1

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap C-uppsats i idrott Framlagd VT 2016

Ideellt engagemang

- En studie om motivationen bakom det ideella engagemanget inom idrotten.

Adam Adolfsson Handledare: Sören Hjälm

2

Sammanfattning

Grunden för idrotten i Sverige bygger på engagemanget från hundratusentals ledare, där

majoriteten av dessa arbetar ideellt. Det ideella engagemanget får således inte underskattas då

idrottsrörelsen påverkar så många människor. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen och

förståelsen om motivationen bakom ideellt engagemang inom fotbollsföreningar på

breddnivå. Med kunskap om vad som motiverar det ideella engagemanget kan man behålla

och förbättra arbetet men också bidra till att förbättra rekryteringsprocessen för

idrottsföreningar. För att undersöka detta så har en frågeställning formulerats. Vad motiverar

individer till att engagera sig till ideellt arbete inom fotbollsföreningar?

Studien har tillämpat en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer för

insamlad data. Studien omfattar fyra semistrukturerade intervjuer där samtliga respondenter är

involverade inom fotbollsföreningar. Studien visar på att det inte handlar om en viktig faktor

eller att en faktor är mer viktig än andra för motivationen till det ideella engagemanget utan

snarare samspelet mellan faktorer som bidrar till motivationen. Ansvarstagande, Kompetens,

Social samhörighet, Uppfostran och Resultat/Målsättning är faktorer studien bekräftar som

viktiga för att motivera personer till att engagera sig ideellt inom fotbollsföreningar på

breddnivå. Motivationsfaktorerna Ansvarstagande och Social samhörighet delas av samtliga

respondenter. Inom dessa två faktorer anser de sig bli motiverade av relationsbyggande

processer, sammanhållning och att ställa upp och ta ansvar när ingen annan finns. Övriga

motivationsfaktorer delas inte av samtliga respondenter men dessa faktorer har dock inte ett

mindre värde. Motiven som ligger bakom de andra faktorerna är bl.a. att de anser sig vara

kompetent nog för rollen de har, att de kan bidra till ungdomars framtid och välmående samt

att man ser ett resultat av det arbete de lägger ner i föreningarna.

3

Abstract

The basis for sport in Sweden is based on the commitment of hundreds of thousands of

leaders, where the majority of these are volunteers. The voluntary commitment should not

therefore be underestimated when the sports movement affects so many people. This paper

aims to increase knowledge and understanding of the motivation behind voluntary

involvement in football clubs in a nonprofessional level. With the knowledge of what

motivates the voluntary commitment you can maintain and improve the efforts, but also help

to improve the recruitment process for sports clubs. To investigate this, a question is

formulated: What motivates individuals to engage with voluntary work within the football

associations?

The study used a qualitative approach consisting of semi-structured interviews collecting the

data. The study covers four semi-structured interviews in which all respondents are involved

in football clubs. The study shows that there is a not only one vital factor or that one factor is

more important than others for motivation for voluntary commitment but rather the interplay

of factors that contribute to motivation. Responsibility, Competence, Social connectedness,

Upbringing and Performance / Objective are factors this study confirms to be important for

the motivation to engage in voluntary football associations in width level. Responsibility and

Social connectedness is shared by all respondents. Within these two factors they believe to be

motivated by the relationship-building process, cohesion, and to rise up and take

responsibility when no one else does. The other motivational factors that are mentioned is not

shared by all respondents but they are not less important. The motives behind the other factors

include that they consider themselves to be competent enough for the role they have, they can

contribute to young people's future and well-being, and to ensure the result of the efforts they

put in.

4

Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................... 6

2.Teoretisk referensram & begreppsförklaring .................................................................... 8 2.1 Ideell förening ................................................................................................................... 8 2.2 Ideellt arbete ..................................................................................................................... 8 2.3 Motivation ........................................................................................................................ 9

2.4 Self-determination theory .............................................................................................. 10

2.5 Motiv till ideellt arbete .................................................................................................. 10

2.6 Ett funktionalistiskt perspektiv på ideellt arbete ........................................................... 10

2.7 Ideellt arbete och dess funktioner .................................................................................. 10

2.8 A model of motives for volunteering in sport ............................................................... 12

2.9 Wangs five-factor model for motivation ........................................................................ 13

3. Tidigare forskning ............................................................................................................. 14

3.1 Brister i tidigare forskning ............................................................................................ 17

4. Syfte & frågeställning ....................................................................................................... 18

5. Metod .................................................................................................................................. 18

5.1 Fenomenologi ................................................................................................................ 18

5.2 Datainsamling ................................................................................................................. 19

5.3 Urval .............................................................................................................................. 19

5.4 Forskningsetiska aspekter ............................................................................................. 20

5.5 Säkerställa vetenskaplig kvalitet .................................................................................... 20

5.6 Analys av insamlad data ................................................................................................. 21

5.7 Genomförande ............................................................................................................... 22

6. Resultat ............................................................................................................................... 24

6.1 Ansvarstagande ............................................................................................................. 24

6.1.2 Kompetens .................................................................................................................. 25

6.1.3 Social .......................................................................................................................... 26

6.1.4 Uppfostran .................................................................................................................. 27

6.1.5 Resultat/Målsättning ................................................................................................... 28

7. Resultatsammanfattning .................................................................................................... 28

8. Diskussion .......................................................................................................................... 29

8.1 Metodreflektion .............................................................................................................. 29

5

8.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 30

8.3 Förslag till framtida forskning ........................................................................................ 33

Källförteckning ...................................................................................................................... 34

Bilaga ...................................................................................................................................... 36

6

1. Inledning

Idrotten i Sverige är den enskilt största folkrörelsen och ingen annan del av världen har lika

många föreningar per medborgare. Det sägs att när fler än två svenskar har ett gemensamt

intresse så bildar de en förening, och idrotten är ett bevis för det. När det lokala postkontoret

stänger lever idrottsföreningen kvar och hålls levande av föreningens ideella insatser

(Riksidrottsförbundet, 2011). Grunden för rörelsens omfattning är således det frivilliga arbetet

(Peterson & Franzen, 2004).

Idrotten i Sverige är unik och beskrivs som den ”skandinaviska modellen” eller ”nordiska

modellen” vilket innebär att den bedrivs som en självständig folkrörelse. Den består idag av

ca 20 000 föreningar fördelat på 250 olika idrotter och grunden bygger på engagemanget från

hundratusentals ledare, där majoriteten av dessa arbetar ideellt (Riksidrottsförbundet, 2011).

Ur ett samhälls- och historiskt perspektiv kan det ideella engagemanget även sägas utgöra en

bas för en väl fungerande demokrati (Norberg, R,. Johan, 2004). Idrottsrörelsen i Sverige har

haft ett betydelsefullt inflytande på samhällsutveckling och medborgarfostran

(föreningsfostran) där utgångspunkten är att ta hand om alla som söker sig till verksamheten

och låta var och en utvecklas utifrån deras egna förutsättningar. Idrotten har som ovan nämnt

haft betydelse för samhällsutvecklingen vilket ett citat från FoU-rapporten “Idrotten i den

ideella sektorn” (2004) beskriver på följande sätt:

”(idrottens) föreningsverksamhet har givit många medlemmar en parlamentarisk och

administrativ träning, som varit av betydelse för demokratin. Man har genom praktiskt bruk

fått erfarenheter av ett demokratiskt styrelsesätt. Liksom folkrörelserna i allmänhet har

idrottsföreningarna varit demokratier i miniatyr” (Norberg, R,. Johan 2004).

Betydelsen av det ideella engagemanget får således inte underskattas då idrottsrörelsens i

Sverige omfattar och påverkar så många människor. Karp (2004) menar att över 80 % av alla

barn som växer upp i Sverige någon gång går med i en idrottsförening. Idrottsrörelsen samlar

varje år barn och ungdomar till mer än 6 500 000 aktiviteter över hela landet. En verksamhet

av sådan omfattning kräver en väl fungerande organisation med medlemmar som kan och vill

engagera sig i föreningsarbetet.

En studie genomförd av Ersta Sköndal Högskolas befolkningsstudier visar att det svenska

folket genomför frivilligt arbete i världsklass (Olsson, Lars-Erik, 2007). Idrotten är inget

7

undantag utan är sedan länge det enskilt största området inom den ideella sektorn. Inom

idrotten utgör styrelseuppdrag/administration den största delen av den frivilliga insatsen, detta

består av att sköta organisationen och skötseln kring denna. Det som särskiljer idrotten mot

andra ideella sektorer är andelen arbetare inom utbildning och ledarskap, det är här vi finner

frivilligt arbete så som tränare och lagledare inom idrottsföreningar (Olsson, 2007).

Behovet av ledare har ökat radikalt och har gett upphov till ett antal yrken, i takt med

idrottens professionalisering och de nya utbildningarna tenderar de ideellt arbetande att

klämmas mellan två sköldar. Att leva upp till de förväntningar och krav föreningar ställer på

dem blir därför svårt.

Det betydande bidraget från ideellt arbete i att upprätthålla och utveckla idrotten får dock inte

glömmas bort eftersom det är centralt för idrottens framtid. Egenskaperna hos de frivilliga, de

idrottsföreningar de deltar inom samt arten av deras engagemang måste förstås och erkännas

för att maximera effektiviteten av att arbeta med frivilliga gällande planering, ledning och

leverans av organiserad idrott till samhället (Cuskelly, Hoye & Auld, 2006). Ideella

idrottsföreningar står inför en rad utmaningar och den främsta av dessa utmaningar är

föreningarnas beroende av ideellt arbete i syfte att upprätthålla idrottsrörelsen. Det finns

studier som belägger att det ideella engagemanget är på nedgång inom Sverige och liknande

mönster kan även ses internationellt (Olsson, 2007). Detta bör staten samt föreningarna lägga

energi på om de vill nå målet att öka deltagandet inom organiserad idrott (Hassmen &

Hassmen, 2010 & Hoye, Smith C.T, Nicholson, Stewart & Westerbeek, 2012).

Doherty (2005) nämner några problemområden som återkommer inom studier på ideellt

engagemang och varför det är nödvändigt att studera detta. 1) Den sjunkande trenden av

ideellt engagemang 2) Det ökade kravet på ideellt arbetande pga. sportens tillväxt 3) Den

ökade professionaliseringen av idrotten. Dessa faktorer visar på hur förändrande idrotten är

idag och visar än tydligare på hur viktigt det är att uppmärksamma detta och öka kunskapen

om det ideella engagemanget. Syftet med denna studie blir således att öka kunskapen och

förståelsen om ideellt arbete genom att studera motivation till ideellt engagemang.

8

2. Teoretisk referensram & begreppsförklaring

I följande avsnitt kommer det redogöras för olika begrepp som tas upp i studien för att enklare

få en förståelse kring definitionen av begreppen, en beskrivning av de teorier och modeller

som har betydelse för studien kommer även att redovisas.

2.1 Ideell förening

Den svenska idrottens organisation och uppbyggnad vilar på associationsformen ideell

förening. Från även den minsta föreningen till exempelvis det stora Riksidrottsförbundet är

alla ideella föreningar. För att en organisation ska kunna klassas som en ideell förening krävs

det att ändamålet med verksamheten är icke-ekonomisk (dvs. ideell). Det finns olika typer av

ideella föreningar, en ideell förening kan alltså ha till ändamål att befrämja medlemmarnas

ekonomiska intressen men begränsas då till att inte få bedriva en ekonomisk verksamhet. Till

denna grupp hör oftast fackföreningar, idrottens organisationer anses dock tillhöra de rent

ideella föreningarna, dvs. att både ändamålet och verksamheten är ideellt. Tendensen idag hos

idrottsföreningar går mot en mer ekonomisk verksamhet, denna verksamhet tjänar dock

fortfarande ett ideellt ändamål och kan alltså ändå karakteriseras som en ideell förening

(Pallin, 2004).

2.2 Ideellt arbete

Definitionen av ideellt arbete och vad det innebär skiljer sig bland forskare runt om i världen,

även om själva ordet ideellt är känt och förstås av många så är det ett begrepp som är mer

komplext än så. Enligt Cuskelly, Hoye & Auld (2006) så har man identifierat fyra

dimensioner som definierar begreppet ideellt arbete, dessa fyra är följande: fritt val,

ersättningar, struktur (Inom vilken kontext det frivilliga arbetet utförs) och förmånstagare.

Ideellt arbete definieras även enligt följande: ideellt arbete är en aktivitet som utförs för

ideella föreningar/organisationer eller projekt och utförs med syfte att gynna kommun och

volontär, på volontärens fria vilja utan tvång samt utan några ekonomiska ersättningar

(Cuskelly et al, 2006).

9

Figur 1.0 Hämtad från Cuskelly, Hoye & Auld (2006).

2.3 Motivation

Motivation kan med ett enkelt uttryck definieras som riktningen och intensiteten av

ens/individens ansträngning (Weinberg & Gould, 2011) Med riktningen menar de vart man

beslutar att rikta sin ansträngning, exempelvis att man beslutar sig för att bli medlem i en

förening, och intensiteten syftar givetvis på hur mycket av din ansträngning du lägger ner på

det valda området. Begreppet motivation är dock relativt vagt förklarat och beskrivet vilket

kan medföra visst missförstånd när man talar om motivation och vad det är man egentligen

söker efter. Även om det finns många olika synsätt på begreppet motivation menar Weinberg

& Gould (2011) att de flesta faller inom ramarna för tre motivationstyper vilka är Trait-

centered view, Situation-centered view samt Interactional view.

Trait-centered view menar på att motivationsbeteendet primärt är en funktion av individuella

karaktäristika vilket kan vara personligheten, behov och ens personliga målsättningar.

Situation-centered view pekar istället på motsatsen att det är situationen som avgör

motivationen och inte personen i sig. Interactional view visar på att bästa sätt att avgöra en

persons motivation är att bedöma interaktionen mellan en persons karaktäristika samt den

aktuella situationen. Bör dock bedöma en persons motivation flera gånger med tiden då

motivation är ett ständigt föränderligt fenomen (Weinberg & Gould, 2011).

10

2.4 Self-determination theory

Teorin används för att förklara en individs inställning till att fortsätta vara engagerad i en

förening under en längre tidsperiod. Self-determination theory (SDT) är en generell teori om

motivation och den hävdar att individer motiveras utifrån tre allmänna behov. Dessa tre behov

är att individen får känna sig kompetent, autonom och ha en social tillhörighet/samhörighet.

Hur väl dessa motiv uppfylls leder till allt från amotivation (ingen motivation) till yttre

motivation och inre motivation (Weinberg & Gould, 2011).

2.5 Motiv till ideellt arbete

Det finns en överenskommelse hos forskare om att motivation bland ideella arbetare är ett

komplext och mångfacetterat fenomen. I termer av att försöka förstå detta komplexa fenomen

har forskningen generellt sett enkelt listat anledningar till ideellt arbete eller beskrivit

individer utefter deras motiv. Det finns dock ett antal forskare som har försökt att gå längre än

så i sina analyser och utvecklat strukturerade och teoretiska modeller i att förstå motiven för

att engagera sig ideellt inom idrott (Cuskelly et al., 2006).

2.6 Ett funktionalistiskt perspektiv på ideellt arbete

Den funktionella ansatsen inom psykologi har en historia som spänner över mer än ett

århundrade och mer nyligen har denna ansats använts för att förstå motivationen bakom

ideellt arbete. Ansatsen utgår från ett perspektiv på motivation som riktar sig mot de

personliga och sociala processerna som initierar, riktar och upprätthåller handling.

Huvudpremissen inom den funktionalistiska teorin är att när individer utför samma typ av

handling, kan dessa handlingar tjäna olika psykologiska funktioner för olika individer. Enligt

detta perspektiv kan individer ha samma attityd eller engagera sig i liknande beteenden, med

skillnaden i att dessa attityder och beteenden tillfredsställer olika funktioner av ens motivation

(Houle, Sagarin, Kaplan, 2005). En funktionalistisk ansats till att förstå vad som motiverar

människor att engagera sig ideellt kan hjälpa till att förstå fenomenet som studeras.

2.7 Ideellt arbete och dess funktioner

Detta perspektiv kan vara en hjälp att avslöja den underliggande motivationen till att arbeta

ideellt. Enligt den funktionella analysen av ideellt arbete har individer som handlar på ett

likvärdigt sätt olika underliggande motiv för att göra det (Houle et al, 2005).

11

Clary et al. (1998) har brutit ner det breda funktionalistiska teoretiserandet till att försöka

bestämma de mer precisa funktionerna av motivation som individer tillfredsställer genom att

delta ideellt. Deras egen analys tillsammans med andra empiriska undersökningar av ideellt

arbetande individer har lett till att de har identifierat och operationaliserat sex personliga och

sociala processer. Dessa sex funktioner är konsistenta med resultat av tidigare studier om

individers anledningar till att engagera sig ideellt. Därav kan dessa fungera som ett ramverk

för den funktionella ansatsen och samtidigt organisera den tidigare litteraturen.

En funktion som ideellt arbete kan tillfredsställa är den som handlar om värderingar. Denna

funktion knyter an till individers strävan efter att få andra att må bra och att bidra till

samhället. Den andra funktionen, kunskap, knyter an till att ideellt arbete ger en möjlighet att

lära, förstå, praktisera och applicera sina färdigheter och förmågor. Flertalet individer ser

deras ideella arbete som en möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker. Den tredje

funktionen är den som berör karriär. Ideellt arbete kan alltså ses som något värdefullt i syfte

att öka ens chanser att få jobb och stärka ens karriär. Erfarenheter av ideellt arbete är en

tillgång som uppskattas av arbetsgivare. En fjärde funktion är det sociala, dvs. att en individ

engagerar sig på grund av en stark normativ eller social press, eller för att skaffa sig vänner

inom dennes referensgrupp. Denna funktion kan liknas vid att individer försöka att svara upp

mot förväntningar från andra. Den femte funktionen som ideellt arbete erbjuder är den

beskyddande funktionen där individer engagerar sig för att minska sina skuldkänslor av att

vara mer lyckosamma än andra, eller för att rymma från sina egna problem. Den sjätte och

sista funktionen som ideellt arbete erbjuder är den som berör individers självkänsla,

självförtroende och självförbättring (Houle et al. 2005).

12

Nedan ser ni en modell på de olika funktionerna och dess konceptuella definition:

Figur 1.1 Hämtad från Clary et al. (1998).

En viktig aspekt att ta upp och belysa är att den funktionella ansatsen ser på motivation ur ett

perspektiv som förutsätter att ideellt arbete kan tjäna mer än ett motiv för en individ, samt att

olika motiv tillfredsställs för individer som är engagerad i samma aktivitet (Houle et al. 2005).

2.8 A model of motives for volunteering in sport

Doherty (2005) har tagit fram en modell som beskriver motiven till att individer väljer att

engagera sig. Bortom motivet att hjälpa till för den goda sakens skull indikerar forskningen att

det primära motivet för idrottsvolontärer är att tillgodose sina egna behov och intressen,

exempelvis att ha kul, en möjlighet att stanna inom idrotten, att hjälpa barn och ungdomar, att

göra skillnad, att få använda sina färdigheter och att njuta av sin passion. Ett annat primärt

motiv till engagemang är att volontärer blir involverade eftersom de har ett barn eller en

partner involverad i en idrottsförening.

Att utveckla och utforska ens egna färdigheter är konsekvent ett sekundärt motiv. Social

interaktion såsom att möta nya människor, skaffa nya kontakter och vänner är ytterligare

sekundära motiv för volontärer att bli involverad i en förening. Forskningen indikerar också

att volontärer inom idrott för det mesta inte ställer upp på grund av en känsla av förpliktelse

utan motiveras istället av möjligheten att få hjälpa till och vara involverad inom idrott. Vissa

13

volontärer kan dock känna en förpliktelse att bli involverad men det är inte skäl nog att i

längden fortsätta sitt volontärarbete.

Doherty (2005) har utvecklat nedanstående modell för att beskriva de olika motiven:

Figur 1.2 Hämtad från Doherty (2005).

2.9 Wangs five-factor model for motivation

Wang (2004) har tagit fram en multidimensionell modell som består av fem distinkta

komponenter som motiverar individer att engagera sig ideellt inom idrott, dessa är (1)

Altruistic Value, (2) Personal Development, (3) Community Concern, (4) Ego Enhancement,

och (5) Social Adjustment.

(1) Altruistic value representerar en individs inneboende tro på att hjälpa andra och att

bidra till samhället. Dessa individer tenderar att tänka på andras välbefinnande, att

känna empati och att handla på ett sätt som gynnar andra individer. Att arbeta ideellt

14

ger individer en möjlighet att uttrycka deras humanitära omsorg och översätta deras

värderingar till handling. (2) Personal development hänvisar till en ideell arbetares

önskan att utvecklas som person. Dessa som söker personlig utveckling värderar inte

bara möjligheten att nå ny kunskap och nya erfarenheter utan också en chans att

utmana sig själva och att testa deras nuvarande färdigheter och förmågor. (3)

Community concern reflekterar individers känsla av plikt och involvering i deras

lokala samhälle. (4) Ego enhancement handlar om individers positiva självbild.

Individerna hjälper andra som ett sätt för att upprätthålla eller förstärka positiva

självkänslor om sig själva. (5) Social adjustment reflekterar motivation genom

relationer med andra personer. Sociala förväntningar från andra påverkar intentionen

hos personer, vilket betyder att man ställer upp då det finns en belöning i form av

erkännande från andra.

3. Tidigare forskning

Att upprätthålla det ideella engagemanget inom idrotten har identifierats som en betydande

utmaning för lokala idrottsföreningar. I syfte att komma åt problemet har Hoye, Cuskelly,

Taylor & Darcy (2008) låtit 402 ideella arbetare från rugbyklubbar i Australien svara på en

enkät om deras motivation till att engagera sig ideellt och deras intentioner att stanna kvar

inom föreningen. Resultatet indikerar att de frivilligas motiv är multidimensionella och att det

varierade antalet av roller inom föreningarna innebär att individer dras till ett ideellt

engagemang på grund av flertalet olika anledningar. De ideellt engagerades motiv var främst

altruistiska, det vill säga de som engagerade sig gjorde det på grund av personliga värderingar

och övertygelser, glädje i att hjälpa andra och att vara involverad i ett sammanhang. Dessa

personer var även mer troliga att stanna kvar i föreningen. Studien visar även att motiven för

att engagera sig skiljer sig i förhållande till motiven för att stanna kvar i föreningen.

Engelberg, Skinner & Zakus (2014) finner i sin studie att föräldrar som engagerar sig ideellt

gör det främst på grund av deras barn. Den andra mest citerade anledningen var att de

upplevde en känsla av skyldighet. Till skillnad från dessa lyfte ideellt engagerade utan barn

inom föreningen att deras främsta motiv var tidigare involvering inom idrotten och att de

därför vill ge något tillbaka. Att hjälpa barn och att utveckla sin egen kunskap och sina

färdigheter lyfts också fram som en viktig aspekt. Inställningen till att stanna kvar för

föräldrar efter att deras barn slutat är låg medan kärnvolontärer ofta stannar i föreningen under

15

en längre tid. Motivet till att stanna kvar skiljer sig dock från motivet till att engagera sig

ideellt, detta är något som också Hoye et al. (2008) bekräftar i sin studie.

Engelberg et al., (2014) finner i sin studie även att två ytterligare faktorer ansågs vara viktiga

för att börja jobba ideellt, dessa var att få hjälpa barn och att få utveckla sina egna kunskaper.

Förståelsen av de faktorer som skapar och bibehåller ideellt engagemang är viktigt för

idrottsorganisationer i arbetet med att behålla och rekrytera människor (Kim, Zhang &

Connaughton, 2010). Syftet med studien av Kim, Zhang & Connaugthon (2010) var att

undersöka motivationen hos volontärarbetare i olika ungdomsidrottsorganisationer/events.

Undersökningen omfattade personer inom nationella och lokala organisationer samt ett

specialidrottsevent och ett internationellt idrottsevent. De undersökte sex olika

motivationsfaktorer/kategorier, värderingar, förståelse, social, karriär, förbättring samt

beskyddande. Studien visade att alla sex motivationskategorier/faktorerna tenderade att vara

olika bland de organisationer som deltog. Internationella - och specialidrottseventen visade

sig ha betydligt högre motivationsmätningar på samtliga kategorier jämfört med de lokala och

nationella organisationerna. I alla fyra grupper som deltog så visade sig värderingar vara den

högst rankade av motivationskategorierna. Den beskyddande motivationskategorin visade sig

vara den lägst rankade av två av organisationerna (nationella & lokala) och näst lägst av

eventen (internationella samt specialinriktade) den omfattar bl.a. att man motiveras genom

skuldkänslor eller att adressera personliga problem. Genom att studera ideellt arbetande

människors motivation kan organisationer enklare i framtiden stimulera de områden som

anses viktigt och på så sätt bibehålla de personer som redan finns inom organisationen och bli

mer attraktiva för nyrekryteringar (Kim, Zhang & Connaughton, 2010). Studien bidrar till det

resultat som andra studier redovisat att kategorin värdering i stor utsträckning visar sig vara

den högst rankade faktorn för motivationen men även att vara ideellt engagerad i

organisationer som erbjuder en viss status/prestige visar en högre grad av motivation.

En studie utförd av Busser & Carruthers (2010) där man undersökte motivationen hos ideellt

arbetande ledare inom ungdomsidrotten visar på liknande resultat. Ett sekundärt syfte med

studien som tidigare studier inte använt sig utav i samma utsträckning är vikten av hur länge

en person arbetat ideellt, dennes bakgrund och dess påverkan på motivation samt den fortsatta

insatsen. Forskarna använde sig utav frågeformuläret VFI som innehåller sex kategorier.

Dessa kategorier var följande: Värdering, förståelse, social, karriär, beskyddande samt

16

förbättrande, till skillnad från tidigare studie samlades även demografiska data samt

bakgrundsdata in. En observation var att 90 % av deltagarna hade sitt barn involverad i

organisationen. Trots detta rankades värdering högst, respondenterna ville bidra till

välmående hos yngre idrottare, detta reflekteras i det faktum att 94 % av deltagarna ville

ingjuta positiva värderingar. Det ska nämnas att nästan alla deltagare i studien valt att coacha

på eget bevåg där endast 12 % av deltagarna nämnde att de coachade eftersom ingen annan

ville. Man kunde dock inte finna några signifikanta skillnader mellan förstaårsledare och mer

erfarna ledare när det gäller värdering och karriärsmotiv. I ett försök att finna vad som

motiverar yngre personen där barn inte blir en faktor har gjorts av Mirsafian &

Mohamadinejad (2012) där man istället lagt fokus på universitetsstudenter.

Syftet med studien var att undersöka och analysera motivationsfaktorerna inom

universitetsidrott. Data samlades in på studenter som deltog inom olika sportprogram och man

använde sig utav ett frågeformulär bestående av 39 element som representerade 7 olika

motivationsfaktorer och som skiljer sig något från andra studier. De bestod av materiell,

social, karriär, stöttande, meningsskapande, förbättring och förpliktigande. Intressant är att

studien visar att den högst rankade faktorn för motivation var den sociala faktorn och den

lägst rankade var den förpliktigande faktorn. Att den sociala faktorn blev högst kan dock

relateras till vikten av ungdomars sociala behov, speciellt studerande som har flyttat för att

studera så är behoven av att finns sig själv och nya vänner stor. Ideellt arbete skulle kunna

vara en bra aktivitet för att hjälpa de att uppfylla dessa krav. Vidare skriver de att

universitetsstudenter har en stor påverkan på samhällets generella idéer vilket gör att jobbet

för att förbättra ideellt arbete runt universiteten kan utveckla kulturen kring ideellt arbete i

olika delar av samhället. Man såg även en signifikant skillnad mellan killar och tjejer där

karriärfaktorer värderades högt hos killar och där tjejer värderade sociala faktorer högt. En

förklaring de tar upp till att tjejer värderade sociala faktorer högt kan bero på de strikta

förhållanden tjejer lever med inom sina familjer runt om i landet (Irak), och att de

kompenserar detta under universitetstiden (Mirsafian & Mohamadinejad, 2012). Även om

undersökningen skett i ett icke-europeiskt land så får den anses vara intressant då den tar upp

andra motivationsfaktorer samt att den extraherar barnfaktorn och värderingsfaktorn från

undersökningen vilket visat sig vara de främsta anledningarna till ideellt engagemang.

Ringuet-Riot, Cuskelly, Auld, C & Zakus (2013) försöker i sin studie att utöka kunskapen om

det ideella engagemanget genom att utforska kategoriseringen av ideella arbetare och deras

17

självrapporterade nivåer av delaktighet och engagemang. Urvalet för studien var sammansatt

av ideella arbetare från lokala idrottsföreningar inom tre olika idrotter. 243 individer fick

svara på en enkät om deras delaktighet, engagemang, roll samt deras upplevda nivå av att få

vara med i planeringen och beslutsfattandet. Studien kategoriserar två typer av volontärer,

”kärnvolontär” och vi kallar den andra kategorin för ”vanlig volontär”. Studien påvisar att

volontärer ofta har fler roller än endast en, de redovisar att de som klassificerar sig som

”kärnvolontärer” ägnar mer tid och är mer engagerade i deras roller inom organisationen än

”vanliga volontärer”. Anledningen till detta är att dessa personer anser sig ha en mer

betydelsefull roll inom organisationen då de kunde sitta både i styrelsen och ha en ytterligare

roll. ”vanliga volontärer” som inte satt i styrelsen men hade andra uppgifter ägnade mindre tid

åt sitt ideella engagemang då de ansåg att det inte behövdes eftersom deras roll inte var lika

betydelsefull. Man påpekar i studien att eftersom det visar sig skilja i engagemanget bland

volontärer är viktigt att man får alla att känna att deras roll är betydelsefull och att man

involverar alla kring organisationens tillstånd. På detta sätt kan man få ”vanliga volontärer”

att ta steget och bli en ”kärnvolontär”. Studiens resultat är viktigt då det visar sig att

motivationen hos volontärer hänger på hur de ser på betydelsen av deras roll inom

organisationen. Med vetskapen om hur personers motivation till engagemang påverkas kan

man få det ideella arbetet att ha fortsatt framgång.

3.1 Brister i tidigare forskning

Problemet många föreningar upplever är att det är svårt att rekrytera och bibehålla ideella

ledare och ett sätt att adressera problemet är att utgå från vad som motiverar individer till att

engagera sig. Forskning om motiven hos ideella arbetare till att engagera sig inom idrott har

tenderat att fokusera på individer som är involverade inom olika idrottsevent. Relativt få

studier har fokuserat på motiven för att engagera sig ideellt under en längre tidsperiod i en

idrottsförening (Hoye et al., 2008). Hoye, Cuskelly, Taylor & Darcy (2008) föreslår i sin

studie att användandet av kvalitativa mätmetoder inom området kan ge en rikare data och

tillåta en mer insiktsfull undersökning av detta komplexa fenomen. Trots detta har de flesta

studier som utförts inom ideellt arbete varit kvantitativt utformade vilket ökar intresset och

behovet av en kvalitativ undersökning. Det kan även påpekas att den enda studien som utförts

i Sveriges är studien gjord av Ersta Sköndal Högskolas befolkningsstudier vilket ger

anledning till att bidra till kunskapen om detta fenomen på ett nationellt plan.

18

4. Syfte & frågeställning

Syftet med studien är att öka kunskapen om faktorerna bakom motivationen till ideellt

engagemang inom fotbollsföreningar på breddnivå. Med kunskap om vad som motiverar det

ideella engagemanget underlättar det arbetet att stimulera engagemanget men också samtidigt

underlätta rekryteringsprocessen för idrottsföreningar.

För att besvara studiens syfte formuleras en frågeställning som studien ämnar besvara.

Studien söker svar på följande frågeställning:

• Vad motiverar individer till att engagera sig till ideellt arbete inom fotbollsföreningar?

5. Metod

Studien utgår från en kvalitativ forskningsinriktning eftersom studien ämnar studera

individers beskrivningar av hur de upplever sin verklighet som de är involverade i.

Verkligheten i det kvalitativa perspektivet ses som en individuell, social och kulturell

konstruktion och man intresserar sig för hur individer upplever och tolkar sin omgivande

verklighet (Gratton & Jones, 2010). Därför används den kvalitativa forskningsinriktningen för

genomförandet av studien då det passar bra in på syftet. Jag har använt mig av sökdatabasen

Sportdiscus samt Google scholar när sökarbetet för artiklar/studier gjorts. Har även använt

mig utav litteraturlistor på studier för att finna relevanta artiklar/studier. Sökord som

formulerats för att finna de använda studierna/artiklarna är volunteer, volunteers,

volunteerism, sport, motivation, psyschology.

5.1 Fenomenologi

Eftersom den här studien ämnar tränga igenom ytan och få fram essensen av det utforskade

fenomenet tillämpas en fenomenologisk ansats. Studien har inte för avsikt att presentera ett

generaliserbart resultat som kan appliceras på en stor population. Fenomenologin förespråkar

inriktningen mot essensen i mänskliga upplevelser (Thornberg & Fejes, 2009). Fördelen med

den fenomenologiska metoden är att den effektivt får fram de mest väsentliga beståndsdelarna

av ett fenomen dvs essensen (Thornberg, Fejes, 2009).

19

5.2 Datainsamling

Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer eftersom det ger möjligheten

att anta en flexibel ansats till datainsamlingen. Den semi-strukturerade intervjun utgår från ett

förutbestämt schema men öppnar möjligheteten att vid behov ändra följden på frågorna samt

ställa fördjupande frågor för att få ut mer information av respondenterna. Intervjuerna

kommer att spelas in för att transkriberas vilket underlättar analysarbetet av insamlad data.

5.3 Urval

För studiens genomförande tillämpas ett icke-sannolikhetsurval. Ett sådant urval innebär att

samtliga enheter inom populationen inte har en känd chans att komma med i studien och

därmed kan inte resultatet generaliseras till målpopulationen. Anledningen till valet att

genomföra ett icke-sannolikhetsurval är för att erhålla respondenter som har insikt och

kunskap om det fenomen som undersökningen ämnar att studera snarare än att nå statistisk

representativitet. Vidare används denna typ av urval när man söker svar på komplexa frågor

eller vill undersöka bakomliggande uppfattningar inom en viss fråga (Christensen, et al.,

2011).

Det finns flertalet olika typer av icke-sannolikhetsurval. Studien tillämpar ett strategiskt urval

vilket innebär att studien bestämmer vilka personer som skall ingå i urvalet utifrån ett antal

kriterier. Studien omfattar 4 stycken personliga intervjuer och kriterierna för urvalet är

personer som arbetar/arbetat ideellt inom en idrottsorganisation med arbetsuppgifter som

hjälper den dagliga verksamheten i minst 6 månader då det krävs en viss erfarenhet för att

bilda sig en uppfattning kring sin egen roll och motiven bakom. På så vis finns inget intresse

inom denna studie att undersöka personer som endast varit ungdomstränare utan personer som

även engagerat sig på en organisationsnivå. Studien ämnar vända sig mot idrottsföreningar

som specialiserar sig på fotbollsidrott men som inte opererar inom Sveriges elitnivå.

Anledningen till valet ligger grundat i att elitidrotten erbjuder olika typer av förmåner som

andra föreningar i Sverige inte har möjlighet till, ett exempel kan vara att man får gå på

seriematcher gratis vilket då kan användas som ett motiv. Studien har ett större intresse av att

undersöka fenomenet motivation på ett plan där merparten av organisationer befinner sig,

därför bortser studien från elitklubbar/föreningar.

20

5.4 Forskningsetiska aspekter

Studien tar hänsyn till ett antal forskningsetiska aspekter. Dessa aspekter kan sammanfattas i

fyra allmänna huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och

konfidentialitetskravet. Informationskravet betyder att de personer som ingår i studien

informeras om studiens syfte. De upplyses också om att deras deltagande är frivilligt och att

de har rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien. Samtyckeskravet innebär att

samtycke skall inhämtas från de personer som ingår i undersökningen, detta är framförallt

viktigt i studier där deltagarna är aktiva. Nyttjandekravet innebär att insamlad data från

enskilda respondenter endast kommer att användas för studiens ändamål.

Konfidentialitetskravet syftar till att personerna som deltar i studien ges största möjliga

konfidentialitet och att personuppgifterna förvaras på ett sätt så att obehöriga inte kan ta del

av det. (Gustafsson, Hermerén, Pettersson, 2005). Studien har aktivt arbetat med dessa

aspekter, samtliga respondenter blev informerade att deras deltagande kommer vara

konfidentiellt, respondenterna blev även informerade om studiens syfte. Likväl har studien

varit tydlig med att deltagandet är frivilligt vilket förmedlades vid intervjutillfället. I enighet

med nyttjandekravet så blev respondenterna informerade att intervjuerna endast kommer

användas för studiens syfte och inte i några andra sammanhang.

5.5 Säkerställa vetenskaplig kvalitet

Analys av kvalitativ data är öppen för mer tolkning och debatt vilket medför att det blir svårt

att säkerställa reliabilitet och validitet på studien. Att säkerställa kvaliteten i kvalitativa

forskningar kan vara problematiskt eftersom forskare från olika traditioner kan ha olika

uppfattningar om det som följande citat visar:

”There is no agreed doctrine underlying all qualitative social research. Instead, there are

many isms that appear to lie behind qualitative methods” (Thornberg & Fejes, 2009, s226).

De visar dock att inom all forskning så förväntas forskaren framställa en studie som visar hög

kompetens samt hög kvalitet oavsett vilken metodansats som har använts. Ett begrepp som

används för att säkerställa kvaliteten i forskning är validitet (Thornberg & Fejes (2009). De

skriver vidare att begreppet validitet avser att undersöka om studien verkligen svarar på

forskningsfrågan som ställts eller om studien svarar på andra frågor som inte var avsett från

början.

21

Thornberg & Fejes (2009) skriver att det finns många olika begrepp som kan användas för att

visa hur noggrann och systematisk man har varit genom studiens gång, däremot använder de

sig utav begreppet kvalitet för visa en väl genomförd studie. De skriver att hur bra en

kvalitativ studie visar sig vara beror i stor utsträckning på forskarens förmågor bl.a.

kompetens i tillvägagångssätt, sensitivitet och integritet. Thornberg & Fejes (2009) betonar att

det finns ett antal fallgropar man bör undvika för att säkerställa kvaliteten i studien, detta

undviker man genom att forskaren visar försiktighet och självmedvetenhet när insamlad data

ska analyseras. Bryman & Bell (2005) skriver att forskare har utvecklat alternativa begrepp

för bedömning av kvalitativa studier. Dessa begrepp är följande:

- Tillförlitlighet (motsvarar intern validitet)

- Överförbarhet (motsvarar extern validitet)

- Pålitlighet (motsvarar reliabilitet)

- Möjlighet att styrka och bekräfta (motsvarar objektivitet)

Man producerar i kvalitativ forskning tolkningar, begrepp och beskrivningar av processer

eller mönster vilket kan appliceras på andra situationer. Det blir därav vitalt att resultatet

beskrivs så tydligt och förklarande som möjligt vilket gör det lättare att förstå och kunna

applicera tolkningarna på andra liknande situationer i andra miljöer (Thornberg & Fejes,

2009).

5.6 Analys av insamlad data

Den kvalitativa analysen kan sägas kännetecknas av dess fokus på helheten och kontexten

snarare än delar eller specifika ord. För mig är det inte orden i sig som är intressanta utan

istället ordens mening och innebörd i relation till ett specifikt sammanhang. Studiens analys är

processuell och det är resultatet av att det är jag som undersökare som är analysinstrumentet.

Det innebär att det är omöjligt att separera datainsamlingen från analysarbetet (Christensen et

al., 2011).

Analysmetoden som tillämpas är hämtad från Gratton & Jones (2009) och sker i fyra steg med

syfte att ta fram meningsbärande enheter och centrala kategorier. Processen sker enligt

följande:

1. Hela texten, dvs. intervjutranskripten läses igenom flertalet gånger för att skaffa en

uppfattning om och en känsla för texten. Uttalanden som är relaterade till syftet och

frågeställningarna identifieras och meningsbärande enheter plockas ut.

22

2. De meningsbärande enheterna som lästes igenom och plockades ut i det tidigare steget

sätts samman för att organisera dessa i kategorier. Dessa kategorier ska vara

fullständiga och ömsesidigt uteslutande. Det betyder att ingen av de meningsbärande

enheterna ska kunna hamna i fler än en kategori.

3. Uttalanden lyfts fram ur kategorierna som illustrerar de viktigaste resultaten i studien.

Jag kommer även leta efter motsägelsefulla såväl som bekräftande uttalanden eftersom

det är viktigt att man undviker konfirmeringsbias, dvs att man väljer att vara

uppmärksam på information som bekräftar ens egna uppfattningar och bortser från

motbevis. Det är detta som sedan presenteras i resultatet.

4. Inom den kvalitativa rapporteringen är det skrivna och tryckta ordet den vanligaste

formen för att presentera data (Backman, 2008). Resultatet kommer att presenteras i

text, som beskrivet ovan kommer skapandet av kategorier göras för att sedan plocka ut

citat som belyser och behandlar studiens frågeställningar.

5.7 Genomförande

Urvalet som studien ämnar sig att vända sig mot beslutades efter att bättre insikt i fältet

skaffats med hjälp av att studera flera studier som gjort inom området. Urval av informanter

bestämdes efter att kontakt med ett fotbollsförbund i en mellansvensk stad tagits, deras

kunskap om personer som har ett ideellt engagemang är stort och var nödvändigt för studien.

Kontakt med informanter togs efter att en bättre förståelse för vart personerna har varit

engagerade och hur länge de varit engagerade skapats. Det slutade med att 4 personer

bestämdes. Att finna respondenter till studien var tidskrävande och den första kontakten togs

via mail, en andra kontakt togs via telefon där tid och rum bestämdes för intervjutillfälle.

Intervjuguiden som studien använt sig utav mailades till respondenterna i förväg för att de på

så sätt kan bekanta sig med materialet och för att personerna enklare kunde följa med i

ordningen frågorna kommer att ställas. Samtliga respondenter blev även meddelade att deras

deltagande kommer vara konfidentiellt vid intervjutillfället i enighet med

konfidentialitetskravet, likväl förmedlades studiens syfte i enighet med informationskravet.

Intervjuguiden som studien använt sig utav är av semistrukturerad karaktär där en lista av

teman och frågor som beröras fanns tillgänglig (Christensen, et al., 2011). Intervjuguiden

skapades och delades in i 3 delar, bakgrund, huvudämne, avslutning där den första delen

behandlade konkret fakta om respondenten som exempelvis ålder och tidigare roller inom

idrotten.

23

Andra delen behandlade studiens huvudfokus där respondentens driv och motiv låg i fokus.

Den sista och tredje delen behandlade deltagarnas möjliga framtida engagemang och

framtiden för det ideella engagemanget. Varje intervju har varit olik den andra då personer

uttrycker sig på olika sätt har ordningen på frågorna jag utformat blivit annorlunda då

respondenterna kan ha svarat på en fråga som enligt intervjuguiden skulle besvaras senare.

Intervjuerna har varit fria och öppna på så sätt att jag även använt mig utav följdfrågor där jag

ansett att det behövdes och för att försöka få ytterligare rikhaltiga svar (Christensen et.al.,

2011). Samtalen svävade även ibland iväg till ämnen som studien inte hade för avsikt att göra

men detta anser jag ändå vara positivt då det blev ett bra flyt i samtalen och förhoppningsvis

kände sig respondenterna mer trygga. Intervjuerna som genomförts har gjorts på den plats

som passat respondenten bäst även detta för att givetvis underlätta för dessa personer men

även försöka få intervjutillfället att bli mer avslappnat. Intervjuerna har spelats in elektroniskt

på min telefon för att underlätta i efteranalysarbetet samt att jag kunnat fokusera på vad som

sagt under samtalen. Jag har även fört anteckningar under intervjutillfället då

ljudupptagningen kan vara dålig ibland, detta hjälpte i efterhand när transkribering av

intervjuerna genomfördes. Transkribering utfördes efter varje enskild intervju, och

intervjuerna längd var mellan 40-60 minuter långa. Transkribering har gjorts för att få en

bättre översikt och helhetsbild kring det insamlade materialet men även för att underlätta

analysarbetet. För att lyfta fram de underliggande mönster och processer som finns i

datamaterialet har jag försökt skapa kategorier som sammanfattar eller beskriver den data jag

samlat in. Detta menar Christensen et.al (2011) är ett vitalt steg i den kvalitativa analysen. I

arbetet med att skapa dessa kategorier har jag läst igenom det insamlade datamaterialet flera

gånger för att få en bättre förståelse för materialet och för att finna svar som har en relation till

varandra men även som bäst svarar på forskningsfrågorna som preciserats och som rör

begreppet motivation. Detta har skett i ett samspel med den teoretiska referensram studien

har, genom att ha läst tidigare studier och teorier rörande motivation har jag bildat mig en

uppfattning kring fenomenet och detta har onekligen haft en påverkan när det kommer till

skapandet av kategorier och reducering av datamaterialet. Genom detta arbetssätt har jag

reducerat all insamlad data och gjort det enklare att strukturera och göra materialet mer

tillgängligt. Detta har skett i enighet med vad Christensen et.al (2011) skriver, att det är

viktigt att kategorierna bör växa fram i ett samspel mellan datamaterialet, den teoretiska

referensramen och undersökningsproblemet.

24

6. Resultat

I detta avsnitt kommer studiens syfte och frågeställning att beröras och presenteras med

kategorier som skapats utifrån respondenternas utsagor. Vad som motiverar det ideella

engagemanget kommer att presenteras i kategorierna ansvarstagande, kompetens, social

samhörighet, uppfostran och resultat/målsättning .Respondenternas namn i

resultatredovisningen är fiktiva.

6.1. Ansvarstagande

Genom det empiriska materialet får man en bild av att det ideella engagemanget och

ansvarstagande är starkt relaterade till varandra. Att människor har viljan och ambitionen att

ta ansvar där ett ansvarstagande saknas och krävs är vitalt för att idrottens många föreningar

ska leva vidare och bidra till den idrottsrörelse som finns i Sverige idag. Samtliga

respondenter berättar att de kände sig tvungna att ta ansvar för att ställa upp då de ansåg att

om de inte gjorde det så skulle föreningen riskera att få läggas ned. Erik förklarar:

Jag har alltid varit en föreningsmänniska, så vid vägskälet om det skulle läggas ner så ansåg jag att det här kan vi

inte lägga ner, utan då tar jag hand om det.

Det är tydligt att respondenterna delar uppfattningen om att utan deras insatser så skulle den

förening de är/var aktiva inom inte finnas idag. Behovet av att människor tar ansvar där det

behövs är påtagligt vilket David bekräftar:

[…]när alla slutade så tog jag tag i det, annars hade det inte blivit något med det, jag ville ju gärna att det skulle

finnas något där ute.

Vidare beskriver Fredrik:

Någon i föräldragruppen behövde kliva fram och ställa upp, och det blev jag som gjorde det.

Dessa citat är talande för att respondenterna ansåg sig behöva ta ett ansvar, även Johan

instämmer med vad tidigare respondenter har sagt:

Jag ville hjälpa kompisar och de yngre killarna, att dem skulle ha någonstans att vara, framförallt på

fotbollssidan.

25

De slutsatser jag kan dra av deras svar är att det är behovet av ansvarstagande som bl.a.

motiverat dem till den ideella rollen. Där ett behov och ansvarstagande har krävts har även en

ideell roll vuxit fram.

6.1.2 Kompetens

Det krävs såklart en viss kompetens för att utföra arbetet som det innebär att vara ideellt

engagerad. Jag får uppfattningen att det inte är vem som helst som kan ta det ansvaret som

krävs vilket David förklarar när jag frågar om specifika anledningar till varför han började:

Mycket är ju p.g.a. min kunskap kring föreningsarbete […]jag har ju tidigare varit verksam som ledare så det var

inte mitt första uppdrag.

Med det citatet tolkar jag det som att David ansåg sig vara kompetent nog att ta sig an den

rollen som fanns tillgänglig, hade han aldrig varit delaktig inom idrotten eller gjort något

liknande tidigare upplever jag att det hade slutat annorlunda. Att uppleva att man har

kompetens för uppdraget framkommer även hos andra respondenter, Erik berättar:

Jag har alltid varit en naturlig ledare efter jag kom hem från utomlands och hade varit chef. Så naturlig ledare har

jag alltid varit både i kompiskretsen och i arbetslivet.

Med citatet från Erik så är det tydligt att han anser sig vara kompentent pga. tidigare

erfarenheter från arbetslivet. Även om de anser att kompetens var en del i deras val så menar

de att alla kan ställa upp även om man aldrig gjort något liknande tidigare. Den ideella rollen

kan se ut på väldigt olika sätt och människor kan bidra med det de kan, man behöver inte

engagera sig dag ut och dag in utan vad David förklarar är att:

”så länge man bidrar med något så har man gjort tillräckligt […] flera måste hjälpa till lite grann, behöver inte

vara mycket men att man gör någonting.

Samtliga respondenter verkar vara ense om att det hjälper alla involverade om fler personer

kunde göra lite grann istället för att ett fåtal ska göra mycket. Känslan/upplevelsen av att vara

kompetent är tydlig efter samtal med respondenterna då de pekar på flertalet anledningar

varför de är lämpade för rollen de har. Erik säger:

26

Jag bidrar nog med en djävla struktur, noggrannhet och tydlighet […] Även att vi är polare så är det inget

problem, för spelarna kan ta upp saker med mig, så jag fyller en sån funktion också, en ventilationskanal.

6.1.3 Social samhörighet

Det är påtagligt att de sociala effekterna och påverkan från andra är av betydande roll när det

gäller den ideella insatsen. Det råder inget tvivel om att vi bryr oss om hur andra ser på oss. I

detta avsnitt behandlas den sociala aspekten av ideellt arbete. Att man får något tillbaka för

det arbete man lägger ner visar sig vara viktig för respondenterna, Erik förklarar:

Jag tror alla på den här nivån gör det för det sköna tugget i omklädningsrummet, man har även ett stort socialt

nätverk men glädjen i gruppen är väl det som får mig att fortsätta, på så sätt är glädjen tillfredsställande, och att

man får feedback från andra.

Det är genomgående tydligt att det har betydelse för vad andra tycker och vad det ger tillbaka,

men även att få vara delaktig är något som driver respondenterna framåt vilket Fredrik

belyser:

”det är givande att få ständig respons från andra,[…]känslan från positiva killar och föräldrar än idag […]

känslan att vara delaktig i något som betyder mycket för många.

Citatet talar för sig själv på ett bra sätt, där Fredrik nämner vad den sociala faktorn kan

erbjuda. Att vara delaktig i något även David bekräftar då han säger:

Första året var det ju mycket folk och ett stort engagemang och även lite satsning också.

Likaså nämner Johan när han berättar:

Det är ett sätt att leva i nuet och uppleva delaktighet, och inte grubbla över sitt återstående liv.

Att få vara med i en rörelse där det händer något kan fungera som bränsle, känslan av att man

inte är själv utan antar en utmaning tillsammans med andra är något jag uppfattar som ett

incitament för den ideella rollen. Johan förklarar att känslan från andra kan fås genom enkla

saker i vardagen vilket visas i följande citat:

27

Det är kul när man är och handlar och ungar kommer fram och hejar.

Han instämmer även med Erik angående känslan av ett omklädningsrum och kamratskapet

som uppstår där. Den sociala delen är något jag verkligen märker av och i hur många olika

delar den kan vara betydande. Idrotten är vad jag erfar efter samtal med samtliga respondenter

en social mötesplats där man bygger på redan existerande relationer men även bygger nya.

David stärker detta ytterligare när han säger:

[…] det stärker ju sammanhållningen i […] också. Man känner mycket folk, och […]blir en naturlig punkt där

föräldrar kan träffas, det blir en mycket social sak […] Skulle inte det här finnas så skulle man leva vid sitt hus.

6.1.4 Uppfostran

Barnen har en avgörande roll i besluten och det fortsatta engagemanget för många och det är

inget undantag i detta fall. Det är svårt att undvika att sina egna barn har mer eller mindre

betydande roller i besluten man tar som förälder. Det är påtagligt att vissa av respondenterna

är starkt influerade av att vilja vara delaktiga att fostra framtida generationer. Flera av

respondenterna påvisar att barnens framtid är något som är viktigt och att idrotten kan fungera

som en del av dennas fostransprocess. När Johan svarar så berättar han:

[…] det handlar ju om att få ungdomar att bli en tillgång i samhället och det är ju en av mina drivfjädrar att se att

de här människorna har fått en fostran som att de tar sig fram på rätt sida av livet[…].

Även David instämmer med Johan när även han betonar vikten av att ge ungdomar

möjligheten att ha någonstans att vara:

Det är viktigt att finns idrott för barn att komma till […] det är kul att bidra med något, att man gör något för

barnens framtid […] och kan man ha saker att göra fram till att de är tonåringar så bidrar ju det till ett bättre[…]

så dom inte glider runt och förstör eller gör andra saker.

Genom dessa citat är det tydligt att respondenterna tycker att idrotten är viktig för

utvecklingen av ungdomar, detta instämmer även Erik med då han säger:

[…]att lära människor eller barn att redan där ta ansvar.

28

6.1.5 Resultat/Målsättning

En annan vanligt förekommande motivationsfaktor som respondenterna påtalar i intervjuerna

är att resultat har betydelse för deras ideella engagemang. Utan resultat skulle deras ideella

engagemang avta. Med resultat menar jag förstås inte att man vinner varje match och man

undgår motgång utan att det finns en strävan och ett driv från alla inom föreningarna att nå ett

positivt resultat. Som Erik säger:

Såklart resultat ger motivation att fortsätta, skulle vi ligga sist i div.7 och förlora varje match så skulle jag nog

inte fortsätta. Utan drivkraften måste vara att klubben vill framåt och på de premisserna ska vi driva klubben […]

så det är resultatet, att det finns en grönare sida på andra sidan.

Att föreningen har en målsättning är en motivationsfaktor respondenterna nämner, Johan

säger:

Jag tycker att föreningen måste ha ett uttalat mål om man ska orka jobba ideellt, för mig är det viktigt att vi har

en målsättning[…] idag har vi fått in en annan anda, de som kommer hit har en målsättning att bli bättre.

Att respondenterna vill att föreningarna ska utvecklas och gå framåt känns tydligt och att

resultaten fungerar som ett incitament för en vidare satsning. Jag får dock inte känslan av att

motgång skulle avgöra om det ideella engagemanget helt skulle läggas ner hos respondenterna

även om jag tror att det finns en risk att den tid som läggs ner i föreningarna skulle avta.

7. Resultatsammanfattning

Vad är det då som egentligen motiverar och driver dessa personer att engagera sig ideellt?

Motivationen hos människor är ett mångfacetterat fenomen och den här uppsatsen påstår inte

något annat. Motivationen hos dessa personer tar form på olika sätt, det handlar inte om en

faktor som motiverar en person utan det handlar snarare om flera faktorer som i ett samspel

med varandra genererar en motivation som driver personer att fortsätta sitt engagemang. Som

rubrikerna påvisar är det många delar som krävs. Det är inte heller samma delar som gör att

alla personer blir motiverade utan det är individuellt vilka faktorer som väger tyngre för vissa

personer och mindre för andra. Även samspelet mellan faktorer är individuellt i vilken effekt

det kommer att få på engagemanget. Studien kan inte peka på en faktor och säga att det är den

29

faktorn som motiverar det ideella engagemanget. Däremot kartlägger resultatredovisningen

vilka faktorer som är viktiga, och i ett samspel dessa faktorer emellan motiveras det ideella

engagemanget inom idrotten. Det är tydligt att respondenterna delvis delar uppfattningar kring

vilka faktorer som har betydelse även om de inte har samma individuella effekt.

Ansvarstagande, med andra ord att ta ansvar, ställa upp när ingen annan finns och hjälpa

andra är något samtliga respondenter delar. Kompetens är en faktor som delas av flera

respondenter där de anser deras kompetens eller upplevelse av att vara kompetenta är

anledningar till att de blev ideellt engagerade. Dvs att de motiverades att ta an sig en roll de

ansåg sig klara av. Konstaterat är även att respondenterna värderar faktorn social samhörighet

högt, där samspelet med andra i form av relationsbyggande och sammanhållning är viktigt,

men även respons från andra är något som driver dessa personer. Även faktorn Uppfostran

delas av flera respondenter där de menar att de motiveras av att de kan bidra till ungdomar

framtid och välmående. Resultatet/målsättning är faktorer respondenterna nämner, att man ser

ett resultat av arbetet som läggs ner och att föreningarna har en målsättning för arbetet. Även

om dessa faktorer inte delas av alla så är det faktorer som inte kan ignoreras. Studien avstår

dock att lägga vikt vid att värdera specifika faktorer utan konstaterar snarare vilka faktorer

som ligger bakom motivationen och att samspelet dessa faktorer emellan är det som är

avgörande.

8. Diskussion

8.1 Metodreflektion

I denna del diskuteras metoden som använts för att samla in data för studien. Studien har

använts sig utav ”den personliga intervjun” där en intervjuare möter en respondent

(Christensen, et al., 2011). Jag har även använt mig av som tidigare beskrivet

semistrukturerade intervjuer där det är relativt fritt för mig och respondenten att föra samtalet

vidare. Jag har upplevt dessa tillfällen som positiva då samtalen har fått en fri och avslappnad

karaktär. Christensen (2011) nämner att personliga intervjuer bör ha välutbildade intervjuare

samt att de bör ha erfarenhet vilket gör att jag kan ha påverkat datainsamlingen jag skaffat.

Jag upplever att med mer erfarenhet, skulle datainsamlingen kunnat ge mer fylliga svar och

möjligtvis än mer data att utgå ifrån, med den begränsade erfarenheten jag har undkommer jag

inte risken att det fanns information som jag inte lyckades få fram. Jag upplever också att

ibland var det svårt att veta hur man skulle förhålla sig till sina respondenter, att försöka hålla

30

sig objektiv i sina samtal men ändå förbehålla sig nära sina respondenter. Med det menar jag

att det alltid finns en risk att man vinklar sina frågor och påverkar svaren om man blir för

personlig med personen man intervjuar. Men trots den komplexa situationen som en personlig

intervju innebär är jag nöjd med vad jag lyckades åstadkomma och valet att utföra en

kvalitativ undersökning känns rätt med hänsyn för undersökningens syfte och frågeställningar.

En annan aspekt som kan ifrågasättas är studiens trovärdighet, som Christensen et.al (2011)

beskriver som hur väl resultatet överensstämmer med verkligheten. Det är problematiskt i

kvalitativa studier att helt säkerställa den interna och externa validiteten då mätinstrumentet i

studien är du själv (Christensen et.al, 2011). Jag har själv varit mätinstrumentet i min studie

och det är även jag som tolkat svaren som jag fått genom intervjutillfällena. Jag har försökt till

min bästa förmåga att vara objektiv vid analysen av svaren jag samlat in. Jag noterar dock

risken att min tolkning av svaren kan skilja sig mot vad respondenterna skulle anse att de

menade med svaren.

8.2 Resultatdiskussion

Efter att ha genomfört denna studie har mitt intresse för det ideella engagemanget ökat och det

skulle vara av stort intresse att utveckla de kunskaper jag nu besitter. Som jag redovisat i

resultatsammanfattningen så är det svårt att peka på en faktor och avgöra vilken som har störst

påverkan på motivationen, utan snarare att de olika faktorerna i ett samspel med varandra

skapar/medverkar till motivation. Med detta menar jag att det inte är ett motiv som ligger

bakom utan snarare motiven som ligger bakom det ideella engagemanget. Människor har

olika bakgrund och erfarenheter vilket påverkar motivationen då man motiveras av olika

faktorer. Som studien visar kan en faktor för en person vara vital i frågan om varför man

ställer upp ideellt, och samma faktor kan ha mindre betydelse för någon annan. I tidigare

forskning som jag tagit del av har de flesta varit kvantitativa studier där man genererat

faktorer som väger tyngre än andra för att se vad som är viktigast hos personer som är ideellt

engagerade. Det finns dock en ömsesidig förståelse att motivation är ett multidimensionellt

fenomen. Tydliga skillnader finns att utläsa från dessa studier och den jag genomfört, inte

minst för att den här studien är av kvalitativ art och omfattar en betydligt mindre population.

Men även för att den här studien hade avsikten att försöka förstå vilka de bakomliggande

faktorerna för motivationen inom ideellt engagemang är. Det är dock tydligt att tidigare

utförda studier och den här studien har tydliga likheter när det kommer till just vilka faktorer

som ligger bakom motivationen till ideellt engagemang. Denna studie presenterar 5 faktorer

31

som ligger bakom motivationen till ideellt engagemang inom fotbollsföreningar. Studien

konstaterar att motivationsfaktorerna som presenteras kan appliceras i flera tidigare utförda

studier.

Houle et al (2005) redovisar 6 funktioner (se figur 1.1) till varför man ställer upp ideellt, dessa

är värderingar, kunskap, karriär, sociala, beskyddande och självkänsla. Dessa funktioner kan

knytas an till den här studiens resultat där funktionen ansvarstagande kan kopplas med

värderingar då den menar att man motiveras genom att bidra till samhället och få andra att må

bra, detta kan man se då respondenterna bl.a. motiverades då de ville undvika att föreningarna

skulle läggas ner vilket skulle påverka många människor. Kompetens kan kopplas samman

med funktionen kunskap då man motiveras av möjligheten att applicera och praktisera sina

färdigheter och förmågor. Detta stärks då respondenterna anser sig motiverade genom

upplevelsen av att vara kompetenta för rollen p.g.a. tidigare erfarenheter och åtaganden. Den

sociala funktionen, dvs. att en individ engagerar sig på grund av sociala processer är starkt

relaterat till studiens resultat då respondenterna tydligt påvisar att den sociala faktorn har

betydelse för deras motivation till ideellt engagemang. Likaså kan även funktionen

självkänsla kopplas till de sociala faktorerna respondenterna nämner, då de nämner att de

motiveras genom positiv respons från andra. Funktionerna karriär och beskyddande är två

funktioner som dock inte delas med den här studiens resultat.

Wang (2004) har utvecklat en multidimensionell modell där fem komponenter ligger bakom

motivationen till ideellt engagemang. Även denna modell har starka kopplingar till det resultat

som den här studien presenterar. Nästan samtliga komponenter som presenteras i Wangs

modell är representerade i resultatet för den här studien. Den enda komponenten som skiljer

sig från den här studiens resultat är komponenten ”personal development”. Då jag inte får

uppfattningen av att respondenterna engagerat sig ideellt i syfte att utveckla sin egen förmåga

och färdigheter.

Busser & Carruthers (2010) nämner i deras studie att en av de högst värderade faktorerna till

motivation var att ingjuta positiva värderingar och ett välmående för ungdomarna vilket

överensstämmer med det resultat som framkommer i denna studie. En skillnad från samma

studie visar dock att endast ett fåtal ställde upp för att det inte fanns någon annan tillgänglig,

där får jag uppfattningen av att min studie differerar sig då nästan samtliga av mina

respondenter nämner det som en viktig faktor för deras engagemang. Engelberg, Skinner &

32

Zakus (2014) tar i sin studie upp att barnen är den vanligaste faktorn till varför man ställer

upp ideellt. Samma studie visar även på att de personer som arbetar ideellt men utan barn i

föreningen främst gör det för att ge något tillbaka, även detta är starkt sammankopplat med

vad den här studien har fått fram. Även om jag i denna studie inte visar på vilken faktor som

väger tyngre än andra så är dessa faktorer definitivt bidragande till motivationen. Likaså

nämner Mirsafian & Mohamadinejad (2012) i sin studie bland annat att den sociala faktorn

var viktigast för deras respondenter vilket även framkommer i min studie då den sociala

faktorn absolut har en betydande roll för motivationen inom det ideella engagemanget.

Self-determination theory är en teori som relaterar till motiven för att fortsätta vara engagerad

i en förening. Den nämner tre faktorer (känslan av kompetens, autonomi och social

tillhörighet) eller behov som motiverar individer och hur väl dessa faktorer blir stimulerade

desto högre motivation och tillfredsställelse.

Det ät tydligt att de faktorer som Self-determination theory tar upp onekligen stämmer

överens med varför respondenterna har varit aktiva under en längre tid. Känslan av att vara

kompetent är något jag upplever är överensstämmande med den här studien då flera av

respondenterna påtalar kompentens som en faktor varför de är ideellt engagerade och varför

de började. Känslan av att vara självständig är något respondenterna bekräftar då de beskriver

att föreningens framgång och fortsatta överlevnad hänger på beslut och agerande de utför på

vad jag erfar egna villkor. Den faktorn jag anser uppfylls av samtliga respondenter är den

sociala faktorn, mina respondenter nämner den sociala relationen till föräldrar och ungdomar

som en motivationshöjare.

Doherty har i sin studie tagit fram en modell som beskriver motiven till varför personer

engagerar sig ideellt (se figur 1.2). Denna modell kartlägger motiven på ett bra sätt men efter

resultaten från där här studien skiljer dem sig på så sätt att en inbördes värdering av

motivationsfaktorerna inte görs för den här studien. Studien nämner kärnmotiv, primärmotiv

och sekundärmotiv i en rangordning där kärnmotivet är det allra vanligaste anledningen till

varför man ställer upp ideellt. Det finns dock tydliga likheter kring faktorer som motiverar det

ideella engagemanget där Doherty tar upp att hjälpa barn och ungdomar som ett primärmotiv

vilket kan bekräftas som en motivationsfaktor även i denna studie. Hon nämner även den

sociala faktorn, dock som ett sekundärmotiv vilket anses vara mer ovanligt. Den sociala

faktorn bekräftas av denna studie där respondenterna ger tydliga svar på att den sociala

samhörigheten och delaktigheten är viktiga för motivationen.

33

Det finns flera studier som kartlagt kategorier för motiven bakom det ideella engagemanget

som jag nämnt tidigare och även om jag anser att alla fortfarande är relevanta efter resultatet i

denna studie är det samspelet kategorierna emellan som ger resultatet motivation.

Motivationen hos personer som är ideellt engagerade är ett komplext fenomen där motiv

bakom bör nämnas i plural och inte singular.

8.3 Förslag till framtida forskning

Som jag har nämnt i inledningen så finns det olika sätt att se på fenomenet motivation,

Weinberg & Gould (2011) nämner tre olika perspektiv och det är en av dessa, nämligen

Interactional view som jag kan relatera till efter jag utfört den här studien. För att förstå

motiven bakom ett engagemang så krävs det att man både relaterar till personernas

karaktäristika samt situationsfaktorer. Studien konstaterar att samspelet dessa två faktorer

emellan påverkar motivationen och därför skulle det vara högst intressant för framtida

forskning att fokusera inte enbart på personerna som utför arbetet, alltså de ideellt engagerade

utan också titta på organisationerna/föreningarna som tillgodoser dessa positioner. Jag har inte

funnit tillräcklig information på hur väl organisationerna/föreningarna är medvetna om

informationen om motiven bakom ideellt engagerade. Bör här nämna studien gjord av Houle,

Sagarin, Kaplan, (2005) där man redovisar att olika handlingar tjänar olika psykologiska

funktioner. Man skriver i sin slutsats att resultatet från studien kan hjälpa organisationer i

rekryteringsprocessen men även att få människor att förbli ideellt engagerad, då de nämner att

organisationerna bör ta reda på vilka handlingar som betyder mest för de olika personerna

som vill ställa upp och fördela arbetet efter den kunskapen. I samma anda skulle jag tycka det

vore intressant att undersöka samspelet dessa emellan i syfte att generera nödvändig kunskap

inom området. Mitt intresse för att undersöka idrottens ideella engagemang har ökat efter att

ha genomfört den här studien och det finns ytterligare en väg som framtida studier skulle

kunna ta. Den här studien har presenterat faktorer bakom motivationen till ideellt engagemang

och som tidigare resultat konstaterar är framtiden för det ideella engagemanget inom idrott

hotat. På de grunderna skulle det därför vara intressant att undersöka faktorer som påverkar

motivationen negativt, med kunskap och förståelse om faktorer som har en effekt både

positivt och negativt på motivationen kan man bidra till arbetet att stimulera det ideella

engagemanget för framtida generationer.

34

Källförteckning

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund. Bryman, A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö. Busser, J. A., & Carruthers, C. P. (2010). Youth sport volunteer coach motivation. Managing Leisure, 15(1/2), 128-139. Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., Haglund, L., (2011) Marknadsundersökning – en handbok. Studentlitteratur, Lund. Clary, E. G., Snyder, M., Ridge, R. D., Copeland, J., Stukas, A. A., Haugen, J (1998). Understanding and assessing the motivations of volunteers: A functional approach. Journal of Personality and Social Psychology. Cuskelly, G., Hoye, R., Auld, C. (2006). Working with volounteers in sport - theory and practice. Routledge: London. Doherty, A (2005) A profile of commuinty sport volunteers. Parks and Recreation Ontario and Sport Alliance of Ontario, Toronto.

Fejes, A & Thornberg, R. (2009) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier, I Fejes, A & Thornberg, R., (Red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Franzen, Mats., Peterson, Tomas (2004) Varför lämnar ungdomar idrotten?. FoU-rapport 2004:3. Riksidrottsförbundet, Stockholm. Gratton, C., & Jones, I (2010) Research Methods for sport studies (2nd edition). Routledge, England. Gustafsson, Bengt., Hermerén., Petersson, Bo (2005) Vad är god forskningssed? – synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådet rapportserie, Stockholm. Karp, Staffan (2004). Den goda barnidrotten – föräldrar om barns idrottande. FoU-rapport 2004:7. Riksidrottsförbundet, Stockholm. Mirsafian, H., & Mohanadinejad, A. (2012). Sport volunteerism: a study on volunteering motivations in university students. Journal of Human Sport & Exercise, 7(1), S73-S84. May, K., Zhang, J. J., & Connaughton, D. P. (2010). Comparison of Volunteer Motivations in Different Youth Sport Organizations. European Sport Management Quarterly, 10(3), 343-365.

35

Norberg, R., Johan (2004). Idrotten i den ideella sektorn. FoU-rapport 2004:6. Riksidrottsförbundet, Stockholm. Olsson, Lars-Erik (2007). Frivilligt arbete inom idrotten. FoU-rapport 2007:4. Riksidrottsförbundet, Stockholm. Pallin, C., i Broberg, et al (2004). Perspektiv på Sport Management. SISU Idrottsböcker: Stockholm. Ringuet-Riot, C., Cuskelly, G., Auld, C., & Zakus, D. H. (2014). Volunteer roles, involvement and commitment in voluntary sport organizations: evidence of core and peripheral volunteers. Sport In Society, 17(1), 116-133. Riksidrottsförbundet. (2011). Idrotts-Sverige - en presentation av Riksidrottsförbundet. http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_32924/cf_394/Idrottssverige2011.PDF (Hämtad 2014-12-09) Engelberg, T., Skinner, J., & Zakus, D., (2014) What does commitment mean to volunteers in youth sport organizations? Sport in Society: Cultures, Commerce, Media, Politics, 17:1, 52-67. Hassmen, P., & Hassmen, N. (2010). Idrottsledarskap. Natur & Kultur: Stockholm. Hoye, R., Smith C-T, A., Nicholson, M., Stewart, B., Westerbeek, H. (2012). Sport management - principles and applications. Routledge: London. Hoye, Russell; Cuskelly, Graham; Taylor, Tracy and Darcy, Simon. (2008). Volunteer Motives and Retention in Community Sport: A Study of Australian Rugby Clubs. Australian Journal on Volunteering, Vol. 13, No. 2, 2008: 40-48. Houle, B. J., Sagarin, B. J., & Kaplan, M. F. (2005). A functional approach to volunteerism: Do volunteer motives predict task preference? Basic and applied social psychology. Wang PZ. (2004). Assessing motivations for sports Volunteerism. Advances in Consumer Research. Vol. 31, pp. 420-25 Weinberg, S, R & Gould, D (2011). Foundations of sport and exercise psychology (5th edition). Human kinetics , USA.

36

Bilaga

Intervjuguide

Inledning:

1. Ålder?

2. Bakgrund?

3. Vad är din roll i föreningen?

4. Hur länge har du arbetat ideellt för din aktuella förening?

5. Hur många timmar i veckan spenderar du med arbete relaterat till din ideella roll?

Huvudämne:

1. Hur skulle du definiera ideellt arbete?

2. Hur började du ditt ideella engagemang?

- Hur såg vägen ut till den roll du har idag?

3. Varför började du ditt ideella engagemang?

4. Finns det några specifika anledningar till varför du började?

- Några anledningar som vägde tyngre?

- Vad var den viktigaste, och varför?

5. Vad motiverar dig?

6. Hur känner du kring ditt arbete här? Vad ger det dig?

- Är det tillfredsställande? På vilket sätt?

- Finns det tillfällen då det känns jobbigt? På vilket sätt?

- Kan du beskriva den situationen?

7. Ditt ideella engagemang, vad betyder det för dig?

8. Anser du at du har ett driv att arbeta ideellt? Vad driver dig?

- Om inte, varför?

9. Vad får du ut av att ditt ideella arbete?

10. Vad tycker du att du bidrar med, med ditt ideella engagemang?

Avslutning

11. Hur ser du på din framtid i föreningen?

12. Var ser du dig själv om några år?

- Är du kvar här? Varför?

37

- Gör du något annat? Varför?

13. Har din roll/situation ändrats under din tid som ideellt engagerad?

- Krävs det mer? På vilket sätt?

- Krävs det mindre? På vilket sätt?

14. Hur känner du kring ideellt arbete?

15. Vad har du för inställning/attityd till ideellt arbete nu?

16. Om den ideella rollen ska fortsätta att ha framgång, vad anser du behövs göras?