inspirationsdag om barn och fetma för bvc och bumm … · inspirationsdag om barn och fetma för...
TRANSCRIPT
Därför är det svårt att prata om fetma med småbarnsföräldrar:
Erfarenheter från Skaraborg
22 och 23 januari 2014
Lena Ljungkrona-Falk, Med.mag, leg.dietistCentrala Barnhälsovården Skaraborg
Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM
Skaraborg
SKARABORG
Invånarantal: 257 000
15 kommuner
Barnhälsovården
• Centralt BHV-team
Verksamhetsutvecklare, BHVöl
Dietist, Logoped, Sekreterare
• 15.000 barn inskrivna
• 24 BVC-mottagningar
+ 11 privata
• 80 BVC-sjuksköterskor
inkl. privata
• 40 läkare inkl. privata
• 13 psykologer
Implementering av handlingsprogram
• Fler runda barn på BVC i Skaraborg.• Ett handlingsprogram arbetades fram 2003 • Primärvården beslutade arbeta med det, start 2004
• Handlingsprogrammet inkluderade:– BMI och BMI-gränser enligt IOTF (International Obesity Task Force)
– Primär prevention = Utökat hälsosamtal vid 18 månader och 3 år (numera 2,5 år)
– Sekundärprevention = Föräldragrupper med KBT-metodik. Vi kallade dem ”Myrstegsgrupper”
• Utvärderingsprojekt - Skaraborgsinstitutet, finansierat av FOU och Skaraborgsinstitutet.
Handlingsprogram mot övervikt och fetma
hos barn och ungdomar i Skaraborg
Implementering
av handlingsprogrammet
och utvärdering av
personalens upplevelser
Skaraborgs
Institutet
Barnhälsovården
Utvärderar resultatet av
handlingsprogrammet
och föräldrarnas upplevelser
2004 var Skaraborg nästan först i Sverige med ett så omfattande handlingsprogram
Kartläggning
• Längd och vikt har samlats in i Skaraborg av SI
• 20 observationer och intervjuer av hälsosamtalet på BVC
har gjorts och även uppföljande telefonintervjuer
• Analys och bearbetning pågår fortfarande
• Preliminära data visar att föräldrarna upplever samtalen
som viktiga och att BVC-ssk sått ett frö eller bidragit till
en förändring.
HÄLSOSAMTALET på BVC i Skaraborg
- användbarheten av en ny metod för att
främja bra matvanor till barnfamiljer
Magisteruppsats 30 hp
3 november 2008
Sahlgrenska Akademin vid
Göteborgs universitet
Avdelningen för klinisk näringslära
Handledare:
Med Dr, Hilde Brekke
Dr Med Vet, Maria Nyholm
Examinator: Prof. Anna Winkvist
• Syftet är att utvärdera användbarheten av det nya hälsosamtalet och dietistkompetensen inom barnhälsovårdens verksamhet i Skaraborg
SYFTE
METOD
Kvalitativ del FOKUSGRUPPER
• 8 BVC-ssk (pilot) Ej med i uppsatsen
• 24 BVC-ssk (8 st x 3) Maximal variation
Innehållsanalys
Kvantitativ del
• 76 BVC-ssk totalt (27 BVC) 1 ENKÄT
HUVUD-
TEMAN
VIKTIGAST I
HÄLSO-
SAMTALET
STÖTA PÅ
HINDER
DEN
MODERNA
LIVSSTILEN
HÄLSO-
SAMTALET
DIETISTENS
ROLL
Subteman Skapa
kontakt och
medvetenhet
med
föräldrarna
Egen rädsla,
osäkerhet el
ambivalens
I mötet med
föräldrarna
I arbetet el
organisationen
Barn och
familjer
Maten
Förskola
och dagis
TV:ns roll
Stad eller
landsbygd
Tidigare
Nuvarande
Konsekvenser
Förslag till
ändringar
Inom BHV
Allmänt
RESULTAT - fokusgrupper
VIKTIGAST I HÄLSOSAMTALET
Skapa kontakt och medvetenhet
hos föräldrarna
”Hälsosamtalet i sej är för min del är nog
feedbacken jag får, känner jag.
Att man har förstått vad jag har velat
framföra, att skapa förtroende.”
Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens
”Jag tycker inte att det är så svårt egentligen med själva vad
man ska äta och inte äta och sånt utan det är mera hur
man ska ta upp det liksom. Det är det som är det svåra,
tycker jag och hur man pratar med föräldrarna om att er
son är överviktig över huvud taget. Det är laddat…”
HINDER
HINDER
Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens
Det kände jag ju skillnaden på när processen… som vi har haft inför våran start här med våran föräldraviktgrupp, att vi har ju haft täta kontakter med dietisten och ju mer man pratar med henne så blir det på ett så naturligt sätt.
Det är som den här svårigheten och den här genansen och säga det här, har liksom börjat att lägga sej, det börjar bli en del i vårat jobb… nu gör vi det här inom BVC …och det känns, både för mej och min kollega som lite mer naturligt nu.
HINDER
I mötet eller kommunikationen
med föräldrarna
”Men så finns det ju enstaka familjer där det …. ja, barnets
övervikt bara är en sak utan det finns massor med andra
problem ….då är det inte så lätt. ”
HINDER
I arbetet eller organisationen
”Vi får tillbaka ett svar som att; ja, det var inte så farligt, det är nog ni på BVC som tycker det här är ett större problem men…. ett antal sådan barn har vi haft alltså. Och då rör det sig om fetma och det är barn som ligger nånstans över så det inte syns på kurvorna alltså. Riktigt så där ordentligt feta barn….”
”För det känns som ett litet hån mot oss då … då kommer föräldrarna tillbaka och tycker att vi har överreagerat hos oss .…och man blir besviken då för att man...skrämmer verkligen föräldrarna och så sen liksom bagatelliserar det när dom väl kommer till kliniken.”
HINDER
Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens
”Det är inte lätt att veta vad som är sanning…så ska
man dra in ena dagen och så nästa dag läser man att
dom som dricker ordentlig mjölk, dom håller faktiskt
vikten bättre och vad ska man då råda?”
DEN MODERNA LIVSSTILEN
Barn och familjer
”Många har svårt idag att vara ensamma med
sej själva och vara trygga i det. ”
DEN MODERNA LIVSSTILEN
Maten
”Jag tänkte på vad psykologen sa en gång när hon skulle ringa till en
fyraåring och göra upp med mamman om en tid, jag bara kom att
tänka på det med mat och då …då ropade mamman till fyraåringen,
ska vi komma då …..?”
”Jag menar då kan man ju säga att barnen liksom får bestämma maten
också. Och det handlar ju …lite om detta… För att ett barn ska inte
behöva ta ställning till allt detta… Dom ska ta ställning till om dom
behöver en röd eller grön tröja på sej men inte om dom ska äta
middag eller om dom ska fisk eller kött….”
DEN MODERNA LIVSSTILEN
Förskola eller dagis
”Det finns ju olika sätt att fira barnen… men behöver inte
slopa firandet men det behöver alltid kanske inte ha
kopplas ihop med ätandet… man kan ju uppmärksamma
dom ändå.”
DEN MODERNA LIVSSTILEN
TV:ns roll
”…men det tänker jag också på många gånger, när man
kommer hem till folk TV:n står ju på, jämt.”
DEN MODERNA LIVSSTILEN
Stad eller landsbygd
RESULTAT
• Inget generellt resultat som visar skillnad på livsstilen i
stad eller landsbygd. Få familjer är rena jordbrukare,
utan föräldrarna arbetar ofta på annan ort. Barnen går
på dagis eller dagmamma precis som barnen i tätort.
HÄLSOSAMTALET
Tidigare
”Jag tror att var och en haft lite olika sätt att sköta detta på
utifrån vilket intresse man själv haft om kost och sådana
saker, väldigt individuellt alltså. Innan så penetrerade man
inte så noga kanske som man gör nu, det var mera, äter
dom bra, och får dom allt, lite så där, när funkar det bra…”
HÄLSOSAMTALET
Nuvarande
”Jag tycker att man har ju haft många fler bra kostsamtal
efter det att vi fick enkäterna*. Det är mycket lättare att
prata kring det, få med fler bitar…. och man har lite
broschyrer och lite material också, det underlättar.”
* Avser checklistorna/manualen
HÄLSOSAMTALET
Konsekvenser av hälsosamtalet
”Med en del känner ju verkligen att det blir en tankeställare…
jag pratade om en treåring där föräldrarna tittar på varann,
nej vi får sluta med det, för dom drack ju läsk till vardags i
maten ….ja, dom sa så i alla fall och om man ändå fått
dem att… ändra sina vanor det vet man ju inte men ändå
så var dom mottagliga för detta ….”
DIETISTENS ROLL
I Barnhälsovården
”Jag tycker man kan jämföra dietisten i barnhälsovården
med våra barnpsykologer som vi har som ett stöd…
och en dietist kan ju vara precis samma stöd när det
gäller just kostfrågor… och har specialkunskaper som
är inriktade just på barn.”
HÄLSOSAMTALET
Förslag till ändringar i manualen/checklistan
• 3-års besöket diskuterades mest
• Viktigt göra ”lika för alla”
• Mer visuellt informationsmaterial efterfrågades
• Förslag att auskultera hos varandra
RESULTAT - enkäten
• 76 BVC-sjuksköterskor
• Svarsfrekvens 82 % (62 av 76)
• Resultatet av enkäten bekräftar resultatet
från fokusgrupperna
HÄLSOSAMTALET - som metodSvarsfrekvens 82 % (62 av 76)
Ja Nej
Ska vi fortsätta använda metoden med
checklista/manual vid 1,5 år?
57
(95%)
3
(5%)
Ska vi fortsätta använda metoden med
checklista/manual vid 3 år?
59
(98%)
1
(2%)
Använder du alltid informationsmaterialet till
hälsosamtalet vid 1,5 och 3 år?
58
(95%)
3
(5%)
KONKLUSION
• Tydligare hälsosamtal med manual/checklista,
ger mer trygghet i budskapet
• Förenklar, strukturerar samtalet
• Dietistens roll inom barnhälsovården är som
”Bollplank”, handledare, utbildare, stöd i att
främja goda matvanor
• Nytt material (utifrån MI-metod):
Mat, aktivitet och viktutveckling
Barn 1-2 år Barn 2-4 år
• DVD-film att användas i de ordinarie föräldragrupperna
Materialet gratis för alla i VGR
www.google.se :Mat, aktivitet och viktutveckling
Primärprevention i hela VGR
Finns på olika språk:
Arabiska, Engelska,
Somaliska, Sorani,
Spanska, Turkiska
Sekundär Prevention
• Föräldragrupper: Välkänd metod på BVC
• Definition: Skilja på övervikt o fetma
- Tillväxtkurvor används
- iso BMI tillsammans
Myrstegsgrupper• Modellen framtagen av psykolog Unni Bonnedal, VGR
• Byggde upp utifrån en utvärderad modell på skolbarn och
föräldrar men ej tidigare använd på föräldrar till barn 4-6 år
• Byggde på kognitiv beteendeförändring med mål att förebygga
ej behandla fetma
• BVC-ssk skulle vara gruppledare
• 10 träffar och Dagbok – mat och fysisk aktivitet
• Föräldrarna valde olika mål varje träff
• Förändringen skulle ske steg för steg = MYRSTEG
• Totalt medverkade föräldrar till 20 barn med fetma (2005-2008)
• Svårt rekrytera föräldrar och gruppledare (hög arbetsbelastning och
omorganisationer)
• 11 familjer har följts upp med enkäter och intervjuer
• Insamling, bearbetning och analys pågår
Myrstegsmetoden
• Förslag?
• Det handlar om många och komplexa
saker – här kommer några av mina tankar,
funderingar och erfarenheter
• OBS! EJ vetenskap………
Varför är det då så svårt att prata om
fetma med småbarnsföräldrar?
Ola, Lasse & jag – juni 1968
14 mån 8 år 11 år
Föräldrar har
svårt att se att
deras barn har
övervikt eller
fetma.
S.Regberet al. BMC
Nursing 2013,12:27
Varför är det så känsligt?
Är vi rädda förlora
kontakten med föräldrarna?
Blir våra egna jag för
involverade?
Fler förslag?
Mat omfattar mycket……….
Universellt Privat
Förutsättning för liv Makt
Socialt privat sfär, vanor, samhörighet Avstånd
Etik Moral
Påverkar kroppen
Positivt NegativtNjutning Rädsla
Lust Giftigt
Belöning Tillsatser
Tröst Kontroll
Tidsfördriv Över/undervikt
Hur många har aldrig
tänkt på sin vikt?
Hur många har aldrig bantat?
EGNA REFLEKTIONER (ej vetenskap)• Alla har egna erfarenheter kring detta område = tar vi alla med för
mycket av våra egna erfarenheter i det?
• Mycket privat tyckande och tänkande = det har fungerat för MIG!
• Mat är ett stort samtalsämne. Man byter recept, erfarenheter, njutning…
• Det finns mycket skuldkänslor kring området - Varför?
• Vet vi för lite om belöningseffekten eller vill vi inte veta?
• Varför är det sällan ”Matkrångel” med fika?
• Problemet är komplext = inte bara en sak som är ”fel”.
Därför finns inget enskilt ”botemedel/lösning” = vi testar fortfarande = det behövs säkert olika metoder.
• Viktigt att säga att man HAR fetma inte att någon är FET?
= man HAR ett problem man ÄR inte problem?
Studier med liknande resultat:
• Barriers to and ficiliators of nurse-parent interaction intended
to promote healthy weight gain and prevent childhood obesity
at Swedish child health centers. S.Regber, S.Mårild, J.Johansson Hanse. BMC Nursing 2013, 12:27
• Swedish Child Health Care nurses conceptions of overweight in
children: a qualitative study. GE. Isma et al. BMC Fam Pract 2012, 13:57
• Raising issues about children´s overweight-materanal and child
health nurses´experiences. K. Edvardsson, D. Edvardsson, A. Hornsten. J Adv Nurs 2009, 65:2542-2552
• Discussing childhood overweight and obesity with parent: a
health communication dilemma. JK. Mikhailovich, P.Morrison. J Child Healt Care 2007, 11:311-322
• Infrequent attention to dietary and physical activity behaviours
in conversation in Swedish child health services. B. Bohman et al. Acta
Pediatrica 2013, 102:520-524
• Erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt – Ett
föräldraperspektiv. A.Nyman, H-K Olsson. C-uppsats, Högskolan i Borås 2012:80
Erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt
- Ett föräldraperspektiv. A.Nyman, H-K Olsson. C-uppsats, Högskolan i Borås 2012:80
• Enbart en litteraturstudie (12 artiklar) men viktiga
sammanfattande slutsatser att reflektera över:– En känsla av utanförskap (mest det sociala).
– En känsla av skam och skuld (känslan av att vara dålig förälder).
– Att förlora kontrollen (andra tar sig rätten att ge råd, svårt sätta gränser).
– Ensam i sin strävan att hjälpa sitt barn (dyrare med nyttig mat, oenighet i
uppfostran, kulturella skillnader).
– Att distansera sig (svårigheter att se sitt barns vikt pga förträngning,
hänvisning till genetik, ödet, barnets personlighet).
• Överföring av känslor till er behandlare?
• Tänk på att det är mycket föräldrarnas känslor ni får
härbärgera!
Ska vi ge upp då…..?
• Så klart INTE!• Vi har betydligt mer erfarenheter idag av olika
behandlingsmodeller.
• MI, KBT, SoS sjukdomsförebyggande metoder,
ekonomiska modeller för att förebygga mm.
• Tänk *Befolkningsindividualisering!
• Glöm inte ”Paritetsprincipen” 80/20 el 20/80.
• Vad är alternativet?
• Behöver vi själva förändra vårt arbetssätt steg för steg =
egen beteendeförändring?
* Hälsovägledning i BHV – syntetisering av två uppdrag. Ewy Olander, 2003.
Biografi fem korta kapitelKapitel 1
Jag promenerar på en gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Varför händer
detta alltid mig ? Det är inte mitt fel !! Jag kämpar och det tar lång tid för mig att
komma upp.
Kapitel 2
Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Det är
ingens fel. Jag hade mina ögon öppna. Det tar lång tid för mig att komma upp.
Kapitel 3
Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Jag kommer
kvickt upp.
Kapitel 4
Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag går runt det.
Kapitel 5
Jag promenerar på en annan gata.
En droppe droppad
i livets älv
har ingen kraft till
att flyta själv.
Det ställs ett krav på
varenda droppe:
-Hjälp till att hålla
de andra oppe!
Tage Danielsson
Definition av
prevention……?
Lycka till i ert
viktiga arbete och
Tack för mig
Kom också ihåg att
det ställs krav på ALLA
droppar inte bra på
DIN droppe!