implementering av cirkulärt byggande i den svenska ...1581556/...deconstruction (dfd) - på...
TRANSCRIPT
Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping
Implementering av cirkulärt byggande i den
svenska byggbranschen
- Från projektering till avfallshantering
Implementation of circular construction in the
Swedish construction industry
- From design to waste management
Jessy Abou Akl
Josefin Sahlin
EXAMENSARBETE 2021-06-08
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom
Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och
resultat.
Examinator: Christoph Merschbrock
Handledare: Amjad Al-Musaed
Omfattning: 15 hp
Datum: 2021-06-08
Abstract
i
Abstract
Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry
with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for
one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was
also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC)
where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning
of CC and how to promote circular construction in the construction sector through
different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working
for actors in the industry who today do not work according to the circular principles,
and further provide more knowledge on the subject.
Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on
semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies
obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction
industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to
participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as
it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is
based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were
similarities from previous studies or not.
Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively
common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and
reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the
development towards a more circular construction industry has begun. The results also
showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be
more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also
showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the
transition from linear to circular construction is a long and difficult process.
Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more
costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required.
Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in
recycled materials that will make it possible for new types of work. Further
recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more
circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.
Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular
construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this
way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was
delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be
able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards
it has been realized that other countries have come further in the transition from linear
to circular construction.
Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular
construction, reuse, recycling, material waste.
Sammanfattning
ii
Sammanfattning
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka den svenska byggbranschen med
avseende på att Bygg- och fastighetssektorn idag står för en tredjedel av Sveriges avfall
och en femtedel av växthusgasutsläppen. Syftet var även att upplysa nya sätt att
reducera dessa utsläpp genom cirkulärt byggande (CB) där studien fokuserar på att
undersöka vilka effekter cirkulärt byggande har, innebörden av CB samt hur man
genom olika arbetssätt kan främja cirkulärt byggande i byggsektorn. Målet med studien
var att belysa detta arbetssätt för aktörer i branschen som idag inte arbetar efter de
cirkulära principerna och vidare ge mer kunskap kring ämnet.
Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie och bygger huvudsakligen
på semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier i form av dokumentstudier
inhämtat från olika databaser. För att nå ett resultat så har olika aktörer i byggbranschen
som är insatta i ämnet cirkulär ekonomi blivit tillfrågade om att ställa upp på en intervju.
Intervjuerna användes i denna studie som primärdata då det var de olika aktörernas
erfarenheter och uppfattningar som studien grundar sig på, dokumentstudierna
användes som sekundärdata för att ta reda på huruvida det fanns likheter från tidigare
studier eller ej.
Resultat: Ur resultatet framkom det att aktörer i byggbranschen har en relativt
gemensam syn på cirkulärt byggande. Innebörden är för de flesta att återbruka och
återanvända material i så stort omfång som möjligt. Genom återbruksmatriser och
handlingsplaner har man börjat utvecklingen mot en mer cirkulär byggbransch.
Resultatet visade även effekter på CB i form av mindre koldioxidutsläpp och att det kan
bli mer lönsamt i framtiden att arbeta cirkulärt. Vidare visade resultatet även effekter
så som okunskap inom ämnet, brist på samarbete samt att omställningen från linjärt till
cirkulärt byggande är en lång och svår process.
Konsekvenser: Slutsatser som kan dras från studien är bland annat att det idag är mer
kostsamt att återbruka än att köpa nytt material och att det därmed krävs nya strategier.
Likaså måste byggbranschen börja se de möjligheter som finns i återbrukat material
som därmed kommer möjliggöra för nya typer av arbeten. Vidare rekommendationer är
att undersöka varför fler beställare inte efterfrågar att arbeta mer cirkulärt, och göra
studier som påvisar vilka material som är lättare att återbruka.
Begränsningar: Studien valdes att avgränsas till aktörer som är insatta i cirkulärt
byggande för att minska dess omfång, däremot hade fler aktörer som inte arbetar på
detta sätt kunnat bidra med fler perspektiv på ämnet. Studien avgränsades geografiskt
genom att fokusera på Sverige och svenska företag för att kunna ta fram en
generaliserad bild av den svenska byggbranschen. Däremot har man insett i efterhand
att andra länder kommit längre i omställningen från linjärt till cirkulärt byggande.
Nyckelord: Cirkulär ekonomi, cirkulärt byggande, återvinning, återbruk, cirkulära
materialflöden.
Innehållsförteckning
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ..................................................................................... 1
1.1 BAKGRUND ..............................................................................................................................1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...........................................................................................................2
1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...............................................................................................2
1.4 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................2
1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................3
2 Metod och genomförande ........................................................ 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI .....................................................................................................4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ......................4
2.3 LITTERATURSTUDIE .................................................................................................................5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ..................................................................................6
2.5 ARBETSGÅNG ..........................................................................................................................6
2.5.1 Informationssökning...........................................................................................................6
2.5.2 Kontakta aktörer ................................................................................................................7
2.5.3 Intervju ...............................................................................................................................7
2.5.4 Transkribering ...................................................................................................................7
2.5.5 Analysering ........................................................................................................................7
2.5.6 Diskussion ..........................................................................................................................8
2.6 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................................8
3 Teoretiskt ramverk ................................................................... 9
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ..................................9
3.2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN: PAKETET OM CIRKULÄR EKONOMI ..........................................9
3.2.1 Cirkulärt byggande ..........................................................................................................10
3.3 IVL: SVENSKA MILJÖINSTITUTET .........................................................................................11
3.4 FRÅN LINJÄRT TILL CIRKULÄRT BYGGANDE – EN EXPLORATIV STUDIE KRING PERSPEKTIV,
HINDER OCH DRIVKRAFTER ..................................................................................................................11
3.5 DESIGN FOR DECONSTRUCTION .............................................................................................11
3.6 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ................................................................................12
Innehållsförteckning
4
4 Empiri ....................................................................................... 13
4.1 EXPERT ..................................................................................................................................13
4.2 ARKITEKTKONTOR.................................................................................................................14
4.2.1 Arkitektkontor 1................................................................................................................14
4.2.2 Arkitektkontor 2................................................................................................................15
4.2.3 Arkitektkontor 3................................................................................................................15
4.3 MYNDIGHET ..........................................................................................................................16
4.4 KOMMUN ...............................................................................................................................16
4.5 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI .............................................................................17
5 Analys och resultat .................................................................. 18
5.1 ANALYS .................................................................................................................................18
5.2 INNEBÖRDEN AV CIRKULÄRT BYGGANDE ..............................................................................18
5.2.1 Design for Deconstruction ...............................................................................................19
5.2.2 Cirkulärt byggande ..........................................................................................................19
5.2.3 IVL: Svenska Miljöinstitutet .............................................................................................19
5.2.4 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och
drivkrafter .......................................................................................................................................19
5.2.5 Europeiska Kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi ..............................................20
5.3 FRÄMJANDET AV CIRKULÄRT BYGGANDE..............................................................................20
5.3.1 Design for Deconstruction ...............................................................................................21
5.3.2 IVL: Svenska Miljöinstitutet .............................................................................................21
5.3.3 Europeiska kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi ...............................................21
5.4 EFFEKTERNA AV ATT ARBETA MED CIRKULÄRT BYGGANDE ..................................................22
5.4.1 IVL: Svenska Miljöinstitutet .............................................................................................22
5.4.2 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och
drivkrafter .......................................................................................................................................22
5.5 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 1..............................................................................................23
5.6 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 2..............................................................................................23
5.7 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 3..............................................................................................23
5.8 KOPPLING TILL MÅLET ..........................................................................................................23
6 Diskussion och slutsatser ........................................................ 25
Innehållsförteckning
5
6.1 RESULTATDISKUSSION...........................................................................................................25
6.1.1 Trovärdighet.....................................................................................................................25
6.1.2 Förbättringsförslag ..........................................................................................................25
6.2 METODDISKUSSION ...............................................................................................................25
6.3 BEGRÄNSNINGAR...................................................................................................................26
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...............................................................................26
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ........................................................................................27
7 Referenser ................................................................................ 28
8 Bilagor ....................................................................................... 30
Förord
6
Förord
Detta examensarbete är en del av programmet Byggteknik: Byggnadsutformning med
arkitektur vid Tekniska Högskolan i Jönköping och dess omfattning är 15
högskolepoäng. Arbetet har behandlat ämnet cirkulärt byggande.
Vi vill rikta ett speciellt tack till alla som ställt upp på intervjuer till denna studie och
för att ni tagit er tid och bidragit med viktiga synpunkter. Vi vill också rikta ett stort
tack till vår handledare Amjad Al-Musaed vid tekniska högskolan i Jönköping, för
inspiration, värdefulla kommentarer och för ditt stöd och tillgänglighet för frågor
oavsett tid på dygnet. Vi vill också tacka vår examinator Christoph Merschbrock vid
Tekniska Högskolan i Jönköping, för värdefulla råd och kommentarer. Det har varit
mycket givande att höra era tankar under arbetets gång.
Jönköping, juni 2021
Jessy Abou Akl
Josefin Sahlin
Förklaringar
Design for Design for deconstruction (DfD, design för demontering
deconstruction (DfD) - på svenska) är en metod för att öka flödet av återbruk av
material och byggelement (Kanters, 2018, Design for
Deconstruction in the Design Process: State of the Art).
Cirkulär ekonomi (CE) - Enligt naturskyddsföreningen ska man i en cirkulär
ekonomi utnyttja allt som tillverkats och när det är
förbrukade så ska man i så stor omfattning som möjligt
återanvändas och återbrukas igen. Detta för att minska på
vårt avfall. (Naturskyddsföreningen, u.å., Cirkulär ekonomi
– istället för slängsamhället).
Cirkulärt byggande (CB) - Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet handlar Cirkulärt
byggande ”om att minimera avfall på olika sätt eller att öka
återvinningen.” (IVL, 2018, Cirkulär ekonomi i
byggbranschen.
Inledning
1
1. Inledning Miljömedvetenhet och hållbart byggande är idag centrala förutsättningar för de flesta i
byggindustrin. Miljöcertifieringar, lägre energianvändning och bättre material är alla
olika beståndsdelar som ligger till grund för en byggindustri som sakta men säkert
utvecklas till en bransch som associeras med hållbar utveckling. Innovationer som
passivhus, klimatsmarta installationer och sedumtak där alla har ett gemensamt mål
vilket är att minska miljöpåverkan under bruksstadiet. Det är dock inte lika vanligt att
man projekterar för demontering och inte heller självklart att komponenter i en byggnad
kan återbrukas. Under de senaste åren har hållbarhet som ett koncept inom
byggbranschen fått en alltmer framträdande roll.
1.1 Bakgrund Idag används ca 40% av alla resurser till byggande, underhåll för byggande samt
förvaltning enligt Hansson et al. (2015). Byggbranschen kan förändra detta genom
cirkulärt byggande. Carina Loh Lindholm på IVL Svenska Miljöinstitutet är
koordinator för centrum för cirkulärt byggande, och menar på att begreppet cirkulärt
byggande innebär ”en helhetssyn: att planera och designa resurseffektivt och med
möjlighet till återbruk, sluta kretsloppet, minimera byggavfallet och införa nya
cirkulära affärsmodeller” (IVL, 2020a). Centrum för cirkulärt byggande, kortfattat
CCbuild, är en samverkansplattform som startades år 2015 och som leds av IVL. Denna
samverkansplattform har samlat in olika aktörer inom bygg- och fastighetssektorn och
utvecklat olika digitala verktyg för återanvändningen av byggelement. Ett utav de
digitala verktygen visar hur mycket man kan klimatbespara genom återbruk av
byggelement.
Flera studier och forskningar har tidigare genomförts som lett till energisnålare hus i
form av passivhus, men dessa forskningar har mynnat ut i energieffektivare byggnader
under driftsfasen. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet (2020b) beskriver man hur
resurseffektivitet, systemanalyser och hållbarhetsbedömningar har bidragit till mer
hållbara och energieffektiva energilösningar samt att utvecklingen har varit positiv i
form av större elektrifiering i samhället och fler lågenergibyggnader. Dessa lösningar
har hittills dock behandlat energieffektiviteten under driftsfasen som är en av fem faser
i byggprocessen där man lyckats komma på mer energisnåla lösningar. Detta medför
att de andra faserna, så som exempelvis produktion och rivning hamnat i skymundan
och kommer därför att kräva mer fokus och utveckling framöver för att minska de
utsläpp som byggbranschen resulterar i. Den årliga rapporten från Avfall Sverige visar
på att endast ett tiotal ton bygg- och rivningsavfall återanvänds på återvinningscentraler
(Avfall Sverige, 2020). Detta är ett problem då mycket av materialen och
byggelementen kan återanvändas och återbrukas som byggelement vid nybyggnation.
I Europeiska kommissionens (2015) paket om cirkulär ekonomi framgår det att den
linjära modellen som man har förlitat sig på under en lång tid inte längre är anpassad
för de behov man har i dagens moderna samhälle. De menar på att man inte kan fortsätta
att bygga på “slit-och-släng-modellen” utan måste använda våra resurser bättre,
smartare och på ett mer hållbart sätt. Detta gör man genom att arbeta enligt modellen
för cirkulär ekonomi som bidrar till att produkter och materials värde bibehålls så länge
som möjligt, och där resursanvändning och avfall kan minimeras. Resurser som tidigare
skulle hamnat i deponi på grund av att dess livscykel nått sitt slut kan istället behållas
inom ekonomin och på nytt återanvändas för att skapa mer värde. Europeiska
Inledning
2
kommissionen (2015) menar på att denna modell kan, förutom att förlänga resursers
livscykel och skapa mer hållbara produkter, även bidra med ekonomisk besparing för
konsumenterna samt öka livskvalitén. Baserat på denna bakgrund behövs ämnet och
begreppet cirkulärt byggande upplysas för att uppnå en framtida hållbar byggbransch.
1.2 Problembeskrivning Enligt Boverket (2019) svarade bygg- och fastighetssektorn år 2017 för inhemska
utsläpp av växthusgaser på cirka 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket
motsvarade 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Därför finns det idag
ett stort behov av att övergå från linjärt materialflöde till cirkulärt materialflöde i
byggbranschen för att sträva mot ett mer hållbart byggande och samhälle. Boverkets
siffror stärks av en undersökning som gjorts av IVL, enligt IVL (2020a) så står Sveriges
bygg- och fastighetssektor för en tredjedel av Sveriges avfall och nästan en femtedel av
växthusgasutsläppen.
Att bygga för framtiden och för en hållbar utveckling är i högsta grad viktigt för en grön
byggbransch. Detta är något som diskuterats under flera år och förbättringar har gjorts
men mer krävs. Trots att projektera för demontering har visat sig resultera i
ekonomiska, sociala och miljöfördelar så är det få byggnader som designas för
demontering och byggs utifrån detta (Kanters, 2018). Baserat på denna problematik
skall denna studie undersöka hur man i byggbranschen arbetar för demontering vid
rivning.
1.3 Mål och frågeställningar Studiens mål och frågeställningar grundar sig på den problematik som framställts under
kapitel 1.2. Studien skall därmed undersöka innebörden av cirkulärt byggande hos olika
aktörer i branschen, på vilka sätt man kan arbeta mot en mer cirkulär bransch samt
upplysa och informera om de effekter som finns med cirkulärt byggande till de aktörer
i branschen som idag inte arbetar eller strävar efter ett cirkulärt byggande.
Frågeställningarna som studien har undersökt är:
1. Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?
2. Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt byggande?
3. Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?
1.4 Avgränsningar Studien avgränsas genom att inte inkludera aktörer från hela byggprocessen utan enbart
aktörer som är insatta i cirkulärt byggande. Vidare har studien avgränsats genom att
studera cirkulärt byggande under projekteringsskedet då det är främst i denna fas av
byggprocessen som arbetet med cirkulärt byggande sker. Studien avgränsas även
geografiskt genom att fokusera på den svenska byggprocessen och svenska aktörer.
Studien är heller inte en jämförelse mellan olika aktörer.
Inledning
3
1.5 Disposition Studiens disposition redovisas i figur 1.
Figur 1. Sammanställning av disposition.
2
• Kapitel 2 - Metod och genomförande presenterar studiensdatainsamlingstekniker, arbetsgång och avslutas med en diskussionskring studiens trovärdighet.
3
• Kapitel 3 - Teoretiskt ramverk redovisar de valda teorierna i studien.Slutligen görs en sammanställning av teorierna som sedan kopplas tillvarandra.
4
• Kapitel 4 - Empiri presenterar den empiriska data som inkommit frånstudiens respondenter.
5
• Kapitel 5 - Analys och resultat redogör en analys av den insamladeempirin med koppling till de teoretiska ramverken. Kapitlet avslutasmed koppling till studiens mål.
6
• Kapitel 6 - Diskussion och slutsatser redovisar inledningsvis resultat-och metoddiskussion. Därefter presenteras studiens begränsningar ochvidare slutsatser och rekommendationer.
Metod och genomförande
4
2 Metod och genomförande Uppsatsen har grundats dels på dokumentstudier och dels som en kvalitativ studie
genom semistrukturerade intervjuer med en utvald referensgrupp. Referensgruppen
bestod av: En miljöexpert på en branschorganisation, två arkitekter från olika
arkitektkontor, en programchef/ samhällsutvecklare på en myndighet, en
hållbarhetschef på ett arkitektkontor och en handledare på återbruk i en kommun.
Referensgruppen valdes utifrån olika aktörer och deras yrkesroll i byggbranschen för
att ge en representativ bild av byggsektorn.
2.1 Undersökningsstrategi Studien har genomförts som en kvalitativ studie genom forskningsmetoden kvalitativ
fallstudie. En kvalitativ fallstudie är lämplig när man vill få svar på frågorna hur, varför
och vad enligt Säfsten och Gustavsson (2019). Fallen i denna studie inriktar sig på hur
olika aktörer i byggbranschen idag arbetar mot ett cirkulärt byggande istället för den
linjära modellen, hur olika aktörer uppfattar begreppet cirkulärt byggande samt vilka
effekter cirkulärt byggande resulterar i.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling
I figur 2 redovisas en sammanställning av kopplingen mellan respektive
frågeställningar och metoder för datainsamling.
Figur 2. Sammanställning av koppling mellan frågeställningar och metoder.
1. Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?
Första frågeställningen behandlar innebörden av cirkulärt byggande enligt olika aktörer
i byggbranschen. För att besvara denna frågeställning är aktörernas uppfattningar,
erfarenheter och upplevelser viktiga. Därmed har intervjuer varit den mest lämpliga
insamlingstekniken för att besvara frågeställningen. Frågeställningen besvaras även
med hjälp utav dokumentstudier för att få ett bredare perspektiv på betydelsen av
cirkulärt byggande och vidare kunna belysa andra uppfattningar om begreppet.
• Intervjuer
• Dokumentstudier
Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i
byggsektorn?
• Intervjuer
• Dokumentstudier
Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt
byggande?
• Intervjuer
• Dokumentstudier
Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt
byggande?
Metod och genomförande
5
2. Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt byggande?
Andra frågeställningen behandlar hur företag arbetar för att främja cirkulärt byggande.
Vid denna typ av frågeställning har datainsamling i form av intervjuer varit den mest
lämpliga insamlingstekniken för att besvara frågeställningen. Likt frågeställning 1 är
det av intresse att belysa aktörernas uppfattningar och erfarenheter för att besvara
frågeställningen. I figur 3 redovisas illustration A som redogör för den linjära ekonomin
som byggbranschen har arbetat efter under en lång tid. Vidare redovisas illustration B
som redogör för den cirkulära ekonomin som Europeiska kommissionen stävar att
arbeta efter.
Figur 3. I illustration A redogörs den linjära ekonomin och i illustration B redogörs
den cirkulära ekonomin
3. Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?
Slutligen behandlar den tredje frågeställningen effekterna av implementering av
cirkulärt byggande i byggbranschen. För att besvara denna frågeställning så har
intervjuer och dokumentstudier varit de mest kvalificerade metoderna att använda. Med
hjälp av dokumentstudier har fler effekter belysts än de som aktörerna i studien valt att
nämna.
2.3 Litteraturstudie Litteraturstudien är baserad på publicerat material så som dokumentstudier i form av
tidigare rapporter, vetenskapliga publikationer och kurslitteratur. Litteraturstudier
används för att komplettera och stödja det resultat som ges genom den insamlade data
via intervjuer. Vidare har kurslitteratur och vetenskapliga publikationer inhämtats från
databasen Primo som finns på Jönköpings högskolebibliotek. De vetenskapliga
publikationer som ligger till grund för arbetet har även inhämtats från databaser så som
Google Scholar och Sciene direct. För att få fler träffar vid insamling av data så har
vissa sökord blivit översatta från svenska till engelska. De sökord som är centrala i
studien redovisas i tabell 1.
A
A B
Metod och genomförande
6
Tabell 1. Redovisning av sökord på svenska och engelska
Svenska sökord Engelska sökord
Projektering för Demontering Design for Deconstruction
Linjär ekonomi Linear economy
Cirkulär ekonomi Circular economy
Cirkulärt byggande Circular construction
Återanvändning Reuse
Återvinning Recycling
Materialavfall Material waste
2.4 Valda metoder för datainsamling För att ha kunnat genomfört examensarbetet som en kvalitativ fallstudie har
insamlingsteknikerna varit i form av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier.
Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) är intervjuer en lämplig datainsamlingsteknik när
man vill samla in information från en eller flera personer när det rör sig om
uppfattningar, erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna har genomförts som
semistrukturerade intervjuer då alla frågor varit förberedda inför intervjutillfället, och
det har därför inte funnits några färdiga svarsalternativ på frågorna. En fördel med att
använda semistrukturerade intervjuer är att det oftast ger en avslappnad tvåvägs-dialog
(Björkman, 2020). Intervjuerna har i detta fall agerat som primärdata, och för att
komplettera denna primärdata, har sekundärdata i form av dokumentstudier använts.
Sekundärdata i form av dokumentstudier är lämplig när man vill veta hur någon annan
tolkat en situation eller händelse (Säfsten och Gustavsson, 2019).
2.5 Arbetsgång I detta avsnitt redovisas tillvägagångsättet innan, vid och efter genomförandet av
intervjuerna för att besvara frågeställningarna, se figur 4.
2.5.1 Informationssökning Inför intervjuerna har det genomförts en informationssökning kring ämnet cirkulärt
byggande för att erhålla nyttig information som kan användas vid intervjuerna.
Information som erhållits har bland annat varit innebörden av cirkulärt byggande men
också hur man kan arbeta mot en mer cirkulär byggbransch. Informationssökningen har
varit av stor vikt genom att följdfrågor har kunnat ställas under intervjuerna men därtill
även fått större förståelse för vad varje respondent berättat under intervjuerna.
Informationssökning Kontakta aktörer Intervju
v
Figur 4. Arbetsgångens olika delmoment.
Diskussion Analysering Transkribering
v v
Metod och genomförande
7
2.5.2 Kontakta aktörer När all informationssökning genomförts har olika aktörer i byggbranschen som på
något sätt arbetar enligt de cirkulära principerna kontaktats. För att finna rätt aktörer så
hittades samarbetspartners på CCBuilds hemsida (CCbuild, u.å.) där organisationens
alla samarbetspartners redovisas. Alla som ingår i samverkansplattformen CCbuild
arbetar med cirkulärt byggande på ett eller annat sätt. Vidare har kontakt tagits med
personer på de olika samarbetsföretagen via deras respektive hemsidor. Därefter har
mail skickats till respektive aktör med en beskrivning av vilka som genomför studien,
vad studien handlar om samt vidare kontaktuppgifter. I många fall har snabb
återkoppling givits via mail, men vid de tillfällen där det inte skett någon återkoppling
från en aktör så har denne istället blivit uppringd och blivit tillfrågad ifall de vill ställa
upp på en intervju.
Vidare har datum och tid på när intervjuerna skall hållas samt information om hur
intervjuerna skall genomföras framförts via mail. En vecka innan varje intervju har
intervjufrågorna även skickats ut till respondenterna så att de hunnit läsa igenom och
förbereda sig inför intervjun.
2.5.3 Intervju Inför varje intervju har påläsning om respektive företag som respondenterna
representerar gjorts. Detta med bakgrund av att anpassa intervjufrågorna utefter aktör
och arbetsroll. Se bilaga 1 till 6.
Alla intervjuer har huvudsakligen skett digitalt på grund av rådande pandemi och
rekommendationer från folkhälsomyndigheten, intervjuerna har därmed skett via
programvaran Zoom där alla delaktiga har kunnat se och höra varandra. En av
respondenterna hade inte möjlighet att ställa upp på en intervju, därav skickades
intervjufrågorna till respondenten som svarade på frågorna via mail. Vid intervjuerna
har frågan om att spela in intervjun ställts för att senare kunna transkribera inspelningen.
I slutet av intervjun har respondenterna blivit underrättade om att ett mail innehållande
transkriberingen av intervjun kommer att skickas när det är färdigställt. Detta för att
respondenterna skall kunna godkänna innehållet och det material som kommer att
användas i studien.
2.5.4 Transkribering Efter att intervjuerna har spelats in så har en transkribering av intervjuerna genomförts.
Att transkribera innebär att omvandla en ljudinspelning till text (Amberscript, u.å.).
Detta är ett vanligt och återkommande förfarande för att utarbeta intervjuer. En
transkribering kan genomföras på flera olika sätt, i denna studie används den vanligaste
transkriberingsmetoden som kallas redigerad transkribering där man transkriberar alla
ord men eliminerar utfyllnadsord och upprepningar.
2.5.5 Analysering I detta moment har bearbetning och analysering av data från intervjuerna samlats in där
sortering av data och information som ej varit av vikt för studien har tagits bort. Vidare
har kontakt skett med respondenterna i efterhand vid de fall där förtydligande krävs
eller vid brist på information under intervjuerna. Detta har gjorts i syfte av att få så
korrekt information som möjligt.
Metod och genomförande
8
2.5.6 Diskussion Slutligen har en diskussion och ett resultat arbetats fram med hjälp av analysering av
den insamlade empirin. Utöver diskussion och resultat, så ges rekommendationer och
förslag på vidare forskning.
2.6 Trovärdighet Datainsamling i form av intervjuer kommer att resultera i en hög reliabilitet om
validiteten är hög. Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) handlar validitet om
giltigheten hos ett objekt, medan reliabilitet handlar om tillförlitlighet. Validitet innebär
kortfattat om det som undersöks verkligen är det som undersöks, och reliabilitet innebär
att om samma undersökning upprepas under samma möjligheter, så ska detta resultera
i samma resultat. För att validiteten ska bli hög bör frågorna som ställs under
intervjuerna vara korta och konkreta, intervjufrågorna har därför noga gåtts igenom
innan intervjutillfällena. Likväl ska intervjufrågorna inte kunna tolkas på flera olika
sätt, frågorna behöver vara så pass omfattande och välformulerade så att de bidrar till
det som ska undersökas.
Ett problem som kan uppstå med den valda datainsamlingstekniken är om
intervjufrågorna uppfattas på fel sätt och därmed inte undersöker det som efterfrågas.
En ytterligare nackdel med intervjuer är att det kan uppstå en så kallad intervjuareffekt,
detta innebär att intervjuarens påverkan på respondenterna kan bidra till en låg
reliabilitet (Säfsten & Gustavsson, 2019). För att styrka validiteten och reliabiliteten
hos intervjuerna så har dokumentstudier använts då det är en lättillgänglig och hållbar
data enligt Säfsten och Gustavsson (2019). Problematiken som kan uppstå med
dokumentstudier är källornas trovärdighet då dokumentstudier endast är en
sekundärkälla, dokumentstudierna har därför noggrant undersökts och valts med
omsorg.
Trovärdigheten i studien ökas ytterligare då en transkribering genomförts efter varje
intervjutillfälle. En transkribering ökar trovärdigheten då bearbetning av intervjun
därmed genomförs på två olika, först genom intervjuer och sedan genom transkribering.
Genom detta så minimeras att viktig information går förlorad. För att öka reliabiliteten
ytterligare så har respektive respondent kunnat kontaktats efter intervjutillfället ifall
några otydligheter uppstått kring en fråga.
Teoretiskt ramverk
9
3 Teoretiskt ramverk I det här kapitlet lyfts de referenser som är centrala för studien, med hjälp av dessa
referenser kan respektive frågeställning diskuteras.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel I figur 5 redovisas en översikt på hur de olika frågeställningarna kopplas till
respektive teoretiska ramverk.
3.2 Europeiska Kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi
Europeiska Kommissionen skapade år 2015 ett paket om cirkulär ekonomi där de
sammanställer de fördelar som paketet kommer bidra med. Paketet innehåller en
handlingsplan med ett antal åtgärder inriktade på marknadshinder inom
specifika sektorer, däribland bygg- och rivningsbranschen.
För att underlätta processen att övergå från den linjära modellen som man arbetat efter
i många år till den cirkulära modellen, har Europeiska kommissionen i sitt paket om
cirkulär ekonomi tagit fram en tydlig handlingsplan, långsiktiga visioner samt
reviderade lagstiftningsförslag om avfall. Den långsiktiga visionen innehåller konkreta
åtgärder för att skapa en bättre avfallshantering samt en ambitiös och tydlig vision som
skall minska deponeringen samt öka materialåtervinningen. Handlingsplanens syfte
enligt Europeiska kommissionen (2015) är att hantera alla faser i en produkts livscykel,
från produktion till avfallshantering.
Frågeställning 1
Frågeställning 2
Frågeställning 3
Cirkulärt
Byggande
IVL: Svenska
miljöinstitutet
Från linjärt till
cirkulärt byggande
Design for
deconstruction
Figur 5. Redovisning av koppling mellan frågeställning och teori.
Europeiska
kommissionen
Teoretiskt ramverk
10
I paketet för cirkulär ekonomi (2015) framgår det att kommissionen kommer att
underlätta övergången från den linjära till den cirkulära modellen genom att bland
annat:
Stödja reparerbarhet, hållbarhet och materialåtervinning genom produktkrav i
de kommande arbetsplanerna för genomförande av ekodesigndirektivet, med
hänsyn tagen till särskilda krav för olika produkter.
Föreslå belöningar för främjande av vissa verksamheter för förberedelse för
återanvändning på nationell nivå i det reviderade förslaget om avfall.
Föreslå krav som gör det lättare att ta isär, återanvända och materialåtervinna
elektroniska bildskärmar.
3.2.1 Cirkulärt byggande Begreppet cirkulär ekonomi är hela grunden för cirkulärt byggande. Just begreppet
cirkularitet kan ha många betydelser beroende på vem det är man frågar, på BASTA:s
hemsida (u.å.) definieras begreppet cirkularitet som material som är cirkulerat genom
återanvändning och återvinning. Medan i en rapport från RE:SOURCE (2018)
definieras cirkularitet som andelen av objektet som lämnat ett tidigare liv på
marknaden. I en rapport skriven av IVL Svenska Miljöinstitutet (2018) beskrivs
begreppet cirkulärt byggande som ett sätt att på olika sätt minimera avfall eller öka
materialåtervinningen. I figur 6 nedan redovisas det traditionella flödesschemat som
byggbranschen har arbetat efter under långt tid samt det alternativa flödesschemat. I
den traditionella processen tar man inte hänsyn till materialet vid rivning vilket man gör
i det alternativa flödesschemat där man antingen omlokaliserar, återbrukar, återvinner
eller upparbetar material först innan materialen blir till avfall.
Figur 6. I Illustration A presenteras det traditionella flödesschema och i illustration B
presenteras det alternativa flödesschemat för material i byggprocessen (Crowther,
2005).
A B
Teoretiskt ramverk
11
3.3 IVL: Svenska Miljöinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet, förkortat IVL, är ett forskningsinstitut inom miljö och
hållbarhet som bedriver kvalificerad forskning. En del av forskningen är en så kallad
samfinansierad forskning som finansieras av staten och näringslivet. Den
samfinansierade forskningen måste utgå från miljöproblem eller en miljörelaterad
utvecklingspotential, de forskningsfrågor som IVL driver, täcker därmed ett brett
miljöperspektiv (IVL, 2020c). Utöver den samfinansierade forskningen så bedrivs även
EU-finansierad forskning som täcker in miljöfrågor som berör bland annat hållbar
stadsbyggnad, miljöföroreningar, klimat och modeller för miljö- och
resursbedömningar av produkter och processer.
Ett stort projekt som bedrivs av IVL är Återbruk Väst som arbetar för ökat återbruk
inom byggbranschen. Projektet ska bidra med bland annat att återbruk ses som ett
normalt förfarande i byggprojekt och inom fastighetsförvaltningen, samt att dagens
avfall ska ses som en effektiv resurs (IVL, 2020d). I projektet arbetas det praktiskt där
man genomför fallstudier angående återbruk vid bland annat rivning, ombyggnation
och nybyggnation. Fastighetsbolaget Klövern är ett bolag som är med i Återbruk Väst
och CCbuild, och har gjort beräkningar vid ett av deras renoveringsprojekt på hur stor
besparing av koldioxidutsläpp man kan göra genom att återbruka. Fastighetsbolaget
räknar med att man kan göra en besparing på 1200 ton koldioxid per år (CCbuild, 2021).
Utöver projektet Återbruk Väst, så bedriver IVL ett ytterligare projekt vid namn
Centrum för cirkulärt byggande. Centrum för cirkulärt byggande, även kallat CCbuild,
ska etableras som byggbranschens gemensamma arena där aktörer ska mötas och
samverka kring cirkulära materialflöden vid byggande, rivning och förvaltning
(CCbuild, u.å.). Arbetet med CCbuild initierades i ett projekt år 2015 för att sedan
fortsätta år 2017 i ett annat forskningsprojekt som finansierades av Vinnova.
3.4 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och drivkrafter
Från linjärt till cirkulärt byggande - En explorativ studie kring perspektiv, hinder och
drivkrafter är en studie skriven av Wigren Skogseid (2019). Syftet med studien var att
ta reda på hur olika aktörer ser på begreppet cirkulärt byggande och hur de cirkulära
principerna kan appliceras. Ett ytterligare mål var att identifiera vilka hinder och
möjligheter som finns när det kommer till främjandet av den cirkulära ekonomin inom
byggbranschen. I sin studie gör Wigren Skogseid en sammanfattning av
respondenternas svar av de semistrukturerade intervjuer som hölls, för att därmed kunna
belysa de viktigaste aspekterna som respondenterna angett. Som slutsats menar Wigren
Skogseid (2019) på att cirkulärt byggande innebär många aspekter och det finns många
strategier som kan tillämpas i en byggnads livscykel. Hon menar även på att de hinder
som finns idag utgörs av bland annat statliga, ekonomiska och tekniska hinder och att
vidare forskning inom ämnet krävs.
3.5 Design for Deconstruction Design for Deconstruction (DfD, design för demontering på svenska) är en metod för
att öka flödet av återbruk av material och byggelement genom att redan i designfasen
ta hänsyn till möjligheten att vid rivning kunna plocka isär och återbruka material och
byggelement (Kanters 2018; Fahlén et al., 2017).
I artikeln Design for Disassembly and Deconstruction – Challenges and Opportunities
skriven av Cruz Rios et al. (2015) förklarar man att DfD är en praxis som underlättar
Teoretiskt ramverk
12
dekonstruktionsprocesser genom planering. Dekonstruktion är en process för att riva en
byggnad men återbruka det rivna materialet. Denna process är en viktig strategi för att
bevara råvaror och minska på deponeringen. Några av de viktigaste principerna för DfD
enligt Cruz Rios et al. (2015) inkluderar:
En riktig dokumentation av material och metoder för dekonstruktionen Utforma och designa element som underlättar demonteringen (t.ex. minimera
svetsanslutningar och använda skruvade anslutningar) Separera icke-återanvändbara och icke-återvinningsbara artiklar, såsom
mekanisk, elektrisk och VVS Utforma enkla strukturer och former som gör det möjligt att standardisera
komponenter och dimensioner Skapa en design som speglar produktivitet, arbetsmetoder och säkerhet
För att det skall vara möjligt att använda DfDs principer krävs det nya tankesätt genom
hela byggprocessen, från arkitektens ritbord till konstruktion där dokumentation är en
viktig del (Fahlén et al., 2017). Dokumentation av material är viktigt när byggnaden
skall nedmonteras för att kunna identifiera materialets egenskaper och ursprung.
Dokumentationen kan ske exempelvis genom digitala programvaror så som
byggnadsinformationsmodellering (BIM), genom information om materialens
geometrier och andra egenskaper kan information sedan användas av många aktörer
(BIM alliance, u.å.).
3.6 Sammanfattning av valda teorier Då den cirkulära ekonomin är hela grunden för att kunna arbeta med cirkulärt byggande
så kan en tydlig koppling göras däremellan. Likväl kan en tydlig koppling göras mellan
cirkulär ekonomi, cirkulärt byggande och begreppet design for deconstruction, då
design för deconstruction grundar sig i att öka flödet för återbruk. Då den cirkulära
ekonomin grundas och bedrivs på internationell nivå, så hjälper IVL Svenska
Miljöinstitutet att utveckla och bedriva det i Sverige på en nationell nivå inom olika
branscher så som bygg-, energi- och fastighetsbranschen. EU-paketet om cirkulär
ekonomi, IVL och begreppet design for deconstruction kan användas som teorier för att
vidare kunna diskutera och analysera de svar som ges från respondenterna vid
respektive frågeställning.
Att undersöka ämnet cirkulärt byggande i Sveriges byggbransch är en vidarestudie av
studien Från linjärt till cirkulärt byggande - En explorativ studie kring perspektiv,
hinder och drivkrafter skriven av Wigren Skogseid (2019), och är därmed ingen direkt
koppling till övriga teorier.
Empiri
13
4 Empiri I detta kapitel presenteras studiens empiriska material, som inledningsvis redogör för
när intervjuerna genomfördes. Därefter presenteras det empiriska materialet där en
expert presenteras följt av tre aktörer som arbetar på arkitektkontor. Vidare presenteras
en aktör som arbetar på en myndighet och slutligen en aktör som arbetar på kommun.
Intervjufrågorna har till viss del anpassats för att vara relevant för de intervjuade
aktörerna. Se bilaga 1 till 6. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i
byggbranschen och redovisas i tabell 2.
Tabell 2. Tabell över genomförda intervjuer i studien.
Datum Aktör Arbetsroll Namn
2021-02-11 Arkitektkontor 1 Arkitekt Respondent B
2021-02-22 Arkitektkontor 2 Arkitekt SAR/MSA Respondent C
2021-02-26 Kommun Handledare på återbruk Respondent F
2021-03-01 Expert Miljöexpert Respondent A
2021-03-09 Arkitektkontor 3 Hållbarhetschef Respondent D
2021-03-15 Myndighet Programansvarig för
olika satsningar inom
området hållbar
samhällsbyggnad
Respondent E
4.1 Expert För att få en experts synpunkter på cirkulärt byggande så kontaktades respondent A som
är miljöexpert på en bransch- och arbetsgivarorganisation i Sverige. A har varit verksam
i byggsektorn sedan 2001, men dessförinnan arbetade hen som miljöingenjör på
kommunal nivå och processingenjör inom elektronikindustrin. Sin titel som miljöexpert
har A haft i sex år.
I sin roll som miljöexpert arbetar respondent A med miljöfrågor i form utav utfasning
av farliga ämnen. Systemen som branschen använder sig av är BASTA,
Byggvarubedömningen och SundaHus, vilka hen menar på är en förutsättning för den
cirkulära ekonomin. Respondent A berättar även att hen är ansvarig för resurs- och
avfallsriktlinjer för byggande och rivning som har funnits i branschen som en
branschöverenskommelse i hela bygg- och fastighetssektorn sedan 2007. Riktlinjerna
förvaltas sedan 2012 av organisationen där A är ansvarig för att se till så att arbetet med
uppdateringen av dessa pågår.
Respondent A menar på att begreppet cirkulärt byggande inte är något nytt, utan detta
är något man diskuterat länge. För hen betyder det att anpassa samhällsfunktionerna
mer till naturens cirkulära system. A påpekar även att cirkularitet, återbruk och
kretslopp är det som är fullkomligt naturligt, för att saker och ting ska fungera och
därmed löna sig så är det detta man måste anpassa sig efter. Hen menar på att de positiva
effekter som finns med att arbeta cirkulärt är att det är lönsamt och positivt ur miljö-
och klimatsynpunkt, men att brister i samarbetet i byggandets värdekedja är det som
Empiri
14
gör att fler inte arbetar cirkulärt. Respondent A menar även på att det fortfarande är
kostsamt att återbruka och att använda återbrukat material, det måste finnas tillgång till
material, och om ingen efterfrågar så kommer det inte att finnas. Den negativa aspekten
i dagens samhälle menar A på är bristen på samarbete och bristen på förståelse för både
nytta och möjligheter med återbruk, och just tron om att det inte finns material
tillgängligt. A påpekar däremot att projektet Centrum för cirkulärt byggande som
finansieras av Vinnova och projektleds av IVL Svenska miljöinstitutet fyller en viktig
funktion tillsammans med de lokala initiativ som finns.
4.2 Arkitektkontor För att få en inblick i hur man arbetar med cirkulärt byggande i byggbranschen så
intervjuades tre personer på tre olika arkitektkontor. Respondent B är arkitekt och har
arbetat som arkitekt sedan 2019. Respondent C är arkitekt SAR/MSA och är
specialiserad på återbruk och cirkulär byggnation och har varit yrkesverksam i tio år.
Respondent D är hållbarhetschef på ett arkitektkontor baserat i Stockholm där hen har
arbetat i tre år men haft rollen som hållbarhetschef i två år.
4.2.1 Arkitektkontor 1 Respondent B arbetar som medverkande arkitekt och har gjort det sen i mars 2020 då
hen tog sin kandidatexamen 2019 vid Lunds Tekniska högskola. B förklarar att arbetet
med cirkulärt byggande är relativt nytt för företaget, även för hen som person.
Dessutom menar hen på att i Sverige befinner man sig i ett tidigt skede jämfört med
Danmark och andra länder när det kommer till att applicera de cirkulära principerna på
projekt. Hen menar på att i exempelvis Danmark finns det många lyckade projekt där
de cirkulära principerna applicerats och att man hyr in återbrukskonsulter vid projekt.
Respondent B förklarar att det är just återbrukskonsulter som arkitektkontoret kallar sig
själva för.
Vidare förklarar B att skapandet av demonteringshandlingar är på gång. B är väl insatt
i ett projekt som berör Bromma sjukhus som är en del av CCbuild, och arkitektkontoret
har fått i uppgift av CCbuild att utveckla bland annat demonteringshandlingar och
utveckla standarder för hur de ska jobba med dessa framöver. Det är även en del av
deras uppgift att ta fram underlag till fastighetsförvaltaren för hur allting ska skötas
under driftskedet. Innan projektet för Bromma sjukhus drog igång, så upprättade
arkitektkontoret en materialhanteringsplan för att få en överblick över vad och hur
mycket som fanns i projektet och vad som därmed kan återbrukas. Förutom projektet
vid Bromma sjukhus så bedrivs ett annat projekt med fokus på återbruk, respondent B
beskriver hur hen arbetar med dessa projekt parallellt och hur de kan dra nytta av
varandra. Exempelvis vid upprättandet av toalettuppställningar till det andra projektet,
så kan B göra en inventering på Bromma sjukhus för att se över vilka toaletter och
handfat som skulle kunna användas igen till det andra projektet. Som en negativ aspekt
vid den här typen av arbetssätt förklarar hen att det kan bli problematiskt om man måste
söka efter produkter på olika ställen, hen anser att det är bättre om man kan finna alla
produkter på ett ställe. Likväl anser hen att det kan bli problematiskt med förvaring då
det resulterar i stora mängder material som måste underhållas, dessutom handlar det om
garantifrågor på produkterna, vid demontering och återbruk av produkter så har garantin
för produkterna i många fall utgått. Utöver detta så tror hen att det finns ekonomiska
hinder då det i dagsläget fortfarande är billigare att riva och köpa nytt än att återbruka.
Cirkulärt byggande för respondent B innebär bland annat att följa olika steg. Det första
steget är att inte göra någonting överhuvudtaget, det andra steget är att återbruk
Empiri
15
huvudsakligen skall ske på plats, det tredje steget handlar om att återanvända
produkterna. Som exempel på återanvändning nämner hen att kunna bygga en
väggabsorbent av undertaksplattor.
4.2.2 Arkitektkontor 2 Respondent C arbetar som arkitekt men är även specialiserad på återbruk och cirkulär
byggnation. Hen sitter bland annat med i ett utvecklingsarbete med hållbarhetschefer
och andra chefer där de jobbar med utvecklingen av cirkulär ekonomi i deras
verksamhet. C arbetar även med inventering av material tillsammans med en kollega
där de tillsammans tagit fram en återbruksmatris för att inventera material. Respondent
C och sin kollega var bland de första att arbeta med inventering. C menar på att cirkulärt
byggande innebär att man gör så liten miljömässig påverkan som möjligt i stora drag.
Hen berättar vidare att byggbranschen satt sig i en helt ohållbar situation och har tagit
så många resurser för just byggnation och att CO2-utsläppen är den största boven. Detta
är något som måste tacklas vilket hen menar att man gör genom cirkulärt byggande.
Idag står byggbranschen för 20% av koldioxidutsläppen och 33% av avfallet vilket C
menar på är siffror som måste minimera.
Vidare menar C att den största besparingen och positiva effekten av att arbeta cirkulärt
är CO2-utsläppen men att den ekonomiska besparingen inte är så stor i dagsläget. C
nämner några projekt som gått med ekonomisk vinst men menar på att i dagsläget tar
allting väldigt mycket längre tid än vad det kommer göra i senare skeden och att det
därför är svårt att visa på ekonomisk besparing genom att arbeta cirkulärt, men nämner
även att i framtiden när omvandlingen skett och man vet hur man skall arbeta så
kommer man kunna visa på ekonomisk besparing.
4.2.3 Arkitektkontor 3
I sin roll som hållbarhetschef så driver respondent D för den strategiska utvecklingen
om hållbarhet. D nämner vidare ett utvecklingsprojekt kallat för CIX-projektet som
arkitektkontoret initierat där dem i samarbete med Bengt Dahlgren, Riksbyggen och
lokalförvaltningen Göteborg stad vill identifiera och konkretisera vad cirkularitet på
byggnadsnivå och i bostäder kan vara. Målsättningen med projektet har varit att ta fram
och utveckla ett verktyg för hela branschen. CIX-verktyget finns idag tillgängligt för
alla som vill öka cirkulariteten i sina byggnader. För D betyder cirkulärt byggande att
man jobbar med lång livslängd, man jobbar med möjligheten att renovera och bryta ut
ingående delar, att maximera teknisk och estetisk livslängd på byggmaterialen och att
man har med sig det tänket i tidiga skeden. Vidare menar D att det handlar om att
inkludera byggnadens anpassningsbarhet över tid och att det finns möjlighet att göra
om den efter förändrade behov. Hen menar på att byggnaden skall vara designad för att
dekonstrueras samt att man lägger till återvunnet och återbrukat biobaserat material.
Respondent D nämner att positiva effekter som företaget sett att deras arbete mynnat ut
i är bra marknadsföring och fler kunder med högre hållbarhetsambition vilket varit
positivt. Vidare menar hen att arbeta cirkulärt har varit positivt ur den synpunkten att
man kunnat kompetens höja internt. När det kommer till hinder och mindre positiva
effekter så nämner hen att det är en utmaning att arbeta på nya sätt och att dem som
konsulter och arkitektkontor främst stött på en osäkerhet från beställare huruvida det är
lönsamt och gångbart att återbruka. Vidare nämner D att hen ser mer processmässiga
utmaningar än negativa konsekvenser och att utmaningen utöver lag-mässiga hinder
ligger i motivationen och att få igenom de cirkulära idéerna fullt ut.
Empiri
16
4.3 Myndighet För att få en inblick i hur man arbetar med cirkulärt byggande så har respondent E på
ett ämbetsverk intervjuats. E är programansvarig för olika satsningar inom området
hållbar samhällsbyggnad.
Respondent E berättar att myndigheten arbetar med frågan om cirkulärt byggande på
olika sätt, bland annat inom myndighetens nya prioriterade områden Hållbar
samhällsbyggnad och Hållbar industri. Hållbar samhällsbyggnad handlar om hur den
fysiska miljön planeras, byggs, digitaliseras, används och förvaltas. Men också hur den
fysiska och upplevda miljön kan påverka både människor och biologiska system.
Vidare berättar E att fokus inom detta område är att minska klimatpåverkan och stärka
resiliensen i våra städer och samhällen. Vidare fokuserar man också på att stärka social
hållbarhet för att skapa trygga, attraktiva och hälsofrämjande livsmiljöer. E berättar
vidare att senast 2045 ska Sverige vara klimatneutrala, för att därefter uppnå negativa
utsläpp. Samtidigt behövs en omställning för att bli resurseffektivare om resurserna ska
räcka till. Näringslivet står idag för en betydande del av utsläppen och
resursanvändningen, men är en avgörande del av morgondagens lösningar. Som
myndighetsaktör vill man möjliggöra innovation och samverkan och tillsammans med
industrin bidra till omställningen. Därför startartade myndigheten området Hållbar
industri. Hen förklarar att man genom samverkansprogram, kunskapsutbyte och
utlysningar vill bidra inom fyra områden: Klimatneutral och cirkulär produktion,
resurseffektiva och resilienta värdekedjor, global konkurrenskraft och en socialt hållbar
industri.
Respondent E menar på att begreppet cirkulär byggande betyder för hen att återanvända
vår redan byggda miljö på ett bra sätt, att förvalta den väl och att arbeta med cirkulära
materialflöden vid nybyggnation och ombyggnad. Som en positiv aspekt anser E att
myndigheten gör det möjligt för aktörer att tänka nytt och att göra annorlunda. Hen
menar på att man samlar företag, forskare, offentliga sektorer och allmänheten i en
gemensam riktning för att tillsammans kunna skapa den utvecklingen som samhället
behöver. Vidare förklarar hen att myndigheten öppnar upp möjligheter för att kunna
experimentera och testa nya idéer innan det i slutändan blir lönsamt att arbeta cirkulärt.
Som en negativ aspekt anser E att det är en bra bit kvar tills samhället har ställt om till
ett hållbart samhälle och att det finns vissa hinder som behöver utvecklas mer för att
uppsatta mål skall klaras av. Hen nämner bland annat att man behöver mer kunskap och
bättre samarbete.
4.4 Kommun För att få kommunens perspektiv på hur man arbetar mot ett mer cirkulärt byggande så
intervjuades respondent F som är handledare inom återbruk. F har huvudansvaret för
den butik man öppnat i kommunen där man säljer begagnade byggmaterial och verktyg
och spelar tillsammans med sina kollegor en viktig roll i att skapa en byggåtervinning
i kommunen. Respondent F arbetar inte i projekteringsskedet på samma sätt som
arkitektkontoren, men har en betydande roll för andra som arbetar i detta skede genom
att bistå dem med material för sina projekt.
I sin roll som handledare ansvarar F för sju personer där de inventerar material och
byggdelar som det senare säljer i butik. Hens arbete är att ta in projekt för att senare gå
igenom byggmaterial och verktyg som senare skall prismärkas och måttas upp för att
vidare sälja materialet i deras butik. F lyfter fram att kommunen har samtalat om att
Empiri
17
starta någonting med byggåtervinning i staden sedan 2011 men att det inte trädde fram
förrän 2016 när man hade alla förutsättningar för det. Idag har man en butik i staden
där F tillsammans med sitt team tar in projekt där de kan inventera material och
byggdelar som kan återvinnas och säljas på nytt till privatpersoner eller företag. Man
säljer både begagnade byggmaterial men även delar av en helhet. Det kan vara allt ifrån
maskindelar till träskivor som plockats isär som inte går att sälja som det är.
Rivningsprojekt berättar F att hen får antingen genom att bli uppringd av företag eller
privatpersoner, eller att egna förvaltningar ringer och säger att de skall riva någon
fastighet i kommunen.
För F betyder cirkulärt byggande att man redan från början tänker efter och funderar på
vad som händer om man måste bygga om eller riva ett hus, men också att man i så stor
utsträckning som möjligt använder begagnat byggmaterial. Vidare lyfter F fram vikten
av att ändra inköpen vid byggen så att man inte köper två extra pallar med gips som
sedan slängs bara för att. Hen menar på att man istället skall skräddarsy det mer så att
överblivet material hamnar i ett cirkulärt flöde. Dessutom berättar F att de positiva
effekterna av att arbeta cirkulärt är många och nämner då en koldioxid- och miljövinst
men även att det finns en ekonomisk vinst för alla. Respondent F menar på att detta är
en win-win-win-win situation. Vidare berättar F att det inte finns några negativa
effekter med att arbeta cirkulärt men hen lyfter fram hinder så som för lite
lagerutrymmen att förvara allt material vilket medför att allt man vill återvinna ej kan
återvinnas men också att det inte finns några skall-krav. Vidare nämner hen hinder som
okunskap och tidsaspekter som förhindrar en att arbeta så cirkulärt man vill. Eftersom
alla projekt oftast skall gå så fort så hinner man många gånger inte ta tillvara på allt,
vilket F menar på att man måste jobba med och få styrning på.
4.5 Sammanfattning av insamlad empiri Av den insamlade empirin ges en god grund för det fortsatta arbetet i analyskapitlet.
Respondenternas svar på de ställda intervjufrågorna har varit väl utförliga och har
bidragit till svar på studiens frågeställningar. Respondenterna har svarat efter sina egna
uppfattningar och erfarenheter på frågorna.
I empirin framgår det även en ekvivalent helhetsbild från alla respondenterna. Flera
respondenter svarade snarlikt på ställda frågor under intervjuerna trots de olika
yrkesrollerna som respondenterna har. Den största kopplingen mellan de olika
respondenterna är svaren på frågeställning 1 och 3 där många delade samma uppfattning
om begreppet och effekterna. Vid frågeställning 2 framkom det många olika arbetssätt
som främjar cirkulärt byggande.
Empirin visar på att majoriteten av respondenterna ansåg att cirkulärt byggande innebär
att man återbrukar, återanvänder och att man arbetar med cirkulära materialflöden. Den
insamlade empirin visar även på att demonteringshandlingar och återbruksmatriser är
arbetssätt som är under en pågående utveckling i byggbranschen, för att ställa om från
linjära flöden till mer cirkulära flöden. Respondenternas svar på intervjufrågorna visar
även en mångfald av olika aspekter på effekter. Bland de aspekter som togs upp så
nämndes hinder så som okunskap och att det är mer kostsamt att återbruka än att köpa
nytt material, men empirin visar även på att det i framtiden kommer vara mer lönsamt
både ur ekonomisk- och miljösynpunkt.
Analys och resultat
18
5 Analys och resultat I detta avsnitt analyseras den insamlade empirin i relation till den teoretiska referensram
som presenterats. Avsnittet presenterar även resultatet för varje uppställd frågeställning
och avslutas med en koppling till studiens mål.
5.1 Analys Analysen har utförts baserat på den insamlade empiri tillsammans med den insamlade
teoretiska referensramen. Analysen sammanställs under följande avsnitt.
5.2 Innebörden av cirkulärt byggande Cirkulärt byggande är ett relativt nytt begrepp i byggbranschen som under senare år
diskuterats i större omfattning. Omställningen från linjärt till cirkulärt byggande är en
stor omställning och det är därför viktigt att lyfta fram vad branschen anser att cirkulärt
byggande innebär för att fortsättningsvis kunna utveckla branschen och vara överens
om innebörden.
Från de insamlade intervjusvaren på frågan ”Vad innebär cirkulärt byggande för olika
aktörer i byggsektorn?” framkom det en mångfald av aspekter. Flera av respondenterna
tyckte liknande och de aspekterna som lyftes fram flest gånger av respondenterna var
återbruk och cirkulära materialflöden. Därefter var återanvändning den aspekt som
nämndes av flest respondenter. De olika aspekterna från intervjuade aktörer är
sammanställt i tabell 3. Tabellens syfte är inte att jämföra de olika aspekterna, utan
påvisa den bredd av aspekter som lyfts fram under intervjuerna.
Tabell 3. Sammanställning över respondenternas svar på frågan ”Vad innebär
cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?”.
Analys och resultat
19
5.2.1 Design for Deconstruction Gemensamt för respondent A, B, C och F är att innebörden av cirkulärt byggande (CB)
är att återbruka. Respondent A menar på att det är fullkomligt naturligt att återbruka för
att det skall löna sig och fungera. B förklarar det som en process där man följer olika
steg där första steget är att inte göra någonting, följt av steg två som handlar om att
återbruka vilket hen menar att man skall göra på plats. Vidare skall man i tredje steget
enligt respondent B återvinna produkter och nämner därtill ett exempel där man
återanvänder undertaksplattor till väggabsorbenter. Innebörden av CB för respondent C
är att man gör så liten miljömässig påverkan som möjligt och menar på att man gör det
genom att återbruka material. Respondent F delar samma uppfattning och menar på att
man måste börja fundera på vad som händer vid de fall där man måste riva eller bygga
om en byggnad. Hen menar på att man kan återbruka massa material och byggelement
och återanvända dem i nya projekt eller vid ombyggnationer. Gemensamt för ovan
nämnda respondenter är att de delar samma uppfattning av att återbruk är en stor del av
innebörden av CB. Denna uppfattning delar man även med vad man tagit fram i artikeln
Design for Disassembly and Deconstruction – Challenges and Opportunities skriven av
Cruz Rios et al. (2015) där man förklarar att dekonstruktion är en process för att riva en
byggnad men återbruka det rivna materialet. Man lyfter även fram i artikeln att denna
process är en viktig strategi för att bevara råvaror och samtidigt minska på
deponeringen.
5.2.2 Cirkulärt byggande Av tidigare avsnitt 7.2.1 kan man konstatera att återbruk är en viktig del i CB vilket
även styrks av (Crowther, 2005) traditionella och alternativa flödesschema för material,
se figur 4 under avsnitt 3.2.1. Traditionellt har materials livscykel för byggnader bestått
av linjära flöden där man upprättar byggnader och vid rivning blir allt material till avfall
och hamnar på deponi. Dock kan material cirkuleras i livscykeln genom ett alternativt
flödesschema där material och byggnadselement istället ger upphov till cirkularitet
genom att omlokaliseras, återbrukas, återvinnas eller upparbetas. Återbruk är enligt
Crowther (2005) steg 2 i processen där första steget är att omlokalisera materialen. Som
tidigare nämnts i föregående avsnitt nämnde respondent B att CB handlar om att följa
olika steg vilket kan jämföras med Crowthers (2005) alternativa flödesschema.
5.2.3 IVL: Svenska Miljöinstitutet Respondent C lyfter fram att byggbranschen satt sig i en ohållbar situation där
byggnation tagit för många resurser och att CO2 -utsläppen är den största boven vilket
bör minimeras genom cirkulärt byggande. Detta är något som IVL även undersökt där
man kommit fram till att en femtedel av växthusgasutsläppen kommer från bygg- och
fastighetssektorn. C menar på att innebörden av CB är att minska på dessa utsläpp för
att skapa ett mer hållbart samhälle. Ett praktiskt exempel på att detta fungerar är
Fastighetsbolaget Klövern som beräknat på besparingen av koldioxid genom att
återbruka där man kommit fram till att en besparing på 1200 ton koldioxid per år kan
besparas genom att arbeta med cirkulära materialflöden.
5.2.4 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och drivkrafter
I studien skriven av Wigren Skogseid (2019) framgår det att alla intervjuade aktörer
ansåg att återbruk är en av flera aspekter som handlar om CB. Detta påvisar att fler
aktörer än de som intervjuats för denna studie uppfattat CB likvärdigt. Något som även
togs upp i Wigren Skogseids studie är bland annat återanvändning vilket även
Analys och resultat
20
respondent B, E och F i denna studie menar på att CB innebär. B nämner i sin intervju
både återbruk och återvinning som en del i av CB medan respondent E lyfter fram
återanvändning av material i vår redan bebyggda miljö. Vidare menar respondent F att
användning av begagnat material är en stor del i cirkulärt byggande. I denna studie lyfte
respondent D även fram en byggnads anpassningsbarhet över tid och att det finns
möjlighet att göra om den efter förändrade behov som en aspekt. Detta är en aspekt som
inte lyftes fram i studien av Wigren Skogseid (2019).
5.2.5 Europeiska Kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi I det paket som handlar om cirkulär ekonomi som Europeiska Kommissionen tog fram
2015 framgår det att den långsiktiga visionen med paketet om cirkulär ekonomi (CE)
innehåller konkreta åtgärder för att hindra en bättre avfallshantering samt en ambitiös
och tydlig vision som skall minska deponeringen samt öka materialåtervinningen. Flera
av respondenterna nämner innebörden av CB i enlighet med Europeiska
kommissionens paket om cirkulär ekonomi (2015) genom att lyfta fram just
återvinning, återbruk och cirkulära materialflöden vilket minskar deponeringen samt
ökar materialåtervinningen.
5.3 Främjandet av cirkulärt byggande Utifrån respondenternas svar på frågan ”Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med
cirkulärt byggande?” blir det tydligt att arbetssätten varierar oavsett om det är företag,
kommun eller organisation, trots detta så förekommer det likheter mellan arbetssätten.
I tabell 4 redovisas en sammanställning av de inkomna arbetssätten som lyfts fram
under intervjuerna.
Tabell 4. Tabell över respondenternas svar på frågan ”Hur kan olika arbetssätt främja
arbetet med cirkulärt byggande?”.
Analys och resultat
21
5.3.1 Design for Deconstruction Gemensamt för respondent B och C är att de båda arbetar med att få en överblick kring
omfattningen av material som skulle kunna återbrukas eller återanvändas vid ett projekt.
Respondent B nämnde att de arbetat med att ta fram en materialhanteringsplan vid
inventering av material, likaså nämnde respondent C att de arbetat med att ta fram en
återbruksmatris vid inventering av material. Respondent F nämner en annan typ av
arbetssätt där man inventerar material ute på byggarbetsplatsen och markerar med
tejpbitar. Utöver detta så påpekar F under intervjun att kommunen har ett
remissutlåtande på en regional avfallsplan där man bland annat diskuterar att man ska
ta tillvara på material, exempelvis om det finns nyinsatta fönster i ett projekt som ska
rivas eller renoveras, så ska dessa fönster återanvändas i andra projekt. Ett liknande
arbetssätt nämner respondent B då hen idag arbetar parallellt med två projekt som kan
dra nytta av varandra genom återanvändning av objekt eller material. Arbetssätten som
respondent B och C använder sig av är typiska arbetssätt som tas upp i artikeln Design
for Disassembly and Deconstruction – Challenges and Opportunities (Cruz Rios et al.,
2015). I artikeln menar man på att en dokumentation av bland annat material ska göras
redan i designskedet. Likaså är det viktigt att applicera nya tankesätt i byggprocessen
för att kunna använda sig av DfDs principer, så som i form av digitala verktyg.
Användningen av digitala verktyg är de främsta arbetssätten som respondent A och D
använder sig av. Respondent A nämner exempelvis system så som
Byggvarubedömningen, BASTA och SundaHus, medan respondent D nämner
utvecklingen av ett verktyg som ska vara tillgängligt för de som vill öka cirkulariteten
i sina byggnader.
5.3.2 IVL: Svenska Miljöinstitutet Respondent E menar på att de som myndighet arbetar med frågan om cirkulärt
byggande på flera olika sätt, bland annat inom området hållbar samhällsbyggnad. Här
arbetar man med affärsmodeller, produkter, förbättrade teknologier och arbetssätt, och
som myndighet finansierar man bland annat forskning och innovation som främjar
utvecklingen. Respondent E nämner att det behövs en omställning för att bli
resurseffektivare och för att resurserna ska räcka till. För att gynna denna omställning
så vill de som myndighetsaktör möjliggöra innovation och samverkan tillsammans med
industrin. En annan organisation som också arbetar mot samverkan mellan aktörer är
IVL. IVL har skapat projektet centrum för cirkulärt byggande, CCbuild, som ska vara
byggbranschens gemensamma arena, där olika aktörer ska mötas just för att samverka
kring omställningen mot cirkulära flöden. Utöver arbetet mot samverkan mellan
aktörer, så bedriver IVL även EU-finansierad forskning inom området hållbar
stadsbyggnad.
5.3.3 Europeiska kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi Den handlingsplan som Europeiska kommissionen (2015) tagit fram i sitt paket om
cirkulär ekonomi innehåller initiativ för hur man ska påverka produkters hela livscykel.
Dessa initiativ är bland annat i designsskedet, avfallshantering och att det ska finnas en
marknad för återvunna material. Av den insamlade empirin framkommer flera sätt att
arbeta mot en mer cirkulär bransch av samtliga respondenter, vilket styrks i paketet om
cirkulär ekonomi från Europeiska kommissionen (2015). I kommissionens paket har
man tagit fram olika sätt att skapa mer cirkulära materialflöden i byggbranschen genom
att exempelvis stödja reparerbarhet, hållbarhet och materialåtervinning genom
produktkrav i de kommande arbetsplanerna.
Analys och resultat
22
5.4 Effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande Som tidigare nämnt är begreppet cirkulärt byggande ett relativt nytt begrepp i
byggbranschen, men trots detta är byggbranschen ense om att det positiva aspekterna
av cirkulärt byggande kommer att skapa en mer hållbar bransch. Trots att det finns vissa
hinder i dagsläget som bromsar utvecklingen så är man i branschen eniga om att
cirkulärt byggande är en positiv utveckling. Från de insamlade intervjusvaren på frågan
”Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?” framkom det att aktörer i
branschen har en relativt gemensam syn på vilka effekterna är av att arbeta med
cirkulärt byggande. Se tabell 5.
Tabell 5. Tabell över respondenternas svar på frågan ”Vilka är effekterna av att arbeta
med cirkulärt byggande?”.
5.4.1 IVL: Svenska Miljöinstitutet I en undersökning som gjorts av IVL (2020) så stod bygg- och fastighetssektorn för en
femtedel av de växthusgasutsläpp som görs i Sverige. Däremot nämner både respondent
C och respondent F som en positiv aspekt att man gör en koldioxidvinst genom att
arbeta cirkulärt, vilket förstärks i en studie som gjorts av fastighetsbolaget Klövern
(CCbuild, 2021) som är med i projekten Återbruk Väst och CCbuild. Fastighetsbolaget
uppskattade att man kunde göra besparingar på 1200 ton koldioxid per år vid ett
kommande renoveringsprojekt genom att återbruka material och därmed arbeta efter de
cirkulära principerna.
5.4.2 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och drivkrafter
Huruvida om det finns någon ekonomisk vinst i dagsläget råder det delade meningar
om. Europeiska kommissionen (2015) menar på att den cirkulära ekonomin kan i
framtiden bidra med en ekonomisk besparing för konsumenterna. Respondent F menar
på att det finns en ekonomisk vinst för alla, och respondent C nämner några projekt som
gått med ekonomisk vinst, men påpekar att det i dagsläget är svårt att visa en ekonomisk
besparing då allting tar mycket längre tid. Medan respondent A och B har en gemensam
syn om att det fortfarande är dyrare att återbruka än att riva. Att det finns ekonomiska
hinder stärks i studien av Wigren Skogseid (2019) då respondenterna i studien också
menade på att återbruka i många fall är dyrare och att det därmed inte lönar sig då nytt
material fortfarande är billigare. I studien nämner Wigren Skogseid (2019) även att högt
pris på återbrukat material och lågt pris på nytt material är ett sådant hinder som
Analys och resultat
23
förekommer ofta inom forskning, och som visat på att efterfrågan på återbrukat material
därmed minskar. Detta är något som bekräftas av respondent A som nämner att det i
dagsläget finns en avsaknad på efterfrågan av återbrukat material.
Utöver ekonomiska hinder och samarbete, så nämner respondent A, E och F okunskap
som ett hinder. Att det krävs mer kunskap i branschen är också något som styrks i
studien av Wigren Skogseid (2019) där man menar på att det saknas kompetens, särskilt
inom beställarorganisationen. Till skillnad från resultatet som Wigren Skogseid (2019)
kommit fram till, så menar respondent D i denna studie på att hen märkt av fler
beställare med högre hållbarhetsambitioner. Vidare menar D även på att man kunnat
höja kompetensen internt inom företaget genom att arbeta cirkulärt, vilket
kommunrespondenterna i studien av Wigren Skogseid (2019) uttryckte att det saknas i
den egna organisationen.
5.5 Resultat frågeställning 1 ”Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?”
Resultatet visar att betydelsen av cirkulärt byggande innefattar en mångfald av aspekter.
Trots mångfalden av aspekter så delar många av respondenter samma syn av innebörden
av cirkulärt byggande. Av intervjuerna framkom främst tre begrepp om innebörden av
cirkulärt byggande vilka var återbruk, återvinning och cirkulära materialflöden.
5.6 Resultat frågeställning 2 ”Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt byggande?”
Resultatet visar likväl här på en mångfald av arbetssätt för att arbeta mer cirkulärt i
byggbranschen. Av intervjuerna framkom arbetssätt så som inventeringsmatriser,
materialhanteringsplaner och digitala verktyg som alla bidrar till mer cirkulära
materialflöden i branschen.
5.7 Resultat frågeställning 3 ”Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?”
Resultatet visar på flertalet effekter som cirkulärt byggande bidrar med, så som miljö-
och koldioxidvinst. Däremot var den aspekt som nämndes av flest respondenter att det
kostar mer att återbruka än vad det gör att riva och köpa nytt material. Därav menar
många av respondenterna att det i dagsläget fortfarande är mer kostsamt att återbruka
men genom gott samarbete, kunskap och förståelse kring ämnet kan man snart se
positiva resultat av att arbeta mer cirkulärt då lönsamhet är en stor aspekt.
5.8 Koppling till målet Målet med studien var att undersöka innebörden, olika arbetssätt och vilka effekter
cirkulärt byggande har på byggbranschen. Syftet var således att upplysa och informera
aktörer i branschen som idag ej arbetar mot en mer cirkulär byggbransch, i förhoppning
av att de kan lära sig mer om hur man kan arbeta och vilka effekterna är av
implementering av cirkulärt byggande i branschen.
Analys och resultat
24
Med utgångspunkt i studiens resultat framkom en mångfald av aspekter kring vad
cirkulärt byggande innebär. De aspekter som nämndes flest gånger (återbruk,
återvinning och cirkulära materialflöden) återfanns samtliga inom
forskningslitteraturen, se figur 4 under avsnitt 3.2.1. Vidare påvisar resultatet att det
finns flera arbetssätt för att arbeta mer cirkulärt i byggbranschen. Genom
återbruksmatriser och materialhanteringsplaner kan man omvandla sättet att arbeta idag
till mer cirkulärt byggande. Slutligen visar resultatet en mångfald av effekter som
cirkulärt byggande har på byggbranschen. Av intervjuerna framkom det dock att
återbrukat material är mer kostsamt än nytt material, samt att det krävs mer utveckling
inom cirkulärt byggande.
Baserat på analysen och det resultat som studien påvisat så uppfylls de uppsatta målen
om att lyfta fram ämnet cirkulärt byggande, öka förståelsen och kunskapen samt visa
på de effekter som arbetet med cirkulärt byggande har. Genom detta kan aktörer i
branschen som idag inte jobbar enligt de cirkulära principerna öka sin förståelse för
ämnet och därmed bidra med arbetet mot en hållbar byggbransch där man arbetar utefter
de cirkulära principerna.
Diskussion och slutsatser
25
6 Diskussion och slutsatser I detta avsnitt behandlas studiens diskussion och inleds med att diskutera studiens
resultat följt av en metoddiskussion. Därefter diskuteras studiens begränsningar,
slutsatser och rekommendationer. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion Frågeställningarna i studien, med hjälp av intervjufrågorna, anses ha varit korrekt
formulerade för att uppnå studiens mål då de bidrog mot det resultat som efterfrågades.
Frågorna under intervjutillfällena har heller inte tolkats på olika sätt, då alla
respondenter svarat likvärdigt men kanske haft fokus på olika saker. Vissa respondenter
har exempelvis fokuserat på koldioxidvinst medan någon annan har fokuserat på den
generella lönsamheten.
Studiens resultat var till viss del förväntat med bakgrund av att cirkulärt byggande är
ett relativt nytt begrepp i byggbranschen. Av den orsaken kunde resultat i form av
vidareutveckling och bättre samarbete i branschen förutses, likaså var aspekterna kring
innebörden av begreppet ett förväntat resultat. Att aktörerna skulle nämna varierande
arbetssätt var förväntat, däremot kunde inte de olika arbetssätten förutses och hur de på
olika sätt främjar arbetet mot en cirkulär byggbransch.
6.1.1 Trovärdighet Resultatet som studien uppnått anses vara trovärdigt med hög validitet och reliabilitet,
likaså anses trovärdigheten hos dokumentstudierna vara hög trots att de är en
sekundärkälla. Detta baseras på att alla källor är aktuella och har noggrant valts ut för
att öka trovärdigheten. Resultatet anses trovärdigt baserat på intervjuade aktörers
expertis inom området och dess erfarenheter, och kan därför anses användbart till
studien. Utöver dokumentstudierna, så har transkriberingar gjorts efter varje
intervjutillfälle för att inte gå miste om viktig information, sammanställningen av
transkriberingen och empirin har därefter skickats ut till respektive respondent som fått
godkänna det som skrivits för att styrka validiteten i studien.
6.1.2 Förbättringsförslag För att öka validiteten och reliabiliteten ytterligare hade fler respondenter kunnat bli
intervjuade, likväl hade aktörer som inte är insatta i ämnet kunnat bli tillfrågade då det
hade resulterat i fler perspektiv. Utöver att fler respondenter skulle kunnat bli
tillfrågade, så hade den geografiska avgränsningen kunnat utökas till de länder där de
kommit längre kring utvecklingen av cirkulärt byggande. Respondent B nämnde
Danmark som ett exempel på ett land som kommit långt i utvecklingen och där man
faktiskt genomfört flera projekt enligt de cirkulära principerna. Det hade därför varit
intressant för studien att få se ett riktigt projekt där man lyckats genomföra de cirkulära
principerna, och därmed intervjua de personer som varit inblandade för att se hur de har
arbetat
6.2 Metoddiskussion Den insamlade litteraturstudien var en väl vald metod av den orsaken att det gav en god
kunskapsbas för både rapporten och intervjuerna. Med större förståelse för ämnet kunde
intervjuerna genomföras på ett mer utförligt sätt och intervjufrågorna kunde anpassas
efter de olika aktörernas expertis och arbetsroller. Eftersom studien byggde delvis på
respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter så var intervjuer en bra metod att
Diskussion och slutsatser
26
välja. Däremot så skulle även enkäter kunnat tillämpas för att få ett bredare perspektiv
där flera aktörer skulle kunnat bidra med sina perspektiv och erfarenheter. Samtidigt
skulle enkäter även kunnat bidra till att aktörer som inte är insatta i ämnet skulle kunna
ge sin synvinkel på ämnet, vilket skulle kunna ge ett bredare perspektiv över vad
byggbranschen tycker. Däremot anses fortfarande intervjuer varit en bättre metod i just
denna studie av den orsaken att respondenternas uppfattningar, erfarenheter och
upplevelser var viktiga för att svara på frågeställningarna.
En annan förbättringsmöjlighet skulle kunna vara att alla intervjuer genomfördes på
samma sätt för att få ut så mycket som möjligt av varje intervju. I studien var det en
intervju som inte kunde genomföras digitalt, därmed fick respondenten frågorna i
förväg och svarade på dem via mail. Detta medförde att följdfrågor inte kunde ställas
på samma sätt som vid de andra intervjuerna, utförligare svar eller förklaringar kunde
inte heller ges på samma sätt av den orsaken att intervjun inte skedde tillsammans med
respondenten.
6.3 Begränsningar Studien valdes att avgränsas till aktörer som är insatta i cirkulärt byggande för att
minska dess omfång, då den aspekten ansågs vara mest relevant med hänsyn till
uppställda frågeställningar med bakgrund av att begreppet cirkulärt byggande är så pass
nytt. Aktörer som inte arbetar på detta sätt hade förmodligen inte kunnat bidra till
samma resultat på frågeställningarna. Likaså avgränsades studien till enbart
projekteringsskedet, dock så hade hela byggprocessen, från idé till slutskede, varit
intressant att undersöka.
Vidare avgränsades studien geografiskt genom att fokusera på Sverige och svenska
aktörer. Även detta gjordes medvetet för att minska dess omfång och kunna ta fram en
generaliserad bild av den svenska byggbranschen. Däremot har man insett i efterhand
att andra länder kommit längre i omställningen från linjärt till cirkulärt byggande vilket
hade varit intressant att undersöka.
Baserat på de avgränsningar som gjordes så anses resultatet endast vara tillämpligt i
detta specifika fall.
6.4 Slutsatser och rekommendationer Den problematik som belystes i rapporten under kapitel 1.2 var den negativa påverkan
som Sveriges bygg- och fastighetsbransch har på vårt samhälle, detta då bygg- och
fastighetssektorn år 2017 stod för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 12,2
miljoner ton koldioxidekvivalenter. Idag sker det en ständig utveckling av att införa
cirkularitet i byggbranschen för att nå en mer hållbar bransch, i denna studie har
respondenterna lyft fram att CO2-utsläppen kommer att reduceras genom att arbeta
genom de cirkulära principerna och att man därmed gör en koldioxid- och miljövinst.
I denna studie har en analys utförts för att undersöka hur man arbetar för att främja
cirkulärt byggande, vad dess innebörd är samt vilka effekter cirkulärt byggande har.
Utifrån studiens resultat har följande slutsatser dragits:
Mer kunskap och forskning kring ämnet krävs för att omställningen skall bli
genomförbar.
Diskussion och slutsatser
27
Idag är återbrukat material väldigt kostsamt och därför behövs nya strategier
och metoder för att det skall vara billigare att använda återbrukat material istället
för att köpa in nytt.
Byggbranschen måste börja se möjligheterna i material och byggnadselement
och tänka utanför boxen. En undertaksplatta behöver inte alltid vara en sådan,
utan kan omvandlas till exempelvis en väggabsorbent.
Det krävs ett bättre samarbete i branschen mellan de olika aktörerna och
företagen för att kunna ställa om till cirkulära flöden istället för linjära.
Att arbeta enligt de cirkulära principerna möjliggör för nya typer av arbeten, så
som inventerare och återbruksexperter.
En konsekvens av studien är att endast personer som är insatta i ämnet har fått ge sina
upplevelser och erfarenheter om ämnet, vilket inte resulterar i ett generellt perspektiv.
Resultatet i denna studie kan bidra med att fler aktörer ska få upp ögonen för att arbeta
mer cirkulärt och inse vilka möjligheter som finns med återbrukade material.
6.5 Förslag till vidare forskning Cirkulärt byggande är under utveckling och mer forskning krävs innan omställningen
från linjärt byggande till cirkulärt byggande kan fastställas. Efter det resultat och
slutsatser som påvisats i denna studie krävs forskning inom relaterade områden,
förslagsvis;
Studier som inkluderar fler aktörer i hela byggbranschen så som projektering
till produktion.
Undersöka varför fler beställare inte efterfrågar att arbeta mer cirkulärt.
Studier som påvisar vilka material och byggnadselement som är lättare att
återbruka, så att fler företag kan börja arbeta mer cirkulärt.
Undersöka hur kommuner och myndigheter kan skapa fler möjligheter för
företag att arbeta cirkulärt.
Undersöka och ta fram en gemensam plattform som möjliggör att återbrukat
material kan bevaras och säljas vidare.
Undersöka hur man ställt om till mer cirkulära materialflöden i andra länder och
jämföra med Sverige.
Förslag på vidare forskningsfrågor kan vara exempelvis;
Hur kan andra länders arbetssätt implementeras i Sverige?
Varför efterfrågar inte fler beställare cirkulära materialflöden i projekt?
Referenser
28
7 Referenser Amberscript. (u.å.). Typer av intervjutranskriptioner.
https://www.amberscript.com/sv/intervju-transkription. Hämtad 2021-02-15
Avfall Sverige. (2020). Återanvändning av rivningsmaterial och produkter i
kommuner.
https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/rapporter/rapportera/article/atera
nvandning-av-bygg-och-rivningsmaterial-och-produkter-i-kommuner/.
Hämtad 2021-06-06
BIM alliance, (u.å.). Vad är BIM?. https://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/. Hämtad
2021-03-02
Björkman, J. (2020). Semistrukturerad intervju – vad det är och hur du lyckas.
https://jobbland.se/arbetsliv/semistrukturerad-intervju. Hämtad 2021-06-02
Boverket. (2019). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn.
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/. Hämtad 2021-01-
22
CCbuild. (u.å.). Organisation. https://ccbuild.se/om-oss/organisation/. Hämtad 2021-
03-25
CCbuild. (2021). Rekordmånga deltog I uppskattad återbrukskonferens.
https://ccbuild.se/nyheter/rekordmanga-deltog-i-uppskattad-
aterbrukskonferens/. Hämtad 2021-03-25
Crowther, P. (2005). Design for Disassembly - Themes and Principles, Environment
Design Guide, s. 1-7.
https://www.jstor.org/stable/pdf/26149108.pdf?refreqid=excelsior%3A1e392b
42b16cb9ee36abcf 731abeabf6. Hämtad 2021-02-27
Cruz Rios, F., K. Chong, W., Grau, D. (2015). Design for Disassembly and
Deconstruction – Challenges and Opportunities. Elsevier Ltd, 118, 1297-1298.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877705815021402.
Hämtad 2021-02-27
EC, 2015. European Commission (EC), MEMO/15/6204. Tillgänglig från:
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/MEMO_15_6204.
Hämtad 202-11-01
Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R., Persson, U. (2015). Miljöpåverkan,
byggande och hållbar utveckling. Byggledning projektering. (Första upplagan,
s.212) Studentlitteratur AB. Hämtad 2020-11-02
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2018). Cirkulär ekonomi i byggbranschen.
https://www.ivl.se/download/18.14bae12b164a305ba11aa53/1535448825219/
C338.pdf. Hämtad 2021-04-16
Referenser
29
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020a). Stor satsning på centrum för cirkulärt
byggande. https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och-
nyheter/pressmeddelanden/2020-06-30-stor-satsning-pa-centrum-for-cirkulart-
byggande.html. Hämtad 2020-11-20
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020b). Hållbara och resurseffektiva energilösningar.
https://www.ivl.se/vart-erbjudande/vara-tjanster/hallbara-och-resurseffektiva-
energilosningar.html. Hämtad 2020-11-17
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020c). Forskning och utveckling.
https://www.ivl.se/om-oss/forskning-och-utveckling.html. Hämtad 2021-06-02
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020d) Återbruk Väst arbetar för ökat återbruk i
byggbranschen. https://www.ivl.se/vart-erbjudande/forskning/hallbart-
samhallsbyggande/okat-aterbruk-i-byggbranschen.html. Hämtad 2021-03-18
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2021). Centrum för cirkulärt byggande.
https://www.ivl.se/vart-erbjudande/forskning/cirkulara-floden/cirkulara-
produktfloden-i-byggsektorn.html. Hämtad 2021-04-16
Kanters, J. (2018). Design for Deconstruction in the Design Process: State of the Art.
https://www.mdpi.com/2075-5309/8/11/150/html. Hämtad 2021-03-05
Naturskyddsföreningen. (u.å.). Cirkulär ekonomi – istället för slängsamhället.
https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi. Hämtad 2021-04-16.
RE:Source (2018). Mätning av produktcirkularitet som ett sätt att öka
resursproduktivitet.
https://www.ivl.se/download/18.72aeb1b0166c003cd0d2356/1544696760568/
C345.pdf. Hämtad 2021-04-16
Skogseid Wigren, M. (2019). Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie
kring perspektiv, hinder och drivkrafter. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8997578&
fileOId=8997579. Hämtad 2021-01-25
Säfsten, K., & Gustavsson, M. (2019). Forskningsmetodik. Studentlitteratur. Hämtad
2020-12-02
Bilagor
30
8 Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor till respondent A
Bilaga 2 Intervjufrågor till respondent B
Bilaga 3 Intervjufrågor till respondent C
Bilaga 4 Intervjufrågor till respondent D
Bilaga 5 Intervjufrågor till respondent E
Bilaga 6 Intervjufrågor till respondent F
Bilagor
31
1. Namn, titel, arbetsroll, hur länge har du haft nuvarande arbetsroll?
2. Kan du berätta lite om hur du arbetar och dina erfarenheter kring cirkulärt byggande?
3. Vad innebär cirkulärt byggande för dig/vad innebär cirkularitet i byggbranschen?
4. Vilka drivkrafter ser du att det finns för att bygga cirkulärt idag
5. Vad måste prioriteras för att byggbranschen skall arbeta mer cirkulärt?
(Förtydligande): Vem skall göra vad?
6. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, hur pratas
det om DfD i branschen och arbetar du/ni enligt dessa strategier?
7. Hur ser du på kommunens roll att främja cirkulärt byggande? Vad har de gjort hittills
och vad kan de göra bättre framöver?
8. Finns det några krav man kan ställa idag för att främja cirkulärt byggande?
(Förtydligande): Om ja, vilka krav är det?
9. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande?
10. Vilka positiva effekter ser du att cirkulärt byggande i byggbranschen ger?
11. Vilka negativa effekter ser du att cirkulärt byggande i byggbranschen ger?
12. Vilka begränsningar finns det med att arbeta enligt de cirkulära principerna?
13. Känner du någon annan person som hade varit intressant för oss att intervjua?
14. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?
Bilaga 1. Intervjufrågor
till respondent A.
Bilagor
32
1. Namn, titel, arbetsroll, hur länge har du haft nuvarande arbetsroll?
2. På vilket sätt arbetar ni som företag och du specifikt i din yrkesroll med cirkulärt
byggande?
- Varför började ni med det?
3. Kan du berätta lite om processen kring att projektera för rivning?
(Förtydligande): Gör ni exempelvis demonteringshandlingar?
4. Vid nyproduktion designar ni först och letar eventuella återbrukade material sen eller
hittar ni återbrukade material först och designar utefter det?
(Förtydligande): Varför tror du det ser ut på ena eller andra sättet?
5. Kan du berätta lite om projektet i Bromma sjukhus som du arbetat med?
(Förtydligande): Vad är din roll i projektet och hur har du arbetat?
6. Vad innebär cirkulärt byggande för dig/Vad innebär cirkularitet i byggbranschen?
7. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, och
arbetar du/ni enligt dessa strategier?
8. Hur tycker du att offentliga aktörer så som kommuner kan bidra för en
ökad cirkularitet i byggbranschen?
9. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande?
10. Har ni märkt av en ökad efterfrågan av kunder om att bygga cirkulärt?
(Förtydligande): Vilka är era kunder? Privata aktörer/offentliga aktörer?
11. Har ni märkt av några positiva effekter som ert arbete har givit?
(Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan från kunder?
12. Finns det några negativa effekter som ert arbete givit genom att arbeta mer cirkulärt?
(Förtydligande): Längre projekteringstid, mer kostsamt, hinder?
13. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen?
(Förtydligande): a) Om nej, varför inte? b) Om ja, varför?
14. Vem i byggbranschen anser du har mest nytta av att arbeta cirkulärt?
15. Vad tror du är anledningen till att inte fler i byggbranschen arbetar mer cirkulärt?
16. Känner du någon annan person som hade varit intressant för oss att intervjua?
17. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?
Bilaga 2. Intervjufrågor
till respondent B.
Bilagor
33
1. Namn, titel, arbetsroll, hur länge har du haft nuvarande arbetsroll?
2. På vilket sätt arbetar ni som företag och du specifikt i din yrkesroll med cirkulärt
byggande?
-Varför började ni med det?
3. Kan du berätta lite om processen kring att projektera för rivning?
(Förtydligande): Gör ni exempelvis demonteringshandlingar?
4. Vid nyproduktion designar ni först och letar eventuella återbrukade material sen eller
hittar ni återbrukade material först och designar utefter det?
(Förtydligande): Varför tror du det ser ut på ena eller andra sättet?
5. Kan du berätta lite mer om något projekt som du/ni har arbetat med enligt de cirkulära
principerna?
(Förtydligande): Vad är/var din roll i projektet och hur har du arbetat?
6. Vad innebär cirkulärt byggande för dig/Vad innebär cirkularitet i byggbranschen?
7. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, och
arbetar du/ni enligt dessa strategier?
8. Hur tycker du att offentliga aktörer så som kommuner kan bidra för en
ökad cirkularitet i byggbranschen?
9. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande?
10. Har ni märkt av en ökad efterfrågan av kunder om att bygga cirkulärt? (Förtydligande):
Vilka är era kunder? Privata aktörer/offentliga aktörer?
11. Har ni märkt av några positiva effekter som ert arbete har givit?
Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan från kunder?
12. Finns det några negativa effekter som ert arbete givit genom att arbeta mer cirkulärt?
(Förtydligande): Längre projekteringstid, mer kostsamt, hinder?
13. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen?
(Förtydligande): a) Om nej, varför inte? b) Om ja, varför?
14. Vem i byggbranschen anser du har mest nytta av att arbeta cirkulärt
(Förtydligande): Hur kommer det sig, vad beror det på?
15. Vad tror du är anledningen till att inte fler i byggbranschen arbetar mer cirkulärt?
16. Känner du någon annan person som hade varit intressant för oss att intervjua?
17. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?
Bilaga 3. Intervjufrågor
till respondent C.
Bilagor
34
1. Namn, titel, arbetsroll, hur länge har du haft nuvarande arbetsroll?
2. På vilket sätt arbetar ni som företag och du specifikt i din yrkesroll med cirkulärt
byggande?
-Varför började ni med det?
3. Kan du berätta lite om processen kring att projektera för rivning?
(Förtydligande): Gör ni exempelvis demonteringshandlingar?
4. Vid nyproduktion designar ni först och letar eventuella återbrukade material sen eller
hittar ni återbrukade material först och designar utefter det?
5. Kan du berätta lite mer om något projekt som du/ni har arbetat med enligt de cirkulära
principerna? (Förtydligande): Vad är/var din roll i projektet och hur har du arbetat?
6. Vad innebär cirkulärt byggande för dig/Vad innebär cirkularitet i byggbranschen?
7. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, och arbetar
du/ni enligt dessa strategier?
8. Hur tycker du att offentliga aktörer så som kommuner kan bidra för en ökad cirkularitet
i byggbranschen?
9. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande?
10. Har ni märkt av en ökad efterfrågan av kunder om att bygga cirkulärt?
(Förtydligande): Vilka är era kunder? Privata aktörer/offentliga aktörer?
11. Har ni märkt av några positiva effekter som ert arbete har givit?
(Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan frånkunder?
12. Finns det några negativa effekter som ert arbete givit genom att arbeta mer cirkulärt?
(Förtydligande): Längre projekteringstid, mer kostsamt, hinder?
13. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen? (Förtydligande): a) Om nej,
varför inte? b) Om ja, varför?
14. Vem i byggbranschen anser du har mest nytta av att arbeta cirkulärt (Förtydligande):
Hur kommer det sig, vad beror det på?
15. Vad tror du är anledningen till att inte fler i byggbranschen arbetar mer cirkulärt?
16. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?
Bilaga 4. Intervjufrågor
till respondent D.
Bilagor
35
1. Namn, titel, arbetsroll, hur länge har du haft nuvarande arbetsroll?
2. Kan du berätta lite om hur ni som myndighet arbetar med cirkulärt byggande?
- Varför började ni med det?
3. Vad innebär cirkulärt byggande för dig? Nämn gärna tre exempel eller fler.
(Förtydligande): Vad innebär cirkularitet i byggbranschen enligt dig?
4. På vilket sätt skall ni få Sverige att bli en innovativ kraft i en hållbar värld?
- Hur långt har ni kommit?
- Hur långt har ni kvar?
5. Vilka hinder upplever du att det finns för att ert mål att “Sverige skall bli en innovativ
kraft i en hållbar värld” skall uppfyllas?
(Förtydligande): Finns det några svårigheter med att få Sverige att bygga mer
hållbart?
6. Vilka är de första åtgärderna samhället* bör prioritera? Vem ska börja? Vem går i
täten för att skapa en mer hållbar byggbransch?
(Förtydligande): *Samhället = myndigheter, företag, kommuner etc.
7. På vilka sätt arbetar ni för att flera aktörer i byggbranschen skall arbeta cirkulärt
(Förtydligande): Ställer ni krav på dem?
8. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande? Motivera
gärna ditt svar.
(Förtydligande): Tror du att fler kommer arbeta mer cirkulärt? Vem tror du har mest
nytta av att arbeta cirkulärt?
9. Kan du nämna några bra effekter ni på Vinnova har sett att ert arbete givit?
10. Kan du nämna några dåliga effekter ni på Vinnova har sett att ert arbete givit?
11. Har ni sett någon större effekt som forskningsprojektet “Cirkulära produktflöden i
byggsektorn – återbruk av byggmaterial i industriell skala” har resulterat i?
Förtydligande: På er hemsida står det att de förväntade effekterna var minskade
avfallsmängder, kostnader och klimatbelastning. Har dessa effekter uppnåtts och om
inte, varför?
12. Känner du någon annan person eller aktör som hade varit intressant för oss att
intervjua?
13. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?
Bilaga 5. Intervjufrågor
till respondent E.
Bilagor
36
1. Namn, titel, arbetsroll, hur länge har du haft nuvarande arbetsroll?
2. Kan du berätta lite om hur ni som kommun arbetar med cirkulärt byggande?
-Varför började ni med det?
3. När ni ska påbörja ett nytt projekt i kommunen ser ni då till att upphandla ett
entreprenadföretag/Konsulter som arbetar enligt den cirkulära modellen?
-Har ni något pågående projekt där ni arbetar enligt den cirkulära modellen?
4. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD)?
-Om ja, arbetar du/ni enligt dessa strategier?
5. Vad innebär cirkulärt byggande för dig/Vad innebär cirkularitet i byggbranschen?
6. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande?
-Vilket år tror du att vi kan se ett rivningsprojekt som projekterats genom den
cirkulära modellen?
7. Kan du nämna några positiva effekter ni på kommunen har sett att ert arbete givit?
(Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan?
8. Kan du nämna några mindre bra effekter ni på kommunen har sett att ert arbete givit?
(Förtydligande): Mer kostsamt, hinder?
9. Hur ser du på kommuners roll när det kommer till att främja cirkulärt byggande?
(Förtydligande): Vilka strategier används?
10. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen eller är det någon särskild
aktör som har mest nytta av det?
-Om nej, varför inte? Om ja, varför?
11. Vad tror du är anledningen till att inte fler i byggbranschen jobbar enligt den cirkulära
modellen?
12. Vad tror du ligger bakom att kommuner eller andra beställare inte ställer krav på en
cirkulär design av byggnader?
13. Känner du någon annan person, kommun eller aktör som hade varit intressant för oss
att intervjua?
14. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?
Bilaga 6. Intervjufrågor
till respondent F.
.