Digital Kompetens i Skolan

Anne Li Dale

IKT B Uppsala Universitet

December 2011 ©

Hur ser det ut i Parti l le?

I nya läroplanen, Lgr11 , ingår digitalkompetens som en avhuvudstenarna, dessakunskaper ochfärdigheter som digitalkompetens omfattargenomsyrar helainnehållet. Det nämnsdäremot inget ompedagogernas digitalakompetens i Lgr 11 .

Det är al laverksamhetersskyldighet att föl jastyrdokumenten.Förbereda eleverna fören vardag och framtid,samt ge eleverna enkvalitativ utbi ldningsom är anpassad ti l lsamhället.

Lgr 11 & Digital Kompetens

Skolan ska ansvara för att varje elev eftergenomgången grundskola och grundsärskolaskall kunna använda modern teknik som ettverktyg för kunskapssökande, kommunikation,skapande och lärande.

För att kunna föl ja styr-dokumenten och geeleverna den anpassadeutbi ldningen som de harrätt ti l l krävs fleraingredienser. Det digitalasamhället skal l erbjudaen modern skolan i detdigitala samhället krävsen kvalitativ ochpedagogisk IKTkompetens för atteleverna skall kunnauppnå målen.

IT och digitala läromedelär ett nödvändigtinnehåll i en modernutbi ldning. Att kunnahantera olika digitalaläromedel, webb, tekniskutrustning m.mkrävs att lärarkårenfår ordentl ig kompetens-utbi ldning inom IKT.1

"IT är en nödvändigt för att klarasig i dagens kunskapssamhälle."

Statens Medieråd 2

KommunStyrdokument Skola

Partille Kommun & Digital Kompetens

I Parti l le skall al la barnoch ungdomarna få sinutbi ldning i en modernarbetsmil jö, menarBengt Randén,förvaltningschef BUF.

Det första av 5 prioriterade mål 2011 inom BUF äratt alla elevers lärande i skolår F-9 ska från ochmed 201 3 ske i en kvalitetssäkrad IT baseradpedagogisk lärmiljö på individnivå.

I denna mil jö finns digitalaverktyg, inte bara datoreräven andra digitalaverktyg. På individnivåskall al la elevergaranteras en kvalitets-säkrad pedagogisk mil jöbaserad på IKT.

Partille Kommun - BUF (Barn- och ungdomsförvaltningen)

3

Pedagog ElevSkola

Via en öppen ochändamålsenl ig lärmil jöstimuleras skolans eleverti l l delaktighet, ökadinitiativförmåga och lustatt lära.

7000 Elever Mellan 1 -1 6

Genom att kvalitetssäkraden pedagogiska IKTmil jön förbättras ävensituationen för elever sombehöver extra stöd påolika sätt. Brodin &Lindstrand. Vinnarna avIKT s.65

Enligt Partille Kommuns skolplan 2011 poängterasvikten av ett samarbete mellan pedagogers, barnsoch ungdomars möjligheter att använda modernaIKT utrustning som ett naturligt verktyg.

Partille Kommun - BUF (Barn- och ungdomsförvaltningen)

4

Hur har den Kommunala IKTutbildningen utfal l it i kommun, skolor,bland pedagoger och elever?

Har utbi ldningen givit pedagogernakunskap och verktyg för arbetet medLgr 11 ?

Metod

Fördjupning i l itteratur, statl iga- ochkommunala styrdokument

Intervjuer med IT- utvecklingsledareoch IT utbi ldare i Parti l le Kommun

Informationsbrev ti l l deltagare ienkäten

Enkät i Goggle Dokuments,Spreadsheet/Formulär

Bearbetning

Resultat

Min undersökning -Problemformulering

5

Mitt brinnande intresseIKT & Lärande

6

IKT i Partille

I min intervju med Ing-MarieHolmgren förstår jag att detär hon som står bakomstora delar av Parti l leKommuns IT Satsning frånbegynnelsen som börjademed Itis år 1 999. Genomsamarbetet över kommun-gränserna blev I tis enmycket lyckad satsning somfortsatte med Itif, förförskolans personal år 2002.

Innan detta projekt slutadetog andra fart!

Genom GR´s nätverk fickIng-Marie och Anette Meyerkontakt medKinnarpsskolan, där manhade startat upp en IKTsatsning - FramtidensKlassrum. Studiebesökplanerades ochgenomfördes påKinnarpsskolan.

Tankarna, stratergierna ochplanerna växte. Var detta enmodell som kunde överförasti l l Parti l le Kommun?

Ing-Marie HolmgrenUtvecklingsledare IT

7

I min intervju med Anetteförstod jag att det var som enpersonlig mål-uppfyl lelsesom blev sann i och medFramtidens Lärmil jö somstartade 2006 i Parti l lekommun.

Anette har besökt fleraskolor runtom i världen, tackvare stependium har honhaft möjl ighet att fördjupasig inom området IKT.Metoder, arbetssätt, tekniskutrustning, mil jöer ochredkap var annorlunda ochspännande.

Det är fortfarande Anettesom håller i FramtidensLärmil jö i Parti l le idag 2011 .Utbi ldningen namn liksominnehållet har förändras.Idag heter utbi ldningenDigital Kompetens. "Prio ettär att våga trycka påknapparn, hands on, ochhitta fördelarna med IT iundervisningen genompraktiskt arbete".

Anette MeyerIKT Utvecklare

& Utbildare

8

Följande kriterier skulle uppfyllas av skola för attkunna söka till den kommunala utbildningen.

Kommunal Utbildning iDigital Kompetens - Förutsättningar

https://sites.google.com/site/laesaaret20111 2/

3. Utrusta pedagogernamed egna datorer

4. Utrusta pedagogernasklassrum med - projektoroch duk/Interaktiv tavla

1 . Anmäla två pedagogerfrån samma arbetslageller ämneskategori

2. Skapa förutsättningarför pedagogens åttafortbi ldningsdagar underläsåret

9

http: //www.facebook.com/group.php?gid=68381 991 77#!/group.php?gid=68381 991 77&v=wall

1 . Sprida metoder,lärmaterial och godaidéer vidare samt stöttasina kollegor ianvändandet avnyförvunnen kunskap

Följande kriterier skulle uppfyllas av pedagog föratt kunna söka till den kommunala utbildningen.

2. Krav på närvaro ochengagemang

10

Erhålla pedagoger somger stöd för att kommaigång med digitalaverktyg.Erhålla pedagoger somblir experter på IKTanvändning och lärandeti l lsammans medeleverna.Erhålla fler IKTanpassade lärmil jöer iförskolor och skolor.

Kommunal Utbildning iDigital Kompetens - Mål & Effekter

Följande mål och effekter skall utbildningengenerera på skolan efter satsningen påpedagogernas IKT fortbildning.

Erhålla pedagoger somutarbetar metoder ochlärmaterial - utveckla ol ikalärsti lar.Erhålla pedagoger somkan använda modernaIKT verktyg ti l l elever ibehov av extra stöd.

11

Följande mål och effekter skall utbildningengenerera på deltagarna under och eftersatsningen på IKT fortbildning.

Pedagogerna utarbetarmetoder och lärmaterial -utveckla ol ika lärsti lar.Pedagogerna användermoderna IKT verktyg ti l lelever i behov av extrastöd.Pedagogerna fårutrustade IKT anpassadelärmil jöer i förskolor ochskolor.

Pedagogerna få stöd föratt komma igång meddigitala verktyg.Pedagogerna blirexperter på IKTanvändning och lärandeti l lsammans medeleverna.

12

221 pedagogeringick i undersökningen

13

Totalt fick alla 221 pedagoger ettinformationsbrev där jag presenterade migsjälv och syftet med undersökningen som jagskulle göra.Att deltagandet varfrivi l l igt var viktigt attdelge pedagogerna,l ikaså att resultatet inteskul le kunna hänvisasdirekt ti l l individ genomvarken namn eller bi ld.

Av hela antalet 221pedagoger som delgivitsinformationsbrev blevbortfal let 46 pedagogerdirekt. Dessa 46 kundejag inte nå viakummunens mail , vi lketgjorde att jag sorteradebort dessa direkt. Kvarhade jag 1 75 pedagoger.

Jag bestämde mig för attgöra 2 differentieradeundersökningar. Den ena,en statistisk undersökningsom jag gjorde i GoogleSpreadsheet.

Denna innehöll endastkryss och skala somsvarsaltenativ. Detta för attgöra undersökningenti l l talande och enkel. 1 66pedagoger ingick i dennagrupp, där al la hargenomgått den kommunalautbi ldningen i digigtalkompetens.

Den andra undersökningensom 9 pedagoger fick varen kvalitativ enkätundersökning där frågornabestod av både kryss ochtext svar. Detta för att göraundersökningen bredareoch djupare. Urvalet avpedagoger är i dennagrupp är de de som tagitsteget vidare inom IKT,som jag vet arbetar mycketmed IKT som en naturl igdel av skolans vardag.

Min Undersökning

12

14

Är Alla Eniga?

Kommun

"Digital Teknik öppnar förnya sätt att lära som intevar möjl iga tidigare"

Ing Marie

Verksamhet

"IT - ett av flera verktygför lärande,

ett verktyg för al la"

Anette

"En nödvändigt för attklara sig i dagens

kunskapssamhälle"

Statens Medieråd

"Lärarna behöverhandledning på plats i

vardagen"

Martin Tallvi ,Gbg´s Universitet15

Är Alla Eniga?

Verksamhet

"IT - ett av flera verktygför lärande,

ett verktyg för al la"

Anette

"Lärarna behöverhandledning på plats i

vardagen"

Martin Tallvi ,Gbg´s Universitet

Pedagog

"För att klara ettvardagsl ivs kommerdigital kompetensvara avgörande iframtiden"

Lena

"Alla påverkas när ettsamhälle börjar använda

ny teknik, inte bara desom använder den, ingen

kommer undan"

Andreas Skog, IT Ped

16

Stora skillnader på IKT Kompetens

17

Prioriteringar gjordes ochskolorna står nu olikarustade inför bland annatmålet i Lgr 11 . Målet sompedegogerna skallsäkerstäl la för eleverna såatt de "kan användamodern teknik som ettverktyg för kunskaps-sökande, kommunikation,skapande och lärande,och kompetens"

"När vi började sägalärande istället förinlärning, markerades ettperspektivskifte."

Design för Lärande. -08.A-L. Rostval l & S.Selander

Alla verksamheter stodinför samma rikstäckandeutmaning, implementeringav IKT, teknik & digitalkompetens. För Parti l lesom erbjöd pedagogernaoch skolorna enkommunal utbi ldning inomIKT, fanns ännu en "hake".Man var tvungen attinvestera i teknik ochutrustning, samt ersättapersonalen som var påutbi ldning, 72 tim på ettläsår per person.

"BUF började i "rätt ände"dvs skapa en grund-kompetens hos mångalärare . . . "

Pedagog Parti l le

Pedagogerna står på trappsteget inför en utmaning,Datorn & Internet tar steget in i vardagen och Lgr 11 .

Kommunal Utbildning iDigital Kompetens - Skolorna

18

Undersökningen visar attmånga pedagogerna var redonär eleverna stod inför en ITbaserad lärmil jö. Al lapedagoger har genomkommunen blivit erbjudnautbi ldning inom IKT påindividnivå.

Idag erbjuder kommunen ävenIKT utbildning inom special-områden såsom Matematik,Musik, Slöjd, Specalpedagogik& Bild. Intresset förutbi ldningarna är stora ochfortfarande mycket populära.

IT Baserad Lärmiljö

När eleverna stod inför en ITbaserad lärmiljö var mångapedagoger redan där.

71 % uppskattarIKT-Samarbete

"Det vore mycket märkligt omvi i skolan inte skulle stävaefter att vara en del av detsamhälle vi lever i"

Pedagog Parti l le

19

Samarbete =Ökad IKT Kompetens

Alla pedagoger som ärintresserade av utbi ldningenDigital Kompetens skall anmälasig ti l lsammans med enkollega. Detta för att kunna ta"ti l lvara på" sina nyförvunnakunskaper i sin egenverksamhet.

Det visar sig vara mycketpositivt att delta i utbi ldningenti l lsammans med någon mankänner och kan fortsätta arbetavidare med. Hela 71% avpedagogerna uppskattar attkunna samarbeta med en närakollega.

"Lärarna har haft mångadiskussioner kring digitalaredskap och undervisning . . . . . "

Pedagog Parti l le

Undersökningen visar att 71%av pedagogerna uppskattarsamarbetet.

71 % uppskattarIKT-Samarbete

20

Tillgången till teknik och utrustning under ochefter utbildningen var och är en nödvändighet.

95% av pedagogernahade ti l lgång ti l ltekniken under ochefter fortbi ldningen.

95 % - Tillgång till Tekniken

95% av pedagogerna hadetillgång till teknik

21

"Vi jobbar mot enmodernare skola vilketär avgörande iframtidens skola. Kan viinte konkurrera medelevernas fritidsteknikligger vi illa till"

Pedagog Parti l le

"Det vara en trygghetatt ha någon attdiskutera den nyatekniken och den nyasynen på lärande."

Pedagog Parti l le

Pedagogerna är eniga om att tekniken är enförutsättning.

22

Utbildningens plats var Optimal

94 % ansåg att utbildningsplatsenvar bra - mycket bra!23

Mycket Viktigt med Kontinutet &Gott om Tid

"För att klara ettvardagsliv kommerdigital kompetens varaavgörande"

PedagogParti l le

98 % ansåg att antal tillfällen &timmar var bra - mycket bra!

22

24

IKT Leder till Stora Förändringar

På den 1 0 gradiga skalan syns det mycket tydl igtatt utbi ldningen inneburit mycket stora förändringarför pedagogerna.

Pedagoger

Arbetslag

25

"Datorn kräveratt man ändrarundervisningen,tänker nytt,annars blir detlätt enskrivmaskin."

PedagogParti l le

"IKT skall ingåsom en naturligdel i alltskolarbete"

Pedagog

Parti l le

"Lustfylld ochnivåanpassadundervisning"

PedagogParti l le

Elever

Pedagogers kommentarer om IKT i skola ochundervisning.

"The kids have so many questions and thecomputer just opens a brand new world." p. 87.Laptops & Literacy. -06.

26

"Jag tror att vi kommerpå sikt se att mål-uppfyllelsenökar hos deelever och att vi får flerengagerade elever"

Pedagog Parti l le

Duktigare barn! I undersökningen anser pedagogernaatt IKT utbildningen (som alla genomgått) harbetydelse för elevernas resultat.Majoriteten av pedagogerna anser att eleverna harstora möjl igheter ti l l bättre resultat i skolan ompedagogerna har Digital Kompetens, dvs IKTkunskaper.

Elevers resultat ärkanske det al lraviktigaste i dagensskola, då media oftaredovisar sjunkandebetygs resultat överhela riket.

IKT Utbildningen GenererarDuktiga Barn

27

I Jämterud´s bokKompetens iundervisningen -1 0.rapporteras från 2 olikaunderssökningar därman tittat på lärandet iförhål lande ti l l digitalalärresurser. Resultatetredogör för "ett antalolika områden där IToch digitala lärresurserkan ha en positivinverkan på elevernaslärande och bidra till atthöja resultaten iskolan." s.1 9-20

Ytterl igare en rapportsom tar upp eleversresultat är Effektivtanvändande av IT iskolan. Myndigheten förskolutveckling -07. "Detfinns tydliga indikationerpå att IT främjar eleversmotivation och lärande

. . . . En sak som är tydligfrån denna rapport är attelevers tillgång till datoreroch deras självförtroendei användandet av datorerpåverkar fesultaten föreleverna." s.21 .

I rapporten "The Impactof ICT in schools" byProfessor Rae Condie &Bob Munro. -07. läser jagom "One fairly consistentfinding is that thegreatest impact isobserved where ICT hasbecome embedded orintegrated within theeveryday classroomexperience of pupils. . . .The use of ICT seems toengage pupils, resultingin more on-taskbehaviour, greaterpersistence and deeperunderstanding." P. 29

Elevers resultat i skolan är mycket omskrivet iSverige. Influenser och jämförelser sker ständigtöver hela världen angående skola och resultat.Tack vare Internet är det idag lätt att ta del avdessa raporter.

28

IKT & Lgr 11

Implementeringen av Lgr11 under läsåret 2011har införl ivat bådepositiva och negativaåsikter samtförhål lningssätt. Det nyastyrdokumentet harkommit mitt i IKTutvecklingen och One -to - One eran i Sverige.Många pedagoger menaratt dessa 2 storaförändringar påverkarskolans verksamhetnegativt med mycketpappersarbete, planeringoch annorlundaförberedelser. Dessutomskapar okunskapen omIKT en osäkerhet ochmerarbete.

"kunskapsformermåste ta plats när detvi tidigare sett somkunskap (fakta) finnshelt tillgängligt, mensaknar värde om jaginte kan sortera ochhantera all dennainformation.Pedagog Parti l le

Undersökningen visardäremot en positivism därpedagogerna anser attden kommunala IKT-utbi ldningen bidragit ochgivit bättre förutsättningarför arbetet med Lgr 11 .

Denna aspekt är viktig attanamma, förändringinnebär utveckling!

"Vi behöver utbilda barnen mot den verklighet dekommer möta samt du får in helt andra dimensionerpå din undervisning med hjälp av IKT"

Pedagog Parti l le29

"Det har förändrat helamin pedagogiska roll.Jag har en helt annanundervisning idag jmfmed tidigare.Möjligheternasom ges med all teknikhar skapat störrearbetsglädjehos både mig ochelever"

Pedagog Parti l le

Lgr11´s sätt att beskrivaförmågor är ett steg helti rätt riktning, men jagtror att ettparadigmskifte vad somär kunskap kommer attkrävas om skolan skarusta elever förframtiden."

Pedagog Parti l le

Pedagogers kommentarer om förutsättningarnaatt arbeta med Lgr 11 utifrån sin DigitalaKompetens.

IKT ger Delvis Kunskap & Verktyg förArbetet med Lgr 11 ?

30

Enligt Lgr 11 skall eleverna ta sig igenom förskolaoch grundskola med "ett personligt ansvar försina studier och sin arbetsmiljö" s. 1 6. Dettaställer höga krav på dagens pedagoger.

Parti l le gjorde rätt när man 2006 satsade på attutbi lda pedagogerna i kommunen inom IKTKompetens.

Sammanstäl lningen av enkäten och intervjuernadelger resultatet med positivism genom höga siffroroch ett gott resultat.

Partille Kommuns Utbildning iDigital Kompetens

Eleverna skall ta sig igenomförskola & grundskola med ett personligt ansvar för sina studier & sin arbetsmiljö31

Eleverna skall ta sig igenomförskola & grundskola med ett personligt ansvar för sina studier & sin arbetsmiljö

"BUF började i "rättände" dvs skapa engrundkompetens hosmånga lärare . . . "

Pedagog Parti l le

Skolan ska ansvara för att varje elev eftergenomgången grundskola och grundsärskolaskall kunna använda modern teknik som ettverktyg för kunskapssökande, kommunikation,skapande och lärande.

32

DiskusionBarn och ungdomsförvaltningen i Parti l les Kommunprioriterar en kvalitetssäkrad IT baserad lärmil jö påindividnivå. Samtidigt som man har utbi ldatpedagogerna så att de känner sig trygga inom DigitalKompetens.

Undersökningen som jag gjort bygger på intervjueroch enkätundersökningar. De som ingått iundersökningen har al la deltagit i utbi ldningen DigitalKompetens inom Kommunens regi. Svarsfrekvensenligger på drygt 60%.

Det är många mål och effekter som Kommunenfrämjar genom satsningen på IKT utbildning i egenregi. Min undersökning visar på att Kommunen ochskolorna införl ivat flera av dessa mål såsom;+ pedagogerna kommer igång med digitala verktyg ,+ använder IKT ti l lsammans med eleverna ,+ använder IKT anpassade lärmil jöer,+ utarbetar metoder & lärmaterial ,+ utveckla ol ika lärsti lar samt+ använder IKT verktyg ti l l elever i behov av extrastöd.

Samtidigt är det andra aspekter att ta hänsyn ti l lsåsom;- ekonomiska belastningar när det gäl ler datorer ti l lpedagogerna- ekonomiska belastningar när pedagogerna varitpå utbi ldningen- ekonomisk belastning när klassrum skall utrustasmed teknik33

Tekniken visar sig vara mycket viktig, hela 95% avpedagogerna hade ti l lgång ti l l tekniken under och efterfortbi ldningen vilket ansågs vara en nödvändighet förså gott som alla. Tekniken måste ingå som en naturl igdel i vardagen för både pedagoger och elever. Att haen kollega som man kan planera och införl iva de nyakunskaperna med är l ika viktigt.

Utbi ldningsplatsen och tiden för utbi ldningen ärangelägen, det ska vara gott om plats, gott om tid,kol legor att samarbeta med, bra internetuppkoppling,samt bra fika och lunch möjl igheter.

Förändringar är något som vi lever med i skolansvärld. Datorn som ett redskap innebär förändringar, vikan inte använda datorn som endast en skrivmaskin,den måste ingå som en naturl ig del i varje ämne ochallt skolarbete. Förändringar leder ti l l utveckling,elevernas och våran egen utveckling.

Undersökningen visar en positivism där pedagogernaanser att den kommunala IKT-utbi ldningen bidragitoch givit bättre förutsättningar för arbetet med Lgr 11 .Denna aspekt är viktig att utveckla och ta ti l lvara på.

Elevers resultat är det al lra viktigaste i dagens skola.Pedagogerna i undersökningen hade godaförhoppningar och det visar sig att majoriteten anseratt eleverna har större möjl igheter ti l l bättre resultat iskolan om pedagogerna har Digital Kompetens, dvsIKT kunskaper. 34

Styrdokument

Pedagog

SkolaEn förutsättning för lärande ärdelaktighet, motivation, kreativitet ochlust att lära. Detta är viktigt för elevenenlikväl pedagogen.

Sammanfattning

35

Kommun

Elev

SkolaAtt vara öppen för utveckling inför enändamålsenl ig lärmil jö är framtiden.Och denna framtid är här NU!

36