Institutionskonferens 25-26 oktober 2011

Forskningsprofiler vid SPL

Publicerings-traditionenbristen på korrelation mellan tid för forskning och produktivitetbristande profilering

BakgrundRed 10 – 3 problem vid Hum fak

HL1, 6 §:

För forskningen skall som allmänna principer gälla att

1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt

utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt

publiceras.

Vem är subjektet i denna mening?

Forskaren?

Rektor?

Regeringen?

Prefekten?

Forskarkollegiet?

Från individuellt till kollektivt forskningsperspektivFrån en individuell

frihet att välja sina forskningsproblem arbetar vi nu för att fokus ska läggas på forskargruppernas frihet att välja relevanta vetenskapliga frågor och metoder

Den individualistiska tolkningsmodellen för med sig fragmentisering genom att en mångfald av olika forskningsfrågor splittrar (seminarie)miljön, medan den kollektivistiska tolkningsmodellen innebär en koncentration och förhoppningsvis en effektivisering av de begränsade forskningsresurser som står till förfogande.

Ideal: Forskarkollegier med ansvar och befogenheter arbetar fram och föreslår forskningsområden/profiler

Prefekt och institutionsstyrelse beslutar därefter om profiler och resursfördelning (med beaktande av riktlinjer från Regering och Rektor)

Vad sade vår panel?

Bristande profiler?

”it has been a pleasant surprise to discover how much has already been achieved thanks to efforts by individual scholars as well as the department leadership”, [s. 52]

samtidigt som de är tydliga att framhäva att det är mycket som återstår och att det inte är en enkel uppgift:

”But challenges remain: creating a unique profile will not be a simple task […]” (ibid.)

Vad har vi gjort på SPL?

Bildande av 3 forskarkollegier

Språktypologi och modern språkvetenskap:

Forskning inom sociolingvistik samt översättning och stilistik; stark fokus på korpuslingvistik med särskild inriktning mot akademiskt skrivande och jämförande språkvetenskap (inklusive språkkontakt). Inom dessa områden är en koppling till styrkeområdet språkteknologi under utveckling.

Inter- och transkulturell litteraturvetenskap: fokus på översättnings- och receptionsforskning (litteratur som överskrider språk- och kulturgränser). Forskning inom Life writing kan även omnämnas som en potentiell profil tillsammans med LIR. Ett utvecklingsområde är att tillvarata fakultetens styrkeområde inom språkteknologi mot ’The Digital Humanities’, datorstödd empirisk litteraturanalys.

Fornspråkforskning: medeltidsforskning, textutgivning, retorik och epigrafi. En profilering arbetas fram inom editionsfilologi med inriktning mot receptionshistoria. En seminarieserie har etablerats med medverkande forskare från grekiska, latin, fornkyrkoslaviska och arabiska (inom SPL) samt fornnordiska (inom litteraturvetenskap) som är unik i landet.

Koppling till GU:s profil och styrkeområden

kultur och hälsa

Forskning inom tyska (åldrande, )

HavsmiljöEn forskare anmäld från SPL till nätverket

kulturarv Forskningen vid samtliga tre kollegier har en naturlig koppling till kulturarv (språk, berättelser) men särskilt kan här betonas projektet inom fornspråkkollegiet om digitaliserade beskrivningar av slaviska handskrifter, forskning om utdöende språk inom afrikanistik.

GlobaliseringNaturlig profil inom SPL men någon etablerad kontakt med nätverket har ännu ej utvecklats

Språkteknologi Utvecklingsområde för samtliga tre kollegierna, Digital Humanities

LärandeÄmnesövergripande pro-fessur i språkdidaktik som en förstärkning av forskningsanknytningen för språk inom lärarutbildningen?

Summa summarumProfiler vid SPL

Reception, översättning,

språkkontakt (inkl. kontrastivitet)

(hur kulturarv förflyttar sig mellan olika kulturområden eller rentav forskning kring ett globalt kulturarv) Inter- och transkulturalitet i vid bemärkelse

Stark potential att utvecklas inom språkteknologi i vid bemärkelse

digitaliseringsrevolutionen öppnar för både fornspråkforskning (jfr. Granbergs projekt), litteraturvetenskap (jfr. Nordlunds projekt) samt naturligtvis språkvetenskap.

Ja – vad menas egentligen Åtminstone fyra aspekter/perspektiv 1. ”Research‐led” forskningsanknytning, vilket innebär att studenten

lär sig om andras forskning. Fokus är på innehåll i undervisningen. 2. ”Research‐oriented” forskningsanknytning innebär att studenten i

undervisningen lär sig att forska. Fokus på metod och undervisning i hur kunskap skapas inom det aktuella fältet.

3. ”Research–based” forskningsanknytning innebär att studenten lär sig att forska genom att undervisning är utformad på ett forskningsliknande sätt. Här är fokus på frågeställningsbaserad undervisning, t.ex. PBL.

4. ”Research‐informed” forskningsanknytning innebär att undervisning utformas i likhet med universitetspedagogisk forskning. Lärarna är både ämneskunniga och har god kunskap om forskning om pedagogik samt kan integrera det i sin undervisning.

Forskningsanknytning

Bredare språkområden (slaviska, romanska, germanska etc. språk)

Forskningsinriktning Ex.: engelska med inriktning mot academic writing; germanska språk med inriktning mot kontaktlingvistik; franska med inriktning mot autofiction/life writingarabiska med inriktning mot receptionsforskning• Förstärkning av ett styrkeområdeProfessur i språkinlärning (med inriktning mot anglogermanska, romanska eller klassiska språk)

Strategier professorsrekrytering

Frågor1) Är det viktigt att profilera forskningen?

a) Om inte, varför? b) Om ja, vilka?

2) Forskningsanknytning – vilken av de fyra varianterna anser du är viktigast att utveckla vid SPL?

3) Professorsrekrytering. a) Viktigt med profilering? b) Hur ska denna rekryteringsprofilering definieras?

4) Påverkar dessa idéer den strategiska planen som arbetats fram (främst gällande forskning)?

PROGRAMUTBILDNINGAR

LP EP ÖP ISP AP (SPV) (TNL)

LP

Lärarprogrammet

Lärarprogrammet LP11

Programstart ht 2011

Engelska, Latin, Spanska från ht11 som huvudämnen

Franska, Tyska från vt13 som andraämnen

Italienska kommer

modersmål kinesiska, japanska

Vilka av SPLs ämnen medverkar…?

Vad är nytt …?

utformning

organisation

examina, ämneskombinationer, VFU, studiegångar, mentorsår, legitimation

ansvar och genomförande

Förskollärarexamen

Grundlärarexamen

Ämneslärarexamen

Yrkeslärarexamen

Examina

Fritidshem 180 hp F – 3 240 hp 4 – 6 240 hp

7-9 lärare 270 hp gymnasielärare 300 hp

fasta ämneskombinationer

gymnasielärare 120 +90

7-9 lärare 90 +45 +45

2 examensarbeten ingår

Ämneskombinationer

4 separata kurser 30 hp

handledd verksamhetspraktik

praxisseminarier

lärarbesök med bedömning

Verksamhetsförlagd UtbildningVFU

Lärarutbildningsnämnden LUN – övergripande LP11

Programråd – programsamordning LP11

Institutionerna – kursansvar LP11

Kvalitetsrådet – granskning LP01

Organisation

ämneskurser

verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

examensarbeten

Institutionsansvar

Hur påverkas SPL av detta?

nya kursplaner LP11 bemanning LP11 ÄS, VFU, Exarb,

Internationalisering bemanning LP01 ÄS, Exarb, kärnkurser samverkan lärarlyft – fortbildning – validering administration

Lärarprogrammet LP11

Språk i kombinationerna

gy-lärare 17/34 ht11 gy-lärare 6/19 vt12

7–9 lärare 7/21 ht11 7–9 lärare 8/12 vt12

Ekonomprogrammet

EP

Översättar-programmet

ÖP

Internationella språkprogrammet

180 hpISP

60 studenter varje höst (start ht-12)

Språk 1 (huvudområde): arabiska

engelska

franska

japanska

spanska

tyska

Språk 2 (grundkurs): arabiska

engelska

franskaitalienska

japanskakinesiska

spanskaryska

tyska

Utbildningens övergripande syfte är att:

- Ge studenten mycket god språkfärdighet i två språk, varav ett är huvudområde i examen.

- Utveckla studentens kommunikativa förmåga vilket inbegriper kunskap och medvetenhet om olika kulturella referensramar.

- Förbereda studenten för ett yrkesliv i språklig och kulturell mångfald och utveckla förmågan att bygga broar för språklig och kulturell interaktion.

- Utveckla studentens förmåga att kommunicera kunskapernas användbarhet i olika sammanhang samt att omsätta dem i praktiken.

4. Uppläggning och studiegång

Termin 1 ht (T1):Profilkurs 1: Språk som identitetsskapare (15 hp)Profilkurs 2: Språk som kulturbärare (15 hp)Omvärldskunskap 1  

Termin 2 vt (T2):Språk 1: Grundkurs (30 hp) Omvärldskunskap 2  

Termin 3 ht (T3):Språk 1: Fortsättningskurs (30 hp) Omvärldskunskap 3

Termin 4 vt (T4):Språk 2: Grundkurs (30 hp) Omvärldskunskap 4  

Termin 5 ht (T5):Språk 1: Fördjupningskurs (15 hp) Omvärldskunskap 5Profilkurs 3: Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp)Valbar specialiseringskurs (7,5 hp)

Termin 6 vt (T6):Valbar specialiseringskurs eller praktikkurs (15 hp) Språk 1: Examensarbete (15 hp)Omvärldskunskap 6

Alternativ Termin 5:Språk 2: FortsättningskursAlternativ Termin 6:Språk 1 eller 2: Fördjupningskurs

Programmets profilkurser

1. Språk som identitetsskapare (15 hp) Termin 1

Kursen behandlar hur individuella, sociala, kulturella, religiösa och nationella identiteter skapas genom olika språkliga uttrycksformer.

Kursen syftar även till att ge grundläggande analytiska och kritiska perspektiv samt metodologiska språk- och litteraturvetenskapliga redskap.

Programmets profilkurser

2. Språk som kulturbärare (15 hp) Termin 1

Utifrån såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv studeras hur kultursyn och språk kan interagera med varandra för att skapa bilder av ’jaget och den andre’.

Genom studier av olika språkliga uttrycksätt och former undersöks hur dessa kan påverka människors syn på verkligheten samt omvänt hur denna i sin tur kan påverka språkliga uttryckssätt och former.

Programmets profilkurser

3. Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp) Termin 5

Utifrån ett språkligt, interkulturellt och transkulturellt perspektiv studeras språkets roll i samhället och människans ansvar för hur språk används i olika sammanhang.

Kurs i omvärldskunskap

- integreras i profil- och språkkurserna- progressivt upplägg under hela utbildningen- medverkande från omvärlden, särskilt alumni- seminarier, gästföreläsningar, studiebesök- kontakt med olika branscher och yrken- nätverksbyggande för ev. praktik eller jobb- ca tre kurstillfällen per termin- ”omvärldskunskapslärare” samordnar - loggbok i sex terminer

Kurs i omvärldskunskap

Syfte- för såväl studenter som omvärldsrepresentanter

synliggöra utbildningens yrkesrelevans och professionsmöjligheter

- utveckla studentens insikt om och förmåga att kommunicera den humanistiska kompetensens som utbildningen ger

- skapa kontaktnät för praktikkurs och/eller förberedelse för examensarbete, samt nätverk för framtida yrkesliv

Diskussionsfrågor1. Internationella språkprogrammet innehåller

tre profilkurser. a) Har ni idéer och förslag på vad dessa bör innehålla? b) Vilka bör institutionen samverka med när det gäller dessa kurser?

2. Internationella språkprogrammet profileras dessutom med en kurs i omvärldskunskap som fördelas över de sex terminerna. a) Har ni idéer och förslag på vad denna kurs bör innehålla för att skapa helhet och progression under utbildningen? b) Vilka representanter från omvärlden bör vi inbjuda att medverka?

Program på avancerad nivå

AP

www.gu.se

Uppdrag att utveckla program på avancerad nivå

- GU-policy för avancerad nivå- tydlig programprofil - institutions- och

fakultetsöverskridande- ge behörighet för

forskarutbildning - yrkesutbildning och

vidareutbildning - internationaliseringsaspekten

betonas

www.gu.se

Några viktiga mål och tankar:- sammanföra forsknings-, bildnings- och

arbetsmarknadsperspektiv- utnyttja unik interkulturell kompetens på

SPL- utbildningssamverkan med

synergieffekter- hög utbildning med konkurrenskraft i en

globaliserad omvärld- start ht 2013

www.gu.se

Internationella språk- och kulturstudierVärldslitteraturSpråk och kommunikationTidigmoderna studierTema Rom och europeiska identiteter

Preliminära programskisser för masterprogram

www.gu.se

Internationella språk- och kulturstudier- förmedla bred och fördjupad interkulturell

kompetens- fokusera på olika övergångar mellan

kulturer- hur föreställningar och yttringar om

kulturer konstrueras genom språkliga diskurser

- hur möten mellan det egna och det främmande formas

- olika profileringar och inriktningar inom programmet

www.gu.se

Världslitteratur

- frågeställningar kring litteratur i ett samhälle präglat av mobilitet och migration

- fokus på kulturella, historiska och existentiella gränssättningar och överskridanden

- interkulturalitet och transkulturalitet- hur litteratur har använts och spridits över

världen- litteratur i ett jämförande perspektiv - den översatta litteraturens roll då och nu

www.gu.se

Språk och kommunikation

- möta samhällets behov av språklig kompetens och kunskap om språklig kommunikation

- professionell tillämpning av kunskap om språk och kommunikation i arbetslivet

- fokusera på komparativ lingvistik och språkliga aspekter på kommunikation

- språktypologi, korpuslingvistik, kontrastivitet

- arbetslivsförberedande och forskningsförberedande

- praktik i internationell miljö

www.gu.se

Tidigmoderna studier

- interdisciplinärt forskningsförberedande program

- samverkan inom ramen för det ’tidigmoderna seminariet’

- studier kring den tidigmoderna perioden utifrån ett brett internationellt perspektiv

- historiska, kulturella och vetenskaplig förändringar som är relevanta för vår moderna självförståelse

- många ingående ämnen i programmet, olika profileringar och inriktningar

www.gu.se

Tema Rom och europeiska identiteter

- forskningsförberedande program- kombination av språkstudier och tematiska

studier för att ge studenten kunskap och förståelse av antiken och medeltiden

- skapa förståelse för antikens och medeltidens roll för dagens språkliga, historiska och kulturella identitet

- samspel mellan textstudier, historisk kontextualisering och arkeologisk evidens

- olika profileringar och inriktningar inom programmet

www.gu.se

Diskussionsfrågor:Vilka av de föreslagna programmen på avancerad nivå anser ni vara mest relevanta och ha störst förutsättningar att kunna genomföras?

Vilka fördelar och nackdelar ser ni med de fem förslagen?

Ger något av de föreslagna programmen en tydlig progression för studenter som läst det internationella språkprogrammet?

Om inte, borde vi utveckla ett program som är mer tydligt i progression med vårt kandidatprogram?

Språkvetenskapligt magisterprogram

60 hp