islamistiskt, gammalt, heligt eller gyllene - vilka...

Självständigt arbete 2,

15 hp, ämneslärare 7–9

vid teologiska institutionen,

Uppsala universitet

"Islamistiskt", "gammalt", "heligt" eller

"gyllene" - vilka adjektiv beskriver du

religioner med?

Adjektivens betydelse i framställningen av islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböcker i

religion för årskurs 7–9

Linnéa Gramfält Handledare: Lena Roos

860420-4647 Examinator: Anders Sjöborg

Framläggning: 2017-01-11 Betygsbestämmande lärare: Gabriella Beer

1

Innehållsförteckning

1. Inledning .............................................................................................................................................. 3

1.1 Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 3

1.2 Metod ............................................................................................................................................ 4

1.3 Avgränsningar ................................................................................................................................ 6

1.4 Material ......................................................................................................................................... 6

1.5 Teoretisk utgångspunkt ................................................................................................................. 7

1.6 Uppsatsens disposition .................................................................................................................. 7

2. Bakgrund.............................................................................................................................................. 8

2.1 Läromedel - från statligt till privat ................................................................................................. 8

2.2 Värdeladdade ord – adjektiv ......................................................................................................... 8

2.3 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 10

2.3.1 Stilvärde ................................................................................................................................ 10

2.3.2 Läromedlens betydelse ........................................................................................................ 10

2.3.3 Tankekollektiv ....................................................................................................................... 11

3. Undersökning .................................................................................................................................... 13

3.1 PRIO Religion stadiebok .............................................................................................................. 13

3.1.1 Islam ..................................................................................................................................... 13

3.1.2 Judendom ............................................................................................................................. 15

3.1.3 Hinduism ............................................................................................................................... 17

3.1.4 Buddhism .............................................................................................................................. 18

3.1.5 Sammanfattning ................................................................................................................... 20

3.2 Utkik Religion 7–9 ........................................................................................................................ 21

3.2.1 Islam ..................................................................................................................................... 21

3.2.2 Judendom ............................................................................................................................. 23

3.2.3 Hinduism ............................................................................................................................... 25

3.2.4 Buddhism .............................................................................................................................. 26

3.2.5 Sammanfattning ................................................................................................................... 28

3.3 SO-S Religion Ämnesboken ......................................................................................................... 29

3.3.1 Islam ..................................................................................................................................... 29

3.3.2 Judendom ............................................................................................................................. 30

3.3.3 Hinduism ............................................................................................................................... 32

3.3.4 Buddhism .............................................................................................................................. 33

3.3.5 Sammanfattning ................................................................................................................... 35

2

3.4 Analys .......................................................................................................................................... 36

4. Sammanfattning och slutsatser ......................................................................................................... 40

5. Litteraturförteckning ......................................................................................................................... 42

Källor .................................................................................................................................................. 42

Litteratur............................................................................................................................................ 42

Bilaga 1 .......................................................................................................................................... 44

Bilaga 2 .......................................................................................................................................... 67

Bilaga 3 .......................................................................................................................................... 82

3

1. Inledning

Det är 25 år sedan som Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner och den statliga

granskningen av läroböcker försvann. Idag är det upp till skolor och lärare att välja vilka

läroböcker som ska användas i skolan.

De ord vi använder i undervisningen kan påverka elevernas värderingar. Genom att studera

på vilket sätt läroboksförfattare till läroböcker skriver om religioner går det att få syn på vilka

ord som används och utifrån dem fundera på vad de sänder för signaler till eleverna. Detta är

jag väldigt intresserad av eftersom jag vill veta om och hur eleverna påverkas av de ordval jag

gör i min undervisning i religion.

I denna uppsats kommer jag att belysa vilka adjektiv som används för att beskriva islam,

judendom, hinduism och buddhism. Det är svårt att vara objektiv i sin undervisning, det finns

det forskning som visar på men det betyder inte att vi inte kan upplysas om att själva analysera

och motivera våra val av ord när vi undervisar. Jag vill visa vilka adjektiv som beskriver

religionerna men också vilken laddning dessa har för läsaren av läroboken. Vad betyder orden

för den som läser och hur förhåller vi oss till det i undervisningen och hur pratar vi om religion

och religiösa livsåskådningar?

Orden har stor kraft och framförallt på högstadiet där eleverna påverkas och kanske inte

riktigt hittat sig själva och sin roll i samhället. De ska inte bli matade med åsikter som lärare

har och genom att analysera egna ordval, diskutera ord och dess betydelse i undervisningen kan

man också få en bättre undervisning där eleverna själva får ta ställning till vad de tycker.

Det vill jag göra med en medvetenhet och med en analytisk förmåga se till att min

undervisning blir objektiv och att eleverna vet skillnad på när jag förmedlar fakta och när jag

talar utifrån min bakgrund och egna erfarenheter.

En av anledningarna till att jag valt att undersöka adjektiven i texterna är för att de ofta

förekommer i texter och är en beskrivande ordklass. Genom att undersöka adjektiv kan jag få

en bild av hur läroboksförfattarna valt att beskriva islam, judendom, hinduism och buddhism.

1.1 Syfte och frågeställningar

I föreliggande uppsats är syftet att undersöka på vilket sätt religionerna islam, judendom,

hinduism och buddhism framställs i ett urval av läroböcker för årskurs 7–9; samt undersöka om

adjektiven som används i läroböckerna har positiv, neutral eller negativ laddning.

De frågeställningar som används för undersökningen är

4

Vilka adjektiv används för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och

buddhism i de läroböcker som används i undervisningen för religion i årskurs 7–9?

Vilken laddning (positiv, neutral eller negativ) har adjektiven som används för att

beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböckerna som

undersöks?

1.2 Metod

Den metod som kommer att användas i uppsatsen är en förenklad version av kvalitativ

innehållsanalys av lärobokstexter. Innehållsanalysen är anpassad för att svara på mina

frågeställningar.

Metoden innehållsanalys används vanligast när syftet med en undersökning är att räkna

alternativt uppmärksamma ord ur en text. Innehållsanalysen kan göras både manuellt, det vill

säga av människor samt med datorprogram (Bergström & Boréus 2012, s.50–51). I min

undersökning kommer jag att använda tabeller som jag själv skapat samt att kodning har valts

bort.

Efter att relevant material samlas in och urval gjorts blir det första steget i analysen att göra

en översiktlig läsning av allt material för att få en helhetsbild av läroböckerna. Efter att

översiktsläsningen gjorts kommer texterna att läsas med fokus på att uppmärksamma alla de

adjektiv som beskriver respektive religion i vardera läroboken, exempelvis gammal.

Alla adjektiv som uppmärksammas i kapitlen om islam, judendomen, hinduismen och

buddhismen plockas ut och placeras in i varsin tabell för en översikt där lärobokens titel,

boksida, adjektivet samt antalet förekomster fylls i, se exempel nedan (exempelmening finns

inte med i tabellerna utan visar här i endast ett exempel på hur meningarna kan se ut). Tabellerna

kommer att användas som ett hjälpmedel i undersökningen och finns som bilagor.

Tabell 1 Exempel: Adjektiv som förekommer inom islam i Utkik Religion 7–9.

Sida Adjektiv Antal Exempelmening

5 Gammal 1 Religionen är

gammal.

Undersökningens samtliga adjektiv finns som bilagor (bilaga 1–3). Alla adjektiv redovisas i

den form (böjningsform) som de har i texten i läroboken och oavsett om de är böjda efter ord

som står i singular, plural, utrum eller neutrum samt om adjektiven kompareras eller inte. I

brödtexten redovisas endast de adjektiv som förekommer mer än en gång i texten.

5

I sista delen av undersökningen av respektive lärobok görs en sammanställning av vilka

adjektiv som förekommit i kapitlen av respektive religion och som endast beskriver just den

religionen, exempelvis islam. Jag bedömer ordens laddning utifrån den kontext som adjektiven

är skrivna i. Dock förekommer det ord som har ett värde i sig som exempelvis ”rätt”. Adjektivet

”rätt” är för mig ett positivt laddat adjektiv. I och med att jag bedömer orden både utifrån

kontexten och ordens egenvärde så kan samma ord någon gång klassificeras på olika sätt i olika

avsnitt, beroende på kontexten. De ord som jag plockat ut från respektive bok och religion

sammanställs i en tabell:

Tabell 2 Exempel: Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i Utkik

Religion 7–9.

Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Undersökningen omfattar samtliga adjektiv som förekommer i varje kapitel.

Slutligen kommer jag att uppmärksamma de iakttagelser som gjorts, det vill säga hur de

religiösa traditionerna beskrivs utifrån de adjektiv som används i texten. Det är detta som

kommer att vara analysdelen, avsnitt 3.4.

De svagheter som kan uppmärksammas när man gör en innehållsanalys manuellt är att en

människa kan bli okoncentrerad och då kan resultatet skilja sig mellan de olika läroböckerna.

Det går heller inte att garantera den objektivitet som krävs vid en läromedelsanalys jämfört med

om analysen gjorts datorbaserad (Bergström & Boréus 2012, s.56).

I min bedömning om vad som är värdeladdade ord har jag med min egen för förståelser som

påverkar mig. Detta är problematiskt vid en bedömning av huruvida orden är laddade positivt,

negativt eller inte alls, neutralt.

I min bedömning framställs orden så transparent som möjligt och så sakligt så att alla andra

kan följa med. Jag har valt att göra tabeller utav de ord som endast förekommer i respektive

religion (exempelvis islam) och sedan inte används för att beskriva någon annan religion i den

läroboken. Utifrån de orden har jag sedan valt att placera adjektiven i tabeller om positivt

laddade, neutralt laddade samt negativt laddade ord.

Jag har en kontrollgrupp bestående av fyra lärarstudenter för att testa adjektivets

värdeladdning: positivt, neutralt eller negativt för andra med annan förförståelse än mig.

Kontrollgruppen kan hjälpa mig att få en annan syn på adjektivens laddning men det är i

slutändan jag som bedömer orden (Håkan Hvitfelt 2008, s.82–83).

6

1.3 Avgränsningar

De avgränsningar som gjorts är att endast religionerna islam, judendom, hinduism och

buddhism undersöks. Mitt urval motiveras utifrån ett egenintresse av att undersöka

framställningen av de religionerna som tidigare inte legat i fokus för studier av detta slag. Denna

analys är gjord efter att ha undersökt på sökportalen DiVA1 vad det finns för undersökningar

inom religionsvetenskap och kristendomen dominerar sökningarna.

Det jag kommer att analysera i mitt material är de avsnitt som berör respektive religion. Jag

kommer exempelvis inte titta på hur islam framställs i ett etikkapitel. Jag kommer inte heller

titta på bildtexter, sammanfattningar och elevuppgifter utan det är faktadelen som jag

undersöker. Anledningen till att jag har valt bort allt utom faktadelen är för att det blir

upprepningar av tidigare skriven text i läroboken samt att de uppgifter eleverna ska arbeta med

inte beskriver religionen.

1.4 Material

För undersökningen har tre läroböcker i religion valts ut. Alla läroböckerna är skrivna år 2011

eller senare samt anpassade för läroplanen Lgr11 samt årskurs 7–9. Urvalet är gjort efter det

tillgängliga materialet och jag har sedan slumpmässigt valt ut tre läroböcker att undersöka. De

tre läroböckerna som jag valt är utgivna av tre olika förlag.

Anledningen till att det är tre läroböcker som undersöks är dels att för att kunna göra denna

typ av undersökning behöver det vara minst tre läroböcker för att få ett mer generellt resultat.

Om jag valt färre läroböcker än tre skulle det bli svårt att se ett resultat. Med tre läroböcker kan

ett resultat gå att utläsa både vad det gäller adjektivens förekomster men också om det skiljer

sig mellan de olika läroboksförfattarna och deras beskrivningar av religionerna. Fler böcker än

tre skulle inte hinnas med under den begränsade tiden för uppsatsskrivandet samt omfånget på

uppsatsen.

Den första läroboken som redovisas heter PRIO Religion stadiebok och är författad av Ole

Högberg, David Isaksson och Mats Sundqvist år 2014. Läroboken kommer från förlaget

Sanoma utbildning. PRIO Religion stadiebok är uppdelad i tre delar, en per årskurs och har

totalt 21 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism får utrymme i varsitt kapitel.

1 Digitala Vetenskapliga Arkivet

7

Utkik Religion 7–9 är författad av Hans Olofsson och Rolf Uppström år 2014 och utgiven

av Gleerups utbildning. Läroboken har 12 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism

får ett varsitt kapitel.

Den tredje läroboken SO-S Religion Ämnesboken är författad av Ingrid Berlin och Börje

Ring år 2012 och utgivet av Liber förlag. Läroboken är uppdelad i tre delar, en för respektive

årskurs med totalt 10 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism utryms i varsitt

kapitel.

1.5 Teoretisk utgångspunkt

Den teoretiska utgångspunkt som jag har för min uppsats är lärares och läroboksförfattares

oförmåga att vara objektiva, lärarna i sin undervisning och läroboksförfattarna i sitt författande

av nya skolböcker. Vad är det för ord som används för att beskriva en religion och vad gör det

i undervisningsmomentet med elever och lärare. Vad är det vi lär ut och hur ska man förhålla

sig till det som står i läroböckerna idag? (Läromedelsförfattarnas Förening 1991, s. 46–47).

1.6 Uppsatsens disposition

Föreliggande uppsats börjar med en bakgrundsbeskrivning där läromedelshistoria och vad ett

adjektiv är beskrivs. Sedan kommer ett kapitel med tidigare forskning där läromedelsforskare

och religionsdidaktiker beskriver lärobokens betydelse i undervisningen. Skolverkets rapport

om olika perspektiv av läroböcker samt att stilvärde och tankekollektiv, två begrepp, kommer

att beskrivas. I undersökningsdelen samt analys redovisas de tre läroböcker som jag undersökt

och beskriver vad jag kommit fram till. I den sista delen av uppsatsen kommer sammanfattning

och slutsatser att redovisas.

8

2. Bakgrund

2.1 Läromedel - från statligt till privat

Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen skriver i sin artikel Kritisk läsning av pedagogiska

texter – En introduktion att genom att både lärare och elever kritiskt granskar läromedel kan

man uppmärksamma värderingar, synsätt och vilken hållning som finns till det påstådda

förhållningssättet i text. Det ökar inte bara elevers och lärares insikter vad det gäller läromedlet

de använder utan det är även en övning i kritisk tänkande (Carlsson & von Brömssen 2011,

s.16). Skolans texter påverkar eleverna och skapar normer för eleverna som strider mot

läroplanen vilket också påverkar eleverna i deras sociala relationer (Carlsson & von Brömssen

2011, s.17).

En av de undersökningar som gjorts visar på att normer och maktperspektiv förekommer i

läromedel i bland annat religionskunskap. Det är inte ovanligt att islam vinklas så att en del

muslimer inte känner igen sin religion vilket leder till att icke-muslimer kan få en felaktig bild

av hur islam praktiseras (Brade 2008, s.28–29).

Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner år 1991; det var sista gången som man

i Sverige granskade läromedlens innehåll inför användning i skola. Idag är det

läroboksproducenterna samt konsumenterna så som lärare, föräldrar och Skolverket som

granskar läromedlen. Det sätter då stor press på lärare att själva välja det material som ska

användas i undervisningen. Skolverket kan i efterhand granska det material som används i

skolor efter att de börjat säljas och kommit ut i skolor, vilket dock endast skett en gång på 18

år. Det kan visa på att läromedelsgranskning inte är ett högprioriterat område alternativt att

Skolverket litar på lärarna i frågan om läromedlen (Carlsson & von Brömssen 2011, s.20–21).

Läromedelsförfattarnas Förening har i Läroböcker om läroböcker redovisat information från

myndigheternas objektivitetsgranskning att lärare inte kan ha en hundraprocentig objektivitet i

sin undervisning utan mer eller mindre förmedlar sina åsikter om bland annat religion till

eleverna precis som läromedelsförfattarna sprider sina i läromedlen (Läromedelsförfattarnas

Förening 1991, s.46–47).

2.2 Värdeladdade ord – adjektiv

Då det är adjektivet som är kärnan i uppsatsens undersökning och diskussion kommer en

beskrivning av ordklassen nedan.

9

Adjektiv är beskrivande ord; adjektiven anger egenskaper eller tillstånd exempelvis att

människan kan vara blond, tjock och lång. Det finns fler beskrivande ordklasser exempelvis

verb och adverb, men det är i denna undersökning adjektiv som undersöks. Det som är speciellt

för adjektivet är att det kompareras: tung, tyngre och tyngst (Hultman 2003, s.76–77).

Värdeladdade ord är ord som har en viss laddning. Man kan gradera orden till en positiv,

neutral och negativ skala. Exempel på värdeladdade ord är kärleksfull som för med sig en

positiv påverkan medan ord som nazistisk är negativt laddat; ord som är neutrala är exempelvis

liten. (Liljestrand 1993, s.46, 138).

Jag gör skillnad mellan adjektiv och particip i min undersökning. Det är omdiskuterat om

particip2 är en egen ordklass eller inte men jag har valt att se particip som en egen ordklass och

därmed valt att inte inkludera dessa i undersökningen (Josefsson 2005, s 39–40)

I grammatik så ordnas alla ord i ordklasser och för att visa på hur många adjektiv som finns

registrerade i Nationalencyklopedins ordbok finns tabellen nedan:

Tabell 3: Sammanställning ordklasser

Ordklass Antal Andel

Substantiv 49240 67 %

Verb 11363 15 %

Adjektiv 11042 15 %

Adverb 1470 2 %

Prepositioner 282 0,3 %

Interjektioner 198 0,2 %

Pronomen 109 0,1 %

Konjunktioner 85 0,1 %

Räkneord 85 0,1 %

Tabellen visar på att adjektiv hamnar på tredje plats och andelen av adjektiv i

Nationalencyklopedin är 15 % alltså lika många procent som verben (Althoff & Nyberg 2003,

s.12). Adjektiv utgör oftast 5-10% av orden i en text (Hultman 2003, s.76).

2 Particip finns i två former, perfektparticip och presensparticip. Presensparticip fungerar som ett adjektiv och står före huvudordet (substantivet) i en fras. Ett presensparticip skapas utifrån en verbstam exempelvis bedöva och lägger på -ande participet blir då bedövande. En annan ändelse som läggs till verbstammen är -ende. I perfektparticip där verbstammen exempelvis är bedöva lägger man till -d och participet blir bedövad. Perfektparticip fungerar precis på samma sätt som ett adjektiv. (Josefsson 2005, s.39 – 40)

10

2.3 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning att redovisas. Det som kommer att beröras är

läromedlens betydelse, stilvärde samt tankekollektiv.

2.3.1 Stilvärde

I Språk i text av Birger Liljestrand beskrivs ett begrepp som heter stilvärde och används bland

annat för att definiera ord i text. Stilvärde har flera inriktningar som man kan se i figur 1.

Stilnivå

Stilvärde Attitydmarkör

Stilvalör

Intensitetsmarkör

Figur 1. Stilvärde och dess inriktningar

Med stilnivå menas att ordet är kontextbundet och knutet till olika texttyper. Stilvalören som är

den andra riktningen av stilvärdet har i sin tur två inriktningar. Den första inriktningen

(attitydmarkören) är värdeladdning som visar på att ett ord eller en mening kan vara neutralt,

negativt eller positivt laddat. Den andra riktningen är intensitetsgraden som menas med att

adjektiv som kompareras kan ge större effekt på meningen. Det finns de adjektiv som redan har

en intensitet i sig, exempelvis heligaste (Liljestrand 1993, s.32–33).

Användandet av stilvalörer och deras betydelse har att göra med den som uttrycker orden

och dennes perspektiv och inställning till dem. Den som beskriver något har en avgörande roll

för att förmedla på vilket sätt och med vilken inställning som orden yttras (Cassirer 2003, s.75–

76); dennes värderingar kan komma att påverka omgivningen och på så sätt sprida sina

värderingar, i exempelvis ett klassrum.

2.3.2 Läromedlens betydelse

I Livstolkning och värdegrund skriver Sven G. Hartman att barns religiösa tankar inte bara

dyker upp ur intet utan att barnet blir påverkat av sin omgivning (Hartman 2000, s.87).

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa förståelse för andra människor. Ett sätt är den

empatiska förståelsen för andra människor men det kan i och med lärarnas undervisningssätt

komma att få motsatt effekt. De lärare som påverkar eleverna genom att göra religionerna mer

spännande kan i värsta fall bekräfta eller förstärka de fördomar som eleverna redan har om en

viss religion. Det gör på sikt att eleverna inte skapar den empatiska förståelsen som var tänkt

(Furenhed 2000, s.117).

11

Skolverket som styr skolans utbildning styrker det ovan nämnda i citatet ”Skolan verkar i en

omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade

betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling” (Skolverket 2011). Det

betyder i sin tur att lärare har en stor uppgift i att välja material som passar in på Skolverkets

krav och som inte bara utbildar våra elever utan också fostrar dem.

Johan Wickstöm (2011) beskriver nedan i citatet vad läroböcker förmedlar med sitt innehåll:

Texter är subjektiva och ger endast en av flera möjliga versioner av en företeelse. Därför måste texter

som används i undervisningen behandlas med försiktighet. Dessutom innehåller språket ideologiska

laddningar. Språket är värderande och kan inte ses som en objektiv eller neutral representation av

en omvärld utanför texten. [...] lärobokstexter innehåller inte endast representationer av någonting

som finns ute i en verklighet utan texterna och deras språk bidrar till att skapa omvärlden utanför

texten och dess religiösa, etniska och sociala strukturer genom själva språkanvändningen

(Wickström 2011, s.165).

Hur man använder läroböcker i skolan och hur man som lärare väljer ut vilket material som

skall användas kan även göras med eleverna för att tillsammans med eleverna diskutera hur en

text kan tolkas på olika sätt och för att belysa lärobokens objektivitet (Wickström 2011, s. 169).

Skolverket släppte 2006 rapporten Läromedlens roll i undervisningen där man beskriver

olika perspektiv på läroböcker.

Man kan se läroböcker som symbolisk kommunikation, dvs. som en del av den interaktion med

omvärlden via symboler som vi alla dagligen deltar i. En variant på det synsättet som är särskilt

relevant för texter betraktar läroböckernas innehåll som meningserbjudanden (Skolverket 2006,

s.17).

I citatet kan man utläsa att läroböckerna inte behöver användas som de är utan kan vara

ett hjälpmedel till läraren i undervisningen, som ett komplement där innehållet och det

som man finner relevant kan användas.

2.3.3 Tankekollektiv

Ett begrepp som förekommer i Ludwik Flecks bok Uppkomsten och utvecklingen av ett

vetenskapligt faktum är tankekollektiv. Fleck beskriver tankekollektiv som en gemenskap där

kunskaps utbyts och att kollektivet delar på, samtalar och utbyter idéer med varandra i ett

undervisningssammanhang. Kunskapsprocessen är alltså inte en individuell process utan den

sker i ett kollektiv (Fleck 1997, s.48). Detta kan man applicera på det klassrum där undervisning

12

sker. Det är viktigt i klassrummet eftersom elever och lärare lär av varandra. Det är viktigt att

lärare tänker på vilka ord de använder och varför de valt de ord som de använder.

13

3. Undersökning

I avsnittet undersökning kommer jag första att redovisa varje lärobok för sig för att slutligen i

analysen diskutera dem.

3.1 PRIO Religion stadiebok

3.1.1 Islam

I läroboken beskrivs islam genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får följa

muslimer i olika länder samt att det även ges en historisk tillbakablick så att alla traditioner blir

lätta att förstå. Avsnittet som behandlar islam är 28 sidor långt och det innehåller 306 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet är muslimska som förekommer 20 gånger i texten.

Muslimska används för att beskriva exempelvis identitet ”Muslimsk identitet ser olika ut”

(s.233), ”I länder med stor muslimsk befolkning […]” (s.245) samt ”I en muslimsk familj måste

pappan vara muslim” (s.256). Muslimska används också för att förklara tiden som i exempel på

sidan 249 ”[…] eftersom den muslimska kalendern följer månen”. Muslimska används också

för att beskriva traditioner och historia ”Enligt muslimska traditioner levde Adam och Eva […]

(s.252).

På andra plats över förekomsten av adjektiv finns olika och heliga med sju förekomster

vardera. Olika beskrivs exempelvis i meningen ” […] finns det idag fyra olika så kallade

rättsskolor[…]” (s.254). Heliga används i texten i meningar som ”Heliga platser” (s.242) och

”[…] heliga böcker […]” (s.244).

Tabell nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning.

De adjektiv som använts fler än en gång redovisas i tabellen nedan.

Tabell 4. Adjektiv som förekommer mer än en gång inom islam i PRIO Religion stadiebok


Viktiga/Viktigt Muslimsk Fel

Glad Islamisk Dåligt

Viktigaste Gamla

Troende Vuxna

Rika Vanliga

Rättvisa Liten/Litet

Nya Islamiska

14

Heligaste Stor/Stora

Gemensam/Gemensamt Religiös/Religiösa

God Fattiga

Rätt Politisk

Modern Kristna

Himmelska Största

Speciella Långa

Högre Arabiska

Klart Större

Barmhärtige Enda/Ende

Målande Törstig

Bra Lite

Ljusa Unga

Demokratiska Flesta

Gemensamt Europeisk

Mänskliga

Längre

Levande

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet; det förekommer

också positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ

laddning.

I läroboken PRIO Religion stadiebok finns det vissa adjektiv som endast används för att

beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna

(judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna

religion är opraktiskt, rituell, islamiska, frikostigaste, barmhärtige, stillsam, soligt, vägledande,

islamistiska.

Tabell 5. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i PRIO Religion stadiebok


Barmhärtige Islamiska Opraktiskt

Solig Islamistiska

Frikostigaste Rituell

15

Vägledande

Stillsam

Tabellen visar på att det förekommer flest positivt laddade ord samt att förekomsten av negativt

laddade ord förekommer samt att det finns endast ett neutralt adjektiv.

3.1.2 Judendom

I läroboken så beskrivs judendomen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får

följa judar i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla

traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om judendomen är på 29 sidor och innehåller 340

adjektiv.

Det mest använda adjektivet är judiska som förekommer 23 gånger i texten. Första gången

man kommer i kontakt med judiska är i meningen ”[…] denna mycket långa judiska tradition”

(s.168). ”Några judiska grupper […]” (s.174) är ett annat exempel på förekomsten av judiska i

texten. Ett annat exempel för att visa på förekomsten är ”För att följa denna uppmaning bär

judiska män […]” (s.183).

På andra plats över mest förekommande adjektiv finns judisk med 12 förekomster i texten.

”Men Israel är också en judisk stat” (s.192), ”Enligt judisk tradition […]” (s.178) och ”Den som

är född av en judisk mor är jude, […]” (s.180) är tre exempel på hur adjektivet judisk

förekommer i texten.

Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.

Tabell 6. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i PRIO Religion

stadiebok


Gott Religiösa Olika

Starka Långa Ultraortodox

Aktivt Heliga Ortodox

Bestämda Judiskt Konservativa

Eget Koscher

Troende Största

Speciellt Stor/Stora/Stort

Särskilt Gammal/Gamla

Ny/Nya/Nytt Liten

16

Heligaste Nödvändigt

Öppet Världens

Förstfödde Israeliska

God Länge

Bra Större

Viktigaste Vita

Moderna Äldsta/Äldst

Bättre Israeliterna

Manliga

Hebreiska

Kristna

Luden

Slät

Bokstavliga

Vanliga

Små

I tabellen syns det tydligt det förekommer ett stort antal positiva adjektiv men att förekomsten

av neutralt laddade ord är i stor majoritet; det är ytterst få ord som beskriver judendomen som

har negativ laddning. De negativt laddade adjektiven berör de olika inriktningarna inom

judendomen.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i

beskrivning av denna religion i läroboken är vegetariskt, ansvariga, dubbla, förbjuden, osyrat,

bittra, muntligt, central, magisk, ultraortodoxa, nationalistiska, multikulturell.

I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver judendomen indelade i olika kolumner

beroende på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.

Tabell 7. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i PRIO Religion stadiebok


Ansvarig Vegetariskt Förbjuden

Magisk Dubbla Bittra

Multikulturell Osyrat Ultraortodoxa

Central Muntligt Nationalistiska

17

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt, neutralt och negativt laddade ord

förekommer lika många gånger.

3.1.3 Hinduism

I läroboken så beskrivs hinduismen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får

följa hinduer i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla

traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om hinduismen är 31 sidor och det innehåller 388

adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet för att beskriva hinduismen är heliga och förekommer

26 gånger i texten. Exempel på förekomster är ”Heliga platser och heliga rum” (s.271). Ett

annat exempel som visar på förekomsten av heliga är i rubriken ”Elefanter, gudar och heliga

kor” (s.284).

Det näst mest förekommande adjektivet är indiska med 13 förekomster i texten. Exempel på

detta är ”[…] modernisera det indiska samhället” (s.270).


Tabell 8. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i PRIO Religion

stadiebok


Eviga Religiösa/Religiös Utslitna

Gudomliga Stor/Stora/Stort Döde

God/Goda Hinduiska/Hinduisk/Hinduiskt Sämre

Synliga Högre Onda

Viktigaste Längre Oberörbara

Rent Äldsta Orena/Oren/Orent

Fint Manlig/Manliga Kastlösa

Heligt Små Fel

Andlig/Andliga Liten Stränga

Nytt/Nya Längsta

Särskilt Högsta

Troende Muslimska

Populär Västerländskt

Speciella Indisk

18

Rätt Största

Gamla

Ovanligt

Sekulär

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det

kommer positivt laddade ord och det är få ord som beskriver hinduismen som har negativ

laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i

beskrivning av denna religion i läroboken är dyrbart, nyrakade, döde, lyckosamma,

färgsprakande, välplanerade, ariska, oberörbara, kastlösa, nedsmittade, hjältemodiga,

skräckinjagande, blodröd, urgamla.

I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver hinduismen indelade i olika kolumner

beroende på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.

Tabell 9. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduism i PRIO Religion stadiebok


Dyrbart Nyrakade Döde

Lyckosamme Ariska Oberörbara

Välplanerade Kastlösa

Hjältemodiga Nedsmittade

Skräckinjagande

Blodröd

Urgamla

Tabellen visar på att det är flest negativt laddade adjektiv som förekommer i beskrivningen av

hinduism medan det finns minst av neutralt laddade adjektiv.

3.1.4 Buddhism

I läroboken så beskrivs buddhismen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får

följa buddhister i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla

traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om buddhismen är 33 sidor och det innehåller 306

adjektiv.

19

Det mest förekommande adjektivet är buddhistiska som har använts 19 gånger i texten för

att beskriva buddhismen. ”[…] följa den buddhistiska vägen” (s.294), ”De buddhistiska

skrifterna kom med tiden […]” (s.300) samt ”I många buddhistiska länder har […]” (s.316) är

tre exempel på när buddhistiska förekommer i texten.

På andra plats över mest förekommande adjektiv finns rätt som förekommer nio gånger i

texten. Åtta av gångerna är för att beskriva den åttafaldiga vägen ”Rätt kunskap […]”, ”Rätt

beslut […]”, ”Rätt tal […]”, ”Rätt handlande […]”, ”Rätt liv […]”, ”Rätt stävan […]”, ”Rätt

tänkande […]” samt ”Rätt meditation […]”. En annan förekomst av ordet rätt finns på sidan

310 ”[…] begravningen görs på rätt sätt” (s.304).


Tabell 10. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i PRIO

Religion stadiebok


Bra Stora/Stort/Stor Ont

Troende Gamla/Gammal Sjuk

Bästa Åttafaldiga Onda

Speciella/Speciell Buddhistiskt

Viktiga Rakade

Himmelska Fattiga

Vackra Lilla

Eviga Unga

Fullständiga Medvetna

Helga Saffransgula

Vackert Lite

Gudomliga Dagliga

Goda/God Fullt

Nya/Ny Ursprungliga

Andliga Äldstes

Gott Religiösa/Religiös

Ädla Kvinnliga

Andlig Snabbt

Kinesiske

Större

20

Ekonomiska

I tabellen ovan syns det tydligt att adjektiven som förekommer i avsnittet om buddhism främst

är neutralt laddade och att positivt laddade ord kommer tätt efter. Det är ytterst få ord som

beskriver buddhismen som har negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av buddhismen och endast förekommer i

beskrivning av denna religion i läroboken är åttafaldiga, saffransgula, fullkomligt, obehagligt,

välbärgade, klibbig, klistrig, odödlig, upplyst, utsvävande, idealistiskt, överordnad,

underordnad, kommunistiska.

Tabell 11. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om buddhismen i PRIO Religion stadiebok


Fullkomligt Åttafaldiga Obehagligt

Välbärgade Klibbig

Överordnad Utsvävande

Upplyst Underordnad

Odödlig Klistrig

Saffransgul Kommunistiska

Tabellen visar på att det förekommer lika många positivt som negativ laddade adjektiv i

beskrivningen av buddhismen men endast ett neutralt laddat adjektiv.

3.1.5 Sammanfattning

I ovanstående undersökning beskrivs islam flest gånger med adjektivet muslimska och det

förekommer 20 gånger i texten. Judendomen beskrivs flest gånger med judiska som

förekommer 23 gånger. Det adjektivet om förekommer flest gånger för att beskriva hinduismen

är heliga med 26 förekomster. Inom buddhismen är buddhistiska det adjektiv som förekommer

19 gånger i texten för att beskriva religionen. Jag tycker att det är intressant att islam har

muslimska, judendom judiska, buddhismen buddhistiska som mest förekommande adjektiv,

medan hinduismen har adjektivet heliga.

Det är intressant att titta på tabellerna och adjektivens laddning. De tabeller som berör islam

(adjektiv som förekommer fler än en gång) visar att det är majoritet av neutralt laddade och

positivt laddade adjektiv i texten. Det förekommer endast två negativt laddade adjektiv. Det är

21

likadant i tabellen som beskriver laddningen av de adjektiv som endast förekommer i avsnittet

om islam i läroboken. Där är det majoritet av positivt laddade adjektiv och endast ett fåtal

negativt laddade adjektiv.

Beskrivningen av judendomen (adjektiv som förekommer fler än en gång) visar att det är

majoritet neutrala adjektiv vilket skiljer mellan den tabell som beskriver endast de adjektiv som

förekommer i avsnittet om judendomen i läromedlet; där det är lika många förekomster av

positivt, neutralt och negativt laddade adjektiv.

Hinduismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv

och på andra plats förekommer det positivt laddade och endast ett fåtal negativt laddade

adjektiv. Det intressanta är att i den tabell som endast visar de ord som förekommer i avsnittet

om hinduism är det mest förekommande negativt laddade adjektiv. De negativt laddade ord

som beskriver religionen är exempelvis oberörbara och skräckinjagande. Det visar på att det

finns en laddning i de ord som används specifikt för hinduismen.

Buddhismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv

och endast ett fåtal negativt laddade adjektiv. Förekomsten av positivt laddade adjektiv är stor.

I tabellen som berör endast adjektiv som förekommer i avsnittet om buddhism är det lika många

positivt och negativt laddade adjektiv, medan de endast förekommer ett neutralt adjektiv. Det

är intressant eftersom de generella adjektiv som beskriver och förekommer ofta är neutrala

medan de specifika adjektiven för buddhismen är positivt och negativt laddade. Det finns då en

laddning i de ord som används och är specifika för beskrivningen av buddhismen.

3.2 Utkik Religion 7–9

3.2.1 Islam

I läroboken Utkik Religion 7–9 handlar avsnittet islam bland annat om historia såsom

uppkomsten av islam. Den berättar också om hur det är att leva som muslim, traditioner och

vad man ska leva efter. Lärobokens avsnitt om islam är 42 sidor och det innehåller 456 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet i texten är muslimska och förekommer 43 gånger.

Exempel då ordet muslimska förekommer är ”Det finns stora skillnader mellan muslimska

traditioner i olika delar av världen” (s.171). Ett annat exempel är ”De muslimska ländernas

lagar” (s.189). Ett exempel finns i meningen ”[…] ett misslyckat uppror mot de muslimska

härskarna där på 800-talet” (s.200).

På andra plats över mest förekomna adjektiv är stora som förekommer 25 gånger i texten.

Exempel på detta är ”Stora muslimska riken efter kalifatens tid.” (s.197) och ”Men samtidigt

22

innebar de stora kalifaten […]”. ”De stora kalifatens tid […]” är ett annat exempel på

förekomsten av stora i texten (s.193).

Tabellen nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning.


Tabell 12. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i UTKIK Religion 7–

9


Rätt Största Islamistisk/Islamistiska

Ny/Nya Arabiska Orätt

Heliga Islamska/Islamsk Svårare

Heligaste Gamla/Gammal Blodiga

Mäktiga Långa

Rik/Rika Religiös/Religiösa/Religiöst

Gemensamma Muslimskt

Tydligt Politiska

Barmhärtig Siste

Nåderik Liten/Små

Allsmäktig Fattig/Fattiga

Äldre

Stort

Större

Mindre

Starka


kommer positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ

laddning.

I läroboken Utkik Religion 7–9 finns det vissa adjektiv som endast används för att beskriva

just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna


religion är berömvärd, safavidiska, självständiga, naturlig, hängivna, obligatorisk, omtänksam,

givmild, barmhärtig, nåderik, föräldralöse, betydelsefull, tillbakadragne, islamistisk,

arabisktalande.

23

I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver islam indelade i olika kolumner beroende

på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.

Tabell 13. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i Utkik Religion 7–9


Berömvärd Safavidiska Obligatorisk

Självständiga Naturlig Föräldralöse

Nåderik Arabsiktalande Islamistiskt

Barmhärtig Tillbakadragne

Hängivna

Betydelsefull

Givmild

Omtänksam

I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som beskriver islam är i majoritet positivt laddade

samt att de neutrala och negativt laddade adjektiven inte skiljer mer än ett ord.

3.2.2 Judendom

I läroboken handlar avsnittet judendomen bland annat om historia så som uppkomsten av

judendomen. Den berättar också om hur det är att leva som jude, traditioner och vad man ska

leva efter. Avsnittet är 34 sidor och det innehåller 324 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet för att beskriva judendomen är judiska och det

förekommer 48 gånger i texten. Judiska förekommer bland annat i meningarna ”Det judiska

folkets uppdrag” (s.35), ”Den viktigaste judiska urkunden” (s.36), ”[…] ger mening åt den

judiska tron och identiteten” (s.42) och ”Den allra äldsta judiska historien är det svårt att veta

något säkert om” (s.49).

På andra plats över mest förekommande adjektiv är heliga. Adjektivet heliga förekommer i

bland annat meningar som ”Riter och heliga handlingar inom judendomen” (s.44), ”De främsta

skriftliga källorna är de heliga skrifterna […]” (s.49).


Tabell 14. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i UTKIK

Religion 7–9


Fredlig Stora/Stort/Stor Blodiga

24

Goda/God Största Ortodox/Ortodoxa

Helig/Heliga Vuxna Särskilda

Heligaste Långa Falska

Nya Kosher Nazistiska

Troende Gammal/Gamla Konservativ

Moderna Kvinnliga

Israeliska

Judisk/Judiskt

Religiös/Religiösa

Ung

Historiska

Tyska

Hebreiska

Brittiska

Palestinska

Muslimska

Kristna

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i stor majoritet. Det

förekommer ungefär lika många positivt laddade ord som det är negativt laddade ord.


beskrivning av denna religion i läroboken är nazistiska, kulturella, extremt, rasistiska,

antisemitisk, ariska, fabriksmässiga, eländigt, brutalare, kosher, hederligt.

Tabell 15. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i Utkik Religion 7–9


Hederligt Kulturella Nazistiska

Kosher Extremt

Rasistiska

Antisemitisk

Ariska3

Eländigt

3 I avsnittet hinduism ovan har jag ariska som neutralt laddat ord.

25

Brutalare

Fabriksmässiga

I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som beskriver judendomen har majoriteten negativ

laddning. Det är endast ett adjektiv som beskriver judendomen som har positiv laddning och

endast två adjektiv med neutral laddning.

3.2.3 Hinduism

I läroboken handlar avsnittet hinduismen bland annat om historia såsom uppkomsten av

hinduismen, den berättar också om hur det är att leva som hindu, traditioner och vad man ska

leva efter. Avsnittet om hinduism är på 20 sidor och innehåller det 177 adjektiv.

Det adjektiv som förekommer flest gången är heliga med en förekomst på 12 gånger i texten.

Exempel på meningar där heliga förekommer är ”[…] pilgrimsresor till heliga platser mycket

vanliga” (s.239), ”Men de heliga skrifterna berättar om flera möjliga vägar mot målet”

(s.241),”[…] med de heliga Vedaböckerna i händerna” (s.243), ”Heliga handlingar” (s.248).

På andra plats kommer god, gamla, nytt, stor och äldsta de alla förekommer fem gånger i

texten. God förekommer bland annat i meningen ”Vishnu är den som skyddar världen och ser

till att den goda ordningen fortsätter att råda” (s.244). Gamla förekommer bland annat i

meningen ”Medlemmarna bygger också sjukhus för gamla och sjuka djur” (s.249). I meningen

”Trots gamla traditioner av kvinnoförtryck […]” (s.251) förekommer gamla i en annan kontext.

De båda meningarna med gamla beskriver både en tradition men också vilka man valt att hjälpa

som hindu. Nytt förekommer i meningen ”Där blandas gammalt med nytt […]” (s.237). Stor

kan man bland annat finna i meningen ”Det finns tiotusentals små och stora tempel i Indien”

(s.240). Äldsta är ett adjektiv som bland annat förekommer i meningen ”Vid Ganges ligger en

av världens äldsta städer […]” (s.238).


Tabell 16. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i UTKIK

Religion 7–9


Noggrant Större Svårt

Goda/God Stora/Stor

Helig/Heliga Hinduiska/Hinduisk

Nya/Nytt Blå

26

Viktiga Religiösa

Högsta

Äldsta

Indiska

Gamla

Ständiga

Unga


kommer positivt laddade ord och det är endast ett ord som beskriver hinduismen som har

negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i

beskrivning av denna religion i läroboken är uråldrig, glesa, lärda, skräckinjagande, vilda, ful,

lågkastig, oberörbara, illa, läckra, praktfulla, saffransgul.

Tabell 17. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduismen i Utkik Religion 7–9


Lärda Glesa Uråldrig

Läckra Skräckinjagande

Praktfulla Ful

Saffransgul Lågkastig

Oberörbara

Illa

Vilda

I tabellen går det att utläsa att det är majoritet av adjektiv med negativ laddning som beskriver

hinduismen. Det förekommer några positivt laddade ord och endast ett neutralt ord.

3.2.4 Buddhism

I läroboken handlar avsnittet buddhism bland annat om historia såsom uppkomsten av

buddhismen. Den berättar också om hur det är att leva som hindu, traditioner och vad man ska

leva efter. På de 22 sidorna som handlar om buddhismen förekommer det 185 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet för att beskriva buddhismen är buddhistiska som

förekommer nio gånger i texten. Ett exempel på användandet av adjektivet buddhistiska är ”Vid

27

den här tiden fanns det nämligen omkring 20 buddhistiska grupper med olika uppfattning om

läran” (s.285). Ett annat exempel på förekomsten av buddhistiska är ”Bodhisattvas spelar en

stor roll i många buddhistiska länder” (s.291).

Adjektiven som används näst flest gånger i texten är rätt som använts åtta gånger. Exempel

på detta är ”Rätt koncentration […]”, ”Rätt insikt […]”, ”Rätt inställning […]”, ”Rätt tal […]”,

”Rätt handlande […]”, ”Rätt liv […”], ”Rätt strävan […]” samt ”Rätt medvetenhet […]”

(s.286). Alla rätt beskriver den åttafaldiga vägen vilket är centralt inom buddhismen.


Tabell 18. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i UTKIK

Religion 7–9


Starkt Asiatiska Svårt

Andlig Religiöst

Extra Gula

Viktigaste Lilla

Viktig Gamla

God/Goda Stora/Stor/Stort

Ädla Största

Ny/Nya Buddhistiska

Heliga Äldre

Rätt Kort

Nutida Litet

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positiva och neutralt laddade ord är i stor majoritet

medan det är endast ett ord som beskriver buddhismen som har negativ laddning.


beskrivning av denna religion i läroboken är åttafaldiga, övernaturliga, tandlös, smärtsamt,

trasiga, utvald, frivilligt, blomsterprydda,

Tabell 19. Sammanställning av laddade ord som endast förekommer i buddhismen i Utkik

Religion 7–9


Utvald Åttafaldig Övernaturliga

Frivilligt Tandlös Smärtsam

28

Blomsterprydda Trasiga

I tabellen går det att utläsa att det förekommer det lika många positivt laddade som neutrala

adjektiv för att beskriva buddhismen samt att endast ett negativt laddat ord mindre än de andra.


I ovanstående undersökning är det vanligaste adjektivet i avsnittet om islam muslimska med 43

förekomster. Inom judendomen är det judiska som är det vanligaste adjektivet med 48

förekomster. I avsnittet om hinduismen är det heliga som var det mest använda adjektivet med

12 förekomster. I buddhismavsnittet var det buddhistiska som var mest förekommande

adjektivet med nio förekomster. Jag tycker att det är intressant att islam har muslimska,

judendom judiska, buddhismen buddhistiska som mest förekommande adjektiv, medan

hinduismen har adjektivet heliga. Det blir tydliga skillnader när islam, judendom och

buddismens mest förekomma adjektiv är religionsspecifikt (exempelvis muslimska) medan

hinduismen har ett helt annat adjektiv som inte är specifikt för någon religion i sig.

Det är också intressant att titta på tabellerna. Den tabell som rör islam är (adjektiv som

förekommer fler än en gång) de mest förekommande adjektiven neutrala. Det skiljer sig tydligt

från den tabell som berör de adjektiv som endast förekommer i avsnittet om islam. I det avsnittet

så är det dem positivt laddade orden som är mest förekommande.

I avsnittet om judendomen så är det (adjektiv som förekommer fler än en gång) övervägande

neutrala ord som beskriver religionen. Det förekommer endast ett fåtal positivt och negativt

laddade ord. Det skiljer sig väldigt mycket från den tabell med adjektiv som endast beskriver

judendomen där det är övervägande negativt laddade ord så som nazistisk och eländigt.

I beskrivningen av hinduismen (adjektiv som förekommer fler än en gång) är det flest

neutrala adjektiv som förekommer. Det finns även positivt laddade adjektiv men endast ett

negativt laddad adjektiv finns redovisat. Det skiljer sig då tabellen som beskriver ord som

endast förekommer i avsnittet om hinduismen övervägande är negativt laddade.

I avsnittet om buddhismen är det (adjektiv som förekommer fler än en gång) lika stor del

positivt laddade adjektiv som neutrala. Det förekommer endast ett negativt laddat adjektiv. Det

är ingen skillnad mellan de båda tabellerna utan förekomsterna är lika.

29

3.3 SO-S Religion Ämnesboken

3.3.1 Islam

I läroboken handlar avsnittet islam om historia och traditioner, hur man ska leva som muslim

och vilka seder och traditioner man ska leva efter. Lärobokens avsnitt om islam är 32 sidor och

det innehåller 200 adjektiv.

De adjektiv med mest förekomst i texten är muslimska; det förekommer 20 gånger. Ett

exempel som visar på detta är ”I muslimska länder följer man ibland de gamla lagarna […]”

(s.213). Ett annat exempel som beskriver religionens traditioner är ”De fem pelarna som utgör

grunden i den muslimska tron är trosbekännelsen, bönen, skatten, fastan och vallfärden” (s.

201). Exempel på klädsel och förtydligande vad som är accepterat bland män och kvinnor är ”I

Sverige klär sig muslimska män och kvinnor på olika sätt, beroende på familjens traditioner”

(s.214).

På andra plats över mest förekomna adjektiv kommer heliga och fattiga. De här orden

förekommer fem gånger per ord i texten och beskrivs i exempel som ”[…] de rika delade inte

med sig till de fattiga” (s.188). Ett exempel på heliga ”Han kunde berätta historier om heliga

städer och om Guds vilja” (s.186).

Tabellen nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning


Tabell 20. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i SO-S Religion

Ämnesboken


Ny Kristen/Kristna Ensamma

Rik/Rika Fattige/Fattiga Fel

Vackra Stor/Stort

Himmelska Störst/Större/Största

Nåderikes Muslimska

Barmhärtiges Enkla

Bra Liten

Gemensamt Kortare

Särskild Högt

Mätt Gamla

Helig/Heliga Lättare

Heligaste

30

Rätt

Viktiga

Anständigt

Värdigt

Viktigaste

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt laddade ord är i majoritet, efter det kommer

neutralt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ laddning.

I läroboken SO-S Religion Ämnesboken finns det vissa adjektiv som endast används för att

beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna


religion är jämställda, beslöjande, stränga, bokstavligt, välutbildade, renlärigt, strikta, sällsynt,

muslimska, tokiga, förnuftiga, betydelsefulla, nåderikes, barmhärtiges, mäktig, vilda,

himmelska.

Tabell 21. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i SO-S Religion Ämnesboken


Jämställda Muslimska Beslöjade

Välutbildade Bokstavligt Stränga

Sällsynt Strikta

Förnuftiga Tokiga

Himmelska Vilda

Mäktig Renlärigt

Nåderikes

Betydelsefulla

I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som förekommer är majoriteten positivt laddade

adjektiv. Det förekommer också negativt laddade adjektiv men endast två neutralt laddade

adjektiv.

3.3.2 Judendom

I läroboken handlar avsnittet judendomen om historia och traditioner, hur man ska leva som

jude och vilka traditioner man ska leva efter. Avsnittet om judendomen är 25 sidor och

innehåller 221 adjektiv.

31

Det vanligaste adjektivet är gamla och förekommer 16 gånger i texten. Ett exempel som

visar på hur adjektivet används är ”Bland de ortodoxa judarna lever dessa gamla regler kvar”

(s.129). Andra exempel är när judendomens historia börjar ”[…] i det gamla Mesopotamien”

samt ”Det Gamla testamentet” (s.112).

Det näst mest förekommande adjektivet är judiska som förekommer fjorton gånger i texten.

Två exempel på förekomsten av judiska är ”Dessa lagar var från början judiska folkets lagbok”

(s.115) samt ” Men de flesta judiska kvinnor […]” (s.130).


Tabell 22. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i SO-S Religion

Ämnesboken


Nya/Nytt Riktigt Ortodoxa

Heliga Stor/Stora Konservativ

Fria Judiska/judisk/judiskt Svag

Vis Liten

Berömda Gamla

Gott

Smorde

Viktigast/Viktigaste

Viktig

Liberala


neutralt laddade ord och det är få ord som beskriver judendomen som har negativ laddning.


beskrivning av denna religion i läroboken är judisk/judiska, andlig, modern, svarta, hög, kosher,

ortodox/ortodoxa, ultraortodoxa, liberal/liberala, osyrat, saltat, aktsam, smorde, konservativ,

hebreisk, poetisk, rundhänt, förstfödda, fredligt, jättelik.

Tabell 23. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i SO-S Religion

Ämnesboken


Andlig Judisk/judiska Ortodox/ortodoxa

Modern Osyrat Ultraortodoxa

32

Liberal/liberala Svarta Konservativ

Aktsam Hög

Smorde Kosher

Poetisk Saltat

Förstfödda Hebreisk

Fredligt Jättelik

Rundhänt

I tabellen går det att utläsa att det förekommer flest neutralt laddade adjektiv och nästan lika

många positivt laddade men endast ett fåtal negativt laddade ord.

3.3.3 Hinduism

I läroboken handlar avsnittet hinduismen om historia och traditioner, hur man ska leva som

hindu och vilka traditioner man ska leva efter. Läromedlets avsnitt om hinduism är 29 sidor och

innehåller 159 adjektiv.

Adjektivet med flest förekomster är heliga och det förekommer 13 gånger i texten. Exempel

som visar på förekomsten är ”Hinduismen har ett stort antal heliga texter[…]” (s.238) men även

i meningen ”Apor är av den anledningen heliga i vissa delar av Indien” (s.240).

Det adjektiv som är näst mest förekommande i texten är gudomliga med en förekomst på 10

gånger. Exempel på meningar där gudomliga förekommer är ”Men det finns något som är

verkligt och det är det gudomliga” (s.241). ”Brahman är det gudomliga” (s.247) är ett annat

exempel på hur adjektivet gudomliga används i texten för att beskriva hinduismen.


Tabell 24. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i SO-S Religion

Ämnesboken


Nya/Nytt Stor/Stort/Stora Onda

Eviga Små Lågkastig

Helig/Heliga/Heligt Gamla Oberörbara

Rätt Längre Orena/Orent

God/Goda Äldsta

Rena Inre

Gudomlig/Gudomliga Fattiga

33

Parallella

Kvinnliga

Långt


kommer positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver hinduismen som har negativ

laddning.

De adjektiv som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i

beskrivning av denna religion i läroboken är praktfulla, välstädat, läckra, mäktigaste,

blodtörstig, fanatisk, tolerant, lågkastig, oberörbara, orena/orent, urgamla, lånad, obegripligt,

skräckinjagande, uthållig, uråldrig, magra, glesa, omväxlande.

Tabell 25. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduismen i SO-S Religion

Ämnesboken


Praktfulla Lånad Blodtörstig

Välstädat Magra Fanatisk

Läckra Glesa Lågkastig

Mäktigaste Oberörbara

Tolerant Orena/orent

Uthållig Urgamla

Omväxlande Obegripligt

Skräckinjagande

Uråldrig

I tabellen går det att utläsa att det förekommer flest negativt laddade adjektiv för att beskriva

hinduismen. Det förekommer nästan lika många positivt laddade som negativt laddade men

endast ett fåtal neutrala ord.

3.3.4 Buddhism

I läroboken handlar avsnittet buddhismen om historia och traditioner, hur man ska leva som

buddhist och vilka traditioner man ska leva efter. Avsnittet om buddhismen är 31 sidor långt

och det innehåller 126 adjektiv.

34

Det adjektiv som är använt flest gånger är gyllene och det förekommer sju gånger i texten

om buddhismen. Exempel på förekomster är ”Den rätta vägen var den gyllene medelvägen

[…]” (s.270), adjektivet förekommer även i exemplet ”[…] den gyllene medelvägen” (s.274).

Det tredje exemplet på förekomsten av gyllene är ”Buddhas gyllene medelväg visar hur varje

människa […]” (s.272).

Heliga är det adjektiv som förekommer näst flest gånger i texten och finns på sex olika

platser. Det förekommer bland annat i en mening där läromedlet beskriver buddhismens skrifter

”Inom buddhismen finns flera heliga skrifter” (s.273). ”Den heliga åttafaldiga vägen” (s.275)

visar också på förekomsten av adjektivet.


Tabell 26. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i SO-S Religion

Ämnesboken


Gyllene Stor/Stora

Helig/Heliga Gamla

Bra Buddhistiska/Buddhistisk

Viktig Små

Nytt/Nya/Nye Inre

Vis Yttre

Rätt/Rätta/Rätte Vanligt/Vanliga

Bästa

Stark

Fri


neutralt laddade ord och det är inga ord som beskriver buddhismen som har negativ laddning.


beskrivning av denna religion i läroboken är vardagliga, tysta, tveksam, otillfredsställda,

buddhistiskt/buddhistiska, bestående, gyllene, indisk, mystiska, övernaturligt, märkvärdigt,

underbart, kärleksfullt.

Tabell 27. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om buddhismen i SO-S Religion

Ämnesboken

35


Gyllene Vardagliga Tveksam

Underbart Tysta Otillfredsställda

Kärleksfullt Indisk Övernaturligt

Mystiska Märkvärdigt

Bestående

Buddhistiskt/Buddhistiska

Tabellen visar att det förekommer flest neutrala ord, därefter negativt laddade ord samt få

positivt laddade ord.


I ovanstående undersökning är det i avsnittet om islam adjektivet muslimska som förekommer

20 gånger. Inom judendomen är det gamla som är det mest använda adjektivet med en

förekomst på16 gånger. För att beskriva hinduismen så används heliga 13 gånger i texten. Inom

buddhismen är det gyllene som förekommer sju gånger för att beskriva religionen.

Det är det intressant att titta på tabellerna. I de tabeller som rör islam är det (adjektiv som

förekommer fler än en gång) mest förekomst av positivt laddade adjektiv. Det förekommer

också neutralt laddade adjektiv och endast ett ytterst fåtal negativt laddade adjektiv. Det

stämmer till viss del överens med den tabell som endast visar på förekomsten av adjektiv i

lärobokens avsnitt om islam. Där förekommer det flest positivt laddade adjektiv men även fler

negativt laddade adjektiv än i den första tabellen.

I beskrivningen av judendomen är det (adjektiv som förekommer fler än en gång)

övervägande positivt laddade adjektiv men det förekommer även neutrala och negativt laddade

adjektiv. Det skiljer sig från den tabell som visar på förekomsten av adjektiv som endast

förekommer i avsnittet om judendom i läroboken där neutrala adjektiv är majoritet. Det

förekommer positivt laddade men även negativt laddade adjektiv.

Hinduismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv

men det förekommer också positivt laddade och negativt laddade adjektiv. I tabellen som visar

på förekomsten av adjektiv som endast förekommer i avsnittet om hinduismen i läroboken så

skiljer det sig från den första tabellen där det är mest förekommande negativt laddade adjektiv.

I avsnittet om buddhismen så beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) religionen

med mest förekommande positivt laddade adjektiv. Det förekommer även neutrala adjektiv men

36

inga negativt laddade adjektiv förekommer. Det skiljer sig mellan den tabell som berör endast

adjektiv som förekommer avsnittet om buddhism i läroboken där det övervägande är neutrala

adjektiv som förekommer. De negativt laddade adjektiven har en större förekomst än de positivt

laddade adjektiven. Det är intressant då det inte förekom några negativt laddade adjektiv i den

generella beskrivningen av religionen men att det i den specifika (endast adjektiv som

förekommer i avsnittet om buddhismen i läroboken) beskrivningen förekom fler negativt

laddade adjektiv.

3.4 Analys

Utifrån den analys jag har gjort av de tre läroböckerna kan jag tydligt se att de mest

förekommande orden i religionerna inte skiljer sig nämnvärt åt, vilket det gör mellan

religionerna. Islam och hinduism beskrivs i alla de tre läroböckerna med samma ord. Islam har

muslimska som mest förekommande i alla böckerna och hinduism har adjektivet heliga.

Det vanligaste adjektivet för att beskriva judendomen är judiska i två av tre böcker. Den

lärobok som utmärker sig är SO-S Religion Ämnesboken där gamla är det mest förekommande

adjektivet medan judiska kommer på andra plats.

Buddhismen är även den en religion som utmärker sig och det är även här SO-S Religion

Ämnesboken där gyllene är det mest förekommande adjektivet medan i de andra två

läroböckerna var det buddhistiska som var mest förekommande. I SO-S Religion Ämnesboken

är buddhistiska ett adjektiv som används fler än en gång men inte finns i toppen av mest använda

adjektiv.

Det som jag kan utläsa från det resultat som framkommit av undersökningen är att

läroboksförfattarna har en likstämmig syn på hur de valt att beskriva de fyra religionerna.

Adjektiv som muslimska, judiska och heliga men även buddhistiska är ord som jag förknippar

med de religionerna som adjektiven förekommit i. Skillnaden mellan ordvalen gör att texten

som handlar om hinduismen och där adjektivet heliga används istället för exempelvis hinduer

eller hinduisk är att fokus är på religionen och inte på utövarna. Utövarna är i fokus i

beskrivningen av islam, judendom och buddhism i och med att de mest använda adjektiven är

muslimska, judiska och buddhistiska. De beskriver vilka religionen handlar om medan heliga

beskriver vad som är heligt i religionen. Heliga förekommer även i de andra religionerna och

är på så sätt inte specifik för att beskriva hinduismen så som exempelvis hinduisk hade kunnat

vara.

37

Läroboksförfattarna har alla valt samma ord för att beskriva religionerna och det hade varit

intressant om fler läroböcker gjort som SO-S Religion Ämnesboken och skrivit med adjektiv

som inte är så frekvent använda i de andra läroböckerna. I och med att SO-S Religion

Ämnesboken utmärker sig i beskrivningen av buddhismen gör det boken mer intressant och om

jag skulle valt en lärobok till min undervisning i religion skulle den vara intressantare eftersom

den inte följer samma mönster som de andra två läroböckerna gör.

I de tabeller som sammanställer vilken laddning adjektiven har kan man se att islam beskrivs

i de tre läroböckerna med likande laddning på adjektiven. I PRIO Religion stadiebok och SO-S

Religion Ämnesboken är det positivt laddade adjektiv som har störst förekomst medan i UTKIK

Religion 7–9 förekommer det flest neutrala adjektiv. Alla tre läromedlen beskriver religionerna

med positivt laddade adjektiv. Det är något som jag tycker är intressant då det kan upplevas

som att islam beskrivs med en negativ ton i samhället och då tycker jag att det är väldigt positivt

att detta inte märks i läroböckerna.

Judendomen beskrivs precis som islam ovan med liknande laddning på adjektiven i de olika

läroböckerna. PRIO Religion stadiebok och UTKIK Religion 7–9 beskriver judendomen med

övervägande neutrala adjektiv. Medan i SO-S Religion Ämnesboken är det flest positivt laddade

adjektiv som beskriver religionen. När det kommer till de specifika adjektiven för judendomen

så skiljer det sig åt mellan läroböckerna. I PRIO Religion stadiebok är det lika stor förekomst

av positivt, neutrala och negativt laddade adjektiv. I UTKIK Religion 7–9 är det de negativt

laddade adjektiven som förekommer flest gånger medan det i SO-S Religion Ämnesboken är de

neutrala adjektiven som förekommer flest gånger. Jag tycker att det är intressant att

läroboksförfattarna valt att beskriva judendomen på tre olika sätt. Det skiljer sig mycket mellan

att använda neutrala eller negativt laddade adjektiv i beskrivningen av religionen vilket ger

olika effekt av de beskrivningar som görs. Det ger mig som lärare olika förutsättningar för hur

undervisningen kommer att bli beroende på vilken lärobok jag använder. Exempelvis om jag

väljer att använda Utkik Religion 7–9 som lärobok måste jag som lärare kompensera för

lärobokens frekventa användning av negativt laddade ord genom att exempelvis använda helt

andra, positivt laddade ord, i mina genomgångar och när jag själv pratar om religionen.

I beskrivningen av hinduismen är läroboksförfattarna helt överens. I den generella

beskrivningen av hinduismen är det de neutrala adjektiven som är i majoritet. För att beskriva

de specifika adjektiven för religionen är läroboksförfattarna överens då alla tre läroböcker har

flest adjektiv med negativ laddning. Det finner jag intressant och det kan vara på grund av

beskrivningen av de hemska förhållandena med kastsystem men också beskrivningen av de

38

olika gudarna och deras egenskaper som gör att det negativa framställs mest i beskrivningen av

hinduismen.

I beskrivningen av buddhismen använder läroboksförfattarna till störst del positivt laddade

och neutrala adjektiv. Det görs både i den generella beskrivningen men också i den specifika.

Det är en lärobok som utmärker sig och det är SO-S Religion Ämnesboken som inte använder

några negativt laddade adjektiv i den specifika beskrivningen av religionen.

Det är tydligt att läroboksförfattarna har använt övervägande neutrala adjektiv för att

beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Genom att använda neutrala

adjektiv ger de läsaren möjlighet att själv skapa sig en uppfattning kring innehållet. Som

undervisande lärare ges jag också möjlighet att välja vilka ord jag vill fokusera på och diskutera

i klassrummet.

Den lärobok som har utmärkt sig i den grad att den inte använt sig av samma adjektiv i sin

beskrivning av de fyra religionerna är SO-S Religion Ämnesboken. I valet av läroböcker kan det

vara bra att ha en bok som utmärker sig och inte följer samma traditionella beskrivningar av

religionerna som de andra läroböckerna. Dels för att få variation av läroböcker men också så

att läroböckerna kan passa olika lärare och deras undervisningssätt.

Med de negativt laddade orden som förekommer i tabellerna behöver jag som lärare

analysera vad dessa ord sänder ut för signaler och om eleverna påverkas. Det kan vara så att jag

förstärker eller bekräftar elevernas fördomar genom mina ordval (se avsnitt 2.3.1).

Lärare kan inte ha en hundraprocentig objektivitet i sin undervisning och det kan man också

se på det sätt som jag analyserat adjektiven i undersökningen och sedan placerat dem i olika

fack: positiva, negativa och neutrala. Bakom analysen ligger en vetskap om min egen oförmåga

att vara objektiv och resultatet kan spegla mina erfarenheter precis som den rapport som

Läromedelsförfattarnas Förening tagit fram visar (se avsnitt 2.1).

Eleverna kan påverkas av det som sägs i klassrummet men också av det som de själva läser

i läroböckerna. Det kan också vara positivt med vinklade läroböcker då det kan leda till

diskussioner om normer och värderingar i klassrummet. Där ett tankekollektiv finns är det

lättare att påverka individerna genom grupptryck och där får man som lärare vara försiktig med

vad man säger och vad man förmedlar (se avsnitt 2.3.3). Adjektiv som exempelvis

kommunistiska som i ett exempel beskriver buddhismen i PRIO Religion stadiebok (avsnitt

3.1.4) är komplicerat då det är ett politiskt laddat ord. För mig upplevs ordet negativ men i ett

klassrum måste jag ha en objektiv syn när jag undervisar. Hartman (2000) påpekar att barn blir

påverkade av vuxna så som exempelvis lärare och då är lärarens roll mycket viktig i fallet som

i exemplet ovan (se avsnitt 3.2.1).

39

Skolverket har gjort det tydligt att läroböcker inte behöver användas så som de är utan att

man som lärare kan använda dem som ett komplement till undervisningen. Det gör det möjligt

att diskutera de ordval som författarna använder och kritiskt granska läroböckerna tillsammans

med eleverna så att adjektiv som kommunistiska och gyllene kan få plats i klassrummet och

diskuteras (se avsnitt 2.1).

40

4. Sammanfattning och slutsatser

Den första frågeställningen som jag har i föreliggande uppsats är

Vilka adjektiv används för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och

buddhism i de läroböcker som används i undervisningen för religion i årskurs 7–9?

Som svar på min frågeställning är de adjektiv som förekommer flest gånger muslimska, judiska,

heliga och buddhistiska. Det var endast en lärobok (SO-S Religion Ämnesboken) som utmärkte

sig och det i beskrivningen av buddhismen och judendomen. Det är intressant att se att

skillnaderna mellan de adjektiv som förekommit flest gånger i respektive religion inte skiljt sig

då böjningsformerna samt vilka ord som adjektiven är böjda efter tagits i anspråk, det visar på

att läroböckerna inte skiljer sig i vilka adjektiv de använder sig av i beskrivningen av

religionerna nämnvärt.

Den andra frågeställningen som jag har i föreliggande uppsats är

Vilken laddning (positiv, neutral eller negativ) har adjektiven som används för att

beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböckerna som

undersöks?

Som svar på den andra frågeställningen visar undersökningen på att de mest använda adjektiven

för att beskriva religionerna: islam, judendom, hinduism och buddhism är de neutrala

adjektiven. De religioner som utmärkte sig i underökningen var bland annat islam där

förekomsten av positivt laddade ord övervägde. Den andra religionen var hinduismen som hade

övervägande negativt laddade adjektiv i gruppen adjektiv som bara förekom i det avsnittet.

De slutsatser som jag kan dra av denna undersökning är att det finns en tradition av hur man

skriver och framförallt beskriver religioner i och med att religionerna beskrevs på ett liknande

sätt i alla tre läroböckerna. Judendomen beskrivs i den kontexten att det är en gammal religion

med mycket lidande, vilket var genomgående i alla läroböcker. Hinduismen beskrivs som en

hemsk och farlig religion i och med kastsystemet och sedan hur man väljer att beskriva de olika

gudarna. Buddhismen väljer man att beskriva med adjektiv som är positiva och mycket pekar

på att religionen är väldigt harmonisk om man jämför med beskrivningen av exempelvis

hinduismen. Det är beskrivningen av islam som förvånar mig mest. Jag trodde att det skulle

vara flest negativt laddade ord med tanke på hur negativt islam målas upp i media. Jag insåg

snabbt att jag haft fel i och med att religionen beskrivs med majoriteten positivt laddade ord.

I undersökningen har jag kommit fram till intressanta reflektioner. När jag ser på de adjektiv

som jag analyserat så är det tydligt att orden inte skiljer sig åt men att mina åsikter om

beskrivningen av religionerna gör det. Det går bland annat att se i undersökningen då jag

41

värderar ariska med två olika laddningar beroende på vilken religion det handlar om. I det första

fallet handlade det om det ariska folket (avsnitt 3.1.3) som kom till Indus och där upplevde jag

ariska som neutralt. I det andra fallet handlade det om judendomen och andra världskriget där

man talar om ariska folket (avsnitt 3.2.2). Det är för mig negativt laddat eftersom att de som

inte var ariska skulle mördas.

Det som jag vill lyfta och det som är otroligt viktigt i undervisningen är att vi lärare inte bör

eller ska lägga värderingar i det vi undervisar i, men som jag kan visa på så är det svårt, därför

måste vi göra oss medvetna om detta. Det är också av stor vikt att vi väljer läroböcker som är

väl utformade och kan ge lärare och elever möjlighet till att skapa god undervisning men också

att förhållningssättet till läroböckerna och hur de beskriver religionerna.

Efter att jag undersökt läroböcker och utvisat att det finns värdeladdning i de ord som

används för att beskriva olika religioner skulle det vara intressant att fortsätta underökningen

men med fokus på eleverna. En framtida forskningsfråga skulle kunna vara

På vilket sätt påverkar våra ordval vid beskrivandet av religioner eleverna och deras

värderingar ur ett klassrumsperspektiv?

42

5. Litteraturförteckning

Källor

Berlin, Ingrid & Ring, Börge (2012). Religion. Ämnesboken. 3. uppl. Stockholm: Liber

Högberg, Ole, Isaksson, David & Sundqvist, Mats (2014). Prio. S, Religion. 1. uppl. Stockholm:

Sanoma Utbildning

Olofsson, Hans & Uppström, Rolf (2014). Utkik Religion. 7–9. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Litteratur

Althoff, Johan (2003). Ordförrådet. Stockholm: Alfabeta

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur

Brade, Lovise (2008). I normens öga: metoder för en normbrytande undervisning. Stockholm:

Friends

Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (2011). ”Kritisk läsning av pedagogiska texter - en

introduktion.” I Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.) (2011). Kritisk läsning av

pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Cassirer, Peter (2003). Stil, stilistik & stilanalys. 3., uppl. Stockholm: Natur och kultur

Fleck, Ludwik (1997). Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: inledning till

läran om tankestil och tankekollektiv. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion

43

Furenhed, Ragnar (2000). ”Undervisning och förståelse – exemplet religionskunskap.” I

Almén, Edgar. Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik.

Linköping: Univ., Skapande vetande

Hartman, Sven (2000). ”Livstolkning hos barn och unga.” I Almén, Edgar (2000). Livstolkning

och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: Univ., Skapande

vetande

Hultman, Tor G. (2003). Svenska akademiens språklära. 1. uppl. Stockholm: Svenska akad.

Hvitfelt, Håkan (1998). ”Den muslimska faran: om mediebilden av islam.” I Ylva Brune (red.)

Mörk magi i vita medier: svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism.

Stockholm: Carlsson

Josefsson, Gunlög (2005). Ord. Lund: Studentlitteratur

Liljestrand, Birger (1993). Språk i text: handbok i stilistik. Lund: Studentlitteratur

Lärobok om läroböcker. (1991). Stockholm: Läromedelsförfattarnas förening

Läromedlens roll i undervisningen: grundskollärares val, användning och bedömning av

läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. (2006). Stockholm: Skolverket

Wickström, Johan (2011). ”Didaktisk textkompetens.” I Malin Löfstedt (red.).

Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan Hämtad: 2016-11-24

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

44

Bilaga 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Islam

Sida Adjektiv Antal förekomster

233, 245, 255, 256 Muslimsk 5

233, 234, 239, 242,

249, 250, 251, 252,

255

Muslimska 20

233, 238, 239, 255 Islamisk 4

233 Viktigast 1

233 Svårt 1

233 Mindre 1

233 Opraktisk 1

233 Muslimskt 1

233, 249 Längre 2

233 Svenska 1

233, 244, 247 Fel 4

233, 234 Naturliga 2

234 Rätta 1

234 Eviga 1

234 Medvetet 1

234, 238, 255, 257 Gamla 4

234 Nyfödda 1

234, 248 Viktiga 2

234 Manlig 1

234 Religiöst 1

234, 249 Vuxna 2

234 Naturligt 1

234, 249 Gemensamt 3

234, 249 Glad 2

235 Döda 1

235, 250, 252 Vanliga 3

235 Fasta 1

235 , 254, 257 Olika 7

45

235 Rituell 1

235 Anständigt 1

235, 250 Liten 2

236, 239 Islamiska 4

236 Kortare 1

236, 243, 253 Viktigaste 3

236, 239, 242, 245,

255, 257

Stor 6

236, 249 Troende 2

236 , 238 Religiös 2

237 Fin 1

237 Frikostigaste 1

237 Viktigt 2

237, 243 Litet 2

238, 249 Rika 2

238 Tidigt 1

238 Ekonomisk 1

238 Rättvisa 2

238 Frikostiga 1

238 Hjälpsamma 1

238 Mäktiga 1

238, 247, 249 Fattiga 3

238, 254 Politisk 2

238, 242, 243, 244 Heliga 7

239, 245, 247, 250 Kristna 4

239 Ny 1

239, 242, 247, 248,

252

Största 6

239 Svaga 1

239, 245 Långa 2

239, 244, 247 Arabiska 3

239, 244, 255, 257 Nya 5

242, 252, 255 Stora 3

46

242, 243 Heligaste 2

242, 245 Första 4

243, 248 Gemensam 3

243 Öppna 1

243, 247 Större 4

244 Exakt 1

244 Modern 1

244, 247 God 2

244, 248, 255 Rätt 3

244, 254 Moderna 2

244, 251, 256 Religiösa 3

245 Judiska 1

245, 250, 252 Enda 3

245 Ogudaktig 1

245 Rättmätiga 1

246 Levande 2

246 Ursprungliga 1

246 Himmelska 2

246 Sista 1

246 Arabisk 1

245 Mesta 1

245, 255 Speciella 2

246 Förtvivlad 1

246 Rakt 1

246 Törstig 2

246 Tom 1

246 Lite 2

246 Högre 1

246, 248 Klart 2

247 Olydiga 1

247 Kär 1

247 Faderlösa 1

247 , 252 Ende 3

47

247 Allsmäktige 1

247 Allvetande 1

247, 249 Barmhärtige 2

247 Arabiskt 1

247 Ondska 1

247 Gott 1

247 Ont 1

247 Barmhärtig 1

247 Fri 1

247 Goda 1

247 Lycklig 1

247 Jordisk 1

247 Kommande 1

248 Trofast 1

248 Tålmodig 1

248 Målande 2

248 Vacker 1

248, 250, 257 Unga 3

248 Vackra 1

248 Bokstavligt 1

248 Symboliskt 1

248 Starkt 1

248 Monoteistisk 1

248, 250, 251, 252 Flesta 6

248 Stillsam 1

248 Ren 1

248, 251 Bra 3

249 Fast 1

249 Nåderike 1

249 Allsmäktig 1

249 Raka 1

249 Friska 1

249 Ljusa 2

48

249 Tråkiga 1

249 Utsatta 1

249 Extra 1

249 Festlig 1

249 Behövande 1

250 Soligt 1

250 Varmt 1

250 Lilla 1

250 Enorma 1

250, 257 Europeisk 2

250 Speciellt 1

250 Mångkulturell 1

250 Sekulära 1

251 Tolvåriga 1

251 Nationell 1

251 Bättre 1

252 Vita 1

252 Tvådelade 1

252 Vit 1

253 Andlige 1

253 Högsta 1

253 Vägledande 1

253 Tidiga 1

253 Speciell 1

254 Bästa 1

254 Rättvist 1

254 Grovt 1

254 Liberala 1

255 Dåligt 2

255 Mänskliga 2

255, 257 Demokratiska 3

255 Islamistiska 1

255 Ekonomiska 1

49

255 Hårt 1

255 Militärt 1

255 Särskild 1

255 Hårda 1

255 Öppet 1

256 Positiv 1

256 Personliga 1

256 Judisk 1

256 Kristen 1

256 Lättare 1

256 Dubbelt 1

256 Jämlika 1

256 Multikulturellt 1

257 Skilda 1

257 Enhetlig 1

257 Jämställt 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Judendom


167, 182, 183 Gott 4

167 Riktigt 1

168, 169, 171, 178,

186, 187, 192

Judisk 12

168, 177 Starka 2

168, 169, 171, 172,

175, 177, 178, 179,

183, 188

Judiska 23

168, 175, 178, 190,

191

Religiösa 6

168 Enkelt 1

168 Aktivt 2

50

168, 180, 189 Långa 3

168, 172, 183 Helig 3

168 Sekulariserat 1

168, 187 Judiskt 2

168, 170 Koscher 4

168 Vegetariskt 1

168, 174 Största 2

168 Moraliska 1

168, 177, 187, 180,

192

Stora 5

169, 171 Gammal 2

169 Dubbla 1

169 Ansvariga 1

169 Vit 1

169, 171, 172 Nytt 3

169, 177 Eget 3

169, 175 Nödvändigt 2

170 Praktiska 1

170 Tillåten 1

170 Förbjuden 1

170 Neutral 1

170, 190 Speciellt 2

170, 172, 178, 188,

189

Liten 7

170 Rund 1

170, 174 Särskilt 2

170, 171 Världens 2

170, 175, 180, 188,

190

Gamla 7

170 Tydligt 1

171 Violett 1

171 Kortare 1

171, 173, 177 Länge 3

51

171, 177 Större 2

171, 177 Vita 2

171 Särskilda 1

171 Orätt 1

171, 182, 183, 186,

187

Troende 5

172 Fel 1

172 Ny 2

172 Egyptiska 1

172 Osyrat 1

172 Speciell 1

172 Bittra 1

172 Yngsta 1

172 Olik 1

172, 174 Äldsta 2

172 Historisk 1

173 Nyfiket 1

173, 174 Israeliterna 2

173, 179, 188 Stort 3

173 Allvarliga 1

173 Utvalda 1

173 Hela 1

174, 175, 177, 178,

183, 188

Heliga 8

174, 175, 180, 182,

186, 191, 192

Olika 10

174, 187 Manliga 2

174 Visst 1

174 Äldste 1

174 Äldst 2

174 Yngste 1

174 Rik 1

174 Omtyckt 1

52


174, 177, 180, 186 Nya 4

174, 178 Hebreiska 2

174 Fredligt 1

174 Övermäktiga 1

175 Egna 1

175, 186 Bättre 2

175 Snabbt 1

175 Sjuarmade 1

175 Misslyckat 1

176 Spanskt 1

176, 179 Kristna 2

176 Muslimska 1

176 Stark 1

176, 177, 186 Stor 3

177 Upplyst 1

177 Stränga 1

177 Svårt 1

178 Besvärligt 1

178 Orättvist 1

178, 192 Öppet 2

178 Muslimskt 1

178 Kort 1

179 Ständiga 1

179, 177 Bestämda 2

179 Smått 1

179 Tidigaste 1

179 Hårt 1

180 Positiva 1

180 Öppen 1

180 Omöjlig 1

180 Hånfullt 1

180 Skriftliga 1

53

180 Lärda 1

180 Muntliga 1

180 Muntligt 1

180 Dagliga 1

180 Unik 1

181 Hel 1

181 Förmer 1

181 Rödhårig 1

181 Luden 2

181 Slät 2

181 Utsvulten 1

181 Helt 1

181 Röd 1

181 Röda 1

181, 182 Förstfödde 6

181 Främste 1

181 Blind 1

181, 183 God 3

181 Gamle 1

181 Konstiga 1

181, 182 Bokstavliga 2

182 Olämplig 1

182 Onda 1

182 Aktuell 1

182 Orolig 1

182 Ont 1

182 Centrala 1

182 Central 1

182 Enda 1

182 Allsmäktig 1

182 Allvetande 1

182 Evige 1

183 Bra 2

54

183 Evigt 1

183 Enskild 1

186 Icke-troende 1

186 Vackert 1

186 Festlig 1

186, 187 Viktigaste 4

186 Goda 1

186 Manligt 1

186 Kvinnligt 1

187, 190, 192 Ultraortodoxa 6

187 Skilda 1

187, 191 Ortodoxa 3

187 Vanliga 3

187 Rätta 1

187 Konservativa 2

187 Moderna 3

187 Fria 1

188 Arabiska 1

188 Smala 1

188 Tidigt 1

188 Mörkt 1

188 Gulaktigt 1

188 Högljutt 1

188 Magisk 1

188 Vackra 1

188 Högt 1

188 Arabisk 1

188 Gyllene 1

189 Palestinska 1

189 Sammanvuxet 1

190 Grundläggande 1

190 Små 2

190 Entydigt 1

55

190 Äldre 1

191 Sekulära 1

191, 192 Israeliska 4

191 Oönskade 1

191 Oberoende 1

191 Positiv 1

191 Tyngst 1

192 Israelisk 1

192 Särskild 1

192 Modern 1

192 Sekulär 1

192 Multikulturell 1

192 Nationalistiska 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Hinduism


262, 263, 265, 267,

282, 285, 287

Religiösa 8

262, 268, 276, 280 Eviga 5

262 Viktigast 1

262 Ärligt 1

262, 263, 264, 277,

282, 283, 284, 287

Stor 10

262 Svårt 1

262 Starka 1

262 Bestämd 1

262 Omöjligt 1

263, 267, 275, 276,

281

Gudomliga 6

263, 265, 266, 269,

270, 271, 282, 284,

285

Hinduiska 12

56

263 Friskt 1

263 Dyrbart 1

263, 267, 276, 281 Goda 6

263, 264, 266, 274 Hinduisk 4

263 Långt 1

263 Viktigt 1

263 Nyrakade 1

263 Helig 1

Ung God 2

263, 264, 268, 269,

270, 271, 279

Nya 9

263, 281 Gammalt 2

263, 265, 266, 269,

276, 281

Högre 8

263, 266 Lägre 3

263, 264, 267, 269,

271, 275, 277, 278,

284

Heliga 26

264 Viktigaste 2

264 Vuxna 1

264, 268, 274 Äldsta 3

264 Vanlig 1

264 Utslitna 2

264 Döde 2

264 Fina 1

264 Äldste 1

264, 279 Manlig 2

265, 267 Små 2

265, 269, 274 Liten 3

265 Lite 1

265, 269, 280 Rent 3

265, 267 Fint 2

265 Lilla 1

57

265, 266, 269, 271,

278, 279

Heligt 6

265 Speciellt 1

265 Värdefulla 1

265 Hög 1

265, 276, 283 Andlig 3

265, 287 Lägsta 2

265 Vanligare 1

266 Traditionella 1

266 Färgad 1

266 Religiös 2

266 Röd 1

266 Traditionell 1

266 Religiöst 1

266, 281, 284, 285,

288

Nytt 7

266, 281, 287 Sämre 4

266 Senaste 1

266 Vanligaste 1

266, 284 Särskilt 2

266 Lyckosamma 1

266 Färgsprakande 1

266 Färgat 1

267, 274, 275, 276,

278, 283

Onda 8

267 Tacksamt 1

267, 283 Synliga 2

267 Osynliga 1

268, 270, 274, 275,

279, 284, 287

Stora 10

268 Välplanerade 1

268 Kvinnliga 1

268 Manliga 2

58

268 Ädla 1

268 Ariska 1

268 Längre 1

268, 270, 274, 279,

282, 284, 287

Indiska 13

269, 279, 280, 282 Högsta 5

269 Politiska 1

269 Längst 1

269, 287 Oberörbara 2

269, 270, 287 Orena 5

269, 287 Kastlösa 2

269, 276 Oren 3

269 Nedsmittade 1

269, 280 Orent 4

269 Dålig 1

269, 285 Stort 2

269, 270 Muslimska 4

270 Toleranta 1

270 Europeiska 1

270 Västerländskt 2

270 Kristna 1

270 Brittiskt 1

270 Västerländska 1

270 Tolerant 1

270 Sanna 1

270 Falska 1

270 Lätta 1

270, 274 Indisk 2

270 Fredliga 1

270, 274, 285 Största 3

271, 282, 288 Hinduiskt 3

271 Indiskt 1

271 Särskild 1

59

271 Kritiska 1

271 Himmelska 1

274, 276, 277, 280,

281, 287

Troende 6

274 Enkel 1

275, 279, 284, 285,

287

Gamla 6

275 Omtyckt 1

275 Äktenskaplig 1

275, 278 Populär 2

275 Färgstarka 1

275 Dramatiska 1

275 Hjältemodiga 1

275 Omtyckta 1

275 Mäktiga 1

275 Bitter 1

275 Fel 2

275 Olycklig 1

275 Gamle 1

275 Bäst 1

276 Gott 1

276 Sista 1

276 Evig 1

276 Okvinnlig 1

276, 277, 281 Andliga 4

276 Lågkastig 1

276 Fri 1

277 Bättre 1

277 Lågt 1

277 Motstridiga 1

278 Lokala 1

278 Mäktigare 1

278 Betydelsefulla 1

60

278 Populära 1

278 Ende 1

278 Ljusblå 1

279 Skräckinjagande 1

279 Blodröd 1

279 Välvillig 1

279 Ungdomlige 1

279 Fritt 1

279, 283 Speciella 2

279 Fantastiska 1

279 Livsnödvändigt 1

279 Tungt 1

280 Flytande 1

280, 285 Ovanligt 2

281, 282 Rätt 2

282 Unga 1

282 Stränga 2

282 Strikta 1

282 Korta 1

282 Materiella 1

282 Världslig 1

283 Oklippta 1

283 Ny 1

283 Sikhisk 1

283 Speciell 1

284 Vackra 1

284 Mjuka 1

284 Runda 1

284 Enkla 1

284 Vardagliga 1

284 Lugnt 1

285 Intensiva 1

285 Olämpliga 1

61

285 Lätt 1

285 Högt 1

286, 288 Sekulär 2

286 Modernt 1

286 Moderna 1

286 Svåra 1

286 Uselt 1

286 Bra 1

287 Urgamla 1

287 Högkastiga 1

287 Höga 1

287 Störst 1

288 Framträdande 1

288 Snabba 1

288 Mindre 1

288 Hinduiske 1

288 Mångkulturell 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Buddhismen


293, 296, 299, 307,

312, 316, 318

Stora 7

293, 297, 300, 310,

312

Gamla 8

293, 295, 304, 310,

313

Bra 5

293 Djup 1

293, 294, 295, 296,

300, 307, 310, 314,

316, 318

Buddhistiska 19

293 Lätt 1

62

293 Inre 1

294, 311, 313 Troende 3

294, 310 Bästa 2

294, 304, 305, 307 Åttafaldiga 5

294, 295, 299 Speciella 5

294 Nyfödda 1

294, 318 Buddhistiskt 2

294 Heligt 1

294, 314 Kortare 2

294 Kristna 1

295 Döda 1

295 Litet 1

295 Viktiga 3

295 Fullkomligt 1

295 Dålig 1

295 Viktigt 1

295, 314 Rakade 2

295, 314 Saffransgula 2

295 Röda 1

295 Orange 1

295 Rödbruna 1

295 Gråa 1

296 Vanlig 1

296 Vita 1

296, 299 Fattiga 2

296 Nyfödde 1

297, 307 Lilla 2

297 Obehagligt 1

297 Sorgligt 1

297, 301 Vackra 2

297, 314 Unga 3

297 Sjuka 1

297 Dystra 1

63

297 Enkla 1

297, 298, 302 Eviga 3

297 Asketiska 1

298 Normalt 1

298, 307 Fullständiga 3

298, 299, 312, 316 Stort 4

298 Fullkomliga 1

298 Välbärgade 1

299 Minimalt 1

299 Blodiga 1

299 Mindre 1

300, 312, 313, 318 Heliga 5

300 Rättvist 1

300 Kort 1

301 Äldsta 1

301 Känd 1

301 Tibetanska 1

301 Döde 1

301, 316 Liten 3

301 Otillgänglig 1

301 Behagliga 1

301 Lätta 1

301 Klibbig 1

301 Klistrig 1

301 Oförsiktig 1

301, 314 Vackert 2

301 Kletiga 1

301 Ivriga 1

301 Medvetna 2

301 Vaksamma 1

301 Insiktsfulla 1

301 Nytt 1

302, 316 Gudomliga 2

64

302 Mäktiga 1

302, 311, 317 Stor 3

302, 304, 305, 313 Goda 4

302 Dåliga 1

302, 303, 307, 310,

311

God 6

302 Lyckligt 1

302 Ond 1

302 Gudomlig 1

302 Odödlig 1

302, 310 Ny 2

302 Lång 1

302, 312, 313, 317 Andliga 6

302 Materiella 1

302, 312, 313, 317 Nya 4

302 Otillfredsställd 1

303, 306, 311, 312,

316

Gott 6

303, 311, 312 Ont 3

303, 304 Ädla 2

303, 310 Gammal 2

303, 306 Sjuk 2

303 Lyckligare 1

303 Upplyst 1

303 Innersta 1

303 Oändlig 1

303, 205, 310 Onda 3

304, 310 Rätt 9

304 Osjälviskt 1

304 Hårda 1

304 Slutliga 1

304 Inåt 1

305, 310, 315 Lite 3

65

305 Svåra 1

305 Full 1

305 Falska 1

305, 306 Dagliga 2

305 Utsvävande 1

305, 307 Fullt 2

306 Nödvändigaste 1

306, 307 Ursprungliga 2

306 Enda 1

306 Nyfött 1

307 Äldstes 2

307, 314, 318 Religiösa 4

307 Strikta 1

307 Andlig 2

310, 311 Himmelska 4

310 Idealistisk 1

310 Överordnad 1

310 Underordnad 1

310 Äldre 1

310 Yngre 1

310 Tydliga 1

310 Jämlika 1

310 Urgammal 1

311, 317 Kvinnliga 2

311 Manliga 1

311 Kalla 1

311 Mörka 1

311 Passiva 1

311 Aktiva 1

311 Varma 1

311 Ljusa 1

311 Positivt 1

311 Negativt 1

66

311 Varmt 1

311 Kallt 1

311 Rörelse 1

311 Stillhet 1

311 Hårt 1

311 Mjukt 1

311 Populär 1

311, 312 Snabbt 2

312 Kinesiske 2

312 Moderna 1

312 Modern 1

313 Enskilda 1

313 Hederlig 1

313 Öppen 1

313 Folklig 1

313 Rena 1

313 Speciell 2

313 Djupt 1

313 Bestämd 1

313, 318 Större 2

313 Personlig 1

314 Störste 1

314 Längre 1

314 Gyllene 1

314 Lugnt 1

314 Starkt 1

315 Demokratiskt 1

316 Bättre 1

316, 317 Religiös 2

316 Kommunistiska 1

317 Högste 1

317 Dominerande 1

317 Stark 1

67

317 Snabb 1

317, 318 Ekonomiska 2

318 Politiska 1

318 Religiöst 1

Bilaga 2

Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Islam


168, 170, 186, 193,

197, 200 Stora 25

168, 171, 194, 197 Största 4

168 Arabisktalande 1

168, 170, 171, 174,

175, 178, 180, 193,

194, 195, 197

Arabiska 15

168 Amerikanska 1

168 Islamistisk 2

168 Felaktig 1

168, 171, 177, 185,

193, 197, 208 Islamiska 17

169, 175 Gammal 3

169 Svårare 1

169, 181, 192, 202,

208 Religiös 7

169 Snabbt 1

169 Osäker 1

169 Mörk 1

169 Rätta 1

169 Lilla 1

68

170, 177, 179, 184,

186, 200 Heliga 12

170 Gemensam 1

171 Vanligast 1

171, 185, 189, 192,

193, 195, 196, 200,

207

Muslimska 43

171 Viktig 1

171, 184, 185, 202,

208 Religiösa 13

171 Viktiga 1

181, 189 Rätt 9

171, 180, 189 Orätt 7

171, 177, 196, 202 Muslimskt 4

172 Tillbakadragen 1

172 Kvinnliga 1

172 Politiska 2

172 Icke-muslimsk 1

172, 177, 193, 195,

201, 209 Nya 22

172 Afrikanska 1

172 192, 197, 203 Ny 5

173, 194 Siste 3

173 Sista 1

173 Viktigaste 1

173, 186, 197, 202,

208 Islamisk 8

173 Betydelsefull 1

173 Svåra 1

173, 202, 204 Islamistiska 9

173 Föräldralöse 1

173 Föräldralös 1

173, 185 Liten 2

69

174 Mäktiga 2

174, 176, 177, 204 Rika 4

174 Dåligt 1

174 Fattigare 1

174 Vanligt 1

174 Klok 1

174 Kristen 1

174 Unge 1

174 Hårt 1

174 Allvarligt 1

174 Pålitlig 1

174 Rik 2

174 Dyrbara 1

175 Betydligt 1

175, 207 Äldre 3

175, 186, 195, 207 Små 4

175 Unga 1

175, 177 184, 200,

207 Stor 7

175 Lugn 1

175 Starkt 1

175 Kraftig 1

175 Svårt 1

176 Lilla 1

176 Våldsamma 1

176 Svarte 1

176 Stekheta 1

176 Vackra 1

176, 193 Starka 2

176, 186 Fattig 2

176 Mäktig 1

177, 186 Gamla 2

177, 202 Svårare 2

70

177, 178, 193 Blodiga 3

177, 185 Gemensamma 4

178 Vanliga 1

178 Mera 1

178 Sämre 1


178 Oerhört 1

178, 185, 204, 209 Fattiga 9

179 Främsta 1

179 Tydlig 2

179 Noggrant 1

179 Kortaste 1

179 Korta 1

179, 189 Barmhärtig 2

179 Nåderik 3

179 Fel 1

179 Allsmäktig 2

179 Raka 1

180, 203 Långa 2

180 Lättare 1

180 Lätt 1

180 Större 2

181, 202 Religiöst 2

181 Nåderike 1

181 Mänskliga 1

181 Gravid 1

181 Stränga 1

181 Eviga 1

181 Evigt 1

181 Glada 1

184, 193, 204 Mindre 5


184 Nyfödda 1

71

184 Mörkt 1

185 Högre 1

185 Gott 1

185 Dåliga 1

186 Gravida 1

186 Sjuka 1

186 Stolta 1

189 Hederlig 1

189 Givmild 1

189 Omtänksam 1

189 Aktsam 1

189 Litet 1

189 Lätta 1

189 Lärda 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Judendom


32, 40, 46, 50 Stora 10

32, 50 Långa 2

32 Dramatiska 1

32, 44, 59 Kosher 8

32 Gammaldags 1

32 Traditionell 1

33, 36, 39, 42, 45,

47, 49, 55, 62 Judiska 48

33, 35, 53 Gammal 5

33, 36, 39, 41, 44,

49, 57 Heliga 19

33, 48 Ung 3

33, 42, 47 Heligaste 5

72

34, 46, 49 Äldsta 3

34 Fredlig 2

34, 45, 47, 59 Judiskt 4

34, 35, 42, 53, 55,

59 Judisk 14

34 Arg 1

34 Ovanligt 1

34 Nutida 1

35, 44, 47 Goda 5

35, 42, 45, 49, 59,

61 Religiösa 12

35 Heligt 1

35, 58 God 2

35 Fredligt 1

36, 58 Moderna 4

36, 51 Kristna 2

36, 40, 53, 54, 59 Gamla 7

36, 52, 53, 55, 58,

62 Nya 9

38, 41, 45, 47 Stor 5

38 Hederlig 1

38 Nytt 1

38 Dåliga 1

38 Svår 1

39 Lilla 1

39 Grym 1

39, 44 Vuxna 4

39 Nyfödda 1

39 Israeliska 1

39 Hemska 1

39 Enormt 1

39 Främsta 1

39, 62 Äldre 3

73

40 Svårt 1

40 Blodiga 2

40, 55, 57 Helig 5

40 Mäktigt 1

40 Bättre 1

40 Ny 1

40 Klok 1

40 Mäktig 1

40, 60 Största 3

40 Israelitiska 1

41 Ljusare 1

41 Mörka 1

41 Pessimistiska 1

41 Ljusa 1

41 Optimistiska 1

41 Svåra 1

41 Kort 1

41 Korta 1

41 Rike 1

42 Onda 1

42 Historiska 3

42 Babyloniska 1

44, 46, 47, 57, 59 Troende 7

44 Utförliga 1

44 Noggranna 1

45 Betydelsefull 1

45 Nyfött 1

45 Enkel 1

45 Högtidligt 1

45 Religiöst 1

45, 59, 61 Ortodoxa 5

46 Nyare 1

46, 62, 63 Religiös 5

74

46 Evig 1

46 Länge 1

47 Utvalda 1

48 Bar 1

48 Dramatiska 1

50 Romerska 1

50 Brutalare 1

50 Eländigt 1

50 Fattigt 1

51, 54 Särskilda 2

51, 53 Falska 2

51 Tyska 2

51, 57 Hebreiska 4

52, 57 Muslimska 2

52 Full 1

52 Muslimske 1

52 Europeiska 1

52 Litet 1

52 Franske 1

53 Rasistiska 1

53 Brittiska 3

53 Arabiska 1

53 Självständigt 1

53 Antisemitisk 1

53 Nazistiska 2

53 Ariska 1

54 Fabriksmässiga 1

54 Antisemitiska 1

54 Sionistiska 1

54 Palestinska 2

55, 60 Stort 2

55 Israelisk 1

56 Djupt 1

75

57 Allvarliga 1

58 Modern 1

59 Kvinnliga 3

59 Ortodox 4

59 Konservativ 3

59 Kulturella 1

59, 61, 62 Israeliska 7

Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Hinduism


236, 238 Äldsta 5

236 Bäst 1

236, 243, 250 Större 3

236 Populär 1

236 Uråldriga 1

236, 239, 241, 243,

248 Heliga 12

236 Engelska 1

236 Heligt 1

237 Självständigt 1

237 Gammalt 1

237, 239, 244, 249 Nytt 5

237 Urgamla 1

237 Kvinnliga 1

237 Kända 1

238 Näringsrika 1

238, 239, 248, 250,

253 Stora 2

238 Tätbefolkad 1

238 Folkrik 1

76

238 Gammal 1

238 Mjukt 1

238 Försiktigt 1

238 Heligaste 1

238 Troende 1

238, 248, 252 Stor 5

239 Märkligare 1

239 Största 1

239 Lilla 1

230, 240, 250, 251 Indiska 5

239, 249, 254 Hinduisk 5

239, 252 Hinduiska 3

239 Eviga 1

239 Tidiga 1

239 Indoariska 1

239 Långa 1

240, 249, 251 Gamla 5

240 Oförstörbar 1

240 Ny 1

240 Ständiga 2

240, 244, 251 God 5

240 Sämre 1

240 Ständig 1

240 Ständigt 1

240, 251 Svårt 2

240 Kärleksfullt 1

241 Noggrant 2

241 Plikttroget 1

241, 244, 249 Goda 3

241 Skickliga 1

243 Polyteistisk 1

243 Gudomliga 1

243 Evige 1

77

243 Monoteistisk 1

243 Övermänskliga 1

243 Vackraste 1

243 Ljuvligaste 1

243 Starkt 1

244 Blå 2

244 Ont 1

244 Omtyckt 1

244 Mild 1

244 Vänlig 1

244 Vildsint 1

244 Skoningslös 1

244 Vilda 1

244 Mäktiga 1

244 Mångsidiga 1

244 Djup 1

244 Mäktig 1

244 Fruktansvärd 1

244 Svart 1

244 Långt 1

244 Tovigt 1

245 Långvarigt 1

245 Populär 1

245 Vacker 1

248 Små 1

249, 252 Helig 3

249, 252 Religiösa 2

249 Ren 1

249, 250, 254 Nya 4

249 Oavsiktligt 1

249 Sjuka 1

249 Liten 1

250 Viktig 1

78

250, 253 Högsta 2

250 Lägsta 1

250 Skarpa 1

250 Gudomligt 1

250 Sämsta 1

250 Smutsigaste 1

250 Orena 1

250, 251 Unga 2

250 Amerikanska 1

250 Snabbare 1

250 Ärofyllt 1

250 Store 1

250 Rik 1

250 Dåligt 1

250 Oberörbara 1

251 Mindre 1

251 Dyrt 1

251 Högre 1

251 Rikare 1

251 Bra 1

252 Fattigaste 1

252 Låg 1

252 Fattiga 1

252 Starka 1

252 Viktiga 2

253 Yngste 1

253 Betydelsefull 1

253 Särskilda 1

253 Färggranna 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Buddhism


79

280 Snabba 1

280, 284 Nutida 2

280, 284 Stort 3

280 Åttafaldiga 1

281 Kortare 1

281 Saffransgul 1

281 Bra 1

282 Verklige 1

282 Övernaturliga 1

282, 294 Litet 2

282, 291, 298 Stor 5

282 Andlig 1

282 Mäktig 1

282 Gammal 1

282 Tandlös 1

282 Stränga 1

282 Sjuk 1

282, 284 Kort 2

283 Smärtsamt 1

283 Trasiga 1

283 Fattigt 1

283 Full 1

284, 294 Heliga 5

284, 285, 299 Nya 7

284 Ny 2

284, 298 Äldre 2

284, 295, 298 Största 5

284 Hänsynslöst 1

284, 285, 291, 296 Buddhistiska 9

282, 285, 290 Stora 5

285 Betydelsefull 1

285 Populär 1

285, 298 Gamla 5

80

285 Fattiga 1

285 Störst 1

285 Kinesiska 1

285 Minst 1

285 Mindre 1

285, 294 Viktig 4

285, 296 Ädla 3

285 Envist 1

285 Besviken 1

285 Korta 1

285 Lång 1

286 Rätt 8

286 Gott 1

286, 297, 299 Goda 5

286 Onda 1

286 Indiska 1

286 Sjuk 1

286, 300 God 2

288 Muntligt 1


288 Viktiga 1

290 Lilla 2

290 Äldsta 1

290 Utvald 1

290 Oändligt 1

291, 299 Extra 3

291 Frivilligt 1

292 Troende 1

292 Genomskinlig 1

292 Ren 1

292 Andlig 2

292, 296 Svårt 2

294 Tibetanska 1

81

294 Små 1

295 Vackra 1

295 Blomsterprydda 1

295 Helig 1

295 Färggranna 1

296 Högsta 1

296 Isolerade 1

296 Ansträngande 1

296 Speciella 1

296 Bäst 1

296 Självförsörjande 1

297 Smutsig 1

297 Skämd 1

297 Kortare 1

297 Längre 1

297 Gula 2

297 Gulklädda 1

297 Tätbefolkade 1

297 Större 1

297 Mogna 1

297 Kvinnliga 1

297 Manliga 1

297 Religiösa 1

297 Religiöst 2

297 Rikare 1

298 Gammalt 1

298 Varma 1

298 Torra 1

298 Gudomliga 1

298 Asiatiska 2

299 Ursprungliga 1

299 Starkare 1

299 Starkt 2

82

299 Brittiska 1

299 Amerikanske 1

299 Amerikanska 1

299 Positiv 1

300 Dålig 1

300 Sämre 1

300 Fredlig 1

300 Andlige 1

300 Fredliga 1

300 Stark 1

300 Stort 1

300 Religiös 1

300 Privat 1

Bilaga 3

Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Islam


184,187 Rik 3

184, 188,197, Heliga 5

186,19

184 Ny 2

185 Vita 1

185, 205, 213 Ensamma 3

185 Vilda 1

185 Ändlösa 1

185 Kristen 2

185 Judiska 1

185 Ende 1

186,196 Vackra 2

186 Erfaren 1

186 Skicklig 1

186 Ensam 1

83

187,195,191 Himmelska 3

187 Fattige 2

187 Upprörda 1

187,202 Gamla 3

187 Fattiga 5

187 Rika 2

187 Upprörd 1

188 Gammal 1

188 Stor 3

188 Enkla 2


190 Mest 1

190 Alltid 1

190 Fel 3

190 Tjock 1

190 Speciellt 1

191 Vacker 1

191 Liten 3

191 Lättare 2

191 Nåderikes 2

191 Barmhärtiges 2

191 Kort 1

191 Längsta 1

191, 209 Kortare 4

191 Sista 1

192, 200 Bra 2

192 Riktigt 1

192, 195 Gemensamt 2

193, 197 Högt 2

194 Viktigast 1

194, 203, 201 Muslimska 20

194 Korta 1

194, 195, 196, 201 Viktigaste 5

84

194 Tokiga 1

194 Viktig 1

194 Värsta 1

194 Större 2

194 Vanligt 1

194 Ond 1

194 Förnuftiga 1

195, 203 Stort 2

195 Störste 2

195, 205 Största 2

195 Ren 1

196 Okänd 1

196,206 Särskild 3

196 Litet 1

196 Minst 1

197 Svårt 1

197 Sällsynt 1

197 Längst 1

197 Lång 1

198 Speciell 1

198 Tidigt 1

198 Hel 1

198, 200 Mätt 2

198 Fattig 1

198 Sista 1

198, 210 Helig 2

199 Fullt 1

199 Tomt 1

200 Hungrig 1

200, 202 Viktiga 3

200 Mer 1

200 Främst 1

200 Oerhört 1

85

200 Muslimskt 1

200 Goda 1

200 Fylld 1

200 Ljuvlig 1

202 Kända 1

202 Självklar 1

202 Bättre 1

203 Betydelsefullt 1

203 Konservativa 1

203 Bokstavligt 1

203 Unga 1

203 Välutbildade 1

203, 205 Rätt 2

203 Rättvist 1

204 Renlärigt 1

204 Strikta 1

205 Stränga 1

205 Beslöjade 1


205 Känd 1

205 Omtalad 1

205 Märkligt 1

205 Särskilt 1

205 Strängt 1

205 Starkt 1

206 Enkel 1

206 Turkiska 1

206 Full 1

206 Gudomliga 1

207 Äldsta 1

208 Skicklige 1

209 Anständigt 2

209 Värdigt 2

86

209 Kristna 2

210 Mörkt 1

211 Stora 1

211 Jämställda 1

214 Tätt 1

214 Liten 1

214 Rättvist 1

214 Förbjudet 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Judendom


107, 124 Gamla 16

107 Nytt 3

107 Ende 1

107 Yngst 1

108 Konstig 1

108 Bra 1

108 Dåliga 1

108 Liten 3

109, 114 Nya 4

109 Fria 2

109 Förstfödda 1

109 Lång 1

109 Vacker 1

110 Lugnt 1

110 Fredligt 1

110 Jättelik 1

110 Ung 1

110 Mäktig 1

110 Stort 1

110 Vis 2

87

110 Rätta 1

110 Riktigt 2

111 Levande 1

112 Heliga 7


113 Berömda 2

113 Torrt 1

113 Främmande 1

113 Dåligt 1

113 Väldigt 1

113 Omöjligt 1

114 Svenska 1

114 Litet 1

114 Stora 3

114 Betydelsefull 1

114 Viktig 4

114 Korrekt 1

114, 129, 130 Judiska 14

114 Ny 1

115 Viktiga 1

115 Viktigast 2

115 Hebreisk 1

115 Lätt 1


116 Poetisk 1

116 Allmän 1

116 Svårt 1

116 Rundhänt 1

116 Starke 1

116 Rike 1

116 Skön 1

116 Vanliga 1

118 Kort 1

88

118 Kärleksfull 1

118 Rättvis 1

118 Hård 1

118 Bestämd 1

118 Högt 1

118 Stor 4

118, 123 Svag 2

118, 123, 128 Judisk 5

119 Aktsam 1

119 Judiskt 2

119 Gott 2

119 Fint 1

120 Höga 1

120 Bra 1

120 Smorde 2

120 Helig 1

121 Ovanligt 1

121 Mindre 1

121 Vackra 1

121 Lärde 1

121 Kunnige 1

122 Mer 1

122 Mindre 1

122 Konservativ 2

122 Ortodoxa 8

122 Ultraortodoxa 1

122 Hårt 1

123 Liberala 5

124 Vanligt 1

89

Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Hinduism


233 Uråldrig 1

233, 237, 242 Eviga 5

233 Stort 3

233 Magra 1

233 Glesa 1

233, 236 Stora 3

233, 236 Små 3

232 Omväxlande 1

234 Gammalt 1

234 Största 1

234, 235 Gamla 8

234 Väldiga 1

235 Nytt 2

235 Nya 2

235 Längre 2

235 Ny 1

236 Lilla 1

236 Obegripligt 1

236 Minsta 1

236 Osynlig 1

237 Äldsta 2

238, 240 Heliga 13

238 Lärda 1

239 Unge 1

239 Filosofiska 1

239 Filosofiskt 1

239 Inre 2

239 Höges 1

240 Hemsk 1

240 Skräckinjagande 1

240 Ful 1

90

240 Helig 4

240 Vilda 1

240 Rasande 1

240 Trogen 1

240 Uthållig 1

241 Rätt 2

241 Tolerant 1

241 Verklig 1

241 Gudomliga 10

242 Fattiga 2

242 Goda 2

242 Onda 2

243 Rik 1

243 Små 1

243 Mindre 1

244 Lågkastig 2

244 Högre 1

245 Oberörbara 4

245 Orena 2

245 Orent 3

245 Rent 1

245 Rena 2

246 Urgamla 1

246 Stark 1

246 Illa 1

246 Lånad 1

247 Stor 3

247 Heligt 3

247 Fanatisk 1

248 Blodtörstig 1

249 Parallella 3

253 Mäktigaste 1

253 Störste 1

91

253 Kvinnliga 2

254 Ensam 1

255 Gott 1

255 Fina 1

255 God 1

256 Läckra 1

256 Välstädat 1

258 Praktfulla 1

258 Svarta 1

258 Evig 1

259 Starkt 1

259 Religiös 1

260 Olika 1

260 Långt 2

260 Kort 1

260 Längre 1

260 Ensamma 1

260 Saffransgul 1

Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Buddhismen


263 Mystiska 1

264 Tjocka 1

264, 283 Stor 3

264 Full 1

266 Övernaturligt 1

266 Egendomlig 1

266 Helig 2

266 Otroliga 1

266 Märkvärdigt 1

266 Underbart 1

92

266 Ovanliga 1

266, 274 Bra 4

266 Kärleksfullt 1

266 Hinduisk 1

267, 282 Vanliga 2

267 Gamla 3

267 Svårt 1

267 Vackert 1

268 Visa 1

268 Nytt 4

268 Nya 3

268 Fel 1

268 Ond 1

268 Vackra 1

169 Vis 2

169 Ny 1

270, 274, 286 Gyllene 7

270 Rätta 2

270 Hemliga 1

271 Indisk 1

271, 282 Stora 3

271 Högre 1

271 Lugn 1

272 Gott 1

273 Heliga 6

273 Hel 1

273 Filosofisk 1


273 Tjock 1

274 Bästa 2

275 Stark 2

275 Hårda 1

275 Onda 1

93

276 Fri 2

276 Otillfredsställda 1

277 Buddhistiskt 2

277 Dåliga 1

278 Buddhistiska 4

278, 290 Vanligt 2

278 Rent 1

278 Mjuk 1

278 Bekväm 1

279 Heligaste 1

279 Gammalt 1

279 Bestående 1

280 Små 2

281 Gudomliga 1

281 Rätt 3

282 Svåra 1

283 Folklig 1

284 Gammal 1

284 Gudomlig 1

284 Nye 2

284 Rätte 2

285 Inre 3

285 Yttre 2

286 Vardagliga 1

286 Mörka 1

287 Viktig 2

288 Hela 1

288 Viktigaste 1

288 Viktigast 1

288 Fattiga 1

288 Levande 1

288 Tysta 1

291 Tveksam 1

94

292 Saffransgula 1

292 Vitt 1

293 God 1

293 Viktiga 1

islamistiskt, gammalt, heligt eller gyllene - vilka...

Documents