introduktionsdagar barnhÄlsovÅrd februari 2020 · 2020. 3. 26. · obs –ska inte ersätta det...
TRANSCRIPT
-
INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRDFEBRUARI 2020
Jennie Hedman - Anna Lundmark - Stina Alrøe
-
KOMPETENSCENTRUM FÖR BARN- OCH MÖDRAHÄLSOVÅRD
FÖRÄLDRA-OCH BARNHÄLSAN
-
HÄR FINNS VI
BUPB
arn
oc
h u
ng
a v
ux
na
VC
Prim
ärv
ård
BUH
- Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård FBH – BHV och MHV- BHV-öl och MHV-öl- Samordnande barnmorska och BHV-sjuksköterska- MBHV Utvecklingspsykolog
- PS-gruppen Psykologer Socionomer – patientarbete
Köpmangatan 24
FBH
-
P S gruppSocionomerPsykologer
Strömsund
Berg/Härjedalen
Bräcke/Ragunda
Åre/Krokom
Östersund
Kompetenscentrum för Mödra- och Barnhälsovård
Föräldra- och barnhälsan
MBHV-teamMHV BHV
MHV-öl BHV-öLSamba Samordn. BHV-ssk
UtvecklingspsykologAdministratör
-
Föräldra- och Barnhälsan
Är regionens samlade enhet med medicinsk, psykologisk, social och omvårdnadskompetens gällande mödra- och barnhälsovårdsfrågor.
Målgruppen är personal inom mödra- och barnhälsovård samt blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras familjer.
-
Remiss till t.ex. FBH/PS,
vårdnadshavarna samtycker
• Kallelse till båda vårdnadshavarna (om inte annat framkommer)
• OBS! FAMILJEHEMSPLACERADE BARN
Kallelse till folkbokföringsadress (familjehem). Familjehemmets ansvar att informera vårdnadshavarna om vårdinsatser.
-
MHV – stöd i graviditet
• Förlossningsrädsla
• Kriser
• Nedstämdhet/depression
• Tidigare trauman kopplat till graviditet/förlossning
• Livssituation
• Relationer/prenatal anknytning
-
BHV - stöd i föräldraskap
• Nedstämdhet/depression, EPDS
• Föräldrablivande och familjebildning
• Omställningssvårigheter
• Kommunikation i föräldraskapet utifrån barnets behov
• För tidigt födda barn
-
PS rådgivningstelefon
• Ökad tillgänglighet för samarbetspartners
• Vägledning för blivande föräldrar och föräldrar
• 070-214 86 17
• Telefonnumret förmedlas via BVC-ssk och barnmorskor
• Telefontid 8.15-9.00, tis och fre
• Samtalen journalförs
OBS – ska inte ersätta det utökade stödet från MHV/BHV!
-
Psykolog- och socionomgruppenPsykologer
Inger Angeria Matilda Fransson
Krokom & Strömsund , 063-15 39 55 Åre, 063-153607
Linda Petersson Tove Larsson
Bräcke/Ragunda, 063-15 37 79 Östersund 063 – 15 41 57
Ann-Charlotte Larm Johanna Ekdal
063-15 37 36 Berg/Härjedalen, 063-15 53 79
Stina Alrøe Emma Westerberg
Föräldraledig VT-20, därefter 063-15 39 56 PTP-psykolog
Sociomer
• Johanna Öhrnell
063-15 39 82
• Lili-Beth Löf Mattson
063-15 32 57
-
1700 Kloka kvinnor, stränga kyrko-lagar och hård tradition
Folkminskning
1749 Tabellverket: hög spädbarnsdödlighet
Fattigdom, hygien, näringsbrist
1755 ”Späda barns ans och skötsel Alla christeliga föräldrars åliggande”.
Provinsialläkare införs, hälsoupplysning
1816 Smittkoppsvaccin obligatoriskt
Befolkningsökning, urbanisering
1903 Mjölkdroppen, Stockholm Söder
1921 Första BVC i Solna ”Borde finnas i hela landet”
1937 Riksdagsbeslut om generell kostnadsfri mödra- och barnhälsovård
1938-40 BVC’er i hela landet (t.o.m. 1 år)
1950 BVC får ansvar för vacc
1968 Hälsokontroll 4-åringar – skola!
1973 Tillväxtdiagram och enhetlig journal
1978 BVC hälsoansvar Fsk
1979 Riksdagsbeslut om föräldrautbildning
1981 Nationella mål för BHV fastställs
1991 SoS Allmänna råd – Hälsoundersökning (-2008) inom barnhälsovården
Hälsoövervakning – rådgivning - stöd
…
2014 Vägledningsdokument BHV, SoS
Nationellt III-delat program
Jämlikhet, samma till alla för att upptäcka behov, utjämna hälsoklyftor –proportionell universalism
Frivillig verksamhet med närmast 100% anslutning samt hög grad av uppskattning från
alla grupper i samhället
Tillgänglighet och kontinuitet
-
TIDIG SPÄDBARNSVÅRD ÅSTADKOMMER
LIVSLÅNGA FÖRBÄTTRINGAR
Retroaktiv uppföljning 75 år, från födsel – 75 års ålder
1930 kris i befolkningsfrågan särskilt utsatta: utomäktenskapliga barn, ensamstående mödrar, fam som tidigare mist ett barn i späd ålder
Försöksverksamhet gratis mödra- och spädbarnsvård, 1931-33, 7/400 provinsialläk.distr., 24 374 barn
Hälsoundersökning : LV, maternellt BT, lab B- och U-
Information till föräldrar : barnomhändertagende, amma, följa barnets hälsa, kost (fiskleverolja, C-vit, järn), fullkorn, frukt, hygien
Hembesök : hemförhållanden, råd, uppföljning/försäkran att följde rek
Interventionsgrupp jämfört ”kontrollgrupper” (dubbel-differensmetod)
Minskad dödlighet, ökad livslängd: spädbarnsdödlighet -24%, risk att dö 90 % nyfödda barn tillgång
SNS ANALYS 2018, BHALOTRA ET AL,
DEN ALLMÄNNA OCH FRIA SPÄDBARNSVÅRDENS BETYDELSE FÖR HÄLSA, UTBILDNING OCH INKOMSTER
-
Varför träffar vi friskabarn?
-
Alla barn
Främja barns hälsaoch utveckling
1
Förebygga ohälsa hos barn
2
Tidigt identifiera ochinitiera åtgärder vid
problem i barns hälsa, utveckling och
uppväxtmiljö
3
-
Barn har rätt till Barnhälsovård
Stöds av:
Barnkonventionen (nu lag!)
Hälso- och sjukvårdslagen
Patient lagen
Regeringens strategi för en god och mer jämlik vård 2012-2016
Kommissionen för jämlik hälsa
-
SOU 2016:66
Hälsoskillnaderna i Sverige är påtagliga både inom och mellan grupper.
De processer som genererar ojämlikhet är självförstärkande, de som har lite mer kommer också att ha större möjligheter att få lite mer.
Med mer likvärdiga livsvillkor kommer också en mer jämlik hälsa.
Kommissionen för jämlik hälsa – Slutbetänkande
– Det visar att det finns en utgångspunkt i tidiga och förebyggande insatser som sträcker sig över stora delar av samhället och välfärden.
Annika Strandhäll, Folkhälso- och sjukvårdsminister
-
Kommissionen för Jämlik hälsa –Slutbetänkande
Målområde 1: det tidiga livets villkorOjämlikheter genom olika möjligheter i det tidiga livets villkor medför att barn har olika förutsättningar att utvecklas”Viktiga förutsättningar för [att åstadkomma en god och jämlik hälsa] är en jämlik mödra- och barnhälsovård”
Kommissionens förslag, Kommuner och Landsting bör- utveckla samverkansformer med barns bästa i centrum, såsom familjecentraler- tillämpa utökat hembesöksprogram riktat till nyblivna föräldrar, där socialtjänsten involveras, så att de omfattar alla nyfödda barn
-
I propositionen redogör regeringen för en utvecklad folkhälso-politik. […] det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. En medveten folkhälsopolitik kan och bör förbättra villkoren för de grupper som är socialt och ekonomiskt mest utsatta och som därmed löper störst risk att drabbas av ohälsa och för tidig död.
- Ojämlikheten i hälsan måste motverkas- Hälsa är en förutsättning för hållbar utveckling
-
DET HÄR HAR VI ATT FÖRHÅLLA OSS TILL:Syftar att bidra till:
• Utvecklingen av likvärdig barnhälsovård
• Ge kunskap och handledningsstöd för professionella och beslutsfattare
• Bidra till att stärka evidensbaserad praktik
-
För att alla barn ska ges möjlighet att ta del av Barnhälsovård ska:Insatser ska erbjudas till alla barn och deras föräldrar
Hälsouppföljning ska erbjudasalla barn
Individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar ges då ett barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa.
Förhållanden i barnets närmiljö uppmärksammas
-
PROMOTION
Det vill säga åtgärder för att främja barnets välmående och positiva utveckling.
Åtgärd för att stärka och/ eller öka människans fysiska, psykiska och social välbefinnande och känsla av kontroll och därmed leva ett aktivt och produktivt
liv och uppnå välbefinnande och livskvalité
-
SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Med utgångspunkt i:
• en helhetssyn på barn och familj
• Kunskap om hälsans bestämningsfaktorer
Centrala begrepp:
• Samverkan
• Samarbete
• Dialog
• Delaktighet
• Empowerment
• Jämlikhet
• genus
Hälsofrämjande arbete
Folkhälsoarbete
-
FOLKHÄLSOARBETE
BVCHälsofrämjandearbete
(promotion)
Sjukdomsförebyggandearbete
(prevention)
-
PREVENTION
PRIMÄR
SEKUNDÄR
TERTIÄR
-
STRATEGISK TIDPUNKT I DET TIDIGA LIVET
Det finns ett kritiskt ”tidsfönster” i tidig barndom när nyttan av insatser att stödja små barn hälsa och utveckling förstärks. De mest grundläggande och betydelsefulla erfarenheter barn gör tidigt i livet kommer från samlade insatser av föräldrar, familj och lokalsamhälle och dessa har livslånga positiva effekter på hälsa och välbefinnande, inlärningsförmåga och senare försörjningsförmåga.
Britto, Lye, Proulx, Yousafzai et al. The Lancet 2017;389
SAMHÄLLE - ekonomi:
INDIVID - hälsa, välbefinnande och kognitiv utveckling:
https://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(16)31390-3.pdf
-
PRIMÄRPREVENTION
-
HÄLSOSAMTALSka alltid utgå från föräldrars behov
1
Barnets hälsa och utveckling
2
Familjens välmående
3
Tidigt identifiera
4
MI
-
Exempel på hälsofrämjande insatser där hälsosamtal är grunden
• Föräldrarnas frågor kring hälsa, föräldraskapet, sömn o.s.v.
• Goda matvanor och fysisk aktivitet, lekmiljö och stimulans.
• Relationer
• Att främja hälsa och förebygga ohälsa• Initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och
uppväxtmiljö
-
PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD
-
OLYCKSFALL- OCH SKADEPREVENTION
-
SJUKDOMSFÖREBYGGANDE
-
KOST OCH LEVNADSVANOR
-
SEKUNDÄRPREVENTION
-
SÅ UPPTÄCKER VI HÄLSOPROLEM:
HÄLSOUNDERSÖKNINGAR
• Hjärta
• Höfter
• Hörsel
• Syn
• Språk
• Neuropsykiatriska problem
• Tillväxt
• Samspel
• Beteendeproblem
-
TERTIÄRPREVENTION
-
BARNHÄLSOVÅRDENS3-DELADE
NATIONELLA PROGRAM
Universella insatser med hälsoövervakning av alla barn
Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö
01Individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller som redan indikerar att hälsan är nedsatt
02Riktade förstärkta insatser till grupper av barn och föräldrar med ytterligare behov.
03
-
OPTIMALA FÖRUTSÄTTNINGAR SOM GER FRAMGÅNG
• Hälsobesök enligt program
• Vaccinationer
• Samtal och föräldraskapsstöd
• Hembesök
• Föräldraskapsstöd i grupp
• Teamarbete
• Samverkan
”All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet”
-
ARBETET PÅ BVC
SJUKSKÖTERSKANS ROLL:
• Nyckelperson
• Särskild kompetens
• Kontinuitet och tillgänglighet
• Områdesansvar
• Hälsoval
• Kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse
LÄKARENS ROLL:
• Kunskaper om det normala barnets utveckling och om barnaålderns sjukdomar
• Särskild kompetens
• Områdesansvar
• Kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse
TEAMARBETE
Uppmärksamma vid varje besök behov av riktade insatser
som ytterligare besök, hembesök och/eller annan insats av
• Sjuksköterska (S)
• Läkare (L)
• Psykolog MBHV (P)
• annan
-
SÅ SKA VI ARBETA PÅ BVC
VERKSAMHETENS NATIONELLA METODHANDBOK
-
BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLAND
-
HÄLSOÖVERVAKNING JÄMTLANDS LÄN
VID VARJE BESÖK:Familjesituation, tillväxt, hälsosamtal, åtgärd
-
JÄMSTÄLLT – SÅ KAN VI PÅTALA VIKTEN AV ATT ALLA FÖRÄLDRAR ÄR VIKTIGA FÖR SINA BARN – OAVSETT KÖN
1. Boka tid med båda föräldrarna (förstås där detta föreligger)
2. Boka in tid för kommande besök på BVC med båda föräldrarna
3. Var noga med att rikta dig till båda föräldrarna under besöket och fånga upp bådas frågor och funderingar.
4. Vid telefonkontakt pröva att ringa den andre föräldern än den du tänkte från början
5. Gör alla besök till självklara, inte bara tänka ”erbjudande”
-
Exempel:Exempel på frågor till båda:
• Hur upplevde ni förlossningen?
• Är det lätt eller svårt att förstå vad barnet vill och behöver?
• Hur ser ni på era respektive uppgifter/roller som föräldrar?
• Är det något ni pratat om innan ni fick barn?
• Hur har de sett ut hittills?
Exempel på frågor till icke födande föräldern:
• Hur upplevde du förlossningen? (Om något upplevdes som svårt) Har du haft möjlighet att prata med någon om det?
• Hur känns det att vara förälder/ bli förälder igen?
• Är det något du är orolig eller extra glad över?
• Är det något som varit svårt hittills och vad tycker du har varit roligt i föräldraskapet?
-
HEMBESÖK För alla och ska erbjudas alla
01Ytterligare 2 eller fler hembesök
02Ytterligare 4 eller fler hembesök
03
-
TIDIG HEMGÅNG (THG)
Som tidig hemgång räknas hemgång innan 48 h ålder. Hemgång från BB kan ske tidigast 6 h efter förlossning. För hemgång mellan 6-24 h efter förlossningen ska följande vara uppfyllt:
• Checklista inklusive särskilda krav ska var ifylld av barnmorska och signerad av barnläkare.
• Invändningsfri barnläkarundersökning.
• Normal bilicheck och POX.
• Barnet ska ha visat bra sugförmåga.
• Planering ska finnas för återbesök till mottagning för barnmorske- och barnläkarundersökning inom 48 h.
Uppföljning på hemorts BVC kan endast ske i undantagsfall och under förutsättning att BHV-sjuksköterskan personligen bekräftat.
-
BARNETS BB-JOURNAL
• Barnets BB-journal förs i Obstetrix.
• Status och fynd dokumenteras i FV2.
• Beslut om eventuell tidig hemgång dokumenteras tydligt som t ex ”THG ok” alternativt ”Hemgång ej lämpligt innan 48 h”.
• Dokumentation görs även om en andra barnläkarundersökning ska göras, t ex ”BL2 vid återbesök”.
• Eventuella läkemedelsordinationer nämns i FV2 men ordineras och signeras i Cosmic. Diagnos sätts vid läkarundersökning efter 24 h.
-
ÅTERBESÖK BB
Alla barn som går hem innan 48 h ska erbjudas ett återbesök på BB. Syftet med återbesöket är att:
• Bedöma barnets allmäntillstånd eventuell ikterus, andningsfrekvens, moderns interaktion med barnet, amning och viktutveckling.
• Utföra PKU-provtagning och vid behov en andra barnläkarundersökning.
Återbesöket resulterar i en plan för fortsatt handläggning. Barnmorska och barnläkare beslutar om det finns behov för ytterligare besök på BB-mottagning, särskild kontakt med BVC eller socialtjänst eller kontroller på barnmottagningen.
-
MAMMOT –Återbesöks-/ amningsmottagningen
• Föräldrar och barn som gått hem innan barnet är 48 timmar gammalt kommer hit för att ta PKU-prov, nakenvikt och ev. barnläkarundersökning.
• På Mammot arbetar 5 barnmorskor med speciellt intresse för amning. De arbetar också parallellt på BB/ förlossningen.
• Telefonrådgivningen är kostnadsfri, mottagningsbesök kostar 300 kronor per besök för mamman efter att barnet är en vecka gammalt.
• Om det är bokat besök för vikt eller provtagning av barnet är detta kostnadsfri vård.
• Hit kommer mammor som har amnings/bröst problem (av svårare typ)
-
FÖRSTA BESÖKET PÅ BVC
Hälsosamtal och vägledning
• Ex. föräldrars frågor, familjesituation och socialt nätverk
• Barnhälsovården och BHV-programmet
• Information och erbjudande om föräldraskapsstöd (både individuellt och i grupp)
Barnets hälsa och utveckling:
• Uppfödning
• Utrustning och skötsel
• Kommunikation: Medfödda relationsstärkande förmågor
• Föräldra-barnkontakt/samspel
• Skakvåld (Att trösta ett barn)
-
CHECKLISTA
Som sjuksköterska, psykolog, socionom och läkare inom BHV Jämtland behöver ni:
Introduktion/ kurser
• Introduktionsutbildning
• Åldersspecifika metoder
• EPDS
• Motiverande samtal
• Z-modellen
• Gruppledarskap
• Normkritiskt föräldraskapsstöd
-
Fortsättning checklista..
Auskultation (särskilt för BHV-ssk + läkare)
• Erfaren BHV-sjuksköterska Minst 5 arbetsdagar + 5 dagar arbete under handledning
Fortlöpande deltagande i:
• Konsultationsträffar med psykolog/ socionom från Föräldra- och Barnhälsan (PS-gruppen)
• Barnhälsovårdens utbildningar och BVC-träffar
-
DOKUMENTATION OCH JOURNALFÖRING
Dokumentation inom barnhälsovården förs på flera sätt:
Journalföring
Diarieföring
Verksamhetsuppföljning
-
JOURNALFÖRING
• Dokumentation skall alltid ske enligt Patientdatalagen
• Dokumentation i BHV-journalen skall ske enligt BHV-VIPS
• Dokumentationen i barnhälsovården ska medverka till att varje barn får den hälso-och sjukvård som det har rätt till.
• En person som inte träffat familjen tidigare ska snabbt kunna bilda sig en uppfattning om det är något som man ska uppmärksamma och följa upp.
• En bra regel är att dokumentera bättre genom att dokumentera mindre. Det kan man göra genom att utgå ifrån de förgjorda mallarna.
• Genom att markera sin bedömning i mallen och skriva avvikelser och åtgärd i löpande text bidrar journalföringen till överskådlighet.
-
ATT FÖRA JOURNAL
• Journalföring inom barnhälsovården har flera syften. Dels finns det en säkerhetsaspekt för barnet och dels en säkerhets- och trygghetsaspekt för sjuksköterskan, läkaren eller annan vårdgivare.
• Ställningstaganden, givna råd, vaccinationer etc. ska dokumenteras. Journalanteckningarna ska vara tydliga och lättöverskådliga så att en person som inte träffat barnet tidigare ska kunna förstå vad som är gjort och vad som är planerat framöver.
-
SEKRETESSJournaluppgifter kan efterfrågas från föräldrar, socialtjänsten, försäkringsbolag eller för forskning.
• Information får lämnas till föräldrar efter att skadeprövning skett vilket innebär att man måste ta ställning till om utlämnandet av uppgifterna kan innebära skada för den enskilde eller närstående. Det är endast föräldrar som är vårdnadshavare som får ta del av journaluppgifterna.
• Uppgifter får lämnas till IVO som är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården eller när socialtjänsten utreder om ett barn far illa samt vid anmälan om att ett barn far illa.
• Uppgifter till försäkringsbolag får lämnas efter att föräldrar lämnat sitt samtycke – gärna skriftligt. Det ska antecknas i journalen att föräldern gett samtycke och vilka uppgifter man lämnat ut.
• Samtycke från vårdnadshavare ska inhämtas när BVC-journal ska överföras till skolan.
• När det gäller forskning får information ges av ansvarig person vid en vårdcentral. För att identiteten inte ska röjas avidentifieras informationen genom att personnumren ersätts med ett löpnummer.
-
VERKSAMHETSUPPFÖLJNING – BHVQ
Syfte
• Att följa verksamheten med statistiska data är att värna om säkerhet och kvalité. Journaldata kan vara en bas för planering och utvecklingsområden inom barnhälsovårdsverksamheten. Analyser av den hälsovård som erbjudits och vårdkonsumtion samt eventuella effekter kan utgöra en grund för verksamhetsutveckling och forskning.
• Följs upp årligen av BHV-teamet och via medicinska revisioner på varje enhet vartannat till vart tredje år samt via videolänk oftare.
-
VIKTIGT ATT KUNNA GÖRA RÄTT
• Folkhälsomyndigheten sammanställer vaccinationsdata och Socialstyrelsen om amning och föräldrars rökvanor. Här kan jämförelser göras mellan länen och man kan följa utvecklingen över tid/år. Det är därför viktigt att dessa uppgifter dokumenteras, så att uppgifterna kan hämtas från journalen.
• Utvecklingen av ett barnhälsovårdsregister, BHVQ, ger möjlighet att jämföra olika regioners verksamheter för att ge förutsättningar att ge en jämlik och rättvis barnhälsovård av god kvalitet. Förutsättningen är att det som mäts - indikatorer, bör vara väl definierade så att de förstås på samma sätt av alla som samlar in data.
-
Resultatredovisning 2018
7500
8000
8500
9000 8941 barn 0-5 år Fler barn på
BVC i Jämtlands län största årliga ökning (300
barn)
-
0
20
40
60
80
100
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
53%
20
30
40
50
60
70
80
90
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
35%
0
20
40
60
80
100
2013 2014 2015 2016 2017 2018
68%
Ökning av
erbjudet
föräldraskaps-
stöd!
screening psykisk
ohälsa (EPDS)(10-100 %)
föräldraskaps-
stöd i grupp(0-79 %)
hembesök(13-100 %)
-
TACK FÖR ATT DU LYSSNAT!