ikt, vad är det?781608/fulltext01.pdf · 3.1 definition av ikt ikt är förkortningen på...

LÄRARPROGRAMMET

IKT, vad är det?

En studie baserad på pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan

Frida Andersson

Examensarbete 15 hp

Grundläggande nivå

Vårterminen 2014

Handledare: Marina Wernholm

Examinator: Anne-Mari Folkesson

Institutionen för

utbildningsvetenskap

Linnéuniversitetet

Institutionen för utbildningsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: IKT, vad är det? En studie baserad på pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan

Författare: Frida Andersson

Handledare: Marina Wernholm

ABSTRAKT Studien handlar om pedagogers uppfattningar och ställningstagande kring begreppet IKT

med inrikting på digitala verktyg. Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som

påverkar pedagogers uppfattningar om och ställningstaganden kring IKT samt vilken

betydelse dessa får för hur digitala verktyg används i förskolan. I studien användes

metoden kvalitativ intervju och kvantitativ insamling av data. Det gjordes intervjuer med

pedagoger i två förskolor och pedagogerna fick uppskatta sin kompetens och kunskap av

digitala verktyg. I resultatet visade det sig att pedagoger inte hade så mycket kunskaper

om digitala verktyg men att de fann digitala verktyg som ett bra komplemtent i

verksamheten. Pedagogerna använder digitala verktyg till att dokumentera med hjälp av

ipad. Det visade sig även att pedagogerna intar olika roller i användandet av digitala

verktyg.

Nyckelord: IKT, digitala verktyg, pedagog, normer

INNEHÅLL

1 INLEDNING ............................................................................................................. 1

2 SYFTE ....................................................................................................................... 2

2.1 Frågeställningar .................................................................................................... 2

3 BAKGRUND............................................................................................................. 3

3.1 Definition av IKT ................................................................................................. 3

3.1.1 IKT historia................................................................................................ 3

3.1.2 IKT i förskolan .......................................................................................... 3

3.1.3 Datorn och ipad ......................................................................................... 4

3.2 Dokumentation med hjälp av ipad ........................................................................ 5

3.3 Pedagogens uppfattningar om IKT ....................................................................... 5

3.3.1 Den betydelsefulla pedagogen ................................................................... 6

4 TEORETISKT RAMVERK ...................................................................................... 7

4.1 Normer .................................................................................................................. 7

4.2 Datorn som ovän och datorn som vän .................................................................. 7

5 METOD ..................................................................................................................... 8

5.1 Urval ..................................................................................................................... 8

5.2 Kvalitativ intervju ................................................................................................. 8

5.3 Kvantitativa data ................................................................................................... 8

5.4 Forskningsetiska principer .................................................................................... 9

5.5 Genomförande ...................................................................................................... 9

5.6 Analys av data ...................................................................................................... 9

5.7 Validitet och reliabilitet ...................................................................................... 10

5.8 Metoddiskussion ................................................................................................. 10

6 RESULTAT ............................................................................................................. 12

6.1 Pedagogernas uppfattningar om IKT .................................................................. 12

6.1.1 Digitala verktyg som ovän ....................................................................... 12

6.1.2 Digitala verktyg som vän ......................................................................... 13

6.1.3 Sammanfattning ....................................................................................... 14

6.2 Förskolors arbete med IKT ................................................................................. 15



6.2.3 Sammanfattning ....................................................................................... 16

6.3 Pedagogens roll................................................................................................... 16



6.3.3 Sammanfattning ....................................................................................... 17

7 DISKUSSION ......................................................................................................... 18

7.1 Pedagogens uppfattningar om IKT ..................................................................... 18



7.2 Hur förskolorna jobbar med IKT ........................................................................ 20



7.3 Pedagogens roll................................................................................................... 22



7.4 Pedagogiska implikationer ................................................................................. 23

7.5 Förslag till fortsatt forskning .............................................................................. 24

8 REFERENSLISTA .................................................................................................. 25

BILAGA

1

1 INLEDNING Informations- och kommunikationsteknik tar en större plats och har avspeglat sig i

läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010). I läroplanen för förskolan (Lpfö, 98 rev

2010) står det bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin

förmåga att urskilja teknik i vardagen, utforska hur enkel teknik fungerar samt

utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,

material och redskap (Lpfö, 98 rev 2010 s.10).

Det står även att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sitt

intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö 98 rev 2010 s.11).

Idag använder sig människor alltmer av digitala verktyg och det är en del av många

människors vardagsliv runt om i världen. Hur ser då pedagoger på sin uppgift att

arbeta med IKT i förskolan? Under min förskollärarutbildning har det dykt upp

funderingar och tankar över hur förskolorna använder sig av informations- och

kommunikationsteknik i verksamheten med fokus på digitala verktyg som dator och

iPad. På mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag märkt att pedagoger inte har

haft intresse för digitala verktyg. Jag fick vetskap om att förskolor i kommunen jag

bor i har fått ipad, därför vill jag undersöka pedagogers syn på IKT och hur förskolor

jobbar med digitala verktyg. Jag vill belysa varför de gör det och vad de anser om sin

roll som ledare i IKT- sammanhang.

2

2 SYFTE Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogers

uppfattningar om och ställningstaganden kring IKT samt vilken betydelse dessa får

för hur digitala verktyg används i förskolan.

2.1 Frågeställningar

Vad har pedagogen för uppfattningar om IKT?

Hur använder pedagogen IKT och varför?

Vad har pedagogen för roll i IKT-sammanhang?

3

3 BAKGRUND I bakgrunden kommer det att skrivas om definitionen av IKT, IKT historia, IKT i

förskolan, datorn och ipad, dokumentation med hjälp av ipad, pedagogens

uppfattningar om IKT och den betydelsefulla pedagogen.

3.1 Definition av IKT

IKT är förkortningen på information och kommunikationsteknik (Axell, 2013). I

arbetet kommer förkortningen IKT att skrivas fram. Buskqvist och Molin (2011)

menar att IKT inte bara är ett kunskapsområde utan också ett pedagogiskt verktyg

som underlättar och skapar nya möjligheter för människor att komma närmare

forskningens praktik. De menar att man lär sig IKT genom att praktisera det, öva.

Det saknas fakta och forskning om IKT för att lärare ska få kunskap om IKT, det

finns ett stort intresse av användandet av IKT men ingen forskning som kan styrka

varför förskolor ska jobba med det (a.a.). Axell (2013) hävdar att de lärare som

jobbar med digitala verktyg ska få en aktuell utbildning inom området som ska vara

anpassat efter hur samhället ser ut idag och vilka förväntningar som samhället har på

förskolan.

3.1.1 IKT historia Medierådet (2012/13) påpekar att det som kallas nya medier inte är så nytt. Redan på

slutet av 1960-talet lanserades internet för första gången vilket är mer än 40 år sedan.

När Medierådet (2012/13) genomförde en undersökning gällande barns användande

av internet, upptäcktes att användandet tredubblats bland två till tre åringarna samt

fem till åtta åringarna jämfört med året 2010 (a.a.). Här i Sverige gick startskottet för

användandet av de nya medierna 1994, då politiker talade om den nya

informationstekniken (Karlsohn, 2009). På flera förskolor sker det satsningar på att

införa och utveckla IKT i förskolor och skolor. En av anledningarna till att det sker

en så stor satsning kan ha att göra med att vi går ifrån industrisamhället in i

informationssamhället (Almqvist, 2002). Informationssamhälle kännetecknas av att

det finns stora mängder information som är lätt att komma åt (Carlgren och Marton,

2004). Lundgren (2011) skriver att de reviderade styrdokumenten för förskolan har

inneburit att olika reformer tillkommit som erbjudit lärare att gå fortbildning för att

få kunskaper om hur de kan arbeta med IKT i verksamheten (a.a.).

3.1.2 IKT i förskolan Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) skriver om LärIT, denna studie

redovisar hur IKT introduceras i barns liv i förskolan. Det visade sig att barns

samspel blir mer lustfullt då barnen fick en mer fördjupad relation mellan sig (a.a.).

Stephen och Plowman (2003) hävdar att IKT har en motiverande effekt hos barnen.

Alexandersson m.fl (2001) kom även fram till att barns möten med IKT kan vara till hjälp för deras lärande. Dock finns inga entydliga svar eller positiva effekter på vad

datorstöd i verksamheten kan ge barnen, men IKT kan öka variationen i

verksamheten och göra det mer lättillgängligt för barn och pedagoger (a.a.). Levin

(2010) påpekar att lärare ska konfrontera barns användande av digitala verktyg och

4

försöka hitta motivationen bortom digitala verktyg eftersom barn sitter mer med

digitala verktyg och glömmer bort verkligheten (a.a.). Axell (2013) menar att barn

ska få möjlighet att komma i kontakt med digitala verktyg i tidig ålder på förskolan,

för att bygga upp barnens nyfikenhet och upptäckarglädje kring digitala verktyg

(a.a.).

Det finns tre motiv till IKT utvecklingen. Den första är inlärningsaspekten som

handlar om variation i arbetssättet samt relationen mellan barn och pedagog på

förskolan. Den andra aspekten är arbetslivsaspekten som handlar om att barn ska bli

förberedda på vad som komma skall i arbetslivet. Den tredje aspekten är

demokratiaspekten det handlar om att alla barn i förskolan ska få möjlighet att

använda den nya tekniken och lära sig använda den (Alexandersson, Linderoth &

Lindö, 2001; Axell, 2013; Brodin & Lindstrand, 2003). Barn som får ta del av

digitala verktyg i tidig ålder och får intresse för det får ett bättre självförtroende när

det gäller användandet av digitala verktyg (Axell, 2013).

Jedeskog (1993) skriver att det finns en förskoletradition som sitter i väggarna och

som har en avgörande betydelse för verksamheten. Traditioner ger stabilitet i

tillvaron samtidigt som den begränsar möjligheten till förnyelser och nytänkande.

Axell (2013) menar att man i förskolorna behöver ha en förståelse för relationerna

mellan individ-teknik-samhälle och miljö för att inte tekniken i förskolorna ska falla

bort.

3.1.3 Datorn och ipad Edutainmentprogram är spel som kan finnas på datorn eller i en ipad som handlar om

att uppmuntra barn till att lära sig nya saker inom olika områden beroende på vad för

spel som finns, alltså kan spel ses som ett läromedel (Alexandersson, Linderoth &

Lindö, 2001; Säljö & Linderoth, 2002). Däremot så fann Plowman och Stephen

(2005) att när barn spelar spel, sker inte alltid ett lärande hos dem. Alexandersson,

Linderoth och Lindö (2001) fann olika aspekter av dataspel som gynnar barn.

Aspekterna är barn utforskar program, kontrollerar program, leker med program,

skapar och upplever med program. Med dessa fem aspekter får barn olika kunskaper

och upplevelser inom socialkompetens, självkänsla av att ha klara någon uppgift,

bygga och konstruera samt får upplevelser av berättelser, sånger och bilder (a.a.).

Ljung- Djärf (2004) påvisade att det har blivit vanligt med datoranvändning ute i

förskolor. Datorn kan användas i en meningskapande praktik. Ljung- Djärf menar att

meningskapandet kan ses utifrån två aspekter som barn erbjuds. Den första är hur

pedagogerna förhåller sig till datorn och den andra aspekten är hur pedagoger

använder datorn i praktiken. På de förskolor där pedagoger inte har någon datorvana

eller är motiverade att använda datorer, uppmuntras inte heller barnen att använda

datorn och deras möjligheter till kunskap och utveckling av datorkompetens

utvecklas inte och deras meningsskapande blir begränsat.

Nir- Gal och Klein (2004) skriver att barn som blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter, utvecklade sin kognitiva förmåga så som abstrakt tänkande,

planeringsförmåga och bättre ordförråd. De barn som inte blev ledda av pedagoger i

datoraktiviteter utvecklade inte dessa förmågor i samma utsträckning (a.a.).

Klerfelt (2007) menar att datorer har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har

datorn börjat få en plats i förskolan och pedagoger har börjat visa intresse för barns

5

mediakultur, här blir det att införa den nya kulturen och sammanföra den med

förskolans praktik. Pedagoger i förskolan ska ge barn möjlighet att bidra till

skapande och utvecklandet av sin kultur och lyfter även upp frågan om pedagogers

oro att kunna balansera förskolans traditionella verksamheter och förståelsen för

barns mediekultur (a.a.). Medan Jedeskog (1993) tidigt påpekade att datorn skulle ses

som ett komplement till den traditionella förskoleverksamheten.

Niemi (2013) menar att iPad är ett användbart verktyg som både pedagoger och barn

kan arbeta med. Att använda iPad i verksamheten menar Niemi, bjuder in till

samspel och samarbete genom att sitta tillsammans runt iPaden och arbeta.

Gällhagen och Wahlström (2013) skriver om olika appar, en app är en förkortning av

application som betyder programvara, som förskolor kan använda sig utav vid olika

temainriktade aktiviteter. Med hjälp av apparna kan barnen få en bredare förståelse

för just det tema förskolan jobbar med för tillfälligt. Gällhagen och Wahlström

(2013) menar att pedagogen själv ska pröva och testa innan barnen får ta del av

ipaden. Låta barnen vara med och att som pedagog ställa sig frågan vad kan jag göra

tillsammans med barnen med denna appen? För en bra app sätter en pedagogs tankar

i rörelser (a.a.).

3.2 Dokumentation med hjälp av ipad

Monica Niemi (2013) skriver om ipadens möjligheter med att dokumentera barn och

verksamheten genom att hitta rätt appar att jobba med för att kunna föra

dokumentationer. I boken ger Niemi (a.a.) inspiration om hur pedagoger kan använda

och jobba med olika dokumentationsappar som finns tillgängliga. Niemi (a.a.) menar

att ipad är ett verktyg som förenklar barns och pedagogers arbetssätt med att

dokumentera verksamheten.

3.3 Pedagogens uppfattningar om IKT

Det är pedagogers värderingar om IKT och vad för strategier pedagogen har för

användandet av IKT som styr pedagogens användning av IKT. För att kunna ändra

och se vad för attityd och värderingar pedagogen har menar Bie (2009) att pedagoger

ska göra reflektioner över sig själva i olika situationer i förskoleverksamheten för att

kunna se och förstå hur pedagogen själv tänker och har för attityd, detta kan hjälpa

pedagogen att ändra sin attityd och värderingar i förskoleverksamheten. Axell (2013)

menar att pedagoger ska bli erbjudna att gå på fortbildning i teknik eftersom de

kunskaper pedagogerna har av IKT påverkar barnen till vilken attityd och kunskap de

får av IKT.

Axell (2013) och Löfström (2012) menar att pedagoger har olika syn på vad som

ingår i begreppet teknik. Det blir ofta en förvirring rörande förhållandet mellan

teknik och naturvetenskap då det blir svårt att skilja de båda ämnesområdena från

varandra. Axell (2013) menar att om inte förskolans personal vet vad teknik är finns

en risk att barns lärande i området teknik försämras. Författaren menar att det i

förskolans läroplan finns många skrivningar som belyser vikten av användandet av

IKT i förskolan. Forsling (2011) menar att digitala verktyg oftast väljs bort i

förskoleverksamheter eftersom pedagogerna inte har den kompetensen eller intresset

6

för digitala verktyg som behövs, detta kan resultera i att barn inte får motivation och

kompetens att använda sig av digitala verktyg.

Löfström (2012) fann att vissa lärare betraktar IKT som något positivt och vill

introducera IKT tidigt i barns användande av teknik medan andra betraktar IKT som

något negativt som inte får dominera i verksamheten(a.a.). Många pedagoger finner

IKT som ett bra komplement att använda i verksamheten och många barn tycker att

det är intressant att arbeta med IKT. Det är pedagogens intresse, kunskap och

utbildning som påverkar användandet av IKT i förskolans verksamhet (Hallberg,

2012;Högenberg & Körner, 2008; Ternström, 2010).

Forsling (2011) menar att de pedagoger som jobbar med IKT har stor kompetens

inom området, medvetenhet och tydliga mål för arbetet med digitala verktyg.

Elsaadani (2013) menar att barn och pedagoger som har mycket erfarenhet av IKT

har positivare tankar om IKT (a.a.). Som pedagog är det centralt att se och tro på den

interaktiva lärandemiljöns möjligheter detta gynnar lärarens kompetens inom digitala

verktyg, som i sin tur gynnar barn att utveckla sin kompetens inom digitala verktyg

(Forsling, 2011). Axell (2013) fann att pedagoger ser barns lärande i teknik som en

linjär process, fast det inte är så barn lär sig eller hur ett skapande går till. Det som

pedagoger ska fokusera på enligt Axell (2013) är processen, system och generisk

kunskap. Det som är pedagogens uppgift är att hjälpa barnen att utveckla sin

kompetens inom digitala verktyg för att kunna uttrycka och beskriva sina

tankegångar (a.a.).

Högenberg och Körner (2008) fann i sin studie att lärare såg ett hinder av att använda

IKT, det var att det inte fanns tillräckligt med tid och resurser att använda sig utav

IKT.

3.3.1 Den betydelsefulla pedagogen Den planering som pedagogen gör i sin verksamhet kommer att påverkas av vilken

syn pedagogen har på barn, lärande samt på kunskap. Det är pedagogens uppgift att

skapa och planera tillfällen i verksamheten som lockar och stimulerar barn till

utveckling och lärande. Det är pedagogens ansvar att se till att lärandet blir en

naturlig del av vardagen på förskolan, att fånga upp vad barn är intresserade av och

som berör dem, tänder det barns nyfikenhet och då sker lärande (Åberg, Lenz

Taguchi, 2005).

Emilsson (2008) menar att en pedagog både har en stark och en svag lärarkontroll.

Det handlar om hur pedagogen uppfattar, bemöter och förhåller sig till barn. När

pedagogen går in och antar den starka kontrollen är pedagogen den som planerar

verksamheten efter sina egna perspektiv. När pedagogen har den svaga

lärarkontrollen planerar pedagogen tillsammans med barngruppen och låter dem vara

delaktiga. När den svaga lärarkontrollen finns, kan barnen vara med på sina villkor

vilket gör att barnen känner delaktighet i sammanhanget (a.a.). Detta kan jämföras

med det Thornberg (2011) skriver, han kallar dessa för den autoritära (stark

lärarkontroll) och den demokratiska (svag lärarkontroll). Dessutom skriver

Thornberg (a.a.) om låt gå ledaren som låter allt ansvar vara på gruppmedlemmarna

och läraren deltar inte själv i gruppaktiviteter.

7

4 TEORETISKT RAMVERK Här kommer det att redovisas om vad denna studie har för teoretiska ramverk.

4.1 Normer

Normvetenskap handlar om att förstå vad som är drivkraften bakom människors

handlande. Norm som begrepp kan ses utifrån den förmedlade länken mellan det som

verkligen är och det som är önskvärt. Normen kan handla om att det är ett

ställningstaganden om hur vi bör handla i olika situationer som uppstår i vår vardag

(Hyden, 2002).

Elmeroth (2012) skriver om modellen isberget. På isberget finns det olika nivåer, det

är den synliga delen och den delen som inte syns. På toppen av isberget (synliga

delen) är talet om någonting eller någon, det som inte syns är bland annat värderingar

och normer som spelar en roll om hur man som pedagog kan samspela och förhålla

sig tillsammans med barnen. Dolk (2013) menar att normer och makt hör ihop och de

båda faktorerna påverkar varandra som vi människor medvetet eller omedvetet

anpassar våra viljor och tankesätt efter.

4.2 Datorn som ovän och datorn som vän

Lindahl och Folkesson (2012) har delat in datorn i två olika kategorier som handlar

om datorn som ovän och datorn som vän. Senare i arbetet kommer dessa begrepp att

kallas för digitala verktyg som ovän och digitala verktyg som vän.

Lindahl och Folkesson (2012) fann i sin artikel olika normer som styr användandet

av datorer i förskolan, dessa normer finns med i förskolans läroplan (Lpfö 98 rev

2010). Barnet som medborgare innebär att barnet är en del av samhället, det

kompetenta barnet handlar om att se barnets kunskaper och kompetenser. Det

självständiga barnet handlar om att pedagogen ser barnet som självständigt, en egen

person. Det aktiva barnet är aktiv i olika processer, ställer frågor och är nyfiken. Det

deltagande barnet är de barn som deltar i olika aktiviteter och visar intresse för det

på olika sätt (Lindahl & Folkesson, 2012).

I datorn som en ovän ses barnet som deltagande och självständig vilket kan vara en

nackdel för barns användande av datorer i förskolan. Det kan vara en nackdel att

barn får mycket hjälp eller inte någon hjälp alls av den vuxne med att läsa och lösa

olika problem, det blir lärarens uppgift att hitta balansen mellan barns självständighet

och guidningen i datoranvändandet. Får barn inte hjälp i datoranvändandet kan

datorn bli en ovän för att de inte fått tillräckligt med kunskaper (a.a.).

I kategorin datorn som vän förekommer det mest av tre utav normerna mer än två

andra och de som förekommer mest är barnet som medborgare, det kompetenta

barnet och det aktiva barnet. I datorn som vän utgår den vuxna ifrån barnets

perspektiv och idéer (a.a.).

8

5 METOD I metoddelen kommer det att framföras om urval, kvalitativ intervju, kvantitativ data

forskningsetiska principer, genomförande, analys av data, validitet och reliabilitet

samt metoddiskussion.

5.1 Urval

I studien ingick två förskolor och nio pedagoger. Förskolorna finns i södra Sverige.

Ett bekvämlighetsurval gjordes eftersom förskolorna nyligen köpt in ipad. En variant

av bekvämlighetsurval gjordes även, det var en förskola med samma förskolechef

som även de köpt in ipad, detta kallar Trost (2005) för snöbollsmetoden. Trost

(2005) skriver att bekvämlighetsurval handlar om att man gör det lätt för sig och så

att säga tar vad man har. I detta fall kände jag till personalen på förskolan och kunde

fråga dem om de var intresserade av att delta. Den andra förskolan valdes när jag

startat intervjuerna på den första och vid intervjuerna fick veta att även den andra

förskolan köpt in ipad. Deltagare i studien är nio pedagoger, två barnskötare och sju

förskollärare. Pedagogerna har jobbat mellan 2 och 30 år i förskoleverksamheten.

5.2 Kvalitativ intervju

Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogers

uppfattningar om och ställningstagande kring IKT samt vilken betydelse dessa får för

hur digitala verktyg används i förskolan, användes kvalitativ intervju som metod av

insamlingen till dataunderlag i undersökningen. En kvalitativ intervju har formen av

ett vanligt samtal där det ställs öppna frågor och den som blir intervjuad berättar om

sina erfarenheter, tankar och åsikter kring ett fenomen (Trost, 2005). Kvalitativ data

är av visuella bilder och former av ord, antingen skrivna eller talande (Denscombe,

2013). Lantz (2007) menar att kvalitativ analys är beskrivande, det är en beskrivning

om det som intervjuaren ställer frågor om. Denscombe (2013) menar att intervjuer

inte bara är konversationer mellan två parter som i detta fall var intervjuare och den

som intervjuas utan också om kunskap och antagande om ett specifikt ämne som

intervjun berör (a.a.). En kvalitativ intervju liknar ett vanligt samtal men det finns ett

bestämt fokus i samtalet där intervjuaren bestämmer vart fokusen ska hamna. I en

kvalitativ intervju är det öppna frågor som ska ställas (Kihlström, 2008).

5.3 Kvantitativa data

I denna studie användes även kvantitativa data som har formen av siffror

(Denscombe, 2013). Pedagogerna i studien fick uppskatta sina kompetenser och

erfarenheter kring digitala verktyg i verksamheten, på en skala mellan 1-10. Då 1 är

jag har inga kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg och 10 är jag har

mycket goda kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg. Varför det i

studien användes kvantitativ data var för att se vad pedagogerna ansåg sig ha för kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg.

9

5.4 Forskningsetiska principer

De etiska principerna ska fungera som vägledning i en studie som personer gör. Det

finns fyra krav som ska tas tillvara på när det ska genomföras en undersökning. Det

första kravet är informationskravet, den som ska forska ska informera de som ska

ingå i undersökningen om vad undersökningens syfte är. Det andra kravet är

samtyckeskravet, de som ingår i undersökningen får själva bestämma om de vill

medverka i undersökningen. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet, det handlar

om att i studien ska det inte framgå vilka personer som medverka i studien. Det

fjärde kravet är nyttjandekravet, att det som skrivs i undersökningen kommer endast

att användas i undersökningen (Björkdahl Ordell, 2008). Förskolorna blev

informerade om de forskningsetiska principerna som är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Björkdahl Ordell,

2008). Innan intervjuerna informerade jag den enskilde personen som kom in i

rummet där jag gjorde intervjuerna, om de forskningsetiska principerna, så att alla

deltagare skulle få ta del av den informationen.

5.5 Genomförande

I studien blev två förskolor kontaktade på telefon och blev där informerade om vad

studien skulle handla om och gick ut på. Förskolorna bjöd in till intervjuer på de tider

som passade dem. Innan intervjuerna gjordes var förberedelserna att läsa om

intervjuer och hur en lyckad intervju kan se ut och hur den som ska intervjua ska

förhålla sig i samtalet med den som intervjuas.

Jag valde att intervjua en person i taget för att få ta del av dennes tankar och åsikter

av IKT. Samtalen med intervjupersonerna spelades in via ljudupptagning av en

mobiltelefon. Mobiltelefonen lades under ett papper så att intervjupersonen och

intervjuaren inte skulle titta på mobiltelefonen och inte skulle bli distraherad av

mobiltelefonen under intervjun. Efter det började intervjun med att det ställdes frågor

till pedagogen om dennes erfarenheter, barnsyn och om de har sett några

förändringar gällande pedagogiska verktyg.

När pedagogerna svarat på frågorna gick intervjun över till studiens syfte och

frågeställningar. Inför varje ny frågeställning informerades pedagogerna att nu

kommer frågorna handla om pedagogers tankar kring IKT, hur förskolor jobbar med

IKT samt vad är pedagogens roll i användandet av IKT. På en fråga skulle

intervjupersonerna uppskatta på en skala mellan ett och tio, hur mycket kunskaper

och erfarenheter de anser sig ha av IKT i förskoleverksamheten. Detta fylldes i på ett

papper som var numrerade ett till tio.

5.6 Analys av data

I undersökningen gjordes nio intervjuer med pedagoger på två förskolor.

Sammanlagt varade alla intervjuer i 127 minuter och det som var mest användbart

uppskattas kring 77 minuter. Alla intervjuer lyssnades på och transkriberades. Jag lyssnade efter vad som var mest relevant till min undersökning och som hörde ihop

med syftet och frågeställningarna. Sedan valdes det att klippa ut de skrivna svaren

för att de skulle kunna sorteras efter de aktuella frågeställningarna. Efter sorteringen

kunde jag se resultat.

10

I den kvantitativa data fick pedagogerna svara på vad de ansåg sig ha för

kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg. Deras svar fylldes i på ett

papper som var numrerade ett till tio.

5.7 Validitet och reliabilitet

Validitet handlar om att studera det man har för avsikt att studera. För att nå en hög

validitet behöver man kontrollera och har en kritisk syn på sitt material. Validitet

menas med att empirin som samlas in och att metoden som används i studien är

riktiga, alltså om de är trovärdiga och pålitliga (Denscomde, 2013). I denna studie

handlar det om intervjufrågorna, dessa är diskuterade och det har även gjorts

förändringar.

Reliabilitet handlar om pålitlighet, att man kan lita på resultatet som man får fram

(Denscomde, 2013). Vid en intervju är det enligt Trost (2005) viktigt att man utgår

från samma frågor. En faktor som påverkar reliabiliteten är om man spelar in

intervjun. Man får med allt som sagts och kan lyssna på det igen.

5.8 Metoddiskussion

I undersökningen gjordes det kvalitativa intervjuer med nio pedagoger fördelade på

två förskolor, jag var tacksam över att det var så många pedagoger som vile ställa

upp. Det gjordes även en mindre insamling av kvantitativ data.

Tidigt i intervjun märktes det att många inte förstod begreppet IKT, vilket ledde till

att istället för att använda begreppet IKT sades det istället digitala verktyg, detta

verkade vara mer bekant för pedagogerna. I studien användes det kvalitativa

intervjuer för få svar på frågeställningarna och jag kände att det var bra att använda

intervjuer med öppna frågor.

I intervjun kunde jag och den intervjuade, föra diskussioner gällande IKT och den

intervjuade kunde ställa frågor om det var något som var oklart med frågan som jag

ställde till dem. I intervjun intervjuades en person i taget eftersom jag ville höra den

enskildes uppfattningar och ställningstagande om IKT. Detta kände jag var ett bra

sätt men jag kunde ha intervjuat i grupp med de personer som jobbar tillsammans i

ett arbetslag, för att se hur det arbetslaget tänker om IKT i verksamheten. Att göra

intervjuer med arbetslaget hade kunnat ge mig en bredare förståelse av att kunna se

på digitala verktyg på olika sätt och att det kanske hade blivit en diskussion mellan

arbetslaget då fler tankar hade kommit fram.

Lantz (2007) menar att innan intervjun ska intervjuaren göra upp en plan på hur

intervjun ska gå till, hur intervjuaren ska inleda intervjun, ställa frågor i en logisk

ordning samt att sammanfatta intervjun för att visa intervjupersonen hur intervjuaren

har uppfattat intervjupersonens svar och att visa att intervjun börjar ta slut. Innan

intervjuerna gjordes det upp en plan med frågor som skulle ställas till pedagogerna

(bilaga). Intervjun inleddes med en personlig fråga vilket kändes bra för alla som

ingick i studien, dock var de några som fastnade i tankarna på en fråga om deras

pedagogiska roll. I studien gjordes det inga sammanfattningar på hur intervjuaren

uppfattade pedagogernas svar. Det ska finnas tillräckligt med tid för intervjun både

för den som intervjua och den som ska bli intervjuad (Lantz, 2007). Detta är något

11

som jag anser fanns för pedagogerna. Däremot förekom det vid några tillfällen att

det var sjuk personal och inga vikarier. Jag gjorde intervjuer under min

verksamhetsförlagda utbildning, då gjordes intervjuerna när det fanns tid att kunna

sitta ner och prata.

I studien gjordes ett skattningsschema där pedagogerna fick uppskatta sin kunskap

och kompetens kring IKT. Detta ansåg jag vara intressant eftersom många

uppskattade sin kunskap och kompetens.

12

6 RESULTAT Här kommer resultatet att redovisas av det som kom fram under intervjuerna med

pedagogerna på förskolorna. Resultatet delas in efter frågeställningarna i studien.

6.1 Pedagogernas uppfattningar om IKT

Av intervjuerna som gjordes framkom det att IKT och digitala verktyg underlättar

arbetet i förskolan för pedagogerna. Det är ett hjälpmedel som hjälper personal, barn,

föräldrar och chefer att se utvecklning i verksamheten och det blir en tydlighet i vad

förskolorna gör i vardagen. Det som förskolorna främst använder ipad till är att göra

dokumentationer.

Just med dokumentation och det har kommit så starkt i läroplanen att vi ska

dokumentera och då är det jätte bra att använd sig utav det.

Det är då pedagogerna som använder iPad mest och pedagogerna uppfattar att de är

allmännt dåliga på att använda IKT i verksamheten tillsammans med barnen.

Jag är inte jättebekväm med det. Använder det inte tillsammans med barnen. Inte

på ett pedagogiskt sätt gör jag inte det. Det har ju säkert med mitt intresse med

att jag inte har satt mig in i det.

I en fråga fick pedagogerna uppskatta hur mycket kunskaper och kompetenser de

anser sig ha av digitala vertyg. Mellansnittet ligger runt fem och sex på en skala

mellan ett och tio. Pedagogerna uppskattade sin förmåga och det var några som

ansåg att de låg högt på skalan.

6.1.1 Digitala verktyg som ovän Det som syns tydligt ifrån intervjuerna är att pedagogerna säger att digitala verktyg

inte får ta över verksamheten. De menar att leken är en central del i barns vistelse på

förskolan och att leken snabbt kan förstöras när pedagogen tar upp ipaden för att

0

1

2

3

4

5

6

7

pedagogers kunskap och kompetens

pedagogers kunskap ochkompetens

13

dokumentera barnen i leken. Det är en pedagog som säger att hen gärna använder

kameran när hen ska dokumentera en lek så att barnen inte ska bli störda. Hen menar

att kameran är barnen mer vana vid än ipaden och att kameran är mindre än ipaden.

Jag är rädd att det tar överhand, att intresset för böcker försvinner att man inte

kan läsa en vanlig bok att det måste röra sig å ja. Att visa filmer istället. Böcker

får inte försvinna å leken får inte försvinna för att de ska trycka på den här. Så

det gäller att hitta en balansgång med.

Något som en del av pedagogerna pratade om i undersökningen var att det tar lång

tid att få in datorn i verksamheten. Någon menade att det kan ha att göra med i vilken

generation man är uppvuxen i och att det påverkar att föra in arbetssättet med digitala

verktyg i förskoleverksamheten. De menar att det ska finnas ett syfte med varför de

jobbar med datorn och iPaden. Vidare hävdar pedagogerna att det är svårt att hitta

bra appar som är lärorika och roliga att använda för barnen. De menar att de inte bara

kan ladda ner en app utan att veta vad syftet med att använda appen är. Någon

pedagog pratar om att hen inte riktigt vet hur man kan utnyttja ipaden fullt ut och vill

lära sig mer hur man kan använda ipaden i verksamheten.

Ja, att man skulle, det finns ju så mycket mer man kan använda paddan till som

jag inte vet hur man utnyttja och så att man håller sig uppdaterad och går någon

utbildning och så hade det varit bra. För det finns otaliga appar som man kan

göra olika saker med, man kan göra filmer och allt möjligt. Å nu är man bara

inne och petar i olika saker det finns ju så mycket mer som man behöver

fördjupa sig i.

Det framkom att pedagogerna anser att barn inte får det sociala när barnen sitter och

spelar på ipaden. En annan säger att det negativa med ipaden är att barn blir

stillasittandes och blir matade av olika intryck ifrån digitala verktyg. Det

framkommer även att många pedagoger anser att det inte behövs så mycket digitala

verktyg i förskolan för att det har många barn hemma och då behöver barnen inte det

i förskolan också, då det deltagande och självständiga barnet inte kommer fram i

verksamheten.

ehm, jag vet ju att många barn gör det väldigt mycket hemma, så jag tycker att

man inte behöver det jättemycket på förskolan.

Någon pedagog pratar om att de inte har så mycket fakta och kunskaper på om

strålning som finns påverkar barnen negativt eftersom de då har blivit utsatt för detta

i tidiga år.

6.1.2 Digitala verktyg som vän I intervjusvaren kommer det fram att pedagogerna ser en stor potential att använda

digitala verktyg tillsammans med barnen men att förskolan inte använder ipaden så

ofta som de hade velat göra. Då pedagogen pratar om att det kompetenta barnet

kommer fram genom att barnen själva får söka och undersöka och att pedagogen blir

den medforskande pedagogen i sammanhanget med användandet av digitala verktyg.

Pedagogen menar att ipaden ger barnen utmaningar att man kan ha en dialog och

kunna diskutera med barnen vad det är som händer i ipaden, det aktiva barnet.

Genom att använda ipaden kan barnen få kunskaper och lärande om språk och

matematik. Pedagogen ser att barn är intresserade av att använda ipaden i

verksamheten.

14

Hade man varit flitig med den så hade det ju blivit oändliga med möjligheter

tillsammans med barnen, det är just det här med kompetenta barnet att söka,

finna själva att man blir medforskande och så.

En liten del av pedagogerna poängterade att ipaden lockar till samarbete och bjuder

in till delaktighet och att barnen kommer på egna strategier på hur de kan använda

och utnyttja ipaden. Någon pedagog påstår att barnen får utveckla sin finmotorik av

att använda ipaden.

Några av pedagogerna pratade om att det är så som samhället ser ut idag att det finns

en stor tillgång till digitala verktyg och att skolan senare kräver att barn ska kunna

söka kunskap och att det då är en fördel att barn får använda sig av digitala verktyg i

förskoleverksamheten, barnet som medborgare. Någon pedagog poängterade att det

är hens uppgift att ge alla barn förutsättningar att använda digitala verktyg eftersom

alla barn inte har dator eller en ipad hemma. Det gör hen för att dessa barn också ska

få en möjlighet att utveckla den digitala kompetensen.

Jag ska ge dem barn som inte har de förutsättningarna hemma för alla har ju inte

ens dator då brukar jag passa på när det är lite lugnt att det barnet får sitta med

paddan. För att ska man hänga med i samhället måste man ge alla barn samma

förutsättningar. För det krävs en medvetenhet till varför man använder det å så.

Som i citatet ovanför pratar pedagogerna om att det krävs en medvetenhet till varför

förskolan ska använda digitala verktyg i förskola och detta är något som alla

pedagoger är rörande överens om men att de själva inte har ett klart syfte till varför

de ska använda digitala verktyg. Några har sagt att det är för att det står i läroplanen

att vi ska använda oss av olika tekniker i praktiken.

Pedagogerna anser att det är enkelt att använda ipaden. De kan ta med den på en

utflykt och göra en dokumentation direkt i ipaden och att de kan skicka dokumentet

till sin mail och skriva ut den senare när de har kommit tillbaka. Istället för att senare

på eftermiddagen gå tillbaka till barnet och fråga vad det var de gjorde på utflykten.

De tycker det är lättare med att slippa att plocka ut bilder ifrån kameran då de måste

koppla in kameran i datorn och sedan leta upp rätt bild, att använda ipaden sparar de

tid att dokumentera barnen och att man kan ge dokumentationen till barnen med en

gång.

När man går ut, man kan göra dokumentationen direkt och sen skicka den till sin

mail så man kan skriva ut den, så så är det ju enklare. Än att man ska sitta och

plocka ut bilder ifrån en kamera och in och sen skriva ut den så det är ju enkelt,

när det fungera.

6.1.3 Sammanfattning I undersökningen visade det sig att pedagoger anser att digitala verktyg inte får ta

över verksamheten utan att digitala verktyg ska användas med måtta. Pedagogerna

uppskattade sina kompetenser och erfarenheter av digitala verktyg kring 5-6 på en

skala mellan 1-10.

Att införa digitala verktyg i verksamheten verkar ta lång tid, dels kan det bero på att

pedagogerna inte har ett klart syfte med varför de ska jobba med digitala verktyg och

de vet inte på vilket sätt de vill jobba med det. Någon pedagog pratade om att hen

tror att det har att göra med i vilken generation man tillhör som person och att det

kan påverka på vilket sätt digitala verktyg kan inplanteras i verksamheten.

15

Det skiljer sig mellan pedagogernas sätt att se på digitala verktyg och det har med

barns användande av digitala verktyg, då någon pedagog menar att barn inte får det

sociala med sig, de blir stillasittandes, matade av intryck och att vi vet inte på vilket

sätt strålningen påverkar barnen. Vidare påstår andra pedagoger att barn utmanas av

att använda digitala verktyg, deras finmotorik utvecklas, det kompetenta barnet

kommer fram, digitala verktyg lockar till delaktighet och att barn får samarbeta.

Andra pedagoger påstår att det inte behöver använda sig utav digitala verktyg i

verksamheten eftersom många barn använder det i hemmet. Någon annan pratar om

att samhället förändras och att skolan har förväntningar på att barn ska ha kunskaper

och kompetenser inom det digitala området. Detta är som någon pedagog säger att

det är pedagogernas uppgift att alla barn ska få den möjligheten på förskolan att

utveckla den digitala kompetensen. Det alla pedagoger är överens om är att det är

enkelt och smidigt att använda ipaden i verksamheten.

6.2 Förskolors arbete med IKT

Det som syns tydligast i intervjusvaren är att förskolan jobbar med IKT och digitala

verktyg främst genom att dokumentera verksamheten. Det framgår att förskolorna

inte har ett bestämt syfte till varför de jobbar med digitala verktyg.

Vi använder den mest till dokumentation då. Med appar, tittar på film, söker

information. Så det är på det viset.

6.2.1 Digitala verktyg som ovän Det framgår att pedagogerna inte har ett bestämt syfte till varför de jobbar med

digitala verktyg i verksamheten. Pedagogerna använder inte digitala verktyg

tillsammans med barnen utan det är mest personalen själva som använder digitala

verktyg till att dokumentera barnen. I intervjuerna pratar pedagogerna om att de

finner det svårt att hitta appar som är meningsfulla till barnen så att det blir en

utmaning i deras utveckling och lärande.

Alltså vi arbetar inte jätte mycket med det, enligt mitt tycke. Men det är ju mest

personalen som utnyttja det som till dokumentation. Ehm det inte jätte ofta barn

använder det som ett verktyg, faktiskt.

Pedagogerna säger att de skulle vilja ha mer tid att sitta och lära sig själva mer om

digitala verktyg så att de ska bli vana och bekväma, men att det inte går. De skulle

också vilja sitta mer med barnen när de sitter med ipaden, det deltagande barnet

samt det självständiga barnet kommer inte fram här.

Så är det ju ett bra verktyg, sen ska man inte lämna över ipaden till barnen själva

utan sitta med barnen om det finns möjlighet

Det framkom även att pedagogerna anser att digitala verktyg har barnen hemma så

att det behöver barnen inte på förskolan, utan då tar pedagogerna hellre fram en bok.

Jag skulle vilja gärna ta in ett barn i taget och visa bilder och hjälpa dem. Tiden

är ju inte, det är ont om tid för man måste hela tiden vara bland barnen. Vist man

kan gå undan och sätta sig med två barn och så.

16

6.2.2 Digitala verktyg som vän I intervjusvaren kan man utskilja att pedagogerna jobbar med digitala verktyg genom

att dokumentera, använder appar, tittar på film, skapar film och söker information

om det barnen har en fundering kring ett speciellt ämne, det aktiva barnet. Det är

någon som använder ipaden på vilan för att istället för att läsa en bok visar hen en

film som hen och barnen diskuterar senare om. Det är filmer som barnen känner sig

bekanta med. Någon pedagog menar att barnen känner sig mer bekväma och det är

mer naturligt att pedagogen tar kort på dem med ipaden än med digitalkameran som

pedagogen upplever det som att den stör mer. Någon pedagog säger att barnen är så

medvetna om att man kan gå in på datorn och ipaden för att söka fakta, då blir

pedagoger medforskare, det kompetenta barnet.

Så att ibland när något samtal dyker upp så försöker vi söka eller att de har hittat

ett djur ute och söker vad det är för någonting, ta kort på det.

En pedagog använder sin mobiltelefon i samlingar så hen spelar in sig själv. Det gör

hen för att reflektera över sig själv i gruppen och att även dokumentera sig själv för

att utvecklas och hitta ny möjligheter att utvecklas.

6.2.3 Sammanfattning I studien visade det sig att förskolorna inte har ett syfte om varför de jobbar med

digitala verktyg i verksamheten. Det framkom även att förskolorna inte använder

digitala verktyg med barnen, bara vid enstaka tillfällen som pedagogerna gör det. Det

som pedagogerna finner svårt är att hitta appar som de kan använda sig av i

verksamheten. Det är pedagoger som vill lära sig men anser att de behöver mer tid att

lära sig och få kunskaper i ämnet, samtidigt vill pedagogerna sitta mer med barnen

när de använder de digitala verktygen. Det som pedagogerna använder digitala

verktyg är till att dokumentera. Det är någon pedagog som använde digitala verktyg

för att reflektera över sig själv.

6.3 Pedagogens roll

Från intervjuerna kommer det fram olika svar och olika sätt att se på sin roll i IKT-

sammanhang. Vissa tolkade frågan som vad hen har för uppgift i användandet av

digitala verktyg medan andra tolkade det som vilken pedagogisk roll de intar i

sammanhanget med digitala verktyg.

6.3.1 Digitala verktyg som ovän I studien framkom det att personalen på förskolorna inte riktigt hade funderat över

vilken roll de antog i användandet av digitala verktyg och synnerligen inte med ipad.

Det var någon pedagog som menade att barnen får pröva själva tills de har listat ut

själva hur de ska göra i exempelvis ett spel, det självständiga barnet.

Leda, ska styra. Fast när de spelar så får de spela själva, och då får de trycka tills

de vet vad de ska göra. Fast däremot om de ska söka efter grejer då är man mer

en ledare. Men spela får de göra, jag kan hjälpa till att klicka fram spelen men

sen får de sitta själva. Eller att de tar hjälp utav en kompis.

17

6.3.2 Digitala verktyg som vän Alla pedagoger ansåg att de antog en roll i användandet av digitala verktyg. Någon

antog den demokratiska rollen, betraktaren, medforskande, medhjälparen och

ledaren, barnet som medborgare, det kompetenta, det deltagande och det aktiva

barnet.

Det är ju demokratisk roll, det ju det här med att jag utvärdera mig själv. Jag vet

inte om jag kan kalla det roll. Ja men alltså med barnen är det demokratiskt när

jag sitter med ett barn kan jag bli betraktaren som tar steget tillbaka och så se hur

barnet jobbar med verktyget.

När jag själv använder det så är det mitt verktyg om man säger så för

dokumentationen. När barnen använder det så är det ju jag som blir

medutforskande istället.

Med barnen tycker jag att jag ska vara den ledande så att säg, den informativa

som talar om hur det fungera och vad jag förväntar mig.

Vissa av pedagogerna pratade om ansvarsroll, vilken roll de har i arbetslaget. Någon

var ansvarig att sköta de digitala verktygen, någon ansåg sig vara den som driver på

att kollegor ska använda digitala verktyg och någon ansåg att den har en roll som

ansvarar för fotografering.

Min roll, det beror på alltså. Jag fotar, jag söker information med barnen. Det är

så jag har använt den och gjort pik collage som när någon har fyllt år.

Eh, jag använder mig utav det och jag tycker att det är positivt. eh, sen så

förespråkar jag det…. Jag tror jag är positiv till det att det upplevs som det….

Men för arbetslaget är det positivt att jag vill framåt med det, jag vill jobba med

det.

6.3.3 Sammanfattning När pedagogerna skulle svara på frågan vad de antog och ansåg om sig roll i digitala

sammanhang kom det många olika svar och tankar om sin roll i användandet av

digitala verktyg i verksamheten. Majoriteten av pedagogerna hade inte tänkt på vad

de antog för roll och behövde fundera. De kom fram till de antog en demokratisk

roll, medhjälparen, medutforskande och den ledande rollen. Vissa pedagoger

samtalade om vilken roll de ansåg sig ha i arbetslaget när det gäller användandet av

digitala verktyg.

18

7 DISKUSSION Här kommer diskussionen som grundar sig på resultatet samt bakgrunden i detta

arbete. I slutet av diskussionen kommer det att redovisas om pedagogiska

implikationer och förslag till vidare forskning.

7.1 Pedagogens uppfattningar om IKT

Axell (2013) och Löfström (2012) hävdar att pedagoger har olika syn på begreppet

teknik och dess innebörd. Detta är något som kommer att komma fram här nedanför i

texten. Pedagogerna i studien fick uppskatta sina kunskaper och kompetenser i

användandet av digitala verktyg i verksamheten. Det framkom att pedagogerna

uppskattade sina kunskaper och kompetenser mellan fyra och sju på en skala mellan

ett och tio. Det intressanta är att pedagogerna uppskatta rätt så högt i skalan men

senare pratar de om att de inte har tillräckligt med kunskaper att använda digitala

verktyg i verksamheten. Jag tror att det kan beror på att de inte vet hur de ska

använda digitala verktyg tillsammans med barnen och de har inte ett bra argument

till varför de ska använda digitala verktyg i verksamheten.

7.1.1 Digitala verktyg som ovän Löfström (2012) fann två aspekter att se på IKT och ett av dem är att lärare ser på

IKT som något negativt som inte får dominera i verksamheten. Detta kan man dra en

parallell mellan det pedagogerna sa i studien, att ipaden inte får ta överhanden och

inte får dominera i verksamheten. Pedagogerna i studien anser att leken är en central

del i förskolepedagogiken. Detta kan ha att göra med förskoletraditionen som råder i

verksamheterna, Jedeskog (1993) menar att det ger stabilitet i tillvaron vilket i sin tur

kan vara en avgörande faktor i användandet av digitala verktyg i förskolan. Levin

(2010) säger att barn glömmer bort verkligheten när de sitter med digitala verktyg.

Detta berättar pedagogerna i studien om, att barn glömmer att leka när ipaden

kommer fram. För att ipaden ska användas på ett, för barnen, utvecklande sätt,

behövs det medvetna pedagoger som har ett klart syfte till varför de jobbar med

digitala verktyg samt vad de vill åstadkomma med det i verksamheten tillsammans

med barnen (Forsling, 2011). I min studie kom det inte fram att pedagogerna på

förskolorna hade ett syfte till varför de ska jobba med digitala verktyg. Anledningen

till det kan vara att de inte har haft digitala verktyg så länge i verksamheten samt att

de saknar kompetens och intresse för det. Forsling (2011) menar att pedagoger som

saknar kompetens och intresse inom digitala verktyg ofta väljer bort att jobba med

digitala verktyg, detta kan leda till att barn tappar intresset för att använda sig av

digitala verktyg (a.a.). De barn som vistas i verksamheter som inte får ta del av

digitala verktyg kommer att hamna efter i samhällsutvecklingen då samhället idag

har förväntningar på att barn ska ha erfarenheter och kunskaper av digitala verktyg

(Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013).

I studien framkom det att pedagoger anser att barn blir stillasittande och matade med

intryck ifrån ipaden. Vidare menar de att barn inte behöver använda digitala verktyg i

förskolan eftersom det är många barn som använder det i hemmet. Ljung- Djärf

19

(2004) menar att meningsskapandet med digitala verktyg kan ses utifrån två aspekter

som barn erbjuds i förskolan. Det är hur pedagogen förhåller sig till digitala verktyg

och den andra aspekten är hur pedagogen använder sig av digitala verktyg. Eftersom

det var några pedagoger i studien som ansåg att digitala verktyg inte behövs i

verksamheten använder dessa pedagoger inte digitala verktyg så mycket i

verksamheten. När pedagogerna inte har intresse för digitala verktyg uppmuntras inte

barnen till att använda digitala verktyg, detta leder till att barns utveckling och

lärande av digital kompetens inte utvecklas (a.a.). Nir-Gal och Klein (2004) menar

att barn som blir ledda av pedagoger i aktiviteter med digitala verktyg utvecklar sin

kognitiva förmåga medan de barn som inte blev ledda av en pedagog inte utvecklade

sin kognitiva förmåga.

Pedagogerna i min studie anser även att det inte finns tid att sitta tillsammans med

barnen när de sitter med digitala verktyg. Även Högenberg och Körner (2008) fann i

sin studie att pedagoger såg ett hinder av användandet av IKT, det fanns inte tid och

resurser att använda digitala verktyg i verksamheten. Att inte ha tid och resurser kan

orsakas av olika saker. Lindahl och Folkesson (2012) skriver, att som lärare gäller

det att hitta balansgången mellan att förmedla och hjälpa till men också att låta

barnen vara självständiga i användandet av digitala verktyg, det deltagande barnet.

Klerfelt (2007) menar att digitala verktyg har blivit ett verktyg i barns vardag och

därför har digitala verktyg börjat få en plats i förskolan. Förskolorna i min studie har

fått ipad men de vet inte till vilket syfte till, detta har lett till att pedagogerna inte

använder digitala verktyg tillsammans med barnen. i denna studie fann jag, precis

som Klerfelt (2007) skriver, att pedagogerna kände en oro för att kunna balansera

förskolepedagogiken med den nya mediakulturen. Vidare fann Klerfelt (a.a.) att

pedagoger har börjat visa intresse för barns mediakultur, vilket jag i denna studie inte

kunde se hos vissa pedagoger, här kommer det självständiga barnet fram. I

läroplanen för förskolan står det att verksamheten ska utgå ifrån barns kunskaper och

intressen (Lpfö 98 rev 2010). Pedagogens uppgift är att hitta balansgången mellan

den traditionella förskoleverksamheten och det nya som kommer (Klerfelt, 2007).

7.1.2 Digitala verktyg som vän I de förskolor som ingick i studien är pedagogerna överens om att digitala verktyg är

smidigt och lätt att använda i verksamheten. Pedagogerna anser att det går fort att

göra dokumentationer, att använda de appar som finns samt att kunna söka om det är

något som pedagogerna inte har kunskap om som barnen frågar efter. Pedagogerna

ser också att barn är intresserade av att använda den nya tekniken. Detta är även

något som Hallberg (2012), Högenberg & Körner (2008) samt Ternström (2010)

fann i deras undersökningar och studier. Eftersom pedagogerna ansåg att de sparar

tid genom att dokumentera direkt i ipaden kan det resultera i att pedagogerna får mer

tid att vara i barngruppen.

Vissa pedagoger anser att digitala verktyg kan hjälpa barn i deras utveckling och

lärande och att ipaden lockar till samarbete och delaktighet. Alexandersson,

Linderoth och Lindö (2001) påvisar att barns samspel blir lustfullt och att barnen

samarbetar mer när de får sitta med ipaden och att digitala verktyg kan hjälpa barn i

20

deras lärande men det finns inte några klara bevis på att digitala verktyg kan ge barn

stöd i sitt lärande. Stephen och Plowman (2003) menar att digitala verktyg ger barn

mer motivation att använda sig av digitala verktyg. Vissa av pedagogerna i studien

anser att digitala verktyg lockar till delaktighet och samarbete eftersom barn

tillsamman kan spela och diskutera med varandra. Vidare påstår Axell (2013) att ju

tidigare barn får ta del av digitala verktyg och får intresse för det, så får barnen bättre

självförtroende. Pedagogerna påpekar att det kompetenta barnet kommer fram

genom att de själva får undersöka och söka på ipaden och att den vuxna är med som

medforskande i användandet av digitala verktyg. Forsling (2011) menar att som

pedagog är det centralt att se den interaktiva lärandemiljöns möjligheter vilket

gynnar pedagogens och barns kompetenser kring digitala verktyg.

Pedagogerna i studien menar att genom att använda sig av ipaden vid dokumentation,

blir det lättare att diskutera med barnen om det dokumenterade. Genom att göra det

får barn med sig språk och lärande samt att pedagogerna ser barns intresse för ipad.

När barnet är aktivt (det aktiva barnet) med ipaden lär sig barnen samarbete och

samspel samt utveckla social kompetens, självkänsla och deras kognitiva förmåga

(Alexandersson m.fl, 2001; Niemi, 2013; Nir-Gal & Klein, 2004).

En pedagog i studien pratade om att det är hens ansvar att ge alla barn samma

förutsättningar i verksamheten för att idag kräver samhället mer av barnen.

Samhällets förväntningar på förskolan idag handlar om lärande och utveckling och

att barn ska ha kunskap om digitala verktyg (Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013).

Man vill se barnet som medborgare. I denna studie pratade pedagogerna om att det

kan ha att göra med vilken generation de tillhör och att det tar lång tid att

implementera digitala verktyg i verksamheten. Ett annat centralt begrepp är att

pedagogerna önskade att de kunde sitta mer med digitala verktyg för att själva får

lära sig hur den tekniken fungerar och de önskade att det fanns mer tid att använda

digitala verktyg tillsammans med barnen. Detta är också vad Högenberg & Körner

(2008) fann i sin studie att pedagoger önskade.

7.2 Hur förskolorna jobbar med IKT

Genomgripande i denna studie är att förskolorna inte har ett klart syfte till varför de

jobbar med digitala verktyg. Att pedagogerna inte har ett syfte och en medvetenhet

orsakar att personalen inte vet hur de kan jobba med digitala verktyg. Forsling (2011)

hävdar att personal som har tydliga mål och medvetenhet i användandet av digitala

verktyg kan se sammanhanget i praktiken.

7.2.1 Digitala verktyg som ovän Det är lärarens intresse, kunskap och utbildning som påverkar användandet av

digitala verktyg i förskolans verksamhet (Hallberg, 2012;Högenberg & Körner,

2008; Ternström, 2010). Vissa av pedagogerna i studien ansåg sig inte ha intresse

och rätt kunskap i att använda sig av digitala verktyg i förskolan. Eftersom

pedagogerna inte har intresse och kunskap använder inte pedagogerna digitala

verktyg tillsammans med barnen. Samtidigt säger samtliga att de inte har ett klart

21

syfte med varför de jobbar med digitala verktyg och vad de vill åstadkomma med

det. Många pedagoger har tankar om vad de vill använda ipaden till.

Att föra dokumentation direkt i ipaden tyckte pedagogerna i studien förenklade deras

arbete och menade att det inte tog så lång tid att göra en dokumentation. Det som gör

att det deltagande barnet hamnar i digitala verktyg som ovän är för att pedagogerna

inte har ett syfte till varför de ska jobba med digitala verktyg. Pedagogerna använder

ipaden till att dokumentera så att barn blir delaktiga på det sättet, men det kan finnas

fler sätt att barn blir delaktiga i användandet av digitala verktyg. Har pedagogerna ett

syfte kan de se samanhanget i praktiken, genom att exempelvis låta barnen vara mer

deltagandet i användandet av digitala verktyg (Forsling, 2011).

En pedagog i studien menade att barn får sitta själva vid ipaden när de spelar spel,

för att hen inte har tillräckligt med kunskaper och intresse för att sitta med barnen när

de spelar. Gällhagen och Wahlström (2013) menar att pedagogen ska själv testa

ipaden och de spel som de laddar hem innan barnen får ta del av spelen. Detta är för

att pedagogen ska kunna hjälpa och stötta barn i användandet av digitala verktyg.

Genom att spela spel uppmuntrar det barnen till att lära sig nya saker inom olika

områden, detta kan ses som ett läromedel (Alexandersson m.fl, 2001; Säljö,

Linderoth, 2002). Medan Plowman och Stephen (2005) menar att det inte alltid

behöver ske ett lärande hos barn när de spelar spel. Pedagogerna i studien tog inte

över genom att hjälpa barnen utan barnen fick klara sig själva vilket i sin tur ger barn

chansen att samspela och samarbeta med andra barn, lära sig att bli självständigt (det

självständiga barnet)(Alexandersson m.fl, 2001; Niemi, 3013).

7.2.2 Digitala verktyg som vän Pedagogerna i studien använder digitala verktyg främst till att dokumentera barnen

men de använder även ipad till att titta på film, söka information och skapa egna

filmer. Digitala verktyg har hjälpt pedagoger att följa och sammanställa

dokumentation. På förskolorna använder de pik collage till att göra sina

dokumentationer. I ett pik collage tar pedagogen eller barnet bilder och kan skriva en

text till bilderna som är tagna. Niemi (2013) skriver om olika dokumentationsappar

som pedagoger kan använda sig av för att dokumentera barn och verksamheten.

Niemi (2013) menar att ipad är ett verktyg som förenklar arbetssättet för barn och

pedagoger att kunna dokumentera i verksamheten tillsammans genom att sitta runt

ipaden och arbeta.

I studien pratar pedagogerna om att barn är aktiva (det aktiva barnet) i

dokumentationsprocessen genom att pedagogerna tar kort och skriver en text och ger

tillbaka dokumentationen till barnen, så att de kan återberätta. Niemi (2013) skriver

om ipadens möjligheter att kunna dokumentera barn och verksamheten genom att hitta rätt app att jobba med. På förskolorna använder de en app som heter pik collage.

Pedagogerna i studien säger att barn är medvetna om att det går att söka efter

information i ipaden vilket gör att barn blir aktiva i processen att söka efter

22

information. Vidare pratar pedagogerna om att de finner det svårt att hitta bra appar

att jobba med och som är lärorika.

I studien pratade pedagogerna om att barn är så medvetna om att de kan gå in på

ipaden för att söka och hitta information. Barn har mer kunskaper än vad vi tror om

de digitala verktygen som finns (det kompetenta barnet). Klerfelt (2007) menar att

datorer har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har datorn börjat få en plats i

förskolan och pedagoger har börjat visa intresse för barns mediekultur. Detta är vad

några av pedagogerna i studien gör, de visar och vill lära sig om den nya tekniken

som kommer eftersom barnen är nyfikna på den nya tekniken. Att pedagogerna visar

intresse för barns mediekultur visar att den vuxna kan se den interaktiva

lärandemiljöns fördelar i förskolan (Forsling, 2011).

7.3 Pedagogens roll

I studien framkom det att pedagogerna inte hade reflekterat över sin roll i

användandet av digitala verktyg i förskoleverksamheten. Bie (2009) hävdar att

pedagoger ska tänka på sitt handlande i förskoleverksamheten. När pedagoger gör

det kan det hjälpa dem och arbestlaget att bli bättre och säkrare i sin roll som

pedagog och på det viset får syn på sina värderingar och ställningsstagande.

7.3.1 Digitala verktyg som ovän En del pedagoger i studien ansåg att deras roll var att leda och styra barnen, vid

användandet av digitala verktyg. Emilsson (2008) skriver om den starka ledaren

vilken kan kopplas samman med Thornbergs (2011) auktoritära ledare som tar alla

beslut i gruppen och bestämmer över vad som är bäst för barngruppen. Anser då

pedagogen att digitala verktyg inte är bra för gruppen kommer dessa verktyg inte att

användas i verksamheten och barn kommer inte att få kunskaper och kompetenser

inom det området.

Eftersom det fanns pedagoger som ansåg sig ha den ledande rollen i sammanhanget

med digitala verktyg kan det hämma barns användning av digitala verktyg. Detta kan

påverka barns attityd och kompetenser kring användandet av digitala verktyg. Axell

(2013) påpekar att barn ska ges möjlighet att utveckla sina kompetenser så tidigt som

möjligt i förskolan för att bygga upp barns nyfikenhet och upptäckarglädje samt att

barn får ett bättre självförtroende. Jag tror att om barnen inte får detta kan det

resultera i att barns självständigt (det självständiga barnet) inte prövas och testas

samt att barns nyfikenhet och upptäckarglädje hämmas.

7.3.2 Digitala verktyg som vän Pedagogerna i denna studie antog olika roller i användandet av digitala verktyg i

verksamheten. I studien kom det fram att pedagogerna antog den demokratiska rollen, betraktaren som lär sig av barnen, någon antog den medforskande rollen samt

rollen som medhjälpare. Vissa av pedagogerna ansåg sig ta den demokratiska rollen i

23

användandet av digitala verktyg. Den demokratiska ledaren, är ledaren som tar

gemensamma beslut tillsammans med gruppen, barn får större delaktiget och

inflytande i verksamheten (Thornberg, 2011). Intar pedagogen den demokratiska

rollen så deltar barnet som medborgare och kan få sina önskemål uppfyllda genom

att pedagogen fångar barnens intresse och utifrån dessa skapar tillfällen till lärande

(Åberg & Lenz Taguchi, 2005).

Det finns tre aspekter på IKT´s framväxt och en av dem är demokratiaspekten, det

handlar om att alla barn i förskolan ska få möjlighet att använda den nya tekniken

och lära sig använda den (Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013; Brodin &

Lindstrand, 2003).

Att kunna se det kompetenta barnet kan man dra en parallell till rollen som

betraktaren. Genom att vara betraktaren kan pedagogen se vad för kunskaper,

erfarenheter och kompetenser barnet har i användandet av digitala verktyg. Elsaadani

(2013) skriver, har pedagogen positiva tankar om digitala verktyg, använder denna

pedagogen det mer i verksamheten.

Rollen som medhjälparen var det någon pedagog ansåg sig ha i användandet av

digitala verktyg. Den medhjälpande pedagogen ansåg att hen hjälper barnen i olika

situationer med ipaden. Att vara den medhjälpande pedagogen kan också vara den

som hjälper barnen för mycket i användandet av digitala verktyg. Nir- Gal och Klein

(2004) skriver att barn som blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter, utvecklade sin

kognitiva förmåga så som abstrakt tänkande, planeringsförmåga och bättre ordförråd.

De barn som inte blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter utvecklade inte dessa

förmågor i samma utsträckning.

Vissa pedagoger ansåg sig ha rollen som medforskande tillsammans med det

deltagande barnet. Några av pedagogerna hade inte så mycket kunskap av ipad

vilket blev att pedagogen och barnen tillsammans utforskade ipaden. När pedagogen

och barnen utforskar tillsammans kan pedagogen få syn på vad barn är intresserade

av och vad de har för kunskaper och erfarenheter av digitala verktyg. Det visar även

att pedagogen är intresserad av barns användande av digitala verktyg. Klerfelt (2007)

menar att digitala verktyg har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har det

börjat få en plats i förskolan och pedagoger har börjat visa intresse för barns

mediakultur, här blir det att införa den nya kulturen och sammanföra den med

förskolans praktik.

7.4 Pedagogiska implikationer

IKT är idag en del av barns vardag. I min studie visade det sig att nästan alla

pedagoger ansåg sig sakna kunskaper om IKT, hur och varför man använder det.

Flera av dem hade även en negativ syn på IKT.

I undersöknigen finner jag att förskollärare har olika syn gällande samlärande och

samarbete i användandet av ipaden. Det kan bli tvist om hur ipaden ska användas och

vad den ska ha för syfte i verksamheten.

24

7.5 Förslag till fortsatt forskning

I studien visade sig att pedagogerna fick uppskatta sina kunskaper och kompetenser

om digitala verktyg. På skalan satte pedagogerna relativt högt upp i skalan den

högsta är på sju. Men samtidigt säger pedagogerna att de inte har tillräckligt med

kunskaper att använda digitala verktyg i verksamheten. Ett förslag på fortsatt

forskning handlar om vilka kunskaper pedagoger kan behöva för att använda digitala

verktyg på ett sätt som stimulerar barns lärande och utveckling.

25

8 REFERENSLISTA

Alexandersson, M, Linderoth, J & Lindö, R (2001). Bland barn och datorer-

lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: studentlitteratur.

Almqvist, J (2002). Undervisning och/ eller underhållning. I: Säljö, R & Linderoth, J

(red) (2002). Utm@ningar och e-frestelser- it och skolans lärkultur.

Stockholm: Prisma.

Axell, C (2013). Teknikundervisningen i förskolan. Linköpings universitet.

Bie, K (2009). Refektionshandboken. 1. Uppl. Malmö: Gleerup.

Björkdahl Ordell, S (2008). Etik. I: Dimenäs, J (red) (2008). Lära till lärare att

utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber.

Brodin, J & Lindstrand, P (2003). Perspektiv på IKT och lärande: för barn,

ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.

Buskqvist, U & Molin, L (2011). Forskningsanknytning och IKT. Röster från

lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Karlstad universitet.

Carlgren, I & Marton, F (2004). Lärare av i morgon. Kristianstad boktryckeri AB.

Denscombe, M (2013). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dolk, K (2013). Bångstyriga barn- makt, normer och delaktighet i förskolan.

Stockholm: Ordfront.

Elmeroth, E (2012). Intersektionella perspektiv. I: Elmeroth, Elisabeth (red.)

normkritiska perspektiv- i skolans likabehandlingsarbete.

Elsaadani, M (2013). Exploring the relationship between teaching staff age and their

attitude towards ICT.

Emilson, A (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Acta

Universitatis Gotboburgensis.

Forsling, K (2011). Digital kompetens i förskolan. Karlstads universitet.

Gällhagen, L & Wahlström, E (2013). Lär och lek med surfplatta i förskolan.2: a

upplagan Stockholm: Natur och Kultur.

Hallberg, A (2012). Pedagogers inställning till IKT i förskolan. Linneuniversitetet:

Kalmar.

Hyden, H (2002). Normvetenskap. Lunds universitet Samhällsvetenskap

rättssociologiska enheten.

Högenberg, C & Körner, M (2008). IKT i undervisningen? En studie om lärares

tankar och användning av IKT i undervisningen. Högskola; Borås.

Jedeskog, G (1993). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur.

Karlsohn, T (2009). Teknik Retorik Kritik- om IT-bubblan och datoriseringen av den

svenska skolan. Stockholm: Carlssons.

26

Kihlström, S (2008). Intervju som redskap. I: Dimenäs, J (red) (2008). Lära till

lärare att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig

metodik. Stockholm: Liber.

Klerfelt, A (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediekultur och

pedagogisk praktik. Göteborg studies in educational sciences, 256. Göteborgs

universitet.

Lantz, A (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Levin, D (2010). Remote control childhood: combating the hazards of media culture

in schools. New horizons in education, 58,3, pp. 14-25.

Lindahl, M & Folkesson, A-M (2012). ICT in preschool: Friend or Foe? The

significance of norms in a changing practice. Linneuniversitetet.

Ljung- Djärf, A (2004). Spelet runt datorn- datoranvändande som meningsskapande

praktik I förskolan. Malmö studies in educational sciences, 12. Malmö

högskola.

Lundgren, U P (2011). Den politiska styrningen av skolan. I: Forsell, Anna (2011).

Boken om Pedagogerna. Stockholm: Liber.

Lundgren, U P, Säljö, R & Liberg, C (2010). Lärande skola bildning: grundbok för

lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Löfström, A (2012). Det är pedagogerna som bryr sig om vårt barnen studie av

påverkande faktorer vid föräldras val av förskola. Uppsala universitet:

Stockholm stad.

Niemi, M (2013). Dokumentera och skapa med lärplatta. Nacka: Askunge förlag.

Nir-Gal, P & Klein, S. (2004). Computers for Cognitive Development in Early

Childhood - The Teacher´s Role in the Computer Learning Environment.

Information Technology in Childhood Education Annual, 2004 (1), 97-119.

Plowman, L & Stephen, C (2005). Children, play, and computers in preschool

education. British Journal of Educational Technology. 36 145-157.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98[Ny, rev. Utg] (2010). Stockholm:

Skolverket.

Statens Medieråd (2012/13). Småungar och medier. Fakta om små barns användning

och upplevelser av medier.

Stephen, C & Plowman, L (2003). Information and communication tehnologies in

preschool settings: A review of the literature. International journal of early

years education.

Ternström, P (2010). Lärares attityder till IKT för barn i förskoleåldern- en

forskningsöversikt. Malmö högskola.

Thornberg, R (2011). Det sociala livet i skolan. Social psykologi för lärare.

Stockholm: Liber.

Trost, J (2005). Enkätboken. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Åberg, A & Lenz Taguchi, H (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i

pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

27

Bilagor

Intervjufrågor till förskollärare

Berätta om dig själv och beskriv din yrkesroll som förskollärare.

Hur länge har du varit verksam i förskoleverksamheten?

- På vilket sätt har synen förändras på pedagogiska verktyg?

- På vilket sätt har användandet förändras med pedagogiska verktyg?

Berätta om din barnsyn.

Förskollärarens uppfattningar om IKT

Vilka kunskaper samt kompetenser har du av IKT? Som av ipad och dator.

Hur ser du som förskollärare på din yrkesprofessionella relation till IKT?

Vad betyder IKT för dig som förskollärare?

Hur ser du på att barn använder sig utav IKT?

Vilka positiva sidor ser du med användandet av IKT?

Vilka negativa sidor ser du på användandet av IKT?

Hur arbetar förskollärare med IKT och varför?

Hur arbetar ni här på förskolan med IKT? Beskriv

Varför jobbar ni med IKT/ Varför jobbar ni inte med IKT?

Hur skulle du vilja jobba med IKT?

Vilka hinder ser du när det gäller att arbeta med IKT?

Vad blir förskollärares roll i användandet av IKT i verksamheten?

Vilken är din roll i användandet av IKT?

Är det något mer som du vill tillägga?

ikt, vad är det?781608/fulltext01.pdf · 3.1 definition av ikt ikt är förkortningen på...

Documents