i arbetsmiljön, samt emissioner strax ovanför deponiens yta.

Även en artikel om hur mängden gasformiga, flyktiga emissioner från en area med utsläppskällor kan uppskattas, ansågs relevant.

Sammanställningar Tre sammanställningar angående ämnet hittades.

FEMA har gjort en omfattande sammanställning med information om deponibränder i USA. Tyvärr behandlar den inte emissioner nämnvärt. Denna publikation går att jämföra med Jan Bergströms och Bengt Björners sammanställning, från 1994, av resultat från en enkätundersökning riktad till landets samtliga räddningstjänster och huvudmän för avfallsupplag. Den

15

innehåller statistik sammanställd av enkätsvaren angående olika aspekter på verkliga deponibränder runt om i landet.

P. M. Lemieux har utfört en omfattande litteratursammanställning som publicerades i år och handlar om emissioner av toxiska, organiska ämnen från öppna bränder. Sammanställningen omfattar många olika material, däribland förbränning av hushållsavfall på deponier och i tunnor.

Experiment och mätningar på relaterade avfallsslag Även fem publikationer som inte behandlar hushållsavfall har tagits fram. Detta för att avfallsslagen säkerligen finns, till viss del, i hushållsavfall och det kan vara intressant att jämföra emissionerna de olika materialen ger upphov till. De avfallsslag utöver hushållsavfall som rapporten mycket översiktligt behandlar är industriavfall, jord- och skogsbruksavfall, glasfiber, metallskrot, trä och PVC.

Resultat av kontakter För att få ytterligare information har kontakt tagits med personer, som eventuellt kan ha kunskaper inom området. Kontakt har tagits via mail och telefon. Tillsammans med kontaktpersoner på Räddningsverket resonerades det fram till att de länder som troligen hade gjort forskning inom området var USA, Kanada och möjligen Nederländerna. Förutom Sverige så begränsades kontakter till branschkunniga i dessa länder. För samtliga kontaktade har uppdraget förklarats. Frågor om de känner till relevanta publikationer, kan hänvisa till någon annan person eller myndighet eller har någon annan information om ämnet, har ställts. Samtal har förts med:

Åke Larsson som är professor på Göteborgs universitet, avdelningen för Tillämpad Miljövetenskap, hänvisade till Tomas Öberg. Inga ytterligare upplysningar gavs.

Tomas Öberg är doktor i miljökemi vid Kalmar högskola. Han har jobbat inom området persistenta ämnen i miljön. Tomas arbetade tidigare som miljökonsult har jobbat med dioxiner och bromerade ämnen i samband med förbränning. Thomas Öberg rekommenderade Bergström och Björners rapport från 1992, samt personlig kommunikation men Jan Bergström. Vidare hänvisade Tomas till IVL Svenska miljöinstitutet AB för ytterligare imformation. Dock tvivlade han på att internationell sökning skulle ge goda resultat. De enda internationella publikationerna T. Öberg kände till var B. K. Gullets artiklar angående �back yard burning�.

Jan Bergström arbetar på konsultföretaget Bergström och Öhrström. Företaget har inriktat sig mot alla typer av förbränning, kontroll av luftföroreningar, samt processutvärdering. Tidigare har han arbetat på Miljökonsulterna i Studsvik AB, där han specialiserade sig på förbränning och kontroll av luftföroreningar. Jan Bergström är en av författarna till

16

�Dioxiner och bränder vid avfallsupplag� från 1992. Jan refererade till sin egen rapport från 1992 och hänvisade till Anders Hedenstedt. Jan framhöll att det krävs en stor budget för att genomföra denna typ av experiment. Inga ytterligare upplysningar framkom.

Anders Hedenstedt är trainee på RVF och jobbar med avfallsförbränning och deponering. Han arbetar även administrativt med aktuella utvecklingsfrågor inom avfallsbranschen. Han hänvisade tillbaka till Jan Bergströms rapport. Utöver det kunde han inte ge någon ytterligare information.

Anders Lönnemark jobbar med brandteknik på SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut. Han visste inget som gjorts om ämnet på SP eller vid någon annan organisation.

Robert Jönsson arbetar som utbildningsledare för brandingenjörsutbildningen i Lund. Han kände inte till någonting om ämnet, men hänvisade till Anne Dederichs.

Anne Dederichs som doktorerar på sot i diffussionsflammor hänvisade till RVF: s rapporter. Enligt henne skulle forskning gjord på området, vara svårt att finna i de tätbefolkade i-länderna t.ex. Tyskland och Holland, då de inte deponerar så mycket avfall utan förbränner det direkt. Större framgång skulle kunna nås i Kanada, USA eller Australien.

P. Rahkonen, på universitet i Kuopio, som bland annat har skrivit artikeln Polychlorinated dibenzo-p-dioxins and �furans (PCDDs and PCDFs) in municipal waste landfill fires kontaktades via mail, men har inte svarat ännu.

EPA- Environmental Protection Agency i USA kontaktades via Clean Air Technology Center infoline. Samtal fördes med Walt Stevenson.

Walt Stevenson arbetar med förbränning på EPA. Han hänvisade till Ron Myers och Jim Kilgroe, som båda deltagit i experiment på �barrel burning� på EPA. Försök gjordes att nå dem på telefon, men misslyckades.

Paul M. Lemieux på EPA, kontaktades via mail och har varit en god informationskälla. Han har skrivit ett antal publikationer om �barrel burning� och sammanställningen Emissions of organic air toxics from open burning: a comprehensive review. Han informerade om ytterligare en artikel han själv skrivit, samt refererade till en nyutgiven artikel av William Hogland på universitetet i Kalmar.

William Hogland på högskolan i Kalmar ansågs intressant på grund av nyligen utgivna publikationer. Försök gjordes att kontakta honom på telefon och mail, men det misslyckades.

Environment Canadas växel hänvisade till François LaVallée.

François LaVallée sände förfrågan vidare till sina kollegor på Environment Cananda, Arun Chatterjee, Ken Smith och Alain David, via mail.

17

Arun Chatterjee arbetar med förbränning på Environment Canada. Hon hävdar att ingen forskning på området är gjord i Kanada.

Ken Smith arbetar på Environment Canada med förbränning och har tidigare arbetat med att ta fram standarder för dioxiner och furaner, utsläppsgränser för förbränningsanläggningar och jobbat med både öppen och kontrollerad förbränning. Ken Smith hävdar att det inte finns någon forskning gjord angående okontrollerad avfallsförbränning i Kanada. Han skriver att det man fokuserar på är att få fram hur stora upplag av avfall man har. Man anser att situationen i Kanada är densamma som i USA och man är intresserad, samt tar del av den forskning som sker i USA av bl.a. P. M. Lemieux.

Alain David är ingenjör vid National Office of Pollution Prevention på Environment Canada. Även A. David hänvisade till EPA:s arbete i USA.

På Canadian Environmental Assessment Agency kontaktades Gordon Harris, som framhöll att organisationen inte utför denna typ av arbete. Han skickade förfrågan vidare via mail till Environment Canada, som var kontaktade sedan tidigare.

FEMA-The Fedaral Emergency Management Agency i USA, som är motsvarigheten till Svenska Räddningsverket, kontaktades via mail, men har inte svarat. Mailet innehöll en förfrågan om att skicka det vidare till en person med kunskap inom området.

RIVM- nederländerna - Research for man and environment kontaktades via mail. De hänvisade till Afval Overleg Orgaan (AOO)

AOO- Afval Overleg Orgaan (Waste Management Council) kontaktades via mail . Mailet besvarades av Timo Gerlagh, som hade missuppfattat frågan. Ett nytt mail sändes till honom.

Timo Gerlagh hade inte kännedom om någon i Nederländerna som arbetar inom området. T. Gerlagh hänvisade tillbaka till RIVM.

NOVEM- Netherlands agency for energy and the environment kontaktades via mail. De hänvisade till Afval Overleg Orgaan, vilka redan också kontaktades via mail.

VROM- Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment i Nederländerna kontaktades via mail. Inga upplysningar om relevant forskning gavs, men information om att en lag har just nu trätt i kraft i Holland som förbjuder förbränning av avfall utanför godkända anläggningar. De hade dock ingen ytterligare information om detta tillgänglig på engelska.

18

19

5. Diskussion Den mest grundläggande informationen man behöver för att kunna förstå vad som bildas i en deponibrand är att veta vad deponien innehåller. Olika avfallsslag ger upphov till olika typer och olika mängd förorening. Det är viktigt för Räddningsverket att fortsätta arbetet med att kartlägga sammansättningen av avfallet i våra deponier.

I småskaliga experiment av bl.a. Paul M. Lemieux på förbränning av hushållsavfall i tunnor, har man utgått från en standardsopa, standardiserad av New York Department of Environmental Concervation Division of Solid Waste. Detta är möjligen en standardsopa som man skulle kunna använda sig av i Sverige också, om den inte väsentligt skiljer sig från sammansättningen av sopor i Sverige. På detta sätt skulle resultat lättare kunna jämföras mellan länderna.

När man planerar förbränningsexperiment med avfall, bör man inkludera mätningar av temperatur, syrgashalt och fukthalt i avfallshögen. Detta är parametrar som väsentligt kan påverka bildningen av de olika emissionerna. Mätpunkter för temperatur och syresättning bör ligga tätt på grund av att hushållsavfall är en heterogen massa som kan ha mycket varierande temperatur och syrgashalt. (Matti Ettala, 1996). Olikheter i dioxinutsläpp vid förbränning av samma typ av avfall beror sannolikt, delvis på skillnad i syrgashalt i avfallet (M. Wevers 2003). Detta är sannolikt också en källa till skillnader i emissioner mellan små och stora bränder, då mindre bränder ofta har bättre syresättning.

Vilken typ av brand man vill simulera påverkar naturligtvis experimentdesignen. Simulering av ytbrand är enklare. Det är möjligt att en mindre mängd avfall behövs till ett ytbrandstest än för ett djupbrandstest.

En relativt stor mängd avfall skulle behövas för att omsluta brandhärden i en djupbrand, så att syrgasdiffussionen in till härden försvåras och förhållandena representerar en syrefattig miljö i en verklig djupbrand. Det kan vara relevant att göra testet i en övertäckt container. Man bör också tänka på att en djupbrand normalt brinner under en längre period än en ytbrand.

Storskaliga experiment på djupbränder har gjorts i Finland av bl.a. P. Rahkonen, 1995, på Kuopio universitet. Det bör undersökas om hans forskargrupp planerat ytterligare experiment.

Ett ytterligare storskaligt experiment har utförts av Jan Bergström och Bengt Björner, 1992. De har simulerat både ytbrand och djupbrand i en container med en sugfläkt för att kunna kontrollera vindtrycket. Detta kan vara en bra och relativt billig experimentdesign, som ger reproducerbara resultat. Det man bör tänka på om man vill simulera en ytbrand är att en innesluten container kan ge syrgasfattiga förhållanden, vilket inte är representativt för en ytbrand.

20

Det är möjligt att en container skulle kunna användas för att utföra experiment av mellanstorlek. Beroende på budget skulle man kunna utföra en experimentserie. Det skulle innebära att sammansättningen av avfallet kan varieras. Likaså skulle man kunna förändra förbränningsförhållandena för att se hur detta påverkar emissionerna. Jämför detta resonemang med P. M. Lemieux experimentdesign i �Emissions of PCDD/F from uncontrolled, domestic waste burning� från 2001. Skillnaden är att, istället för att elda i botten av en tunna, skulle man använda sig av en större avfallsmängd för att så långt som möjligt kunna efterlikna en deponibrand.

I William Hoglands och Marcia Marques artikel från 2003 beskrivs ett experiment där stora upplag av industri- och hushållsavfall gjordes. Avfallet fick ligga opåverkat tills det självantände. Regelbundna mätningar på gasförhållanden, fuktighet och temperatur, gjordes i högen med industriavfall, både innan under och efter branden. Mätinstrumenten i hushållsavfallet var defekta och gav inga resultat. Man fick dock mycket goda resultat från industriavfallet. Det är relevant att upprepa experimentet med hushållsavfallet. Kontakt bör tas med William Hogland på Högskolan i Kalmar för att få reda på om detta är planerat.

Vid utförande av experiment på förbränning i mindre skala har Paul M. Lemieux kommit fram till att det går att skapa modeller av emissioner som korrelerar bra med experimentellt uppmätta värden. Hans modell gäller för �barrel burning�, men det är möjligt att en liknande modell skulle kunna skapas för experiment i en större skala. Då är det viktigt att experimenten modellen grundar sig på är reproducerbara.

Paul M. Lemieux kommer fram till att klorobenzen tros vara det främsta organiska ämnet som kan leda till en bildning av PCDD/F (2000). Han skriver också att klor, både oorganiskt och organiskt ger en ökning av PCDD/F-emissioner, men att emissionerna inte skiljer sig nämnvärt beroende på vilken form man väljer (2003). Det kan vara intressant att studera under vilka förhållanden ökat innehåll av oorganiskt klor leder till ökade PDCC/F-utsläpp.

Vid mätningar runt omkring en deponi på Kreta, som brunnit okontrollerat i tio år såg man en tydlig exponentiell ökning av PCDD/F, PAH, PCB och tungmetaller i jorden ju närmare deponien man kom. Detta är ett bevis på brändernas påverkan och bör ses som ett motiv för ytterligare studier. Möjligheten finns att man kan hitta liknande områden i Sverige. I artikeln påpekas det att halterna av föroreningarna i jorden i en by en bit från deponien är av samma storleksordning, som vid kontrollpunkten. Slutsatsen författarna drar av detta är att byn inte bör påverkas negativt av utsläppen från deponien. Det man inte har inkluderat i resonemanget är möjligheten att det finns andra spridningsvägar än luft, i detta fall vatten. Man har inte tagit några prover på byns vattenresurser.

Något som tas upp väldigt lite även i de tidigare beskrivna experimenten är mätningar på lakvatten och släckvatten. Detta kan vara en viktig föroreningskälla till mark och vatten, av persistenta organiska ämnen. Tester bör göras där man jämför lakvatten från icke förbränt, samt förbränt avfall.

21

Tester på släckvatten har gjorts av William Hogland, 2003. Vidare kan det vara aktuellt att utföra urlakningsförsök i labb, för att kartlägga för att kartlägga risker för läckage, under lång tid.

Baserat på information från experiment där man studerat emissioner till luft, föroreningar i lakvatten, och potentiellt lakbara föroreningar i brunnet avfall, skulle man kunna avgöra vilket som är mest fördelaktigt, att släcka eller inte släcka en deponibrand. Man skulle då även kunna avgöra om risken för urlakning av föroreningar är så stor att man bör omhänderta brunnet avfall

Det har utförts mätningar på emissioner från deponibränder, även i Sverige. IVL har gjort har gjort mätningar på luften i arbetsmiljön vid tre ytbränder och en djupbrand (Kjell Pettersson, 1996).

Ram A. Hashmonay (2001) har arbetat med vad som kallas Open-Path Fourier Infrared. Detta är en metod för att uppskatta mängden gasformiga, flyktiga emissioner från en area med utsläppskällor. Utvecklande av tillförlitliga mätmetoder är viktiga för att kunna harmonisera metodiken inom forskningsområdet.

Jan Bergström och Bengt Björner (1994) kommer i sin rapport fram till att 23 % av deponibränderna klassas som djupbränder och sådeles 77 % som ytbränder. De skriver också att deponibränder bidrar med 3-4 gånger större dioxintoxicitet i miljön än den samlade avfallsförbränningen i Sverige. Med denna information i bakhuvudet, kan man tydligt se en snedfördelning i antalet forskningsrapporter i förhållande till miljörelevans, då det finns mycket mer forskning gjord angående kontrollerad avfallsförbränning jämfört med okontrollerad.

Artikeln �Emissions of organic air toxics from open burning: a comprehensive review� av P. M. Lemieux är mycket om fattande och innehåller en bra referenslista med artiklar angående okontrollerade bränder I alla typer av material. I artikeln har Lemieux jämfört värden på emissioner, som finns att finna i litteraturen från barrel burning och deponibränder och sett stora olikheter. Han drar slutsatsen att man inte kan extrapolera emissioner från den ena utsläppskällan till den andra, men han skriver också att mer forskning behövs och att emissionerna varierar väldigt mycket även inom en och samma typ av källa. Lemieux listar bl.a. deponibränder som ett område där det finns mycket lite information.

I en artikel av Bryan M. från 1990 beskrivs ett sätt att simulera förhållanden vid bränder i jord- och skogsbruksavfall genom att bygga en vindtunnel. I vindtunneln skulle man kunna utföra förbränningstester. Detta tycks vara en bra experimentdesign, som ger repeterbara tester. Förhållandena i tunneln kan också varieras på ett kontrollerat sätt. Troligen krävs en stor budget för att genomföra denna typ av experiment. Det kanske skulle vara möjligt att, med hjälp av Jan Bergströms och Bengt Björners containerexperiment från 1992, efterlikna vindtunnelexperimentet.

I artikeln skriven av bl. a. Jiun-Horng Tsai, där mätningar från ett brinnande metallskrotupplag gjordes, framhålls partikelbundet PAH som en förorening

22

av betydelse. Partikelbundet PAH kan orsaka effekter på både miljö och hälsa på grund av sin mutagenicitet. Om föroreningar är partikelbundna eller ej, har stor betydelse för vilka spridningsvägar föroreningarna tar och hur långt dessa sprids. Det är viktigt att veta i vilken form emissioner sprids från en avfallsbrand.

Mycket tid har lagts ner på litteratursökning och kontakter med personer i branschen. I de databaser där sökningar gjorts bör man inte räkna med ytterligare resultat om man söker där igen, om man inte väntar en tid. Fler relevanta träffar skulle eventuellt kunna hittas i andra databaser. Paul M. Lemieux har i sin artikel Emissions of organic air toxics from open burning: a comprehensive review letat igenom databaserna: CAB Abstracts, Energy Science and technology, Environmental Bibliography, General Science Abstracts, NTIS, EI Engineering och Environment and PubSci. Eftersom hans publikation är från 2003 kan även dessa databaser anses nyligen genomsökta.

Det kan vara möjligt att hitta ytterligare information om man kontaktar t.ex. australiensiska myndigheter som Anne Dederichs nämnde. Ingen kontakt har tagits direkt med dem, då sökningen inriktat sig huvudsakligen mot Europa, USA och Kanada och det inte varit möjligt att ta dessa kontakter inom tidsramen för det aktuella projektet.

23

6. B

ilaga

A: S

amm

anfa

ttnin

g av

funn

a ar

tikla

r S

tors

kalig

a ex

perim

ent m

ed h

ushå

llsav

fall

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Prov

er to

gs p

å en

exp

erim

ente

ll br

and

och

en

verk

lig b

rand

i et

t avf

alls

uppl

ag m

ed

hush

ålls

sopo

r.

Expe

rimen

tanl

äggn

inge

n ha

de e

n vo

lym

på

35

000

m3 o

ch v

ar 1

0 m

hög

.

Anl

äggn

inge

n fy

lldes

med

sopo

r bes

tåen

de a

v 20

-35

% p

app,

30-

40 %

kök

s- o

ch

trädg

årds

avfa

ll, 1

5-20

% p

last

, gum

mi,

trä o

ch

text

il, 1

0 %

met

all,

glas

och

ann

at o

brän

nbar

t, sa

mt 1

% fa

rligt

avf

all.

För a

tt öv

erva

ka b

rand

en p

lace

rade

s 66

term

omet

rar u

t på

3 oc

h 7

met

ers d

jup

i an

lägg

ning

en.

För a

tt an

tänd

a so

porn

a an

vänd

e m

an si

g av

ol

ja, h

epta

n oc

h trä

. Mat

eria

let f

ick

ta si

g fö

r att

Tem

pera

tur

PCD

D-k

once

ntra

tion

PCD

F-ko

ncen

tratio

n

och

olik

a is

omer

er a

v de

ssa

Und

er b

ränd

erna

var

PC

DD

- och

PC

DF-

halte

rna

höga

och

öve

rskr

ed v

ärde

na

för e

urop

eisk

a fö

rbrä

nnin

gsan

lägg

ning

ar,

0,1

ng /m

3.

Grä

nsvä

rdet

för 2

,3, 7

,8-

TCD

D i

föro

rena

d jo

rd, 0

,5

µg/k

g öv

ersk

reds

inte

i nå

got a

v av

falls

prov

erna

ta

gna

efte

r bra

nden

.

I båd

a br

ände

rna

dete

kter

ades

de

högs

ta

PCD

D/F

-kon

cent

ratio

nern

a 1-

3 m

eter

ova

nför

bra

nden

, vi

lket

tyde

r på

att d

en

Poly

chlo

rinat

ed d

iben

zo-p

-dio

xins

and

�fu

rans

(PC

DD

s and

PC

DFs

) in

mun

icip

al

was

te la

ndfil

l fire

s.

Ruo

kojä

rvi P

, Etta

la M

, Rah

kone

n P

et.a

l.

Che

mos

pher

e, V

ol 3

0, N

o 9,

pp.

169

7-17

08. 1

995

* Ö

vrig

a re

sulta

t frå

n ex

perim

ente

t be

skriv

s i a

rtikl

arna

�Fo

rmat

ion

of

poly

arom

atic

hyd

roca

rbon

s and

po

lych

lori

nate

d or

gani

c co

mpo

unds

in

mun

icip

al w

aste

land

fill f

ires

� oc

h

24

seda

n tä

ckas

med

sopo

r. Ef

ter t

re v

ecko

r gr

ävde

s bra

ndhä

rden

upp

. Sju

dag

ar e

fter

öppn

ande

t slä

ckte

s bra

nden

gen

om a

tt so

porn

a bl

anda

des m

ed sn

ö oc

h va

tten.

Prov

er p

å so

porn

a to

gs, p

å fe

m o

lika

stäl

len

i av

falls

män

gden

, efte

r att

bran

den

hade

släc

kts.

Luftp

rove

r tog

s för

e un

der o

ch e

fter t

este

t. Pa

rtikl

ar o

ch g

aspr

over

sam

lade

s upp

.

Test

er p

å de

n ve

rklig

a br

ande

n gj

orde

s med

sa

mm

a ut

rust

ning

. Frå

n de

n br

ande

n to

gs b

ara

tre a

vfal

lspr

ov.

optim

ala

tem

pera

ture

n fö

r PC

DD

/F-b

ildni

ng ö

ver-

skre

ds i

mitt

en a

v br

ande

n.

�Lan

dfill

fire

s in

Finl

and�

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

För e

xper

imen

tdes

ign

se

Poly

chlo

rinat

ed d

iben

zo-p

-di

oxin

s and

�fu

rans

(PC

DD

s an

d PC

DFs

) in

mun

icip

al w

aste

la

ndfil

l fire

s.

Ett g

lasf

iber

filte

r anv

ände

s för

at

t fån

ga u

pp d

e ga

sfor

mig

a äm

nena

.

Fyra

luftp

rove

r tog

s vid

den

PAH

PCB

Poly

klor

erad

e fe

nole

r

Poly

klor

erad

e be

nzen

er

Bar

a et

t av

fyra

avf

alls

prov

från

den

ko

ntro

llera

de b

rand

en v

isad

e på

hö

gre

värd

en a

v kl

orof

enol

er, ä

n ic

ke

förb

ränt

avf

all.

Grä

nsvä

rdet

för

indi

vidu

ella

klo

rofe

nol-i

som

erer

i fö

rore

nad

jord

öve

rskr

eds i

nte

för d

et

förb

ränd

a av

falle

t.

Vär

dena

för k

loro

benz

ener

na v

ar

ocks

å lå

ga o

ch ö

vers

kred

inte

hel

ler

Form

atio

n of

pol

yaro

mat

ic h

ydro

carb

ons

and

poly

chlo

rinat

ed o

rgan

ic c

ompo

unds

in

mun

icip

al w

aste

land

fill f

ires.

Ruo

kojä

rvi P

, Etta

la M

, Rah

kone

n P,

Ta

rhan

en J

Che

mos

pher

e, V

ol. 3

1, N

o. 8

, pp.

389

9-39

08, 1

995

25

kont

rolle

rade

bra

nden

, ett

prov

in

nan,

två

unde

r och

ett

efte

r br

ande

n. E

tt pr

ov to

gs u

nder

de

n sp

onta

na b

rand

en.

Gla

sfib

erfil

teru

ppsa

mlin

g fu

nger

ar b

ra fö

r PC

B o

ch P

AH

, m

en in

te fö

r pol

yklo

rera

de

feno

ler o

ch p

olyk

lore

rade

be

nzen

er, s

om a

lltså

inte

be

stäm

des i

det

ta te

st.

Det

togs

fem

pro

ver p

å av

falle

t ef

ter d

en k

ontro

llera

de b

rand

en

och

tre p

å av

falle

t efte

r den

sp

onta

na b

rand

en.

grän

svär

det.

PAH

och

PC

B i

lufte

n ru

nt o

m

depo

nien

höl

l sig

und

er b

efin

tliga

trö

skel

värd

en.

PCB

-hal

tern

a i b

åde

luft

och

avfa

llspr

ov fr

ån d

en o

kont

rolle

rade

br

ande

n m

ycke

t hög

re ä

n vä

rden

a fr

ån d

en k

ontro

llera

de b

rand

en. D

etta

be

ror t

ill st

örst

a de

len

på m

ater

iale

t so

m b

runn

it. I

depo

nien

med

den

ok

ontro

llera

de b

rand

en fa

nns d

et

föru

tom

hus

hålls

avfa

ll äv

en li

te

indu

stria

vfal

l, so

m t.

ex. f

iber

slam

fr

ån p

appe

rsbr

uk.

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

RR

ESU

LTA

T R

EFER

ENS

För e

xper

imen

tdes

ign

se

Poly

chlo

rinat

ed d

iben

zo-p

-di

oxin

s and

�fu

rans

(PC

DD

s an

d PC

DFs

) in

mun

icip

al w

aste

la

ndfil

l fire

s.

Ett f

orm

ulär

skic

kade

s ut f

ör a

tt få

reda

på

stat

istik

om

Tem

pera

tur

Syrg

asha

lt

I for

mul

äret

:

Ant

al b

ränd

er

Het

erog

enite

ten

hos s

opor

na re

sulte

rar i

att

bran

den

och

värm

en sp

rids v

äldi

gt o

jäm

nt i

avfa

llsm

ängd

en.

När

ant

ändn

ings

brun

nen

över

täck

ts

obse

rver

ades

, när

a de

nna,

låga

sy

rgas

konc

entra

tione

r 0,7

-3,3

vol

%. M

an

obse

rver

ade

ocks

å at

t spr

idni

ngen

av

bran

den

Land

fill f

ires i

n Fi

nlan

d

Mat

ti Et

tala

, Päi

vi R

ahko

nen,

Esk

o R

ossi

, Joh

an M

angs

and

Ola

vi K

eski

-R

ahko

nen

Was

te M

anag

emen

t & R

esea

rch

(199

6)

26

depo

nibr

ände

r i F

inla

nd.

Ors

aker

Stor

lek

och

tid fö

r br

ande

n

blev

myc

ket l

ångs

am, e

ller o

befin

tlig,

fö

rmod

ligen

på

grun

d av

den

låga

syrg

asha

lten.

På

yta

n sy

ntes

hel

ler i

nga

teck

en p

å br

and.

När

man

öpp

nade

upp

till

bran

dhär

den

fick

elde

n ny

tt liv

, så

att t

äcka

avf

alls

brän

der i

hop

p om

att

släc

ka d

em fu

nger

ar in

te.

Res

ulta

ten

från

form

ulär

et g

av a

tt de

t är r

unt

380

depo

nibr

ände

r i F

inla

nd v

arje

år.

61 %

av

de ti

llfrå

gade

had

e in

ga b

ränd

er, m

edan

20%

av

depo

nier

na h

ade

fler ä

n en

bra

nd p

er å

r.

De

främ

sta

orsa

kern

a til

l bra

nd v

ar d

umpn

ing

av

aska

, anl

agda

brä

nder

, otil

lräck

lig ö

vertä

ckni

ng

och

kom

pakt

erin

g.

Max

djup

et fö

r de

rapp

orte

rade

brä

nder

na v

ar

8m. D

e fle

sta

djup

brän

der v

arad

e m

indr

e än

en

veck

a oc

h yt

brän

der m

indr

e än

en

dag.

14, 3

77-3

84

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Dju

pbra

nd o

ch y

tbra

nd si

mul

erad

es i

en

cont

aine

r på

9m3 .

Tre

test

er p

å va

rje b

rand

typ

gjor

des.

Tem

pera

tur

Gas

flöde

Det

vis

ade

sig

fullt

möj

ligt a

tt gö

ra re

pete

rbar

a te

ster

äve

n om

förh

ålla

nden

a in

te i

alla

av

seen

den

var f

ullt

kont

rolle

rbar

a.

Dio

xine

r och

brä

nder

vid

av

falls

uppl

ag

Jan

Ber

gströ

m o

ch B

engt

27

Avf

alle

t, va

r nio

mån

ader

gam

mal

t hu

shål

lsav

fall

gräv

des u

pp u

r en

tipp.

Con

tain

ern

förs

ågs m

ed e

n su

gflä

kt fö

r at

t kun

na si

mul

era

ett k

ontro

llerb

art

vind

tryck

. Ett

rörs

yste

m a

nslö

ts ti

ll co

ntai

nern

, för

mät

ning

ar o

ch a

vled

ning

av

rökg

asen

. I c

onta

iner

n oc

h rö

rsys

tem

et fa

nns e

tt an

tal

term

oele

men

t utp

lace

rade

.

Con

tain

ern

fylld

es ti

ll ca

1,5

met

ers

nivå

. Avf

alle

t ant

ände

s med

hjä

lp a

v en

bl

andn

ing

av d

iese

lolja

och

träf

lis, s

om

mat

ades

in g

enom

en

tänd

luck

a i

cont

aine

rns u

nder

del.

Test

erna

om

fatta

de tr

e da

gars

eld

ning

. M

ätvä

rden

insa

mla

des b

land

ann

at m

ed

hjäl

p av

en

mät

dato

r och

mät

värd

ena

lagr

ades

som

med

elvä

rden

öve

r pe

riode

r om

fem

min

uter

. Ins

amla

t pr

ovm

ater

ialg

ick

till e

tt la

bora

toriu

m

för e

xtra

ktio

n, u

pp a

rbet

ning

och

ana

lys.

CO

2

O2

CO

Fukt

halt

Klo

rvät

e

Utv

eckl

ad b

räns

leef

fekt

Förb

ränd

kol

män

gd

Tjär

halt

PCD

D/F

TCD

D

PCB

Klo

rben

sene

r

Test

erna

vis

ade

inge

n si

gnifi

kant

skill

nad

i ga

ssam

man

sättn

ing

som

ber

or p

å de

finiti

onen

dj

upbr

and

elle

r ytb

rand

. Det

är i

stäl

let

gast

empe

ratu

ren

som

avg

ör h

ur m

ycke

t or

gani

ska

ämne

n so

m fö

ljer m

ed b

rand

röke

n.

Vid

dju

pbra

nd g

år g

asen

en

lång

väg

gen

om

avfa

llet o

ch h

inne

r där

för k

ylas

av,

vilk

et le

der

till a

tt tjä

ra a

nrik

as i

ytsk

ikte

t. M

ed st

igan

de

gast

empe

ratu

r min

skar

tjär

halte

n i a

vfal

let

kont

inue

rligt

.

Ur t

jära

n ha

r man

ext

rahe

rat P

AH

, kl

orbe

nsen

er, d

ioxi

ner o

ch P

CB

. Tjä

rhal

ten

är

min

dre

vid

ytbr

ände

r och

det

ber

or sa

nnol

ikt

på a

tt tjä

ran

brin

ner u

pp id

e lå

gor s

om b

ildas

.

Man

kan

kon

stat

era

att s

amm

ansä

ttnin

g i

rökg

asex

trakt

skilj

er si

g m

ella

n ok

ontro

llera

de

och

kont

rolle

rade

avf

alls

brän

der.

T.ex

. utg

ör

PCB

20

% a

v TC

DD

ekv

ival

ente

rna

i br

andr

öken

med

an i

röke

n fr

ån

avfa

llsfö

rbrä

nnin

g är

mot

svar

ande

and

el 4

%.

Förd

elni

ngen

av

PCD

D sk

iljer

sig

ocks

å.

Bjö

rner

, Milj

ökon

sulte

rna

i St

udsv

ik A

B, F

oU n

r 68,

fe

brua

ri 19

92.

28

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

RR

ESU

LTA

T R

EFER

ENS

Upp

lag

av in

dust

risop

or re

spek

tive

utso

rtera

t hu

shål

lsav

fall

unde

rsök

tes.

Mål

et v

ar a

tt st

uder

a de

fy

sisk

a, b

iolo

gisk

a oc

h ke

mis

ka p

roce

sser

na u

nder

la

grin

gen

av a

vfal

let.

Spill

epen

g, S

kåne

: 135

ton

indu

stris

opor

ko

mpa

kter

ades

och

lade

s i tr

e se

para

ta h

ögar

, upp

til

l 4 m

hög

a. H

ögar

na tä

ckte

s med

träf

lis, s

om h

ade

som

syfte

att

min

ska

infil

tratio

nen

av re

gnva

tten.

Fem

rör f

örde

s in

horis

onte

llt i

höga

rna

på

resp

ektiv

e 1,

2 o

ch 3

met

ers h

öjd

från

bot

ten,

för a

tt ku

nna

göra

mät

ning

ar p

å hö

garn

a. F

uktig

hete

n m

ätte

s på

sex

olik

a dj

up i

höge

n.

I det

uts

orte

rade

hus

hålls

avfa

llet h

ar m

an m

aski

nellt

ta

git b

ort d

en k

ompo

ster

bara

del

en. D

et so

m b

lir

kvar

inne

hålle

r en

stor

and

el p

appe

r och

pla

st, v

ilket

ge

r ett

högt

ene

rgiin

nehå

ll.

Det

ta a

vfal

l lad

es u

pp m

ot e

n be

rgvä

gg i

Sten

inge

, H

alla

nd. H

ögen

inne

höll

5400

ton

sopo

r, dä

r man

äv

en b

land

at i

lite

träfli

s. H

ögen

ble

v 8

met

er h

ög

och

täck

tes ä

ven

den

med

ett

lage

r trä

flis f

ör a

tt

Tem

pera

tur

O2

CO

2

CH

4

Inne

håll

i slä

ckva

tten

anal

yser

ades

ock

så

Den

ena

av

höga

rna

med

indu

stria

vfal

l bö

rjade

öka

i te

mpe

ratu

r und

er d

en fö

rsta

m

ånad

en, s

amtid

igt s

om d

et u

ppst

od

flukt

uatio

ner i

avf

alls

män

gden

s syr

gas-

och

ko

ldio

xidh

alt.

Efte

r det

obs

erve

rade

s ett

"ste

ady

stat

e" u

nder

fy

ra m

ånad

er, m

ed e

n m

edel

tem

pera

tur p

å 77

±8 o C

.

Efte

r sex

mån

ader

sked

de e

n sp

onta

n an

tänd

ning

av

avfa

llet.

Exp

erim

ente

t har

för i

ndus

triav

falle

t re

sulte

rat i

vär

den

på te

mpe

ratu

r, ga

skon

cent

ratio

ner,

fukt

ighe

t etc

. und

er h

ela

perio

den

och

man

kan

se v

ar

tem

pera

turh

öjni

ngen

i av

falle

t ske

dde

stra

x in

nan

det a

ntän

des s

amt ä

ven

följa

ut

veck

linge

n ef

ter a

ntän

dnin

gen.

I ut

kant

en

av h

ögen

, när

a yt

an o

bser

vera

des,

unde

r det

si

sta

dygn

et e

n hö

jnin

g i t

empe

ratu

r frå

n 83

til

l 240

o C. H

är u

ppst

od se

dan

bran

den.

Äve

n de

t uts

orte

rade

hus

hålls

avfa

llet

Phys

ical

, bio

logi

cal

and

chem

ical

pr

oces

ses d

urin

g st

orag

e an

d sp

onta

neou

s co

mbu

stio

n of

was

te

fuel

.

Will

iam

Hog

land

och

M

arci

a M

arqu

es

Res

ourc

es,

Con

serv

atio

n an

d R

ecyc

ling

(200

3) 1

-18

29

min

imer

a in

filtra

tion

av re

gnva

tten.

I ett

förs

ök a

tt fö

rhin

dra

CH

4-pr

oduk

tion

kom

pakt

erad

es in

te h

ögen

. Tyv

ärr f

unge

rade

inte

de

inst

alle

rade

mät

inst

rum

ente

n i h

ögen

med

hu

shål

lsav

fall

och

de e

nda

resu

ltat s

om k

an

redo

visa

s frå

n de

t för

söke

t kom

mer

ifrå

n la

kvat

tnet

fr

ån sl

äckn

inge

n av

den

spon

tana

bra

nd so

m

uppk

om.

antä

ndes

spon

tant

efte

r sex

mån

ader

.

Släc

kvat

tnet

vis

ade

sig

inne

hålla

hög

re h

alte

r av

CO

D, B

CO

D, k

väve

, oxi

dera

t kvä

ve,

tota

lfosf

or, b

ly, k

adm

ium

och

kro

m ä

n m

edel

värd

et i

lakv

attn

et fr

ån h

ushå

llsav

falls

-de

poni

er sa

mt f

rån

depo

nier

inne

hålla

nde

rest

er fr

ån fö

rbrä

nnin

g av

hus

hålls

avfa

ll.

30

Sm

åska

liga

expe

rimen

t med

hus

hålls

avfa

ll EX

PER

IMEN

TDES

IGN

V

AR

IAB

LER

M

ÄTP

AR

AM

ETR

AR

R

ESU

LTA

T R

EFER

ENSE

R

Expe

rimen

tet g

jord

es p

å en

typi

sk

sam

man

sättn

ing

av o

lika

mat

eria

l (S

tand

ardi

sera

t av

New

Yor

k D

epar

tmen

t of

envi

ronm

enta

l Con

cerv

atio

ns D

ivis

ion

of

Solid

Was

te) s

om fö

reko

mm

er i

hush

ålls

sopo

r.

Fem

test

er u

tförd

es d

är m

an a

nvän

de si

g av

st

anda

rdso

pan

och

11 te

ster

där

var

iabl

erna

va

riera

des.

Var

je te

st in

nehö

ll 6,

8 kg

sopo

r.

Test

behå

llare

n be

stod

av

en st

åltu

nna

på 2

08

l, m

ed v

entil

atio

nshå

l på

två

cm ru

nt b

asen

.

Tunn

an p

lace

rade

s på

en v

åg, f

ör a

tt öv

erva

ka fö

rbrä

nnin

gen.

Flä

ktar

regl

erad

e lu

ftcirk

ulat

ione

n. T

erm

omet

rar p

lace

rade

s i

tunn

an.

Bak

grun

dsda

ta to

gs in

nan

test

et sa

ttes i

gång

.

Mat

eria

let t

ände

s gen

om a

tt st

icka

in e

n pr

opan

låga

i m

itten

av

tunn

an. T

este

t

Den

site

t (1

test

)

Vat

tenh

alt (

1 te

st)

PVC

-hal

t (6

test

er)

Hal

t oor

gani

skt C

l

(2 te

ster

)

Kop

parh

alt (

1 te

st)

Tem

pera

tur

Syrg

asha

lt

Kol

diox

idha

lt

Kol

mon

oxid

halt

Salts

yra

Kop

par

Parti

klar

PCD

D/F

PCB

(beh

andl

as d

ock

inte

i ra

ppor

ten)

Ask

an to

gs o

m h

and

men

ana

lyse

rade

s int

e.

De

tre te

st so

m g

jord

es p

å or

igin

alsa

mm

ansä

ttnin

gen

och

mät

te p

å PC

DD

/F v

arie

rade

m

ed e

n tio

pote

ns o

ch h

ade

ett

med

elvä

rde

på 7

9 ng

TEQ

/kg

förb

ränt

mat

eria

l.

När

PV

C-h

alte

n i s

opan

öka

de

elle

r CaC

l 2 til

lsat

tes ö

kade

TE

Q v

ärde

na si

gnifi

kant

.

Mod

elle

r för

föru

tsäg

ande

av

TEQ

kon

stru

erad

es m

ed h

jälp

av

de

uppm

ätta

par

amet

rarn

a oc

h tid

en i

min

uter

und

er

vilk

en te

mpe

ratu

ren

låg

i in

terv

alle

t där

PC

DD

/F b

ildas

.

Res

ulta

ten

från

mod

elle

n ko

rrel

erar

bra

med

upp

mät

ta

resu

ltat.

Stat

istis

ka a

naly

ser a

v da

ta

Emis

sion

s of P

CD

D/F

fr

om u

ncon

trolle

d,

dom

estic

was

te b

urni

ng

Bria

n K

. Gul

let,

Paul

M.

Lem

ieux

et.

al.

Che

mos

pher

e 43

(200

1)

721-

725

31

påbö

rjade

s sen

ast t

vå m

inut

er e

fter

antä

ndni

ngen

och

avs

luta

des n

är d

ata

inte

fö

ränd

rade

s på

flera

min

uter

.

visa

r att

CO

, Cu

och

HC

l til

lsam

man

s med

tem

pera

tur

och

Cl-h

alt ä

r de

mes

t si

gnifi

kant

a pr

edik

tions

fakt

orer

na fö

r TE

Q-e

mis

sion

er.

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Mät

ning

ar g

jord

es p

å em

issi

oner

, frå

n fö

rbrä

nnin

g av

mat

eria

l som

skul

le

sim

uler

a kä

llsor

tera

nde

och

icke

kä

llsor

tera

nde

fam

iljer

, som

eld

ar si

tt hu

shål

lsav

fall

i tun

nor.

Hur

sopa

n sk

ulle

var

a sa

mm

ansa

tt ka

rakt

eris

erad

es a

v N

YS

Dep

artm

ent

of e

nviro

nmen

tal c

onse

rvat

ion,

D

ivis

ion

of so

lid w

aste

.

Ung

efär

sam

ma

voly

m a

nvän

des v

id

varje

test

, men

mas

sorn

a va

riera

de,

främ

st p

å gr

und

av a

tt de

�i

ckes

orte

rade

� so

porn

a ha

de lä

gre

dens

itet.

Mas

san

varie

rade

mel

lan

6,4

och

13,6

kg.

Met

alle

r

HC

l

PM

PCD

D/F

Tem

pera

tur

En st

atis

tisk

anal

ys g

jord

es fö

r att

unde

rsök

a om

tem

pera

ture

n un

der

förs

öket

kor

rele

rade

med

PC

DD

/F

emis

sion

er. N

ågon

såda

n ko

rrel

atio

n hi

ttade

s int

e, m

en p

å gr

und

av

data

män

gden

s rin

ga st

orle

k, k

an m

an in

te

dra

någr

a sl

utsa

tser

av

detta

.

Upp

skat

tnin

gar g

jord

es o

ckså

PC

DD

/F

utsl

äppe

n, m

ed h

jälp

av

berä

knin

gar.

Upp

skat

tnin

garn

a vi

sade

att

PCD

D/P

CD

F ut

släp

pen

var g

ener

ellt

stör

re fö

r de

sorte

rade

sopo

rna

än fö

r de

osor

tera

de.

Det

ta k

an b

ero

på d

en st

örre

del

en P

VC

-pl

ast i

det

sorte

rade

avf

alle

t.

Upp

skat

tnin

g av

män

gden

klo

robe

nzen

Emis

sion

s of P

olyc

hlor

inat

ed D

iben

zo-

p-di

oxin

s and

Pol

ychl

orin

ated

D

iben

zofu

rans

from

the

Ope

n B

urni

ng

of H

ouse

hold

Was

te in

Bar

rels

.

Paul

M. L

emie

ux, C

hris

toph

er C

. Lu

tes,

Judi

th A

. Abb

ot, K

enne

th M

. A

ldou

s.

Envi

ronm

enta

l Sci

ence

and

Te

chno

logy

, 200

0, 3

4, 3

77-3

84.

Kom

men

tar:

Två

myc

ket o

mfa

ttand

e vo

lym

er o

m d

etta

exp

erim

ent f

inns

att

häm

ta p

å ht

tp://

ww

w.e

pa.g

ov/tt

n/ca

tc/p

rodu

cts.h

tm

l

32

Två

tese

r gjo

rdes

för r

espe

ktiv

e so

pa.

Förb

ränn

inge

n sk

edde

i en

tunn

a på

20

8 L.

Ven

tilat

ions

hål g

jord

es i

botte

n av

tunn

an.

Tunn

an st

älld

es p

å en

våg

, för

att

kunn

a m

äta

mas

san

av d

et so

m

förb

ränd

es. F

läkt

aggr

egat

satte

s upp

fö

r att

sim

uler

a ve

rklig

a fö

rhål

land

en.

Sopo

rna

tänd

es m

ed e

n pr

opan

låga

Bild

ad rö

kgas

ledd

es u

pp i

ett r

ör d

är

prov

er to

gs.

visa

de p

å sa

mm

a tre

nd, d

ock

fann

s det

in

gen

star

k ko

rrel

atio

n m

ella

n kl

orob

enze

n oc

h PC

DD

/F.

Klo

robe

nzen

tros

var

a de

t frä

mst

a or

gani

ska

ämne

t som

kan

leda

till

en

bild

ning

av

PCD

D/F

.

Publ

ikat

ione

rna

hete

r:

Eval

uatio

n of

Em

issi

ons f

rom

the

Ope

n B

urni

ng o

f Hou

seho

ld W

aste

in B

arre

ls

- Vol

ume

I. Te

chni

cal R

epor

t (EP

A-

600/

R-9

7-13

4a).

Eval

uatio

n of

Em

issi

ons f

rom

the

Ope

n B

urni

ng o

f Hou

seho

ld W

aste

in B

arre

ls

- Vol

ume

2. A

ppen

dice

s A-G

(EPA

-60

0/R

-97-

134b

).

De

besk

river

exp

erim

ente

t mer

de

talje

rat ä

n de

n ut

drag

na a

rtike

ln, s

om

är e

n öv

ersi

kt.

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

I ett

förs

ök a

tt si

mul

era

norm

al "

barr

el

burn

ing"

och

bes

täm

ma

emis

sion

sfak

torn

var

iera

de m

an

brän

slek

ompo

sitio

nen

och

förb

ränn

ings

förh

ålla

nden

a. M

an v

ille

ta re

da p

å vi

lka

varia

bler

som

på

verk

ade

emis

sion

erna

.

Man

gjo

rde

25 te

ster

och

tre

blan

kar i

Tem

pera

tur

CO

HC

l

Cu

PCB

Med

elem

issi

onen

från

stan

dard

sopa

n va

r 78

,8 n

g TE

QD

F/kg

sopo

r. Em

issi

oner

na

från

stan

dard

sopa

n va

riera

de d

ock

så

kraf

tigt a

tt de

t var

svår

t att

bevi

sa

stat

istis

kt a

tt ol

ika

förb

ränn

ings

förh

ålla

nden

och

kom

posi

tion

av so

por b

idro

g til

l en

förä

ndrin

g i

PCD

D/F

-em

issi

oner

. Doc

k så

g m

an a

tt m

edel

värd

et v

id fö

ränd

rade

förh

ålla

nden

Var

iabl

es A

ffec

ting

Emis

sion

s of

PCD

D/F

s fro

m U

ncon

trolle

d C

ombu

stio

n of

Hou

seho

ld W

aste

in

Bar

rels

.

Paul

M. L

emie

ux, B

rian

Gul

lett,

C

hris

toph

er C

. Lut

es, C

hris

K.

Win

terr

owd

och

Dw

ain

L. W

inte

rs

33

EPA

: s O

pen

Bur

ning

Tes

t Fac

ility

.

En 2

08 L

tunn

a an

vänd

es. D

e fle

sta

test

erna

bes

tod

av 6

,8 k

g so

por.

Tunn

an p

lace

rade

s på

en v

åg, f

ör a

tt öv

erva

ka fö

rbrä

nnin

gen.

Flä

ktar

re

gler

ade

luftc

irkul

atio

nen.

Sopa

n so

m a

nvän

des v

ar e

n st

anda

rdso

pa u

tvec

klad

av

NY

S D

epar

tmen

t of e

nviro

nmen

tal

cons

erva

tion

surv

ey, D

ivis

ion

of so

lid

was

te.

Man

var

iera

de in

nehå

llet i

sopo

rna

som

i "E

mis

sion

s of P

CD

D/F

from

un

cont

rolle

d, d

omes

tic w

aste

bu

rnin

g". D

essu

tom

gjo

rde

man

yt

terli

gare

två

varia

tione

r. M

an

anvä

nde

dubb

la a

vfal

lsm

ängd

en, o

ch

man

eld

ade

avfa

llet i

en

hög,

uta

n tu

nnan

.

PCD

D/F

va

r hög

re ä

n vi

d fö

rbrä

nnin

g av

st

anda

rdso

pan.

Om

det

tills

atte

s org

anis

kt e

ller o

orga

nisk

t C

l till

sopo

rna

ökad

e PC

DD

/F-

emis

sion

erna

, men

det

gjo

rde

inge

n sk

illna

d vi

lken

form

av

Cl m

an ti

llsat

te.

Om

man

tills

atte

stor

a m

ängd

er C

l och

hö

gre

halte

r Cu

kata

lysa

tor t

ill so

pan

fick

man

doc

k en

sign

ifika

nt h

ögre

em

issi

on

av P

CD

D/F

.

Det

mes

ta a

v PC

DD

/F- e

mis

sion

erna

bi

ldad

es n

är m

ater

iale

t glö

dde.

Den

tota

la m

ängd

en P

CB

som

skap

ades

va

r 200

gån

ger s

törr

e än

män

gden

PC

DD

/F. D

ock

var T

EQPC

B b

ara

5 %

av

TEQ

DF.

När

man

eld

ade

avfa

llet i

en

hög,

uta

n tu

nna

låg

emis

sion

erna

inom

sam

ma

områ

de so

m e

mis

sion

erna

för e

ldni

ng a

v st

anda

rdso

pa i

tunn

an, s

å nå

gra

slut

sats

er

om h

ur a

tt tu

nnan

änd

rar f

örhå

lland

ena

för

bran

den

och

orsa

kar m

er e

ller m

indr

e em

issi

oner

, kan

inte

dra

s.

Air

& W

aste

Man

agem

ent A

ssoc

iatio

n (2

003)

53:

523-

531

ISSN

104

7-32

89

34

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

RR

ESU

LTA

T R

EFER

ENS

Tre

olik

a ty

per a

v fö

rbrä

nnin

gsex

perim

ent

gjor

des.

För v

arje

exp

erim

entty

p gj

orde

s åtta

ol

ika

test

er, v

arje

test

und

er e

n pe

riod

av fy

ra

timm

ar.

Träd

gård

savf

all e

ldad

es i

tunn

or, o

ch i

en

öppe

n br

asa

och

hush

ålls

avfa

ll el

dade

s i e

tt ga

mm

alt o

ljefa

t.

Hus

hålls

avfa

llet h

ade

sam

lats

in a

v 15

fam

iljer

un

der e

n m

ånad

.

Inst

rum

ent f

ör a

tt sa

mla

upp

de

posi

tions

prod

ukte

r sat

tes u

pp i

fyra

olik

a vi

ndrik

tnin

gar 2

0 m

eter

från

käl

lan.

Kon

cent

ratio

nen

av d

ioxi

n i l

ufte

n m

ätte

s i

rökp

lym

en 6

m fr

ån e

lden

.

För a

tt ku

nna

upps

katta

hur

uts

pädd

a rö

kgas

erna

var

gjo

rde

man

ock

så m

ätni

ngar

på

kold

ioxi

dkon

cent

ratio

nen

i ply

men

.

Dio

xin

CO

2

Förb

ränn

ing

av h

ushå

llsso

por i

tunn

or

ger d

ioxi

nkon

cent

ratio

ner s

om ä

r ca

36 g

ånge

r hög

re ä

n em

issi

onsg

räns

en

på 0

,1 n

g TE

Q/N

m3 fö

r mod

erna

fö

rbrä

nnin

gsan

lägg

ning

ar.

En si

gnifi

kant

ökn

ing

av

depo

nerin

gspr

oduk

ter o

bser

vera

des,

prop

ortio

nell

mot

tide

n in

sam

lings

inst

rum

ente

t bef

ann

sig

i rö

kply

men

.

Olik

hete

r i d

ioxi

nuts

läpp

vid

fö

rbrä

nnin

g av

sam

ma

typ

av a

vfal

l, be

ror i

det

ta fa

llet p

å ol

ika

syre

sättn

ing

i de

olik

a tu

nnor

na.

Effe

ct o

f bac

kyar

d bu

rnin

g on

di

oxin

dep

ositi

on a

nd a

ir co

ncen

tratio

ns.

M. W

ever

s, R

. De

Fré,

M. D

esm

edt.

Che

mos

pher

e 20

03

35

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Milj

ömäs

siga

asp

ekte

r av

att

anvä

nda

bala

r av

hush

ålls

sopo

r för

en

ergi

utvi

nnin

g sk

ulle

ut

reda

s. M

an v

ille

sim

uler

a, i

liten

skal

a, e

n fu

llska

lig b

rand

i e

tt up

plag

av

sopb

alar

.

Inge

n ris

k fö

r sjä

lvan

tänd

ning

fö

reko

mm

er i

bala

r.

Bal

arna

är 1

20x1

20 c

m o

ch

vikt

en b

eror

på

vad

sopo

rna

best

år a

v, sa

mt v

atte

nhal

ten.

B

alar

na ä

r ins

lagn

a i

poly

etyl

en fö

r att

skap

a en

lu

fttät

milj

ö.

Två

bala

r anv

ände

s i

expe

rimen

tet.

De

plac

erad

es i

en ö

vertä

ckt c

onta

iner

och

an

tänd

es.

Efte

r en

initi

erin

gspe

riod

börja

de m

an m

äta

emis

sion

er

och

tem

pera

tur.

O2

CO

2

CO

SO2

NO

NO

2

NO

X

THC

Hg,

Pb,

Cd,

As,

Ni,

Cr,

Mn,

Cu,

Co,

Sb,

V

HC

l, H

F, H

Br,

NH

3

PAH

PCD

D/F

Tung

met

allk

once

ntra

tione

rna

låg

unde

r grä

nsvä

rden

a fö

r kon

trolle

rad

sopf

örbr

änni

ng i

EU, u

ndan

tage

t Pb

och

Cd.

Äve

n de

gas

form

iga

emis

sion

erna

låg

unde

r gr

änsv

ärde

na, f

örut

om H

Cl.

Kon

cent

ratio

nen

av n

afta

len

som

är e

n PA

H, v

ar h

ögre

än

vad

som

fram

gått

av ti

diga

re li

ttera

tur.

Förm

odlig

en

bero

r det

ta p

å at

t för

brän

ning

stem

pera

ture

n va

r läg

re ä

n vi

d so

pför

brän

ning

och

dep

onib

ränd

er, s

amt a

tt de

n öv

ertä

ckta

con

tain

ern

kan

ha le

tt til

l ofu

llstä

ndig

fö

rbrä

nnin

g.

Äve

n ha

ltern

a av

PC

DD

/F v

ar h

ögre

och

det

kan

fö

rkla

ras p

å sa

mm

a sä

tt so

m fö

r PA

H.

PCD

D/F

-vär

dena

öve

rskr

ed v

ärde

na fö

r eur

opei

ska

förb

ränn

ings

anlä

ggni

ngar

.

Slut

ligen

så fö

rvän

tas e

mis

sion

er fr

ån d

enna

typ

av

bran

d or

saka

stör

re e

mis

sion

er ä

n en

dep

onib

rand

. Det

re

kom

men

dera

s där

för a

tt de

t är b

rand

gato

r mel

lan

bala

rna

i upp

lage

t. Ef

ters

om b

alar

na ä

r så

kom

pakt

a ko

mm

er m

an in

te k

unna

släc

ka b

rand

en p

å sa

mm

a sä

tt so

m m

an sl

äcke

r en

depo

nibr

and.

Fle

r exp

erim

ent,

som

be

hand

lar f

aror

na m

ed u

ppla

g av

sopb

alar

, bör

gör

as.

Emis

sion

s fro

m a

con

trolle

d fir

e in

m

unic

ipal

solid

was

te b

ales

.

Dia

uddi

n R

. Nam

mar

i, W

illia

m

Hog

land

, Mar

cia

Mar

ques

, Sve

n N

imm

erm

ark,

Via

tche

slav

M

outa

vtch

i.

Was

te M

anag

emen

t, 20

03

36

Mät

ning

ar

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Jord

prov

er to

gs ru

nt o

mkr

ing

en

depo

ni p

å K

reta

, inn

ehål

land

e hu

shål

lsso

por,

som

bru

nnit

okon

trolle

rat i

10

år.

Sex

prov

er to

gs o

ckså

mel

lan

depo

nien

och

en

närli

ggan

de b

y.

Ett r

efer

ensp

rov

togs

15

km

väst

er u

t frå

n de

poni

en,

efte

rsom

vin

den

sälla

n bl

åser

åt

det h

ålle

t.

Jord

prov

en a

naly

sera

des.

Prov

erna

togs

i sl

utet

av

som

mar

en fö

r att

min

imer

a på

verk

an fr

ån su

rt re

gn.

PAH

PCB

PCD

D/F

Tung

met

alle

r

Kon

cent

ratio

nen

hos d

e fle

sta

av d

e an

alys

erad

e su

bsta

nser

na

avto

g ex

pone

ntie

llt m

ed e

tt ök

ande

avs

tånd

från

dep

onie

n.

Trol

igen

var

pro

ven

närm

ast

depo

nien

inte

bar

a på

verk

ade

av d

epos

ition

från

bra

ndrö

ken,

ut

an ä

ven

av a

vfal

let i

sig

själ

vt, e

ller f

rån

rest

er a

v av

fall

som

bru

nnit,

där

regn

tra

nspo

rtera

t bor

t fö

rore

ning

arna

en

bit f

rån

plat

sen.

I byn

7 k

m fr

ån p

lats

en v

ar

värd

ena

likvä

rdig

a m

ed d

em

tagn

a vi

d re

fere

nspu

nkte

n,

vilk

et ty

der p

å at

t brä

nder

na p

å de

poni

en in

te sk

ulle

leda

till

någr

a ne

gativ

a ef

fekt

er fö

r byn

.

Che

mic

al im

pact

of u

ncon

trolle

d w

aste

co

mbu

stio

n to

the

vici

nity

of t

he K

ouro

upito

s ra

vine

, Cre

te, G

reec

e.

D. M

arte

ns, K

. Bal

ta-B

roum

a, R

. Bro

tsac

k, B

. M

icha

lke

et. a

l.

Che

mos

pher

e, v

ol 3

6, N

o 14

, pp.

2855

-286

6,

1998

37

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Kon

takt

togs

med

sam

tliga

up

plag

säga

re in

om e

n ra

die

från

G

öteb

org

av c

a 35

-40

mil.

De

omba

ds

att k

onta

kta

IVL

omgå

ende

om

bra

nd

upps

tod

på u

ppla

get.

Äve

n SO

S la

rmce

ntra

ler i

Väs

tsve

rige

och

ett

flerta

l Milj

ö oc

h H

älso

vård

sför

valtn

inga

r kon

takt

ades

. D

etta

för a

tt m

an sk

ulle

få g

öra

mät

ning

ar p

å rik

tiga

tippb

ränd

er.

Und

ersö

knin

gen

har o

mfa

ttat m

ätni

ng

på e

n dj

upbr

and

på M

ånse

ryds

tippe

n på

Oru

st i

febr

uari

1992

sam

t tre

yt

brän

der p

å So

back

en u

tanf

ör B

orås

.

På g

rund

av

att y

tbrä

nder

släc

ks g

ansk

a om

gåen

de, f

ick

man

anl

ägga

de

tre

brän

dern

a på

Sob

acke

n.

Emis

sion

spro

vtag

ning

gjo

rdes

bl.a

. m

ed e

n po

rtabe

l mas

t på

en h

öjd

ovan

m

ark

av c

a 5

m. M

aste

n pl

acer

ades

ca

15-2

5 m

från

bra

ndhä

rden

.

CO

bens

en, t

oule

n, x

ylen

, tri

met

ylbe

nsen

, et

ylbe

nsen

NO

2, N

O

HC

l

H2S

HC

N

Cl 2

Hg

karb

onyl

sulfi

d (C

OS)

dim

etyl

sulfi

d (D

MS)

dim

etyl

disu

lfid

(DM

DS)

klor

bens

ener

Mät

resu

ltate

n vi

sar a

tt em

issi

onen

av

de

flest

a äm

nen

från

ytb

ränd

er ä

r bet

ydlig

t st

örre

, båd

e rä

knat

som

hal

t och

per

ton

sopo

r, än

em

issi

onen

från

dju

pbra

nden

.

En d

jupb

rand

påg

år so

m re

gel b

etyd

ligt

läng

re o

ch st

örre

män

gd so

por b

rinne

r, va

rför

den

tota

la e

mis

sion

en fr

ån e

n dj

upbr

and

kan

över

stig

a em

issi

onen

från

en

ytbr

and.

De

högs

ta h

alte

rna

i arb

etsm

iljön

före

kom

vi

d yt

bran

den.

Exp

oner

inge

n fö

r dio

xine

r be

döm

s då

vara

så k

rafti

g at

t sk

ydds

utru

stni

ng i

form

av

tryck

lufts

mas

k kr

ävs.

Hal

tern

a av

övr

iga

ämne

n i a

rbet

smilj

ön,

inkl

usiv

e di

oxin

er v

id d

jupb

rand

, öv

ersk

rider

ej s

ina

grän

svär

den.

Man

har

äve

n ko

mm

it fr

am ti

ll em

issi

onen

av

olik

a äm

nen

per t

on so

por,

för d

et tv

å ol

ika

type

rna

av b

ränd

er.

Brä

nder

på

avfa

llsup

plag

. Mät

ning

ar

av lu

ftför

oren

inga

r I a

rbet

smilj

ön

och

emis

sion

er ti

ll de

n yt

tre m

iljön

i sa

mba

nd m

ed sl

äckn

ing

av

tippb

ränd

er.

Kje

ll Pe

tters

son,

Cur

t-Åke

Bos

tröm

oc

h A

nn-B

eth

Ant

onss

on

IVL-

rapp

ort (

1996

) B 1

211

38

Vid

dju

pbra

nden

tog

man

äve

n pr

over

i s.k

. tip

phål

.

Arb

etsm

iljöp

rovt

agni

ngar

gjo

rdes

i en

gr

ävm

aski

nshy

tt.

diox

iner

PCB

PBD

F, P

BD

E

PAH

Rap

porte

n de

finie

rar ä

ven

djup

bran

d oc

h yt

bran

d oc

h va

d so

m in

itier

ar d

essa

.

INN

EHÅ

LL

REF

EREN

S

Ett s

ätt a

tt up

pska

tta m

ängd

en

gasf

orm

iga,

flyk

tiga

emis

sion

er

från

en

area

med

uts

läpp

skäl

lor.

Fiel

d Ev

alua

tion

of a

Met

hod

for

Estim

atin

g G

aseo

us F

luxe

s fro

m

Are

a So

urce

s Usi

ng O

pen-

Path

Fo

urie

r Tra

nsfo

rm In

frar

ed.

Ram

A. H

ashm

onay

, Dav

id F

. N

atsc

hke,

Kei

th W

agon

er, D

. B

ruce

Har

ris o

ch M

icha

el G

. Yos

t.

Envi

ronm

enta

l Sci

ence

and

Te

chno

logy

200

1, 3

5, 2

309-

2313

39

Sam

man

stäl

lnin

gar

INN

EHÅ

LL

MET

OD

R

ESU

LTA

T R

EFER

ENS

Publ

ikat

ione

n är

en

sam

man

fatta

nde

redo

göre

lse

för d

epon

ibrä

nder

i U

SA.

Red

ogör

else

n be

hand

lar

egen

skap

er h

os d

epon

ier,

hur

depo

nier

regl

eras

, olik

a ty

per

av d

epon

ibrä

nder

, hur

man

sk

all g

å til

l väg

a fö

r att

släc

ka

en d

epon

ibra

nd, f

öreb

ygga

nde

åtgä

rder

, sta

tistik

om

brä

nder

na

sam

t exe

mpe

l på

verk

liga

brän

der.

Dat

a på

hur

mån

ga d

epon

ier

det f

anns

i U

SA o

ch h

ur d

essa

re

gler

as h

ämta

des f

rån

EPA

.

Stat

istik

på

depo

nibr

ände

r hä

mta

des f

rån

Nat

iona

l Fire

In

cide

nt R

epor

ting

Syst

em

(NFI

RS)

.

Tekn

isk

info

rmat

ion

om

egen

skap

erna

hos

en

depo

nibr

and

häm

tade

s hos

m

ånga

olik

a kä

llor t

.ex.

lä

robö

cker

om

brä

nder

och

in

tern

atio

nella

stud

ier.

Illeg

al d

epon

erin

g är

ett

stor

t pro

blem

, då

man

vid

bra

nd in

te k

an k

ontro

llera

om

det

fin

ns k

emik

alie

r, el

ler v

ilka

type

r av

kem

ikal

ier d

et fi

nns i

avf

alle

t.

Dep

onib

ränd

er h

ar o

ckså

svår

ighe

ten

att d

e m

åste

han

tera

s på

ett a

nnat

sätt

än v

anlig

a st

rukt

urbr

ände

r.

Ned

lagd

a, ö

vertä

ckta

dep

onie

r är o

ckså

ett

prob

lem

, efte

rsom

de

forts

ätte

r att

avge

m

etan

och

and

ra g

aser

, lån

gt e

fter

nedl

ägga

ndet

. Ska

ll m

an b

ygga

på

nedl

agda

de

poni

er m

åste

vid

ta å

tgär

der f

ör a

tt tä

ckla

gret

inte

skad

as.

Sam

arbe

te m

ella

n al

lmän

hete

n,

hand

hava

rna

av d

epon

ianl

äggn

inga

r och

br

andm

yndi

ghet

en k

an le

da ti

ll at

t ant

alet

br

ände

r min

skar

och

på

så sä

tt ka

n al

lmän

hete

n, m

iljön

skyd

das.

Land

fill f

ires;

thei

r mag

nitu

de

char

acte

ristic

s and

miti

gatio

n,

May

200

2/FA

-225

för F

EMA

40

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

FRÅ

GES

TÄLL

NIN

GA

RR

ESU

LTA

T R

EFER

ENS

Förf

atta

rna

utvä

rder

ar e

n tid

igar

e ge

nom

förd

en

kätu

nder

sökn

ing

rikta

d til

l lan

dets

sam

tliga

rä

ddni

ngst

jäns

ter o

ch

huvu

dmän

för

avfa

llsup

plag

.

Ant

al b

ränd

er

Bra

ndty

p

Bra

ndor

sake

r

Om

utv

inni

ng a

v de

poni

gas s

ker

Vad

som

brin

ner

När

det

brin

ner

Bra

ndfr

ekve

ns

Öve

rvak

ning

Släc

knin

g

1988

/99

före

kom

det

384

brä

nder

vid

127

avf

alls

uppl

ag.

Ant

alet

brä

nder

som

iden

tifie

rats

som

dju

pbra

nd u

tgör

23

%. D

e al

lra fl

esta

brä

nder

na h

ar v

arit

lätta

att

släc

ka.

Med

elsl

äckn

ings

tiden

för b

ränd

erna

som

bet

eckn

ats s

om

ytbr

and

var n

io ti

mm

ar. M

otsv

aran

de ti

der f

ör d

jupb

rand

är

4,5

dyg

n.

I de

allra

fles

ta b

ränd

er ä

r bra

ndor

sake

n ok

änd.

Brä

nder

na ä

r fär

re u

nder

vin

tern

öve

r hel

a la

ndet

.

Brä

nder

na u

ppst

år v

anlig

en i

det s

om n

ylig

en la

gts p

å up

plag

et. D

et d

omin

eran

de a

ntal

et b

ränd

er u

ppst

år i

färs

kt

indu

stri-

och

byg

gavf

all i

en

del a

v av

falls

uppl

aget

som

än

nu in

te b

livit

orde

ntlig

t öve

rtäck

t.

Rap

porte

n be

skriv

er o

ckså

öve

rvak

ning

, slä

ckni

ng o

ch

kort

vilk

en m

iljöp

åver

kan

brän

dern

a ka

n ha

.

Brä

nder

na b

idra

r med

3-4

gån

ger s

törr

e di

oxin

toxi

cite

t i

milj

ön ä

n de

n sa

mla

de a

vfal

lsfö

rbrä

nnin

gen.

Dio

xine

rna

och

dibe

nzof

uran

erna

ger

upp

hov

till 3

0g T

CD

D-

ekvi

vale

nter

per

år.

Rap

porte

n be

skriv

er o

ckså

möj

liga

åtgä

rder

.

Brä

nder

på

avfa

llsup

plag

.

Jan

Ber

gströ

m o

ch B

engt

Bjö

rner

Nat

urvå

rdsv

erke

ts ra

ppor

t 432

0 (1

994)

41

MET

OD

OC

H S

YFT

E R

ES

ULT

AT

R

EFER

ENSE

R

Syfte

t med

rapp

orte

n är

att

sam

man

fatta

dat

a so

m fi

nns p

å em

issi

oner

av

toxi

ska

ämne

n fr

ån o

kont

rolle

rade

brä

nder

i ol

ika

mat

eria

l, fö

r att

kunn

a se

sam

band

mel

lan

källo

r och

di

skut

era

met

oder

för a

tt up

pska

tta

emis

sion

er.

Rap

porte

n sy

ftar o

ckså

till

att j

ämfö

ra

mas

san

toxi

sk su

bsta

ns p

er k

g fö

rbrä

nt

mat

eria

l, m

ella

n ol

ika

type

r av

brän

sle.

En li

ttera

turs

tudi

e gj

orde

s med

hjä

lp a

v sö

knin

gar p

å da

tor f

ör a

tt hi

tta a

rtikl

ar so

m

beha

ndla

de u

tslä

pp a

v to

xisk

a äm

nen

från

�o

pen

burn

ing�

. Sök

ning

en g

jord

es p

å

�EPA

: s In

form

atio

n C

ente

r at R

esea

rch

Tria

ngle

Par

k�, N

C fö

r att

kunn

a sö

ka

igen

om fl

era

data

base

r och

pro

duce

ra e

n lis

ta p

å pu

blik

atio

ner a

v ar

tikla

r frå

n te

knis

ka ti

dskr

ifter

, kon

fere

nser

och

ra

ppor

ter f

rån

myn

digh

eter

.

Litte

ratu

rsök

ning

en g

jord

es p

å ar

tikla

r som

pu

blic

erat

s frå

n 19

87 fr

am ti

ll id

ag.

Sökn

inge

n gj

orde

s på

data

base

rna

CA

B

Den

män

gd d

ata

som

fann

s på

emis

sion

er fr

ån d

e ol

ika

brän

slen

a oc

h vi

lka

subs

tans

er m

ätni

ngar

gj

orts

på,

var

iera

de m

ycke

t.

Ett f

lerta

l obs

erva

tione

r gjo

rdes

:

Bio

mas

sa e

mitt

erad

e ge

nere

llt m

indr

e V

OC

, SV

OC

och

PA

H ä

n an

tropo

gena

käl

lor,

per k

g fö

rbrä

nt m

ater

ial

Råo

lja o

ch d

iese

l pro

duce

rade

sign

ifika

nta

män

gder

PA

H i

jäm

före

lse

med

and

ra b

räns

len.

PA

H e

mis

sion

erna

var

som

hög

st n

är p

olym

erer

fö

rbrä

ndes

.

Bas

erat

på

en b

egrä

nsad

dat

amän

gd, s

å va

riera

de

PCD

D/F

em

issi

oner

na m

ycke

t frå

n kä

lla ti

ll kä

lla

och

man

kun

de ä

ven

se e

n si

gnifi

kant

skill

nad

vid

olik

a m

ättil

lfälle

n på

sam

ma

typ

av k

älla

. Det

ta

bero

r san

nolik

t på

en ra

d ol

ika

fakt

orer

; brä

nsle

ts

sam

man

sättn

ing,

vär

mev

ärde

, den

site

t, sy

rgas

trans

port

och

föru

tsät

tnin

gar v

id

förb

änni

ngst

illfä

llet.

Det

finn

s fle

ra k

unsk

apsg

lapp

för o

lika

type

r av

brän

der s

om k

an tä

nkas

ors

aka

bety

dand

e em

issi

oner

av

toxi

ska

ämne

n, so

m b

orde

fylla

s

Emis

sion

s of o

rgan

ic a

ir to

xics

from

ope

n bu

rnin

g:

a co

mpr

ehen

sive

revi

ew

Paul

M. L

emie

ux, C

hris

toph

er C

. Lut

es, D

awn

A.

Sant

oian

ni

För N

atio

nal R

isk

Man

agem

ent R

esea

rch

Labo

rato

ry, A

ir Po

llutio

n Pr

even

tion

and

Con

trol

Div

isio

n, O

ffic

e of

Res

earc

h an

d D

evel

opm

ent,

EPA

.

Prog

ress

in E

nerg

y an

d C

ombu

stio

n Sc

ienc

e, 2

003.

42

Abs

tract

s, En

ergy

Sci

ence

and

tech

nolo

gy,

Envi

ronm

enta

l Bib

liogr

aphy

, Gen

eral

Sc

ienc

e A

bstra

cts,

NTI

S, E

I Eng

inee

ring

och

Envi

ronm

ent a

nd P

ubSc

i.

med

hjä

lp a

v m

er fo

rskn

ing

på o

mrå

det t

.ex.

skog

s-, d

epon

i- oc

h fo

rdon

sbrä

nder

.

43

Exp

erim

ent o

ch m

ätni

ngar

på

rela

tera

de a

vfal

lssl

ag

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Förb

ränn

ings

test

er g

jord

es p

å tv

å ty

per a

v gl

asfib

erm

ater

ial (

repr

esen

tera

r båt

- och

by

ggna

dsm

ater

ial).

Test

et g

jord

es i

EPA

: s O

pen

Bur

ning

Si

mul

atio

n Fa

cilit

y, e

n by

ggna

d på

2,7

x 3

,4 m

, ut

rust

ad m

ed e

n pl

attfo

rmsv

åg, l

uftre

glag

e oc

h pr

ovta

gnin

gsin

stru

men

t.

I tes

tet m

ed b

åtm

ater

iale

t för

brän

des 8

-10

kg/te

st.

Mat

eria

let t

ände

s med

hjä

lp a

v en

pro

panl

åga.

Fö

r att

få d

en m

ängd

pro

v m

an v

ille

ha, f

ylld

es

mat

eria

let p

å tre

gån

ger p

er te

st.

Förs

ök a

tt gö

ra te

ster

på

likna

nde

sätt

för

bygg

nads

mat

eria

let m

issl

ycka

des p

å gr

und

av

män

gden

flam

skyd

dsm

edel

det

inne

höll.

Där

för

unde

rhöl

l man

förb

ränn

inge

n m

ed e

n ko

nsta

nt

prop

anlå

ga.

Män

gden

som

förb

ränd

es a

v de

tta m

ater

ial v

ar

Inne

håll

från

bör

jan

i m

ater

iale

n

CO

CO

2

PAH

THC

(tot

alko

lvät

en)

VO

Cer

SVO

Cer

Met

alle

r

Tem

pera

tur

Expe

rimen

tet p

rodu

cera

de

data

för m

ånga

olik

a at

mos

färis

ka fö

rore

ning

ar.

Sign

ifika

nta

utsl

äpp

av fl

era

föro

reni

ngar

obs

erve

rade

s;

arse

nik,

ben

zen,

be

nzo(

a)py

ren,

kol

diox

id,

dibe

nzof

uran

, bly

, naf

tale

n,

parti

klar

, fen

oler

, sty

ren

och

toul

en.

Byg

gnad

smat

eria

let g

av st

örre

em

issi

oner

än

båtm

ater

iale

t.

Cha

ract

eriz

atio

n of

Air

Emis

sion

s fro

m

Sim

ulat

ed O

pen

Com

bust

ion

of F

iber

glas

s M

ater

ials

.

Chr

isto

pher

C. L

utes

och

Jeff

rey

v. R

yan

Uni

ted

Stat

es E

nviro

nmen

tal P

rote

ctio

n A

genc

y, R

esea

rch

and

Dev

elop

men

t. EP

A/6

00/S

R-9

3/23

9 M

arch

199

4.

44

4-6

kg/te

st. H

är g

jord

e m

an tv

å på

fylln

inga

r.

Ana

lyse

rna

gjor

des m

ed h

jälp

av

gask

rom

atog

rafi/

mas

spek

trom

etri.

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

För a

tt si

mul

era

de fö

rhål

land

en

där d

et fö

reko

mm

er b

ränd

er i

jord

bruk

s- o

ch sk

ogsb

ruks

avfa

ll,

bygg

des e

n st

or v

indt

unne

l där

m

an k

unde

utfö

ra

förb

ränn

ings

test

er.

Med

hjä

lp a

v vi

ndtu

nnel

n ku

nde

man

kon

trolle

ra v

aria

bler

för

bran

den,

så so

m ty

p av

brä

nsle

, fu

ktig

hete

n ho

s brä

nsle

t, br

änsl

estru

ktur

, till

sättn

inge

n av

ny

tt br

änsl

e oc

h vi

ndha

stig

het.

Rök

gase

rna

leds

bor

t i e

tt up

psam

lings

rör o

ch te

ster

kun

de

göra

s på

parti

klar

, CO

, kol

väte

n,

NO

X, S

O2 o

ch a

ndra

flyk

tiga

ämne

n.

Brä

nsle

förb

rukn

ing

Vär

mev

ärde

Tem

pera

tur

Parti

klar

CO

CO

2

NO

2

NO

SO2

CH

4

C2H

2

C2H

4

Rep

eter

barh

eten

i te

ster

na v

ar b

ra, m

ed

avse

ende

på

bran

dens

utv

eckl

ing

och

emis

sion

sdat

a. R

esul

tate

n va

r ock

så

jäm

förb

ara

med

tidi

gare

fält-

och

la

bora

torie

expe

rimen

t, un

dant

aget

N

OX- o

ch S

O2-

konc

entra

tione

r.

Ytte

rliga

re te

ster

krä

vs fö

r att

få fr

am

det b

ästa

sätte

t att

kom

ma

fram

till

repr

esen

tativ

a em

issi

onsd

ata.

Efte

rsom

förh

ålla

nden

a fö

r bra

nden

kan

va

riera

s och

end

ast t

vå te

ster

utfö

rdes

, be

hövs

ytte

rliga

re te

ster

för a

tt se

hur

br

ande

ns b

etee

nde

ändr

as v

id ä

ndra

de

förh

ålla

nden

.

Dev

elop

men

t of T

est P

roce

dure

s to

Det

erm

ine

Emis

sion

s fro

m O

pen

Bur

ning

of A

gric

ultu

ral

and

Fore

stry

Was

tes.

Bry

an M

. Jen

kins

, Dan

iel P

.Y. C

hang

, Otto

G.

Raa

be

För C

alifo

rnia

Air

Res

ourc

es B

oard

. Con

tract

N

o. A

5-12

6-32

, Jan

uary

199

0

Kom

men

tar:

Tota

lt är

rapp

orte

n 10

7 si

dor.

Jag

har b

ara

tryck

t ut

abst

ract

, tab

le o

f con

tent

s sam

t sum

mar

y an

d co

nclu

sion

s. Fi

nner

ni r

appo

rten

rele

vant

och

vi

ll hä

mta

den

finn

s den

som

Pdf

på

ww

w.a

rb.c

a.go

v/re

sear

ch/a

bstra

cts/

a5-1

26-

32.h

tm

45

Gol

vet i

tunn

eln

kund

e oc

kså

blöt

as n

er fö

r att

sim

uler

a jo

rdfö

rhål

land

en u

nder

bra

nden

.

För a

tt ut

värd

era

sim

ulat

orn

gjor

des t

vå e

xper

imen

t på

�ric

e st

raw

�, u

nder

lika

förh

ålla

nden

.

C2H

6

C6H

6

GEN

OM

FÖR

AN

DE

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

En li

ttera

turs

tudi

e ha

r gjo

rts p

å va

d so

m ä

r pub

licer

at o

m b

ränd

er i

hus

och

emis

sion

er fr

ån tr

ä oc

h PV

C.

Det

upp

skat

tas a

tt trä

et i

ett h

us v

äger

i ge

nom

snitt

210

00 k

g oc

h PV

C i

geno

msn

itt 1

80 k

g.

Test

er d

är e

mis

sion

sfak

tore

r upp

mät

ts ä

r int

e di

rekt

jäm

förb

ara.

O

ftast

test

as fö

rbrä

nnin

g av

PV

C i

liten

skal

a un

der r

elat

ivt

dålig

a fö

rbrä

nnin

gsfö

rhål

land

en, m

edan

trä

ofta

test

as i

stör

re

skal

a i b

etyd

ligt b

ättre

förh

ålla

nden

.

Uts

läpp

en a

v PC

DD

/F fr

ån tr

ä oc

h PV

C i

denn

a ty

p av

brä

nder

up

pska

ttas v

ara

rela

tivt l

ika

(sto

rleks

ordn

inge

n 1g

/år)

och

ge

ett

litet

bid

rag

till d

e to

tala

PC

DD

/F- u

tslä

ppen

i U

SA.

The

rela

tive

cont

ribut

ion

of w

ood

and

poly

(vin

yl c

hlor

ide)

to e

mis

sion

s of P

CD

D

and

PCD

F fr

om h

ouse

fire

s.

Will

iam

F. C

arro

l Jr.

Che

mos

pher

e 45

(200

1) 1

173-

1180

.

46

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Arti

keln

utg

år fr

ån sa

mm

a ex

perim

ent s

om �

Phys

ical

, bi

olog

ical

and

che

mic

al

proc

esse

s dur

ing

stor

age

and

spon

tane

ous c

ombu

stio

n of

w

aste

fuel

� av

Will

iam

Hog

land

oc

h M

arci

a M

arqu

es, m

en

beha

ndla

r end

ast

indu

stria

vfal

let.

Tem

pera

tur

O2

CO

2

CH

4

Inne

håll

i slä

ckva

tten

anal

yser

ades

ock

så

Res

ulta

ten

är sa

mm

a so

m i

�Phy

sica

l, bi

olog

ical

and

ch

emic

al p

roce

sses

dur

ing

stor

age

and

spon

tane

ous

com

bust

ion

of w

aste

fuel

�,

men

går

mer

det

alje

rat i

n på

in

dust

riavf

alle

t.

Arti

keln

inne

hålle

r des

suto

m

mer

dia

gram

med

tem

pera

tur,

fukt

ighe

t och

höj

d på

av

falls

höge

n.

Phys

ical

, bio

logi

cal a

nd c

hem

ical

eff

ects

of

unso

rted

frac

tions

of i

ndus

trial

solid

was

te in

w

aste

fuel

stor

age

Will

iam

Hog

land

, Tor

leif

Bra

mry

d oc

h In

grid

Pe

rsso

n.

Was

te M

anag

emen

t and

Res

earc

h (1

996)

14,

197

-21

0

EXPE

RIM

ENTD

ESIG

N

MÄ

TPA

RA

MET

RA

R

RES

ULT

AT

REF

EREN

S

Mät

ning

arna

är g

jord

a i T

aiw

an v

id

met

alls

krot

uppl

aget

Wen

li.

Man

mis

stän

ker a

tt lu

ftuts

läpp

från

up

plag

av

met

alls

krot

förm

odlig

en

inne

hålle

r hög

a ko

ncen

tratio

ner a

v PA

H, p

å gr

und

av h

ög h

alt a

v or

enhe

ter

och

plas

trest

er i

met

alls

krot

et.

Prov

er sa

mla

des i

n sa

mtid

igt v

id fe

m

Tota

l PA

H-k

onc.

Kon

c. e

nski

lda

PAH

er

PAH

-kon

cent

ratio

nern

a på

pla

tser

na

inom

bra

ndom

råde

t var

sign

ifika

nt

högr

e än

de

andr

a.

Plat

ser u

tanf

ör o

mrå

det,

men

som

låg

i vid

riktn

inge

n ha

de h

ögre

ko

ncen

tratio

ner P

AH

än

de a

ndra

pl

atse

rna

utan

för o

mrå

det.

Kon

cent

ratio

nen

av P

AH

vid

Effe

cts o

f ope

n-ai

r bur

ning

of m

etal

scra

p on

am

bien

t pol

ycyc

lic a

rom

atic

hy

droc

arbo

n co

ncen

tratio

ns.

Jiun

-Hor

ng T

sai,

Ben

g-H

wa

Peng

, Sho

ou-

Tarn

g Li

n oc

h D

ing-

Zang

Lee

The

Scie

nce

of th

e To

tal E

nviro

nmen

t 16

4(19

95) 9

-17

47

olik

a pl

aste

r för

att

jäm

föra

eff

ekte

rna

av o

kont

rolle

rad

förb

ränn

ing

av

met

alls

krot

, på

PAH

-kon

cent

ratio

nen.

Två

plat

ser l

åg p

å ut

släp

pskä

llan

och

två

stra

x i n

ärhe

ten.

Två

pla

tser

låg

en b

it bo

rt (1

,5 o

ch 2

,5 k

m) f

rån

källa

n.

Prov

er to

gs d

aglig

en, m

ella

n fe

brua

ri oc

h de

cem

ber 1

992.

utsl

äpps

källa

n va

r lik

a hö

g so

m

konc

entra

tione

n i d

en n

ärlig

gand

e st

aden

Tai

pei,

där d

e hö

ga

konc

entra

tione

rna

bero

r på

bila

vgas

er.

Parti

kelb

unde

t PA

H fr

ån

förb

ränn

inge

n vi

sade

sig

vara

myc

ket

mut

agen

a. S

luts

atse

n bl

ev a

tt de

nna

type

n av

uts

läpp

har

stor

påv

erka

n på

hä

lsa,

milj

ö oc

h lu

ftkva

litet

48

49

7. Bilaga B: Relevanta sidor på Internet

Hemsidor

EPA Motsvarigheten till Naturvårdsverket i USA

http://www.epa.gov

Environment Canada En liknande sida för Kanada

http://www.ec.gc.ca

FEMA Motsvarigheten till räddningsverket i USA

http://www.fema.gov

NOVEM Netherlands Agency for Energy and the Environment

http://www.novem.org/

VROM Netherlands ministry of spatial planning, housing and the environment

http://www.vrom.nl/international/

Sidor från referenslistan till emissions of organic air tixics from open burning a comprehensive review av P.M. Lemieux m.fl.

Technology Transfer Network Air Toxics Website Här finns alla giftiga luftföroreningar listade, enl. EPA.

http://www.epa.gov/ttn/atw/188polls.html

Technology Transfer Network Clearinghouse for Inventories & Emission Factors Emission Inventory Improvement Program. Här finns råd om hur man mäter emissioner från olika typer av anläggningar.

http://www.epa.gov/ttn/chief/eiip/techreport/index.html

50

Fire in the United States En statistisk översikt om bränder i stort i USA. Översikten sträcker sig från 1989-1998. http://www.usfa.fema.gov/downloads/pdf/publications/fius12th.pdf

National Interagency Coordination Center Här kan man också leta upp brandstatistik.

http://www.nifc.gov/news/nicc.html

California air Resources Board Här finns referens nr 40 att hämta i fulltext.

http://www.arb.ca.gov/research/abstracts/a5-126-32.htm Sidor från referenslistan till �Landfill fires their magnitude, characteristics and mitigation�

National Fire incident reporting system (NFIRS) http://www.nfirs.fema.gov/

Landfill fire.com Information om tippbränder I USA. http://www.landfillfire.com/delta1.html Övrigt

Här finns Evaluation of Emissions from the Open Burning of Household Waste in Barrels - Volume I. Technical Report (EPA-600/R-97-134a) och Evaluation of Emissions from the Open Burning of Household Waste in Barrels - Volume 2. Appendices A-G (EPA-600/R-97-134b) av Paul M. Lemieux att hämta.

http://www.epa.gov/ttn/catc/products.html

Här finns Development of Test Procedures to Determine Emissions from Open Burning of Agricultural and Forestry Wastes,.av Bryan M. Jenkins, Daniel P.Y. Chang och Otto G. Raabe, att hämta.

www.arb.ca.gov/research/abstracts/a5-126-32.htm

2004 Räddningsverket, KarlstadAvdelningen för olycksförebyggande verksamhetISBN 91-7253-248-3

Beställningsnummer P21-455/042004 års utgåva

Denna rapport ingår i Räddningsverkets serie av forsknings- och utvecklingsrapporter.I serien ingår rapporter skrivna av såväl externa författare som av verkets anställda.Rapporterna kan vara kunskapssammanställningar, idéskrifter eller av karaktären tillämpad forskning.Rapporten redovisar inte alltid Räddningsverkets ståndpunkt i innehåll och förslag.

Emissioner av toxiska ämneni samband med brand i avfall

– En litteratursammanställning

Räddningsverket, 651 80 KarlstadTelefon 054-13 50 00, fax 054-13 56 00. www.srv.se

Beställningsnummer P21-455/04. Fax 054-13 56 05ISBN 91-7253-248-3

FoU-rapport