innehåll - revma.serevma.se/wp-content/uploads/2015/10/bok-1...2-kap.pdf · hur man studerar...
TRANSCRIPT
Innehåll
Studietipps……………………………...1
Mätövningar…………………………….2 Hur man mäter, material för mätövningar
Multimetern ........................................4 Allmänt om användning och inställning
Mätuppgift 1 .......................................5
Resistorer, resistansmätning..............6 Begreppet resistans, färgkod, standardvärden,
potentiometern, resistansmätning
Mätuppgift 2 .......................................7
Ledningsresistans ............................. 8 Ledare, isolatorer, resistivitet
Mätuppgift 3 .......................................9
Spänning och spänningsmätning .... 10 Begreppet spänning, batterier, spänningmätning
Mätuppgift 4 .....................................11
Spänningsaggregat ..........................12 Allmänt om användning och inställning
Mätuppgift 5 .....................................13
Ström och strömmätning...................14 Strömbegreppet, strömriktning, strömmätning
Mätuppgift 6 …..................................15
Ohms lag ..........................................16 Referenspilar, beteckningar, Ohms lag, enheter,
I / U-grafer
Mätuppgift 7 …..................................17
Övningsuppgifter ..............................18
Seriekretsar …..................................20 Seriekopplade resistorer, ersättningsresistans
Mätuppgift 8 .....................................21
Spänningsdelning ............................22 Delspänningar, justerbara spänningsdelare
Mätuppgift 9 .....................................23
Strömgrening ...................................24 Strömmar i parallellkretsar, Kirchhoffs strömlag,
spänning över parallellkretsar
Mätuppgift 10 ….............................. 25
Övningsuppgifter ............................. 26
Parallellkretar ………….....................28 Ersättningsresistans, specialfall
Mätuppgift 11 ...................................29
Belastningseffekter ..........................30 Allmänt om belastning vid spänningsmätning
Mätuppgift 12 ...................................31
Energi och effekt ..............................32 Energi, effekt, gränsvärden
Mätuppgift 13 ...................................33
Övningsuppgifter ..............................34
Spänningskällor ...............................36 Ideala och verkliga spänningskällor, kortslutning,
inre resistans, emk
Mätuppgift 14 ...................................37
Effektanpassning .............................38 Effektmätning, anpassning
Mätuppgift 15 ...................................39
Övningsuppgifter ..............................40
Kondensatorn ...................................42 Kapacitans, märkning, RC-kretsars upp- och
urladdning, tidskonstant
Mätuppgift 16....................................44
Magnetiska grundbegrepp ...............46 Permanentmagneter, fältlinjer, fältbilder, elektro-
magnetism, den magnetiska kretsen, elektriska -
magnetiska likheter
Reläer och reläkopplingar ................48 Funktion, reläsymbolen, användning av reläer,
huvud- och styrkrets
Mätuppgift 17 ...................................49
Induktion ..........................................50 Inducerad emk, transformatorprincipen, induktans,
motemk, generatorprincipen
Mätuppgift 18 ...................................51
Växelspänning .................................52 Generering av växelspänning, vågdiagram, polaritet
och strömriktning, definitioner, växelström i resisti-
va kretsar, mätvärden
Övningsuppgifter ..............................54
Transformatorn .................................56 Transformatorns spännings- och strömomsättning, förluster, impedanstransformering
Övningsuppgifter ..............................58
Facit till övningsupgifterna ................59
Studietips
Kopieringsförbud Det är förbjudet att helt eller delvis kopiera och sprida detta verk utan författarens skriftliga
medgivande.
Författaren har ordet Detta är i första hand ett läromedel för lik-
strömslära, men det ingår även en introduk-
tion till växelströmsläran.
De flesta av bokens avsnitt omfattar ett
mittuppslag. En sida teori och en sida
praktiska mätuppgifter som bekräftar teori-
sidans innehåll.
Ett avsnitt
Teorisida Mätuppgift
Mätuppgifterna är i form av steg-för-steg-
anvisningar samtidigt som de är mätproto-
koll för mätresultaten.
Det går naturligtvis att läsa enbart teorisi-
dorna, men det är både roligt att koppla och
mäta. Dessutom aktiveras flera minnes-
funktioner.
I de första avsnitten introduceras ämnesbe-
grepp och vokabulär med ett minimum av
matematik, medan det i övriga avsnitt ingår
beräkningsexempel.
Övningsuppgifter för analys och beräkning
finns i avpassad mängd som komplement
till teoriavsnitten.
Övningsuppgifter
Hur man studerar ellära Flera av ellärans viktigare samband åskåd-
liggörs med matematik, men också med
korta verbala satser. Särskilt viktiga ord
eller meningar är därför understrukna för att
visa deras betydelse.
Det är t ex viktigt att säga att: spänning
finns över komponenter eller mellan två
punkter och att ström flyter genom kom-
ponenter.
Det kan tyckas trivialt, men det är ett
mycket vanligt nybörjarfel att blanda sam-
man orden över och genom när man talar
om spänning och ström. Det gör att man
tänker fel.
Ett inslag i alvarligt menade studier bör vara
att lära sig de kursivt skrivna satserna i
kombination med grundliga genomgångar
av visade beräkningar.
Mätövningar
Hur man mäter Experimentkretsarna kopplas med lösa
komponenter på en kopplingsplatta (Bread
Board) för lödfria anslutningar.
Anslutning av spänningsmatning görs med
labsladdar med 4 mm:s banankontakter till
kortets labhylsor, som i sin tur ansluts med
enkeltråd (EKUX 0,28mm2) till kortets
kopplingspunkter.
De komponenter som ska kopplas samman
(förbindas) i en experimentkrets ansluts till
varandra genom att de sticks ner i hålen.
Alla hål som är förbundna med en linje är
en kopplingspunkt, t ex rad 1 (ABCDE).
Rad 1 (FGHIJ) är en annan helt separat
kopplingspunkt.
Räknar man hålen i de vertikala kopp-
lingspunkterna ser man att det går att koppla
samman 5 komponenter eller ledningar i
varje kopplingspunkt.
På samma sätt har de 8 horisontala kopp-
lingspunkterna plats för 25 anslutningar.
För direkt anslutning av mätinstrument rekom-menderas ”lätta” mätkablar och testpinnar så att komponenterna inte lossnar från plattans anslutningspunkter.
Material för mätuppgifter
För alla mätuppgifter 1 Kopplingsplatta för lödfri anslutning
2 Multimetrar
1 Spänningsaggregat eller 12V nätadapter
Mätuppgift nummer: 1: 1 Multimeter
2: Resistorer 100Ω, 120, 150, 180, 220, 270,
330, 390, 470, 560, 680, 820Ω
3: Ledning 100m / 1,5mm2
4: 3 x 1,5V batterier
5: 1 Likspänningsaggregat
1 resistor 1kΩ
6: Resistorer 470Ω, 560Ω, 680Ω
7: Resistorer 560Ω, 1000Ω, 1500Ω
8: Resistorer 100Ω, 100Ω, 180Ω, 1500Ω,
330Ω, 470Ω
9: Resistorer 120Ω, 180Ω, 220Ω, 330Ω,
470Ω, 820Ω
Potentiometer 1000Ω
10: Resistorer 1kΩ, 1,2kΩ, 1,8kΩ
11: Resistorer 1kΩ, 1,8kΩ, 3,3kΩ
12: Resistorer 3 x 10MΩ, 3 x 100kΩ, 3 x 1kΩ
13: Resistorer 1kΩ, 100Ω, 47kΩ, 10Ω
14: 1 batteri 1,5V, 1 resistor 10Ω
15: Resistorer 10Ω, 22, 33, 47, 56, 68, 82, 100,
120, 150, 180, 22, 470, 820, 1000Ω
16: 1 Resistor 220kΩ, 1 kondensator 100µF
17: 1Relä 12V eller 24V, 3 kontakter
2 Lampor 12V eller 24V
Strömställare: 1 slutande och 1brytande
(går att ersätta med kopplingssladd som
kopplas till och från på kopplingsplattan)
18: 1 VP-rör 30 – 40cm långt
1 Stavmagnet som kan falla genom VP-
röret
2 Järnstång 100 x 10mm eller skruvar
och/eller spikar
1 Provmagnet (liten kompass)
1 Transformator 230/12V
Inköpsställen Detaljister inom elektronikområdet, t ex
Elfa, Kjell & Company, Clas Ohlson med
flera.
Multimetern
Allmänt Multimetern är det vanligaste och mest
använda instrumentet i elektriska mätsam-
manhang.
Mätfunktioner Oavsett fabrikat har multimetrar minst tre
mätfunktioner i samma instrument;
spännings-, ström- och resistansmätning.
En del modeller har även mätfunktioner för
kapacitans, induktans och frekvensmätning.
Omkoppling till de olika mätfunktionerna
och mätområdena görs med en funktions-
omkopplare.
Avläsning av mätresultat Inställningen av funktionsomkopplaren be-
stämmer vad som ska mätas och vad som
är högsta möjliga mätvärde.
Är funktionsomkopplaren ställd så att den
pekar mot 250 på DC Volt-området kan
man mäta likspänningar på högst 250V
(volt). Hade funktionsomkopplaren istället
pekat på 10 hade det inneburit att det gått
att mäta högst 10V.
Är man osäker på vilket mätområde som
skall användas, bör mätningen påbörjas på
det högsta mätområdet. Därefter justeras
till lägre mätområde, det ger större nog-
grannhet.
Polaritet Multimetern bör också anslutas med rätt
polaritet, dvs att rätt mätsladd kopplas till
mätobjektets plus-och minussida. Blir det
fel är indikeras detta med ett minustecken
eller på annat sätt i sifferfönstret.
Vanligt nybörjarfel Ett vanligt nybörjarfel, som är värt att
lägga på minnet, är att inte använda multi-
metern för spänningsmätning då den är
inställd för strömmätning.
Det brukar resultera i att en inbyggd
säkring brinner av. Instrumentet skyddas,
men det är förargligt att behöva skruva isär
multimetern för att byta säkringen.
Mätuppgift 1
Undersök den eller de multimetrar du har
tillgång till. Anteckna vilka mätområden
som finns för resistans-, spännings- och
strömmätning. Notera också om det finns
andra mätmöjligheter, t ex frekvens,
kapacitans och induktans.
Resistansmätning
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
Spänningsmätning
....................................................................
....................................................................
...................................................................
....................................................................
....................................................................
.....................................................................
Strömmätning
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
Andra mätfunktioner
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
.....................................................................
Resistorer och resistansmätning
Resistorn som är en vanlig komponent i
elektriska kretsar är ett hinder för ström.
Egenskapen kallas resistans, har storhets-
beteckningen R och mäts i enheten ohm
(.
För att ange resistor-och toleransvärdet an-
vänds en färgkod. Den består antingen av
fyra eller fem färgband. Placering och färg
hos respektive band avgör betydelsen så
som illustreras nedan.
Exempel: Brun = 1, Grön = 5, Svart = x 1,
Guld = +/- 5%
Resistorvärden på 1000 och därutöver
anges med beteckningen k (kilo = 1000),
t ex 4700 = 4,7 k.
1 00000 och mer anges som M (Mega
= 1000 000) t ex 3900000 = 3,9M
Resistorer tillverkas i så kallade E-serier.
E6-serien har 6 värden mellan 10 och
100, dvs en dekad. Samma värden uppre-
pas därefter 10 gånger större i nästa dekad,
mellan 100 och 1000Ω och så vidare.
E6-serien: 10-100Ω
10, 15, 22, 33, 47 och 68Ω.
E6-serien:100-1000Ω
100, 150, 220, 330, 470 och 680Ω
E12-serien: 10-100Ω
10, 12, 15, 18, 22, 27, 33, 39, 47, 56, 68,
82Ω
E12-serien:100-1000Ω
100, 120, 150, 180, 220, 270, 330, 390,
470, 560, 680, 820Ω
Potentiometern
Potentiometrar är resistorer med tre anslut-
ningar. Mellan de två sidanslutningarna, A
och C, finns ett fast resistansvärde. Mitt-
uttaget B, är anslutet till en glidkontakt
som flyttas då potentiometeraxeln vrids.
Ändras glidkontaktens läge ändras resi-
stansvärdena mellan mittuttaget och sid-
anslutningarna.
Är t ex värdet 100 mellan A-C och 30
mellan A-B, är värdet 70 mellan B-C.
Resistansmätning
Resistansmätning görs indirekt genom
strömmätning. Multimetern har ett batteri
som driver en ström genom mätobjektets
resistans.
Mätströmmen är
proportionell mot
mätobjektets resi-
stans och multi-
metern kan där-
igenom visa mät-
resultatet som ett
Ω-värde.
Mätuppgift 2
Montera 12 resistorer ur E12-serien, tex
100 - 820 eller 1000 - 8200.
Mät resistorerna och ordna dem i storleks-
ordning från vänster till höger.
Anteckna de uppmätta värdena och färgen
i deras färgkod.
R() Band 1 Band 2 Band 3 Band 4
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
........ ........... .......... ........... ...........
Mät värdet mellan sidoanslutningarna hos
en potentiometer på 100 (eller annat
värde). Anteckna det uppmätta värdet di-
rekt i instrumentdisplayen.
Vrid potentiometeraxeln till båda sidolä-
gena och ställ den därefter ungefär i
mitten.
Mät resistansen mellan mittuttaget och ett
av sidouttagen. Anteckna mätvärdet i dis-
playen.
Skriv det förväntade mätresultatet mellan
potentiometerns mittuttag och det andra
sidouttaget i displayen.
Kontrollmät därefter om du angett rätt
värde.
DC mA
CO MV /I - D C
............................................
0 ,0 5
1 0 0 0
2 5 0
0 ,2 5
2 5
5 0
2 ,5
1 0
I -A C
2 5 0DC V
X1
X1 0 0
X1 0
OF F
2 5 02 5 0
1 0
5 0
5 0 01 0 0 0 AC V
0 ,0 5
............................................
2 5 0
DC mA
V /I - D C
0 ,2 5
2 5
1 0 0 0
5 0
2 ,5
1 0
I -A C
2 5 0DC V
CO M
X1
X1 0 0
X1 0
OF F
2 5 02 5 0
1 0
5 0
5 0 01 0 0 0 AC V
339
J
42 6 8
D
HI
FG
E
BC
31
A
5 7
10 12 1414 201816 3222 24 26 28 30
2113 15 191711 23 25 312927 57
4236 38 4034 44 5046 48 52 54 56
454135 37 39 43 5147 49 53 55
6058 62 64
59 61 63
1 0 5 0
0 ,0 5D C mA
V /I -DC
2 5
2 5 0
2 ,5
0 ,2 5
X 1 0 0
COM
X 1 0
X 1
1 0
............................................
1 0 0 0
5 0
D C V
I-AC
2 5 0 5 0 0
2 5 02 5 0
1 0 0 0 A C VO FF