Skolelever bygger modeller av framtiden, i tävlingen Future City. sidan 12

Björnen var ett av de 700 djur som orsakade elavbrott under 2011. sidan 10 sidan 8

Elbranschen skänker

solelslampor till Afrika

En tidning Från ditt lokAlA ElFörEtAg. nummEr 1:2013 årgång 67

»Vindkraften slår nytt rekord inom EU«

framtid Elavbrott

Ny ljusdesign | Bilen går som på räls | Smart Grid Gotland modernt elnät

nummEr 1:2013 årgång 67

det energirika vasaloppetdet energirika vasaloppetElektricitet viktig service för laddade skidåkareElektricitet viktig service för laddade skidåkare

Tidningen elTidningen el

Elektricitet viktig service för laddade skidåkare

Tidningen elnummEr 1:2013 årgång 67En tidning Från ditt lokAlA ElFörEtAg.

2 nummEr 1:2013

Solenergi ska ge bränsle

Vinnare i mellanklassen: Samsung UE40EH5000W.

Foto

n:

iSto

Ck

ph

oto

Energimyndigheten satsar 108 miljoner kronor till sex forskningsprojekt. Det handlar om forskning om el och bränsle från solenergi.

SolEnErgi I fem av forsknings­projekten som Energi­

myndigheten nu beviljar stöd till utvecklas teknik för nya typer av solceller. Fungerande solceller finns redan i dag men nu handlar det om att få fram celler som är billigare, mer flexibla eller mer effektiva – vilket skulle öka användningen.

I det sjätte projektet som får stöd handlar det om att omvandla solenergi till bränsle, till exempel vätgas. Apparater som omvand­lar solenergi till bränsle finns ännu inte på marknaden, men Energimyndigheten hoppas att finansieringen av forskning gör att man kommer närmare detta mål.

Total elproduktion, vindkraft och export slog förra året rekord. Dessutom var elpriset relativt lågt.

SvEnSk El Nettoexporten på 20 TWh el under 2012 inne­

bär ett nytt rekord för Sverige. Det är det högsta värdet någonsin och ska jämföras med den totala elproduktionen i Sverige som 2012 hamnade på cirka 161 TWh, också det ett rekord. Danmark har som jämförelse en årlig elanvändning på runt 35 TWh.

REkoRDEn bERoR HUVUDSakligEn på den stora produktionen av vattenkraft, som är en följd av den goda tillgången på vatten under hela året. Även kärnkraften har gått bättre än på senare år.

Vattenkraften nådde knappt 78 TWh i årsproduktion, jämfört med dryga 65 som är medelvärdet. Kärnkraftens produktion under 2012 steg till knappt 61 TWh mot 58 2011.

Vindkraften slog på nytt produktions­rekord. 2012 producerades drygt 7 TWh mot 6 föregående år.

El är en vara som handlas fritt som andra varor och som genererar intäkter till Sverige. I ekonomiska termer motsvarar exportöverskottet 2012 ett värde på fem till sex miljarder kronor.

FöRRa åRET HaDE Sverige inga längre perioder med kyla. Detta tillsammans med den goda tillgången på vattenkraft och internationell lågkonjunktur gav låga spotpriser på el. Det genomsnittliga sys­tempriset på Nord Pool Spot (där elpriser­na sätts) uppgick till drygt 27 öre/kWh. Det är en minskning med en tredjedel jämfört med 2011 och nästan en halvering jämfört med 2010.

Prisutvecklingen på den nordiska spot­börsen visar tydligt hur mycket tempera­turen betyder för det svenska och nordiska elpriset.

förEtagEn dåliga på EnErgiEffEktiviSEring

Trots ökande energikostnader struntar många företag i att effektivisera sin använd­ning av energi. Vart tredje industriföretag, med färre än femtio anställda, har inga energi­sparplaner. det visar intervjuer med nyckel­personer på 200 industriföretag med mellan 20 och 250 anställda.

i genomsnitt står energikostnaderna för en åttondel (12 procent) av företagens rörliga kostnader. det framgår av en enkätunder­sökning som är gjord av pFm research på uppdrag av miljöteknikföretaget pilum.

Ett exempel på en outnyttjad sparåtgärd är att återanvända spillvärme från produk­tionen i företaget, eller att koppla in över­skottet i fjärrvärmenätat.

ikEa SatSar Stort på vindkraftikea lägger totalt 13 miljarder kronor på förnyelsebar energi fram till 2015. Sats­ningar från och med 2009 tillbaka ingår i den summan, till exempel solpaneler på 81 byggnader och nio vindkraftverk i dalarna. Andra projekt är under uppstart, exempel­vis 30 snurror i glötesvålen i härjedalen. totalt ska ikea ha 126 vindkraftverk i fem länder 2015. ikea group ska också energi­effektiviseras med 20 procent.

Vätgas kan utvinnas av solenergi.

krEmatoriEt åtErvinnEr värmEkrematoriet i Helsingborg har börjat använda värmeenergin från ugnarna till att värma den egna anläggningen. det går så bra att krematoriet knappt behöver köpa någon fjärrvärme alls.

Elåret 2012 ett rekordår

nummEr 1:2013 3

Tidningen El produceras av Svensk Energi, bransch- och intresse organisation för landets elförsörjningsföretag.

chEfrEdaktör Lars Abelin, 08-610 06 30, tidningenel@svenskenergi.seanSvarig utgivarE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.seform The Factory of Design, www.thefactoryofdesign.seprojEktlEdarE Marie Wiklund, marie.wiklund@svenskenergi.seadminiStratör Jenny Åkerberg, jenny.akerberg@svenskenergi.setryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2012

Upplaga ca 300 000 ex. Tryckt på miljövänligt papper.

omSlagSfoto Vasaloppet.

Distribueras till dig via ditt lokala elföretag.

Energirikt sportandeDET HaR alDRig VaRiT akTUEllT för mig att göra En Svensk Klassiker. Cykla 300 km runt Vättern skrämmer mig mest, inte bara för sträckan och backarna utan mest för skräcken för att få ont i baken. Jag har nämligen inget bra sittfläsk. Simma 3 km i Västerdalälven i Vansbro skulle kunna funka, under förutsättning att jag får plaska medströms. 30 km löpning på Lidingö är uteslutet, min ortoped har för­bjudit mig att springa på grund av mina båda trasiga knän.

90 km i Vasa­loppsspåren skulle vara möjligt, efter­som jag redan från det jag kunde gå sat­tes på ett par träski­dor i den Norrlands­ort jag växte upp i. Men nio mil låter lite väl långt. Jag överlåter denna tävling till de över 15 000 energiska, energirika och beundransvärda skidlöparna som ställer upp.

Det gäller ju för idrottare och motionärer att fylla på sina energidepåer. Näringen är så att säga kroppens bränsle. Då gäller det ju att få i sig bland annat kolhydrater och protein. Just fylla på energidepån är jag faktiskt ganska bra på, men sedan gäller det ju att förbränna energin också. Det är jag nog tyvärr lite sämre på.

larS abElinChefredaktör

»Det gäller att fylla på sin energidepå, men också att förbränna energin…«

energilexikon1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1:50 kr och räcker för att driva en tV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme.

1 MWh (megawattimme)motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 mWh = 1 000 kWh.

1 gWh (gigawattimme)motsvarar ungefär elanvändningen för 40 elvärmda normal villor under ett år. 1 gWh = 1 000 000 kWh.

1 TWh (terawattimme)motsvarar ungefär den energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 tWh = 1 000 000 000 kWh.

ampereEnhet för strömstyrka. har beteckningen A.

EnergiEnergi kan varken produceras eller konsumeras utan endast övergå från en form till en annan. i vårt elsystem är vattnet i våra vattenkraftmagasin exempel på lagrad energi.

Effektden mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet.

W (Watt)Enhet för effekt. den inter nationella standar denheten är uppkallad efter James Watt (1783–1819), brittisk instrument makare och uppfinnare.

Wh (Wattimme)den energi som används då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme.

Foto

: iS

toC

kp

ho

to

4 nummEr 1:2013

vasaloppet – laddat med energi

tExt EWa knUTSSon Foto VaSaloppET

El VASAloppEt (Elkostnad 1,50 kr/kWh)

Vasaloppsarrangemanget (210 000 kWh) 315 000 krStörsta elanvändningen (cirka 60 %): Koka blåbärssoppa, värma energidryck och buljongAndra elanvändare (cirka 40 %): Elektronisk tidtagning, Vallamaskiner, Elljus Berga by och i Mora vid målgång (sena åkare)konstsnö på startplatsen i Berga by (200 000 kWh) 300 000 kr Totalt: 410 000 kWh 615 000 kr

El VAllE (Elkostnad 1,50 kr/kWh)

Vasaloppet, ca 7,7 kWh 11:55 krtåg Stockholm–mora t o r (0,07 kWh per km) 4 krBastu 1 timme 5:50 krdusch 10 minuter 6:50 krmikro, gröt 0:07 krkokplattor (boende) 1:50 krBrödrost 0:50 krkaffebryggare 0:30 krtorkskåp 1 tim 9 kW 13:50 krtV (Sportspegeln söndag 3 mars) 0:50 kr Totalt 45:52 kr

tExt EWa knUTSSon Foto VaSaloppET

bara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Mora i 2012 års Vasalopp var 2013 års lopp, det 89:e i ordningen, fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning för såväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa ”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.

bara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Mora i 2012 års Vasalopp var 2013 års lopp, det 89:e i ordningen, fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning för såväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa ”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.

bara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Mora i 2012 års Vasalopp var 2013 års lopp, det 89:e i ordningen, fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning för såväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa ”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.

bara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Mora i 2012 års Vasalopp var 2013 års lopp, det 89:e i ordningen, fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning för såväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa ”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.

bara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Mora i 2012 års Vasalopp var 2013 års lopp, det 89:e i ordningen, fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning för såväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa ”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.

tExt EWa knUTSSon Foto VaSaloppET

nummEr 1:2013 5

vasaloppet

VaSaloppET – nio Mil SkiDåkning som kräver att löparen laddat kroppen med energi och med jämna mellanrum fyller på energidepåerna. Men ett arrangemang som Vasaloppet kan inte genomföras utan el. Blåbärssoppa ska kokas, elektronisk tidtagning ska fungera, miljontals tv­tittare sitter framför 100 000­tals tv­apparater, och så vidare.

Det tänker inte Valle, vår åkare, på när han står på startfältet, men när han några dagar efter loppet summerar sitt livs utmaning hamnar hans ”slutnota” på drygt 20 000 kronor! En tröst kan då vara att hans andel av elanvändningen under Vasaloppsveckan landar på 7,7 kWh, det vill säga knappt 12 kronor.

Valle är 48 år, bosatt i en av Stockholms nordvästra förorter, och har åkt skidor se­dan han var liten. Snöfattiga vintrar brukar han åka på träningsläger med skidklub­ben och han har även investerat i ett par rullskidor för sommarträningen. Inför sin Vasaloppspremiär har Valle varit på två träningsläger, ett på våren och ett under senhösten. Väl investerade tusenlappar, tycker han.

VallE ocH DE anDRa i klUbbEn har hyrt ett boende i Mora med självhushåll. Åtta personer delar på boendekostnaderna. De bokade i god tid tågresa till Mora och transferbuss från Mora till Sälen.

Klockan 04.30 söndag morgon 3 mars har de laddat med energirik frukost och sit­ter på bussen. Eftersom Valle vill ha koll på alla detaljer har han bokat vallaservice. När han står på startfältet i Berga by känner han sig därför full av tillförsikt.

Längdskidåkning slukar energi. En skidmotionär måste ladda med rätt kost inför ett längre lopp och vara stark både i muskler och mentalt. Under loppet måste Valle fylla på med blåbärssoppa, kaffe, vat­ten, bullar, olika energiprodukter och annat som ”langas” för att kroppen ska klara belastningen.

I mål har Valle gått ner cirka 3 kilo i vikt. Dessutom har diskarna i ryggraden tryckts ihop och fotvalven trampats ner, vilket gör att Valle ”krympt” en del på längden!

Men han och de andra skidlöparna har också utvecklat energi. Så mycket faktiskt att (om den gick att ta hand om) det skulle räcka till att tända cirka 884 000 15 watts lågenergilampor eller cirka 2 miljoner led­lampor. Valle skulle ensam kunna tända cirka 126 led­lampor med den energi han utvecklar under loppet.

VAllES utlägg

Skidor, bidning och pjäxor; paketpris 3 500 krStavar 1 000 krSkidoverall 1 200 krhandskar 600 krunderställ + extrakläder 1 800 krSkidfodral 200 krValla + tillbehör 1 000 krVätskebälte 200 krEgen sportdryck, gel och energibars 300 krrullskidor 1 500 krhjälm (för rullskidåkningen) 300 krSkidglasögon 200 krCirka 130 mil bilresor till träningar (bensin 15 kr/l) 2 000 krträningsläger höst + vår 3 000 krAnmälan Vasaloppet, tidig anmälan 1 350 krtågresa t o r Stockholm–mora 600 krBoende 600 krmat, frukost+2 middagar 200 kr”Fickpengar” 600 krVallaservice 800 krtransferbuss mora–Sälen, webbpris 210 kr Totalt 20 360 kr

»

6 nummEr 1:20136

MEn nU STåR VallE DäR förväntansfull på startfältet. Han har lagt in sina värden i sin Ipod för att kunna se om han följer schemat för den planerade sluttiden på 6 timmar och 30 minuter. Även familjen kan följa Valle via appen för Vasaloppets elektroniska tidtagning.

Starten går, Valle kommer långsamt i gång. I startfållan blir det trångt och det gäller att hålla koll på utrustningen. Måtte inte en stav gå av eller en truga trampas sönder… Redan efter 3 kilometers åkning når Valle loppets högsta punkt.

Vid Smågan, Vasaloppets första kontroll, fyller han på med sportdryck för att klara sig till Mångsbodarna där det äntligen vankas ekologisk blåbärssoppa. Efter 24 kilometers åkning bör nämligen åkarna ladda kroppens energidepåer med bullar, buljong, vatten och den omtalade blåbärs­soppan.

Till RiSbERgSkonTRollEn koMMER Valle efter drygt 35 kilometer. Även här tar han sig tid att få energitillskott på väg mot nästa kontroll i Evertsberg, där drygt halva loppet är avklarat. Valle piggar upp sig med en kopp kaffe och den här­liga känslan av att det snart kommer en 7 kilometer lång utförslöpa. Han passerar sedan Oxberg vid gott mod. Nu är det ”bara” 28 kilometer kvar.

I Hökberg, 19 kilometer från mål, stan­nar många löpare till för att få skidorna vallade. Här kan man också få skavsår omplåstrade. Valle skidar vidare mot Eldris, 9 kilometer från mål, där han tar sista chansen att få lite mer blåbärssoppa (totalt har han nog druckit nära en liter under loppet), kaffe och en ”powerbar”.

Genom allt tätare åskådarled tar sig Valle mot målet i Mora. Benen är stumma, armarna bränner, men vissheten om att han snart genomfört sitt första Vasalopp ger honom nya krafter.

någRa TiMMaR EFTER loppET njuter Valle och de andra av en god middag som de själva lagat. Efter dusch, bastu och vila börjar de kunna njuta av sin prestation. Måndag morgon går tåget hem till Stock­holm. När Valle sedan tar sig tid att räkna igenom vad hans första Vasalopp kostat honom hamnar notan på drygt 20 000 kronor. För Valle var det säkert värt priset.

Det blir ju ett minne för livet.Det Valle oroat sig över något är att

hans deltagande i världens största skid­tävling inneburit stor miljöpåverkan. En del av tjusningen med skidåkningen är att komma ut i naturen och motionera utan allt för stor påverkan på miljön och utan att belasta energikontot för mycket, tycker Valle.

VaSaloppSSpåRET äR Dock sedan år 1994 är ett naturreservat vintertid och loppet har fått utmärkelsen Miljödiplome­rat arrangemang av organisationen Håll Sverige rent hela sju gånger. Genom att åka tåg och dela boende i självhushåll har åkarna också minimerat sin miljöpåverkan och elanvändning.

För att vara världens största skidar­rangemang, med över 60 000 åkare under veckan, slukar loppen under Vasalopps­veckan förvånansvärt lite el. Den totala

elanvändningen ligger på cirka 210 000 kWh. I det ingår driften av det digitala tidtagningssystemet, ström till strålkastare, vallningsmaskiner med mera – och förstås kokkärlen för blåbärssoppa och sportdryck som är de största elförbrukarna.

Dessutom tillverkas konstsnö för 300 000 kronor (200 000 kWh) för att underlaget på startplatsen i Berga by ska hålla för alla åkare. Delar man summan per deltagare (totalt cirka 60 000 under Vasalopps­veckan) betyder det att Valle använt el för knappt 12 kronor (cirka 7,7 kWh). Till det ska han lägga några tior för dusch, matlag­ning, tågresa och den särskilda vallaservi­cen han beställde.

Av de dryga 20 000 kronor som Valle lagt på sin Vasaloppspremiär har cirka 2 procent gått till elkostnader.

Källor: vasaloppet.se, vasaloppskansliet, IFK Mora

viSStE du att...

...det dricks totalt närmare

60 000 liter blåbästssoppa under

Vasaloppet?

längdskidåkning slukar energi. En skidmotionär måste ladda med rätt kost och vara stark både i muskler och mentalt.

»

nummEr 1:2013 77

över 1 000 lampor har den svenska elbranschen skänkt till fattiga delar av kenya. nu satsar elföretagen på att skänka ännu flera lampor till årets Earth Hour den 23 mars.

SolEl Branschorgani sationen Svensk Energi har uppmanat

de svenska elföretagen att skänka solenergi­lampor till fattiga delar av Afrika som saknar el. Lagom till jul hade 1 000 lampor skänkts, vilket var målet med uppropet ”Nu tändas tusen solelljus”.

– Det här är jättekul. Framför allt med tanke på att lamporna direkt ger stor på­verkan för skolbarnens studieresultat och hemma miljö. Solenergi är helt rätt teknik i de områden där lamporna delas ut och de kommer många till glädje, säger Svensk Energis el­ och samhällsanalytiker Helena Olssén.

laMpoRna påVERkaR cirka 5 000 män­niskors hälsa direkt eftersom de ersätter

eld ning av fotogen och ved inomhus. Tusen elevers studiemiljö och studieresultat för bättras. Lika många hushålls ekonomi för bättras väsentligt eftersom fotogen utgör en stor del av utgifterna.

Lamporna har solcellsplattor och delas ut via skolor och kliniker. De roteras runt så att flera får glädje av dem.

– Det är så stort intresse för lamporna och solcellsladdarna att flera väljer att köpa loss dem efter en tid. Det ger pengar till att köpa in nya lampor, en positiv spiral alltså. Lamporna levereras också med adaptrar för laddning av mobiltelefon, säger Helena Olssén.

SVEnSk EnERgi Vill likna processen med en elektrifiering underifrån som utgår från människornas direkta behov. Dess­utom sker det med en uthållig teknik utan utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Donationerna sker med hjälp av den svenska organisationen Givewatts, som delar ut lamporna på skolor och kliniker i

Kenya. Besök gärna www.givewatts.org och bidra, en lampa kostar 400 kronor. Inom elbranschen sätts nu nya mål för insam­lingen.

– inFöR åRETS Earth Hour i mars ska vi ha skänkt ännu fler lampor. Devisen blir då ”tänd där och släck här”. På så sätt tycker vi att Earth Hour får en helt annan innebörd. Inom elbranschen känner vi oss stolta över att el med solens hjälp kan ge så stora positiva effekter för så många skolbarn, säger Helena Olssén.

Elbranschen skänker lampor

Sollamporna skänks till fattiga delar av afrika.

EArth hourEarth Hour är en global manifesta­tion för klimatet som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien. idén är att människor över hela världen kan förenas i en enkel handling vid samma tid, tids­zon efter tidszon.

Syftet är att skicka en politisk signal till makthavare om att ta klimatförändrin­garna på allvar och därigenom uppmärk­samma och skapa ett engagemang i frågan. Earth hour är alltså egentligen inte en energisparkampanj.

2012 var svenskarna världsbäst på att släcka ljuset under klimatmanifestationen Earth hour. Enligt Sifo släckte 55 procent av Sveriges befolkning en timme.

Earth hour nådde också nytt globalt rekord förra året, med deltagare från 152 länder. Cirka 6 900 städer var med och släckte, vilket var en ökning med 30 procent mot föregående år.

årets Earth hour i Sverige är lördagen den 23 mars klockan 20.30–21.30.

8 nummEr 1:20138

på en testbana på arlanda pågår ett försök med elskena i vägen. Visionen är att man ska köra sin elbil långa sträckor utan att stanna för laddning.

– Vi har nu testat under vinterför-hållanden med gott resultat, säger gunnar asplund, VD och innovatören bakom projektet på företaget Elways.

Elbil Tänk er en bilbana, som man lekte med när man var

liten. Det är principen bakom elvägen. I ett uppfräst spår i asfalten placeras en el­skena som via en rörlig arm på bilen leder elektriciteten och matar ström till elbilen under färd. I teorin skulle elfordon klara hundratals mil på denna laddning.

Den här idén anses så intressant för det framtida elbilssamhället att Energimyn­digheten beviljat ett stöd på 9 miljoner kronor till Elways AB och testanlägg­ningen i närheten av Arlanda flygplats. I elvägsprojektet ingår även NCC Roads, Kung­liga Tekniska Högskolan och Arlandastad Holding AB.

– DETTa äR En innoVaTion som på sikt kan ge ett verkligt stort bidrag i arbetet med att bryta beroendet av fossila drivmedel till år 2030, säger Magnus Henke från Energi­myndigheten.

Vägtrafiken står för 44 pro­cent av koldioxidutsläppen i Sverige. Av dessa kommer en tredjedel från godstran­sporter och två tredjedelar från person­bilar. Men genom att lägga ned elskenor i asfalten kan man på sikt få bukt med utsläppen från fossila fordonsbränslen.

DET FinnS FlERa SäTT att mata ström till elbilar under färd. Elways förstudie har visat att konduktiv matning, det vill säga samma elteknik som i en leksaksbil­bana, är mest fördelaktigt. Det möjliggör storskalig ombyggnad av alla större vägar i Sverige.

– För att en sådan investering ska vara mödan värd måste elvägen kunna leda ström till både tunga lastbilar och person­bilar, säger innovatören Gunnar Asplund. Tekniken måste förstås vara pålitlig och investeringarna får inte bli för dyra. Kon­

duktiv matning uppfyller alla dessa krav.I maj förra året invigde infrastruktur­

minister Catharina Elmsäter Svärd bygg­starten vid den 200 meter långa testbanan genom att lägga ned första rälslängden på tre meter i ett uppfräst spår i asfalten. En av de största utmaningarna har varit att testa elskenan under vinterförhållanden.

– Det har dock gått bra, säger Gunnar Asplund. Vid första provet var det minus 14 grader och snö hade fallit under tö och sedan frusit, men det gick lätt att öppna upp spåret med en speciell snöplog som vi tagit fram.

TESTERna på aRlanDa-banan fortsätter under våren. Därefter hoppas man kunna starta ett större projekt med test på allmän väg med kommersiell trafik.

Gunnar Asplund och Elways räknar med att det skulle ta tio år

att bygga elskenor på alla stora vägar i Sve­rige till en kostnad av ungefär 80 miljarder kronor.

– Den kostnaden sparar samhället in på några år genom att bruka el i stället för fossila bränslen, säger Gunnar Asplund.

bilen går som på räls

principen är som en bilbana, som man lekte med när man var liten.

i ett uppfräst spår i asfalten finns en elskena som leder elen till elbilen under färd.

gunnar asplund

vindkraftEn Slår nytt rEkord inom EuEnligt den europeiska vindkraftsorganisa­tionen EWEA har den samlade kapaciteten för vindkraft i Eu för första gången passerat 100 gW. Elproduktionen motsvarar nu den från 39 kärnkraftverk.

EWEA publicerar samtidigt en lista över Europas tio största vindkraftsparker på land. Störst är en vindkraftspark i rumänien med 240 turbiner och en kapacitet på 600 mW.

Källa: Ny Teknik

världEnS StörSta vind-kraftSvingE i drifti höstas startade Siemens Wind power testet av världens största vindkraftsvinge till ett offshore­vindkraftverk. den har en spännvidd på 154 meter och är 75 meter lång.

Vindkraftverket på 6 mW producerar 25 mil­joner kWh ren energi, vilket är tillräckligt för att förse 6 000 hushåll med el. Serietillverkningen av 6 mW­turbinen med 154 meters diameter förväntas sätta standarden för den havsbase­rade vindkraftsindustrin.

– det nya vindkraftverket är en milstolpe i vindkraftstekniken, säger henrik Stiesdal, teknikchef på Siemens Wind power. Jämfört med våra första vindkraftverk på 30 kilowatt, som vi utvecklade för 30 år sedan, ger den nya turbinen över 500 gånger mer energi per år.

För framställning av rotorbladen använder Siemens en process där bladen tillverkas i en enda gjutning. En sådan vinge är upp till 20 procent lättare än blad gjorda med traditionella metoder.

Källa: www.vindkraftsnytt.se

på väg ut till havs.

nummEr 1:2013 9

nu i mars installeras de första smarta elmätarna på gotland. Det är första konkreta steget mot utvecklingen av ett av världens modernaste elnät: Smart grid gotland.

Smarta Elnät Den ökade produktionen av

förnyelsebar energi ställer höga krav på våra elnät.

I ett traditionellt elnät anpassas elpro­duktionen efter efterfrågan. Men vindkraft producerar el när det blåser, vilket inte alltid inträffar när elen behövs som bäst.

I stället kan användningen av el anpassas efter produktionen; du använder helt en­kelt elen när det blåser som mest och elen är som billigast.

Tankarna på smarta elnät har funnits länge. Och nu närmar vi oss en verklig­het där det är skarpt läge för dessa smarta elnät, som ska bidra till att ta oss ur be­roendet av fossila energikällor. Att införa ett smart elnät innebär att man tar ett helhetsgrepp på elsystemet, från det fysiska kraftnätet till elmarknaden: från producent till konsument.

Med hjälp av modern teknologi går det att integrera stora mängder förnyel­sebara energikällor i nätet. Det sker med bibehållen leveranskvalitet och på ett mer kostnadseffektivt sätt jämfört med konven­tionell teknik.

Det är detta som kallas Smart Grid. Eller

helt enkelt smarta elnät på ren svenska. Smarta elnät är ett hett forsk­ningsområde internatio­nellt och flera demon­strationsprojekt ligger i startgroparna världen runt.

Med detta nya energisystem kan du över­vaka din energianvändning dygnet runt och anpassa din konsumtion till elpriset. Du kan till exempel se till att varmvat­tenberedaren slås på automatiskt när det finns god tillgång på billig, förnybar el och att den slås av när elpriset stiger. Din elbil kan laddas just när det finns god tillgång på billig, förnybar el.

Det smarta elnätet gör det också möjligt för privatpersoner att sälja eventuell över­skottskraft från egenproducerad vind­ eller solkraft direkt till elnätet.

pRojEkTET SMaRT gRiD goTlanD star­tade i september 2012 och beräknas pågå till december 2015. Projektet handlar om att modernisera ett befintligt distributionsnät till ett smart elnät, som dessutom kan han­tera stora mängder el från vindkraft.

Smart Grid Gotland är uppdelat i tre del­projekt som har en gemensam utvecklings­plattform som ska förse delprojekten med tekniska installationer. De tre delprojekten är:• Vindkraftsintegration. Här är målet att öka utrymmet för vindkraftsproduktion

i det befintliga distributions­nätet. Man testar också olika

tekniska lösningar, som vidareutveckling av tekniken kring energilagring. Tanken är att använda sig av ett batterilager för att lagra el när tillgången på vindkraft är stor och den lagrade elen ska sedan användas för att parera toppar och dalar i efterfrågan.• Elkvalitet. Här testas olika lösningar för att förbättra elkvaliteten i landsbygdsnä­tet. Pilottester ska genomföras för att lösa distributionsproblem som kan finnas i samband med småskalig elproduktion och solceller.• Marknadstest. Målet är att ge slutkun­den möjligheter att sänka sina elkostnader genom att aktivt delta på elmarknaden. Elkunderna i marknadstestet ska få pris­signaler som indikerar när elpriset är lågt och när det är högt. Genom en smart energibox som installeras hos elkunderna blir det möjligt för elkunden att reglera sin förbrukning till elpriset.

TiDplanEn FöR SMaRT Grid Gotland ser ut så här:• Våren 2013: 3 000 smarta elmätare har beställts och installation av mätarna på­börjas nu i mars. De smarta mätarna mäter energi och skickar tillbaka information om elkvalitet och avbrott till nätägaren. • Hösten 2013: Solcellssystem installeras och startas. Marknadstestet – med 2 000 hushåll och 30 företag över hela Gotland – startar.

Varför har då just Gotland valts ut för det smarta elnätsprojektet? Skälen är flera. Dels finns mycket vindkraft på ön, dels är det geografiska området tillräckligt stort och begränsat för att ett fullskaligt projekt ska kunna genomföras.

Projektet Smart Grid Gotland utvecklas av det lokala energibolaget geab tillsam­mans med samarbetspartnerna Vattenfall, abb, Schneider Electric, Svenska kraft­nät och kth. Projektet delfinansieras av Energimyndigheten som gett 23 miljoner kronor i stöd.

Mer info: www.smartgridgotland.se

Smart grid gotland

nu är gotland inte bara känt för sina gutefår utan även för sin vindkraft.

illu

St

rAt

ion

: S

mA

rt

gr

id g

ot

lAn

d

10 nummEr 1:201310

måSungE flög fElEtt större strömavbrott i nya staden i linköping visade sig bero på att en måsunge flugit in i en brytare i huvudstationen, vilket orsakade en kortslutning. Avbrottet varade i cirka en timme.

djur stoppar strömmenVåra vänner djuren orsakar årligen strömavbrott. 2011 var det cirka 700 fall, eller 1,2 procent av det totala antalet avbrott, som orsakades av djur. Vi listar här några filurer som ställt till problem i Sverige.

björn SläcktE tv:n Den mest anmärkningsvärda djur­historien är nog den björn som slog om en strömbrytare vid en transformator så att strömmen gick – lagom till Aktuellt på tV. händelsen inträffade hos Folke kruuka i kouksu utanför Vittangi. Folke fann spår vid transformatorn utanför huset som vittnade om björnens framfart. personal vid Vattenfall, som inspekterade transformatorn, uppger att de aldrig varit med om något liknande

fEl platS för mårdEn mård gjorde att över 400 hushåll i höör och hörby kommuner blev strömlösa under några timmar en lördagskväll. Eon ryckte ut och kunde konstatera att mården hade krupit in i en transformatorstation och orsakat kortslutning.

brinnandE Skata fimpadE lySEtEn skata tog sig in i ett ställverk och fattade eld. En fördelningsstation bröt ihop och slog ut strömförsörjningen för 3 600 hushåll i norrköping och Söderköping.

krångliga kråkorkraxande kråkor är också ett problem för elförsörjningen.

• Delar av elnätet i hammarö, söder om karlstad, slogs ut under närmare tre timmar. orsaken var en kråka som landat på en generator.

• I Fårösund på gotland orsakade kråkor ett tre timmar långt strömavbrott. hur kråkorna lyckades fimpa elen förtäljer inte historien.

nummEr 1:2013 11

Varför kan elnätsföretagen inte stoppa djuren från att orsaka strömavbrott?– det är mycket svårt. råttor och möss hittar alltid någon spricka eller hål någonstans. i en transform­atorstation finns en massa hål för ledningar som ska in och ut. dessutom behöver ju stationerna ventilation också. man kan inte gjuta igen alla hål, som nog skulle vara enda sättet att hålla de här smådjuren borta.

– djur klättrar också upp på transformatorer och ställverk och kan komma i kontakt med strömförande ledningar, med kortslutning som

följd. Elnätsföretagen har gjort en del försök med att sätta ett extra plastskal på stolp­

transformatorerna som skydd mot stora fåglar och mot kortslutning.

– när det gäller de strömavbrott som beror

på bäverns framfart så försöker elnätsföretagen undvika att dra ledningar där man vet att det finns bäver. men oftast är det så att ledningarna är på plats först, och sedan kommer bävrarna. det enda botemedlet för att skydda sig mot att bävern fäller träd över ledningarna är att gräva ned ledningarna, men det skulle kosta för mycket att göra det överallt.

– ändå har vi inte så stora problem i Sverige som man har i andra länder, där det finns gott om smådjur. uSA har exempelvis gott om ekorrar som orsakar kortslutningar.

– det är svårt att göra elsystemet helt djursäkert. genom stängsel och diverse skyddsåtgärder kan elnätsföretagen förhindra att obehöriga människor kommer i kontakt med spänningsförande delar, men djur är betydligt svårare att hålla på avstånd.

mAtz tAppEr, Som JoBBAr mEd ElSäkErhEt oCh undErhållSFrågor på BrAnSChorgAniSAtionEn SVEnSk EnErgi.hallÅ där:

uggla flög fEli Tryserum och Hannäs (Valdemarsviks och åtvida­bergs kommuner) blev 2 700 abonnenter strömlösa vid halv sextiden en morgon. En uggla hade flugit in i en 20­kilovolts transformatorsta­tion i knappekulla utanför Valdemarsvik och orsakat avbrottet.

flitiga bävrarbävern är ett djur som är ett vanligt problem vad gäller elförsörjningen. den fäller träd över elledningar och orsakar strömavbrott.

• I Örnsköldsvik drabbades ett tusental kunder när en bäver släckte lyset. den flitiga bävern, som håller till i Strömsån, har vållat elavbrott vid flera tillfällen. övik Energis luftledningar går över ån och bävern har fällt björkar som fallit över ledningarna.

• I Stavnäs i Arvika kommun fällde en bäver ett träd över en ledning och 365 hushåll blev utan ström ett par timmar en måndagsförmiddag.

• 186 elkunder i Jude och Sela utanför härnösand blev utan el en natt och morgon på grund av att en bäver hade gnagt av ett träd som föll över en oisolerad luftledning.

• Drygt 200 Eon­kunder strax norr om kovland, utanför Sundsvall, blev utan ström. Bävrar hade fällt träd över en ledning och brutit strömmen.

råttor och möSSDet räcker med ett mycket litet hål för en råtta eller mus att ta sig in i en transformatorstation. om de kommer i kontakt med strömförande delar utlöses en blixt, en så kallad ljusbåge. Ström­men går och djuret dör direkt.

• I Borlänge orsakade en råtta att 700 abonnenter blev utan ström. Efter 45 minuter kunde felet lokaliseras till en transforma­torstation i kälarvet, där man hittade en död råtta. det var andra gången på kort tid som en råtta vållade strömavbrott i Borlänge.

Bara en dryg månad tidigare hände det i en trans­formatorstation i Bullerforsen.

• 3 639 hushåll i norrköping och Söderköping blev strömlösa under

en knapp halvtimme. En råtta hade tagit sig in genom ett litet hål i en fördelningsstation.

• Råttor släckte ljuset för drygt 500 elkunder i Burlöv två lördags­kvällar i rad. orsaken var att de kommit in i en transformator­station och orsakat kortslutning.

• En mus letade sig in i en transformatorstation och orsakade strömavbrott utanför Smålandsstenar. Efter knappt en timme hade Eon åtgärdat felet och kunderna fick tillbaka sin el.

• Hushåll i trakterna av gettinge och upplanda, sydöst om Vetlanda, drabbades av strömavbrott. orsaken var två möss som tagit sig in i en transformatorstation.

• En råtta tog sig in i ett ställverk i myresjö och slog ut elen.

12 nummEr 1:2013

EnERgiSEkToRn i SVERigE SkRikER efter utbildad arbetskraft. Inom de när­maste åren kommer det att behövas flera tusen tekniker och ingenjörer med el­ och energikompetens för att fylla behoven. Stora pensionsavgångar och mindre ung­domskullar förklarar delvis problemet.

Men det är inte bara energisektorn som söker kompetent personal. Hela samhälls­byggnadssektorn har samma behov. För att ändra på detta och vända trenden har en rad aktörer tagit ett långsiktigt grepp och slutit upp bakom tävlingen Future City, som riktar sig till ungdomar i årskurs 6–9. Flera stora företag och myndigheter är medarrangörer, bland annat Svensk Energi, Trafikverket, Energimyndigheten och Svenska Teknik­ och Designföretagen.

ann-cHaRloTTE gEiSSlER äR projekt­ledare för Future City, och hon intygar att tävlingen på sikt är rena kompetensförsörj­ningen för branschen:

– Många ungdomar blir inspirerade och får upp ögonen för olika typer av yrken de kanske inte ens visste fanns. Under tävling­ens gång får varje lag också en mentor från näringslivet, som kan komma och berätta om sitt jobb och ge eleverna möjlighet att gå på studiebesök och annat.

I år är runt sextio skolor från hela landet med i tävlingen, som redan funnits i Sverige i tio år. Uppgiften för eleverna är att bygga ”framtidens stad”, och tanken är att de ska lära sig att tänka klimatsmart, hållbart och energisnålt.

– De är väldigt kreativa och det är många bra idéer bland tävlingsbidragen, säger Ann­Charlotte Geissler. Förra året var det ett lag som ville använda antimateria som energikälla, något som inte fungerar i dag, men kanske i framtiden. Många har med tankar om att människor ska gå och cykla mycket i staden, och att bilar och tåg ska gå under jord.

EliSabETH QUiST äR lärare i Vargbro­skolan som ligger i Storfors i Värmland. Hennes elever är med för tredje gången i år.

– De ska ju ändå läsa om ämnen som energi, miljö och samhälle, och då är det här ett utmärkt sätt att lära sig på, säger hon. En bonus är också att det blir mycket bättre sammanhållning i klassen när de har ett gemensamt mål.

Förutom att skriva om sin framtidsstad, och bygga en tredimensionell modell av den, består ett moment i tävlingen av att man bygger upp staden i dataspelet Mine­craft. För många elever är det här lite av en

de bygger vår framtidEnergisektorn i Sverige skriker efter utbildad arbetskraft. tävlingen Future City ska väcka ungdomars intresse kring energi­ och miljö frågor. kanske är det blivande tekniker och ingenjörer som är med och bygger modeller av framtidens stad?

laget från Västerholms friskola, Skärholmen, och deras lärare diskuterar framför sin modell.

Detalj från Maria Montessoriskolans, lund, modell.

tExt UlRika palMcRanTz

Foto MaRia öHMan

viSStE du att......du har stor chans att få arbete inom energibranschen? över

7 000 tekniker och ingenjörer med el­ och energikompetens behövs de närmaste fyra åren.

nummEr 1:2013 13

Har du frågor om el, fjärrvärme och gas?

Ställ din fråga genom att ringa Energimarknadsbyrån, tel 08­522 789 50 mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se.Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas.

frÅgor & svar om:

EnErgiär jag skyldig att betala tidigare boendes elskuld?i god tid innan en inflyttning ska man kontakta elnäts­företaget på orten för att teckna ett elnätsabonne­mang. Enligt ellagen ska man kunna få ett sådant abonnemang på skäliga villkor. i vissa fall, till exem­pel om du har betalningsan­märkningar, har företaget rätt att kräva att du deponer­ar ett belopp som säkerhet för kommande betalningar eller betalar i förskott för att få bli kund. Företaget har däremot inte rätt att kräva dig som inflyttande ny kund på elskulder som en tidigare boende dragit på sig för sin el i bostaden.

jag har inte fått några elfakturor sedan lång tid, nu har jag fått en jätte-faktura på tre år. är jag skyldig betala för så lång tid bakåt? För konsumenter tillämpas på elmarknaden sedan mån­ga år allmänna avtalsvillkor. dessa är överenskomna mellan konsumentverket och branschföreningen Svensk Energi och anses vara uttryck för rimliga avtals­villkor för elkonsumenter.

Enligt ändrade villkor, som började gälla 2012, får företag inte kräva elkonsu­menter mer än 12 månader bakåt i tiden om uteblivna fakturor berott på omstän­digheter inom företagets kontroll. Exempel på sådana omständigheter kan vara bristande administrativa rutiner inom företaget. om detta stämmer in på ditt fall bör du bestrida att du är skyldig att betala för mer än 12 månader bakåt.

om du inte kommer över­ens med företaget kan du som konsument kostnads­fritt begära att tvisten prövas i Allmänna reklamations­nämnden, www.arn.se.

Min sambo ingick elavtal för min räkning när en säljare ringde i dag. Säljaren frågade om min sambo hade fullmakt från mig och min sambo svarade ”ja”. Det är jag som står på elnätsavtalet, är jag bunden av elavtalet som min sambo ingick? Enligt ellagen ska elhandels­företagets avtalspart i el avtalet vara densamma som den som är avtalspart i elnäts avtalet.

det finns inget som hindrar att elhandelsföretaget

hanterar avtalstecknandet, såsom nu har skett, om din sambo har en giltig fullmakt (fullmakt som omfattar elavtal med elhandelsföreta­get) från dig. om din sambo har gått utanför fullmaktens befogenheter är du inte bun­den av avtalet oavsett om el­handelsföretaget var i god tro om detta. detsamma gäller om du inte hade lämnat en fullmakt till din sambo.

Elhandelsföretaget skulle kunna rikta skadeståndskrav mot din sambo på grund av det uteblivna avtalet. detta gäller inte om elhandels­företaget insåg eller bort inse att det inte fanns någon fullmakt eller att din sambo gick utöver sina befogen­heter i fullmakten.

Samboskap, eller äkten­skap, innebär inte att det per automatik uppstår en (tyst/oskriven) fullmakt mellan samborna/makarna att ingå avtal för den andres räkning. Samboskapet, eller äkten­skapet, utgör inte heller i sig en fullmakt för respektive sambo/make/maka att ingå avtal för den andres räkning.

För att undvika problem bör man i stället direkt hänvisa säljaren till den som har elnätsavtalet.

FuturE City tävlingen där skola och närings liv möts

för att bygga framtidens stad.

ämnesöverskridande och rikstäckande, för årskurs 6–9.

målet är att öka nyfikenheten och kun­skapen kring samhälls byggnadssektorns alla yrken.

organisationer inom samhällsbyg­gnadssektorn driver tävlingen.

läs mer på www.futurecity.nu

dröm – att få spela dataspel på skoltid.– Först var jag lite skeptisk till att man

skulle lägga tid på det, men det är faktiskt väldigt bra, säger Elisabeth Quist. Alla får komma till sin rätt i det här projektet, det finns något för alla elever.

Moa kagaSViERi ocH Maja joHanSSon går i sjuan i Vargbroskolan och ingår i laget som representerar skolan i år.

– Det är roligt, och man lär sig mycket. Vi ska snart börja bygga en modell av vår stad, berättar Moa.

I och med att de har pratat mycket i skolan kring miljö och energi, har de börjat fundera på saker de inte reflekterade över tidigare.

– Jag har börjat tänka på att man kanske inte ska köpa nya saker hela tiden, säger Maja.

Elisabeth Quist berättar att det inte krävs särskilt mycket för att eleverna ska komma igång med kreativa tankar:

– När man diskuterat en del kring saker som varifrån vår mat egentligen kommer och var fabrikerna som gör våra kläder lig­ger, då kommer tankarna och idéerna. Jag har haft elever som sitter kvar efter skoltid för att de vill göra klart något. Förra året var en hel klass här en kväll och jobbade. Vi ordnade fika och hade väldigt kul.

hedersnördens unika järnvägDET FinnS ToTalT fyra olika tågset, dragna av ellok av typ D, Da, Ra och F. Loken och vagnarna, som är i skala 1:87, är exakta kopior hämtade ur verkligheten. Tågen drivs med 12 volts likström och precis som i verklighe­ten är luftledningen den ena polen och skenorna den andra.

Landskapet är uppbyggt av hönsnät, gips, teddytyg och sågspån. För att ge djupverkan åt landskapet har det som ska se ut som om det är närliggande målats med klara färger och det som ska vara i bakgrunden målats med plakatfärger.

Uno Miltons järnväg blev banbrytande genom att han visade fram det genuint svenska landskapet och bildade en egen genre inom modellbyggeri. Efterkrigs­tidens modelljärnvägsgeneration hade Uno Milton som ideal.

MoDElljäRnVägEn äR En dyrgrip för Tekniska museet. Det är bara vid de dagliga visningarna som besökarna släpps in i rummet där modellen står. Och Uno Milton tar varje vecka den timmeslånga resan med buss­pendeltåg­buss från sitt hem i Sollentuna in till Tekniska på Museivägen på Djurgården för att titta till sitt livsverk.

– Ja, jag åker in två gånger i veckan, ibland tre, säger han. Järnvägsbanan är lite känslig, bland annat det elektriska systemet, och behöver regelbunden skötsel. Det behöver smörjas, spåren ska rengöras och många saker måste justeras…

Mer info: www.tekniskamuseet.se

Hedersnörden Uno Milton tittar fortfarande varje vecka till sin modelljärnväg på Tekniska museet.

på tekniska museet finns en unik modelljärnväg med 50 meter räls och ett naturtroget landskap. mannen bakom skapelsen är hedersnörden uno milton, 85 år.

14 nummEr 1:2013

i HöSTaS UTSågS modelljärnvägsentusiasten Uno Milton till hedersnörd av Tekniska museet i Stockholm. Hans porträtt är upphängt på en prominent plats i mu­seets Walk of Nerds – där alla som tidigare gästat muse­ets Nördcafé pryder väggarna från golv till tak. Museet har även försett Uno Milton med en 1950­talsinspirerad väska med texten ”Hedersnörd” tryckt på framsidan.

– Jodå, det är väl roligt att få den här utmärkelsen, säger Uno Milton när Tidningen El ringer upp och gratulerar. Det känns förstås roligt att min modell upp­skattas. Det är roligt att ha gjort något som roar andra.

Att Uno Milton är en riktig modelljärnvägsnörd är det inget tvivel om. Ända sedan treårsåldern har han varit intresserad av tåg, och han har byggt modeller av pappkartonger och annat material som funnits till hands – alltid med största möjliga noggrannhet.

Uno MilTonS liVSVERk är den modelljärnväg som sedan början av 1960­talet är uppställd på Tekniska och genom åren har fascinerat hundratusentals besökare på museet. Alla lok, vagnar, luftledningar, träd, hus och stenar som syns i modellen är exakt skalenliga och handbyggda in i minsta detalj.

Arbetet med modellen påbörjades 1948 och det tog 3 500 arbetstimmar under sju år att färdigställa den. Alla detaljer är gjorda för hand, sånär som lokens motorer som inköptes färdigbyggda.

Foto

: A

nn

A g

Er

dé

n,

tE

kn

iSk

A m

uS

EE

t

Modelljärnvägen på Tekniska museet är naturtrogen, både vad gäller land skapet och tågsätten.

nummEr 1:2013 15

Hotell Höga kusten är Sveriges första hotell som helt drivs av vindkraft.

– känslan att veta att vinden genererar energi är härlig, både för oss och våra gäster, säger hotellets VD Mats löfroth.

vindkraft Vindkraftverket ligger på Hornöberget cirka

300 meter från hotellet. Det har stått där sedan 1997 och uppfördes av Graninge (numera Eon). Kraftverket har nu köpts in av Hotell Höga Kusten, norr om Härnösand, alldeles invid Ångermanälven och med utsikt över Högakustenbron.

– Eftersom hotellets uppvärmning är direktverkande el så har energifrågan varit i fokus under en längre tid, säger vd Mats Löfroth. Vi har hela tiden haft som huvudspår att försöka värva vindkraftver­ket, eftersom det står på vår mark.

HoTEllET FöRbRUkning äR cirka 700 000 kWh/år. Vindkraftverket väntas ge 850 000–1 miljon kWh/år. Det innebär ett överskott som hotellet kommer att sälja på spotmarknaden.

Mats Löfroth påpekar att det inte en­bart innebär ekonomiska fördelar med att äga ett vindkraftverk:

– Att kunna säga till våra gäster att vår el kommer från vindkraftverket visar att vi tänker miljömässigt och att vi är framåt, vilket är viktigt i vår bransch. Marknadsmässigt är det ju perfekt att kunna lägga till ”Sveriges första vind­kraftsdrivna hotell”.

– Känslan att veta att vinden genererar vår energi är härligt. Att tänka långsiktigt på miljön ger också ett bättre samvete.

Mer info: www.hotellhoga­kusten.se.

Måste alla elektriska produkter ha en bruksanvisning på svenska?

Ja, alla elektriska produkter som säljs i Sverige måste ha säkerhetsinformation på svenska, det vill säga information om hur man installerar och använder produkten på ett säkert sätt. däremot är det kanske inte nödvändigt att ha kompletta manualer på svenska.

Har du frågor om elsäkerHet?

Ställ din fråga till Elsäkerhetsverket genom att kontakta redaktionen på:

mail: tidningenel@svenskenergi.se adress: Tidningen El, The Factory of Design, Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm.

frÅga oss om:

ElsäkErhEt

---------------

---------------

--------------- hotell med eget vindkraftverk

VD Mats löfroth är stolt ägare av ett vindkraftverk.

på Tekniska museet i Stockholm kan unga delta i Spelet om energin, med klimatet som insats.

kunSkap I vårt moderna samhälle använder vi mycket energi.

Vad vi äter, hur vi bor, hur vi reser och handlar är några av de områden där stora mängder energi går åt.

Men var kommer energin från, och hur hänger den ihop med miljö och klimatfrågor? Det är några av de frågor som du kan få svar på i Tekniskas utställning Spelet om energin.

Utställningen är uppbyggd som ett spel med

flera olika delar. Du gör val om mat, boende och shopping och ser vilka konsekvenser dina val får. Du får också ett historiskt perspektiv på hur dagens energiberoende samhälle vuxit fram på gott och ont och, inte minst, möjlighet att ta ställning till och välja hur vi ska använda energi på ett hållbart sätt i framtiden. I utställ­ningen kan du testa och fundera över vad du ska göra åt växthuseffekten, och sedan göra det på riktigt. Du är energi, du kan förändra!

Du kan också testa Spelet om energin på webben: www.tekniskamuseet.se/1/2209.html.

Utställningen sponsras bland annat av Energimyndigheten och Svensk Energi.

unga får spela om energi

Här kan unga på ett lättsamt lära sig mer om energi och miljö.

Foto

: A

nn

A g

Er

dé

n,

tE

kn

iSk

A m

uS

EE

t

16 nummEr 1:2013

ny ljusdesign

Foto

: u

lF C

ElA

nd

Er

ny app för hEmbElySning

med philips nya lEd­lampa kan du via en app trådlöst styra ljuset hemma från en smartphone eller en surfplatta.

Elektronik­företaget philips har tagit fram appen philips hue, som kommer i ett paket med en intelligent lEd­lampa. Appen kan kopplas in på några minuter. lEd­lamporna

monteras i befintliga lamparmaturer. genom appen kan du till exempel dämpa

belysningen med ett klick på telefonen men även styra belysningen när du inte är hemma. du kan ställa in timers för att anpassa belys­ningen efter dina dagliga rutiner – genom ett användarvänligt och intelligent program.

Appen philips hue säljs i ett startpaket som innehåller tre lEd­lampor som skruvas i befintliga lamparmaturer och en ”bridge” som kopplas till din wifi­router.

Appen philips hue gör det även möjligt att:• Spara ditt favoritljusschema för varje rum, eller specifik tid på dygnet, och hämta dem på ett ögonblick. • Ställa in vitt ljus från varmt levande ljus till livfullt, svalt vitt ljus. • Skapa en atmosfär eller komplettera inred­

ning med regnbågens färger. • Kontrollera och övervaka dina lampor på distans när du inte hemma för din säkerhet och trygghet.• Ställa in timers för att hantera din dagliga rutin. • Låta ljuset väcka dig utvilad eller hjälpa dina nära och kära att somna.

philips hue finns att köpa i Apple­butiken i täby Centrum och på Apple.com. Cirkapris: 1 700 kronor.

För mer info: www.meethue.com

SvEnSk förSkola vann nordiSkt ljuSpriS

matildelunds förskola i kumla vann utmärkelsen nordic lighting Award 2012. det är andra gången en svensk byggnad vinner priset.

Arkitekten Jonas kjellander från Sweco Architects i örebro fick priset för sin ljussättning av förskolan, som anses vara en pedago­gisk milstolpe i hur man kan jobba med ljus på en arbetsplats för barn. ur juryns motivering:

”matildelunds förskola är ett projekt med särskilt engagemang för barns behov av en god miljö att leka och lära i. Byggnaden använder dagsljus som en naturlig startpunkt och artificiellt ljus bidrar till komfort, hemtrevlig känsla, lek och spänning. matilde­lunds förskola är ett projekt utformat från barnens perspektiv, både bokstavligt och konceptuellt. Skalan är barnens. Fönster är lågt placerade och belysningen är anpassad för olika ändamål.”

– Jag hoppas det här priset kommer att öka förståelsen för ljusets betydelse i barns vardagsmiljö och att belysning är en investering som lönar sig, säger den vinnande arkitekten Jonas kjellander, som också vann Svenska ljuspriset 2010.

i nordic lighting Award tävlar projekt från Sverige, norge, danmark, Finland och island. tävlingen har arrangerats vartannat år sedan 2000, och det är andra gången som en svensk byggnad vinner priset. 2011 vann modevaruhuset k:fem i Vällingby.

nummEr 1:2013 17

ljuStErapi i umEå – En världSnyhEt

umeå Energis satsning på gratis ljusterapi i stadens busskurer har spridits som en löpeld över jorden. 30 busskurer försågs med ljus för att hjälpa umeåborna att stå ut med vintermörkret.

ljusrören placerades på reklamplatsen i busskurens ena gavel, där det i vanliga fall brukar sitta reklamskyltar. den skadliga uV­strålningen filtrerades bort och ljusstyrkan motsvarade en molnig sommardag – med högsta ljusstyrka på mellan 4 000 och 5 000 lux.

– Bakgrunden är att vi vill visa att vi bryr oss om umeåborna, som både äger oss och är våra kunder. Vi tror att alla behöver mer ljus och energi under den mörkaste årstiden, säger göran Ernstson, Vd för umeå Energi.

nyheten om ljusterapin i busskurerna har publicerats i många länder. BBC, pravda, Scientific American, der Spiegel och Shenzhen daily i den kinesiska tiomiljonersstaden Shénzhèn är bara några få av de media som berättat om detta. Satsningen ledde också till kommentarer på Facebook och twitter där många tyckte att detta är något bra som andra städer borde ta efter.

– det här är största mediehypen jag varit med om under mina år här, säger gun Blomquist Bergman, kommunikations­chef på umeå Energi sedan 15 år tillbaka.

– Största mediehypen någonsin, säger gun blomquist bergman, kommunikationschef på Umeå Energi.

Foto

: Jo

hA

n g

un

Sé

uS

/Sy

nk

full pott för SvEnSk EnErgitEknikEU-kommissionen har valt ut tre svens­ka energiteknikprojekt som tillsammans får dela på cirka 1 miljard svenska kronor.

Finansieringen ingår i Eu:s så kallade nEr300­utlysning, en satsning där totalt 300 miljoner utsläppsrätter ska säljas för att finansiera ett antal olika energipro­jekt runt om i Eu. totalt sett kan varje medlemsland få finansiering för maximalt tre projekt. Sverige var ett av två länder som fick full pott, alltså totalt tre projekt godkända för finansiering.

– detta är ett mycket gott betyg för svensk energiforskning och energikun­nande, säger Erik Brandsma vid Energi­myndigheten.

de tre svenska projekten som valts ut att få stöd är:• Vindpark Blaiken ­ Blaikenvind AB:

onshore­vindturbiner optimerade för kallt klimat (kompatibla med temperaturer under ­30 C och för svåra isförhållanden), nominell kapacitet 25 mW. den totala effekten på de 90 turbinerna blir 225 mW. Blaikenvind ägs av Skellefteå kraft och Fortum.• Pyrogrot – Billerud AB: Målet för projek­

tet är att tillverka grön olja av skogsrester som grenar, toppar och stubbar. projektet bygger på idén att i en fullskaleanläggning vid Skärblacka bruk framställa en ny typ av kommersiell energibärare. Slutprodukten är pyrolysolja. • GoBiGas 2 – den andra etappen i Göte­

borg Energis förgasningssatsning. projektet ska bygga en anläggning för produktion av ca 100 mW biogas av naturgaskvalitet genom förgasning av restprodukter från skogen. den första etappen som är under genomförande är ett demonstrationspro­jekt delfinansierat av Energimyndigheten.

Vindparken i blaikenområdet, två mil norr om Storuman, får EU-miljoner.

nummEr 1:201318

ko

rS

or

d:

lAS

SE

Wid

lun

d

nyttiga länkar

Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myn-digheter och organisatio-ner du kan vända dig till. Här får du några användbara tips:

SvEnSk EnErgi Energiportal med fakta om el och elmarknaden.www.svenskenergi.se

konSumEntvErkEt Fakta om alla slags uppvärmnings system och hur du med enkla åtgärder spar energi. www.energi.konsumentverket.se

konSumEntErnaS EnErgimarknadSbyrå Vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas. kostnadsfri information och rådgivning. www.konsumenternas.se

ElSäkErhEtSvErkEtlär dig undvika elolyckor och elbränder. tips och information. www.elsakerhetsverket.se

EnErgimyndighEtEntips om hur du kan påverka din energianvändning och sänka energi kostnaderna. här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare.www.energimyndigheten.se

EnErgilExikonEn skattkista fylld med energi­relaterade ord. här kan du söka på ord och begrepp. www.energilexikon.nu

nord pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. www.nordpool.com

lösningen sänds senast den 5/4 2013 till: Elkrysset nr 1­13, tidningen El, 101 53 Stock­holm eller e­posta orden i färgade rutorna till elkrysset@svenskenergi.se

nAmn

AdrESS

priSEr:1:a pris lEd ficklampa

2:a–10:e pris En lågenergilampa

krys

seT

1:20

13

krySSEt 3:2012priStAgArE & löSning 1:a pris

lEd ficklampaAnna­marie öman, leksand

2:a–10:e pris En lågenergi lampaBirgit lövgren, mölnlycke

rolf Johansson, hofors

hans nordmark, Boden

rolf Fagerberg, Vallentuna

ove Söderlund, djurmo

leif persson, ystad

tommy Ekh, gunnarsbyn

Carl­Erik karlsson, habo

owe tällberg, lima

WW

W.C

lAS

oh

lSo

n.C

om

nummEr 1:2013 19

Solcellsdriven laddstation för elbilar utsågs av Världsnaturfonden till 2012 års climate Solver. i Uppsala och Eskilstuna finns nu de första ladd-stationerna från Solelia greentech.

Elbil Solelia är ett svenskt företag som satsar på att bli ledande

inom solcellslösningar för elfordon. Före­taget presenterade redan 2011, med stöd av Energimyndigheten, Sveriges första solcellsbaserade laddstation för elbilar.

Laddstationen har en takyta på totalt sju kvm per parkeringsplats, en maxef­fekt på cirka 1 kW och producerar över

1 000 kWh/år. Det ger i storleksordningen 700–1 000 mils körning per år beroende på biltyp och körstil. Solcellsstativet är tillverkat av specialstål och består av två kraftiga stödben med en vridbar mon­teringsplatta för solcellsmodulerna.

Uppsala och Eskilstuna var de första kommunerna att satsa på Solelias ladd­station. Kommunernas tjänstebilar kom­mer nu att kunna köras med fossilfri el direkt från solen. I vår räknar Solelia med att sätta upp ytterligare fyra i Mälardals­området.

jUST nU äR DET kommuner och orga nisationer som är i fokus, men till hösten räknar företaget med att ha en ny solcellsdriven laddstation för att sälja till privat personer.

Utmärkelsen Climate Solver utdelas årligen av Världsnaturfonden (wwf) för klimatinnovationer som har potential att radikalt minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp.

Solparkering håller elbilen rullande

Solcellsstativet har en vridbar platta för solcellsmodulerna.

Sara löfgren, sångerska

Hur är du en smart energi-användare?– genom en sådan enkel grej som att släcka lampor i de rum jag inte befinner mig i. det är nog oftast de små grejerna som är både lättast att ändra och lättast att klara sig utan så att säga. Jag har inte på elementen mer än absolut nödvän­digt heller.

Vad är din favorit-elpryl?– min favorit­elpryl är helt klart min macbook pro! Jag borde hänvisa tiden till Fmp och Emp. Alltså Före macbook pro och Efter macbook pro.

Foto

: p

Et

Er

kn

ut

So

n

profilEn

min macbook pro!

nu byggS afrikaS StörSta vindkraftparkEtt konsortium av europeiska och afrikans­ka bolag bygger Afrikas största vindkraftpark kring lake turkana i kenya.

Jätteparken kommer att bestå av 365 turbiner i ett 165 kvadratkilometer stort område i kenya. området beskrivs som ett ”månlandskap” och består av stenblock och lavasten, skriver Vindkraftsnytt.

Foto

: iS

toC

kp

ho

to

E l gö r l i V Et B E kVä m A r E