isf - inspektionen för socialförsäkringen · medan en majoritet tar ut tjänstepensionen...

INSPEKTIONEN FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN

isfRapport 2015:15

Att välja uttagstid av tjänstepension

isf

Rapport 2015:15

Att välja uttagstid av

tjänstepension

En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Stockholm 2015

Publikationen kan läsas online, laddas ner och

beställas på www.inspsf.se

© Inspektionen för socialförsäkringen

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2015

ISBN: 978-91-88098-16-0

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att

genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rätts-

säkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet.

Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas

korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att

granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångs-

punkt i det statliga åtagandet.

Generaldirektörens förord

3

Innehåll

Generaldirektörens förord .................................................................... 5

Sammanfattning ................................................................................... 7

Summary ............................................................................................ 13

1 Inledning ...................................................................................... 19

1.1 Uppdraget............................................................................. 20

1.2 Syfte och frågor ................................................................... 21

1.3 Genomförande ..................................................................... 22

1.4 Disposition ........................................................................... 24

2 Vad är tjänstepension? ................................................................. 25

2.1 Översikt över avtalsområdena.............................................. 27

2.1.1 SAF-LO ................................................................. 29

2.1.2 KAP-KL ................................................................ 29

2.1.3 PA 03 ..................................................................... 31

2.1.4 ITP ......................................................................... 32

2.1.5 Sammanställning av uttagsregler och förval ......... 34

2.2 Rättsliga förutsättningar för uttagen .................................... 36

2.3 Sammanfattning ................................................................... 38

3 Forsknings- och utredningsöversikt ............................................. 41

3.1 Val av tidsbegränsat uttag eller livsvarig pension? .............. 41

3.2 Faktorer som påverkar val av uttag ...................................... 42

3.3 Utformning av information och blanketter .......................... 46

3.4 Hypoteser att utgå ifrån ........................................................ 48


4

4 Hur ser uttaget av tjänstepension ut? ........................................... 51

4.1 Uttaget vid 65 års ålder ........................................................ 52

4.2 Uttagen före 65 års ålder ...................................................... 60

4.3 Uttag efter 65 års ålder ......................................................... 61

4.4 Uttag fördelat på kön och inkomst ....................................... 62

4.5 Sammanfattning ................................................................... 65

5 Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen? .......................... 67

5.1 Möjlig inverkan av information och blanketter ................... 67

5.2 Resultat från enkätundersökning.......................................... 72

5.3 Sammanfattning ................................................................... 76

6 Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag? ................... 79

6.1 Typfallsberäkningar ............................................................. 79

6.2 Simulerade effekter .............................................................. 83

6.3 Sammanfattning ................................................................... 85

7 Aktörernas syn ............................................................................. 87

7.1 Tjänstepensionsbolagen ....................................................... 87

7.2 Parterna ................................................................................ 89

7.3 Sammanfattning ................................................................... 93

8 Slutsatser och diskussion ............................................................. 95

Referenser ........................................................................................ 101

Figurförteckning ............................................................................... 103

Bilaga 1 – FASIT-beräkningar ......................................................... 105

Bilaga 2 – beräkningar för tjänstepensionerna i kapitel 2 ................ 117

Bilaga 3 – intervjuer ......................................................................... 119

Bilaga 4 – enkätundersökning .......................................................... 121

Bilaga 5 – typfallsberäkningar ......................................................... 135


5


Den som går i pension kan välja att ta ut sin tjänstepension under

kort eller lång tid. Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort

tid har ökat under senare år och tendensen har varit att allt fler tar ut

tjänstepensionen tidsbegränsat. Denna rapport, som är svaret på ett

regeringsuppdrag, beskriver hur uttaget av tjänstepension ser ut och

analyserar möjliga orsaker och konsekvenser av ett ökat tidsbegränsat

uttag av tjänstepensioner.

Av rapporten framgår att uttaget av tjänstepension ser olika ut inom

och mellan olika kollektivavtalsområden. Inom vissa avtalsområden

tar en majoritet av personerna ut tjänstepensionen tidsbegränsat,

medan en majoritet tar ut tjänstepensionen livsvarigt inom andra

avtalsområden. Rapporten visar också att det finns vissa skillnader

i uttagsmönster beroende på ålder och inkomst men finner små skill-

nader i uttag mellan män och kvinnor.

Rapporten visar på flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegrän-

sade uttag. En av förklaringarna kan vara att uttaget påverkas av

förval och utformningen av information och blanketter. En annan

förklaring kan vara att det än så länge finns relativt lite kapital i flera

av de pensioner som är möjliga att ta ut tidsbegränsat – vilket kan öka

benägenheten att välja tidsbegränsade uttag.

ISF har ingen uppfattning i frågan om livsvariga uttag är att föredra

framför tidsbegränsade uttag, så länge som uttagen drivs av personens

egna medvetna val. ISF anser dock att det är problematiskt om det

tidsbegränsade uttaget drivs på genom otillräcklig information eller

om det är många som själva har otillräcklig förmåga att göra med-

vetna val som inte förstår konsekvenserna av dessa val.


6

ISF planerar i det fortsatta arbetet med uppdraget att analysera indi-

videns sammanlagda pensionsval för att ge en fördjupad bild av hur

de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används.

Rapporten är skriven av Josefina Selin (projektledare), Marcela

Cohen Birman, Elisabeth Frid, Daniel Hallberg och Gabriella Sjögren

Lindquist.

Ett särskilt tack till Alecta, AMF, KPA Pension, Kåpan Pensioner och

SPV för dataunderlag och synpunkter på tidigare utkast. Värdefulla

synpunkter har även lämnats på tidigare utkast av Svenskt Näringsliv,

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivarverket, Lands-

organisationen i Sverige (LO), Förhandlings- och samverkansrådet

PTK och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR).

Stockholm i december 2015

Catarina Eklundh Ahlgren

Sammanfattning

7

Sammanfattning

De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, också tjänstepen-

sion via sin anställning. Tjänstepension får de som har kollektivavtal

eller som har tecknat ett eget pensionsavtal med sin arbetsgivare.

Cirka 90 procent av arbetstagarna har tjänstepension genom kollek-

tivavtal. Tjänstepensionerna utgör en allt viktigare inkomstkälla för

äldre. Tjänstepensionens andel av den totala pensionsinkomsten har

ökat med tiden och under senare år har andelen varit cirka 30 procent

för män och cirka 20 procent för kvinnor.

Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort tid är relativt ny och

har införts successivt inom de olika avtalsområdena med början från

1990. Tendensen har varit att ett ökat antal personer väljer att ta ut sin

tjänstepension tidsbegränsat. Det saknas dock en samlad bild av dels

hur uttagen och utvecklingen ser ut, dels vad som kan vara förkla-

ringar till utvecklingen. Att allt fler personer tar ut tjänstepensionen

tidsbegränsat i stället för livslångt kan få stora konsekvenser för den

enskildas ekonomi, men också för statens och kommunernas

inkomster och utgifter.

ISF har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur stor omfattningen

är av tidsbegränsade uttag av tjänstepension och att utvärdera effek-

terna av tidsbegränsade uttag. Uppdraget består av två delar. Den här

rapporten är en redovisning av den första delen. Syftet med rapporten

är att ge en samlad bild av uttagen av tjänstepensioner och förkla-

ringar till uttagsmönstret. Syftet är även att resonera kring hur en

möjlig fortsatt utveckling av uttagen kan se ut och undersöka vilka

konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få.

Rapporten bygger på statistik över uttaget av tjänstepensioner från

tjänstepensionsbolag, en enkätundersökning till blivande och nuva-

rande pensionärer, typfallsberäkningar samt en simulering av vilken

inverkan ett ökat uttag av tidsbegränsade tjänstepensioner har för

Sammanfattning

8

individ, kommun och stat. Inom ramen för granskningen har även

intervjuer genomförts med arbetsgivarorganisationer, arbetstagar-

organisationer och tjänstepensionsbolag.

Uttagen av tjänstepension styrs i första hand genom kollektivavtal.

Det är genom dessa som det exempelvis regleras vid vilken ålder det

är möjligt att ta ut tjänstepensionen, om den kan tas ut tidsbegränsat

eller livsvarigt och vilken uttagstid som är förvald. Villkoren för

tjänstepensionerna varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer.

Avtalen förhandlas fram av de centrala parterna på arbetsmarknaden.

Det finns fyra större avtalsområden som gäller för privatanställda

arbetare (avtalspension SAF-LO), privatanställda tjänstemän (ITP),

statligt anställda (PA 03) samt landstings- och kommunanställda

(KAP-KL). Det är dessa avtal som behandlas i denna rapport.

Tjänstepensionen kan vara förmånsbestämd, avgiftsbestämd eller

en kombination av de båda. Förmånsbestämd pension innebär att

en anställd person är garanterad en pension som motsvarar en viss

procentsats av de sista lönerna före pensioneringen. Avgiftsbestämd

pension innebär att arbetsgivaren betalar in en avgift som utgör en

viss procent av den anställdas lön. Pensionens storlek bestäms då

framför allt av hur länge arbetsgivaren har betalat in avgiften, hur

avkastningen har blivit och hur stor avgiften har varit.

Inom avtalsområdena finns olika möjligheter att ta ut delar eller

hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Den här rapporten visar att det i

första hand är avgiftsbestämda pensioner (ursprunglig ITPK, Kåpan

Tjänste och den avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL) som tas

ut tidsbegränsat. ITPK och Kåpan Tjänste utgör komplement till för-

månsbestämda pensioner och är vanligtvis mindre betydelsefulla för

enskilda personer. För anställda inom kommun och landsting är det

många som har lön under 7,5 inkomstbasbelopp och därmed endast

har rätt till den avgiftsbestämda delen av KAP-KL och en majoritet

av alla som omfattas av KAP-KL väljer att ta ut den tidsbegränsat.

Det är oklart hur stor andel av dem som tar ut den avgiftsbestämda

delen tidsbegränsat, som också har rätt till livsvarig förmånsbestämd

pension (för dem som har arbetat inom sektorn före 1998 och för dem

som har lön över 7,5 inkomstbasbelopp). Inom SAF-LO och ITP 2

där det finns möjlighet att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat

– också den förmånsbestämda delen – väljer fortfarande huvuddelen

att ta ut tjänstepensionen livsvarigt.

Sammanfattning

9

Rapporten visar att det finns vissa skillnader i uttagsmönster beroende

på ålder. De som tar ut tjänstepensionen före 65 års ålder väljer i

högre utsträckning att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat och från

och med 65 års ålder väljer flera att ta ut tjänstepensionen livsvarigt.

Det är ett resultat som också stärks av tidigare forskning.

Forskningen är inte entydig vad gäller om män är mer benägna att

välja livslång pension än kvinnor eller vice versa. I den här studien

framkommer små skillnader i uttag mellan män och kvinnor. Kvinnor

tar i något högre utsträckning ut tjänstepensionen under 5 år jämfört

med män.

Rapporten tar upp flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegrän-

sade uttag:

– att det numera finns möjligheter att ta ut tjänstepensionen

tidsbegränsat

– att det än så länge finns relativt lite kapital i de avgiftsbe-

stämda pensionerna

– att det är viktigt att övergången till livet som pensionär inne-

bär en så liten förändring av den ekonomiska situationen som

möjligt

– att det kan finnas en påverkan av finansiella rådgivare

– att förval och utformning av information och blanketter kan

ha stor inverkan på personens val.

Enligt de intervjuade aktörerna är det troligt att ökningen av tidsbe-

gränsade uttag kommer att fortsätta. De nya avtalen innebär att det

kommer finnas större möjligheter i framtiden att ta ut hela tjänste-

pensionen tidsbegränsat. Även tidigare forskning tyder på att andelen

som tar ut sin pension livslångt minskar om möjligheten att ta ut den

tidsbegränsat ökar. Något som talar mot att de tidsbegränsade uttagen

kommer att öka är dock att personer tenderar att i högre utsträckning

välja livsvariga uttag, när pensionerna innehåller mer kapital och

utgör en större del av den totala tjänstepensionen – vilket de avgifts-

bestämda pensionerna kommer att göra i framtiden jämfört med i dag.

Det tidsbegränsade uttaget är än så länge inte något generellt pro-

blem. Däremot kan det vara problematiskt för vissa grupper att välja

tidsbegränsat uttag. Risken för att stora grupper ska uppleva en stor

minskning i sin tjänstepension efter en tid som pensionär bedöms som

Sammanfattning

10

liten. Att risken bedöms som liten beror på att det inom flera avtals-

områden i dagsläget finns begränsningar i möjligheten att ta ut stora

delar eller hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Det beror också på att

andelen som tar ut tidsbegränsat är relativt liten på de avtalsområden

där den möjligheten är mindre begränsad. Typfallsberäkningarna

visar att det över en livstid kan vara ekonomiskt lönsamt att välja

tidsbegränsat uttag för personer med låg pension, förutsatt att dessa

söker och får bostadstillägg. Oavsett om det för en person över en

livstid kan vara lönsamt att välja tidsbegränsade uttag eller inte, kan

det vara problematiskt och innebära en stor ekonomisk omställning,

om inkomsten sjunker drastiskt efter 5 år som pensionär. Problemet

är särskilt stort för dem som inte har uppmärksammat att det kommer

att bli ett sådant ekonomiskt tapp.

För att visa hur stora effekterna blir på hela ekonomin har SCB på

uppdrag av ISF simulerat hur stora skatteintäkterna, hemtjänstavgif-

terna samt utgifterna för bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och

garantipensioner skulle ha varit 2013, om en större andel än de som

faktiskt gjorde det hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år i stället

för livslångt.

Resultaten från simuleringarna gäller för samtliga som var pensio-

närer 2013 (födda 1947 och tidigare) och visar en ögonblicksbild

av effekterna på offentliga intäkter och utgifter detta år. Resultaten

skulle bli annorlunda för andra kohorter, av andra storlekar, med

andra uttagsmönster, avtalsvillkor, intjänade tjänstepensionskapital,

förmögenheter med mera.

Simuleringsresultaten visar att statens utgifter skulle ha påverkats

marginellt under 2013, om fler av dagens pensionärer hade tagit ut

sin pension tidsbegränsat än vad som faktiskt var fallet. För dem

som var i åldrarna 66–70 år skulle gruppens tjänstepensionsinkomst

ha varit högre, vilket hade resulterat i högre sammanlagd skatt. För

dem som var 71 år och äldre skulle gruppens sammanlagda skatt ha

varit lägre till följd av en lägre tjänstepensionsinkomst. Sammantaget

visar simuleringen att skatteökningen är mycket större än ökningen

i socialförsäkringsförmåner för gruppen som var pensionärer 2013.

ISF menar att en förutsättning för att den ökade friheten att välja tids-

begränsade uttag ska vara positiv är att personen själv har tillräckligt

med kunskap och information för att kunna göra ett övervägt val och

att det finns bra alternativ för dem som inte vill eller kan välja. Det

Sammanfattning

11

finns dock indikationer på att personer generellt sett har svårt att ta

till sig information inför beslutet om uttagstid och att det i många fall

saknas viktig information i breven som bolagen skickar ut inför den

första utbetalningen av tjänstepension.

Summary

13

Summary

The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för

socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the

Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to

strengthen compliance with legislation and other statutes, and to

improve the efficiency of the social insurance system through system

supervision and efficiency analysis and evaluation.

The ISF’s work is mainly conducted on a project basis and is

commissioned by the Government or initiated autonomously by the

agency. This report has been commissioned by the Government.

Background

Most employees in Sweden are covered by occupational pensions.

Occupational pension plans are to a large extent defined in collective

bargaining agreements negotiated between unions and employer

organisations. The occupational pension is an important source of

income and its importance has grown over time. The occupational

pension’s share of total pension income (public, occupational and

private pensions combined) is growing and today the occupational

pension makes up around 30 percent of men’s and 20 percent of

women’s total pension income.

The rules for how to withdraw occupational pensions, for example,

the lowest age for withdrawal or rules for annuitisation, are decided

upon in collective agreements and vary among labour market sectors.

There are four large occupational pension plans covering central

government employees (PA 03), employees in county councils and

municipalities (KAP-KL), white-collar workers in the private sector

(ITP) and blue-collar workers in the private sector (Pension plan

SAF-LO), respectively. This report covers these pension plans.

Summary

14

The possibility of withdrawing the pension over a fixed number of

years, for example 5 or 10 years, instead of as a life annuity is quite

new and was introduced at the beginning of the 1990s. The share of

pensioners choosing to withdraw their pensions over a fixed number

of years has increased over the years. The fact that fewer pensioners

choose to annuitise their pensions could have consequences for the

private economy of these individuals, but also for government income

and expenditures.

Objectives

ISF has been commissioned by the Government to investigate the

decrease in the annuitisation rates of occupational pensions and the

possible effects of this. The commission consists of two parts. This

report represents the first part and aims to map the share withdrawing

occupational pensions over a fixed number of years, the development

of this trend over time, and possible explanations for this

development. The report also examines the consequences for the

economy of individuals and for central and local governments and

discusses possible future developments.

Methods

To investigate the development of occupational pension withdrawals,

descriptive statistics have been collected from the pension insurance

companies Alecta (for white-collar workers in the private sector),

AMF (for blue-collar workers in the private sector), Kåpan and SPV

(for central government employees) and KPA (for employees in

county councils and municipalities).

To gain insights into the choice between annuitisation and withdrawal

of the occupational pension over a fixed number of years, a

questionnaire was administrated through Sifo’s web panel. The target

group for the questionnaire was persons between the ages of 62 and

67 who have an occupational pension capital, and will retire soon or

have retired recently.

Interviews were held with representatives from the unions and

employer organisations that negotiate the terms and conditions of the

occupational pension plans, and with representatives from pension

insurance companies. This was done in order to allow them to express

Summary

15

their opinions about the possibility of withdrawing pensions over a

fixed number of years and about potential future developments.

Furthermore, examples have been calculated to show the effect on the

private economy of individuals and on the public economy of

withdrawing pensions over a fixed number of years instead of as

annuities.

Simulations of the effect on the whole economy from decreasing

levels of annuitised occupational pensions have also been conducted,

using the micro-simulation model FASIT. The simulations were run

by Statistic Sweden (SCB).

Findings

The share of retirees choosing to withdraw their pensions over a fixed

number of years has been increasing during recent years. It is

evidently some of the occupational pensions financed through defined

contributions (ITPK, Kåpan Tjänste and the individual part of KAP-

KL) that are being withdrawn over a fixed number of years instead of

as life annuities. A large majority of the pensioners chose to annuitise

the defined-benefit pension ITP 2 and the defined-contribution

pension SAF-LO. It is only possible to withdraw the defined-benefit

pensions in PA 03 and KAP-KL as life annuities.

It is also evident that the probability of annuitisation differs between

retirement age and income groups. Younger retirees (less than 65

years old) and retirees with a lower income more commonly choose

to withdraw their occupational pensions over a fixed number of years.

There is no evidence of any gender differences in withdrawal patterns

in this study.

Possible causes for the decrease in annuitisation of occupational

pensions are discussed in the report:

– Today, it is possible to withdraw the pension over a fixed

number of years. In older occupational pension plans this was

not an option. Henceforth, some pensioners are now taking the

opportunity.

– The pension capital in the relatively new defined contribution

plans is still quite small, which can induce pensioners to

withdraw their whole capital in a few years.

Summary

16

– The answers from the questionnaire emphasise that newly

retired people desire a smooth transition in terms of

consumption from their working life.

– Influence from financial advisors.

– Information, framing of withdrawal options and default

options have a major effect on the choice of withdrawal

period.

According to the representatives from the pension insurance

companies and the labour market partners, it is most likely that the

development towards an increased share withdrawing their

occupational pensions over a fixed number of years will continue. In

the new occupational pension plans agreed upon in the past few

years, the whole occupational pension can be withdrawn over a fixed

number of years. Earlier research shows that as the possibility to

withdraw pensions over a few years opens up, more individuals

choose this alternative.

On the other hand, individuals with a large pension capital will tend

to annuitise their pension. In the future, the average occupational

pension capital will be larger than it is at present, which could

dampen the increasing trend for withdrawing occupational pensions

over a fixed number of years.

Conclusions

According to ISF, the possibility of withdrawing occupational

pensions over a fixed number of years is not a problem in general.

However, it could be problematic for some groups to choose to

withdraw their occupational pension over a few years. Overall, the

risk that a large group of pensioners will see a significant reduction in

their occupational pension income after some years as pensioners is

currently estimated as being small. Today, there are restrictions in

some of the occupational pension plans, so that one part of the

pension must be annuitised. In the pension plans where the whole

occupational pension can be withdrawn over a fixed number of years,

only a minority actually do so.

For some individuals it can be favourable to withdraw the

occupational pension over a few years instead of as an annuity. This

Summary

17

is for example true if the individual highly values a smooth level of

consumption between their working life and retirement. The

calculations in the report also show that it could be economically

profitable to withdraw the occupational pension over a few years if

the total pension is low and the individual is eligible for housing

benefits.

The simulations of the effect on the economy as a whole from a lower

share choosing to annuitise show that the effect on government

spending is marginal, as the great majority of today’s pensioners

holding occupational pensions are not dependent on government

benefits.

ISF’s opinion is that the increase in choice for pension withdrawals is

positive as long as individuals have adequate information and

knowledge about their occupational pensions, and the potential

consequences of their withdrawal choice. For individuals who either

do not have enough knowledge or have no interest in choosing, there

should be a valid default option. There are indications that some

individuals have difficulty processing information about the

consequences of different pension withdrawal choices and some of

the information letters that are sent out by the occupational pension

insurance companies prior to retirement lack important information.

Inledning

19

1 Inledning

De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, också tjänstepen-

sion via sin anställning. Tjänstepension får de som har kollektivavtal

eller har tecknat ett eget pensionsavtal med sin arbetsgivare. Cirka 90

procent av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal och tjänar därför

in tjänstepension.1

Tjänstepensionerna utgör en allt viktigare inkomstkälla för äldre.

Inom många tjänstemannayrken, där lönerna ofta ligger över intjä-

nandetaket i det allmänna pensionssystemet, utgör tjänstepensionerna

redan nu hälften eller mer av den totala inkomsten efter pension-

eringen. Tjänstepensionens andel av den totala pensionsinkomsten

har ökat med tiden och under senare år har andelen varit cirka 30

procent för män och cirka 20 procent för kvinnor.2

Inför pensionen kan en person ta ställning till om tjänstepensionen

ska tas ut under några år eller livet ut. Ett kortvarigt uttag innebär

ett högre belopp under kort tid, medan ett livsvarigt uttag garanterar

en utbetalning hela livet men med ett lägre belopp.

Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort tid är relativt ny och

har införts successivt inom de olika avtalsområdena med början från

1990. Tendensen har varit att ett ökat antal tar ut sin tjänstepension

tidsbegränsat. Det saknas dock en samlad bild av dels hur uttagen

och utvecklingen ser ut, dels vad som kan vara förklaringar till

utvecklingen.

1 Kjellberg, 2013. 2 Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet, underlagsrapport till pensionsåldersutredningen,

s. 16.

Inledning

20

Att allt fler personer tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat i stället för

livslångt kan få stora konsekvenser, dels för den enskildas ekonomi,

dels för statens och kommunernas inkomster och utgifter. En person

med låga pensionsinkomster och liten förmögenhet som väljer att

ta ut tjänstepensionen på 5 år kan till exempel kvalificera sig för

bostadstillägg och lägre hemtjänstavgift när utbetalningarna från

tjänstepensionen upphör, vilket leder till att statens utgifter ökar

och kommunens intäkter minskar. En person med hög tjänstepen-

sionsinkomst, som väljer att ta ut en större del tidsbegränsat kan

komma över brytpunkten för att betala statlig skatt, vilket leder till

att statens inkomster ökar och personens nettoinkomster minskar.

För en del personer kan det vara positivt att kunna ta ut delar av eller

hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Ett sådant val kan vara rationellt

om personen annars skulle ha svårt att anpassa sin konsumtion vid

övergången från arbetslivet till ett liv med minskad eller ingen arbets-

inkomst. Samtidigt kan det vara problematiskt att inkomsten under en

del av livet blir mycket låg, om en stor del av tjänstepensionen tas ut

tidsbegränsat. Särskilt problematiskt kan detta vara för den som antin-

gen känner sig tvingad att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat eller

saknar tillräcklig information för att fatta ett välgrundat beslut.

1.1 Uppdraget

ISF har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur de tidsbegränsade

uttagen av tjänstepensioner används och att utvärdera effekterna av

tidsbegränsade uttag. Främst ska en kartläggning göras av vilka per-

soner som gör sådana uttag, hur stor del som tas ut tidsbegränsat och

hur uttagsmönstren har utvecklats över tid. Med utgångspunkt i ut-

tagsbeskrivningen ska en utvärdering göras av vilka konsekvenserna

blir, främst vad gäller pensionärernas ekonomi och för pensionsbe-

teenden. Därtill ska konsekvenserna för statens budget till följd av

påverkan på socialförsäkringsförmåner och skatter analyseras. Redo-

visningen och analysen ska så långt som möjligt vara könsuppdelad.

Inledning

21

1.2 Syfte och frågor

Uppdraget består av två delar. Den här rapporten är en redovisning

av den första delen.3 Ett av syftena med rapporten är att ge en samlad

bild av uttagen av kollektivavtalade tjänstepensioner och förklaringar

till uttagsmönstret. Ett annat syfte är att resonera kring hur en möjlig

fortsatt utveckling av uttagen kan se ut och undersöka vilka konse-

kvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få.

De frågor som den här rapporten avser att besvara är:

– Hur ser uttagsmönstret av tidsbegränsad tjänstepension ut

och hur har det utvecklats över tid?

– Vad är avgörande för de blivande pensionärernas val av

uttagsperiod?

– Vilken betydelse har det tidsbegränsade uttaget på kort

och lång sikt för den enskildas ekonomiska situation och

hur kan detta påverka statens och kommunernas inkomster

och utgifter?

– Hur ser aktörerna på utvecklingen av uttaget av tjänste-

pension?

I nästa del av uppdraget kommer en analys av registerdata över indi-

videns sammanlagda pensionsval att genomföras. Ett av syftena med

den delen är att ge en fördjupad bild av hur de tidsbegränsade uttagen

av tjänstepensioner används och att utvärdera effekterna av tidsbe-

gränsade uttag, främst vad gäller konsekvenser för pensionärernas

ekonomi och för pensionsbeteenden. Ett annat syfte är att slutligt

besvara de frågor som regeringsuppdraget ställer.

3 En delredovisning av uppdraget lämnades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 30

juni 2015 i form av en promemoria. Den redovisningen innehöll även en plan för genomförande av den återstående delen av uppdraget.

Inledning

22

Avgränsning

De kollektivavtalade tjänstepensionerna regleras i första hand genom

fyra stora tjänstepensionsavtal. Det finns dessutom några mindre avtal

som täcker andra områden på arbetsmarknaden. ISF har avgränsat

studien till de avtal som nu är aktuella inom dessa fyra stora avtals-

områden.

Inom varje avtalsområde kan personerna i varierande grad välja olika

tjänstepensionsbolag, som förvaltar tjänstepensionen. Inom varje

avtalsområde finns det även ett bolag som är förvalt. De förvalda

tjänstepensionsbolagen inom de ovan fyra avtalen är AMF, KPA

Pension (hädanefter KPA), Alecta och Kåpan Pensioner (hädanefter

Kåpan). Studien är avgränsad till dessa fyra bolag, med undantag för

avsnittet om effekter för stat, kommun och individ.

För att få en fullständig bild av pensionärers ekonomiska situation

skulle det behövas tillgång till information om personernas privata

pensionssparande och övriga ekonomiska tillgångar, som kan använ-

das för konsumtion under tiden som pensionär. Information om detta

finns bara i begränsad utsträckning och har inte alls använts för

redovisningen i denna rapport.

1.3 Genomförande

Mer detaljerade metodbeskrivningar finns i de olika metodbilagorna.

Aggregerad statistik över uttaget från tjänstepensionsbolagen

För att få en bild av hur uttagen av tjänstepensionen ser ut har ISF

beställt aggregerad statistik från Alecta, AMF, KPA, Kåpan och SPV

över hur uttagen av tjänstepension ser ut för personer inom nu gäl-

lande avtal som har tagit ut sin tjänstepension under perioden 2008–

2014. I beställningen har det ingått statistik över hur uttagen ser ut

över tid, baserat på ålder, kön och inkomst. ISF har också beställt

statistik över genomsnittligt utbetald förmån för de olika uttags-

tiderna.

Inledning

23

Enkät

ISF har under maj 2015 genomfört en enkätundersökning till blivande

och nuvarande pensionärer och ställt frågor om bland annat hur de har

valt att ta ut eller kommer att ta ut sin tjänstepension och anledning-

arna till detta uttag.

Enkäten har riktat sig till personer i åldrarna 62–67 år som har rätt

till tjänstepension. Enkäten skickades ut genom Sifos webbpanel till

2 626 personer och totalt besvarade 1 000 personer enkäten. Svarsfre-

kvensen är således 38 procent.

Intervjuer med arbetsgivarorganisationer,

arbetstagarorganisationer och tjänstepensionsbolag

Under perioden mars–juni 2015 har intervjuer genomförts med

arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och tjänste-

pensionsbolag.

Representanter för Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL) och Arbetsgivarverket har intervjuats. Intervjuer

har också genomförts med representanter för Landsorganisationen

i Sverige (LO), Förhandlings- och samverkansrådet PTK och Offent-

liganställdas förhandlingsråd (OFR). Från tjänstepensionsbolagen har

företrädare för Alecta, KPA, AMF och Kåpan intervjuats.

I första hand har intervjuerna gjorts med aktörernas pensionsexperter

eller förhandlare. I intervjuerna med tjänstepensionsbolagen har i

vissa fall även andra personer medverkat, exempelvis informations-

chefer och statistikansvariga.

Typfallsberäkningar

Förenklade typfallsberäkningar har gjorts för att få en översiktlig bild

av vilka konsekvenser ett tidsbegränsat uttag av tjänstepensionen får

för personens disponibla inkomst, inkomstskatt och bostadstillägg.

Beräkningarna är gjorda i tre steg. Först har olika inkomstprofiler

lagts in i Pensionsmyndighetens typfallsmodell för att beräkna nivåer-

na på såväl allmän pension som tjänstepension, givet att denna utbe-

talning är livslång. Därefter har tjänstepensionen fördelats om, så att

hälften av tjänstepensionen utbetalas under 5 år i stället för livsvarigt.

I båda fallen har bostadstillägg och inkomstskatt beräknats. Bostads-

Inledning

24

tillägget har beräknats med hjälp av Pensionsmyndighetens beräk-

ningshjälp på pensionsmyndigheten.se. Inkomstskatt har beräknats

med Skatteverkets beräkningshjälp på skatteverket.se.

Simulering av vilken inverkan uttaget har för stat, kommun och

individ genom FASIT-modellen

ISF har undersökt vilka konsekvenser förändrade uttag av tidsbe-

gränsade tjänstepensioner kan få för statens och kommunernas in-

komster och utgifter. Detta har gjorts med hjälp av den så kallade

FASIT-modellen. Det är en mikrosimuleringsmodell, som bland

annat används för att beräkna effekter på de offentliga finanserna

av förändringar i skatte- och transfereringssystemen. Modellen

har använts för att det ska gå att se hur de offentliga utgifterna

(socialförsäkringsersättningar inklusive bostadstillägg) och inkom-

sterna (skatter och kommunala avgifter för äldreomsorg) påverkas

ifall andelen som tar ut sin pension tidsbegränsat förändras. Simule-

ringarna har gjorts på data som omfattar hela pensionärskollektivet

– till skillnad från den aggregerade statistiken som redovisas i kapitel

4 och som enbart baseras på dem som har tagit ut sin tjänstepension

under de senaste åren. Beräkningarna är gjorda av Statistiska central-

byrån (SCB).

1.4 Disposition

I kapitel 2 ges en bakgrund om utvecklingen av tjänstepensioner,

en översikt över de fyra största avtalsområdena samt en beskrivning

av regelverket som styr utformningen av tjänstepensionerna. I kapitel

3 finns en översikt över forskning och tidigare studier. I kapitel 4 ges

en bild av hur uttaget av tjänstepension ser ut och hur utvecklingen

har sett ut över tid. I kapitel 5 analyseras olika möjliga orsaker till

utvecklingen av det tidsbegränsade uttaget. I kapitel 6 redovisas vilka

konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få för individ, kommun

och stat. I kapitel 7 ges en beskrivning av berörda aktörers syn på ut-

vecklingen av uttag av tjänstepensioner. I kapitel 8 finns rapportens

slutsatser.

Vad är tjänstepension?

25

2 Vad är tjänstepension?

Tjänstepension är en del av den ersättning som avtalas för ett för-

värvsarbete, och kan betraktas som uppskjuten lön. Tjänstepensionen

är inte obligatorisk, men de flesta anställda har pensionsrätt i sin an-

ställning genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter

i centrala kollektivavtal. Cirka 90 procent av arbetstagarna i Sverige

omfattas av kollektivavtal och tjänar därför in tjänstepension i takt

med att de arbetar. Utfästelser om pension till anställda kan även reg-

leras i pensionsreglementen eller i individuella pensionsavtal mellan

arbetsgivare och anställda.

Tjänstepensionen kan vara förmånsbestämd, avgiftsbestämd (även

kallat premiebestämd) eller en kombination av de båda. Förmånsbe-

stämd pension innebär att en anställd person är garanterad en pension

som motsvarar en viss procentsats av de sista lönerna före pension-

eringen. För att få full tjänstepension måste den anställda ha tjänat in

till pensionen under ett visst antal år. Det finns flertal påtagliga lik-

heter mellan systemegenskaper hos de kollektivavtalade förmåns-

bestämda pensionerna och det gamla ATP-systemet. En formell

pensionsålder, automatisk utbetalning av pension vid 65 års ålder,

begränsning av antalet intjänandeår och så vidare finns kvar inom

de flesta förmånsbestämda tjänstepensionssystem.4

Avgiftsbestämd pension innebär att arbetsgivaren betalar in en avgift

som utgör en viss procent av den anställdas lön. Inbetalningen görs

vid olika åldrar beroende på vilket avtal som den anställda tillhör.

4 SOU 2013:25 s. 240.


26

Pensionens storlek bestäms framför allt av hur länge arbetsgivaren

har betalat in avgiften, hur avkastningen har blivit och hur stor av-

giften har varit. Avgiftsbestämd pension innebär oftast en större

möjlighet att välja sparform och uttagstider.

Tjänstepensioner har under en lång tid i huvudsak utgjorts av för-

månsbestämda pensioner. Utvecklingen har emellertid gått i riktning

mot mer avgiftsbestämda pensioner. Det har även blivit allt vanligare

med kombinerade avtalspensioner med både avgiftsbestämd pension

och förmånsbestämd pension inom samma avtalsområde.

Orsaker till att avtalen blivit alltmer avgiftsbestämda är att förmåns-

bestämda pensioner är kostsamma för arbetsgivarna och att det är

svårt för arbetsgivarna att förutse framtida pensionskostnader.5 I ett

avgiftsbestämt system har arbetsgivaren en större möjlighet att för-

utse storleken på pensionskostnaderna.6

För anställda innebär ett förmånsbestämt system bättre förutsägbar-

het, eftersom de kan beräkna ungefärligen hur hög deras framtida

pension kommer att bli. I en avgiftsbestämd pension beror förmånens

storlek till viss del på avkastningen på inbetalade medel och innebär

en osäkerhetsfaktor för den enskilda personen.

Tjänstepensionens roll har också förändrats och den utgör en

allt viktigare del av pensionen. Fler har tjänstepension i dag, och i

genomsnitt är tjänstepensionerna högre. Första möjligheten att ta ut

tjänstepensionen under 5 år kom 1990, men möjligheten har exem-

pelvis bara funnits inom ITP 2 sedan 2007. Avtalen har också ändrats

olika ofta inom olika avtalsområden. Avtalen och uttagsmöjligheterna

för dem som tagit ut tjänstepensionerna tidigare har således sett an-

norlunda ut jämfört med i dag, och avtalen fortsätter att förändras

och kommer troligtvis att se annorlunda ut framöver. Samtidigt är

övergångstiderna till i högre grad avgiftsbestämda pensioner mycket

långa. För avsevärd tid framöver kommer de flesta nybeviljade tjän-

stepensioner till största delen att vara förmånsbestämda. Privatan-

ställda tjänstemän kan tjäna in pension enligt de förmånsbestämda

5 http://www.svensktnaringsliv.se/allmanna_nyheter/nytt-itp-avtal-antligen-i-hamn_536494.html

se även

http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/pensionskostnader/arkivpensionskostnader/arkiv

pensionskostnader/overenskommelseomnyttpensionsavtalakapkl.2196.html 6 SOU 2014:57 s. 232.

http://www.svensktnaringsliv.se/allmanna_nyheter/nytt-itp-avtal-antligen-i-hamn_536494.html

http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/pensionskostnader/arkivpensionskostnader/arkivpensionskostnader/overenskommelseomnyttpensionsavtalakapkl.2196.html

http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/pensionskostnader/arkivpensionskostnader/arkivpensionskostnader/overenskommelseomnyttpensionsavtalakapkl.2196.html


27

reglerna i ytterligare 28 år och i 37 år till i statlig sektor.7 De para-

llella systemen och reglerna som gäller för dem som redan har tagit

ut sin pension och för dem som tar ut sin pension i dag kan därför

vara svåra att överblicka.

2.1 Översikt över avtalsområdena

Villkoren för tjänstepensionerna varierar mellan olika arbetsmark-

nadssektorer. Avtalen förhandlas fram av de centrala parterna på

arbetsmarknaden. Utformningen beror därför på vilka överenskom-

melser de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har gjort. Den

som har arbetat inom olika avtalsområden kan ha tjänstepension från

flera olika avtalsområden. Intjänade förmåner går inte förlorade för

att en person byter arbetsplats. Om personen exempelvis byter till en

annan arbetsgivare inom samma kollektivavtalsområde kvarstår hen

inom samma pensionsplan.8 I annat fall lämnas så kallade fribrev.

9

Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal som gäller för dem som nu

går i pension. För privatanställda arbetare gäller avtalspension SAF-

LO, för privatanställda tjänstemän gäller ITP, för statligt anställda

gäller avtalet PA 03 och för landstings- och kommunanställda gäller

KAP-KL (se figur 1). Det finns dessutom några mindre avtal som

täcker andra områden på arbetsmarknaden.10

Inom varje avtalsområde kan anställda i varierande grad välja bland

olika tjänstepensionsbolag för förvaltning av den avgiftsbestämda

pensionen. Inom varje avtalsområde finns det även ett bolag som är

förvalt, det så kallade icke-valet, som förvaltar sådan valbar avgifts-

bestämd pension för dem som inte gör ett eget aktivt val. Den för-

månsbestämda pensionen tryggas på olika sätt inom de olika avtals-

områdena och ibland på olika sätt mellan olika tjänstepensionsbolag

inom samma avtalsområde. Icke-valet inom de fyra avtalen ovan

förvaltas av AMF, Alecta, Kåpan/SPV och KPA.

7 SOU 2013:25 s. 236. 8 SOU 2014:57. 9 Fribrev innebär att den anställda har rätt till värdet av intjänad pension hos en arbetsgivare

även om hen slutar sin anställning före ordinarie pensionsålder och påbörjar en ny anställning. 10 SOU 2013:25 s. 239.


28

Inom varje avtalsområde finns också valcentraler knutna till parterna

inom respektive avtalsområde. Valcentralerna administrerar tjänste-

pensionen. Försäkringsgivare kan bli valbara för de anställda antingen

genom upphandling eller genom ett anslutningsförfarande. Inom den

kommunala och statliga sektorn används anslutningsförfarandet,

vilket innebär att de försäkringsgivare som uppfyller kraven i anslut-

ningsvillkoren godkänns som valbara bolag. Valcentralerna sköter

också informationen till dem som är försäkrade i dessa bolag, regi-

strerar deras val av försäkringsgivare och förmedlar pensionsavgif-

terna som arbetsgivaren betalat in. Valcentralerna kan i vissa fall

även administrera flytt av pensionskapital.

Figur 1 Översikt över avtalsområdena

Svenskt Näringsliv/LO

SAF-LO KAP-KL PA 03 ITP 2, ITPK

SKL, Arbetsgivarf. Pacta/Sv. Kommunarbetarförb, OFR, Akademiker Alliansen.

Arbetsgivar-verket/OFR, Saco-S, Seko

Svenskt Näringsliv/ PTK

Parter

Avtal

Val-central

SPV Collectum

AMF (förval)AlectaDanica

FolksamHandelsb.

Länsförsäk.MovesticNordea

SEBSPP

Swedbank

ForaPensionsvalet/Val-centralen

KPA (förval)AlectaAMF

DanicaFolksam

Handelsb.Länsförsäk.Lärarfonder

NordeaSEB

Swedbank

KÅPAN (förval)

AMFAlectaDanica

FolksamHandelsb.

KPALänsförsäk.

NordeaSEBSPP

SkandiaSwedbank

Alecta(förval)

AMFDanica

FolksamSEBSPP

SkandiaSwedbank

Bolag


29

2.1.1 SAF-LO

Arbetare inom privata företag omfattas av avtalspension SAF-LO.

Avtalet slöts 1996 och pensionen är helt avgiftsbestämd. I dag omfat-

tas cirka 2,8 miljoner11

privatanställda arbetare av avtalet. Arbetsgi-

varen sätter av 4,5 procent av lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp

(ibb) och 30 procent av lönedelar över 7,5 ibb till tjänstepension

SAF-LO.12

Pensionen börjar tjänas in från 25 års ålder. Utbetalnin-

garna börjar normalt vid 65 år men kan påbörjas som tidigast från 55

år. Den förvalda utbetalningstiden är livsvarig, men det finns möjlig-

het att ta ut pensionen tidsbegränsat under 5–20 år.

På grund av de högre avsättningar som förekommer vid högre

inkomster får den som har en inkomst över 7,5 ibb betydligt högre

tjänstepension. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för beräkningsförutsätt-

ningar) visar att en person med inkomst om 7,5 ibb hela livet får en

tjänstepension på cirka 4 700 kronor per månad. En person med

inkomst om 10 ibb hela livet får en tjänstepension på cirka 15 000

kronor. För dem som går i pension i dag inom SAF-LO kollektivet

finns möjlighet att ta ut hela sin tjänstepension tidsbegränsat.13

2.1.2 KAP-KL

Anställda inom kommun och landsting omfattas av KAP-KL eller

AKAP-KL. För anställda födda 1985 och tidigare gäller det delvis

förmånsbestämda avtalet KAP-KL, och för födda 1986 och senare

gäller det helt avgiftsbestämda avtalet AKAP-KL. Cirka 1 miljon14

personer omfattas av dessa avtal. Den förmånsbestämda pensionen

i KAP-KL ger en pension om 55 procent av lönedelar mellan 7,5

och 20 ibb och 27,5 procent av lönedelar mellan 20 och 30 ibb.15

Arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av lönedelar upp till 30 ibb till

den avgiftsbestämda pensionen.16

Avgiften till den avgiftsbestämda

11 Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24. 12 Före 2008 var avgiften lika stor över som under taket om 7,5 ibb. Avgiften var dessutom

lägre, 3,5 procent. 13 Avtalspension SAF-LO slöts 1996. Innan dess gällde STP. Många av dem som går i pension

i dag har delar av sin pension från STP. 14 Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24. 15 Avtalet slöts 2006. Övergångsregler från PFA med mer generösa pensionsnivåer gäller för

dem födda mellan 1947 före 1967. 16 Gäller från 2010. Åren 2008 och 2009 var avsättningen 4,25 procent och 2007 var avsätt-

ningen 4 procent.


30

pensionen KAP-KL sätts av mellan 21 och 67 års ålder eller senare,

om anställningen fortsätter efter att personen har fyllt 67 år. Den

avgiftsbestämda pensionen kan betalas ut tidigast från 55 år. Den

förmånsbestämda delen kan tas ut från 61 års ålder. Den anställda

kan tillgodoräkna sig pensionsgrundande tid till den förmånsbestämda

pensionen från 28 år till 65 års ålder. För att få en hel förmånsbe-

stämd ålderspension krävs 30 års intjänandetid.

I tjänstepensionsavtalen inom kommun och landsting finns det även

olika regler för uttagsperioder för dem som går i pension före 65 år

jämfört med dem som går vid eller efter 65 års ålder. De som har

tjänstepension KAP-KL kan ta ut hela den avgiftsbestämda delen

av pensionen oavsett om uttaget påbörjas före eller efter 65 års ålder,

utifrån överenskommelse mellan en anställd och försäkringsgivaren.

Den förmånsbestämda delen i KAP-KL kan endast tas ut som livs-

varig pension, oavsett om man börjar ta ut den före 65 års ålder eller

senare.

Den som tillträtt en kommunal tjänst före 1998 har tjänat in förmåns-

bestämd tjänstepension enligt äldre pensionsavtal. Detta intjänande

fixerades vid övergången till nu gällande avtal och utgör till en viss

del en självständig förmån benämnd intjänad pensionsrätt (IPR). De

delar som understiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp kan tas ut temporärt

före 65 års ålder. Den temporära delen måste vara slutligt utbetald vid

65 års ålder. Vid uttag efter 65 års ålder tas IPR endast ut som

livsvarig pension.

De som inom KAP-KL har en inkomst under 7,5 ibb får endast av-

giftsbestämd tjänstepension. Vid denna inkomstnivå under hela livet

rör det sig om en tjänstepension på cirka 4 200 kronor per månad (se

beräkningsförutsättningarna i bilaga 2). Hela denna del kan tas ut

tidsbegränsat. En anställd som exempelvis har en inkomst på 10 ibb

under hela livet får cirka 5 600 kronor per månad i avgiftsbestämd

pension och cirka 6 700 kronor per månad i förmånsbestämd pension.

Eftersom den förmånsbestämda pensionen inte kan tas ut tidsbegrän-

sat, kan ungefär hälften av kapitalet tas ut tidsbegränsat (46 procent

vid denna inkomstnivå).

Inom kommun och landsting finns ett nytt helt avgiftsbestämt avtal

AKAP-KL från den 1 januari 2014. Det omfattar alla som är födda

1986 och senare. Arbetsgivaren betalar avgifter om 4,5 procent på

inkomster upp till 7,5 ibb och 30 procent på inkomster mellan 7,5


31

och 30 ibb. De som är födda 1986 och senare får alltså inte någon

förmånsbestämd pension. Liksom inom KAP-KL är den tidigaste

uttagsåldern i AKAP-KL oreglerad och den följer av inkomstskatte-

lagens begränsning av att uttag tidigast får göras vid 55 år.

2.1.3 PA 03

För statligt anställda gäller avtalet PA 03 som tecknades 2003. En

principöverenskommelse om nytt pensionsavtal PA 16 tecknades

mellan Arbetsgivarverket och Saco-S samt Seko i juni 2015.

PA 03 ger rätt till tre olika ålderspensioner – en förmånsbestämd

del och två avgiftsbestämda delar. De avgiftsbestämda delarna är

individuell ålderspension och kompletterande ålderspension (Kåpan

Tjänste). Den förmånsbestämda pensionen ger en pension om 60

procent av lönedelar mellan 7,5 och 20 ibb och 30 procent mellan

20 och 30 ibb.17

Den förmånsbestämda pensionen tjänas in från 28

års ålder och så länge anställningen varar, dock längst till 65 års

ålder. För att en person ska kunna tillgodoräkna sig hel förmånsbe-

stämd pension krävs en anställning inom avtalsområdet med sådan

pensionsrätt i 30 år. Till den individuella ålderspensionen betalar

arbetsgivaren en premie om 2,5 procent på lönedelar upp till 30 ibb

och till Kåpan Tjänste 2,0 procent på lönedelar upp till 30 ibb.18

Den

individuella ålderspensionen och Kåpan Tjänste tjänas in från 23 års

ålder och fram till 65 års ålder eller så länge anställningen varar.

I dagsläget omfattas cirka 250 000 personer av avtalet.

Den förmånsbestämda pensionen i PA 03 kan tas ut livsvarigt, men

om den tas ut före 65 års ålder kan man, under vissa förutsättningar,

välja att ta ut en större del av pensionen före 65 års ålder. Den för-

månsbestämda pensionen blir i detta fall lägre efter 65 års ålder,

det vill säga att den trappas ner från 65 års ålder. Om den intjänade

förmånen är liten, kan hela den förmånsbestämda pensionen tas ut

före 65 års ålder och i så fall betalas ingen förmånsbestämd pension

ut efter 65 års ålder.

17 Avtalet slöts 2009. För dem som är födda mellan 1943 och 1972 finns övergångsregler från

äldre avtal med mer generösa pensionsnivåer. 18 I äldre avtal (före 2008) var avgifterna något lägre.


32

Den avgiftsbestämda pensionen Kåpan Tjänste i PA 03 kan tas

ut antingen under en begränsad tid, 5–20 år eller livsvarigt oavsett

om uttaget påbörjas före eller efter 65 års ålder. Hänsyn tas till de

begränsningar som följer av inkomstskattelagen, det vill säga högst

80 procent av lönen vid avgången i pension. Om en person inte väljer

annat, betalas pensionen ut tidsbegränsat under 5 år, från 65 års ålder.

Uttagsalternativen för Kåpan Tjänste liknar således dem som gäller

för den avgiftsbestämda pensionen i KAP-KL.

Den individuella ålderspensionen i PA 03 har en annan konstruktion.

Om den individuella ålderspensionen tas ut före 65 års ålder, kan den

i likhet med den avgiftsbestämda delen i KAP-KL och Kåpan Tjänste

tas ut temporärt, helt eller delvis före 65 års ålder, så länge hänsyn tas

till de nyss nämnda skatterättsliga begränsningarna. I annat fall kan

den endast tas ut livsvarigt.

Inom PA 03 får en person som är anställd efter 2002, som är född

efter 1972 och som har ett pensionsunderlag som understiger 7,5 ibb

endast avgiftsbestämd pension. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för

beräkningsförutsättningar) visar att pensionen vid 7,5 ibb blir cirka

4 700 kronor per månad, och den delen av pensionen som består av

kompletterande ålderspension kan tas ut tidsbegränsat. En person med

inkomst på 10 ibb får cirka 6 200 kronor per månad i avgiftsbestämd

pension och cirka 7 300 kronor per månad i förmånsbestämd pension.

Eftersom det inte går att ta ut den förmånsbestämda pensionen eller

den individuella ålderspensionen tidsbegränsat vid 65 år, är det en

mindre del av pensionen (26 procent) som kan tas ut tidsbegränsat

för en person som under arbetslivet har haft en lön motsvarande 10

ibb.

2.1.4 ITP

ITP är det avtal som gäller för tjänstemän inom privat sektor. ITP-

avtalet omförhandlades 2007. Det gamla ITP-avtalet kallas nu ITP 2,

medan det nya kallas ITP 1. De som är födda efter 1978 täcks av ITP

1.19

ITP 2 består dels av en förmånsbestämd pension, dels av ITPK,

som är en avgiftsbestämd pension. ITP 2 ger en pension om 10

19 Även äldre anställda kan täckas av ITP 1 genom överenskommelser med arbetsgivaren eller

beroende på att de är anställda i företag som tecknat kollektivavtal efter 26 april 2006 eller blivit medlemmar i Svenskt Näringsliv efter 1 januari 2007.


33

procent av lönedelar upp till 7,5 ibb, 65 procent av lönedelar mellan

7,5 och 20 ibb och 32,5 procent av lönedelar mellan 20 och 30 ibb.

Arbetsgivaren sätter dessutom av 2 procent av lönedelar under 30

ibb till ITPK.

Totalt omfattas cirka 2 miljoner20

personer av ITP-avtalet. Intjänande-

åldern är 28 år för ITP 2 och ITPK. För intjänande av full ålderspen-

sion krävs minst 30 års intjänandetid, och den anställda får tidigast

gå i pension från 55 års ålder. Den förvalda utbetalningstiden för ITP

2 är livsvarigpension medan ursprunglig ITPK har en förvald utbetal-

ningstid under 5 år och ITPK i Alecta Optimal Pension har en livs-

varig utbetalningstid som förval21

. Det är dock möjligt att välja tids-

begränsad respektive livsvarig utbetalning för alla delar av avtalen.

Om den pensionsmedförande lönen överstiger tio inkomstbasbelopp

kan man, i överenskommelse med arbetsgivaren, teckna en alternativ

ITP, en så kallad tiotaggarlösning. Denna lösning gäller för lönedelar

mellan 7,5 och 30 ibb och innebär att arbetsgivaren frilägger premier-

na och placerar dem i en annan försäkring än ITP. Det går också att

välja en ITP 1-plan i stället för ITP 2.

För dem som har en inkomst över 7,5 ibb utgör den förmånsbestämda

pensionen en större andel av lönen än för dem som har en lägre in-

komst. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för beräkningsförutsättningar)

visar att de som har en inkomst om 7,5 ibb under hela livet får cirka

1 900 kronor per månad i avgiftsbestämd pension och cirka 3 600

kronor per månad i förmånsbestämd pension. De som har en inkomst

om 10 ibb hela livet får cirka 2 500 kronor per månad i avgiftsbe-

stämd pension och cirka 11 500 kronor per månad i förmånsbestämd

pension. Hela tjänstepensionen kan tas ut tidsbegränsat.

Den nya ITP-planen är avgiftsbestämd och arbetsgivaren betalar pre-

mier på 4,5 procent av kontant utbetald bruttolön på lönedelar upp till

7,5 ibb och 30 procent på lön däröver. Tjänstepensionen är möjlig att

ta ut från 55 år som inom ITP 2.

20 Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24. 21 I juli 2007 upphörde ickevalspengar att gå till ITPK i ursprunglig form vilket gör att de som

har ursprungliga ITPK endast omfattar fribrev. 2008 skapades möjligheten att flytta redan

placerat kapital. Detta innebär att en person kan flytta kapital för både ursprunglig ITPK och ITPK i Alecta Optimal Pension.


34

2.1.5 Sammanställning av uttagsregler och förval

Som framgår ovan finns det olika möjligheter i tjänstepensionsavtalen

att ta ut pensionen tidsbegränsat respektive livsvarigt (se tabell 1 för

översikt över uttagsreglerna). Som huvudregel gäller att de som har

tjänstepension från SAF-LO-avtalet eller ITP-avtalet kan ta ut hela

sin tjänstepension tidsbegränsat, medan de som har tjänstepension

från PA 03 eller KAP-KL i huvudsak endast kan göra tidsbegränsade

uttag av de delar som är avgiftsbestämda, medan den förmånsbestäm-

da delen betalas ut livsvarigt (om den inte tas ut före 65 års ålder

inom PA 03 eller – för intjänad pensionsrätt fram till 1997 – inom

KAP-KL).


35

Tabell 1 Översikt av nu gällande uttagsregler

Utbetalningstid Förmåns-bestämd Avgiftsbestämd Förvald

utbetalningstid

SAF-LO

Uttag före 65

års ålder

- Livsvarigt alt.

tidsbegränsat kortast 5

år.

Uttag fr.o.m. 65

års ålder

- Livsvarigt alt.


år.

Livsvarigt

PA 03

Uttag före 65

års ålder

Livsvarigt. En

större del (eller

hela) kan dock tas

ut före 65 år vilket

leder till att

pensionen

minskar (eller

uteblir) efter 65

års ålder.

Individuell

ålderspension: hela

pensionen kan under

vissa förutsättningar

tas ut före 65 år,

annars livsvarigt.

Kompletterande

ålderspension (Kåpan

Tjänste): hela

pensionen kan tas ut

före 65 år under vissa

förutsättningar.

Annars livsvarigt alt.


år.

Uttag fr.o.m. 65

års ålder

Livsvarigt Individuell

ålderspension:

livsvarigt.

Kompletterande

ålderspension (Kåpan

Tjänste): Livsvarigt

alt. tidsbegränsat

kortast 5 år.

Individuell

ålderspension och

förmånsbestämd

pension: livsvarigt

Kompletterande

ålderspension

(Kåpan Tjänste): 5

år.


36

KAP-KL

Uttag före 65

års ålder

Livsvarig Livsvarigt alt.


år.

Uttag fr.o.m. 65

års ålder

Livsvarigt Livsvarigt alt.


år.

Livsvarigt

ITP 2

Uttag före 65

års ålder

Livsvarigt alt.

tidsbegränsat

kortast 5 år.

ITPK: Livsvarigt alt.


år.

Uttag fr.o.m. 65

års ålder

Livsvarigt alt.

tidsbegränsat

kortast 5 år.

ITPK: Livsvarigt alt.


år.

ITP 2 och ITPK:

livsvarigt

Not: Vad gäller PA 03 förmånsbestämd och PA 03 Individuell ålderspension finns ingen möj-

lighet att välja utbetalningstid efter 65 år utan dessa betalas ut livsvarigt med automatik.

2.2 Rättsliga förutsättningar för uttagen

Tjänstepensionerna styrs i första hand genom kollektivavtal. Dessa är

till alla delar bindande för de parter som omfattas av avtalet. Inkomst-

skattelagen (1999:1229) ställer upp vissa formkrav som påverkar

uttagen av tjänstepension. Det finns också arbetsrättsliga lagar, som

reglerar hur arbetsgivare och anställda binds av utfästelser om för-

måner i anställningen samt lagstiftning som gäller för försäkrings-

verksamheter och tryggande av pensionsutfästelser.22

Inkomstskattelagens formkrav innebär att ålderspension normalt inte

får börja betalas ut före 55 års ålder eller under kortare tid än 5 år och

att pensionen under de första 5 åren inte får betalas ut med minskande

belopp.23

Det finns även begränsningar i förfoganderätten. Samtliga

villkor måste vara uppfyllda för att försäkringen ska utgöra en pen-

22 Försäkringsrörelselagen (2010:2043), försäkringsavtalslagen (2005:104) och lagen (1967:531)

om tryggande av pensionsutfästelse. 23 58 kap. 10–11§§ inkomstskattelagen.


37

sionsförsäkring, både när det gäller en privat pensionsförsäkring och

en tjänstepensionsförsäkring. Om något av de kvalitativa villkoren

vid avtalets ingående inte är uppfyllt är försäkringen i

skattehänseende

att anse som en kapitalförsäkring och då gäller andra skatteregler.24, 25

Uttagen av tjänstepensioner påverkas således i huvudsak av villkoren

som finns i kollektivavtalen. Vilka villkor som parterna har valt att

reglera och vilka villkor som överlämnas till tjänstepensionsbolagen

att utforma samt hur uttagsreglerna ser ut kan variera mellan avtals-

områdena.

Exempel på sådant som fastställs i avtalen är:

– intjänandeålder (från och med, till och med vilken ålder)

– livsvarig eller tidsbegränsad utbetalning och vilken utbe-

talningstid som är förvald

– tidpunkt för när utbetalning av tjänstepensionsförsäkringen

kan påbörjas och under hur lång tid pensionen betalas ut

– avgiften som arbetsgivaren betalar för den anställdas tjänste-

pension.

Exempel på sådant som i vissa fall regleras i avtal eller överlämnas

till tjänstepensionsbolagen är:

– vilket innehåll som ska finnas i pensionsbesked och tidsinter-

vall för utskick

– hur ansökan om pension ska göras (exempelvis om uttaget ska

ske med automatik utan ansökan).

Vilken information som tjänstepensionsbolagen ska lämna till de för-

säkrade regleras av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39)

om information som gäller försäkring och tjänstepension. Av före-

skrifterna framgår att information om aktuella pensionsförmåner,

riskskydd och efterlevandeskydd årligen ska lämnas till dem som

24 58 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen. 25 För pensionsförsäkring är utfallande belopp inkomstskattepliktigt. Utfallande belopp från en

kapitalförsäkring är inte inkomstskattepliktigt. Pensionsförsäkring (kan även vara tjänstepen-sion) är avdragsgill inom vissa ramar vid avsättningen till framtida pension.


38

har rätt till ersättning.26

Enligt föreskrifterna får dock avtalsparterna

avtala om den närmare utformningen av informationen, hur den ska

lämnas och av vem den ska lämnas.27

Finansinspektionen rekommen-

derar även att informationen utformas så, att den underlättar de beslut

som den som avser att teckna försäkring eller en försäkringstagare

kan behöva fatta.28

Svensk Försäkring, som är försäkringsföretagens branschorganisa-

tion, har tagit fram ett antal rekommendationer och initierat samarbe-

ten om tjänstepensioner. Min Pension är ett samarbete mellan staten

och pensionsbolagen och är ett dotterbolag till Svensk Försäkring.

Samarbetet innebär att en konsument, via minpension.se, kan få en

samlad överblick över sitt pensionssparande. Ett samarbete finns

även om att använda sig av överensstämmande begreppsbildning

för att underlätta informationen till pensionärerna. Pensionsorden

är en ordlista som tagits fram i samarbete mellan Försäkringskassan,

Pensionsmyndigheten och Svensk Försäkring. Svensk Försäkring har

även tagit fram en rekommendation som utgör en komplettering av

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:39)

om information som gäller försäkring och tjänstepension.

2.3 Sammanfattning

Tjänstepensionen är inte obligatorisk, men de allra flesta av arbets-

tagarna i Sverige omfattas av kollektivavtal och har därmed rätt till

kollektivavtalad tjänstepension. Villkoren för tjänstepensionerna

varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer. Avtalen förhandlas

fram av de centrala parterna på arbetsmarknaden. Det finns fyra

stora tjänstepensionsavtal som nu är aktuella, och de gäller för

privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO), privatanställda

tjänstemän (ITP), statligt anställda (PA 03) samt landstings- och

kommunanställda (KAP-KL).

26 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39) om information som gäller försäkring och

tjänstepension 5 kap 3 §. 27 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39) om information som gäller försäkring och

tjänstepension 1 kap 4 §. 28 Allmänt råd till Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39) om information som gäller

försäkring och tjänstepension 2 kap 1 §.


39

Tjänstepensioner har under en lång tid i huvudsak utgjorts av för-

månsbestämda pensioner. Utvecklingen har emellertid gått i riktning

mot avgiftsbestämda pensioner. Möjligheten att ta ut tjänstepensionen

tidsbegränsat har successivt kommit in i avtalen, med början från

1990. Inom den förmånsbestämda pensionen inom PA 03 finns det

fortfarande bara möjlighet att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat,

om det görs före 65 års ålder.

Uttagen av tjänstepension styrs i första hand genom kollektivavtal.

Det är genom dessa som det exempelvis regleras vid vilken ålder det

är möjligt att ta ut tjänstepensionen, om den kan tas ut tidsbegränsat

eller livsvarigt och vilken uttagstid som är förvald.

Skattelagstiftningen fungerar som ett ramverk till kollektivavtalen

genom att ställa formkrav på att ålderspension normalt inte får börja

betalas ut före 55 års ålder eller under kortare tid än 5 år och genom

att pensionen under de första 5 åren inte får betalas ut med minskande

belopp.

Vilken information som tjänstepensionsbolagen ska lämna till de

försäkrade regleras på ett övergripande plan av Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd.

Forsknings- och utredningsöversikt

41

3 Forsknings- och utredningsöversikt

3.1 Val av tidsbegränsat uttag eller livsvarig pension?

Yaari visade med hjälp av ekonomisk teori redan 1965 att nyttomaxi-

merande rationella personer som ogärna tar risker borde investera

i pensionsplaner med livslånga utbetalningsperioder snarare än tids-

bestämda, givet att de inte bryr sig om att lämna arv efter sig och att

priset på pensionsförsäkringen är aktuariskt beräknat. Sedan dess har

teorin utvecklats, och till exempel Davidoff med flera (2005) visar att

även om priset inte är helt aktuariellt korrekt borde personer investera

en stor del av sin pension i ett livslångt alternativ.

Trots att ekonomisk teori tydligt pekar på fördelen med livslånga

pensioner, väljer en stor andel att ta ut sin pension under en kortare

period (se kapitel 4 för andelar). Ett antal olika förklaringar till detta

”pussel”29

har lyfts fram, bland annat ”adverse selection” (snedvridet

urval), som innebär att de som lever länge väljer livslång utbetalning,

vilket leder till att priserna går upp och blir för höga för dem som

har dålig hälsa, att man vill lämna ett arv efter sig, dyra priser på

livslånga pensioner, behovsprövade offentliga bidrag samt livslånga

offentliga pensioner (se Hagen, 2015, för en genomgång av litteratu-

ren).

29 I litteraturen kallas detta ”the annuitisation puzzle”.


42

3.2 Faktorer som påverkar val av uttag

Det finns få empiriska studier om pensionsplaner där personer fakti-

skt ställs inför valet mellan att ta ut pensionen livslångt eller under

ett bestämt antal år, alternativt som en klumpsumma att investera

själv. Ameriks (2002) undersöker hur amerikanska lärare som täcks

av en avgiftsbestämd pension från ”Teachers Insurance and Annuity

Association” väljer att ta ut sin pension mellan 1989 och 2001. Före

1989 kunde lärarna endast ta ut pensionen livslångt. Därefter har

olika uttagsalternativ tillkommit och alternativen kan kombineras.

År 1989 infördes möjligheten att ta ut räntan på pensionskapitalet

månadsvis, samtidigt som själva pensionsuttaget kunde skjutas upp

till ett senare tillfälle. Sedan 1991 går det att ta ut en del av kapitalet

som klumpsumma och en minimidel som livslång pensionsinkomst.

Skatten blir lägre om en minimidel av kapitalet används som pen-

sionsinkomst, och därför är detta ett fördelaktigt alternativ. År 1996

infördes att pensionen kunde tas ut under ett valfritt antal år. Ameriks

visar att andelen som väljer att ta ut hela eller delar av sin pension

livslångt har minskat från 95 procent år 1989 till 45 procent år 2001.

Andelen som tog ut en del av kapitalet som en klumpsumma och en

del livslångt på miniminivån var uppe i 27 procent år 2001. Andelen

som tog ut räntan på kapitalet och sköt upp den livslånga utbetal-

ningen av kapitalet var 17 procent år 2001. Under samma år valde

11 procent att ta ut pensionen under ett bestämt antal år.

Butler och Teppa (2007) har undersökt tio pensionsplaner från lika

många företag i Schweiz. Pensionsplanerna täcker 4 500 personer

som tog ut sin pension mellan 1996 och 2006. Alla de undersökta

pensionsplanerna erbjuder antingen en livslång pension, att hela pen-

sionen tas ut som en klumpsumma eller att pensionstagaren väljer en

kombination av dessa alternativ. En efterlevandepension ingår alltid

när pensionen tas ut livslångt. Det var en större andel av dem som

hade avgiftsbestämd pension (54 procent) än av dem som hade för-

månsbestämd pension (86 procent) som tog ut sin pension livslångt.

Butler och Teppa visar att männen i större utsträckning än kvinnorna

väljer livslång utbetalning. Bland männen väljer 73 procent att ta ut

hela sin pension livslångt. Motsvarande andel bland kvinnorna är

68 procent. Andelen som kombinerar livslång utbetalning med en

klumpsumma var 18 procent bland männen och 12 procent bland

kvinnorna. Kvinnorna var klart överrepresenterade bland dem som


43

tog ut hela pensionen som en klumpsumma. Det var en femtedel av

kvinnorna och 9 procent av männen som gjorde så. Könsskillnaderna

kvarstår när de kontrollerar för till exempel pensionsförmögenhet

och riskaversion i en multivariat analys. Multivariatanalysen visar

även att andelen som valde att ta ut hela pensionen livslångt var lägre

bland dem som var gifta, hade separerat eller var änkor eller änkemän

än bland dem som aldrig varit gifta. De som hade ett litet pensions-

kapital tog i större utsträckning ut sin pension som en klumpsumma.

Mottola och Utkus (2007) har studerat två amerikanska förmåns-

bestämda pensionsplaner, där den ena är en traditionell pensionsplan

som baseras på genomsnittliga inkomster i slutet av arbetslivet och

den andra en ”cash balance”-plan där pensionen baseras på alla löner.

I båda pensionsplanerna stod personerna inför valet att ta ut hela pen-

sionen som livslång pension eller hela som en klumpsumma. Om

pensionskapitalet var litet, betalade pensionsbolaget automatiskt ut

pensionen som en klumpsumma. Pensionstagarna med litet kapital är

dock inte med i studien. Mellan år 2000 och 2006 tog 7 000 personer

ut sin pension från den traditionella pensionsplanen och 21 000 per-

soner från ”cash balance”-planen.

Mottola och Utkus visar att 27 procent av dem som hade den tradi-

tionella pensionen valde livslång utbetalning, medan endast 17 pro-

cent i den andra pensionsplanen gjorde det. Författarna diskuterar vad

dessa skillnader beror på. Med hjälp av separata regressionsanalyser

för de två pensionsplanerna visar de att ålder är det som i båda

planerna mest påverkade sannolikheten att välja livslång pension –

ju äldre personen var vid pensionstillfället, desto större var sannolik-

heten att välja livslång pension. Författarna visar även att män och de

med högt pensionskapital hade en mindre sannolikhet att välja

livslång pension i båda planerna.

Enligt federal lag i USA ska förhandsvalet för gifta vara livslång pen-

sion med efterlevandepension. För att en person ska kunna välja att

ta ut pensionen som en klumpsumma när man är gift, måste maken

eller makan avstå från efterlevandepensionen och lämna in en skrift-

lig ansökan om det. Ansökan måste bli attesterad av en notarie, vilket

kräver att en avgift betalas och att båda makarna närvarar. Tre fjärde-

delar av de gifta valde att aktivt genomgå proceduren för att välja bort

detta alternativ och i stället få en klumpsumma. I regressionsanalysen

visar Mottola och Utkus att sannolikheten att välja livslång pension i

den traditionella planen var mindre bland dem som var gifta än bland


44

dem som var ensamstående trots proceduren för att välja bort livslång

pension, medan civilstatus inte har någon signifikant betydelse för

valet i ”cash balance”-planen.

Benartzi med flera (2011) har undersökt 19 000 personer som skulle

pensionera sig från IBM i USA mellan år 2000 och 2008. Författarna

visar att 88 procent valde livslång utbetalning, 8 procent en kombina-

tion och 5 procent en klumpsumma. Att andelen som valde livslång

utbetalning var så pass hög kan, enligt författarna, ha påverkats av

att den livslånga pensionen ”sockrades” för dem som var under 65 år

för att uppmuntra till tidig avgång. Bland dem över 65 år var andelen

som valde livslång utbetalning 61 procent. Författarna har inte ana-

lyserat materialet med hjälp av multivariat analys.

Benartzi med flera använde också ett ytterligare datamaterial från ett

bolag som sköter administrationen kring pensioneringar i sin artikel.

Detta datamaterial täcker 103 000 personer i åldrarna 50–75 år, som

gått i pension med 112 olika pensionsplaner mellan åren 2002 och

2008. Hälften av dem som ingår i undersökningen valde att ta ut pen-

sionen livslångt. Med hjälp av multivariatanalys finner författarna att

sannolikheten att välja livslång utbetalning är större för kvinnor, äldre

och de med högt pensionskapital.

I många pensionsplaner i USA kan arbetstagaren välja att ta ut

sitt pensionskapital när denna byter arbete, det vill säga långt före

pensioneringen. Arbetstagaren står då inför valet att återinvestera

pengarna i en pensionsförsäkring med livslång utbetalning, ett pen-

sionssparkonto (IRA) eller att ta ut pengarna och använda dem till

annat som att betala av lån, investera i värdepapper eller konsumtion.

Hurd och Panis (2002) visar i en studie baserad på den amerikanska

intervjuundersökningen ”Health and Retirement” för 1992 till 2000

att 45 procent hade möjlighet att ta ut sin pension som en

klumpsumma

när de bytte arbete, och att 20 procent av dem gjorde det. Bland dem

som valde att ta ut pensionen som en klumpsumma valde 54 procent

att antingen investera i en pensionsförsäkring eller spara pengarna,

25 procent använde pengarna till att betala av skulder och 21 procent

spenderade dem. Med hjälp av multivariat analys visar författarna att

kvinnor, de med låg utbildning, små pensionskapital, de som inte har

sjukförsäkring och de som fortsätter att arbete i högre utsträckning tar

ut pensionen som en klumpsumma när de slutar sin anställning.


45

En studie baserad på svenska data är Hagen (2015), som undersöker

uttaget av ITP 2 för privata tjänstemän som har sin pension hos

Alecta. Som beskrivits i kapitel 2, kunde ITP 2 endast tas ut livslångt

före 2008. Då infördes en ändring som gjorde att pensionen även

kunde tas ut under en 5-, 10-, 15- eller 20-års period. Andelen som

valde livslång pension av samtliga som tog ut pensionen ett visst år

minskade från 81 till 70 procent mellan 2008 och 2013.30

Hagen visar

att det finns skillnader mellan olika grupper vad gäller valet av uttags-

period. En större andel kvinnor än män väljer att ta ut pensionen på 5

år jämfört med livslångt, och en mindre andel kvinnor än män väljer

att ta ut pensionen på tio år jämfört med livslångt. När Hagen kontrol-

lerar för inkomster, pensionskapital och hälsa med mera finns det

inga könsskillnader mellan dem som tar ut pensionen på 5 år jämfört

med livslångt. Däremot kvarstår könsskillnaderna mellan dem som

tar ut tjänstepensionen på tio år jämfört med livslångt.

En anledning till att ta ut pensionen tidsbestämt kan vara att man vill

kunna spara och låta sina barn ärva pensionsförmögenheten. Hagens

undersökning visar inget som tyder på detta, eftersom det inte finns

några skillnader mellan dem som har barn eller inte när det gäller

valet att ta ut pensionen tidsbestämt eller livslångt.

De som har haft de lägsta livsinkomsterna (mätt från 51 års ålder) och

har de lägsta pensionskapitalen hos Alecta tar i mycket högre grad ut

sin pension på 5 år än de med högre inkomster och tjänstepensions-

kapital. Hagen visar även att en persons pensionsförmögenhet hos

Alecta har större inverkan på valet av pensionsuttag än personens

inkomst vid pensioneringen. Även utformningen av skattesystemet

kan ha relevans för valet av uttagsperiod.

Vidare visar Hagen att det är vanligare att ta ut pensionen tidsbe-

stämt, och särskilt under 5 år, bland dem som tar ut pensionen i förtid

än bland dem som tar ut pensionen från 65 års ålder. De som fortsät-

ter att arbeta31

efter att de tagit ut ITP 2-pensionen tar i högre grad ut

sin pension livsvarigt än de som slutar att arbeta helt, när de tar ut ITP

2.

30 I figur 2 i avsnitt 4.1 visas andelar för dem som var 65 år när de tog ut ITP 2. 31 Att arbeta definieras i studien som att ha en årsarbetsinkomst över 2 inkomstbasbelopp.


46

I Hagens studie framgår att de som väljer ett 5-årigt uttag oftare har

sämre hälsa, mätt som högre sjukfrånvaro före pensioneringen och

större sannolikhet att dö inom 4 år efter pensioneringen, än de som

väljer att ta ut pensionen under fler år. Andelen som tar ut pensionen

livslångt är även högre bland dem vars föräldrar har uppnått hög

ålder, vilket kan vara en prognos för ens egen levnadslängd.

3.3 Utformning av information och blanketter

Empirisk forskning, som utgår från forskningsfältet behavioral

economics, visar att utformning av information och blanketter kan

påverka pensionsval, genom så kallade ”inramningseffekter” (eng.

framing effects, se sammanställningen i Mitchell och Utkus, 2003,

eller Kahneman, 2013). Enligt Cronqvist och Thaler (2004) finns

ofta en finansiell tröghet och en benägenhet att skjuta upp svåra och

komplicerade ekonomiska beslut, vilket kan tolkas som en anledning

till att en relativt stor andel av personerna väljer erbjudna förvalsal-

ternativ. Flera tidigare studier (se till exempel Cohen Birman, 2012)

visar att svenskarnas kunskaper om pensionen är mycket låg. Resul-

taten från andra studier kan tyda på att det finns en relativt stor grad

av okunskap och litet engagemang i pensionsfrågor (se Dahlkvist

med fler, 2011, och ISF, 2012, som fokuserar på val inom premiepen-

sionen).

Att valen till viss del är omedvetna stöds av en rapport från Riksrevi-

sionen (2014). Den pekar på att förval eller utformning av så kallade

aktualiseringsbrev, som skickas till blivande pensionärer, har stor

betydelse för valet av uttagsperiod. Exempelvis väljer en hög andel

av pensionärerna inom KPA ett 10-årigt uttag. En möjlig förklaring

till detta är att utformningen av aktualiseringsbrevet med redovisning

av exemplifierade utbetalningsnivåer för livslångt respektive 10-årigt

uttag ger en viss effekt på valbeteendet. I den medföljande blanketten

har KPA även utformat det 10-åriga uttaget som ett förval för dem

som vill ta ut pensionen tidsbegränsat.

Den som ska börja ta ut sin premiepension står inför valet att ha kvar

sina pengar i en fondförsäkring eller byta till en traditionell försäk-

ring. En traditionell försäkring lämnar ett förutbestämt minsta belopp

varje månad, och om avkastningen är bra ökar beloppet. I en fondför-

säkring varierar pensionen med hur bra det går för fonden och det


47

finns inget lägsta belopp som pensionären får varje månad. En fond-

försäkring anses mer riskfylld än en traditionell pensionsförsäkring.

Väljs fondförsäkring kan man senare vid valfri tidpunkt byta till tradi-

tionell försäkring. Väljs traditionell försäkring kan man däremot inte

byta till fondförsäkring. ISF (2014) har undersökt om förvalsalterna-

tivet har påverkat de blivande pensionärernas beslut. Till och med

2009 var fondförsäkring förval på Pensionsmyndighetens blankett.

Mellan 2003 och 2009 valde 84–93 procent att placera pensionen

i fondförsäkring. Vid årsskiftet 2009/2010 togs förvalet bort. När

inget förval fanns valde hälften fondförsäkring och hälften traditionell

föräkring. Pensionsmyndigheten återinförde förvalet 2011. Efter det

minskade andelen som valde traditionell försäkring till cirka 15 pro-

cent. I fallet med premiepensionen var således förvalet starkt styr-

ande, medan en neutral blankett ledde till en jämn fördelning mellan

traditionell och fondförsäkring. Det fanns inga könsskillnader.

Även Hagen (2015) menar att en anledning till att en så stor andel

som 70 procent (år 2013) väljer livslång utbetalning för ITP 2 är för-

valet. ITP 2 börjar automatiskt betalas ut vid 65 års ålder med livs-

lång pension, om personen inte gör ett aktivt val. Nästan 90 procent

av dem som tar ut sin ITP 2-pension gör det vid 65 års ålder. Hagen

pekar även på att förvalet i den avgiftsbestämda delen av ITP-planen,

ITPK, kan ha betydelse för utbetalningsperioderna. ITPK kan tas ut

på 2, 5, 10, 15 eller 20 år, men inte livslångt. Förvalsalternativet är 5

år. Av dem som får ITPK tar 88 procent ut pensionen under 5 år.

Ovan hänvisades till en undersökning av Butler och Teppa (2007),

som studerade schweiziska pensionärers val mellan att ta ut pension-

en som ett engångsbelopp eller livslångt. I studien undersöktes även

om förvalsalternativ påverkade valet. I alla pensionsplaner utom en

av dem som Butler och Teppa undersökte var livslångt uttag förvals-

alternativet. I genomsnitt valde två tredjedelar att ta ut pensionen en-

ligt förvalet. Hur man valde att ta ut pensionen varierade dock kraftigt

mellan företagen, vilket tyder på att det fanns olika pensionskulturer

mellan företagen. I ett företag som hade livslång pension som förval,

var andelen som tog ut pensionen enligt förvalet så hög som 93 pro-

cent. I ett annat företag, som också hade livslång pension som förval,

var det endast 26 procent som valde förvalet. I den pensionsplan där

klumpsumman var förvalet valde 90 procent detta alternativ.


48

Agnew med flera (2008) genomförde ett experiment för att se om

förval på blanketten eller den information som personer ställdes inför

när de skulle välja mellan att köpa en livslång pensionsförsäkring

eller att investera pengarna själv i riskfria värdepapper påverkar valet.

En del deltagare i experimentet fick livslång utbetalning som förval

på sin valblankett, en del fick det fria investeringsvalet som förval

och en tredje grupp fick inget förval alls. Innan valet skulle göras,

fick deltagarna fem minuters information. Det fanns tre olika infor-

mationspaket och deltagarna fick ett av dessa. I ett av informationspa-

keten uppmärksammades negativa följder med att man själv investe-

rar pengarna och det framhölls att en pensionsförsäkring med livslång

utbetalning skulle kunna lösa detta. I det andra informationspaketet

framhölls negativa följder med att köpa en pensionsförsäkring med

livslång utbetalning och det påstods att man skulle kunna undvika

dessa genom att investera pengarna själv. Det tredje informationspa-

ketet innehöll neutral information.

Agnew med flera finner att kvinnor i större utsträckning än män väl-

jer livslång utbetalning när de inte har något förval på blanketten och

har fått neutral information om valen. Både män och kvinnor påver-

kas starkt av ofördelaktig information om de olika valen, vilket visar

att finansiella rådgivare kan påverka valen. Intressant är att varken

män eller kvinnor påverkas av förvalen. Studien finner även att de

som i större utstäckning är obenägna att ta risker valde livslång utbe-

talning och att finansiellt kunniga deltagare i större utsträckning valde

klumpsummealternativet.

3.4 Hypoteser att utgå ifrån

Det finns relativt lite forskning som studerar hur valet mellan att ta ut

pensionen livslångt eller under en kortare period ser ut. I detta avsnitt

sammanfattas litteraturen, och hypoteser om hur tjänstepensionsut-

taget ser ut i Sverige formas utifrån denna. Rapporten utgår sedan

från dessa hypoteser.

Utveckling av andelen som tar ut pensionen livslångt

Andelen som väljer att ta ut pensionen livslångt skiljer sig kraftigt åt

mellan studierna och även mellan studieobjekten inom studierna. En

av studierna undersöker skillnaden mellan avgifts- och förmånsbe-


49

stämda pensionsplaner och finner att andelen som tar ut pensionen

livslångt är lägre bland dem med avgiftsbestämda pensioner. Även

om flera av studierna har tillgång till data för flera år är det endast

Ameriks (2002) och Hagen (2015) som rapporterar utvecklingen av

andelen som tar ut pensionen livslångt. Båda studierna visar att

andelen sjunker över tid.

– Hypotesen är att andelen som tar ut sin pension livslångt sjun-

ker i samtliga sektorer över tid, eftersom möjligheten till att ta

ut den tidsbegränsat har införts i flera pensionsavtal och den

avgiftsbestämda delen har ökat i betydelse.

Olika val bland olika grupper

Studierna som har presenterats ovan visar att valen mellan tidsbegrän-

sat och livsvarigt pensionsuttag skiljer sig mellan olika grupper. Alla

studier utom Mottola och Utkus studie visar att de som har högt pen-

sionskapital har större sannolikhet att välja livslång pension. Samtliga

studier pekar på att åldern har betydelse för pensionsuttaget – ju äldre

personen är när hen börjar ta ut pensionen, desto högre sannolikhet att

välja livslång pension. Följande hypoteser för uttaget av svenska tjän-

stepensioner har formulerats utifrån den genomgångna litteraturen:

– De med litet pensionskapital eller låg inkomst väljer i större

utsträckning att ta ut sin pension tidsbegränsat.

– De som är äldre när de börjar ta ut sin pension tar i större ut-

sträckning ut pensionen livslångt än de som är yngre.


välja livslång pension än kvinnor, eller vice versa. I en del av studi-

erna har kvinnor en högre sannolikhet än män att välja tidsbegränsad

pension och skillnaderna står sig när de kontrollerat för pensionska-

pital och andra bakgrundsfaktorer, medan andra studier visar motsatta

förhållanden. I Hagens studie över tjänstepensioner från Alecta har

kvinnorna en mindre sannolikhet än männen att välja att ta ut ITP 2

på tio år jämfört med livslångt. Det finns dock inga signifikanta köns-

skillnader mellan att ta ut pensionen under 5 år jämfört med livslångt.

Tjänstepensionerna är beräknade utifrån könsneutrala livslängdsta-

beller. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män är det i


50

genomsnitt mer fördelaktigt för kvinnor än män att ta ut pensionen

livslångt. Utifrån detta formas följande hypotes:

– Kvinnor tar i lägre grad ut tjänstepensionen tidsbegränsat än

män.

Hur blanketter och information påverkar valet av uttag

Merparten av forskningen pekar på att blanketter med förval styr hur

personerna väljer att ta ut sin pension. I en studie där deltagarna var

med i ett experiment fann forskarna dock att förvalet inte hade någon

betydelse. Forskningen visar vidare att vilken information som läm-

nas om de olika alternativen är styrande. Hypoteser för resultaten i

denna rapport är att:

– Blanketter och informationsbrev påverkar hur man väljer att ta

ut tjänstepensionen.

Hur ser uttaget av tjänstepension ut?

51

4 Hur ser uttaget av tjänstepension

ut?

I det här kapitlet ges en överblick av hur uttaget av tjänstepensioner

ser ut och hur utvecklingen har sett ut över tid inom de fyra stora

avtalsområdena. Kapitlet baseras i huvudsak på aggregerade data

som ISF beställt från tjänstepensionsbolagen och SPV.

Det är viktigt att ha i åtanke att en person ofta har tjänstepension från

flera olika tjänstepensionsleverantörer. Det innebär att redovisningen

av uttaget per bolag eller avtalsområde inte ger någon komplett bild

av hur uttaget ser ut för enskilda individer. En möjlighet är till exem-

pel att individerna tar ut en av sina tjänstepensioner tidsbegränsat och

en annan livsvarigt.

Avsnitten nedan redovisar uttagsvalen utifrån uttagsålder, det vill

säga före, vid och efter 65 års ålder. Någon heltäckande statistik över

hur stora andelar av alla tjänstepensionstagare som tar ut tjänstepen-

sionen vid dessa tidpunkter finns inte tillgänglig, men andelen som

tar ut vid 65 års ålder är cirka 70 procent och resten fördelas ungefär

jämt mellan före och efter 65 år. Enligt de uppgifter som ISF har fått

från tjänstepensionsbolagen har andelen som tar ut tjänstepensionen

vid 65 års ålder sjunkit under senare år, samtidigt som andelen som

tar ut tjänstepensionen före och efter 65 år har ökat. I jämförelse med

uttag av allmän pension är det dock fortfarande en större andel som

tar ut tjänstepensionen vid 65 års ålder. Andelen som tar ut allmän

pension vid 65 år är cirka 50 procent.32

32 Orange rapport, 2014.


52

4.1 Uttaget vid 65 års ålder

Uttagen av tjänstepension skiljer sig åt både mellan avtalsområdena

och inom de olika delarna inom samma avtalsområde.

Bland de privata tjänstemännen och arbetarna inom ITP 2 respektive

Avtalspension SAF-LO är det en majoritet som tar ut tjänstepension-

en livsvarigt, även om trenden är något sjunkande över tid (se figur

2).33

Andelen som väljer tidsbegränsade uttag har ökat, och ökningen

har framför allt skett bland dem som väljer ett 5-årigt uttag. Andelen

som väljer tidsbegränsade uttag har dock varit relativt konstant sedan

2012.

Som beskrivits ovan får de som arbetat inom kommun och landsting

i olika utsträckning både avgiftsbestämd pension och förmånsbestämd

pension beroende på om de har arbetat inom samma sektor före 1998

och om de har haft en lön som överstiger 7,5 ibb. Många som arbetar

inom kommun och landsting har löner som understiger 7,5 ibb, och

de som har börjat arbeta inom kommun och landsting efter 1998 får

endast avgiftsbestämd pension från detta avtalsområde. Pensionen

som är intjänad före 1998 får endast tas ut tidsbegränsat före 65 år.

Den förmånsbestämda pensionen för dem med lön över 7,5 ibb kan

endast tas ut livsvarigt. I figur 2 nedan visas uttagen av den avgifts-

bestämda delen av KAP-KL, som kan tas ut tidsbegränsat både före

och vid 65 år ålder.

Inom ITP-avtalet finns en kompletterande avgiftsbestämd del, som

har en lägre avsättningsgrad än den förmånsbestämda delen ITP 2,

ITPK. I det statliga pensionsavtalet PA 03 utgörs pensionen av en

del som är förmånsbestämd och av två delar som är avgiftsbestämda

– Kåpan Tjänste och individuell ålderspension. Uttagen av Kåpan

Tjänste kan göras tidsbestämt före och efter 65 års ålder, medan den

förmånsbestämda pensionen och den individuella ålderspensionen

endast kan tas ut tidsbegränsat före 65 års ålder (se avsnitt 2). Gemen-

samt för de avgiftsbestämda delarna ITPK och Kåpan Tjänste är alltså

att de innehåller relativt lite kapital och att de utgör ett komplement

till förmånsbestämda pensioner inom sina respektive avtalsområden.

33 I figur 2 visas hur stor andel av nyblivna pensionärer som valt att ta ut tjänstepensionen

tidsbegränsat. Endast de delar av tjänstepensionen där ett val finns mellan tidsbegränsat och livsvarigt redovisas.


53

En majoritet av dem som har ursprunglig ITPK och Kåpan Tjänste

tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat. Andelen som väljer ett tids-

begränsat uttag har varit relativt konstant under hela perioden.

Figur 2 Andelen tidsbegränsade uttag fördelat per år, procent

Källa: Alecta34, AMF35, KPA36 och Kåpan.

Anm.: I figuren sammanfaller linjen för Kåpan Tjänste med ITPK.

KPA

Inom den avgiftsbestämda delen av KAP-KL är det vanligast med en

uttagsperiod på 10 år, vilket drygt var tredje person har. Andelen som

väljer att ta ut pensionen under 5 eller 10 år har varit relativt konstant

sedan 2009. Även om andelen som valt tidsbegränsade uttag har varit

relativt konstant under perioden, så har uttagen inom KAP-KL varie-

34 Statistiken gäller samtliga åldrar för ursprunglig ITPK och inte endast dem som tar ut

pensionen vid 65 års ålder. Statistiken gäller endast aktivt försäkrade inom ITP 2 och både

aktivt försäkrade och fribrevshavare inom ursprunglig ITPK. 35 Underlaget som levererats från AMF är inte uppdelad på samma sätt som för de andra

bolagen, varför resultaten nedan redovisas för samtliga uttagsåldrar sammantaget. I statistiken

ingår uttag från alla avtalsområden där AMF är ett möjligt valalternativ för pensionen, det vill

säga SAF-LO, PA 03, KAP-KL, ITP/ITPK, Företagsmarknad, Privat sparande. I statistiken ingår både aktivt försäkrade och fribrevshavare. Engångsutbetalningar är inräknade i uttag på

1–5 år. 36 Statistiken gäller aktivt försäkrade, det vill säga dem som vid pensionering arbetar inom den

aktuella sektorn.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100Kåpan

Tjänste

ITPK-

ursprunglig

KAP-KL

AMF

ITP 2


54

rat. Under 2011 skedde ett skifte, där andelen som tog ut tjänstepen-

sionen under 10 år ökade och andelen som tog ut tjänstepensionen

under 5 år minskade. Detta skedde i samband med att KPA bytte

utformningen av sin ansökningsblankett.

Figur 3 Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,

avgiftsbestämd KAP-KL, procent

Källa: KPA

Anm.: Andelen som väljer ett 20-årigt uttag uppgår till 0 procent och visas därför inte i figuren.

Alecta

Inom ITP 2 tar en majoritet ut tjänstepensionen livsvarigt, även om

trenden är något sjunkande över tid – från 84 procent under 2008 till

76 procent under 2014 (se figur 4). Andelen som tar ut tjänstepen-

sionen i 5 år har ökat något mellan 2008 och 2014 – från 12 till 15

procent.

5540 39 38 36 34 38

2

11 1 1 1 1

9

8 922

3831

35

2846 47

3516

27 18

6 6 4 4 8 7 8

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Livsvarig 15 år 10 år 5 år Engångsbelopp


55


ITP 2, procent

Källa: Alecta

Anm.: Andelen som väljer ett 20-årigt uttag uppgår till 0 procent och visas därför inte i figuren.

Av dem som har ursprunglig ITPK tar en majoritet ut tjänstepensio-

nen under 5 år (se figur 5). Andelen som väljer ett 5-årigt uttag har

dock minskat något under perioden, medan andelen som väljer att ta

ut tjänstepensionen under 6–20 år har ökat från 2 procent under 2008

till 5 procent under 2014.

84 82 83 81 76 76 76

1 1 12

3 3 3

3 3 3 4 6 6 7

12 13 13 14 15 14 15

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Livsvarig 15 år 10 år 5 år


56


ursprunglig ITPK, procent

Källa: Alecta

Av dem som har Alecta optimal pension ITPK väljer en majoritet att

ta ut tjänstepensionen livsvarigt (se figur 6). Andelen som väljer livs-

varigt har ökat något sedan 2012, medan andelen som väljer ett 5-

årigt uttag har minskat.

1 1 1 1 2 1 12 3 3 3 4 5 5

88 87 87 85 83 84 84

9 11 10 11 11 10 10

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Livsvarig Uttag > 5 år < livsvarig 5 år Uttag < 5år


57


Alecta optimal pension ITPK, procent

Källa: Alecta

AMF – uttag samtliga pensionsåldrar

En majoritet av dem som har tjänstepension från AMF tar ut tjänste-

pensionen livsvarigt (se figur 7). Andelen som tar ut livsvarigt har

minskat från 80 procent till 72 procent mellan 2008 och 2014. Det 5-

åriga uttaget utgör den näst största andelen med 20 procent. Andelen

som tar ut pensionen under 5 år har ökat sedan 2008. I statistiken från

AMF ingår uttag från alla avtalsområden där AMF är ett möjligt val-

alternativ för pensionen.

65 67 66 70

8 9 1111

20 21 15 11

8 4 9 9

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2012 2013 2014 2015

Livsvarig Uttag > 5 år < livsvarig 5 år Uttag < 5år


58

Figur 7 Pensioneringar vid samtliga pensionsåldrar fördelat per

uttagstid, AMF, procent

Källa: AMF

Kåpan

När det gäller uttaget av Kåpan Tjänste tar de allra flesta ut tjänste-

pensionen under 5 år, vilket också är förvalt vid ett automatiskt uttag

samt anges som standard i ansökningsblanketten (se figur 8). Under

2014 fick 24 procent ut tjänstepensionen som ett engångsbelopp,

medan 74 procent hade ett 5-årigt uttag.

80 77 81 76 72 71 72

2 1 12 2 2 2

4 4 4 5 6 7 7

15 17 15 18 20 21 20

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Livsvarig 11-20år 6-10år 1-5år


59


Kåpan Tjänste, procent

Källa: Kåpan

Anm.:Andelen som väljer livsvarigt uttag uppgår till 0 procent och visas därför inte i figuren.

Skillnader i uttag mellan aktivt försäkrade och fribrevshavare

I statistiken från Alecta och KPA framgår hur uttagen ser ut för fri-

brevshavare. Fribrevshavare är personer som någon gång har haft

tjänstepensionsinsättningar men sedan slutat en anställning och där-

efter bytt sektor före pensioneringen. Det kan även vara personer som

har bytt till annat försäkringsbolag. Inom ITP 2 ser utvecklingen för

dem som har fribrev ungefär lika ut som bland dem som är aktivt

försäkrade vad gäller val av livsvariga uttag, men andelen som tar ut

pensionen under 5 år utgör en högre andel (20 procent jämfört med

14 procent).37

Andelen som tar ut tjänstepensionen under 10 år är

något lägre jämfört med aktivt försäkrade.

För dem som har fribrev inom KAP-KL betalas störst andel ut som

engångsbelopp (36 procent av uttagen under 2014). Engångsbelopp

betalas automatiskt ut när kapitalet understiger 30 procent av ett pris-

37 Statistiken gäller samtliga åldrar.

0 1 1 0 2

77 76 75 75 74

23 23 24 25 24

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2010 2011 2012 2013 2014

6-20år 0-5 år Engångsbelopp


60

basbelopp38

. Andelen som väljer tidsbegränsade uttag har sett relativt

lika ut sedan 2009, men på samma sätt som bland aktivt försäkrade

har andelen som tar ut tjänstepensionen på 10 år blivit högre jämfört

med andelen som tar ut pensionen under 5 år.

4.2 Uttagen före 65 års ålder

Inom samtliga avtal är tidsbegränsade uttag vanligare före 65 års

ålder jämfört med vid 65 års ålder och därefter. Före 65 års ålder

är 5-åriga uttag den vanligaste uttagsperioden inom ITP 2, KAP-KL,

AMF39

och Kåpan Tjänste. Av dem som gjorde tidsbegränsade uttag

under 2014 tog 36 procent ut tjänstepensionen under 5 år inom ITP 2,

61 procent inom KAP-KL och 52 procent inom AMF.

Inom KAP-KL och Kåpan Tjänste har andelen som väljer tidsbegrän-

sade uttag inte förändrats i någon större utsträckning under perioden

2010–2014. Andelen som väljer tidsbegränsade uttag har dock ökat

inom ITP 2 från 43 procent under 2008 till 58 procent under 2014 (se

figur 9). I första hand görs 5-åriga eller 10-åriga tidsbegränsade uttag

under perioden. Val av andra uttagsperioder är ovanliga inom samt-

liga avtalsområden.

38 Under 2015 är ett prisbasbelopp 44 500 kronor. 39 ISF har inte fått någon statistik över uttag fördelat på ålder, år eller pensionsplan från AMF.

Andelen som under perioden 1998–2014 tog ut tjänstepensionen tidsbegränsat före 65 års ålder var dock 65 procent jämfört med 10 procent vid 65 års ålder.


61

Figur 9 Tidsbegränsade uttag före 65 års ålder fördelat per år,

procent

SPV:s statistik över uttag av den förmånsbestämda pensionen i PA 03

för åldersgruppen 61–64 år sträcker sig från 2007 till och med 2010.

När den avtalsbestämda pensionen tas ut före 65 års ålder är det möj-

ligt att välja om pensionsbeloppet som betalas ut ska vara högre före

65 års ålder för att sedan trappas av efter 65 års ålder om det finns

något pensionskapital kvar, eller välja om beloppet ska vara lika stort

livet ut. Andelen av dem som påbörjar sitt uttag av förmånsbestämd

pension före 65 års ålder och som väljer att ta ut hela sitt pensionska-

pital före 65 års ålder (och därmed inte får någon pension efter 65 års

ålder) har legat konstant kring cirka 15 procent under perioden (se

figur 9).

4.3 Uttag efter 65 års ålder

Även uttagen av tjänstepensionerna som påbörjas efter 65 års ålder

varierar mellan avtalsområdena.

Inom ITP 2 skiljer sig uttaget efter 65 års ålder markant från uttaget

före 65 och vid 65 års ålder. Av dem som är över 65 år har nästan 100

procent tagit ut tjänstepensionen livsvarigt och har gjort så under per-

ioden 2008–2014. Inom KAP-KL är andelen som får engångsbelopp

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100KAP-KL

Kåpan

Tjänste

ITP 2

SPV

Kåpan

Individuell


62

mycket högre bland dem som tar ut pensionen efter 65 års ålder (54

procent av uttagen under 2014), jämfört med 8 procent vid 65 års

ålder. I övrigt följer uttagen ungefär samma mönster som vid 65 års

ålder.

Inom AMF är andelen som väljer livsvarigt uttag efter 65 års ålder

högre jämfört med före 65 år. Under perioden 1998–2014 väljer i

genomsnitt 16 procent av dem som är äldre än 65 år ett tidsbegränsat

uttag jämfört med 10 procent vid 65 års ålder och 65 procent före 65

års ålder.

Andelen som får Kåpan Tjänste som ett engångsbelopp är lägre (12

procent) bland dem som tar ut pensionen efter 65 års ålder jämfört

med dem som tar ut Kåpan Tjänste vid 65 års ålder eller före 65 års

ålder (24 procent respektive 22 procent). Samtidigt är det en större

andel av dem som tar ut Kåpan Tjänste efter 65 års ålder som tar ut

pensionen på 0 till 5 år (83 procent), jämfört med dem som tog ut

pensionen vid 65 års ålder (74 procent) eller före 65 års ålder (70

procent).

4.4 Uttag fördelat på kön och inkomst

Statistiken från tjänstepensionsbolagen visar att det finns relativt

små skillnader mellan hur kvinnor och män tar ut tjänstepensionen (se

tabell 2). Andelen män som tar ut pensionen livsvarigt är något större

än andelen kvinnor, medan andelen kvinnor som tar ut tjänstepen-

sionen under 5 år är något större än andelen män.

Tendensen att kvinnor tar ut tjänstepensionen under kortare tid finns

även inom ITPK. Det beror enligt företrädare från Alecta på att kvin-

nor, generellt, har lägre löner än män och därför också får lägre

pensionsförmåner.40

40 Underlag från Alecta 2015-08-27.

Hur

ser

utt

aget

av t

jänste

pensio

n u

t?

Tab

ell

2

Tjä

nst

epen

sio

n f

örd

elat

på

kön u

nder

2014

Utt

ag

und

er 2

014

En

gå

ng

s b

elo

pp

L

ivsv

ari

g

5 å

r 1

0 å

r 1

5 å

r 2

0 å

r

M

an

Kvi

nn

a

Ma

n

Kvi

nn

a

Ma

n

Kvi

nn

a

Ma

n

Kvi

nn

a

Ma

n

Kvi

nn

a

Ma

n

Kvi

nn

a

Ale

cta,

IT

P 2

7

2

70

15

20

8

7

4

3

1

0

Ale

cta,

IT

PK

*

1

1

92

94

7

5

AM

F**

8

4

82

12

14

4

4

0

0

0

0

Kåp

an T

jän

ste

22

23

1

0

74

76

Käl

la:

Ale

cta,

AM

F,

Kåp

an.

En

gån

gsb

elop

p ä

r in

klu

der

ade

i d

e ti

dsb

egrä

nsa

de

utt

agen

i s

tati

stik

en f

rån A

lect

a och

AM

F.

*F

ör

ITP

K ä

r p

erio

der

na

0–

5 å

r, l

ivsv

arig

t och

6–

20

år.

**F

ör

AM

F g

äll

er u

ttag

et 1

998

–20

14

.

63


64

För PA 03 förmånsbestämd pension går det att välja att ta ut pension-

en med ett större belopp före 65 års ålder och därmed få ett lägre

belopp, eller inget belopp efter 65 års ålder.41

Andelen män och

kvinnor som tar ut hela pensionen före 65 års ålder och därmed inte

får någon förmånsbestämd pension efter 65 års ålder är ungefär lika

stor (14 respektive 15 procent).

En faktor som kan påverka uttaget av tjänstepension är inkomsten.

ISF har fått statistik över hur uttaget av tjänstepensionerna skiljer sig

åt mellan olika inkomstgrupper från Alecta, KPA och SPV.42

Inom ITP 2 har inkomst betydelse för val av uttagstid. Under 2014

tog 15 procent av alla aktivt försäkrade inom ITP 2 ut tjänstepension-

en under 5 år. De som har inkomst som understiger 3,5 inkomstbas-

belopp (ibb) tar i något högre utsträckning ut tjänstepensionen i 5 år

(18 procent under 2014). För dem som har inkomster som är mellan

7,5 och 10 ibb eller däröver, är det en lägre andel (6 procent) som tar

ut tjänstepensionen tidsbegränsat.

Inom KPA finns inga stora skillnader i uttagsmönster mellan indivi-

derna beroende på inkomst. Av dem som har inkomst under 3,5 ibb är

det en stor andel som får engångutbetalningar (64 procent), vilket kan

jämföras med 8 procent av alla aktivt försäkrade inom KPA. Bortsett

från att en stor andel får engångsutbetalningar vid låg inkomst är

uttagsmönstret mellan inkomstgrupperna relativt lika under 2014.

Av dem som har en inkomst mellan 3,5 och 7,5 ibb tog den största

andelen ut tjänstepensionen i 10 år och näst vanligast var att välja

livsvarigt uttag.

Antalet personer som tar ut pensionen före 65 års ålder inom den för-

månsbestämda pensionen PA 03 är litet (under mätperioden mellan

300 och 550 personer om året). Statistiken över dem som tagit ut hela

sitt pensionskapital före 65 års ålder utgörs därför av få personer och

en redovisning av statistiken uppdelad för olika inkomstgrupper blir

därför inte meningsfull. Generellt kan sägas att de som tar ut hela sin

pension före 65 års ålder har ett lägre pensionsunderlag än de som tar

ut pensionen livslångt.

41 Om hela kapitalet används vid uttaget före 65 års ålder kommer det inte att betalas ut något

belopp efter 65 år. 42 KPA har simulerat en inkomst utifrån den senaste pensionsavgiften. För Alecta avser beloppet

den aktuella inkomsten, det vill säga den senast registrerade före uttaget.


65

4.5 Sammanfattning

En person kan ha flera tjänstepensioner från flera sektorer och i

denna rapport saknas en helhetsbild av hur uttaget ser ut. Några kan

exempelvis välja att ta ut några tjänstepensioner livsvarigt och andra

tidsbegränsat.

Inom flera avtalsområden finns en livsvarig pension som tas ut hela

livet, och denna kompletteras med en mindre del som tas ut tidsbe-

gränsat. Inom Avtalspension SAF-LO och ITP 2 tar en majoritet ut

tjänstepensionen livsvarigt. Andelen som väljer att ta ut tjänstepen-

sionen livsvarigt har minskat sedan 2008. Inom Avtalspension SAF-

LO finns en tydlig nedåtgående trend i andelen livsvariga uttag. Hela

pensionen inom Avtalspension SAF-LO kan tas ut tidsbegränsat.43

Inom övriga avtalsområden är det svårt att se någon tydlig trend.

Inom den avgiftsbestämda delen av KAP-KL väljer en majoritet att

ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat. Även inom de avgiftsbestämda

pensionerna Kåpan Tjänste och ursprunglig ITPK (som utgör komp-

lement och innehåller relativt lite kapital) tar en majoritet ut tjänste-

pensionen tidsbegränsat.

De flesta tar ut tjänstepensionen vid 65 års ålder, men av dem som tar

ut tjänstepensionen före 65 år är det en majoritet som tar ut tjänste-

pensionen tidsbegränsat. Oavsett ålder vid uttagen finns det relativt

små skillnader i uttag mellan kvinnor och män.

43 Det finns vissa avgiftsbestämda pensioner som är intjänade före 1998 som enbart har livsvarig

utbetalning inom Avtalspension SAF-LO.

Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?

67

5 Vad kan vara möjliga orsaker till

utvecklingen?

I föregående kapitel framgick att andelen som väljer tidsbegränsade

uttag har ökat. Det kan finnas många förklaringar till att uttaget av

tjänstepension har detta mönster. Det är viktigt att kartlägga orsaker-

na till att personer väljer uttagsperiod så som de gör. Kartläggningen

är viktig för att få fram ett underlag för att uppskatta den fortsatta

utvecklingen men också för att få kunskap om vad som kan vara

skälen till att valen skiljer sig åt mellan olika grupper.

I det här kapitlet redogörs för olika möjliga orsaker till uttagsmönstret

utifrån utformningen av information och ansökningsblanketter. Vi-

dare analyseras svaren från en enkät, som ställts till blivande och

nuvarande pensionärer om anledningarna till deras val av uttagstid.

5.1 Möjlig inverkan av information och

blanketter

Tidigare studier och forskning visar att utformning av information,

blanketter och eventuellt förval har stor betydelse för personers val

(se kapitel 3). Nedan redogörs för vilken inverkan framförallt infor-

mationen, ansökningsblankettens utformning och förvalet kan ha på

valet att ta ut tjänstepension tidsbegränsat. Underlaget baseras på

den information och de blanketter som blivande pensionärer får från

AMF, Alecta, Kåpan och KPA inför sitt beslut om uttag av tjänste-

pension.

Information och blanketter inverkar sannolikt olika på uttaget beroen-

de på om det är en förmånsbestämd eller en avgiftsbestämd pension,

eftersom tillvägagångssättet för uttagen oftast skiljer sig åt mellan de

två typerna av pensioner. När det gäller de förmånsbestämda pension-


68

erna i offentlig sektor är det genom arbetsgivaren som ansökan om

pension görs. Vid 65 år är det endast möjligt att välja livsvarigt uttag

inom offentlig sektor, vilket gör att information och blanketter saknar

betydelse för uttaget.

De avgiftsbestämda pensionerna och ITP 2 betalas ut automatiskt när

en person fyller 65 år. Mellan tre och fem månader (beroende på tjän-

stepensionsbolag) innan personen fyller 65 år skickar tjänstepensions-

bolagen ut information om att pensionen snart kommer att betalas ut.

Personen har då möjlighet att ändra den förvalda uttagstiden i den

medföljande ändringsblanketten och skjuta upp uttaget av tjänstepen-

sionen.

Förvalens utformning

Eftersom de avgiftsbestämda pensionerna betalas ut med den

förvalda perioden per automatik, om personen inte gör någon föränd-

ring, är det troligt att de förvalda uttagstiderna påverkar uttagsmönst-

ret. Bland de avgiftsbestämda avtalen är livsvarig utbetalning förvald

inom KAP-KL, Avtalspension SAF-LO och sedan 2008 även inom

Alecta optimal pension ITPK. Innan dess var förvalet inom ursprung-

lig ITPK ett 5-årigt uttag. Ett 5-årigt uttag är även förvalet inom

Kåpan Tjänste.

När det gäller hur uttagsmönstret följer dessa förval framgår det i

föregående kapitel att en majoritet inom Avtalspension SAF-LO

väljer ett livsvarigt uttag och att majoriteten inom Kåpan Tjänste

väljer ett 5-årigt uttag. Även inom ITP 2 och ITPK följer majoriteten

förvalen. De flesta väljer ett livsvarigt uttag inom ITP 2 och inom

Alecta optimal pension ITPK samt ett 5-årigt uttag inom ursprunglig

ITPK. Det är endast inom den avgiftsbestämda pensionen i KAP-KL

som en majoritet väljer tidsbegränsade uttag, trots det livsvariga

förvalet.

Blanketternas utformning

Även blanketternas utformning kan ha inverkan på beslutet.

KPA har ett informationsbrev som innehåller beräkningsexempel

med hur stor tjänstepensionen blir vid val av livsvarigt uttag eller ett

10-årigt uttag. I den medföljande ansökningsblanketten är ett 10-årigt


69

uttag exemplifierat, men det finns möjlighet att själv fylla i annan

uttagstid. Genom att ett 10-årigt uttag tas som exempel i blanketten,

är det troligt att det kan uppfattas som det val som förespråkas.

Figur 10 Ansökningsblankett från KPA

När denna blankett infördes 2011 ökade andelen som valde 10-årigt

uttag från 22 procent till 38 procent, samtidigt som andelen som valde

ett 5-årigt uttag minskade. Det talar för att informationen och blanket-

tens utformning kan ha påverkat valet.

Även utformningen av Kåpans ansökningsblankett kan ha påverkat

uttagstiden av tjänstepensionen. I informationsbrevet framgår när

utbetalningen börjar, möjligheten att skjuta upp uttaget och när änd-

ringen ska vara inskickade till bolaget. Möjligheten att ändra uttagstid

och vilken uttagstid som är förvald framgår av blanketten. Kåpan har

valt att ange tre alternativ som kan väljas i ansökningsblanketten:

5 år, livet ut och annan uttagstid som personen önskar (se figur 11).

Notera att i ansökningsblanketten har uttagsalternativet på 5 år till-

lägget ”(standard)”. Detta kan uppfattas som ett förval. Om det är

styrande för valet går dock inte att utläsa ur tillgänglig statistik. En

majoritet (74 procent) väljer dock att ta ut Kåpan Tjänste under 5 år.

I en intervju med företrädare för Kåpan framkommer att Kåpan under

en period hade en annorlunda utformning av ansökningsblanketten

som fanns på deras webbplats. Eftersom ett 5-årigt uttag är förvalt

för Kåpan Tjänste valde Kåpan att inte ha med denna uttagstid som

valbar period i blanketten. Möjliga perioder var livet ut eller annan

period. Det skedde då en kraftig ökning av andelen som tog ut tjänste-

pensionen livsvarigt, i stället för under 5 år. Blanketten ersattes då av

den nuvarande blanketten.


70

Figur 11 Ansökningsblankett från Kåpan

Blanketterna från Alecta och AMF är mer neutralt utformade i be-

märkelsen att de inte framhäver någon specifik uttagstid. I blanketten

från Alecta finns flera kryssrutor med olika exemplifierade uttagstider

samt möjligheten att själv välja uttagstid. I AMF:s blankett får per-

sonen själv fylla i uttagstiden.

Figur 12 Ansökningsblankett från Alecta

I ITP 2 finns det möjlighet att själv välja uttagstid, men den kortaste

tiden för uttaget är 5 år (se figur 12). Alecta har valt att ange tre olika

tidpunkter i sin blankett, men det finns också möjlighet att fylla i

annan tidpunkt. Ordningsföljden i blanketten har ändrats under 2015.

I den tidigare utformningen fick den blivande pensionären ta ställning

till eventuell ändring av uttagstid i anslutning till ifyllande av person-

uppgifter och underskrift av blanketten. Under 2015 har Alecta valt

att flytta ändringen av uttagstid till en egen blankettsida, efter ifyllan-

det av personuppgifter och underskrift. Alecta har sett en viss minsk-

ning av andelen som väljer tidsbegränsade uttag i anslutning till att

den nya blanketten infördes.


71

Figur 13 Ansökningsblankett från AMF

Utbetalningstiden för Avtalspension SAF-LO är flexibel, vilket inne-

bär att personen själv får välja uttagperiod, men som kortast 5 år (se

figur 13). För intjänande från och med 2009 får personen själv fylla

i önskad uttagstid utan några exempel på uttagstider.

Inom ITP 2 och Avtalspension SAF-LO är det vanligaste uttaget,

livsvarigt och det går inte att se några tydliga samband mellan blan-

ketterna från Alecta och AMF vad gäller deras utformning och

uttagsmönstret.

Tillhörande information till blanketterna

Vilken inverkan förval och blanketternas utformning har, kan även

påverkas av vilken information som finns i breven som skickas ut

inför att tjänstepensionen ska börja betalas ut. I flera av informations-

breven från bolagen saknas också information om exempelvis hur

mycket pengar som kommer att betalas ut och vilken utbetalningstid

som är förvald samt information om att det går att ändra utbetal-

ningarnas längd och att ändra eller stoppa pensionen efter första

utbetalningen. Det saknas även ofta information om hur personen

själv kan räkna ut vilken betydelse som valet av uttagstid har för

storleken på månadsbeloppet.


72

5.2 Resultat från enkätundersökning

För att undersöka möjliga orsaker till varför personer väljer att ta ut

tjänstepensionen under kort eller lång tid har ISF genomfört en enkät-

undersökning.

Enkäten har riktat sig till personer i åldrarna 62–67 år som har rätt

till tjänstepension. Enkäten skickades ut genom Sifos webbpanel till

2 626 personer och totalt svarade 1 000 personer på enkäten. Svars-

frekvensen är således 38 procent. Metoden för datainsamlingen gör

att svaren inte nödvändigtvis är representativa för befolkningen i

stort.

I enkäten ställdes ett antal frågor om anledningar som kan påverka

en persons beslut att ta ut tjänstepensionen. Något som verkar centralt

är viljan att övergången till livet som pensionär ska innebära en så

liten försämring av ekonomin som möjligt. Detta alternativ instämmer

flest personer i, oavsett om de uppgett att de tagit ut tjänstepensionen

under kort eller lång tid. För dem som valt kort uttagstid tycks de

huvudsakliga anledningarna i övrigt vara att få passa på att leva gott

medan man är vid god hälsa samt att säkerställa att man får ut sin

tjänstepension. Att personer väljer att ta ut tjänstepensionen på kort

tid för att kunna ha pengar så länge de är friska och pigga stämmer

även väl överens med en enkätundersökning som AMF genomfört

under våren 2014.44

För dem som valt lång utbetalningstid tycks säkerheten att veta att

pengarna räcker hela livet vara ett övervägande skäl. För dem som

valt lång utbetalningstid instämmer respondenterna i högst utsträck-

ning i påståendet: ”Jag ville att övergången till mitt liv som pensionär

ska innebära en så liten försämring som möjligt”, ”Det var viktigt att

min ekonomi skulle tillåta ett bra liv även när jag blir mycket äldre”

och ”Jag ville vara säker på att ha pengar hela livet”.

I tabell 3 visas fem svaralternativ, där störst andelar angav att de

stämde bra eller mycket bra, oavsett val av uttagstid.

44 AMF, temporära uttag av tjänstepensionen, 2014.

Vad k

an v

ara

möjlig

a o

rsaker

till u

tvecklingen?

Tab

ell

3

An

led

nin

gar

til

l utt

ag f

ör

dem

so

m g

ått

i pen

sion o

ch f

ör

dem

som

ska

påb

örj

a utt

ag,

kö

n,

pro

cen

t N

=

1 0

00

.45

K

ön

Stä

mm

er

myc

ket/

ga

nsk

a b

ra

Stä

mm

er

vark

en b

ra

elle

r d

åli

gt

Stä

mm

er

ga

nsk

a d

åli

gt/

inte

all

s

Ej

akt

uel

lt/

rele

van

t

för

mig

Tve

ksa

m

To

tal

Jag v

ille

att

över

gån

gen

til

l m

itt

liv s

om

pen

sion

är s

ka

inn

ebär

a en

så

lite

n f

örs

äm-

rin

g a

v m

in e

ko

no

mi

som

mö

jlig

t

Kvin

no

r 8

4

10

4

1

2

10

0

Män

8

1

13

3

1

1

10

0

Det

var

vik

tigt

att

min

eko

no

mi

sku

lle

till

åta

ett

bra

liv

även

när

jag

bli

r m

yck

et ä

ldre

Kvin

no

r 7

6

14

7

1

1

10

0

Män

7

2

17

8

2

2

10

0

Jag v

ille

var

a sä

ker

på

att

ha

pen

gar

hel

a

livet

Kvin

no

r 6

7

21

9

2

2

10

0

Män

6

8

18

10

2

2

10

0

Jag v

ille

in

te v

ara

en b

elas

tnin

g f

ör

min

a

anh

öri

ga

Kvin

no

r 6

3

11

16

9

2

10

0

Män

5

9

15

17

6

3

10

0

Jag v

ille

fö

rsäk

ra m

ig o

m a

tt j

ag f

år u

t

min

a p

engar

om

jag

in

te l

ever

så

län

ge

Kvin

no

r 5

1

22

19

4

4

10

0

Män

4

7

23

20

5

4

10

0

45

Frå

gan

löd

: D

et f

inn

s oli

ka

sak

er s

om

kan

påv

erk

a en

per

son

s b

eslu

t om

hur

tjän

step

ensi

on

en s

ka

tas

ut

(på

kort

are

elle

r lä

ng

re t

id).

I v

ilk

en g

rad

stä

mm

er f

öl-

jan

de

pås

tåen

den

in p

å h

ur

det

var

för

dig

när

du

val

de

utt

agst

id f

ör

tjän

step

ensi

on

en?

73


74

I enkäten fanns det möjlighet för respondenterna att genom fritextsvar

fylla i om det var något annat som de tagit hänsyn till och som påver-

kade deras planering av hur länge tjänstepensionen ska utbetalas.46

Respondenterna har uppgett en mängd olika svar på frågan, vilket

tyder på att det är mycket som kan avgöra beslutet om uttagstid. Någ-

ra av de vanligaste kategorierna av svar rör dock att hälsan får styra

uttagstiden, möjligheten att jobba länge, att kunna använda pengarna

medan hälsan finns, att tjänstepensionen är så låg att den måste tas ut

på kort tid, att man är väldigt nöjd med sin tjänstepension samt att

uttaget påverkas av privat sparande och hur man väljer att bo fram-

över.

Som framgår av kapitel 3 påverkas också personernas val att ta ut

pensionen livslångt eller tidsbegränsat av deras kunskap om pension-

er och ekonomi. I enkäten ställdes frågan om hur de själva bedömde

sin kunskap gällande pensionsområdet och sin tjänstepension. Det

är en högre andel (50 procent) av dem som valt livslångt uttag som

uppfattar att de har ganska eller mycket hög kunskap om sin tjänste-

pension jämfört med dem som valt uttag på 0–5 år (av vilka 33 pro-

cent anser att de har ganska eller mycket hög kunskap).

Anledningen till val av uttagstid kan även påverkas av om personerna

känner till att ett tidsbegränsat uttag leder till en lägre pension vid

senare år. I enkäten ställdes frågan om hur respondenterna tror att

deras tjänstepension kommer att se ut i framtiden.

Tabell 4 Ungefär vilken tjänstepension tror du att du kommer

att ha om 10 år jämfört med i dag? N = 461, procent

Kön Mycket

högre/något

högre än i dag

Samma

som i

dag

Mycket

lägre/något

lägre än i dag

Tveksam/

vet ej

Totalt

Kvinnor 4 13 73 10 100

Män 6 23 65 5 100

46 Det var 683 personer som valde att svara något på denna fråga. Cirka 60 personer gav någon

form av kommentar, till exempel inga kommentarer, inga synpunkter eller kommer inte på något. Cirka 18 vet ej. Det var 228 personer som svarade nej i någon form, medan cirka 25

svarade någonting ”innehållslöst” som bara en siffra, ett skiljetecken eller innehållslös bok-

stavskombination. Totalt utgör dessa cirka 333 personer, eller knappa 49 procent. Totalt har 350 personer uppgett något som påverkade deras uttag av tjänstepension.


75

Tabell 4 visar att en majoritet av dem som tagit ut sin tjänstepension

tror att tjänstepensionen kommer att vara något eller mycket lägre

om 10 år jämfört med i dag. En betydligt högre andel av dem som

valt att ta ut tjänstepensionen på kort tid tror att de kommer att ha

mycket eller något lägre pension jämfört med i dag (85 procent jäm-

fört med 49 procent bland dem som valt livsvarigt). Kunskapen om

att tjänstepensionen kommer att sjunka verkar således vara relativt

hög bland dem som har svarat på enkäten. Samtidigt tror 15 procent

av dem som tagit ut tjänstepensionen på kort tid att tjänstepensionen

kommer att förbli densamma eller bli högre om 10 år.

Den uttagstid som personerna väljer kan bland annat få skattemässiga

konsekvenser, påverka möjligheten till bostadstillägg och påverka

exempelvis kommunala avgifter. Resultaten i tabell 5 visar att respon-

denterna i störst utsträckning har tagit hänsyn till privat pensionsspa-

rande och uttag av den allmänna pensionen i sin planering av val av

uttagstid. Av dem som uppger att de har gjort någon form av plane-

ring har 4 procent i ganska eller mycket hög utsträckning tagit hänsyn

till möjligheten att få bostadstillägg och konsekvensen av olika kom-

munala avgifter, exempelvis äldreomsorg. En fjärdedel har tagit hän-

syn till skattemässiga konskevenser. Det finns inga stora skillnader

mellan val av uttagstid för dem som tagit ut sin tjänstepension och

i vilken utsträckning de uppger sig ha tagit hänsyn till skattemässiga

konsekvenser, bostadstillägg eller kommunala avgifter. När svaren

tolkas bör dock hänsyn tas till att påståendena kan vara olika rele-

vanta för respondenterna. Till exempel är det bara en mindre del

av respondenterna som faktiskt kan komma att påverkas av bostads-

tillägg och alla har inte något privat pensionssparande att ta hänsyn

till.


76

Tabell 5 I vilken utsträckning har du tagit hänsyn till följande i

din planering av hur många år din tjänstepension ska

betalas ut? N = 784, procent

I vilken utsträck-

ning har du tagit

hänsyn till

följande i din

planering av hur

många år din

tjänstepension ska

betalas ut?

Kön I

mycket/

ganska

hög ut-

sträck-

ning

I

varken

hög

eller

låg ut-

sträck-

ning

I ganska

låg ut-

sträck-

ning/inte

alls

Tveksam/vet

ej

Totalt

Skattemässiga

konsekvenser

K 21 29 31 7 100

M 27 28 43 2 100

Möjligheten att få

bostadstillägg

K 5 13 77 5 100

M 3 12 83 2 100

Konsekvenser av

olika avgifter som

påverkas av

inkomsten, t.ex.

avgifter för

äldreomsorg

K 4 15 77 5 100

M 5 16 76 2 100

Privat pensions-

sparande

K 42 21 35 2 100

M 40 17 42 1 100

Uttag av den

allmänna ålders-

pensionen

K 41 26 28 5 100

M 42 23 34 1 100

5.3 Sammanfattning

Förvalen som finns i avtalen verkar ha stor inverkan på uttagstiderna.

I alla avtal, utom KAP-KL, tar majoriteten ut tjänstepensionen enligt

den uttagstid som är förvald i avtalet. Även informationen och ut-

formningen av blanketterna verkar ha inverkan på uttaget. En för-

ändring av KPA:s blankett under 2011 ledde till en stor ökning av


77

andelen som valde ett 10-årigt uttag. En majoritet tar även ut Kåpan

Tjänste under 5 år, något som är förvalt i avtalet och angett som

standard i blanketten.

Enligt ISF:s enkätundersökning är de vanligaste orsakerna till val

av kortvarigt uttag att få passa på att leva gott medan man är vid god

hälsa samt att säkerställa att man får ut sin inbetalade tjänstepension.

För dem som har valt lång utbetalningstid tycks säkerheten att veta att

pengarna räcker hela livet vara ett övervägande skäl.

Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?

79

6 Vilka konsekvenser får ett ökat

tidsbegränsat uttag?

I det här kapitlet redovisas vilka konsekvenser ett förändrat uttag

av tjänstepensioner kan få för individ, kommun och stat. För att

undersöka detta har typfallsberäkningar gjorts för individer med

olika pensionsinkomster. Därutöver har Statistiska Centralbyrån

(SCB), på uppdrag av ISF, simulerat hur ett ändrat uttagsmönster

av tjänstepensionerna skulle ha påverkat tjänstepensionsinkomster,

skatteintäkter och hemtjänstavgifter samt utgifter för bostadstillägg,

garantipension och äldreförsörjningsstöd år 2013.

6.1 Typfallsberäkningar

I tabell 6 redovisas fyra förenklade typfallsberäkningar, som visar

vilka ekonomiska konsekvenser tjänstepensionens utbetalningsperiod

kan få. Se bilaga 5 för beräkningsdetaljer. I utgångsläget tar en person

ut hela sin tjänstepension livslångt från 65 års ålder. Detta jämförs

med om personen skulle ta ut hälften av tjänstepensionen under 5 år

och hälften livslångt. Livslångt beräknas som 22 år från 65 års ålder.

I tre av typfallen har personen rätt till bostadstillägg. År 2014 fick 14

procent av alla pensionärer bostadstillägg. Typfallen är således inte

representativa för befolkningen, utan har tagits fram för att belysa

samspelet mellan olika socialförsäkringsförmåner och avtalspension-

en.

Typfall 1 är en person som har haft låg inkomst under arbetslivet och

en månadslön om 20 000 kronor och arbetat i 45 år. Från 65 års ålder

får personen knappt 9 500 kronor per månad i allmän pension (varav


80

2 000 kronor i form av garantipension). Personen får utöver detta

bostadstillägg, både vid livslångt uttag och när delar av tjänstepen-

sionen tas ut under 5 år.

Typfall 2 har haft en inkomst något under medel under arbetslivet

och en månadslön om 25 000 kronor och arbetat i 45 år. Personen får

12 400 kronor per månad i allmän pension och bostadstillägg utöver

detta när tjänstepensionen tas ut livslångt. Om hälften av tjänstepen-

sionen i stället tas ut under 5 år lämnas inget bostadstillägg under

dessa 5 år, men för tid därefter.

Typfall 3 är en person som har haft medelhög inkomst under

arbetslivet, en månadslön om 28 000 kronor och arbetat i 45 år och

får 13 800 kronor i allmän pension. Personen får inte bostadstillägg

vid livslång tjänstepension. Om hälften av tjänstepensionen tas ut

under 5 år får personen inte bostadstillägg de 5 första pensionsåren,

men däremot under resten av livet.

Typfall 4 är en person som har en månadslön om 50 000 kronor som

har arbetat i 45 år och har haft hög inkomst under arbetslivet och får

20 450 kronor i allmän pension. Personen får inget bostadstillägg,

oavsett om tjänstepensionen är livslång eller betalas under en kortare

tid.

I tabell 6 visas att skatteintäkterna, sett som totala skatter betalade

mellan 65 och 87 års ålder, blir högre för samtliga typfall om hälften

av tjänstepensionen tas ut under 5 år jämfört med om hela tas ut livs-

långt. Särskilt påverkas typfall 4, som hade en hög arbetsinkomst,

eftersom denna kommer över brytpunkten för statlig skatt, när pen-

sionen tas ut under 5 år. Totalt betalar typfall 4 drygt 260 000 kronor

mer i skatt under sin tid som pensionär (motsvarar 990 kronor mer

skatt per månad i 22 år). Övriga typfall påverkas mer marginellt och

betalar cirka 5 000–6 000 kronor mer i skatt (motsvarar cirka 20

kronor per månad i 22 år) under sin tid som pensionärer.

Statens totala kostnader för bostadstillägg blir högre, om hälften av

tjänstepensionen tas ut under 5 år i stället för livslångt. För typfall 1

ökar de totala utgifterna för 22 års bostadstillägg från 686 000 kronor

till 709 200 kronor, det vill säga med 23 200 kronor. Typfall 2 fick

bostadstillägg om 700 kronor i månaden vid livslång tjänstepension.

Om hälften av tjänstepensionen tas ut under 5 år kommer typfall 2


81

inte att ha rätt till bostadstillägg under de första 5 åren. För efter-

följande 17 år mer än fördubblas bostadstillägget per månad jämfört

med om hela tjänstepensionen tas ut livslångt. Totalt ökar statens

utgifter för bostadstillägget med 121 000 kronor för typfall 2.

Typfall 3 som har en medelinkomst fick vid livslång tjänstepension

inget bostadstillägg. Om typfall 3 tar ut hälften av tjänstepensionen

under 5 år har hen därefter rätt till bostadstillägg. Statens kostnader

för bostadstillägg om 700 kronor per månad blir totalt 143 000 kronor

på 17 år.

Typfall 4 hade så hög tjänstepension i båda scenarierna så den per-

sonen får aldrig bostadstillägg.

De totala disponibla inkomsterna under tiden som pensionär blir

högre för typfall 1–3, om de tar ut hälften av pensionen under 5 år

på grund av bostadstilläggets konstruktion. Typfall 1 får lägst höjning

av den disponibla inkomsten, knappt 12 000 kronor för hela perioden

som pensionär. Det motsvarar en höjning med cirka 50 kronor per

månad om man slår ut det på 22 år. För typfall 2 blir den genomsnitt-

liga höjningen av den disponibla inkomsten 385 kronor per månad

och för typfall 3 blir den 460 kronor per månad.

Typfall 4 däremot, får en sänkt disponibel inkomst under livet som

pensionär med totalt 309 000 kronor, vilket omräknat per månad

motsvarar en sänkning om 1 160 kronor. Det beror på att pensions-

inkomsterna överstiger brytpunkten för statlig skatt under de 5 första

åren som pensionär.


82

Tabell 6 Inkomster och skatt för olika typfall, kronor per månad

Allmän

pension

Tjänste-

pension

Skatt Bostads-

tillägg

Disponibel

inkomst

Typfall 1, person med låg inkomst under arbetslivet

Livslångt uttag 9 500 3 010 2 400 2 600 12 710

Första 5 åren 9 500 7 980 3 960 600 14 120

Efter 5 år 9 500 1 500 1 970 3 300 12 330

Skillnad under tiden

som pensionär (ej per

månad)

5 880 22 800 11 760

Typfall 2, person med inkomst något under medel under arbetslivet

Livslångt uttag 12 400 4 080 3 630 700 13 550

Första 5 åren 12 400 10 810 5 960 0 17 250

Efter 5 år 12 400 2 040 2 970 1 500 12 960



månad)

5 160 121 200 101 640

Typfall 3, person med medelhög inkomst under arbetslivet

Livslångt uttag 13 800 4 507 4 260 0 14 110

Första 5 åren 13 800 12 110 6 910 0 19 000

Efter 5 år 13 800 2 280 3 510 700 13 270



månad)

6 000 142 800 122 040

Typfall 4, person med hög inkomst under arbetslivet

Livslångt uttag 20 450 15 680 10 510 0 25 620

Första 5 åren 20 450 41 550 24 240 0 37 770

Efter 5 år 20 450 7 840 7 750 0 20 540



månad)

260 760 0 -308 880


83

6.2 Simulerade effekter

Typfallsberäkningarna ovan visar vilka effekter ett ökat tidsbegränsat

uttag av tjänstepensionen kan ha på en persons inkomst, skatter och

bostadstillägg. Dessa beräkningar säger dock inget om de faktiska

effekterna för hela ekonomin, utan gäller för just dessa specifika typ-

fall. För att visa hur stora effekterna blir på hela ekonomin har SCB

på uppdrag av ISF simulerat hur stora skatteintäkterna, hemtjänst-

avgifterna samt utgifterna för bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd

och garantipensioner skulle ha varit år 2013, om en större andel än de

som faktiskt gjorde det tog ut tjänstepensionen under 5 år i stället för

livslångt.

Resultaten från simuleringarna gäller för samtliga som var pensio-

närer år 2013 och visar en ögonblicksbild av offentliga intäkter och

utgifter detta år. Vid denna tidpunkt var de stora årskullarna födda

1943–1947 i åldrarna 66–70 år. Det är en större andel av dessa kohor-

ter som har tjänstepension än äldre kohorter. De har möjlighet att

välja att ta ut hela eller delar av sin tjänstepension tidsbegränsat,

vilket inte alltid är möjligt i äldre avtal och för äldre pensionärer. De

yngre pensionärerna har även högre tjänstepensioner än de äldre och

ofta tjänstepension från flera olika avtal, placerade hos olika bolag

eller flera tjänstepensioner hos samma bolag. Möjligheterna och inci-

tamenten att ta ut tjänstepensionerna tidsbegränsat skiljer sig därför åt

mellan pensionärer i olika åldrar. På samma sätt kommer dagens ny-

blivna pensionärer att ha andra möjligheter och incitament till att ta ut

tjänstepensionen tidsbegränsat än framtidens pensionärer.

Statens utgifter för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för

åldersgruppen 66–70 år var 861 miljoner respektive 41 miljoner

kronor år 2013. Simuleringarna visar att om andelen av dem som

är födda 1943–1947 (66–70 år) som tog ut tjänstepension under 5

år hade varit 1 procent högre år 2013, så skulle statens utgifter för

bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd detta år ha varit 0,05 res-

pektive 0,01 procent lägre för denna åldersgrupp. Påverkan på de

offentliga utgifterna för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd blir

liten, eftersom det framförallt inte är grupper som har tjänstepension

som får dessa behovsprövade bidrag. Utgifterna för garantipension

påverkas inte alls för dem som är 66–70 år under år 2013, eftersom

hänsyn inte tas till tjänstepensionen vid berättigande till garantipen-

sion för dem som är födda 1938 eller senare.


84

Åldersgruppen 66–70 år betalade in hemtjänstavgifter om 110 mil-

joner 2013. Hemtjänstavgiften från åldersgruppen 66–70 år skulle ha

varit 0,01 procent högre år 2013 om 1 procent fler skulle ha tagit ut

tjänstepensionen under 5 år i stället för livslångt. Intäkterna påverkas

marginellt, eftersom taket för hemtjänstavgiften är så lågt så att de

flesta som har tjänstepension redan betalar den högsta avgiften.

Inkomsterna från tjänstepensionen för dem i åldrarna 66–70 år var 38

miljarder kronor år 2013. Tjänstepensionerna skulle ha varit 0,18 pro-

cent högre år 2013 om andelen som tog ut tjänstepensionen under 5

år skulle ha varit 1 procent högre. Åldersgruppen 66–70 år betalade

in 47 miljarder i skatt, varav 3 miljarder i statlig skatt, år 2013. De

ökade tjänstepensionsinkomsterna skulle innebära att gruppens sam-

manlagda skatt skulle ha varit 0,07 procent högre. Det är framförallt

den statliga skatten som påverkas, och den skulle ha varit 0,23 pro-

cent högre än vad den var år 2013.

För dem som är 71 år och äldre (födda 1942 och tidigare) har en

eventuell 5-årig tjänstepension tagit slut år 2013. Statens utgifter

för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för dem som är 71 år

och äldre var 3,4 miljarder respektive 35 miljoner kronor år 2013.

Om andelen av dem som var 71 år och äldre år 2013 och som tog ut

tjänstepensionen under 5 år hade varit 1 procent högre hade statens

utgifter för bostadstillägg varit 0,01 procent högre och 0,004 procent

högre för äldreförsörjningsstöd.

Statens utgifter för garantipension för dem som är 71 år och äldre var

5,3 miljarder kronor år 2013. De som är födda 1937 eller tidigare får

garantipensionen samordnad med tjänstepensionen. Utgifterna för

garantipensionen hade varit 0,03 procent högre om 1 procent fler i

åldersgruppen hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år. Att utgifterna

påverkas så lite beror på att det i de äldre åldersgrupperna framförallt

är de som har haft höga inkomster under arbetslivet som har en tjän-

stepension. De flesta som har tjänstepension i denna grupp har inte

rätt till bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och kommer inte

heller att få det, om de tar ut sin pension under 5 år i stället för livs-

långt.

De som var 71 år och äldre 2013 betalade in 1,7 miljarder kronor

i hemtjänstavgift detta år. Även intäkterna från hemtjänstavgiften

skulle ha varit marginellt lägre, 0,002 procent, om andelen bland dem

som är födda 1942 eller tidigare som tog ut sin tjänstepension under


85

5 år skulle ha varit 1 procent högre. Den maximala hemtjänstavgiften

är så pass låg att de flesta födda 1942 eller tidigare som har tjänste-

pension slår i taket vare sig de tar ut sin tjänstepension under 5 år

eller livslångt.

Tjänstepensionsinkomsterna för dem som var 71 år och äldre var 38

miljarder kronor år 2013. Om andelen av dem som var 71 år och äldre

år 2013 som hade tagit ut sin tjänstepension under 5 år skulle ha varit

1 procent högre skulle de totala tjänstepensionsinkomsterna för grup-

pen ha varit 0,07 procent lägre år 2013. Detta skulle ha inneburit att

de totala skatteinkomsterna från dem som är födda 1942 eller tidigare

skulle ha varit 0,02 procent lägre. Det är framförallt den statliga skat-

ten som påverkas och den skulle ha varit 0,18 procent lägre. Den

totala skatten som gruppen som var 71 år och äldre 2013 betalade in

detta år var 58,5 miljarder kronor, varav statlig skatt var 1,4 miljarder

kronor.

6.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas att simuleringarna visar att de offent-

liga utgifterna skulle ha påverkats marginellt om andelarna av pen-

sionärerna (födda 1947 eller tidigare) som tog ut sin pension tidsbe-

gränsat skulle ha varit högre än vad de faktiskt var år 2013. De som

var 66–70 år skulle ha fått högre totala inkomster i form av ökade

tjänstepensioner och något minskade bidrag år 2013. De som var 71

år och äldre skulle ha något lägre totala inkomster i form av lägre

tjänstepensioner och något högre bidrag år 2013. Simuleringarna

visar en ögonblicksbild av hur utgifter och inkomster skulle ha sett

ut 2013 om andelen som tog ut pensionen under 5 år skulle ha varit

högre. För andra kohorter, av andra storlekar, med andra uttags-

mönster, avtalsvillkor, intjänade tjänstepensionskapital, förmögen-

heter med mera skulle resultaten bli annorlunda. Resultaten gäller

således endast hur inkomster och utgifter påverkades år 2013 för dem

som är födda 1947 eller tidigare.

Aktörernas syn

87

7 Aktörernas syn

I detta kapitel återges en kort sammanfattning från de intervjuer som

genomförts med arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer

och tjänstepensionsbolag. De personer som har intervjuats är pension-

sexperter eller förhandlare hos respektive aktör. Avsnittet gör inte

anspråk på att ge en heltäckande bild av vad respektive aktör anser i

frågan om tidsbegränsade uttag utan snarare att ge en bild av utveck-

lingen i stort och de möjligheter och risker som kan ligga i tjänste-

pensionssystemet. Intervjupersonerna har uttalat sig om nu gällande

avtal men till viss del även äldre avtal. Tjänstepensionsbolagens syn-

punkter kan också grunda sig på erfarenheter från fler än ett avtal.

De frågeområden som berördes i intervjuerna var:

– Vilka stora förändringar har skett över tid i avtalen?

– Vilka är de största skillnaderna i respektive avtal jämfört med

övriga avtalsområden?

– Hur ser respektive intervjuperson på utvecklingen av uttags-

mönstren?

– Hur kan de framtida förändringarna se ut?

7.1 Tjänstepensionsbolagen

Det ökade uttaget av tidsbegränsad tjänstepension blev enligt AMF

tydligt under 2009. Att ökningen skedde vid den tidpunkten har

sannolikt flera orsaker. En anledning är att det tog tid för försäk-

ringstagarna att upptäcka att möjligheten finns att ta ut pengarna

tidsbegränsat. En annan anledning är att det var först då, som det

fanns tillräckligt mycket intjänat kapital för att ett tidsbegränsat uttag

skulle vara av intresse. AMF har genomfört egna enkätundersök-

Aktörernas syn

88

ningar47

för att undersöka varför de tidsbegränsade uttagen ökar. De

vanligaste svaren var att personerna vill ha pengarna under tiden de är

friska och pigga men även att beloppet är så litet. I intervjun varnar

AMF för att så inte alltid är fallet utan att det även kan handla om

mycket pengar. En ytterligare anledning, som uppgavs i intervjun,

kan vara att personer väljer andra sparalternativ. I dessa fall finns det

enligt AMF ofta en rådgivare med i bilden.

Enligt AMF är det ett problem att personer inte tar till sig information

i tid. Intresset för pensioner är lågt och det verkar som om personerna

inte öppnar de brev som skickas ut. Det kan bli ett problem, eftersom

tjänstepensionerna betalas ut med automatik vid 65 år, om personen

inte hör av sig. Detta regleras i parternas avtal. Företrädare för AMF

anser att det skulle vara en bättre lösning om pensionärerna fick ansö-

ka om tjänstepension på samma sätt som inom den allmänna pension-

en, eftersom utbetalningarna av tjänstepension inte kan stoppas sedan

de väl har startat. Det är enligt AMF ett problem att vissa pensionärer

inte verkar ha förstått varför tjänstepensionen upphör när de fyller 70

år.

AMF tror att andelen som väljer tidsbegränsade uttag kommer att

fortsätta att öka och anser att det ändrade uttagsmönstret är oroväck-

ande. De försöker informera blivande pensionärer, som vill ändra till

tidsbegränsade uttag om värdet av livsvariga uttag. I dessa samtal kan

kundtjänst mötas av kommentarer som ”det är mina pengar hit med

dem”. Enligt AMF kan uttagsmönstret leda till problem, både för en-

skilda personer och för samhället. Den framtida försörjningsbördan

kan bli ett samhällsproblem, när kommunerna ska tillhandahålla vård

och service för personer som har låga pensioner. Personerna kan

också bli beroende av bostadstillägg vilket kan vara ett risktagande,

eftersom bostadstillägg är en politiskt beslutad förmån som kan

komma att ändras.

Även KPA som förvaltar tjänstepensionskapitalet för kommun- och

landstingsanställda har noterat att andelen som tar ut tjänstepensionen

tidsbegränsat ökar. En förklaring till det ökade uttaget skulle enligt

KPA kunna vara en konsekvens av strängare sjukskrivningsregler.48

47 AMF: Pensionsrapport 2014. 48 Ändrade sjukskrivningsregler 2008.

Aktörernas syn

89

Det kan finnas personer som har arbetsförmåga men inte tillräckligt

för att arbeta heltid fram tills att de fyller 65 år. De kan ta ut tjänste-

pension i stället.

Det är svårt att överblicka vilka konsekvenser ett ökat uttag av tidsbe-

gränsad tjänstepension får, eftersom många har flera tjänstepensioner

och kan välja olika uttagstid för olika tjänstepensioner. De kan ha lagt

ett pussel med sina tjänstepensioner.

KPA beskriver i likhet med AMF problem med att en del blivande

pensionärer inte tar till sig information i tid och inte heller uppmärk-

sammar att tjänstepensionsutbetalningen startar med automatik vid

65-årsdagen om de inte hör av sig. Personerna blir överraskade av att

de får låga utbetalningar, eftersom de inte har förstått att förvalet var

livsvarig utbetalning.

Pensionsbolaget Alectas kunder består till största delen av privatan-

ställda tjänstemän och merparten av deras kunder tar ut sin tjänste-

pension livsvarigt från och med 65-årsdagen, trots att de själva kan

välja vilken uttagstid de önskar. Bolaget har dock noterat att andelen

som tar ut tjänstepension tidsbegränsat ökar och har därför försökt att

analysera orsakerna till ökningen men har inte funnit någon entydig

förklaring. Det är Alectas uppfattning att de som tar ut tjänstepension

tidsbegränsat har låga kapital. Alecta uppfattar inte uttagsmönstret

som något stort problem för sin kundgrupp, eftersom merparten av

dem väljer livsvarigt uttag. Sedan början av 2015 har Alecta även

börjat se en viss minskning av andelen som väljer att ta ut tjänste-

pensionen tidsbegränsat.

7.2 Parterna

SKL företräder arbetsgivare inom kommun och landsting men är även

en generell företrädare för landets kommuner i ett utförarperspektiv.

SKL tror att tidsbegränsade uttag kommer att fortsätta att öka och att

tjänstepensionerna kommer att bli allt viktigare framöver. SKL ser

inte positivt på utvecklingen med ett ökat uttag av tidsbegränsad tjän-

stepension. Enligt SKL är det antagligen inte ett stort problem för

arbetsgivarna, men för kommunerna. Arbetsgivarna har inga ytterli-

gare kostnader utöver de avsättningar som redan gjorts under anställ-

ningstiden i de avgiftsbestämda delarna. Kommunerna kan däremot

få problem, om många har konsumerat hela sin tjänstepension innan

Aktörernas syn

90

de fyller 70 år. Pensionärerna kan till exempel få problem med att

betala för hemtjänst och kommunalt boende. Samtidigt tycker SKL

att det är bra att man kan få ta ut sina pengar på kortare tid, om man

skulle bli sjuk. Det kan också vara svårt för enskilda personer att

överblicka skatteeffekterna av att ta ut fribrev tidsbegränsat. Hur

personerna väljer kan också bero på bolagens antaganden om livs-

längd och tilliten till bolagen.

Enligt företrädarna för SKL kan en viss del av ökningen bero på att

personer övertalas att flytta sitt kapital mellan olika förvaltare. SKL

har inte gjort några egna studier men tror inte att det i första hand

handlar om att personer med lägre avlönade befattningar tar ut sin

tjänstepension tidsbegränsat utan snarare att de högavlönade vill

placera om sina pengar. Det är först nu som kapitalen har blivit lite

större i de avgiftsbestämda delarna. Enligt SKL ökar löneväxlingen

och driver på utvecklingen. SKL anser att det är en olycklig utveck-

ling om tjänstepensioner används som en del i förhandlingen av

lånevillkor. Det förekommer att banker ställer som villkor att tjän-

stepensionskapital ska flyttas över till dem vid ansökan om lån.

Arbetsgivarverket har ingen direkt åsikt om utvecklingen med ökade

tidsbegränsade uttag är bra eller dålig. Om man har många försäk-

ringar ökar flexibiliteten för den enskilda. Det skulle till exempel

kunna innebära att en person kan kombinera ett arbete på deltid med

ett pensionsuttag. De argument som fanns för lösningen när det gällde

en tidsbegränsning av den kompletterande ålderspensionen, var att

den som en relativt liten del kunde bidra under en omställningsperiod

när någon går i pension. Ett annat argument när det handlar om lite

pengar i en försäkring är att den som får utbetalningen livsvarigt

kommer att få en så liten utbetalning per månad att den knappast kan

anses bidra till försörjningen.

Enligt Arbetsgivarverket är det svårt att uttala sig om konsekvenserna

för staten, när det gäller tidsbegränsade uttag. Skulle det visa sig att

det stora flertalet tar ut hela sitt pensionskapital tidsbegränsat tidigt

under pensionstiden, kommer parterna säkert att hantera frågan. Tan-

ken med tjänstepensionen är att den ska bidra till försörjningen efter

arbetslivet. Det kommer antagligen att dröja innan en sådan utveck-

ling blir tydlig. Kommer den allmänna pensionen att uppfattas som

låg, så kommer tjänstepensionen kanske att tas ut snabbare.

Aktörernas syn

91

Tjänstepensionerna förändras nu och övergår från ett förmånsbestämt

system till ett avgiftsbestämt system. Arbetsgivarverket anser inte att

ett förmånsbestämt system, där pensionen bestäms av inkomster sent

i livet, är hållbart. Parterna har kommit överens om att införa avgifts-

bestämda system, där den enskilda får större frihet att placera sina

pengar efter eget tycke. Att kunna flytta kapital kommer att bli den

stora frågan framöver, och sannolikt kommer det att finnas flytträtt i

framtida lösningar med avgiftsbestämda pensioner. Fonder som går

dåligt och placeringar som gjorts långt bakåt i tiden måste kunna

placeras om.

Enligt Svenskt Näringsliv får inte tidsbegränsade uttag några direkta

konsekvenser för arbetsgivarna, eftersom de redan har gjort sina in-

betalningar. Däremot kan enskilda personer få problem vid felval.

Därför är det viktigt att de får information om vad som händer efter

70-årsdagen. Svenskt Näringsliv betonar att det är viktigt med flexi-

bilitet och att valet är personens eget ansvar. Om personen väljer att

ta ut pengarna på kortare tid, så får de bära kostnaderna själva. Eget

ansvar och kunskap är viktigt.

Framtiden kommer att innebära en rörligare arbetsmarknad enligt

Svenskt Näringsliv. Det innebär att arbetstagarna kommer att få

pengar från flera arbetsgivare. Det är inte troligt att intresset av att

kunna ta ut sina pengar tidsbegränsat kommer att minska men det

är svårt att säga om det kommer att öka. Intresset för pensionsfrågor

bland allmänheten är fortfarande lågt men kunskapsnivån ökar. I

och med att det finns bra instrument, till exempel webbplatsen

minpension.se, som illustrerar hur olika uttag slår, borde viljan att

sprida uttagstider öka. Personerna kommer troligen att vilja blanda

mellan livsvariga och tidsbegränsade uttag.

Svenskt Näringsliv tror att det är lättare att välja korta uttag om man

har insparade pensioner med låga belopp. Det blir inte så stora skill-

nader, om man tar ut pengarna tidsbegränsat eller livsvarigt. Enlig

Svenskt Näringsliv är det bra att det finns möjlighet att ta ut pension

tidsbegränsat eftersom pengarna kan brygga över det glapp som upp-

står de första åren efter pensioneringen.

LO tycker att det är problematiskt för enskilda personer och för sam-

hället att de tidsbegränsade uttagen ökar. Det finns en klar risk för att

de som tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat inte förstår att pengarna

tar slut när de fyller 70 år. LO pekar på att det finns risker förknip-

Aktörernas syn

92

pade med möjligheten att kunna ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat.

Ett exempel på det är att det har blivit allt svårare att få sjukersättning

och att det kan finnas personer som känner sig tvingade att ta ut både

tjänstepension och allmän pension i förtid, om de inte orkar fortsätta

att arbeta.

LO upplever att det blev en förändring när det gäller medlemmarnas

syn på tjänstepensionen, när avtalen gjordes om och tjänstepension-

erna övergick från att vara förmånsbestämda till avgiftsbestämda.

Medlemmarna ser inte längre tjänstepensionen som en pensionsför-

säkring utan mer som sitt eget sparande. En trolig förklaring till att

de tidsbegränsade uttagen ökar kan vara att personerna väljer att ta ut

pengarna snabbt, så de tillfaller familjen om någonting skulle hända

dem. Det finns dessutom rådgivare som kan övertala personer att ta ut

sitt kapital och sätta in det i ett annat sparande.

PTK har också noterat att tidsbegränsat uttag har ökat men tror att

det framförallt handlar om att fribrev tas ut tidsbegränsat eller att

vissa spekulerar med sin pension. Merparten av tjänstepensionerna

tas dock ut livsvarigt inom PTK:s område. För närvarande är inte de

tidsbegränsade uttagen så stora att det nått alarmerande nivåer, men

om det ökar får man diskutera vilka konsekvenser det kan få för pen-

sionssystemet i stort. Den grupp som kan få problem, om de tar ut sin

tjänstepension tidsbegränsat, är deltidsarbetande personer.

OFR har inte gjort någon egen studie av uttagen av tjänstepension

men tror att ökningen av tidsbegränsade uttag kan bero på att många

har flera tjänstepensioner. De väljer att ta ut vissa av dem tidsbegrän-

sat, framförallt sådana med mindre kapital. Det kan också handla om

att personerna antingen upplever att de har dålig hälsa eller att de fått

råd från någon rådgivare.

OFR menar att grundtanken är att man ska kunna leva på sin pension

och att uttagstiden som huvudregel därför bör vara längre än 5 år,

men att undantag ska vara möjliga. OFR hyser oro för att rådgivare

i vissa fall kan övertala enskilda att ta ut pengarna och placera dem

i högriskfonder. Denna risk kommer sannolikt att öka i takt med att

kapitalet ökar.

Enligt OFR går trenden mot att avgiftsbestämda tjänstepensionsavtal

ersätter förmånsbestämda avtal. Problemen kan också bli större i

framtiden, när den avgiftsbestämda delen blir störst. Fördelen med

förmånsbestämd pension är att man får en viss del av sin lön. Den

Aktörernas syn

93

avgiftsbestämda är mer beroende av ekonomin i omvärlden och

kräver större ansvar från personen själv. Om personerna inte vill ha

det ansvaret och inte vill vara aktiva, kan det bli problem.

7.3 Sammanfattning

Aktörerna noterar att uttaget av tidsbegränsad tjänstepension har

ökat. Möjligheten är fortfarande ganska ny, och kapitalet som kan tas

ut på kortare tid är i de flesta avtalen relativt litet. Några aktörer tror

att de tidsbegränsade uttagen kommer att fortsätta att öka i takt med

att avtalen blir helt avgiftsbestämda och kapitalet i dem ökar.

Aktörerna är oroliga för utvecklingen i varierade utsträckning, bero-

ende på kundgruppernas sammansättning, och det är ett problem att

en del personer inte tar till sig information om sin tjänstepension i tid.

Aktörerna ser både fördelar och nackdelar med att kunna ta ut tjänste-

pensionen tidsbegränsat. Det är positivt med flexibilitet men det finns

även risker. Flera aktörer uttrycker oro för rådgivarnas roll i samband

med tidsbegränsade uttag.

Några aktörer pekar på att arbetsmarknaden kommer att bli alltmer

rörlig framöver, vilket också leder till att fler får många små pension-

er som kan tas ut på kort tid. Vissa kan få problem med att överblicka

sin situation.

Slutsatser och diskussion

95

8 Slutsatser och diskussion

Inom avtalsområdena finns det olika möjligheter att ta ut delar eller

hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Den här rapporten visar att det i

första hand är avgiftsbestämda pensioner (ursprunglig ITPK, Kåpan

Tjänste och den avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL) som tas

ut tidsbegränsat. ITPK och Kåpan Tjänste utgör komplement till för-

månsbestämda pensioner och är vanligtvis mindre betydelsefulla för

individen. För anställda inom kommun och landsting är det många

som endast har rätt till den avgiftsbestämda delen av KAP-KL och

en majoritet av alla som omfattas av KAP-KL väljer att ta ut den

tidsbegränsat. Det är oklart hur stor andel av dem som tar ut den

avgiftsbestämda delen tidsbegränsat, som också har rätt till livsvarig

förmånsbestämd pension (för dem som har arbetat inom sektorn före

1998 och för dem som har lön över 7,5 ibb). Inom SAF-LO och ITP

2, där det finns möjlighet att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat

(också den förmånsbestämda delen), väljer fortfarande huvuddelen

att ta ut tjänstepensionen livsvarigt. Inom alla avtal finns övergångs-

regler från äldre avtal. I många av dessa kan man inte ta ut pensionen

tidsbegränsat.

Rapporten visar att det finns vissa skillnader i uttagsmönster beroende

på ålder och inkomst. De som tar ut tjänstepensionen före 65 års ålder

väljer i högre utsträckning att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat

men från och med 65 års ålder väljer fler att ta ut tjänstepensionen

livsvarigt. Detta resultat stärks också av tidigare forskning. Tidigare

forskning visar vidare att personer med låg inkomst är mer benägna

att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat jämfört med personer med

hög inkomst. I rapporten framgår dock ingen tydlig bild av skillnader

i uttag mellan olika inkomstgrupper. Inom ITP-avtalet finns skillna-

der i uttag mellan olika inkomstgrupper, men inga tydliga skillnader

framgår inom den avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL.



96

välja livslång pension än kvinnor eller vice versa. I den här studien

framkommer små skillnader i uttag mellan män och kvinnor, men

kvinnor tar i något högre utsträckning ut tjänstepensionen under 5 år

jämfört med män.

Flera möjliga orsaker till utvecklingen

I rapporten tas flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegränsade

uttag upp. Att det numera finns möjligheter att ta ut tjänstepensionen

tidsbegränsat är naturligtvis en förklaring. Att det än så länge finns

relativt lite kapital i de avgiftsbestämda pensionerna kan också öka

benägenheten att välja tidsbegränsat uttag. Ett litet sparat kapital leder

till låga månatliga belopp vid ett livsvarigt uttag, och därför kan det

bli mer lockande att välja tidsbegränsat uttag. Många har sitt sparande

i tjänstepension uppdelat på flera olika avtalsområden i form av min-

dre fribrev, vilka var för sig kan framstå som mer förmånliga att ta ut

på kort tid än livsvarigt. Att små belopp tas ut tidsbegränsat är också

något som stärks dels av tidigare forskning, dels av intervjuer med

berörda aktörer.

Av enkätsvaren från personer i åldrarna 62–67 framgår det att det är

viktigt för merparten av respondenterna att övergången till livet som

pensionär innebär en så liten förändring av den ekonomiska situatio-

nen som möjligt. Det kan vara en förklaring till att pensionerna hellre

tas ut tidsbegränsat än under längre tid, så att man i ett inledande

skede av tiden som pensionär får en högre pension som successivt

trappas ned.

Aktörerna på området uppger att synen på tjänstepensionen börjar

förändras. Tjänstepensionen övergår till att bli alltmer avgiftsbestämd

och individerna får själva stå för en ökad del av risken och placering-

en av kapitalet. I och med det, kan det vara så att pensionen upplevs

mer som något som var och en har att disponera. Några aktörer upp-

ger att kraven från personer att själva få avgöra när och hur pengarna

ska tas ut ökar. Denna tendens kan även ha förstärkts av att allt fler

väljer att löneväxla, det vill säga byta ut en del av lönen mot att

arbetsgivaren gör en ökad avsättning till tjänstepensionen.

En faktor som flera aktörer lyfter fram som en möjlig orsak till ökade

tidsbegränsade uttag är inverkan av finansiella rådgivare på pensions-

området. En tendens som aktörerna pekar på är att personer övertygas

om att ta ut tjänstepensionen före 65 års ålder eller under kort tid eller


97

både och, för att i stället placera kapitalet på kapitalmarknaden i

förhoppningen om att det leder till en högre avkastning. Huruvida

finansiella rådgivare har påverkat uttagsmönstren och om dessa råd

är bra för spararen har ISF inte undersökt i detta projekt. ISF (2012b)

har tidigare undersökt inslaget av rådgivare inom premiepensions-

systemet och konstaterat att personer som har låg utbildning, låga

finansiella tillgångar och som i högre utsträckning har arbetslöshets-

ersättning, företagsinkomster eller privat pensionssparande oftare

väljer rådgivare än andra grupper. Detta är i vissa avseenden grupper

som i annan forskning visat sig ha relativt liten kunskap och engage-

mang i pensionsfrågor. ISF fann att det i genomsnitt finns en liten

överavkastning för dem som anlitar fondförvaltningstjänster.

Enligt tidigare studier kan även förval och utformning av information

och blanketter ha stor inverkan på personernas val. I denna studie

finns inget entydigt svar på vilken inverkan förvalen i avtalen har för

uttagen. De flesta agerar enligt förvalen i avtalen när det gäller 5-årigt

uttag i Kåpan Tjänste och ursprunglig ITPK och livsvarigt uttag inom

ITP 2, Alecta optimal pension ITPK och Avtalspension SAF-LO.

Däremot är det många som inte följer det livsvariga förvalet i den

avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL. När det gäller utform-

ning av information och blanketter verkar det ha stor inverkan hur

tjänstepensionsbolagen väljer att exemplifiera eller framhäva en viss

uttagstid. Inom KAP-KL och Kåpan Tjänste verkar utformningen

ha inneburit att många väljer ett 10-årigt respektive ett 5-årigt uttag.

Placeringen av valet av uttagstid i Alectas blanketter verkar också

ha en inverkan på hur stor andel som får ett livsvarigt uttag. Någon

närmare analys av detta har dock inte varit möjlig inom ramen för

denna studie.

Uttaget inget generellt problem, men kan vara problematiskt för

vissa grupper

Eftersom det i dagsläget finns begränsningar i möjligheten att ta ut

hela tjänstepensionen tidsbegränsat på flera avtalsområden, och efter-

som andelen som tar ut tidsbegränsat är relativt liten på andra, är

risken liten för att stora grupper ska stå utan tjänstepension på 70-

årsdagen. Samtidigt finns det redan i dag möjlighet för vissa grupper

att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat och möjligheten kommer

att öka i framtiden.


98

ISF har ingen uppfattning i frågan om livsvariga uttag är att föredra

framför tidsbegränsade uttag, så länge som uttagen drivs av personens

egna medvetna val. Inom ramen för denna rapport är det svårt att

avgöra om en persons beslut är rationellt utifrån ett ekonomiskt per-

spektiv, eftersom det inte går att få en helhetsbild av personernas

ekonomi (inklusive sparkapital eller boende). En del kan till exempel

ta ut hela sin tjänstepension tidsbegränsat och ha i beräkningen att ta

ut sitt privata sparande eller sälja sin bostad för att trygga sin framtida

inkomst senare i livet, eller motsatt, använda sitt sparande under den

första tiden som pensionär och därför välja ett livsvarigt uttag av

tjänstepensionen.

För en del kan det vara positivt att kunna ta ut delar av eller hela

tjänstepensionen tidsbegränsat. Ett sådant val kan vara rationellt om

personen annars skulle ha svårt att anpassa sin konsumtion vid över-

gången från arbetslivet till ett liv med minskad eller ingen arbetsin-

komst eller om personen har sviktande hälsa och därför förutser ett

minskat behov av konsumtionsutrymme senare i livet. Typfallsbe-

räkningarna visar också att det över en livstid kan vara ekonomiskt

lönsamt att välja tidsbegränsat uttag för personer med låg pension,

förutsatt att dessa söker och får bostadstillägg. Samtidigt är det stora

grupper som inte har rätt till bostadstillägg och som inte ansöker om

stödet. Oavsett om det för en person över en livstid kan vara lönsamt

att välja ett tidsbegränsat uttag eller inte, kan det vara problematiskt

och innebära en stor ekonomisk omställning om inkomsten sjunker

drastiskt efter 5 år som pensionär. Problemet är särskilt stort för dem

som inte har uppmärksammat att ett sådant ekonomiskt tapp kommer

att ske.

För att visa hur stora effekterna blir på hela ekonomin har SCB på

uppdrag av ISF simulerat hur stora skatteintäkterna, hemtjänstav-

gifterna samt utgifterna för bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och

garantipensioner skulle ha varit 2013, om en större andel än de som

faktiskt gjorde det hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år i stället

för livslångt. Simuleringsresultaten gäller för samtliga som var pen-

sionärer 2013 och visar en ögonblicksbild av offentliga intäkter och

utgifter för detta år. Resultaten visar att statens utgifter skulle ha

påverkats marginellt om fler av dagens pensionärer (födda 1947 och

tidigare) tagit ut sin pension tidsbegränsat än vad som faktiskt var

fallet. För dem som var i åldrarna 66–70 år skulle gruppens tjänste-

pensionsinkomst ha varit högre, vilket i så fall hade resulterat i högre


99

sammanlagd skatt. Det är framförallt den statliga skatten som påver-

kas. För dem som var 71 år och äldre skulle gruppens sammanlagda

skatt ha varit lägre till följd av en lägre tjänstepensionsinkomst. Sam-

mantaget visar simuleringen att skatteökningen är större än ökningen

i socialförsäkringsförmåner för gruppen som var pensionärer 2013.

Den framtida utvecklingen

Enligt de intervjuade aktörerna är det troligt att ökningen av tidsbe-

gränsade uttag kommer att fortsätta. De nya avtalen innebär att det

kommer finnas större möjligheter i framtiden att ta ut hela tjänste-

pensionen tidsbegränsat. Om arbetsmarknaden är mer rörlig leder

även det till att fler personer kommer att ha flera olika tjänstepen-

sioner som var för sig är relativt små, vilket kan tala för ett ökat

tidsbegränsat uttag. Den förändrade synen på tjänstepensionen och

ett ökat inslag av finansiella rådgivare kan också leda till en fortsatt

ökning av tidsbegränsade uttag. Även tidigare forskning tyder på att

andelen som tar ut sin pension livslångt minskar, om möjligheten att

ta ut den tidsbegränsat ökar.

Något som talar mot att de tidsbegränsade uttagen kommer att öka är

dock att personer i högre utsträckning tenderar att välja livsvariga

uttag, när pensionerna innehåller mer kapital och utgör en större del

av den totala tjänstepensionen – vilket de framtida avgiftsbestämda

pensionerna kommer att göra jämfört med i dag. I framtiden kan det

även finnas möjlighet att slå ihop fribrev och pensioner på mindre

belopp, vilket också talar för en minskad andel tidsbegränsade uttag.

Begränsad och svårtillgänglig information

Precis som i det allmänna pensionssystemet innebär övergången till

avgiftsbestämda system allmänt sett ökade svårigheter att förutsäga

hur mycket pension man kan förvänta sig och att få en överblick över

sitt samlade pensionsinnehav. Fonderingen av systemen leder till att

även människor som har otillräcklig finansiell kunskap behöver fatta

finansiella beslut om sina pensioner. Oavsett om en person gör aktiva

val eller väljer förvalda alternativ, så behöver hen fatta ett finansiellt

beslut.


100

ISF menar att en förutsättning för att den ökade friheten att välja tids-

begränsade uttag ska vara positiv är dels att personerna har tillräckligt

med kunskap och information för att på så sätt kunna göra ett över-

vägt val, dels att det finns bra alternativ för dem som inte vill eller

kan välja. Det finns dock indikationer på att personer generellt sett

kan ha svårt att ta till sig information inför beslutet om uttagstid och

att det i många fall saknas viktig information i breven som bolagen

skickar ut inför den första utbetalningen av tjänstepension.

Det är problematiskt, om det tidsbegränsade uttaget drivs på genom

otillräcklig information eller om det är många som själva har otill-

räcklig förmåga att göra medvetna val som inte förstår konsekvenser-

na av dessa val, särskilt om valen görs på grund av att de övertygats

av till exempel finansiella rådgivare. Att en sådan risk finns, stöds av

såväl forskning som av den enkätstudie som genomförts inom ramen

för detta uppdrag. Personer som upplever sig ha låg kunskap om

pension tar i högre utsträckning ut tjänstepensionen tidsbegränsat.

Fortsatta studier

ISF planerar i den andra delen av uppdraget att analysera registerdata

över individens sammanlagda pensionsval för att ge en fördjupad bild

av hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används samt

utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag.

Referenser

101

Referenser

Agnew, J.R., L. R. Anderson, J.R Gerlach, och L.R. Szykman (2008):

“Who chooses annuities? An experimental investigation of the role of

gender, framing, and defaults”, The American Economic Review, s.

418–422.

AMF, Temporöra uttag av tjänstepension, 2014

Benartzi, S., A. Previtero och R.H. Thaler (2011): ”Annuization puzz-

les” The Journal of Economic Perspectives, vol. 25, no. 4, s. 143–

164.

Butler, M. och F. Teppa (2007): “The choice between an annuity and

a lump sum: Results from Swiss pension funds”, Journal of Public

Economics, vol. 91, s. 1944–1966.

Cronqvist, H. och R.H. Thaler (2004): ”Design choices in privatized

social security systems: learning from the Swedish experiment”, Ame-

rican Economic Review Papers and Proceedings, vol. 94, maj 2004.

Cohen Birman, M (2012): Kunskapsmätning 2012, Kartläggning av

pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet.

Arbetsrapport 2013–1, Inspektionen för socialförsäkringen.

Dahlquist, M., Martinez, J.V. och P. Söderlind (2011): Individual

investor activity and performance, Working paper (oktober 2011).

Tillgänglig från SSRN: http://ssrn.com/abstract=1952850 eller

http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.1952850.

Davidoff, T., J.R. Brown och P.A. Diamond (2005): ”Annuities and

individual welfare”, American Economic Review, s. 15731590.

Hagen, J (2015): “The determinants of annuitization: evidence from

Sweden”, International Tax and Public Finance, vol. 22, Issue 4, s.

549–578.

http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.1952850

http://link.springer.com/journal/10797

Referenser

102

Hurd, M. och C. Panis (2006): ”The choice to cash out pension rights

at job change or retirement”, Journal of Public Economics, vol. 90,

no. 12, s. 2213–2227.

Mottola G. R. och S. P. Utkus (2007): ”Lump sum or annuity? An

analysis of choice in DB pension payouts”, Vanguard Center for

Retirement Research, vol. 30, November.

ISF (2012): Enkel, detaljerad och samlad pensionsinformation – är

det möjligt? Rapport 2012:14, Inspektionen för socialförsäkringen.

ISF (2012b): Utvärdering av externa förvaltningstjänster i premie-

pensionen. Perioden 2001–2010. Rapport 2012:16, Inspektionen för

socialförsäkringen.

ISF (2014): Val av traditionell försäkring och fondförsäkring vid

pensionering Rapport 2014:26, Inspektionen för socialförsäkringen.

Kahneman (2013): Tänka, snabbt och långsamt. Volante, Stockholm.

Mitchell, O.S. och S.P. Utkus (2003): Lessons from behavioral

finance for retirement plan design. WP 2003–6, Pension research

council working paper.

Pensionsmyndigheten, Orange rapport 2014.

Riksrevisionen (2014): Att gå i pension – varför så krångligt?

Rapport 2014:13.

Statens offentliga utredningar, S 2011:05: Tjänstepensioner och

utträde från arbetslivet, underlagsrapport till

Pensionsåldersutredningen.

Statens offentliga utredningar, SOU 2013:25: Åtgärder för ett längre

arbetsliv.

Statens offentliga utredningar, SOU 2014:57: En ny reglering för

tjänstepensionsföretag

Yaari, M. E. (1965):”Uncertain lifetime, life insurance, and the theory

of consumer”, The Review of Economic Studies, vol. 32, no. 2, s.

137–150.

Figurförteckning

103

Figurförteckning

Figur 1 Översikt över avtalsområdena ....................................... 28

Figur 2 Andelen tidsbegränsade uttag fördelat per år, procent .. 53


avgiftsbestämd KAP-KL, procent.................................. 54


ITP 2, procent ................................................................ 55


ursprunglig ITPK, procent ............................................. 56


Alecta optimal pension ITPK, procent .......................... 57

Figur 7 Pensioneringar vid samtliga pensionsåldrar fördelat per

uttagstid, AMF, procent ................................................. 58


Kåpan Tjänste, procent .................................................. 59

Figur 9 Tidsbegränsade uttag före 65 års ålder fördelat per år,

procent ........................................................................... 61

Figur 10 Ansökningsblankett från KPA ....................................... 69

Figur 11 Ansökningsblankett från Kåpan..................................... 70

Figur 12 Ansökningsblankett från Alecta..................................... 70

Figur 13 Ansökningsblankett från AMF ...................................... 71

Tabell 1 Översikt av nu gällande uttagsregler ............................. 35

Tabell 2 Tjänstepension fördelat på kön under 2014 ................... 63

Figurförteckning

104

Tabell 3 Anledningar till uttag för dem som gått i pension och för

dem som ska påbörja uttag, kön, procent N = 1 000. .... 73

Tabell 4 Ungefär vilken tjänstepension tror du att du kommer att

ha om 10 år jämfört med i dag? N = 461, procent ......... 74

Tabell 5 I vilken utsträckning har du tagit hänsyn till följande i

din planering av hur många år din tjänstepension ska

betalas ut? N = 784, procent .......................................... 76

Tabell 6 Inkomster och skatt för olika typfall, kronor per månad 82

Tabell B 1 Genomsnittlig årlig tjänstepensionen år 2013 (kronor)

per åldersgrupp och utbetalare i (a) utgångsläget och i

(b) skillnaden om andelen som tog ut tjänstepensionen

tidsbegränsat skulle ha varit vara 30 procent högre,

procentuell förändring i parentes ................................. 108

Tabell B 2 Total förändring av tjänstepensionen (miljoner kronor/-

år), om 30 procent fler skulle ha tagit ut pensionen

tidsbegränsat ................................................................ 110

Tabell B 3 Total förändring av skatter och socialförsäkringsför-

måner år 2013, om andelen temporära uttag hade varit 30

procent högre, miljoner kronor, procentuell förändring

inom parentes ............................................................... 111

Tabell B 4 Genomsnittlig förändring av skatter och socialförsäk-

ringsförmåner för enskild individer 2013, om andelen

temporära uttag var 30 procent högre, kronor/år, per

åldersgrupp .................................................................. 114

Tabell B 5 Förändring av nettoinkomst (kronor per år) med en 30-

procentig ökning av temporära uttag, år 2013, procen-

tuell förändring inom parentes ..................................... 115

Tabell B 6 Förändring av nettoinkomst (kronor/år) med en 30-pro-

centig ökning av temporära uttag, per inkomstklass och

åldersgrupp, år 2013 .................................................... 116

Tabell B 7 Åldersfördelning, samtliga tillfrågade ......................... 121

Tabell B 8 Fördelning inom arbetsmarknadssektorer, kön, procent,

N = 1 000 ..................................................................... 122

Bilaga 1 – FASIT-beräkningar

105


Metod49

SCB har använt mikrosimuleringsmodellen FASIT (fördelningsanaly-

tiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar) för sina beräk-

ningar. FASIT är en mikrosimuleringsmodell med vilken man kan

beräkna och utvärdera effekterna av förändringar i skatte-, avgifts-

och transfereringssystemen. FASIT-modellen gör det möjligt att

beräkna den budgetmässiga kostnaden eller intäkten av en förändring

samt utvärdera hur olika grupper påverkas av förändringen. FASIT-

modellen är i grunden en statisk simuleringsmodell vilket innebär att

individer och hushåll inte ändrar sitt beteende till följd av förändring-

ar i något transfereringssystem.50

Till denna rapport har FASIT använts för att beräkna effekterna på

tjänstepensionsinkomster, skatteintäkter, hemtjänstavgifter samt

utgifter för bostadstillägg, garantipension och äldreförsörjningsstöd

av att en större andel tar ut sin tjänstepension under ett begränsat

antal år i stället för livsvarigt.

SCB har i simuleringarna gjort förenklingen att en individ antingen

tar ut den valbara delen av sin tjänstepension under 5 år eller livs-

varigt. I simuleringarna har andelen som tar ut den valbara delen

under 5 år ökats med 10 respektive 30 procent. Beräkningar har även

gjorts där alla tar ut den valbara delen av sin pension under 5 år. Rim-

ligheten i dessa förändringar kan jämföras med att andelen av dem

som tog ut sin pension från KPA under 5 år vid 65 års ålder mer än

fördubblades mellan 2010 och 2011 från 9 till 22 procent i samband

49 Se särskild teknisk rapport från SCB för en fullständig redovisning av detta uppdrag och

metodbeskrivning. Den tekniska rapporten går att ladda hem via ISF:s hemsida inspsf.se. 50 Det finns även ett tillägg till FASIT som innehåller en dynamisk arbetsutbudsmodell, men

denna används inte här.


106

med att förvalet i blanketten ändrades (se sid. XX). Andelen som tog

ut pensionen under 5 år ökade därefter från 22 till 38 procent mellan

2011 och 2012.

Den vanligaste perioden för tidsbegränsat uttag är 5 år och är den

tidsperiod som används i denna rapport för att definiera ett tidsbe-

gränsat uttag. För att bestämma vilka ytterligare individer som ska ta

ut sin pension under 5 år använder SCB två olika ansatser. Den ena

ansatsen är att låta slumpen avgöra vilka ytterligare individer som ska

ta ut pensionen under 5 år. Den andra ansatsen är att välja ut de indi-

vider som är mest lika dem som redan tar ut tjänstepensionen under

5 år och låta dessa ta ut sin pension under 5 år.51

Detta görs genom

en logistisk sannolikhetsmodell. Informationen som används i sanno-

likhetsmodellen innehåller bland annat uppgifter om kön, födelseår,

utbildning, ATP-poäng, inrikes född, samt utbetald tjänstpension och

tilläggspension vid 66 års ålder. Modellen skattas separat per tjänste-

pensionsutbetalare för att man på så sätt ska kunna fånga att avtals-

områdena skiljer sig åt.

I bilagan redovisas resultaten från de simuleringar där andelen med

5-årigt uttag ökades med 30 procent och där de nytillkomna valts

utifrån att de är så lika som möjligt dem som redan hade ett 5-årigt

uttag. Simuleringarna där andelen med 5-årigt uttag ökades med 10

procent ger i stort sett lika stora procentuella effekter (mätt som

elasticiteter). Det är elasticiteterna som redovisas i kapitel 6.2.

I simuleringarna där slumpen avgjorde vilka ytterligare som tog ut

pensionen under 5 år blev effekterna generellt större än när dessa

bestämdes utifrån en sannolikhetsmodell.

Nya tjänstepensionsinkomster beräknas för dem som simuleras att

ta ut tjänstepensionen under 5 år i stället för livsvarigt. De som är

mellan 66 och 70 år får en högre pensionsinkomst och de som är 71

år och äldre får nu en lägre pensionsinkomst. I beräkningarna antas

att livsvarig utbetalning motsvarar utbetalning under 20 år. Den

51 Datamaterialet som simuleringarna baseras på innehåller dock inte information om hur uttaget

gjorts, till exempel om en person väljer att ta ut en del av tjänstepensionen tidsbegränsat un-

der till exempel 5 år och en del livsvarigt. Däremot finns uppgifter om vilka som får tjänste-pension samt summa utbetald tjänstepension. För att bestämma om pensionen tagits ut på just

5 år jämförs personens tjänstepensionsinkomst vid 66 års ålder med tjänstepensionsinkomsten

vid 72 års ålder. Om kvoten mellan tjänstepensionen dessa år är tillräckligt låg, antas perso-nen ha tagit ut hela eller delar av sin pension på 5 år.


107

underliggande informationen som används till beräkningarna är häm-

tad från historiska årgångar av inkomst och taxeringsregistret (SCB).

Statistik över den tjänstpension som en individ mottagit för ett visst

år kommer från den kontrolluppgift som respektive utbetalare av

tjänstepensionen har redovisat.52

Individerna delas in fem grupper

som i stort motsvarar avtalsområde, beroende på vilken som är

huvudsaklig pensionsutbetalare: i privata tjänstemän (Alecta), LO-

anställda (AMF), kommun eller landstingsanställda (KPA) samt

statligt anställda (SPV). Resterande utbetalare förs till gruppen

övriga tjänstepensionsbolag (”övriga”).53,

54

Simuleringarna har gjorts för år 2013 och baseras på historiska ut-

tagsmönster av tjänstepensionen. Resultaten visar hur stora skatter,

hemtjänstavgifter, tjänstepensioner och utgifter för garantipensioner,

äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg skulle ha varit för olika

åldersgrupper år 2013, om ytterligare 30 procent hade tagit ut sin

tjänstepension under 5 år i stället för livsvarigt, jämfört med hur det

faktiskt såg ut 2013.

Observera att resultaten gäller för just de kohorter som beräkningarna

gjorts för. För andra kohorter av andra storlekar, med andra livsin-

komster och tjänstepensionsuttagsmönster blir det totala resultatet

annorlunda.

Resultat

I tabell B1 redovisas den genomsnittliga tjänstepensionsinkomsten år

2013 i a) utgångsläget och i b) hur tjänstepensionsinkomsten skulle

ha varit om andelen som gjorde ett 5-årigt uttag hade varit 30 procent

högre.

52 Den tjänstepension som erhålls från ett företags pensionsstiftelse ingår inte. 53 Det bör noteras att denna indelning inte är korrekt i en del fall, eftersom privatanställda tjäns-

temän kan välja att låta AMF administrera dess tjänstepension. Det är dock den bästa uppdel-ningen i olika avtalsområde som är möjlig att göra med hjälp av de data som finns tillgäng-

liga. 54 Om en person har fått tjänstepension från olika utbetalare, så kommer personen i redovisning-

en att ingå i den grupp som har stått för den största utbetalningen.


108

Tabell B 1 Genomsnittlig årlig tjänstepensionen år 2013 (kronor)

per åldersgrupp och utbetalare i (a) utgångsläget och i

(b) skillnaden om andelen som tog ut tjänstepensionen

tidsbegränsat skulle ha varit vara 30 procent högre,

procentuell förändring i parentes

a) I utgångsläget

Alecta AMF KPA SPV Övriga Samtliga

66–70 97 435 33 159 53 551 81 112 101 826 71 846

71–75 55 049 27 766 35 890 54 715 73 867 47 061

76–80 45 273 28 481 29 890 39 633 51 024 37 296

81–85 41 868 23 847 28 691 33 746 44 766 33 377

86– 44 246 21 711 24 345 33 588 41 805 32 302

b) Skillnaden om andelen med tidsbegränsat uttag var 30 procent högre


66–70 8 147 603 630 4 251 6 447 3 895

(8.4) (1.8) (1.2) (5.2) (6.3) (5.4)

71–75 -1 933 -102 -138 -972 -4 183 -1 374

(-3.5) (-0.4) (-0.4) (-1.8) (-5.7) (-2.9)

76–80 -2 311 -2 -97 -607 -709 -681

(-5.1) (0.0) (-0.3) (-1.5) (-1.4) (-1.8)

81–85 -2 397 -1 -154 -703 -370 -664

(-5.7) (0.0) (-0.5) (-2.1) (-0.8) (-2.0)

86– -797 -7 -216 0 -201 -244

(-1.8) (0.0) (-0.9) (0.0) (-0.5) (-0.8)

Tabellen visar att de som får sin huvudsakliga tjänstepension

från ”övriga” tjänstepensionsbolag eller från Alecta är de som har

genomsnittligt högst tjänstepension i utgångsläget. De som får sin


109

tjänstepension i huvudsak från AMF och KPA har lägst genomsnittlig

tjänstepensionsinkomst. De genomsnittliga skillnaderna mellan grup-

perna är mindre för dem i högre åldrar. En förklaring till detta är att

tjänstepensionen är mer betydelsefull för yngre kohorter jämfört med

äldre och att arbetsinkomsterna har varit högre bland dem med tjän-

stepension från Alecta eller ”övriga” bolag.

Tabellen visar (i nedre delen) vilka genomsnittliga tjänstepensions-

inkomster de olika åldersgrupperna skulle ha haft år 2013 om 30

procent fler hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år. För de grupper

där få, eller ingen, tog ut tjänstepensionen under 5 år finns små eller

marginella skillnader. Till exempel kunde endast STP-pensionen

(som tecknades hos AMF) tas ut livsvarigt, vilket i beräkningarna

innebär att 81–85-åringar i kolumnen AMF har lika stor genom-

snittlig inkomst, när andelen som tog ut pension under 5 år ökades

med 30 procent som i utgångsläget. För den yngsta kohorten skulle

den genomsnittliga årliga tjänstepensionen ha varit betydligt högre

om 30 procent fler skulle ha tagit ut tjänstepensionen under 5 år. Det

finns dock stora skillnader mellan avtalsområdena. Om 30 procent

fler av de 66–70-åringar som fick sin huvudsakliga tjänstepension

från Alecta skulle ha tagit ut tjänstepensionen under 5 år, skulle den

genomsnittliga årsinkomsten öka med 8 147 kronor (8 procent) under

år 2013. Detta kan jämföras med 66–70-åringarna med huvudsaklig

pension från KPA, där en 30-procentig ökning av andelen som tog

ut pensionen under 5 år skulle ha inneburit en ökning av den genom-

snittliga årliga pensionsinkomsten med 629 kronor (1 procent) under

år 2013.

Könsuppdelad statistik visar att tjänstepensionen i genomsnitt är

ungefär dubbelt så stor för män som för kvinnor. Om andelen av dem

som tar ut pensionen under 5 år i åldersgruppen 60–70 år skulle ha

varit 30 procent högre, så skulle den genomsnittliga inkomsten ha

ökat procentuellt sett mer för kvinnor än för män. Minskningen av

den genomsnittliga inkomsten för de äldre åldersgrupperna är lägre

för kvinnor än för män.

I tabell B2 visas hur mycket mer eller mindre tjänstepension som

totalt skulle ha betalats ut under år 2013 om 30 procent fler skulle

ha tagit ut tjänstepensionen under 5 år, än som faktiskt gjorde det.

Tabellen visar att åldersgruppen 66–70 år skulle ha haft 2,1 miljarder

kronor mer i tjänstepensionsinkomster under år 2013. Övriga ålders-

grupper skulle tillsammans ha haft 845 miljoner kronor mindre i


110

tjänstepensionsinkomster. Totalt sett skulle alltså dagens pensionärer

tillsammans ha haft 1,2 miljarder högre pensionsinkomster.

Resultatet bygger, som noterades ovan, dock bara på ett tvärsnitt

och är därmed känsligt för bland annat period och kohortstorlek. För

andra kohorter under andra perioder, av annan storlek, med andra ut-

tagsmönster eller med andra livsinkomster skulle beräkningarna ge

andra resultat.

Tabell B 2 Total förändring av tjänstepensionen (miljoner

kronor/år), om 30 procent fler skulle ha tagit ut

pensionen tidsbegränsat


66–70 800 82 67 230 896 2 074

71–75 -143 -10 -12 -38 -306 -509

76–80 -120 0 -6 -18 -31 -174

81–85 -87 0 -7 -17 -11 -123

86– -27 0 -7 0 -5 -39

Alla 424 71 34 543 156 1 229

I tabell B3 visas hur mycket högre eller lägre skatteintäkterna och

utgifterna för socialförsäkringsförmåner totalt skulle ha varit år 2013,

om andelen som tog ut sin tjänstepension under 5 år skulle ha varit 30

procent högre.


111

Tabell B 3 Total förändring av skatter och socialförsäkrings-

förmåner år 2013, om andelen temporära uttag hade

varit 30 procent högre, miljoner kronor, procentuell

förändring inom parentes

Garanti-

pension

Statlig

skatt

Slutlig

skatt

Bostads-

tillägg

Äldreför-

sörjnings-

stöd

Hemtjänst-

avgift

66–70 0 221 930 -14 0 0

(0,0) (7,0) (2,0) (-1,6) (-0,2) (0,2)

71–75 0 -53 -227 3 0 0

(0,0) (-5,7) (-0,9) (0,3) (0,1) (-0,1)

76–80 2 -12 -71 3 0 0

(0,2) (-4,8) (-0,5) (0,4) (0,2) (0,0)

81–85 2 -8 -49 2 0 0

(0,2) (-6,8) (-0,5) (0,3) (0,1) (-0,1)

86– 1 -2 -14 3 0 0

(0,1) (-2,2) (-0,2) (0,2) (0,0) (0,0)

Alla 5 145 568 -4 0 -1

(0,1) (3,2) (0,5) (-0,1) (-0,1) (0,0)

Anm.: Statlig skatt ingår i slutlig skatt.

Tabellen visar att om andelen som tog ut sin tjänstepension under

5 år skulle ha varit 30 procent högre, så skulle den slutliga skatten

ha varit knappt 1 miljard kronor högre (2 procent) för åldergruppen

66–70 år under år 2013. För dem som är 71 år och äldre skulle den

slutliga skatten ha varit 360 miljoner kronor lägre (0,6 procent). För

hela ålderskollektivet skulle den slutliga skatten ha varit drygt en halv

miljard kronor (en halv procent) högre. Tabellen visar att den procen-

tuella förändringen i statlig skatt är större än den procentuella föränd-

ringen i slutlig skatt. Förklaringen är att det i huvudsak är inkomst-

erna för höginkomsttagare som påverkas. På individnivå motsvarar

skatteförändringen en genomsnittlig skatteökning på 1 800 kronor

under år 2013 för åldersgruppen 66–70 år och en skatteminskning

på 400 kronor för dem som är 71 år eller äldre. Skatteförändringen


112

fördelas till större del på män, höginkomsttagargrupper, och dem som

har Alecta, SPV och ”övriga” pensionsutbetalare.

För denna högre andel som tar ut sin tjänstepension kortvarigt skulle

utgifterna för bostadstillägg ha varit 14 miljoner kronor lägre (en

minskning med 1,6 procent) för åldersgruppen 66–70 år och 10

miljoner kronor högre (0,3 procent högre) för åldersgruppen 71 år

och äldre. Sammantaget skulle utgifterna för bostadstillägg ha varit

4 miljoner kronor lägre. De största beloppsmässiga förändringarna

står kvinnor med Alecta och gruppen ”övriga” som huvudsaklig

tjänstepensionsutbetalare för.

Tabellen visar vidare att utgifterna för garantipensionen och äldreför-

sörjningsstödet samt intäkten för hemtjänstavgiften skulle påverkas

marginellt, om andelen som tog ut sin tjänstepension tidsbegränsat

skulle ha varit högre år 2013.

För dem som får sin allmänna pension beräknad enligt det nya pen-

sionssystemet (födda 1938 och senare) påverkas inte garantipensio-

nen av tjänstepensionens storlek. För dem som är födda 1937 eller

tidigare ingår däremot tjänstepensionen i beräkningen av det underlag

som fastställer om en individ har rätt till garantipension och i så fall

hur mycket. En förändring av andelen som tar ut tjänstepensionen

tidsbegränsat påverkar således endast de äldsta kohorterna. Simule-

ringsresultaten visar att utgifterna för garantipension skulle ha varit

sammanlagt 5 miljoner kronor högre under år 2013, om 30 procent

fler hade tagit ut sin tjänstepension under 5 år i stället för livslångt.

Detta kan jämföras med 6,65 miljarder kronor i utbetald garanti-

pension år 2013 i utgångsläget för den studerade gruppen – garanti-

pensionen ökar med andra ord endast med 0,08 procent. Statistiken

visar att utgiftsökningen skulle ha varit koncentrerad till kvinnor –

ökningen är fördelad på 4,7 miljoner kronor för kvinnor och 300 000

kronor för män – och enbart till dem som är 76 år eller äldre på grund

av reglerna för garantipensionen.

Äldreförsörjningsstödet skulle också ha påverkats ytterst lite om

andelen som tog ut pensionen under 5 år i stället för livslångt hade

legat på en högre nivå än i dag, på det sätt som beskrivits ovan. Det

beror på att det är så få av dem som har tjänstepension som även får

äldreförsörjningsstöd. Enligt den underliggande statistiken som an-

vänds till simuleringen är det knappt 3 000 individer som i utgångs-

läget har tjänstepension och äldreförsörjningsstöd. Den totala utgiften


113

för dem med tjänstepension och äldreförsörjningsstöd är 76 miljoner

kronor under år 2013. Utgifterna för äldreförsörjningsstödet skulle ha

varit 40 000 kronor lägre om 30 procent fler hade tagit ut sin tjänste-

pension tidsbegränsat i stället för livsvarigt.

Hemtjänstavgiften för dem som har tjänstepension uppgick i utgångs-

läget till totalt 1,83 miljarder kronor. Om andelen som tog ut pensio-

nen tidsbegränsat hade varit 30 procent högre, så hade hemtjänstav-

gifterna varit en kvarts miljon större för gruppen 66–70 år men drygt

850 000 kronor mindre för dem som var 71 år och äldre. Sammanlagt

skulle hemtjänstavgifterna ha varit 600 000 kronor lägre (0,03 pro-

cent). Anledningen till att påverkan endast blir marginell är de låga

inkomsttaken för maxavgifter inom hemtjänsten.

I tabell B4 visas hur mycket högre eller lägre skatteutgifterna och

inkomsterna från socialförsäkringsförmåner skulle ha varit i genom-

snitt på individnivå år 2013, om andelen som tog ut sin tjänstepension

under 5 år skulle ha varit 30 procent högre. (Procentuell förändring

blir per definition samma som i tabell z.) Av tabellen framgår att

skatteutgiften står för den klart största förändringen för individen.

I genomsnitt skulle 66–70-åringar betala drygt 3 452 kronor per år

mer i statlig skatt och 1 700 kronor per år mer i slutlig skatt. För 71–

75-åringar skulle statlig skatt minska med nästan 3 000 kronor per år

och slutlig skatt med drygt 600 kronor per år. För samma åldergrup-

per skulle, i jämförelse, bostadstillägget minska med knappt 400

kronor per år respektive öka med drygt 70 kronor per år.


114

Tabell B 4 Genomsnittlig förändring av skatter och socialförsäk-

ringsförmåner för enskild individer 2013, om andelen

temporära uttag var 30 procent högre, kronor/år, per

åldersgrupp

Garanti

-pension

Statlig

skatt

Slutlig

skatt

Bostads

-tillägg

Äldre-

försörjnings

-stöd

Hemtjänst

-avgift

66–70 0 3 452 1 749 -385 -47 16

71–75 0 -2 795 -614 73 34 -4

76–80 20 -1 893 -278 83 39 2

81–85 26 -2 867 -265 77 20 -10

86– 16 -949 -91 60 0 -5

Genom att summera de olika inkomstförändringarna från tjänstepen-

sion, skatt och socialförsäkringsförmåner, kan man undersöka hur

stor påverkan skulle ha varit på den genomsnittliga nettoinkomsten

för olika inkomstgrupper, om fler hade tagit ut sin tjänstepension

under 5 i stället för livslångt på det sätt som beskrivits ovan. Resul-

taten visas i tabell B5. I genomsnitt skulle 66–70-åringarna ha haft

1 700 kronor mer per år i nettoinkomst (cirka 5 procent högre). Köns-

uppdelad statistik visar att männen i genomsnitt skulle ha haft en

dubbelt så hög inkomsthöjning som kvinnorna. Den genomsnittliga

nettoinkomsten skulle ha ökat mest för dem som har Alecta eller

”övriga” tjänstepensionsbolag som sitt huvudsakliga tjänstepensions-

bolag. Lägst genomsnittlig inkomstökning skulle de som har KPA

(som till och med får en inkomstminskning) eller AMF ha fått. 55

Åldersgruppen 71–75 år skulle ha haft 650 kronor lägre årlig netto-

inkomst (cirka 2 procent lägre) om 30 procent fler hade tagit ut sin

tjänstepension under 5 år. De som är 76 år och äldre skulle endast ha

påverkats marginellt, eftersom ett fåtal i denna åldersgrupp hade en

tjänstepension från början. Den genomsnittliga inkomstsänkningen

55 Resultaten för minskningen för KPA bygger på en minskning av bostadstillägg och äldreför-

sörjningsstöd för väldigt få kvinnor. Det är enbart 165 av 82 000 kvinnor i åldersgruppen (bara 17 i urvalet) som har äldreförsörjningsstöd, så resultatet ska tolkas försiktigt.


115

räknat i kronor skulle ha varit två till tre gånger så stor för männen

jämfört med för kvinnorna i åldersgruppen 71 år och äldre.

Tabell B 5 Förändring av nettoinkomst (kronor per år) med en 30-

procentig ökning av temporära uttag, år 2013, procen-

tuell förändring inom parentes


66–70 3 484 275 -131 1 517 2 612 1 698

(8.7) (0.8) (-0.4) (5.1) (8.6) (4.7)

71–75 -946 23 -58 -298 -2 126 -649

(-352.0) (0.1) (-0.6) (-5) (-28.7) (-1.8)

76–80 -1 004 2 -3 -95 -354 -261

(69.6) (0) (0) (-3) (-11.6) (-0.9)

81–85 -969 -2 -22 -260 -167 -265

(-16.6) (0) (-0.2) (-4.1) (-1.6) (-0.9)

86– -239 5 -32 2 -53 -71

(-1.4) (0) (-0.2) (0) (-0.3) (-0.2)

Anm.: Nettoinkomst beräknas som tjänstepension – slutlig skatt + garantipension + bostads-

tillägg – hemtjänstavgift.


116

Tabell B 6 Förändring av nettoinkomst (kronor/år) med en 30-

procentig ökning av temporära uttag, per inkomstklass

och åldersgrupp, år 2013

ATP-poäng

<=3.40 3.41-4.54 4.55-5.92 5.93-6.49 >=6.50

Ålder

66–70 601 1 037 1 691 2 728 4 898

71–75 -193 -198 -493 -1 344 -2 697

76–80 -197 -181 -252 -601 -1 502

81–85 -285 -171 -308 -399 -1 418

86– -142 -55 -94 -142 -459

Alla, viktat genomsnitt -25 172 355 -650 1 368

Tabell B6 visar förändringen i nettoinkomst fördelad på inkomstklass

och åldersgrupp.56

Tabellen visar att ett förändrat uttagsmönster på

det sätt som beskrivits ovan har störst påverkan i kronor räknat på

höginkomsttagare. Särskilt stor påverkan får det ändrade uttags-

mönstret för dem med inkomster över 6,5 ATP-poäng. Resultaten

visar att om 30 procent fler av dem som var 66 år och äldre år 2013

hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år, så hade de som hade en

genomsnittlig ATP-poäng som var lägre än 3,4 eller mellan 5,93

och 6,49 i genomsnitt haft en lägre nettoinkomst, medan övriga

inkomstgrupper i genomsnitt hade haft en högre nettoinkomst.

56 Nettoinkomst är beräknad som tjänstepension + garantipension – slutlig skatt, vilket betyder

att beräkningen bortser från bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och hemtjänstavgift. Anled-

ningen är att bakomliggande statistiken på bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och hem-tjänstavgift i olika inkomstgrupper inte är uppdelad på åldersgrupp.

Bilaga 2 – beräkningar för tjänstepensionerna i kapitel 2

117

Bilaga 2 – beräkningar för

tjänstepensionerna i kapitel 2

I beräkningarna har det antagits att personen är född 1950, börjar

arbeta vid 25 års ålder (1976) och arbetar till och med det år hen

fyller 64 år (arbetar 40 år). Den antagna slutlönen utgår från inkomst-

basbeloppet 2015. Den nominella löneökningen har antagits vara 3,5

procent per år (snittökning under perioden 1995–2014 enligt SCB).

Avsättningarna till avtalspensionerna har antagits vara på samma nivå

under hela arbetslivet som i dag gällande nivåer. För ITPK och KAP-

KL betalas avgifterna in från och med 28 års ålder, i övriga avgiftsbe-

stämda får personen tillgodoräkna sig avgifter från första arbetsdagen

vid 25 år. Värdeökningen av kapitalet har antagits vara 5,6 procent

(inkomstökningen + överavkastning på 2,1 procent). Kapitalet har

dividerats med 22 år (antagen livslängd från 65 års ålder) för att det

ska gå att få årlig utbetalning. Kapitaltillväxten antas vara 0 från

pensionstillfället.

Förmånsbaserad avtalspension baseras endast på sista årets lön i

beräkningarna. Nivån på den förmånsbaserade avtalspensionen är

samma som gäller i dag, det vill säga i PA 03 och i KAP-KL finns

ingen förmånsbestämd pension under 7,5 ibb.

Bilaga 3 – intervjuer

119


Under perioden mars–juni 2015 genomfördes intervjuer med ett antal

tjänstepensionsbolag, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. De

aktörer som ingick i intervjuundersökningen utgjordes av Svenskt

Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivar-

verket, Landsorganisationen Sverige (LO), Förhandlings- och sam-

verkansrådet PTK samt Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR).

De tjänstepensionsbolag som intervjuades var Alecta, KPA, AMF

och Kåpan.

Majoriteten av de personer som har intervjuats har utgjorts av aktö-

rernas pensionsexperter eller förhandlare. Vid intervjuerna med

tjänstepensionsbolagen har också andra personalkategorier med-

verkat, till exempel informationschefer och statistikansvariga.

Syftet med intervjuerna var att få en fördjupad kunskap om gällande

tjänstepensionsregler inom respektive avtalsområde och om hur de

har förändrats över tid. Intervjuerna syftade även till att ge en bild av

respektive aktörs syn på utvecklingen av uttagsmönstren av

tjänstepension.

Intervjuerna var semistrukturerade och följde frågeområdena nedan,

men lämnade samtidigt ett stort utrymme för de intervjuade att lämna

de svar som de ansåg var relevanta för granskningen. I inledningen

av varje intervju gavs en instruktion om att respektive aktör skulle

fokusera på de avtal som de hade huvudansvar för och de nu gällande

avtalen. Intervjupersonerna kan ändå till viss del ha uttalat sig om

äldre avtal och erfarenheter från fler än ett avtal. Intervjuerna genom-

fördes vid respektive aktörs huvudkontor. Intervjuerna var cirka

1,5–2 timmar långa och dokumenterades genom anteckningar.

De frågeområden som berördes i intervjuerna var:

– Vilka stora förändringar har skett över tid i avtalen?


120

– Vilka är de största skillnaderna i respektive avtal jämfört med

övriga avtalsområden?

– Hur ser respektive intervjuperson på utvecklingen av uttags-

mönstren?

– Hur kan de framtida förändringarna se ut?

Bilaga 4 – enkätundersökning

121


ISF genomförde under maj 2015 en enkätundersökning till blivande

och nuvarande pensionärer och ställde frågor om bland annat valet av

uttagstid för tjänstepension och anledningarna till detta uttag.

Enkäten riktade sig till personer i åldrarna 62–67 år som har rätt till

tjänstepension. ISF anlitade TNS SIFO för att genomföra enkäten och

den skickades ut genom TNS SIFO:s webbpanel till 2 626 personer.

Totalt besvarade 1000 personer enkäten. Svarsfrekvensen är således

38 procent. Av dem som besvarade enkäten är 48 procent kvinnor och

52 procent män

Tabell B 7 Åldersfördelning, samtliga tillfrågade

Ej

svar

Komplett Screenout Error Full

kvot

Avbruten Total

AGE 62 265 156 13 1 2 8 445

63 244 165 13 0 1 8 431

64 247 148 8 0 0 10 413

65 249 166 13 0 0 14 442

66 245 174 10 0 0 17 446

67 235 191 8 1 1 13 449

Total 1485 1000 65 2 4 70 2626

Av dem som besvarade enkäten hade 461personer börjat ta ut tjänste-

pension. Resterande 539 hade ännu inte börjat ta ut tjänstepension.

Av dem som hade börjat ta ut sin tjänstepension, har samtliga tagit

ut den för mindre än 2 år sedan.


122

Tabell B8 visar fördelningen på arbetsmarknadssektor (huvudsaklig

sysselsättning under yrkeslivet) bland respondenterna.

Tabell B 8 Fördelning inom arbetsmarknadssektorer, kön,

procent, N = 1 000

Inom vilken arbetsmarknadssektor har du haft din

huvudsakliga sysselsättning under ditt yrkesliv?

Kvinnor Män

Privat tjänsteman 27 48

Privat arbetare 4 16

Statligt anställd 12 16

Anställd inom landsting eller kommun 54 18

Arbetslös/sjukskriven/förtidspensionär 1 0

Annan 2 3

Tabellen visar att bortfallet i enkätundersökningen är stort bland pri-

vatanställda arbetare. Det var 10 procent av de svarande som arbetar

eller har arbetat inom nämnd sektor men i befolkningen i stort är det

cirka 1/3 av samtliga anställda som är arbetare i privat sektor. Hänsyn

behöver tas till bortfallet vid tolkningen av resultatet.

En nackdel med webbpaneler är att det inte finns tillgång till någon

bortfallsanalys. En annan nackdel är att initiativet till medverkan i

webbpanelen kommer från TNS SIFO och inte från enskilda som

önskar vara med i webbpanelen. Det betyder att det finns en risk för

underrepresentation av personer med lågt engagemang eller intresse

för pensionsfrågor. Metoden för datainsamlingen innebär således att

svaren inte nödvändigtvis är representativa för befolkningen i stort.

Totalt ställdes 27 frågor som gällde bland annat hur personerna hade

valt eller kommer att välja att ta ut sin tjänstepension, vilken själv-

uppskattning de har av sin kunskap kring pensionsområdet, vad som

är viktigt för personerna när det gäller valet av uttagstid, hur perso-

nernas ekonomiska situation ser ut efter pensioneringen samt vilken

planering de har gjort inför pensionen.


123

Frågorna till webbundersökningen framgår nedan.

Hej och välkommen till en ny undersökning från Sifo. Denna gång

handlar undersökningen om ekonomi och tjänstepensioner. Under-

sökningen genomförs på uppdrag av Inspektionen för socialförsäk-

ringen, en statlig myndighet som bland annat har till uppgift att

utvärdera hur den svenska socialförsäkringen och olika förmåner

fungerar.

Screeningfråga:

– Har du rätt till tjänstepension? Med tjänstepension menar vi

den pension som du är berättigad till via kollektivavtal och

som din arbetsgivare\dina arbetsgivare betalat in. Vi menar

alltså inte den allmänna statliga pensionen som alla är berät-

tigade till.

1. Ja

2. Nej AVSLUTA

3. Vet ej AVSLUTA

– Har du påbörjat ditt uttag av tjänstepension?

1. Nej

2. Ja, för mindre än 1 år sedan

3. Ja, för 1–2 år sedan

4. Ja, för 2 år eller mer sedan

5. Vet ej AVSLUTA

– Om nej (2) på fråga 2. När planerar du att ta ut din

tjänstepension?

1. Jag planerar att ta ut min tjänstepension inom 1 år

2. Jag planerar att ta ut min tjänstepension om 1–2 år

3. Jag planerar att ta ut min tjänstepension om 2 år eller

senare

4. Vet ej


124

Kunskap (båda grupper)

– Hur skulle du själv generellt bedöma din kunskap gällande

pensionsområdet och din egen pension (till exempel gällande

pensionsbesked, pensionssparande, PPM, tjänstepension

m.m.)?

1. 5: Mycket hög kunskap

2. 4: Ganska hög kunskap

3. 3: Varken hög eller låg kunskap

4. 2: Ganska låg kunskap

5. 1: Mycket låg kunskap

6. 7: Tveksam/vet ej

– Hur skulle du själv bedöma din kunskap om din egen tjänste-

pension?

1. 5: Mycket hög kunskap

2. 4: Ganska hög kunskap

3. 3: Varken hög eller låg kunskap

4. 2: Ganska låg kunskap

5. 1: Mycket låg kunskap


Resonemang om din ekonomi som pensionär/blivande pensionär

(Båda grupper)

– Nu följer några påståenden om olika saker som kan vara mer

eller mindre viktiga för en pensionär när det gäller privat-

ekonomi och pensioner. Hur viktigt är följande för dig med

tanke på din ekonomi som pensionär\blivande pensionär?

a) Att min levnadsstandard förändras så lite som möjligt

b) Att få investera pensionen på egen hand

c) Att ha pengar så att jag kan leva ett aktivt liv

d) Att pensionen räcker till för mina behov även när jag blir äldre


125

e) Att jag hinner få ut det mesta möjliga av pensionen medan jag

fortfarande lever

f) Att lämna ett arv efter mig

g) Att spara pengarna till senare i livet

h) Att mina inkomster inte varierar så mycket över åren

i) Att veta vad jag kommer att få i pension varje månad

k) Att veta att samhället ser till att jag får ut min pension på bästa sätt

1. 5: Mycket viktigt

2. 4: Ganska viktigt

3. 3: Inte särskilt viktigt

4. 2: Inte alls viktigt


Uttag – (Båda)

– Har du rätt till tjänstepension från ett eller flera bolag?

1. 1: Från ett bolag

2. 2: Från flera bolag

3. 3: Vet inte

(För dem som tagit ut sin tjänstepension)

– Din tjänstepension som du har rätt till kan betalas ut under

kort eller lång tid. Vilken utbetalningstid har du valt för din

huvudsakliga tjänstepension? (Om du har tjänstepension från

flera tjänstepensionsbolag, välj den tjänstepension som ger

mest pengar. Är du osäker, välj en av tjänstepensionerna)

- 0–5 år

- 6–10 år

- 11–15 år

- 16–20 år


126

- Livslångt

- Vet inte/Minns inte

– (Om flera bolag fråga 7). Vilken utbetalningstid har du valt för

dina andra tjänstepensioner?

- Alla har samma utbetalningstid

- Utbetalningstiden varierar mellan mina

tjänstepensioner

- Har inte börjat ta ut den/de andra

tjänstepensionerna ännu


– Övervägde du att göra något annat val av uttagsperiod för den

tjänstepensionen?

- Ja

- Nej


– Det finns olika möjligheter i hur stor del av tjänstepensionen

som går att ta ut tidsbegränsat beroende på inom vilken

arbetsmarknadssektor du arbetat. Oavsett hur du har gjort eller

hur dina möjligheter har sett ut, hur tror du att du skulle

resonera om du hade haft möjlighet att ta ut en större del av

din tjänstepension tidsbegränsat?

1. Jag hade velat ta ut hela tjänstepensionen under kortare tid

2. Jag hade velat ta ut en del av tjänstepensionen under

kortare tid och en del under längre tid

3. Jag hade velat ta ut hela tjänstepensionen livsvarigt

4. Tveksam\vet ej

Uttag– (För dem som ska ta ut sin tjänstepension)

– Din tjänstepension som du har rätt till kan betalas ut under

kort eller lång tid. Om du väljer att ta ut den under kort tid får

du en högre pension per månad på kort sikt, medan om du


127

väljer att ta ut den under lång tid får du en lägre pension som

räcker under en längre tid. Oavsett hur mycket eller litet du

funderat på detta, hur vill du helst ta ut din

tjänstepension\vilket av följande ligger närmast till hands för

dig?

1. Jag vill ta ut min tjänstepension under kort tid (upp till 10

år)

2. Jag vill ta ut min tjänstepension under lång tid (upp till 20

år)

3. Jag vill ta ut min tjänstepension livslångt

4. Jag vill ta ut en del av tjänstepensionen under kort tid och

en del livslångt

5. Vet inte/har inte funderat tillräckligt/vet för lite för att

kunna svara

(För dem som börjat ta ut sin tjänstepension)

– Det finns olika saker som kan påverka en persons beslut om

hur tjänstepensionen ska tas ut (på kortare eller längre tid). I

vilken grad stämmer följande påståenden in på hur det var för

dig när du valde uttagstid för tjänstepensionen?

1. Jag anpassade mitt uttag till min

sambos/partners/makes/makas ekonomi

2. Jag ville försäkra mig om att jag får ut mina pengar om

jag inte lever så länge

3. Jag funderade inte så mycket på vilken uttagstid som

passade mig

4. Min hälsa var inte så god just då, men jag trodde att den

skulle förbättras

5. Jag kände mig pigg/frisk då, men var osäker på om det

skulle förbli så

6. Jag uppskattade/bedömde vilken uttagstid som ger mig

mest pengar sett över hela livet

7. Jag följde råd från andra om hur jag ska välja


128

8. Jag litade inte på att tjänstepensionsbolagen förvaltar mina

pengar väl

9. Jag gjorde inget aktivt val av uttagstid

10. Jag ville att övergången till mitt liv som pensionär ska

innebära en så liten försämring av min ekonomi som

möjligt

11. Det var viktigt att min ekonomi skulle tillåta ett bra liv

även när jag blir mycket äldre

12. Jag ville inte vara en belastning för mina anhöriga

13. Det handlade om så lite pengar för mig så val av uttagstid

hade en liten/mindre betydelse

14. Jag hade så dålig ekonomi att jag behövde ta ut mer

tjänstepensionen på kortare tid än vad jag egentligen ville

15. Jag ville vara säker på att ha pengar hela livet

16. Jag ville leva gott under kort tid även om det skulle

innebära mindre pengar senare

1. Stämmer mycket bra

2. Stämmer ganska bra

3. Stämmer varken bra eller dåligt

4. Stämmer ganska dåligt

5. Stämmer inte alls eller mycket dåligt

6. Ej aktuellt/relevant för mig

7. Tveksam/vet ej

(För dem som ska ta ut tjänstepension)

– Det finns olika saker som kan påverka en persons beslut om

hur tjänstepensionen ska tas ut (på kortare eller längre tid). I

vilken grad stämmer följande påståenden in på dig när det

gäller hur du kommer ta ut\tror att du kommer att ta ut din

tjänstepension?


129

1. Mitt uttag kommer vara anpassat till min

sambos\partners\makes\makas ekonomi

2. Jag vill försäkra mig om att jag får ut mina pengar om jag

inte lever så länge

3. Jag har inte funderat så mycket på vilken uttagstid som

passar mig

4. Min hälsa är inte så god just nu men jag tror att den

kommer att förbättras

5. Jag känner mig pigg\frisk nu, men jag är osäker om det

kommer att förbli så

6. Jag har uppskattat\bedömt vilken uttagstid som gör att jag

får mest pengar sett över hela livet

7. Jag kommer följa råd från andra om hur jag ska välja

8. Jag litar inte på att tjänstepensionsbolagen förvaltar mina

pengar väl

9. Jag vill att övergången till mitt liv som pensionär ska

innebära en så liten försämring av min ekonomi som

möjligt

10. Det är viktigt att min ekonomi tillåter ett bra liv även när

jag är mycket äldre

11. Jag tänker inte göra något aktivt val av uttagstid

12. Jag vill inte vara en belastning för mina anhöriga

13. Det handlar om så lite pengar för mig så val av uttagstid

har en liten\mindre betydelse

14. Jag har så dålig ekonomi att jag behöver ta ut mer

tjänstepensionen på kortare tid än jag egentligen vill

15. Jag vill vara säker på att ha pengar hela livet

16. Jag vill leva gott under kort tid även om det innebär

mindre pengar senare


130

Ekonomi (för dem som tagit ut sin tjänstepension)

– Om du tänker på din ekonomiska situation efter att du började

ta ut tjänstepension. Har den blivit bättre, sämre eller ungefär

som du väntade dig innan du började ta ut tjänstepension

1. Mycket bättre än förväntat

2. Bättre än förväntat

3. Ungefär som förväntat

4. Sämre än förväntat

5. Mycket sämre än förväntat

6. Vet ej

– Om du jämför hushållets utgifter i dag med utgifterna åren

innan du började ta ut tjänstepension, skulle du säga att

utgifterna i dag är… (välj det som ligger närmast)

1. Mycket större än tidigare

2. Något större än tidigare

3. Varken större eller mindre

4. Något mindre än tidigare

5. Mycket mindre än tidigare

6. Vet ej

– Vilka av följande åtgärder skulle du kunna tänka dig för att

vid behov förbättra din ekonomiska situation?

– Börja arbeta (om du inte redan arbetar i dag)

– Arbeta mer än jag gör i dag (om du arbetar i dag)

– Sälja min bostad

– Sälja annan egendom, till exempel fritidshus, bil, båt, aktier

– Minska mina utgifter

– Söka bostadstillägg


131

– Ta hjälp av barn/anhöriga

– Belåna min bostad eller annan egendom

1. Mycket tänkbart

2. Helt otänkbart

3. Ej aktuellt

– Ungefär vilken tjänstepension tror du att du kommer att ha om

10 år jämfört med i dag?

1. Mycket högre än i dag

2. Något högre än i dag

3. Samma som i dag

4. Något lägre än i dag

5. Mycket lägre än i dag

6. Tveksam/vet ej

Information/planering (båda grupper)

– På vilka sätt har du hittills planerat\planerade du inför ditt val

av hur många år din tjänstepension ska betalas ut?

1. Gjort\Gjorde prognos på exempelvis minpension.se

2. Räknat\Räknade på ekonomin tillsammans med

partner\vänner\arbetskamrat\annan eller andra närstående

3. Fick\fått tips och råd från professionell rådgivare (till

exempel bank, pensions\försäkringsrådgivare)

4. Tagit\Tog del av allmän information (till exempel

Pensionsmyndigheten, pensionsbolag)

5. Annat sätt

6. Inte gjort någon planering\ kommer inte att göra någon

planering

7. Vet ej


132

Om planerat:

– I vilken utsträckning har du tagit hänsyn till följande i din

planering av hur många år din tjänstepension ska betalas ut?

– Skattemässiga konsekvenser

– Möjligheten att få bostadstillägg

– Konsekvenser av olika avgifter som påverkas av inkomsten,

till exempel avgifter för äldreomsorg

– Privat pensionssparande

– Uttag av den allmänna ålderspensionen

1. 5. I mycket hög utsträckning

2. 4.

3. 3.

4. 2.

5. 1. Inte alls

Båda grupper

Är det något annat du tagit hänsyn till\kommer att ta hänsyn till, som

påverkade\kommer att påverka just din planering av hur lång tid din

tjänstepension ska utbetalas, till exempel omständigheter som har

med familj, hälsa eller privatekonomi att göra? Eller har du några

andra synpunkter eller kommentarer när det gäller din tjänstepension?

1. ________________________________________

2. Nej/ej svar

Bakgrund (båda grupper)

Till sist följer några frågor om dig.

– Inom vilken arbetsmarknadssektor har du haft din

huvudsakliga sysselsättning under ditt yrkesliv?


133

1. Privatanställd tjänsteman

2. Privatanställd arbetare

3. Statligt anställd

4. Anställd inom landsting eller kommun

5. Arbetslös\sjukskriven\förtidspensionär

6. Annan

7. Vill ej uppge

– Inom vilka av följande sektorer har du arbetat minst 5 år

under ditt yrkesliv:

1. Privatanställd tjänsteman

2. Privatanställd arbetare

3. Statligt anställd

4. Anställd inom landsting eller kommun

5. Arbetslös\sjukskriven\förtidspensionär

6. Annan\andra

7. Vill ej uppge

– Arbetar du i dag i någon utsträckning eller är du pensionär på

heltid? Välj det alternativ som bäst stämmer överens med din

situation.

- Arbetar inte alls/är pensionär på heltid

- Arbetar någon eller några dagar per månad eller

motsvarande

- Arbetar någon dag eller några dagar per vecka eller

motsvarande

- Arbetar heltid eller mer

- Vill ej uppge


134

– Har du, oavsett deras ålder, ett eller flera barn?

– Ja

– Nej

– Vilket är ditt civilstånd?

– Sambo

– Gift/partnerskap

– Änka/änkling

– Ensamstående

– Vill ej uppge

– Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?

– Mycket bra

– Bra

– Någorlunda

– Dåligt

– Mycket dåligt

– Vill ej uppge

Bilaga 5 – typfallsberäkningar

135

Bilaga 5 – typfallsberäkningar

Beräkningarna är gjorda i tre steg. Först har olika inkomstprofiler

lagts in i Pensionsmyndighetens typfallsmodell för att beräkna allmän

pension och tjänstepension vid livslångt uttag. Därefter har hälften av

tjänstepensionen fördelats om så att den utbetalas under 5 år i stället

för 22 år. Vilket bostadstillägg som personen beräknas få, har be-

stämts med hjälp av Pensionsmyndighetens beräkningshjälp på pen-

sionsmyndigheten.se (typfallen antas vara ensamstående och sakna

förmögenhet och annan inkomst än allmän pension och tjänstepen-

sion). Skatten har beräknats med Skatteverkets beräkningshjälp på

skatteverket.se (den kommunala skattesatsen har satts till 32 % och

begravningsavgiften till 0,25% och gäller det år personen fyller 66

år).

Eftersom beräkningarna har gjorts i flera steg förekommer betydande

avrundningsfel och alla belopp är därför ungefärliga.

INSPEKTIONEN FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN

isfadress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7telefon 08 58 00 15 00 fax 08 58 00 15 90 e-post [email protected] webb www.inspsf.se

ISBN 978-91-88098-16-0

isf - inspektionen för socialförsäkringen · medan en majoritet tar ut tjänstepensionen...

Documents