� �

Integrationsstrategi för Kalmar län- ett regionalt program, en analys utifrån ensamkommande barns perspektiv samt utifrån måluppfyllelsemo-dellen.

Författare: Faiza H Mohamed Handledare: Patric Lindgren Examinator: Daniel Silander Termin: VT 2020 Ämne: Statsvetenskap Nivå: Grundnivå

! 1

� �

AbstractToday, the concept “unaccompanied refugee children” is common in Swedish media. The concept is both dramatic and sad. Alone - refugee - child. It is about children, who have escaped persecu-tion, war, poverty and starvation. Unaccompanied children and their integration are in focus in the Integration strategy for Kalmar County- a regional program. The purpose of this study is therefore to evaluate, from a user- oriented perspective and to a certain extent an objectives- oriented per-spective, if and to what extent the regional program has been implemented in the region. This is ac-hieved by applying a qualitative and a quantitative method.

The result shows that the children are mostly satisfied with the municipality's efforts. The conclu-sion is furthermore that some of the goals presented in the regional program have been achieved. Some have not.

Keywords: unaccompanied refugee children, integration, Kalmar municipality, Kalmar county, re-gional program, objectives- oriented perspective, user- oriented perspective, Kalmar lan.

! 2

� �

Tackord

Jag vill börja med att tacka de ensamkommande flyktingbarn som ställt upp för intervjuer och där-med underlättat och möjliggjort mitt arbete. Sedan vill jag tacka min handledare för utmärkt väg-ledning och stöd under denna process. Jag vill också tacka professor Yonhyok Choe för hans väg-ledning. Tack för de gånger som du hjälpt mig att sätta ord på mina tankar. Till min familj och mina vänner, Manal Isaq, Ibrahim Isaq, Ahmed Isaq, Khadra Khalif, Johanna Svensson, Filip Bäckevik, Akil Hassan- tack för att ni fanns där när jag behövde ert stöd och era idéer. Ni fanns alltid där oavsett vad. Min man och dotter, om jag någonsin tappat intresse, höll ni mig motiverad. Ni är det bästa som hänt mig. Svägerskorna, ni är guldstjärnor, ert stöd gjorde det möjligt att genomföra mina drömmar. Särskilt svärmor som hjälpt mig med min dotter. Min Mamma förtjänar ett särskilt tack, utan dig skulle jag inte vara den jag är. Jag vill också tacka alla andra som på något sätt har bidragit till att denna studie kunnat genomfö-ras. Faiza Mohamed

! 3

� �

Innehållsförteckning1.Inledning 5 ...........................................................................................................................................

1.1 Problemformulering och syfte 6 ..................................................................................................................................1.2 Frågeställningar 6 .........................................................................................................................................................

2. Bakgrund 7 ..........................................................................................................................................2.1 Lagstiftning om barns rättigheter i Sverige 7 ...............................................................................................................2.2 Integrationsstrategi för Kalmar län 8 ...........................................................................................................................

3.Tidigare forskning 11 ...........................................................................................................................3.1 Grundläggande livsvillkor och överlevnad 11 .............................................................................................................3.2 Strategier för individualitet 12 ....................................................................................................................................3.3 Relationer till jämnåriga och vuxna 12 ........................................................................................................................3.4 Boende 12 .....................................................................................................................................................................3.5 Skola 13 ........................................................................................................................................................................3.6 Socialtjänst 13 ..............................................................................................................................................................

4. Teori 14 ...............................................................................................................................................

5. Metod och material 17 ........................................................................................................................5.1 Val av metod 17 ............................................................................................................................................................5.2 Urval av respondenter 18 .............................................................................................................................................5.3 Genomförande 18 .........................................................................................................................................................5.4 Etiskt ställningstagande 19 ...........................................................................................................................................5.5 Validitet och reliabilitet 19 ...........................................................................................................................................5.6 Avgränsning 20 .............................................................................................................................................................

6. Resultat 21 ...........................................................................................................................................6.1 Resultatet av brukarundersökningen 21 .......................................................................................................................6.2.Resultat för måluppfyllelse 22 .....................................................................................................................................

7. Analys och diskussion 24 ....................................................................................................................7.1 Resultatdiskussion 24 ...................................................................................................................................................

7.1.1 Den brukarorienterade utvärderingen 24 ...............................................................................

7.1.2 Måluppfyllelsemodellen 27 ....................................................................................................7.2 Metoddiskussion 32 ......................................................................................................................................................

8. Slutsats 33 ..........................................................................................................................................

9. Vilken nytta har studien? 34 ................................................................................................................

Referenser 35 ..........................................................................................................................................

Bilagor Bilaga 1. UNICEF:s förtydligande av Barnkonventionen Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. 37.......................

! 4

� �

1.Inledning

I dag är begreppet ”ensamkommande flyktingbarn” vanligt förekommande i svenska medier.

Begreppet är både dramatiskt och sorgligt. Ensam, flykting och barn. Det handlar om barn och

ungdomar, som ensamma flytt från förföljelser, krig, fattigdom och svält. Många av dem är unga

pojkar från Afghanistan, Syrien eller Somalia, som i sin ensamhet rest till det främmande landet på

andra sidan jordklotet. De flesta ensamkommande barn kommer från Afghanistan. Exempelvis var

999 av de barn som sökte asyl i Sverige under första veckan i december 2015 födda i Afghanistan,

76 var födda i Syrien och 42 i Somalia (Celikaksoy och Wadensjö, s. 30 ).

Att ta emot dessa barn ställer nya och stora krav på värdlandets kommuner. En av dessa kommuner

är Kalmar kommun, som under större delen av 2015 tagit emot cirka 200 ensamkommande barn

(Alfsson, 2015-12-09). Kalmar, som är en medelstor svensk residensstad har domkyrka, slott och

universitet. För länge sedan var den gamla staden en av Sveriges största städer. Staden har varit

både Hansastad och militärstad och är nu huvudort i Kalmar län. Länet har under en tid haft

problem med en minskande befolkning, då ungdomen flyttar och invandringen är låg. Bara nio

procent av befolkningen i länet är födda utomlands, medan riksgenomsnittet är 15 procent

(Länsstyrelsen i Kalmar län, 2013). Samtidigt ökar andel äldre i länet, vilket medför att man

behöver fler yngre som kan arbeta och därigenom försörja en större andel äldre (ibid.) OECD

föreslår därför att man underlättar integrationen för invandrare, för att därigenom öka inflyttningen.

OECD betonar också hur viktigt det är att ta tillvara på barn och unga som en resurs för regionens

framtid (ibid.). Därför blev det naturligt för både länet och för kommunen att satsa på invandring

och för detta ändamål sammanställdes bland annat en integrationsstrategi. Strategin innehåller ett

antal mål och punkter gällande omfattningen på integrationsarbetet, viktiga indikatorer och så

vidare. Mer om innehållet i denna integrationsstrategi i senare avsnitt. Först vill jag presentera

studiens syfte och frågeställningar.

! 5

� �

1.1 Problemformulering och syfte

För att fullfölja sin del i integrationsarbetet så skall Kalmar kommun, precis som alla andra kom-

muner, dels följa de nationella lagar och regler som finns på området. Därtill så har kommunen åta-

git sig att följa Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program, för att på bästa sätt inte-

grera ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Idag finns ännu inte någon

offentlig utvärdering av hur dessa strategier har mottagits av de nyanlända. Att göra en korrekt ve-

tenskaplig utvärdering av förfaringssättet är alltför omfattande för att hinnas med i en C-uppsats.

Däremot ges utrymme för att ur ett brukarperspektiv med ett fåtal (fem) individer beskriva deras

personliga åsikter och erfarenheter av Kalmar kommuns strategier för att förbättra integrationen,

vilket kan bidra med värdefull information för kommunens fortsatta integreringsarbetet. Dessutom

kommer jag att tillämpa ett måluppfyllelseperspektiv på integrationsstrategin. Syftet med denna

studie är alltså att ur ett brukarperspektiv samt ur ett måluppfyllelseperspektiv undersöka hur väl

Integrationsstrategin för Kalmar län- ett regionalt program har uppfyllts. Detta syfte uppnås genom

att besvara två forskningsfrågor. Dessa presenteras i kommande avsnitt.

1.2 Frågeställningar

Uppsatsens syfte skall uppnås genom att besvara följande frågor:

Fråga 1. Hur upplevde respondenterna kommunens omsorg och hjälp till integration?

A) Vad tyckte respondenterna var bra?

B) Vad kunde, enligt respondenterna, ha gjorts bättre?

Fråga 2. Vilka av målen som presenteras i det regionala programmet kan ses som

A) Uppnådda?

B) Inte uppnådda?

! 6

� �

2. Bakgrund Under år 2015 ansökte 35 369 ensamkommande barn om asyl i Sverige, varav 23 480 var barn från

Afghanistan (Migrationsverket, 2020). Många av barnen kom även från Syrien, Irak och

Somalia. Under år 2014 kom 23 000 barn och under år 2015 kom 70 000 barn till Sverige (Unicef,

2019). De allra flesta var pojkar i övre tonåren, som tillhört en minoritet i hemlandet och därför bli-

vit diskriminerade och förföljda. Många av barnen var föräldralösa och andra kom från små fattiga

byar. De flesta hade inte gått i skolan i hemlandet. Anledningen till att så många pojkar söker sig till

andra länder 2015 är otrygghet, brist på möjligheter till utbildning, men också bättre kunskap om

asylregler (UNHCR 2010; 2010; 2014).

Ett stort problem i Sverige är den långa handläggningstiden av asylprocessen. Många av de ensam-

kommande barnen har varit i Sverige i över två år och har gått i skolan, fått vänner och hoppas på

att få stanna. En del barn får psykiska problem medan de väntar på svar, andra gömmer sig undan

myndigheterna när de får ett avvisningsbeslut, vilket enligt UNICEF är både osäkert, kränkande och

diskriminerande för ett barn.

2.1 Lagstiftning om barns rättigheter i Sverige

Sverige har tidigare skrivit under FN:s barnkonvention och 2020-01-01 blev barnkonventionen även

svensk lag. De grundläggande principerna i barnkonventionen är:

”Att varje barn har rätt att skyddas mot diskriminering, rätt till överlevnad och utveckling, rätt att

bli hörd samt att barnets bästa ska beaktas i första hand” (Barnkonventionen).

Andra svenska lagar som ska reglera invandring och ensamkommande flyktingbarns rättigheter är

LVU, lagen om god man för ensamkommande barn, lagen om mottagning av asylsökande och soci-

altjänstlagen. LVU, lagen med bestämmelser om vård av unga, gäller alla barn som vistas i Sverige.

Lagen om god man för ensamkommande barn ska garantera att ett barn som kommer till Sverige

utan föräldrar får en god man. Den gode mannens uppgift är att ansvara för barnets personliga och

ekonomiska angelägenheter, såsom var barnet ska bo.

! 7

� �Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) innehåller som namnet antyder regler för mottagan-

det samt regler om de asylsökandes boendesituation. Där står bland annat att ”Bistånd enligt denna

lag lämnas i form av logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag”. De som inte hittar

bostad på egen hand har rätt till logi på en förläggning, enligt LMA. Om man har egen inkomst

måste man betala både för kost och logi. Fixar man bostad på egen hand kan man få bostadstillägg

och saknar man inkomst kan man få dagersättning. Om man dessutom fyllt 16 år så har man enligt

LMA rätt att föra sin egen talan i ärenden som kan uppkomma genom den aktuella lagen. Det finns

alltså sammantaget en mängd olika lagar på området. I uppsatsen är dessa inte i fokus. De lyfts fram

här enbart för att ge lite perspektiv när man läser vidare. Precis som framgår ovan av syftet så ligger

fokus istället på den integrationsstrategi som Kalmar kommun åtagit sig att implementera. Den pre-

sentera i kommande avsnitt.

2.2 Integrationsstrategi för Kalmar län

I ett brev (KS 2015/0903 (2015 -10 -18)) till länsstyrelsen i Kalmar län meddelade Kalmar kommun

bland annat att kommunen antagit Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program. Pro-

grammet innehåller i huvuddrag följande sex punkter där fokus sätts på:

1. Att motverka diskriminering av utrikes födda och åstadkomma en attitydförändring, där man

ser på dessa personer som en tillgång i samhället.

2. Att satsa på och utveckla svenskundervisningen både i grundskolan och på SFI samt erbjuda

en speciell SFI-kurs för akademiker.

3. Att utveckla arbetsmarknaden genom fler praktikplatser och yrkesförberedande utbildningar

samt få fram jobb för nyanlända.

4. Att anordna sommarskola och fritidsaktiviteter för utrikesfödda barn.

5. Att förbättra hälsovården för nyanlända.

6. Att tydligt informera nyanlända om Linnéuniversitets möjligheter samt stimulera det till att

forska kring lokal integration ”Till exempel att utreda hur länets nyanlända och ensamkom-

mande barn upplever etableringen i Kalmar län” (Länsstyrelsen i Kalmar län, 2013).

Visserligen nämns i detta program barn vid två tillfällen, i fråga hälsa och fritidsaktiviteter, men där

står ingenting specifikt om ensamkommande flyktingbarn. Information om hur kommunerna ska ta

emot ensamma flyktingbarn hittas däremot på en gemensam sida för Sveriges länsstyrelser. Där kan

! 8

� �man läsa att kommunen ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn samt har

dessutom det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen.

Kommunen ska också utreda barnets behov, utifrån vilka beslut om placering i ett lämpligt boende

kan fattas samt utse en god man till barnet. Kommunen ska också se till att barnet får skolundervis-

ning och blir stöttat under uppväxten, så att det integreras i samhället. Om barnet beviljas uppehålls-

tillstånd ska kommunen även utse en särskilt förordnad vårdnadshavare. Kommunens uppgift blir

även att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Kommunen har samma ansvar för ensam-

kommande barn som för andra barn i kommunen. Det var människor som var väl insatta i detta re-

gionala integrationsprogram och kommunens ansvar, som mötte studiens respondenter när de som

mycket unga pojkar för första gången anländer till Kalmar kommun. Det är om dessa pojkars min-

nen och åsikter, men också deras syn på hur kommunens ansträngningar påverkat deras egen integ-

ration i Kalmar, uppsatsen delvis handlar om.

Den andra delen av uppsatsen behandlar de konkreta mål och indikatorer som finns angivna i integ-

rationsstrategin. Huvudmålet enligt integrationsstrategin är att öka andelen utlandsfödda i Kalmar

län från de 9.2 % som uppmättes 2011. Detta huvudmål skall enligt integrationsstrategin uppnås

genom olika delmål. Statistik över dessa indikatorer skall, enligt integrationsstrategin, inhämtas från

SCB och Skolverket. För flertalet av delmålen fanns ingen offentlig statistik att tillgå. Därför har

dessa utelämnats i denna studie. De delmål för vilka statistik fanns att tillgå är följande:

1. Att öka andelen i länet som uppnått godkänt resultat i svenska för invandrare (sfi).

2. Att öka andelen i länet som uppnått målen i de nationella proven för kurs B,C och D i

svenska för invandrare.

3. Att öka andelen elever i länet i åk 9 med minst godkänt betyg i svenska som andraspråk.

När mätningarna påbörjades i länet så var andelen för respektive kategori som följer:

Huvudmål- Att öka andelen utlandsfödda i Kalmar län.

Tabell 1. Andel utlandsfödda i Kalmar län

Källa: SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolk-ningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/

Andel vid mätstart (2011) i Kalmar län

9,2 %

! 9

� �

Delmål 1- Öka andelen personer i länet godkända i ämnet svenska för invandrare (sfi).

Tabell 2. Andelen personer med godkänt i ämnet svenska för invandrare (sfi) i Kalmar län.

Källa: SCB. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003H/IntGr8Lan-KON3/table/tableViewLayout1/

Delmål 2 - Att öka andel personer i länet som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs B, C och D i svenska för invandrare.

Tabell 3. Andelen personer som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs B, C och D i svenska för invandrare i Kalmar län.

Källa: Skolverket. http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=si&hg=30000&vg=Studieresultat&sy=0&varid=114&varid=115&varid=116&varid=117&varid=118&varid=119&varid=120&varid=121&varid=122&year=2019&area=30007&area=-99&render=true&mode=1#tab-1

Delmål 3- Att öka andel i åk 9 i länet med minst betyget godkänt i svenska som andraspråk.

Tabell 4. Andel med minst betyget godkänt i svenska som andraspråk i Kalmar län.

Källa: Skolverket. https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_betyg_amne&p_flik=G&p_ar=2019&p_lankod=08&p_kommunkod=&p_skol-kod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=G

I den del av uppsatsen som avser forskningsfråga två och måluppfyllelse så kommer dessa indikato-

rer att användas som bas. Först lite om tidigare forskning om ensamkommande barn i kommande

avsnitt.

Andel vid mätstart, % (2010)

Män Kvinnor

48.4 54.3

Andel vid mätstart (läsår 2010)

Kurs B 65 %

Kurs C 64 %

Kurs D 73 %

Andel vid mätstart (läsår 2010/2011)

60.7 %

! 10

� �

3.Tidigare forskning

Det finns en hel del forskning om ensamkommande barns situation. Resultatet av en SBU-rapport

visar att flera olika insatser, strukturer och förhållningssätt enskilt eller tillsammans kan ge positiva

eller negativa effekter på mående och anpassning när det kommer till ensamkommande barn och

unga. Nedtill presenteras olika teman från forskning och vetenskapliga studier .

3.1 Grundläggande livsvillkor och överlevnad

En stor del av de ensamkommande barnen kommer från länder som kännetecknas av krig och våld.

Majoriteten har fått kroniska symptom som stressyndrom och depression eftersom de levt under

traumatiska omständigheter. Det är tydligt att asylprocessen skapar osäkerhet och har påverkan på

vardagen i mottagarlandet. Att komma till mottagarlandet kan kännas positivt till en början tack

vare frånvaro av krig och /eller våld. Det är däremot osäkert för framtiden. Ensamkommande barn

tycker asylprocessen är svår att förstå, osäker och tar tid. Vissa upplever den även som kränkande.

Upplevelser av trauman och förluster i kombination med en osäkerhet kring framtiden skapar behov

av kontroll, trygghet och säkerhet. Trygghet är väldigt viktigt och i vissa fall avgörande för att inte-

grera och rehabilitera från trauman. Att kunna känna säkerhet, att man inte kommer återgå till plat-

ser där det finns våld och krig är viktigt för att gå vidare från upplevda trauman. Kontroll kan ska-

pas genom att inrikta sig på anpassning och etablering i nya situationer och omgivningar. Att ha ett

tillfälligt uppehållstillstånd resulterar i högre grad av depression, ångest och posttraumatiska stres-

symtom jämfört med ett permanent uppehållstillstånd. Det resulterade även i en sämre psykisk

ohälsa när de led av fattigdom, diskriminering och splittring av familj än när de fick samma rät-

tigheter som de bosatta i landet med ett permanent uppehållstillstånd.

Att vara i en kulturell och samhällelig kontext som individen inte befunnit sig i innan kan vara svårt

och det påverkar integration, hälsa och funktionsförmåga. Unga ensamkommande har diagnostise-

rats med en psykiatrisk diagnos oftare än unga med en svensk bakgrund. Det är viktigt att få en

vardag som fungerar väl och ha ett socialt stöd. Vidare har skola, vuxna, jämnåriga, boende, soci-

! 11

� �altjänst, fritid och copingstrategier en viktig betydelse. Forskningen dessa faktorers betydelse pre-

senteras nedan (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2018).

3.2 Strategier för individualitet 

Det är betydelsefullt att ge stöd till ensamkommande barn och unga genom copingstrategier som

främjar hälsan på lång och kort sikt. Det finns olika copingstrategier som används av ensamkom-

mande barn som exempelvis undvikande, flykt, tagande av kontroll och positivt tänkande. Dessa

strategier anses visserligen vara bra för att bli av med sina besvär på kort sikt. Undvikande kan

däremot vara negativt på längre sikt. Religion kan ha positiva effekter det avseendet. Fritidsaktivite-

ter distraherar från traumatiska tankar och kan ge bra relationer. Vidare kan det skapas mening i li-

vet igen genom att vara delaktig i ideella organisationer (Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering, 2018).

3.3 Relationer till jämnåriga och vuxna

Flykten för ensamkommande barn och unga resulterar i förlust av socialt nätverk och identitet, samt

de går miste om föräldrar som är en viktig trygghetsfaktor. Ett personligt engagemang från vuxna

kan spela stor roll. Det kan exempelvis handla om socialsekreterare, lärare, gode män och familje-

hemsföräldrar, som ger ett positivt bemötande och skapar viktiga relationer. När det finns en bra

kommunikation kan det lösa och förhindra att det uppstår konflikter. Relationer till jämnåriga är

också viktiga däremot kan dessa relationer vara svåra att skapa eller så är de ytliga. Det kan finns ett

behov av att dela erfarenheter och situationer med andra. En del ensamkommande barn och unga

föredrar istället att inte berätta för personliga saker utan prioriterar istället ha kul med vänner. Att

det finns svårigheter med att skapa relationer med jämnåriga beror på diskriminering och trakasseri-

er. Insatser behövs för att förhindra ovälkommen segregation som ger negativa konsekvenser (Sta-

tens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2018).

3.4 Boende Det finns negativa och positiva erfarenheter av boende för ensamkommande barn och unga. Hur

relationerna är till de vuxna och jämnåriga kan vara mer betydelsefullt än hur boendet är anordnat.

Oavsett boendeform så är det viktigt med stöd, välfungerande vuxenrelationer och att få ett eget in-

! 12

� �flytande . Ensamkommande barn och unga känner även ett behov av självständighet, de vill få be-

stämma mer och ha en större påverkan på vardagliga rutiner och när det handlar om mat. Det som är

bra för välmåendet är mat och måltider då det finns chans för socialt umgänge som skapar känsla av

tillhörighet, inkludering och välkomnande. När ensamkommande barn är i ett familjehem som

kommer från samma etniska ursprung och har ett gemensamt språk, kommer det vara lättare att

kommunicera och få förståelse. När ensamkommande barn är i ett familjehem som enbart pratar

språket av mottagarlandet kan det bli svårigheter att kommunicera, det kan däremot bli lättare att

lära sig språket (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2018).

3.5 Skola Skolan har en betydande roll att hjälpa ensamkommande barn och unga med integration och rehabi-

litering. Skolan kan förhindra uppkomst av psykisk ohälsa på olika sätt och förekomst av psykisk

ohälsa medför att skolprestationer försämras. Hur prestationen är i skolan och hur den sociala

arenan ser ut påverkar framtiden och eventuella psykologiska eller sociala förhållanden hos indivi-

den. Om ett barn mår psykiskt dåligt är det större chans att den inte lyckas i skolan. Det är därför

betydelsefullt för barn att de får stöd och rätt vägledning av vuxna för att inte misslyckas med sko-

lan. Negativa och positiva förväntningar kan påverka yrkes- och studieval. Vidare är det många

lärare som lägger fokus på brister som ensamkommande barn och unga har vilket leder till låga

förväntningar som påverkar negativt. Via skolan går det också att utveckla ett socialt nätverk däre-

mot är det svårt att skapa kontakt med de i samma ålder som kommer från mottagarlandet. Ensam-

kommande barn och unga har erfarenheter om att skolan är segregerad och att de inte får tillräcklig

kontakt med alla barn och ungdomar som finns i skolan (Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering, 2018).

3.6 Socialtjänst Ensamkommande barn och unga anser att socialtjänsten har en stor betydelse för stöd, dock är det

här stödet inte tillräckligt eftersom kontakten med socialtjänsten kan saknas, eller så är den ytlig

och inte regelbunden. Socialsekreterare har oftast ingen betydelsefull relation med ensamkomman-

de barn och unga eftersom de är avståndstagande och anonyma. Socialsekreterare anses på samma

gång som problemlösare, de får ta avgörande beslut om barns liv. För att bli en stödperson är det

viktigt att vara engagerad och kunna ge känslomässigt stöd (Statens beredning för medicinsk och

social utvärdering, 2018).

! 13

� �

4. Teori I det här kapitlet presenteras två olika modeller för hur man utvärderar projekt och satsningar. Den

ena modellen är brukarorienterad utvärdering och den andra modellen är måluppfyllelseutvärde-

ring. Skillnaden mellan dessa modeller presenteras stegvis i detta avsnittet men redan nu kan man

påpeka att de huvudsakligen skiljer sig i det avseendet att de inhämtar sina värderingskriterier från

olika källor. I den brukarorienterade modellen är det brukarnas omdömen som utgör grunden för

utvärderingen. I måluppfyllelsemodellen så är det själva interventionen som utvärderingen har som

källa, inte aktörernas omdömen och värderingar (Vedung, s. 91).

Innan jag beskriver modellerna så vill jag först definiera begreppet utvärdering. Enligt Vedung

(2009) så handlar utvärdering om att genomföra en noggrann bedömning av något. Utvärdering

handlar vidare om att försöka fastslå värdet av något, exempelvis ett projekt. Det är en metod där

man systematiskt försöker utreda vad som är värdefullt respektive värdelöst. Det är också funda-

mentalt och i sin kärna en analytisk process. Följande definition av begreppet ges i Vedung (2009):

”UTVÄRDERING= noggrann bedömning i efterhand av utfall, slutprestationer, förvaltning och be-

slutsinnehåll samt organisering av offentligverksamhet, vilken tänkes spela en roll i praktiska be-

slutssituationer” (Vedung, s. 22).

För att genomföra den utvärdering som åsyftas ovan så finns som nämnts initialt olika modeller.

Brukarorienterad utvärdering kännetecknas som nämnt av att brukarna utgör källan för utvärdering-

en (Vedung, s. 118). Här står alltså brukarnas egna åsikter och omdöme i centrum. Åsikterna kan

exempelvis ha att göra med tillgängligheten, kvalitet, kostnader, administration och så vidare

(ibid.). Med brukare avses den som mottagit en offentlig åtgärd (Vedung, s. 119). Den offentliga

åtgärden kan vara en form av service men det behöver inte alltid vara det. Istället kan begreppet

också omfatta den som blivit utsatt för reglering av något slag, exempelvis skatt eller avgift (ibid.).

Adressat, slutmottagare, klient eller målgrupp är andra benämningar som förekommer i litteraturen

och i praktiken (ibid.). Måluppfyllelseutvärdering fokuserar, som nämnts ovan, inte på aktörernas

omdömen och värderingar. Istället så utvärderas interventionens mål. Utvärderingen enligt målupp-

fyllelsemodellen försöker fastslå huruvida interventionens mål och utfall överensstämmer (Vedung,

s. 91). Detta är alltså en klassisk mål-resultatmodell till skillnad från den brukarorienterade utvärde-

! 14

� �ringen som är en typ av aktörsmodell (ibid.). Måluppfyllelseutvärdering består i huvuddrag av två

delar. Den initiala delen utgörs av en beskrivande del där mätning av målöverensstämmelse är i fo-

kus. Den andra delen är en förklarande del som utgörs av en så kallad effektmätning där man försö-

ker utröna hur stor del av överensstämmelsen som beror på de offentliga interventionerna (ibid.).

Sammanfattningsvis så besvarar måluppfyllelsemodellen dessa två frågor:

1. I hur hög grad har överensstämmer mål och utfall?

2. Har interventionerna överhuvudtaget gett upphov till ökad överensstämmelse och i hur hög

grad?

Måluppfyllelsemodellen anses vara en objektiv utvärderingsmodell (Vedung, s. 92). Här är alltså

mätningar av olika slag i fokus och utvärderaren behöver inte själv värdera om interventionen varit

bra eller dålig (Vedung, s. 92). Detta står i kontrast till den brukarorienterade modellen som grundar

sig på brukarnas egna subjektiva omdömen och åsikter. En stor utmaning med måluppfyllelsemo-

deller och utvärderingsmodeller i största allmänhet är att påvisa effektsamband. Att svara på fråga 2

ovan, det vill säga huruvida det är interventionen som gett upphov till utfallet, är inte lätt (Vedung,

s. 215). Det anses vara ett gigantiskt och omfattande område och det anses inte heller nödvändigt

att alltid göra det (Ekonomistyrningsverket, 2006, s. 27). Den beskrivande delen anses vara den som

är viktigast att genomföra årligen i en organisation och när denna är gjord så har man dessutom

kommit en bra bit på vägen med den förklarande delen (ibid.). Hur som helst så är den förklarande

delen av måluppfyllelseanalysen utanför denna uppsats avgränsning. En introduktion ges ändå här i

syfte att introducera läsaren i områdets komplexitet.

Den förklarande delen av måluppfyllelseanalysen kan göras på ett antal olika sätt och ett antal me-

toder finns att tillgå där alla har olika logik och angreppssätt. Vanliga metoder för påvisande av ef-

fektsamband är följande (Vedung, s. 219):

• Randomiserade experiment

• Matchade experiment

• Generisk kontroll

• Reflexiv kontroll

! 15

� �• Skuggkontroll

• Tvärsnittskontroll

• Fallstudie

Reflexiv kontroll är en vanlig före-efterstudie. Logiken med sådan är att en grupp exponeras för en

intervention varpå utfallet kontrolleras och jämförs med utfallet före interventionen. Om utfallet

avviker från vad som normalt föreligger, anses effektsamband mellan intervention och effekt råda

(ibid.). Ändå kvarstår i det här fallet utmaningen att fastställa vad som normalt skulle föreligga utan

interventionen i fråga. I denna uppsats nöjer jag mig därför med att tillämpa den beskrivande delen

av måluppfyllelsemodellen, alltså överensstämmelsen mellan mål och utfall. Någon effektanalys

gör därmed inte. Enligt Sandberg och Faugert (2016) väljer man sin utvärderingsmodell utifrån ut-

värderingens syfte, vilket innebär att det som ska utvärderas bestämmer valet av utvärderingsper-

spektiv. Då denna studies syfte fokuserar på användarnas upplevelser och åsikter samt på målupp-

fyllelse så blir både den brukarorienterade modellen och den beskrivande delen av måluppfyllelse-

modellen aktuell. Den typen av frågor som man ställer vid en brukarorienterande utvärdering kan

var: hur nöjd respektive missnöjd brukaren är, men man är också ofta intresserad av brukarens åsik-

ter om vad som kunde gjorts bättre (Vedung, s. 90). Denna form av utvärdering används som

nämnts ovan när brukarens synpunkter ligger till grund för värderingen av olika interventioner. Där-

för är det viktigt att brukaren har tillräckligt med kunskap om interventionen (Sandberg och Fau-

gert, 2016). Vidare så finns såväl fördelar som nackdelar med den brukarorienterade modellen,

vilka är bra att känna till i utvärderingssammanhang. Fördelen med en brukarorienterad utvärdering

är att den involverar brukaren, vilket ökar trovärdigheten och den inte bara mäter det som de forska-

ren anser vara viktigt utan hur den som åtgärden är till för värderar insatserna och kanske sådana

saker som forskaren inte tänkt på (Sandberg och Faugert, ss.122f). Användandet av brukaroriente-

rad utvärdering kan också öka legitimiteten för en politisk intervention (Vedung, s. 124). Nackdelen

med den brukarorienterade modellen är det kan vara svårt att identifiera vem som egentligen ska

betraktas som brukaren inom vissa samhällsområden. Dessutom kan det vara svårt för en brukare att

bedöma kvaliteten av en viss åtgärd. Därtill kan det vara svårt för svaga grupper att formuleras och

ge uttryck för de brister som upplevs. De saknar också emellanåt kunskaper om vilken kvalitet som

de kan förvänta sig av vissa interventioner vilket alltså medför bedömningssvårigheter (Sandberg

och Faugert, s. 123). ! 16

� �

5. Metod och material

5.1 Val av metod

Syftet med studien är som nämnt att dels få kunskap om hur integrationsarbetet i Kalmar kommun

har upplevts av några av de ensamkommande barnen (brukarna), dels att utröna vilka av målen i

integrationsstrategin för Kalmar län uppfyllts. Därmed aktualiseras såväl kvalitativ som kvantitativ

metod. Först studerades integrationsstrategin för Kalmar län i syfte att få underlag till intervjuer.

Därefter så intervjuades fem ensamkommande flyktingbarn (brukarna) för att få underlag till en ut-

värdering. Det är viktigt att respondenterna ges utrymme att berätta om sina egna uppfattningar och

får möjlighet att informera om saker som forskaren kanske inte hade tänkt på, därför är det i detta

fall betydelsefullt att använda en kvalitativ forskningsansats. Bryman (2018) anger att skillnaden

mellan den kvantitativa och den kvalitativa metoden är att den kvantitativa forskningsmetoden fo-

kuserar på siffror, medan den kvalitativa fokuserar ord. Även presentationen av resultaten från de

olika metoderna skiljer sig åt då en kvantitativ undersökning behandlas matematiskt, medan resulta-

tet från den kvalitativa metoden presenteras i ord, som forskaren sedan tolkar. Den kvalitativa

forskningsintervjun lämpar sig också när man vill rikta fokus mot vad den intervjuade har för syn-

punkter och inställning till en specifik situation, som i detta fall hur de ensamkommande flykting-

barnen upplevde Kalmar kommuns integrationsarbete. Den kvalitativa intervjun med sina fåtal

semi-strukturerade frågor ger respondenterna möjlighet att utveckla sina tankar, men även möjlighet

för intervjuaren att ställa spontana följdfrågor (Bryman, 2018).

Vidare så bygger studien också på en kvantitativ måluppfyllelseanalys där offentlig statistik inhäm-

tats från Statistiska centralbyrån (SCB) samt Skolverket. Offentlig statistik har den fördelen att den

ofta innehåller data om en hel population snarare än ett stickprov. Att statistiken redan är insamlad

medför också att forskaren sparar både tid och pengar (Bryman, 2018). Genom att använda aktuell

statistik från Statistiska centralbyrån och Skolverket så kan jag jämföra indikatorerna över tid och

därigenom besvara forskningsfråga 2. Den data som inhämtats presenteras i tabeller så att fram-

ställningen blir pedagogisk. Tabellerna presenteras också tillsammans med tillhörande mål för att

underlätta läsningen.

! 17

� �5.2 Urval av respondenter

Kriterier för val av respondenter är att de ska ha varit ensamkommande barn som kommit till Kal-

mar år 2015. Vid val av respondenter användes bekvämlighetsprincipen. Bryman (2018) hävdar att

denna metod är vanlig vid kvalitativa intervjuer, då urvalet av respondenterna på så sätt garanterar

att dessa är insatta i intervjuämnet, vilket kan underlätta intervjun. Dessutom påpekar Bryman

(2018) att metoden är bra att använda, när tiden är knapp, för då är det viktigt att snabbt komma

igång med intervjuerna, eftersom de ligger till grund för det fortsatta arbetet. Nackdelen kan dock

vara att det kan vara svårt att intervjua personer man känner, då man kan ha en viss förförståelse för

individens förhållningssätt.

Urvalsmetoden var också målinriktad, vilket enligt Bryman (2018) är en vanlig metod vid kvalitati-

va intervjuer. Bryman (2018) hävdar vidare att metoden är strategisk, eftersom den innebär att det

finns ett samband mellan studiens frågeställningar och intervjupersonerna, vilka förväntas vara för-

trogna med det ämne som det skall forskas om. Nackdelen med målinriktade urvalsmetoder är att

resultatet av undersökningen då inte kan bli generaliserbar. För att uppnå uppsatsen syfte intervjua-

des fem ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 20-21 år, 2 flickor och 3 pojkar. Samtliga hade

sitt ursprung i Afghanistan, Syrien eller Somalia. Följande personer valdes ut:

Tabell 5. Översikt av intervjupersoner

5.3 Genomförande

Inledningsvis formulerades några semistrukturerade frågor. Därefter kontaktades respondenterna

per telefon. Jag frågade om de ville delta i min studie och de som ville delta lämnade mejluppgifter.

Därefter skickades intervjufrågor via mejl till varje respondent. Fördelen med detta upplägg är att

svaren tenderar att vara genomtänka och korrekturlästa eftersom respondenterna ges god tid att be-

Informant Ålder Ursprung Kön

Informant B 20 år Afghanistan M

Informant A 20 år Afghanistan M

Informant F 21 år Somalia K

Informant M 21 år Somalia M

Informant S 21 år Syrien K

! 18

� �svara frågorna. Dock finns även problem så som att svaren inte blir spontana i lika hög utsträckning

som vid sedvanlig intervju där man träffar respondenten (Bryman, s. 591).

Vidare så innehöll mejlet också information om studiens syfte, respondentens roll i undersökningen

och information om att deltagandet är frivilligt och att respondenten när som helst, utan att ange or-

sak kunde avbryta sin medverkan. I mejlet garanteras också respondentens absoluta anonymitet.

Svaren från respondenterna lästes sedan noggrant för att slutligen sättas i sitt sammanhang och ana-

lyseras utifrån studiens syfte och frågeställningar. Svaren analyserades därefter utifrån Kalmar

kommuns åtaganden så som de anges i Integrationsstrategin för Kalmar län- ett regionalt program

och utifrån studiens teoretiska ramar samt tidigare forskning på området. Den del av uppsatsen som

hänför sig till forskningsfråga 2 genomfördes genom inhämtande av offentlig data från Statistiska

centralbyrån samt Skolverket. Att data skall inhämtas från SCB och Skolverket framförs i den integ-

rationsstrategi som varit föremål för denna studie. Mål och utfall jämfördes varpå en slutsats drogs

om forskningsfråga 2.

5.4 Etiskt ställningstagande

Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentia-

litetskravet och nyttjandekravet är viktiga att ha i åtanke då man forskar bland människor (Veten-

skapsrådet, 2011, s. 6). Informationskravet innebär att respondenterna ska få information om vilken

funktion de har i studien samt att deltagandet är frivilligt och att man kan avbryta deltagandet när

som helst utan att behöva ange orsak till detta. Samtyckekravet innebär att informanten själv be-

stämmer över sitt deltagande. Konfidentialitetskravet betyder att de uppgifter som lämnas är sekre-

tesskyddade och att deltagarna förblir anonyma. Nyttjandekravet innebär att den informationen som

ges bara får användas i aktuell studie.

5.5 Validitet och reliabilitet

”Validitet handlar om huruvida man observerar, identifierar eller mäter det man säger sig

mäta” (Bryman, s. 465). Reliabiliteten visar om resultaten i en undersökning är tillförlitlig, och det-

ta mäts genom att ställa sig frågan att om undersökningen genomfördes på nytt, skulle man då få

exakt samma resultat? (Bryman, s. 72). I den delen som avser forskningsfråga 2, det vill säga den

del som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån och Skolverket, så är reliabiliteten god.

! 19

� �Samma statistik kan alltid fås ut från såväl SCB som Skolverket och det höjer reliabiliteten eftersom

studien kan återupprepas. Dock så är det viktigt att man ser till att använda korrekt statistik.

5.6 Avgränsning

Studien begränsas tidsmässigt från och med år 2015 avseende forskningsfråga 1, eftersom det var

då som invandringen till Sverige var störst. Den behandlar endast ensamkommande flyktingbarn

och alltså inte varken barn som kom tillsammans med någon familjemedlem eller invandrare i all-

mänhet. Geografiskt är studien begränsad till Kalmar kommun avseende forskningsfråga 1 och

Kalmar län avseende forskningsfråga 2. Avseende forskningsfråga 2 så undersöks inte eventuellt

effektsamband då detta hade krävt mer tid till förfogande. Eventuella effektsamband ses också som

svåra att utröna.

! 20

� �

6. Resultat

6.1 Resultatet av brukarundersökningen

För att besvara frågeställningarna så presenteras intervjurespondenterna svar på intervjufrågorna

nedan. Resultatet analyseras och diskuteras sedan i nästa avsnitt med den brukarorienterade utvär-

deringsmodellen som teoretisk grund. Vidare så jämförs också respondenternas svar med tidigare

forskning. Respondenternas svar redogörs i en ordning som gör det möjligt att analysera resultatet

med de mål som framgår i Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program.

Den första punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program är att motverka

diskriminering av utrikesfödda och åstadkomma en attitydförändring där man ser på de nyanlända

som en tillgång för samhället. Ingen av de intervjuade informanterna har känt sig diskriminerade i

Kalmar kommun.

Andra punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program är att satsa på och

utveckla svenskundervisningen i både grundskola och på SFI. Informant B fick gå på svensk skola i

en grupp där det fanns personer i informantens ålder.

Informant A har ej gått på SFI utan nämner alfabetet utan att vidare utveckla vad detta innebär. In-

formant F tror inte den har gått SFI eftersom personerna var ungefär i informantens ålder. Informant

M och S har inte gått SFI utan anger endast att de fick lära sig svenska alfabetet. Det är alltså oklart

vad som menas med att lära sig alfabetet och om det skedde i svenskundervisningen. Informant B

går på gymnasiet. Informant A går på EM-program. Informant F har grundskoleutbildning och för-

väntas att ha gymnasieutbildning om ett år. Informant M har grundskoleutbildning och några kurser

från gymnasienivå. Informant S har grundskoleutbildning och gymnasieutbildning.

Tredje punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program är att utveckla ar-

betsmarknaden genom fler praktikplatser och yrkesförberedande utbildningar samt att få fram rikti-

ga jobb för nyanlända. Det är tydligt att de flesta informanterna kommit ut på arbetsmarknaden och

fått jobb. Informant F och M jobbar på äldreboende, och informant S jobbar på Scania. Informant B

blev däremot av med sitt jobb och går gymnasiet och informant A pluggar på EM-program.

! 21

� �

Fjärde punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program är att anordna fri-

tidsaktiviteter för utrikes födda barn. Informant F nämner en fritidsaktivitet som är att gå till kyrkan.

Informant A gillar nattklubbarna och att vara nära havet. Informant S nämner att den spelat fotboll

och piano. De flesta informanterna har alltså fritidsaktiviteter.

Femte punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program är att förbättra häl-

sovården för nyanlända. Informanterna har alla varit i kontakt med hälsovården på olika sätt. Det

säger sig alla vara nöjda med vårdkontakterna och möjligheterna till tandvård.

Sjätte punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program är att ge information

om möjligheterna med Linnéuniversitetet till nyanlända. Samtliga informanter anger att de har fått

information om möjligheten till universitetsstudier.

6.2.Resultat för måluppfyllelse

I det följande presenteras resultatet av en enkel statistisk uppföljning. Data har hämtats från Statis-

tiska centralbyrån (SCB) och Skolverket, så som anges i Integrationsstrategin för Kalmar län- ett

regionalt program. Dessa data jämförs sedan med målen och indikatorerna, så som de uttrycks i in-

tegrationsstrategin för Kalmar län. Därefter försöker jag besvara forskningsfrågorna 2A och 2B.

Värt att notera är att siffror från 2019 har använts. I vissa fall finns inga siffror inrapporterade för

2019 och då har 2018 års siffror använts istället vilket får anses vara befogat med hänsyn till studi-

ens syfte.

Huvudmål - Att öka andel utlandsfödda i Kalmar län. Tabell 6. Andel utlandsfödda i Kalmar län.

Källa: SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolk-ningsstatistik/

Utfall per den 2019-12-31

14.5 %

! 22

� �

Delmål 1- Öka andelen personer i länet godkända i svenska för invandrare (sfi). Tabell 7. Andel personer i Kalmar län som är godkända i sfi.

Källa: SCB. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003H/IntGr8Lan-

KON3/table/tableViewLayout1/

Delmål 2 - Att öka andel personer i länet som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs B,

C och D i svenska för invandrare. Tabell 8. Andel personer i Kalmar län som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs B, C och D i svenska för

invandrare.

Källa: Skolverket. Http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?

sf=si&hg=30000&vg=Studieresultat&sy=0&varid=114&varid=115&varid=116&varid=117&varid=118&varid=119&v

arid=120&varid=121&varid=122&year=2019&area=30007&area=-99&render=true&mode=1#tab-1

Delmål 3- Att öka andel i åk 9 i länet med minst betyget godkänt i svenska som andraspråk. Tabell 9. Andel i åk 9 i Kalmar län som erhållit betyget godkänt eller högre i svenska som andraspråk.

Källa: Skolverket. https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_betyg_amne&p_flik=G&p_ar=2019&p_lankod=08&p_kommunkod=&p_skol-kod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=G

Utfall per den 2018

Män Kvinnor

36.9 % 52.9 %

Utfall per den 2019-12-31

Kurs B 91.3 %

Kurs C 85.3 %

Kurs D 86.3 %

Utfall läsår 2018/2019

57.5 %

! 23

� �

7. Analys och diskussion7.1 Resultatdiskussion

7.1.1 Den brukarorienterade utvärderingen

I det följande så kommer resultatet att diskuteras i den ordning som punkterna tas upp under resul-

tatavsnittet. Respondenterna svar analyseras och jämförs som nämnt med tidigare forskning. Som

teoretisk grund används alltså en brukarorienterad utvärderingsmodell då denna modell har sin ut-

gångspunkt i brukarnas egna subjektiva omdömen och åsikter av offentliga insatser och interventio-

ner. Jag försöker också dra en slutsats kring huruvida Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regi-

onalt program uppfylls eller ej. Därigenom besvaras också den första frågeställningen på ett bra

sätt.

Utifrån det resultat av intervjuerna som presenterats ovan så har Kalmar kommun lyckats med de

mål som kommunen har åtagit sig kring hanteringen av ensamkommande flyktingbarn. Den första

punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program uppfylls väl enligt respon-

denternas svar på intervjufrågorna. Ingen av de intervjuade respondenterna nämner att de har upp-

levt någon form av diskriminering under sin vistelse i Kalmar kommun. Deras erfarenheter går allt-

så i viss mån emot tidigare forskning på den punkten. Detta får anses vara mycket positivt särskilt

eftersom förekomst av diskriminering enligt tidigare forskning bidrar till internaliserade besvär hos

den drabbade (SBU, s. 24). Frånvaro av upplev diskriminering hos respondenterna är också särskilt

gynnsamt eftersom förekomst av diskriminering enligt tidigare forskning medfört negativa följder

på de ensamkommande barnens utbildning och senare också yrkesval (SBU, s. 54). Den första

punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program uppfylls alltså väl enligt

respondenterna subjektiva omdöme om förhållandena gällande diskriminering. Den brukaroriente-

rade utvärderingsmodellen fokuserar enligt Vedung (2009) på brukarnas självupplevda omdömen

och åsikter kring omständigheterna. Eftersom respondenterna, det vill säga brukarna i det här fallet,

ger ett gott omdöme i det här avseendet så anser jag att det rimligt att dra slutsatsen att insatserna är

lyckade på den första punkten.

! 24

� �

Vidare så har respondenterna fått svenskundervisning på ett eller annat sätt under sin tid i Kalmar

kommun vilket därmed också uppfyller punkt två i Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regio-

nalt program. Detta är alltså mycket positivt särskilt med tanke på att skolan enligt tidigare forsk-

ning spelar en central roll i fråga om integration och rehabilitering samt möjliggör att psykisk ohäl-

sa förhindras på olika sätt (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2018). Det är

också positivt med tanke på att deltagandet i undervisning kan medföra att sociala kontakter etable-

ras och utvecklas, enligt tidigare forskning (ibid.). Däremot bekräftar respondenterna inte tidigare

forskning när det handlar om segregation i skolan. Istället uttrycks att det funkar bra avseende den

biten och några svårigheter verkar inte finnas i det avseendet. Detta är särskilt gynnsamt eftersom

tidigare forskning har visat att färre vänner med svenskt ursprung har varit en riskfaktor för interna-

lisering av besvär och därmed negativ påverkan på den psykiska hälsan (SBU, s. 24). Eftersom re-

spondenterna, det vill säga brukarna i det här fallet, ger ett gott omdöme i det här avseendet så anser

jag att det är rimligt att dra slutsatsen att insatserna är lyckade också på den här punkten enligt den

brukarorienterade modellen som ju enligt Vedung (2009) fäster vikt vid brukarnas egna subjektiva

omdöme.

Fortsättningsvis så uppfylls även den tredje punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett re-

gionalt program väl enligt respondenternas bedömning. Respondenterna anger att de kommit ut på

arbetsmarknaden på olika sätt. En del jobbar inom äldreomsorgen och inom industrin medan en an-

nan del fortfarande studerar. Eftersom respondenterna, det vill säga brukarna, ger ett gott omdöme i

det här avseendet så är det rimligt att dra slutsatsen att insatserna är lyckade också på den här punk-

ten enligt den brukarorienterade modellen. Detta är i linje med tidigare forskning som visat att en-

samkommande barn klarat sig väl när det kommer till att hitta sysselsättning, trots sin sårbarhet,

jämfört med de som kommit med sina familjer (SBU, s. 25).

Den fjärde punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt program uppfylls även

den på ett bra sätt enligt respondenternas svar på intervjufrågorna. Respondenterna deltar på olika

sätt i olika fritidsaktiviteter och har en sysselsättning att underhålla sig med på fritiden. En del av de

ensamkommande barnen anger att de spelar piano och en annan del tycker om att vara vid havet.

! 25

� �Ytterligare en del anger att de gillar att spela fotboll. Detta får anses vara positivt eftersom tidigare

forskning visar att fritidsaktiviteter är bra när det kommer till att distrahera barnen från traumatiska

tankar och dessutom möjliggör att de får ett större socialt nätverk och får en chans att utveckla rela-

tioner (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2018). Dessutom anses fritidsaktivi-

teter ha en meningsgivande roll (SBU, s. 8). Eftersom respondenterna, det vill säga brukarna i det

här fallet, ger ett gott omdöme också i det här avseendet så är det rimligt att dra slutsatsen att insat-

serna är lyckade även på den här punkten, enligt den brukarorienterade utvärderingsmodellen (Ve-

dung, 2009).

När det gäller den femte punkten i ordningen av Integrationsstrategi för Kalmar län - ett regionalt

program uppfylls även den väl enligt respondenterna. Respondenterna har fått möjlighet till hälso-

vård och information om hälsovård på ett bra sätt. Detta går alltså lyckligtvis emot tidigare forsk-

ning, där det framkommit att ensamkommande flyktingbarn misstrott sjukvården ibland annat Stor-

britannien (SBU, s. 83). Den avslutande och sjätte punkten av Integrationsstrategi för Kalmar län -

ett regionalt program uppfylls också väl enligt respondenterna. De hälsomässiga aspekterna har

varit i stort fokus i tidigare forskning som lyfter fram att ensamkommande flyktingbarn ofta lider av

olika hälsobekymmer så som ångest och depression (Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering, 2018). Därför tycker jag att det är väldigt positivt att respondenterna är nöjda med de

hälsorelaterade insatserna från Kalmar kommun. Respondenterna har vidare fått information om

möjligheter för vidare studier på universitetet. Eftersom respondenterna, det vill säga brukarna, ger

ett positivt omdöme i på den här delen är det rimligt att dra slutsatsen att interventionen är lyckad

också på den här punkten enligt den brukarorienterade modellen.

Sammantaget tycker jag att respondenternas svar tyder på att Integrationsstrategi för Kalmar län -

ett regionalt program uppfylls i det stora hela. Detta kan ses som ett positivt tecken för integratio-

nen av dessa barn då de av intervjusvaren att döma upplevt integrationsmöjligheterna som goda och

känt sig välkomna i kommunen under sin vistelse. Just detta kan i många fall vara positivt. Om man

nu övergett allt för att försöka få ett bättre liv i ett annat land så kan det vara väldigt bekräftande att

känna att någon bryr sig i det nya landet. Det kan potentiellt få en människa att inte ge upp och hitta

nytt mod. Vad man dock potentiellt kan kritisera inom kommunens arbete är just implementeringen

av SFI. Då vissa av de intervjuade ensamkommande barnen inte var säkra på om dem gått SFI eller

! 26

� �inte så kan man med fog rikta viss kritik till den delen av integrationsarbetet särskilt eftersom de

nyanlända behöver behärska språket för att utvecklas och finna sin plats i kommunen. Dessutom

kan möjligheten med SFI-undervisning ge de ensamkommande barnen en chans

att etablera nya sociala relationer och därigenom få ett större socialt nätverk, vilket tidigare forsk-

ning understryker vikten av på olika sätt. En vidareutveckling och implementering av SFI för nyan-

lända kan därför ge bättre stöd och ge de nyanlända bättre fotfäste i samhället.

I sammanhanget skulle jag också vilja lyfta fram att det som nämnts under teoriavsnittet finns svag-

heter med att utgå från det brukarorienterade perspektivet när det kommer till utvärdering av olika

insatser så som denna. Svagheterna handlar som nämnt exempelvis om att man bör ta hänsyn till att

brukaren ibland inte är medveten om vilka rättigheter den skall förvänta sig och att det kan vara

svårt för brukaren att bedöma kvaliteten av en verksamhet (Sandberg och Faugert, s. 123). Brukaren

kanske har sitt hemland som referenssystem och då är risken stor att allt som överträffar det egna

referenssystemet uppfattas som positivt. Därför kan det vara bra att komplettera med andra utvärde-

ringsmodeller. En sådan komplettering görs i kommande avsnitt. Forskningsfrågorna 1A och 1B

anses härmed besvarade. Den kompletterande utvärderingsmodell som använts är alltså måluppfyl-

lelsemodellen. Integrationsstrategin för Kalmar län- ett regionalt program skall alltså utvärderas

med denna utvärderings modell som teoretisk utgångspunkt nedan.

7.1.2 Måluppfyllelsemodellen

I det följande så kommer resultatet att diskuteras i den ordning som punkterna tas upp under resul-

tatavsnittet. Men punkter menas alltså huvudmålet i integrationsstrategin och de delmål som angi-

vits tidigare i uppsatsen. Utfall och mål jämförs och analyseras. Som teoretisk grund används alltså

måluppfyllelsemodellen som utvärderingsmodell då denna modell har sin utgångspunkt i objektiva

utfall av offentliga insatser och interventioner. En slutsats dras också huruvida Integrationsstrategi

för Kalmar län - ett regionalt program uppfylls också enligt denna modell samt huruvida man kan

dra slutsatsen att effektsamband föreligger eller ej. Därigenom besvaras också frågeställning 2A och

2B.

! 27

� �En av nackdelarna med måluppfyllelsemodellen är enligt litteraturen att målen ibland kan vara vagt

formulerade (Vedung, s. 97). Och då kan det bli svårt att jämföra utfall och mål. Efter en granskning

av målen som fanns formulerade i Integrationsstrategin för Kalmar län-ett regionalt program så

fanns visserligen vagt formulerade mål men det var inga problem hitta konkreta indikatorer och mål

för hur dessa skall uppnås. Det är dessa konkreta och kvantitativt formulerade indikatorer och mål

som utgör basen för måluppfyllelseanalysen i den här avsnittet.

Under teoriavsnittet presenterades också måluppfyllelsemodellen och där framgick att utvärdering

enligt denna utvärderingsmodell i huvudsak skall besvara två frågor. Dessa frågor är:

1. I hur hög grad överensstämmer mål och utfall?

2. Har interventionerna överhuvudtaget gett upphov till ökad överensstämmelse mellan mål

och utfall?

Den första frågan kallas också för den beskrivande delen av måluppfyllelsemodellen och det är

denna del som analysen bygger på i denna uppsats. Den andra delen av måluppfyllelsemodellen,

den förklarande delen, består i att göra en så kallad orsak/verkan-analys som utgörs av en effektana-

lys där man försöker utröna hur stor del av överensstämmelsen som beror på de offentliga interven-

tionerna. Här skall man alltså försöka utreda om det är själva interventionen, i vårt fall integrations-

strategin för Kalmar län, som har gett upphov till att huvudmålet och delmål 2 har uppfyllts. Det

skulle ju exempelvis kunna vara ett rent sammanträffande att målen uppfyllts. Kanske var det en-

dast flyktingströmmen 2015 som var orsaken och inte den aktuella offentliga interventionen som

bidrog till att andelen invånare med utländsk bakgrund ökade i länet. Det handlar alltså i den här

delen av modellen om att man undersöker om det finns ett samband mellan utfall och intervention

enligt måluppfyllelsemodellen. Under teoriavsnittet framfördes dock att effektsamband är en svå-

righet som kännetecknar alla utvärderingsformer, inte minst måluppfyllelsemodellen. Där framför-

des också ett antal vanligt förekommande tillvägagångssätt för att fastslå effektsamband. Mot bak-

grund av den tid som jag har till mitt förfogande för denna uppsats och med hänsyn till de synpunk-

ter på betydelsen av en sådan utredning samt svårigheterna med att genomföra en effektsambandsa-

nalys som framförts i teorin så utelämnas den förklarande delen av måluppfyllelseanalysen. Endast

den beskrivande delen som nämnts ovan tas upp här och fokus ligger på utredning av om mål upp-! 28

� �nåtts. Jag börjar med de mål som uppnåtts i kommande stycke. Därefter går jag vidare till mål som

med fog inte kan anses vara uppnådda.

Av resultatet framgår alltså att huvudmålet för integrationsstrategin (Integrationsstrategi för Kal-

mar län - ett regionalt program) samt delmål 2 i samma dokument uppfyllts. En sammanställning

av huvudmålets utgångsläge och utfall presenteras i tabell 10 nedan.

Tabell 10. Andel utlandsfödda i Kalmar län.

Källa: SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolk-ningsstatistik/

I tabell 10 ser man alltså hur andelen utlandsfödda förändrats mellan år 2011 och år 2019. Andelen

utlandsfödda i Kalmar län har ökat från 9.2 % till 14.5 % mellan år 2011 och år 2019. Därmed har

målet uppfyllts.

Vidare så har andelen personer i Kalmar län som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs

B, C och D i ämnet svenska för invandrare (sfi) också ökat vilket alltså var ett av delmålen med In-

tegrationsstrategin för Kalmar län- ett regionalt program. Detta framgår av sammanställningen i

tabell 11 nedan. Ökningen skedde alltså i samtliga kurser (B, C och D) och andelen godkända i re-

spektive kurs var 91,3 %, 85,3 % samt 86,3 % per den 2019-12-31. Delmål 2 kan alltså därmed an-

ses vara uppfyllt enligt måluppfyllelsemodellen.

Tabell 11. Andel personer i Kalmar län som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs B, C och D i svenska för invandrare.

Källa: Skolverket. http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=si&hg=30000&vg=Studieresultat&sy=0&varid=114&varid=115&varid=116&varid=117&varid=118&varid=119&varid=120&varid=121&varid=122&year=2019&area=30007&area=-99&render=true&mode=1#tab-1

Andel vid mätstart (2011) Utfall per den 2019-12-31

9,2 % 14.5 %

Andel vid mätstart (läsår 2010) Utfall per den 2019-12-31

Kurs B 65 % Kurs B 91.3 %

Kurs C 64 % Kurs C 85.3 %

Kurs D 73 % Kurs D 86.3 %

! 29

� �Däremot så har delmål 1 misslyckats. Målet var att öka andelen i som erhållit betyget godkänt i

svenska för invandrare (sfi) i Kalmar län. Under år 2018 visar statistik från Statistiska centralbyrån

(SCB) att det målet inte uppnåtts. Detta framgår av sammanställningen i tabell 12 nedan. Istället så

har andelen som fått betyget godkänt i ämnet svenska för invandrare (sfi) minskat något och ande-

len var nere i 36,9 % för män och 52,9 % för kvinnor under år 2018. Därmed är det också rimligt att

dra slutsatsen att delmål 1 i integrationsstrategin har misslyckats.

Tabell 12. Andel personer i Kalmar län som är godkända i sfi.

Källa: SCB. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003H/IntGr8Lan-KON3/table/tableViewLayout1/

Delmål 3 har inte heller uppnåtts. Detta delmål i Integrationsstrategin för Kalmar län- ett regionalt

program bestod i att öka andelen i åk 9 i Kalmar län som erhållit betyget godkänt eller högre i äm-

net svenska som andraspråk. Under läsår 2018/2019 visar statistik från Skolverket att det målet inte

uppnåtts. Tabell 13 nedan innehåller en sammanställning över utgångsläget (läsår 2010/2011) och

utfall för det aktuella delmålet i integrationsstrategin. Istället för att öka i andel så har andelen som

fått betyget godkänt eller högre i ämnet svenska som andraspråk i Kalmar län minskat något och var

då nere i 57,5 % under den senaste mätpunkten (läsåret 2018/2019). Av detta följer också att delmål

3 inte kan anses vara uppfyllt.

Tabell 13. Andel i åk 9 i Kalmar län som erhållit betyget godkänt eller högre i svenska som andraspråk.

Källa: Skolverket. https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_betyg_amne&p_flik=G&p_ar=2019&p_lankod=08&p_kommunkod=&p_skol-kod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=G

Sammantaget framgår alltså av måluppfyllelsemodellen att Integrationsstrategi för Kalmar län - ett

regionalt program uppfyllts i vissa delar. Huvudmålet och delmål 2 i integrationsstrategin kan anses

vara uppfyllda enligt måluppfyllelsemodellen. Däremot så har inte delmål 1 respektive delmål 3

uppfyllts. Följaktligen så har forskningsfråga 2 också besvarats. Det är dock viktigt att komma ihåg

Andel vid mätstart, (2010) Utfall för 2018

Män Kvinnor Män Kvinnor

48.4 % 54.3 % 36.9 % 52.9 %

Andel vid mätstart (läsår 2010/2011) Utfall läsår 2018/2019

60.7 % 57.5 %

! 30

� �att exempelvis ökningen i andelen utlandsfödda i Kalmar län inte behöver bero på integrationsstra-

tegin för Kalmar län i sig. Detsamma gäller ökningen i andelen som uppnått målen för godkänt i de

nationella slutproven i kurs B, C och D i ämnet svenska för invandrare (sfi). Ökningarna skulle

istället kunna bero på andra externa faktorer, helt eller delvis. Precis som det framgår i teoriavsnittet

så är effektsamband väldigt svåra att påvisa. Ökningen skulle kunna bero på någon annan åtgärd

eller helt enkelt på slumpen. Dessutom så kan man tänka sig att siffrorna för de icke uppfyllda del-

målen kanske hade sett ännu lägre ut i frånvaro av integrationsstrategi. Det innebär således att in-

tegrationsstrategin inte kan förkastas bara för att siffrorna fallit i dessa avseenden. Exakt hur det

hade sett ut utan integrationsstrategin går med andra ord inte att veta. Därtill så kan man också tän-

ka sig att det finns andra aspekter av insatserna som måluppfyllelseanalysen inte har tagit hänsyn

till. Att huvudmålet med ökad andel utlandsfödda i Kalmar län uppfyllts har kanske kostat väldigt

mycket pengar eller så har det kanske givit upphov till andra bieffekter som i sig är negativa. Detta

tar måluppfyllelseanalysen alltså inte heller hänsyn till. Därför får man, anser jag, också akta sig för

att hävda att ett mål har lyckats enbart för att siffrorna visar det vid en första anblick.

Effektsambandet är som nämnt utanför denna studies avgränsning då tidsaspekter och dess kom-

plexitet inte gör det möjligt att genomföra en studie av eventuella effektsamband i denna studie.

Frånvaro av sådan skall dock inte ses som att måluppfyllelseutvärderingen är helt värdelös. Istället

får man se den som ett komplement till den brukarorienterade modellen eller till andra eventuella

utvärderingsmodeller. Dessa kan tillsammans ge en bättre och mer balanserad bild av ett utfall än

vad var och en av dessa kan göra för sig.

Jag har alltså i viss mån fått olika svar på frågan om och hur väl den integrationsstrategi som varit

föremål för utvärdering i denna uppsats har uppfyllts. Den brukarorienterade analysen genererade

ett positivt resultat. Det vill säga att man lyckats väl med integrationssatsningarna. Måluppfyllelse-

modellen gav lite olika resultat för olika delmål. Huvudmålet hade dock uppnåtts. Delmål 2 likaså.

Delmål 1 och Delmål 3 hade dock inte uppfyllts enligt måluppfyllelsemodellen. Av detta är det ock-

så rimligt att dra slutsatsen att utvärderingsprocesser kan vara svåra. Olika modeller kan ge helt el-

ler delvis olika resultat. Detta är visserligen inget konstigt eftersom kriterierna skiljer sig i olika

! 31

� �modeller. En lärdom av detta skulle kunna vara att det är bra att kombinera olika utvärderingsmo-

deller för att balansera olika resultat och därigenom få en bättre fingervisning om utvärderingens

resultat.

7.2 Metoddiskussion

Metodval har passat studiens syfte och frågeställningar väl. Användandet av både kvantitativt och

kvalitativt perspektiv har resulterat i att reliabiliteten stärkts. Fördelen med den kvalitativa metoden

var att den möjliggjorde att frågorna besvaras på ett djupgående sätt eftersom de intervjuade perso-

nerna erbjöds möjlighet att svara med sina egna ord. Kompletteringen med den kvantitativ metoden

bidrog till en objektivare studie som kan upprepas i högre utsträckning jämfört med om jag bara

använt kvalitativ metod. Vidare hade jag även kunnat intervjua kommunala nyckelpersoner ef-

tersom de är insatta i ämnet och då hade jag kunnat få en bredare uppfattning om ämnet. Det var

dock svårt att få kontakt med kommunala nyckelpersoner under rådande omständigheter.

! 32

� �

8. Slutsats

Syftet med studien var att ur ett brukarperspektiv och i viss mån ett måluppfyllelseperspektiv un-

dersöka hur väl Integrationsstrategin för Kalmar län- ett regionalt program uppfyllts. Jag har

kommit fram till att respondenterna till största del är nöjda med kommunens omsorg och hjälp med

integrationen i Kalmar kommun. Ingen av intervjupersonerna har känt sig diskriminerad under sin

tid i kommunen. De tyckte även de gick bra med språkundervisning, fritidsaktiviteter, skolunder-

visning och att komma ut på arbetsmarknaden. Respondenterna var som nämnts ovan osäkra om de

gått SFI vilket tyder på att kommunen kan bli tydligare på den punkten. Däremot anger responden-

terna att de fått någon form av möjlighet att lära sig språket. Alla mål som presenterats i det regio-

nala programmet kan därmed ses som uppnådda utifrån det brukarorienterade perspektivet.

Vidare så gjordes en analys av samma strategi (Integrationsstrategin för Kalmar län- ett regionalt

program) utifrån ett måluppfyllelseperspektiv varpå vissa skillnader uppkom. Enligt måluppfyllel-

seperspektivet så hade endast huvudmålet och ett delmål uppfyllts. I andra avseenden hade integra-

tionsarbetet misslyckat. Integrationsstrategin misslyckades exempelvis med att öka andelen i åk 9 i

Kalmar län som uppnått minst ett godkänt resultat i ämnet svenska som andra språk. Statistik från

SCB visade att andelen hade minskat något. Samma misslyckande uppvisades avseende ökningen

av andelen i länet som uppnått minst ett godkänt resultat i svenska för invandrare (sfi). Ett resone-

mang har också förts kring svårigheten att utröna huruvida det är integrationsstrategin som givit

upphov till att målen uppfyllts (det så kallade effektsambandet) eller någon annan faktor.

De båda modellerna har alltså givit delvis olika svar. I det store hela anser jag dock att det utfifrån

vad som lagts fram ovan finns fog att hävda att integrationsarbetet har lyckats och att Integrations-

strategin för Kalmar län- ett regionalt program har implementerats väl i regionen.

! 33

� �

9. Vilken nytta har studien? Min förhoppning är att studiens resultat ska ge värdefull information till Kalmar kommun respekti-

ve Kalmar län om hur dess integrationsstrategin fallit ut. I studien görs en utvärdering utifrån två

olika utvärderingsmodeller. Eftersom en av målgrupperna enligt integrationsstrategin är just ensam-

kommande barn så kan det vara av intresse att ta del av hur just dem upplevt integrationsarbetet un-

der sin vistelse i Kalmar kommun. Förhoppningsvis kan den också ge en fingervisning om vad som

fungerar bra och vad som kan bli ännu bättre.

! 34

� �

Referenser Tryckta källor

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3.). Stockholm : Liber

AB.

Sandberg, B., & Faugert, S. (2020). Perspektiv på utvärdering (3., [rev.] uppl.). Lund : Studentlitte-

ratur AB.

Vedung, E. (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapliga artiklar

Celikaksoy, A., & Wadensjö, E. (2016). Hur har de ensamkommande barnet det i Sverige?. Social-

medicinskt tidsskrift, 93(1), 28-36.

Rapporter

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2018). Stöd till ensamkommande barn och

unga. Effekter, erfarenheter och upplevelser. Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälle-

liga aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). https://

www.sbu.se/contentassets/ea85f841b45f47f9b5f62484e8d981be/stod_till_ensamkommande_bar-

n_och_unga_effekter_erfarenheter_och_upplevelser.pdf

Elektroniska källor

Alfsson, T. (2015, 9 december). Ljungsvillan boende för ensamkommande [Blogginlägg]. Hämtad

2020-05-09 från: http://thoralf.bloggplatsen.se/2015/12/09/

Ekonomistyrningsverket (ESV). (2006). Måluppfyllelseanalys. Stockholm: Ekonomistyrningsver-

ket. Hämtad 2020-05-27 från https://www.esv.se/publicerat/publikationer/2006/Maluppfyllelseana-

lys/

! 35

� �Länsstyrelsen i Kalmar län. (2013). Integrationsstrategi för Kalmar län- ett regionalt program, Kal-

mar: Länsstyrelen i Kalmar län. Hämtad 2020-05-15 från www.lansstyrelsen.se.

Migrationsverket. (2020). Inkomna ansökningar om asyl, 2015. Hämtad 2020-04-29 från https://

www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1485556214938/

Inkomna%20ansökningar%20om%20asyl%202015%20-%20Applications%20for%20asylum%20-

received%202015.pdf

Unicef. (2019). Barn på flykt i Sverige. Hämtad 2020-04-27 från https://unicef.se/fakta/barn-pa-

flykt-i-sverige

Författningar SFS (2001:453). Socialtjänstlagen.

SFS (1990:52). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

SFS (1994:137). Lag om mottagning av asylsökande.

SFS (2005:429). Lag om god man för ensamkommande barn.

! 36

� �

Bilagor

Bilaga 1. UNICEF:s förtydligande av BarnkonventionenAlla barn är lika mycket värda och har samma rättighe-ter. Ingen får diskrimineras.

Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats.

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till bar-nets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Barn på flykt har rätt till skydd, och hjälp att spåra och hitta sina föräldrar eller andra familjemed-lemmar.

Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning (Unicef).

Bilaga 2. Intervjufrågor till de ensamkommande barnen

1. Hur gammal var du när du kom till Sverige?

2. Var i Sverige kom Du? Hur tog du dig till Sverige? Kom du ensam eller var

ni en grupp?

3. Berätta om din första vecka i Sverige?

4. Kalmar:

Hur och varför kom du just till Kalmar? Vilken årstid var det när du kom?

Vilka var de första personerna du träffade i Kalmar?

! 37

� �Var sov du de första nätterna i Kalmar? Hur bor du nu? Hur klarade du dig den

första tiden rent ekonomiskt? Kläder?

Har du gått SFI? Vilka var de fösta svenska ord du lärde dig?

Har du någon annan svensk utbildning?

Har du jobbat i Kalmar?

Har du en handläggare? En god man? Vad har de hjälpt dig med?

Berätta om din första månad i Kalmar? Vad var svårast att acceptera? Vad var

det bästa med att komma till Kalmar?

Har du någon gång känt dig diskriminerad i Kalmar? I så fall hur och varför?

Hur länge har du bott i Kalmar?

Har du några svenska kompisar? Finns det någon annan svensk som du talar

regelbundet med?

Vad har du för framtidsdrömmar?

Vad gör du nu?

Har du fått information om hälsovården i Kalmar?

Har du fått någon information om möjligheter för studier på universitet?

! 38