i s t ä l l e t f ö r förord

en d e f i n i t i o n

nt'igot om bakgrunden

konstnärerna

kata log

b i l d f ö r t e c k n i n g

s idan t v &

s idan t r e

s idan fyra

s idan fem

s idan t r e t t i o t r e

s idan t r e t t i o f e m '

r STALLET FOR FÖRORD

DEN INSIKTSFTJLLE dMERIKANSgE KONST~P&E.N ROBERT MOTHERWELL HAR PHPEKAT ATT ~ N S

PRODUKTION AV HANDGJORDA HJWDELSVARO

OCH NUMRERING O

L E 2 AR ENKE O SIGNERADE EX YCKTES, AVDROG

EN ANNAN PAPPER

UTOGRAF KOSTAR 190800 KRONOR OCH KONSTV ERRET 200 KRONOR: (DVS - SA LAGT AR UTG ANGSPRISET. GENOM DEN EFTERFRAGAN SOM E N KONSTINTRESSERAD ALLMANHET UNDER SENA RE AR UPPVISAT, KAN NATURLIGTVIS PRISET S T I G A MYCKET SNABBT.)

BOCKER INIVEHALLER TEXTER, so14 - I EN KA FALL - KAN VARA LASVARDA . BOCKER OCKSA VARA BILLIGA OCH VAL SKYDDAND L J E N V I D DISTRIBUTION AV ORIGINALKO

DEN H& L I L L A UTST~~LLNINGEM VILL GE N

LAS GARNA VIDARE I KATALOGEN - MEN SE F IIAMFOR ALLT PR BILDERNA. NOG VACKER DE N ~ G O N KÄNSLA HOS BETRAKTAREN!

1 DET U FOR N&VAR / ANDE POPULART ATT L

ANSERA DE MEST T I L L K R ,. / il NGLADE BEGREPPSBESTÄMN

INGAR PA VAD SOM ÄR ORIGI \ NALGRAFIK. PER BJUR~TROM, DE

/ N VERKLIGE EXPERTEN, GER I S I N

BOK n GAMLA GRAFISKA BLADn F Ö L J A NDE ENICLA OCH FÖRNOFTIGA FÖRP;LARIN

G: "ETT GRAFISKT BLAD ÄR SALUNDA ETT TRYCK, FOR DET MESTA PR PAPPER, FRIN EN T RYCKPLATTA DÄR KONSTNÄREN SJALV UTFORT S I N

BILD. F R ~ N EN SIDAN TRYCKPLATTA KAN ETT vÄxz r ANDE ANTAL AVDRAG GORAS. VART OCH E T T AV DES 1 l l SA ÄR ETT ORIGINALEEONSTVERKo

NÄR DET GALLER ANNAN BILDKONST - O L ~ I N G AR , AKVARELLER, TECKNINGAR ETC' - h ORIGIRAL ET m m , ENASTAENDE. NAR DET GALLER GRAFIK F I N N S FLERA ORIGINAL AV SBMEIB VERK. I P R I N C I P ÄFt DESSA LIKVÄRDIGA.~ l

S M L I G A G W I S K A BLAD SOM OMTALAS I DE10NA'K ATALOG ELLER SOM I N G ~ I U T S T ~ ~ L L N I N G ~ ÄR AV DET SLAG SOM OVAN NÄMNs.

DA BOKiLLUSTRATIO1QENS HISTORIA SKRIVS BL IR DET SVARI! ATT FORBIGA FRANSKT i ~ O O - T ~ L. DAR OCH DA UPPSTOD BILDER SOM INTE BA RA SLAVISKT ACKOMPANJERADE LITTERARA TEX TER , UTAM SJÄLVSTÄNDIGT - FOR ATT INTE S AGA SJÄLVSVALDIGT - TOLKADE ELLER TILL O CH MED BRODERADE P& DERBS I ~ L L . DESS UTOM SICEDDE DET MED ANV&IDANDE AV NYA ME DIER, VILKAS KONSTNÄ~LIGA MOJLIGRETER DE MONSTRERADES PA ETT OVERTYGANDE SATT.

LAT oss FORST ETT OGONBLICK DROJA VID DE 8 TEKNISKA OCH SAMHALLELIGA UTVECKLINGEN UNDER DEN EÄR PERIODEN UPPFINNS ELLER

KRAFTIGT FORBÄTTRAS SÄTTMASKINEN , SNALLP RESSEN, STILGJUTNINGSMASKINEN OCH PAPPER SMASKINEN, KOSTNADEN PER TILLVERKAD BOK SJUNKER AVSEVÄRT OCH FORDELARNA MED STOR A UPPLAGOR BLIR ALLT MER UPPENBARA.

VID SAMMA TID UPPTRADER TRÄSTICKET OCH L ITOGRAFIN, TV& YPPERLIGA ORIGINALGRAFI SK A METODER SOM TILLATER TRYCKNING AV MYCK ET STORA UPPLAGOR I JÄMN OCH HOG KVALITE T. OCH DEN FOTOGRAFTSKA TEHNIKEN FÖRF'INA S; OCH SLUTLIGEN VID 1870-TALETS MITT, B LIR DET MÖJLIGT ATT MED KEMISKA METODW : REPRODUCERA BILDER UTFORDA I VALFRI TEKN IK.

STRIALISERINGEN I FRANKRIKE F O R T G ~ I A C C E L E R m N D E TAK!l?, SAMTIDIGT SOM V I S S M

EKANISERING AV JORDBRUKSARBE'PET OKAR D E SS AVKASTNING, LEVNADSSTANDARDEN S T I G E R FOR LANDETS ALLA I ~ ~ V ~ A R E ; I S T Ä D ~ N A S

KAPAS STORA FORMOGENHETER PA KORT T I D , OCH - VILREI! AR AV STORSTA VIICP FOR BOK KONSTEN - FOR F ~ R S T A G ~ G E N I H I S T O R I E N OPP ST^ E10 NUMERÄRT YTTERST BETYDANDE M

EDELKLASS OCH LXGRE MEDELKLASS, DESSA B . E F O ~ N G S G R U P P E R S KONSUMTIONSNIVA AR T ILLRÄCICI;IGT HOG FOR ATT EN AVSE-D PRO DUKTION AV BOCICER (XVEN SADANA MED ILLU ST RA TIO^) KAN GORAS LONSAM,

NATURLIGTVIS FOREDRAR PUBLIKEN R E A L I S T 1 SKA; DETALJRIKA, TRADITIONELLA BILDER MEDELMATTIGA FORMAGOR SOM JOHANNOT; G I G OUX, MEISSONIER OCH DORE PRODUCERAR TUN IQLAND AV LIKGILTIGHEZ'ER - MER SAMTIDIGT SKAPAS EN TUNM STRIMMA AV ARBETSMOJLIGH MIER FOR DE NYSKAPANDE GENIERNA. (FOR A

T T GE E10 UPPFATTNING OM PROPORTIONERNA V I L L JAG N ~ A E T T PAR SIFFROR. DEZ HA B I L E JOHANNOT ILLUSTRERADE EN BOK MED T RASNITT SOM SILDES I 40.000 EX; MEDAN N AGOT SENARE I TIDEN BOCKER SOM INNEH~LL

O R I G I N A L G R H I K AV STORA KONSTN&ER I A L LMÄNHET UTKOM I UPPLAGOR OM CA 200 EX.)

UNDER SEKLETS FORSTA HÄLFT PROVADE

G I G M E R ?l EN NYA TEKNIKE

N LITOGRAFI I BOKILLU STRATIONSSYFTEm DELACROIX

DTF~RDE DE O Ö V E R T ~ F A D E SUGG E S T I V T R O ~ I S K A BLADEN T I L L GO

mms AUS ST" OCH DAUMIER PA~OYTTFOD DE DEN P O L I T I S K A SATIREN.

MANET ILLUSTRERADE, I EN S T I L SOM mD SI10 FRISKHET OCH ENKELHET SK~PADE RHGOT HELT NY

TF, BLAND ANNAT EDGAR ALLAN POEo OCH SEDAN h OLJDE. FRAMG~GSRIKA EXPERIMJJNT AV MONET, O D I L

019 REDON, RENOIR, TODLOUSE-LAUTRM:, BONNARD ETC o

FORSALJIUIRGEN AV DESSA BOCKER GICK EXCEFTIONE LLT TRÖGT, TROTS DE MIKROSKOPISKA UPPLAGEST

ORLEKARNA' FANNS DE I HANDELN I MANGA FALL FRAM PILL CA 1920. MEN SEDAN DESS HA

R PRODUKTIONEN V A R I T STOR OCH E FTERFRAGAP Ä l m u STCPRE.

DETTA UN SAGAS I ~ E BARB OM LYXBUCBZRNA I sMA -E UPPLAGOB, PRAKTFULLT UTSTYRDA OCH TRYCKTA Ph SPECIALTILLVERKAT PAPPER, UTAN OCKSH OM m EUKLARE FPGIV~OIIOG AV TILLFG~LLIGKETSBROSCHYRER, UTSTALL NINGSKATALOGER OCH KONSTTIDSKRIFTER. ATT FLODFP B L I V I T SA RIKT HAR S I N GRUND I ATT 5lx91PAN VARJE I FRANKRIKE VERKSAM BETYDANDE KONSTN~ R G & N A HAR L-AT SITT BIDRAG.

DE A R T I S T W SOM B L I V I T REPRESEWPERADE PA DEN F!&t LILLA U!PSII&LIOIIPG EN SKALL NEDAN KORTFATTAT PRESENTERAS.

UNDER.LOPPET AV 1820SALEX' STARTADES I P A R I S EN RAD TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER V I L ä A ANVÄNJJE LITOGRAFIER SOM ILLUSTRATIONSPIEDEL. FOR GRUNDSGESTALTEN VAR HÄR CHARLES PHILIPSON, SOM GAV UT FORST "LA' C ARICATURE" T I L L S DEN TVINGADES T I L L TYSTNAD AV POLITISKA SKÄL OCH SEDAN * L E CIURIVARI". DEN DYNAMISKE OCH ORXDDE FORLAGGAREN HADE TUREN ATT BLAIQD SINA MEDARBETARE FH R-A IN EN UNG MAN FRHN MARS E I L L E , HONORE DAUMIER (1808-1879) , VILKEN SNABBT GJORDE DEN POLIT ISKA BILDEN T I L L ETT BITANDE VASST VAPEN MOT OVEREETEN - OCH GANS KA SNART UPPHOJDE DEN T I L L STOR KONST.

D m TILLGICK SA ATT PI f ILIPSON SANDE KONSTN&EN T I L L DEPUTFBADEHBM MAREli, DOMSTOLAR OCH POLITISKA MOTEN, FÖRESLOG TEXTER T I L L BILDER NA', OCH UNDEFWISADE YNGLINGEN I DAGSPOLITIKENS SKAMLIGHETER.

MEZ'ODEN GAV KVICKT DAUMIER GODA I I S I K T W I DEIP.POLITISKA FALSKSPE LET - MEN OCKSA EN LEVAMIE: MEDK~~NSLA FOR SMAFOLKEIP SOM vm DESS H JALPLOSA OFFEBI SAMTIDIGT MED ATT KUNGEN OCH DE STORA KAPITAUGAR NA' (OCH DERAS HANTLANGARE, DOMSTOLSJURISTERNA OCH DE HOGRE TJ~NST EMÄNNEN) GISSLADES MEiD KARIKATYRER OCH TRÄFFsÄKRA SATIRER, UTVECK LADES HOS DAmER E2i DJDPLODANDE ~NNISKOSKILDRING~ -GLAD AV KÄ NSLOSTARR INLEVELSE OCH PSYKOLOGISK FORSTKELSE.

DAUMIERS SAMMANLAGDA PRODUKTION AV LITOGRAFIER UVERSTEG 4 000 BLA D. DE TRYCKPES DIRERP FRAN STENARNA PA ~ r n DALIGA PAPPER SOM EN P RI SBILLIG TIDSKRIFT NYTT JADE. REDAN ER UTGIVNINGEEIS GANG KLIPP TE LASARE UR BILDERNA OCH SPARADE DEM, vARF'OR ~ G A HAR BEVARATS T I L L EFTERVBLDEN~ TROTS DET - TEKNISKT SETT - USLA SKICK DE B E F I m m ~ SIG I GOR DE OCKSA IDAG ETT STA= INIPRYCH. JAMFOR GARI~A MED VAR T I D S POLITISKA SKÄMTTER~NGAR OCH SE KVALITETSSKILLNADEN1

SOM REDAN OM I

TALATS ÄR EDOUARD MANET - - (1 832-1 883) PORTALFIGURE13 I

KAMPEN FOR B O K ~ L L U S I P R A T I O ~ S F RIGORELSE F ~ N DET T ~ I G A DETALJ

I~TERGIVAEIDET. HANS ETSNINGAR OCH LITO GRAFIER VAR OFTAST X ~ A D E ATT INGA I PU

BLIRATIONER, MEN HÄR UPPSTOD ST~NDIGT YTT R E HINDER.

ATT MANETS GRAFIK IBLAND HAR S I N GRUND I KOM t,

POSITIONER SOM OCKSA TAGIT M ~ I N G E N S FORM IIÄM MAR INTE DERAS FRISHHET OCH KARAKTÄR AV SNABBA . GENIALA ANNOTATIONERo

HANS LIDELSE FOR HÄNNISKOR GJORDE HONOM T I L L EN UTOMORDENTLIG PORTRÄTTOB l KONSTNARENS BEUNDRAN FOR OCH IWFIKENHEV pli DIKTAREN BAUDELAIRE APB

ATTE SOM RESULTAT BWIND ANNAT EN LITEN E T S NING SOM I TROTS AV FORMATET AR STOR IS0 \ NST. (DEN I N G ~ I TJ!PST~LLNINGEX)

\ PRECISIONEN OCH TRAFFSAHER

HETEN I DE!iTA P O R T ~ T T b SYM!COMATISKT FOR HANS EiTSKONST.

l

E10 OSEDVBIOLIG SPON!?A1OI!l'ET OCH LTVFULLHE . TflRsAIUIIARI[LoP

.. FOR LITOGRAFIERNA. HANS - 4

T E ~ N G A R PA STEN GER ASSOCIATIOIPER TI L L REMBRANDT GENOM DEN SDVERÄNA FORMAGA n ATT I ETT MINIMUM AV STRECK FHNGA m MAXIMUM AV H&VSKLIGT LIV.

SOM PRIVATMAN TILLH~RDE IIANET ETT KOITSE RVATIVT RÖGRE BORGERSKAP, MEN I SITT S K APANDE DELTOG HAN I EN AVGÖRANDE REVOLU TION.

I sKÄRNINGsPUNKTEN MELLAN F U L L Ä N D ~ F P AV DEN STORA FRANSKA TRBDITIONEN OCH EN FRIG~RELSE FRAN DEN REALISTISHA NATURTR OHETEN FINNER V I DET ENSAMMA GENIET - PAU L C E Z m (1839-1 906) HANS HARMONISKA KOMPOSITIONER GRIPER ASRADAREN STÄNDIGT L I K A STARKT MED S I T T HEROISKA LUGN. J A G TXNHER I N T E - SOM SA &CA ANDRA' - M I S S LYCKAS PIED ATT FORKLARA FORMENS OVERVÄL DIGANDE UTTRYCKSKRAF'T, UTAN NOJER MIG M ED ATT CITERA* EN KRITIKER SOM REDAN PA DEN FORSTA IMPRESSIONISTUTSTÄLLNINGEN P ROFETISKT KONSTATERADE "HANS MOGNA S I N N EN ÄR FULLÄNDNING, KLARHET OCH EARMONI, NAIVITET OCH SPONTANITET, MED ANDRA ORD ALLT DET MAN V I L L LAGGA I N I ORDET KLAS S I S K . n

I IMPRESSIONISTLAGRET VAR INTRESSET FOR GRAFIK BETYDANDE. MANGA AV MEDLEMMARNA HADE PLANER PB ATT ILLUSTRERA B ~ c K E R , X EN DET ISKALLA OINTRESSET FR^ FORLXGGA RE OCH PUBLIK HINDRADE I ALLMAMIET .. I N T E NTIONERNAS MATERIALISATION* T I L L OCH ME D-ENSLINGEN CEZANNE GJORDE ETT FATAL FÖ . RSÖK I ETSNING - SOM KOM I BOKFORM FORS T EFTER HANS DÖD. ETT AV U N S FORSTA EX PERIMENI! I DENNA TEKNIK KAN SES PA UTST Ä L ~ N G E N .

iMPRESSIONISTBN AUGUSTE RENOIR (1 841 -1 91 9) m ~ G E F # R FEMTIO GRAFIS KA BLAD. DE FLESTA AV DEM VAR TANKTA SOM ILLUSTRATIONER TILL PU

BLiKATIOIQER, ENDAST ETT ( L) KOM ATT GE GLANS AT EN SKRIFT FO' RE 19200 AV INGRES -DE RENOIR LINJERYPMENS HEMLIGHETER. SJALV GOT

BB19 I BILDERNA SIN HEDNISKA LiVSBERUSNING, SPRUNGEW UR E n LYCKLIG SIrnIGHET. HAN DYRKADE DEN RUNDADE KVINNOKRO

PPEH I E14 MED HREN STEGRAD EUFORISK HARMONI. : EITOGRAFIERNA OCH ETSNINGARNA OVERVALDIGAR ASKADAREN

PA GRUND AV SENSUALISMEN OCH LEETEN ETEN I DET DO F!i!ANDE, ~LvANDE OCH SgIMRBmDE LIV SOM DE UNGA K VINiaLIGA MODELLERNA UTSTR~R LIVSFÖRÄLSKELSEN OCH KÄNSLANS VÄRME FORMEDLAS I VARJE RUNDAD LI NJE. DET ÄR EN LYCKLIG, FOR ATT INTE SAGA PAR AD1 SI SK KONST

VAR TIDS MEST KONST~QAR, SPANJOREN P ABLO PICASSO (i 881 -1 973), VAR NATURLIGTV IS EN GANSKA KLEN &ARE - MEN SE PR HA NS HÄRLIGA KERAMIK, NYSKAPANDE SKULPTUR , KÄNSLIGA TECKNING OCH MANGFALDEN AV G RAFISKA BLAD, DÄR HAN SWERÄNT EXPERIM ENTEUR MED STENARNA,, PLRTARNA OCH PLA TTORNA j OCH FÖRUNDRAS OVER HUR HAN MED OFATTBAR LÄTTHEZ L&T ALLA TEKNISKA F INTER, UTPÖMT DERAS MOJLIGHETER OCH S EDAN UPPFUNNIT NYA FORFARINGSSÄTT . UNDER SITT LANGA LIV SOM VERKSAM KONS

, TNÄR (VID EN ALDHI DA POJKAR BRUKAR S PELA KULA M ~ A D E HBN TAVLOR SOM IDAG B EUNDRAS PR v d MUSEER) HANN HAN MED F ÖRV&?ANSVÄ.RT MYCKET. BEGRUNDA FLODEN 8. V BÖCKER SOM FÖRSKÖNADES MED ORIGIMALGR AFIKo PICASSO HAR FÖRSETT MER ÄN 150 PUB LIKATIONER MED BLAD I TORRNAL, LINJEETSN ING, KOPPARSTICK, TRÄsNITT, LITOGRAFI, AK VATINT, LINOLEUMSNITT OCH GRAWR PA CELLUL OID. DET HAR SAGTS ATT MYCKET AV DETTA HAR UTFOR TS WED VANSTER mm PA EN M~DAGMORGON". JA G HMI SETT EN GOD DEL AV PRODUKTIONEN OCH KAN INTE ETT OGONBLICK HALLA MEDO DEN RASTLOSE OCH KRONISKT OROLIGE PICASSO BYTTE STIL SA MbGA CA

NGER ATT FA BETRAKTARE KAN UPPSKATTA ALLT - MEN A TT VARJE BLAD SOM GoDKÄMTs FOR UTGIVNING ÄR NOGA G ENoMTÄNKT OCH TECKNAT MED LIDELSE, DET .SYNES VARA

HELT KLART, VILKEN BOK AR DR HÖGVATFENSMU~ I DEN GIGANTISKA MRN

GFALDEX? M ~ G A ROSTAR TROLIGEN PR "LES METAMORPHOSES D ' OVIDE~ FRAN i 931 , (30 ETSNINGAR) PRAGLADE AV EN ENKEL ROF -

YLLD SKONHET . ANDRA F~~REDRAR "TEXTES DE BUFFONm, (j1 ETSNIN - GAR) MED DESSA BILDERS VERKLIGHETSNÄRA BEHAGFULLHET - I VISSA BLAD SPETSADE MED HUMOR OCH I NRGOT FALL DEN SKIRASTE POESI, K

ONSTNÄRENS EXCEPTIONELLA KÄRLEK TILL DJURVÄRLDEN AVSATTER H& NÄ RKZIGA RESULTAT.

SOM ~ G A AV SINA LAND^ VAR PICASSO OBEGRIPLIGT ROAD AV TJURFÄKTNING, MED ALL RESERVATION FOR DET OBEHAGLIGA I HANTERINGEN KAN VAL ERKANNAS ATT DE 26 AKVATINTERNA FR^ 1959 "LA TAURROMAQMAn AGER ARTISTISKA FULITETER. DETSmrtA BOR SAGAS OM DE FYRb EITOGRAFIERNA UR "A' LOS TOROS" (1 961 ), SOM VI SAS PI UTSTÄLLNINGEN. MEN F ~ G A N LOD "VILKA BLAD &l DE YPPERSTA?" PERSONLIGEN VILL JAG SVARA "DE TVI GRAVYRERNA AV DEN 8 JANUARI 1937, ILLUSTRATIONER TILL "SUEIOO Y MENTIRA a

DE m c o n . I VALDSAHI OCH LIDELSEFULLT HAT, MED AV URSINNE STEGRAD KLARS YNTHFP GESTALTAR HAR KONSTNÄREN DEN DENOICRATISRE SPANJORENS FÖRTPIVLAN, AVSKY OCH Ä m L FÖR FRANCOREGIMENS ISKALLA MASSMORD,

FRBNSNANNEN .FESRAND LEE- (1 881 -1 955) ALSKADE ATT GORA LITOGRAFIER DELVIS DARF~R ATT DENNA $EKNIK ÖVERENSSTÄMDE MJ3D HANS IDB OM EN FOZ

KETS KONST (MEN DRÖM OCH VERKLIGHET AR SKILDA VXRLDAR. OCKSA HANS BLAD BLEV DYRBARA SAMLAROBJEKT FOR DE BESUTTNA).

LEG^ KOM FR&? WOPPSARBETARMILJO OCH BLEV LIVET IGEXOM TROGE N SITT URSPRUNG. DENNE OKONSTLADE OCH ROBUSTE NAN FASCINERA DES AV DEN INDUSTRIELLA EVOLUTIONEN OCH OVERALLT I HANS V "K IGENI&TIIs HJUL, KUGGAR, DRAGREMMAR OCH BEGAGNADE F ~RBRUKNINGSARTIKLAR* DE TALRIKP FOREKOMMANDE MÄNNIsK

ORNA ÄR ARBETARE I PRODUKTION ELLER PA FRITID, FO IKLIGA ONDERH~LBINGS ARTI STER O CH S OLDATER, STANDIGT SKILDRAS V& TIDS VILLKOR, JÄKTET, FORVIRRINGEN OCH SP~INGEN. (OCH LIKSOM

DEN SOCIALISTISKE TEORETIKERN MAO TSE -TUNG FRAMHÖLL FERNAND LEGfR BETYD ELSEN AV DE PA ALLA OMRADEN FOR EKOMMANDE MOTSATSERNA. ) FIG

URERNA AR FORENKLADE OCH LYPTS FRAM RELIEFART AT GENOM SINA FAST A FORMER OCH ME D TILLHJXLP A v JÄMNA FÄRG PLAN, INTE SALLAN

ERINRAR DE OM MOIQUMENTAU MASKINER - UTAN ATT DARFOR B L I SP&TNANDE ELLER F I E N T L I G A MOT MÄNN ISKAN.

LEGl& BESOICPE ALDRIG E T T MuSI!UM OCH SNEGLADE INTE PA S I N A KOLLEG6RS AFKBETEN. NARVARON I NU FP B L I R DÄRFOR OVERVALDIGANDE.

VARDAGSM~DAN, MEN OCKSA UPPLEVELSEN AV GEMENS KAP OCH KAMRATSKAP GENOMSYRAR ILLUSTRATIONERN A' I HANS T V 1 STORA B~CKEB "CIRQUE" (1 950) 31 LITOGRAFIER I FÄRG OCH 42 I SVARTVITT, SAM T "LA VILLE", TILLKOMMER 1952-55, MEN UTGIVEN FORST 1959. DETTA SENARE VERK, INNEHALLANDE 2' 9 LITOGRAFIER I F ~ R G , GER E% RAD DEKORATIVA, PERSONLIGA om STÄMNINGSFYLLDA OGONBLICKSBILD ER FRAN EN MODERN STORS TAD, HALVI! LVT VERKLI MED V I S S F KONSTNAREN RERAT L I T T E T T EXEMPE MBAUDS "LE ONS".

G. RAMGANG HAR O C K S ~ I L L U S T ERÄRA VERK. L - ARTUR R 1 S I L L U M I ~ ~ A T I

FRANSMANNEN GEORGES BRA.QUE f1 882-1 963) , SOM T ILLSAMMANS MBD P I C A S S O SKAPADE KUBISEIEN, BORJ ADE MED GRAFIICEN REDAN PA 1 y1 O-TALET. DE RIKA SKORDEAREN KOM DOCK MYCKET SENARE, EGENTLIGEN INTE FÖRFLÄN VID. 1 9 4 0 - T A L E T S MITT. (MEN REDAN 1932 ETSADE HAN SEXTOII PLITAR FOR HESIODS VH

BRAQUE FANGADES AV ETT MOTIV OCH ODLADE DET S EDAN I EN FÖLJD AV h, U T T ~ D E DESS MÖJLIGRET ER OCH FORNYADE DET SAMTIDIGT. UNDER NÄSTAN T BE ARTIONDEN SYSSLADE HAN MED KVINNOPROFILER '

(SOM VISADE SLAKTSKAP MED DE SOM ATERGAVS I D ET ANTIKA GREKISKA VASMALERIET) . UNDER LANG T I D SKAPADE HAN VERR - I DE MEST SKILDA TEKNIK ER - SOM AVSAG ATT FANGA "SJALEN" HOS EJAGRA- F RUKTER PI ETT FAT. DE S I S T A T I O AV S I T T LIV FRNGADE HAN MED PENNA, PENSEL OCH KRITA E N OXNDLIG MSLNGD FAGLAR I FLYKT.

I W U D BOCKER OCH ALBUM ATEFUCOMMER DES SA MOTIV UNDER DEN ALDERDOM DA KONSTNXRE Er UTFOR MHIPARTEN AV S I N BÄSTA GRAFIK; L UGBB MONIRERPALA VERK I FORM AV LITON, E TSIOINGAR, AKVATINTER OCH TF'~ÄsNITT - INHT V ~ N D A STILLSAMMA MEN ALDRIG L I K G I L T I G T P RIVATA

FÄRGENs SKOIVHET &t I DESSA BLAD ETT MIRA REL - FOR KOLORITEN SAKNAR LYSXRAFT MEN VIBRERAR ANDA AV K~~NSLOFYLLT LIV. DET ÄR SENSIBILITETEN I VALORSPELET SOM FORMEDL AR DEIT F I N A HARMONIN, DEN AVSPÄNDA, ROFY' LLDA VERKLIGHETSSYNEN.

E G ~ L I G E N AVBILDAS INTE VERKLIGA FAGLAR ELLER APPLEN; HU ATERGES BARA GRUNDLAGG ANDE ESSENSER. SALEDES HANDLAR DE I GRUN DEN OM KUBISM, MEN UTAN DES ONER

m macm BEUNDRA SVIT FAGELBILDER AR F ISRGETSNINGARNA L L ST-J PERSE "L 'ORDRE DES OISEAUX". PLAGAN U P P G ~ SAMMANLAGT T I L L ENBART O EX. (ETT AV DESSA KAN BE UNDRAS PR TALLNINGEN).

SKIJLPTOR - ~lilrlTE BRANCUSI - TYSKFRANSMAINEN HANS ELLER JEAN ARP (1 887-1 966) ILLUSTRERADE GÄRNA , OFTÄÖEH MED m S I N A V-S OCH EGNA D I K T S A M L I N G m MED FÖRDP RADESVI S T R Ä S ~ T T e

ARP ÄR KANSKE MEST KAND SOM EN AV DADAISMENS GRUNDARE ; EX? RÖRELSE SOM VAR E T T FORTVIVLAT SKRI AV UPPGIVENH E T OCH DESPERATION INFOR F~RSTA vÄRLDsKRIGETs VANSINN E. MEN HAN FASTNADE I N T E I NIHILISMEN, &CAIV UTVECKLAD E SNART I S I N KONST EN MJUK, ORGANISK, NATURLIK L I N J E .

, VILICEN AGDE EN STARK LYRISK SUGGESTION.

DESSA RUNDADE VOLYMER SAKNAR HELT UTTRYCK FUR KONFLIK T , HOT ELLER AGGRESIVITET, OCH INGER EN KÄNSLA AV FUL LSTÄNDIG HARMONI MED V ~ L D E N . SVEN SANDSTROM HAR SA F INT SAGT ATT DE ÄR " . . . FORMER FÖDSA KONSTNARENS SINNE SOM BARNET FODS UR MODERNS SKOTE.* EfÄR FINNS ET

T MINIMDM AV ARTIKULATION - OCH ANDA FORMEDLAS LJU SLMT UPPLEVELSE AV SPIRANDE L I V , TRYGGHET OCH

I DEN FLODANDE RIKA BOKPRODUKTIONEN KAN EXEMPELVIS F R AMHALLAS 'PRASNITTEN F ~ R TRISTAN TZBRBS "VIBGT-CIIVQ P0 EMIES (i 91 e) , "CINEXA CALENDRIER DU COEUR ASTRAIT" (i 9 20) OCH "DEU NOS OISEAUXn (1 923). 1952 KOM "DREAMS AN D PROJECl?Sn, ETT URVAL ARPPOESI ACKOMPANJERADE MED 28 \ TR~SNITT.

MARC CHAGALL, (1 887 - ) DE10 RYSK-JUDISgE KOSMOPOLITEN, ANSER S I G VBRB V-09s BISTE m LEVBNDE KONSTBB. ~m S ~ A S ANLEDNING ATT S ~ G A EMOT HONOM.

D E KVANTITATIVT OCH KVALITATIVT STORARTADE B I L D S V I T E R SOM HARROR F ~ N EAHS HBIOD UTGOR H O J D P ~ J ~ T E R I BOKKONSTENS H I S T O R I A (HELT V I S S T &i DET EN NATIONELL TRAGEDI ATT SVENSKA FORSXNINGSBIBLIOTEZ SAKNAT

' F ~ R S T ~ ATT ANSKAFFA DEM MMIAN DE KUNDE PAS FUR EN SPOTTSTY m.) OM CHAGALLS GRAFIK GALLER DETSAMMA SOM BETR&'Z'ANDE P I C ASSOS, ATT HOGKLASSIGA BLAD I BETYDANDE OMFAT'i!NING 1 TERFINNS I LYXBOCKERNA. SKILLNADEN MELLAN DEM L I G G ER I ATT CHAGALL I STORRE UTSTRILCKNING HAR KOIOC RYS

ENTRERAT SIG PA ETT MIMIRE ANTAL ILLUSTRATIONS KT FOL

UPPGIFTER KKYN14E HAR VAL AL

AV AMBROISE VOLLARD FICK KONSTNSLREN 1923 ~ R I G ATERGET I 1TPPDRAG ATT 'FORSE EN UTGIVA AV NICO T S SOM HÄR.

L A 1 GOGOLS "LES M E S NORTES" MED ET SNINGAR. F ER DE FULJANDE FEM H WTER DETTA KRAF!CP

REN TILLKOM 107 HELSIDESBLAD. ROV V I L L E CHAGALL V I S

EFTER VOLLARDS DÖD FULLFÖLJD A PA AW HAN OCKSA FORST ES ARBETE;T ONDER LEDNING AV GD S I T T NYA HEMLANDS L m

FORLAGGAREN TERIADE. CHIP 30 1927-30 ETSADE HAN 100 .,

GALL TILLFOGADE ELVA FLATAR TILL ~ E A N DE LA FONTAI

MINDRE ILLUSTRATION BES "FABLER". DE ÄR UTFORDA I ETT

ER 1947, OCH BOKE ??ERA SUI'JIMARISKP KANER, BAKGRUNDEN

N KUNDE ~;NTLIGE VILAR I EN OBESTÄMD KLÄRoBsKYR. FRAM

N UTKOMMA l948 STALLNINGEN AV D~UREN PRAGLAS AV REBLI . DET NAIVA SM - DVS I JUFOREESE MED VAD SOM SKULLE

OCH BURL FÖLJA. ALBUMET KOK I HANDELN GENOM TERIADES

ESKA FORSORG 1952. I

I SAMBAND MED EN RAD RESOR I PALESTINA PA 193044 L E 2 TILLKOM 66 ETSNINGAR, FROMT NAIVA FRAMSTÄLLNINGA

i. AV HÄNDELSER SKILDRADE I BIBELN. 1952-56 KOMPLETTERA DES DE MED YTTERLIGARE 39 BLAD. SVITEN VAR TILLGÄNGLIG F

OR AL -EN 1956, TILLSAMMBNS MBD EWT UTDRAG UR 1638 fR S FRAIOSKA BIBELOVERSATTNING.

CPAGALL HAR UTTALAT ATT "LITOGRAFI HELT m L T E T T ANNAT SATT A T T MALA", OCH RESULTATET GER SYIP FOR SAGEN. M S F&GLITOGRILFIER 1[

R OFTA F~RVILLANDE LIKA F R I S K A AKVARELLER ELLER GOUACHER.

CHOCKERANDE SKONA VAR RE:DAN DE TRETTON FARGLITONA T I L L "ARABIAN N I G H T P , SOM UTKON 1948. MEII MASTERTEWCET I DENNA TEKNIK S ~ G DAGWIS L J U S 1961, LONGU

S ?DAPHNES ET CHLOE", I TVH VOLYMER MED 42 BLAD. DE TECKNADE8 PA STENAR UNDER 1950-TALET, N& KONSTNAREN OPPLEVDE EN PERIOD AV FULLKOMLIG O C H P A R A D I S I S K LYCKA,

SVINDLANDE LIVSBERUSNING OCH SANSLOS S I N N L I G YRA I UPPLEVELSEN AV RIVIERANATURENS SK~NHET OCH DEN FULLKOMLIGA AKTEXSKAPLIGA HBRMONIN MED DEN ANDRA HUSTRUN.

R BLIR DE8

m~ FARGEN A LDRIG GRÄLL, FARGACRORDEIPS KLAXGER LJUDER

SDM EN SYNTES AV MOZARTS LXSA E=

ALLVAR. T I L L OCH ME D D r n S YSTRA HYL LNiNGAR T I L L L I V ET I OLJA OCH L

ITOGRAFI BLEK NAR V I D JÄMFÖ

RELSEN MED DESSA OVERV

ALDIGANDE

SANSLUS LIVSBEJAKELSE

H#ETFÖRANDE VA- ~ V E I Q FLERTALET AV DE 41 FZRGLITOGRAFIERNA I TIDSKRIFTEN VERVE m 33/ 34 (1956) OCH 37/38 (19601, DE SOM KAUS CH AGBLLS LITOGWISKA BIBEL.

UTSUKT VALTECKNADE, MEi? MED DRAG AV ORO I KO *

EORITEN FRAMSTAR DE 38 FXRGLITOGWI E "CIRQUE", 1967.

DE PAKOSTADE EATACOGER s D MED ARTISTENS S Ä L L S ~ A AR I PARIS, SMYCKAS IBLAND LLITOGRAFI. (NAGRA AV DE MBGEN )

ATT I ORD BESRRIVA CHAGALLS KONST &i GT SVART. MOTIVEN iiR RIKT MHETGTYDIGA oc

OCH HAN LEVER OCH VERKAR &NU DENNA DAG, - N I T T I O E T T ARIG, OBRUTEN, RIKT PRODUKTIV. SJÄLV ETT UNDERVERK FORTSATTER ECAN ATT V I S A O S S HBGLOSA ATT LIV,ET ÄR E T T MÄRKVÄRDIGT , MYSTEBI OST, OBEGRIPLIGT UNDER.

SPANJOBBA, E L L R SNARARJI KATALONiERN JOAN M I R 0 (1 893 - ) ~ S T E BETSES VARA DEN FF~ÄMSTE BLAND DE ABSOLUTA SURREALIST~A. I ETT POETISKT TECKENSPF~A K MED ROTTER I BARNRONSTEXU, HOS m E OCH ARP, F O ~ VISAR K O N S T N & ~ N EN EGEN VXRLD, ABSOLUT ORIGINELL m DEFINITIVT ALWGILTIQ.

I D m !VYSUPAIVDE Forn EN F I N N S ALLTID INBAK AT HIEROGLYFER SOM VA' R I T HELIGA T E C m I H ALVT FURGÄTNA KULTURE R. FORMSPILLROR F R h DEN GREKISKA ANTIKEN OCH DEN SUMERISKBABYX ONISKA KONSTEN SAMSAS

. H& MED RSIINISCENSER FRAN KANDINSKYS MALER I. MIRO aR m U P P F I m I N G

. SRIK M ~ R E OCH S ~ P TOR, SÄLLSYNT I D ~ I K TEXTILKONSTNÄR OCH EN AV VAR T I D S STORA RER AMIKER - MEN GER KANS

KE SITT~BÄSTA I GRAFIKEN. ph EN GRUND AV S T ~ A TUSCHFJdCK AR SXTTEF~ EAN MED LITOGBILPISK KRITA I N SINA FANTASTISKIL, &C TA BARNSLIGA, ALDRIG FORUT SKADADE FIGURATIONER. DE ÄR VAX EN DJUR, MUNISKOR ELLEB VÄXTER, MEN SPRITTER AV OBÄNDIGT L I V , SPRINGANDE, CV~VAMIB, BUGANDE, FLYGANDE, KOPULERANDE, V ILANDE. OM FORMEFNAS RIKEDOM OCH M ~ G F A L D BLANDAR, VAD SKALL MAN DR SÄGA OM FÄRGEN? DET FINNS TEORETIKER SOM PRSTAR ATT DET INT B G h ATT TA BORT EN ENDA FÄRGFLÄCK I MIROKOMPOSITION UTAN ATT mLA SKAPELSEN F A L L W SONDER. DE SÄGER SAL~DSS ATT VbRJ

E YTA AV FÄRG MED UNI K PR~CISION INTUITIVT PLACEIZATS PR DEN El?DA MO JLIGA PUNKTEN. DENNA TJUSANDE FÄRGMA GI HAR - ATMINSTONE U NDER DE SENASTE TVA D ECENNIERNA - KOMPLICE RATS AV ATT SVÄRTAN A LLTMER DJUPNAT OCH S T ÄNDIGT OKAT I OMFANG. TTIUPOLKARNA HAR SETT D

ETTA SOM ETT TECKEN P& EN VÄXANDE MÖRKSYN INFOR vba vÄRZDS OCH V f R T I D S OVERVÄLDIGA LIDANDE. DET ÄR ETT RIMLIGT SYNSATT. MIRO b OCH HAR ALLTID VARIT E N TIDSMEDVETEN INTELLEKTUELL - EN ENGAGERAD OCH LIDELSEE'UL L FORKÄMPE FOR DEMOKRATI OCH SOCIALISM. DEN NÄSTAN Hlll3ISKA LIVSLUSTEN BALANSERAS AV EN TUNG NATTSIDA, 3N MASSIV KUHSK AP OM NOD OCH SMÄRTA. JOAN MIRO HAR I FMIO AR ÄGT ETT BRINNANDE INTRESSE FOR S AMSPELIT NELLAN TEXT OCH BILD. DE FÖRSTA ILLUSTRATIONERNA I LITOGRAFI KOM 19j0. DET VAR KONGENIALA PLANSCHW T I L L S O RREALISTIDEOLOGEN O W POEZEN TRISTAN T Z S TEXTER. SEDAN .

DESS HAR HAN I EN Ii2 RAD BOCKER, TEN OCH ALBUM ETSAT OCH LITOGR 'AFERAT FÖRETRÄDESVIS T I L L ORD AV SURREALISTE R.

Mas KAN FORSTA &ROS ENTUSIASM IWÖR DESSA UPPDRAG. MED N-A RÖRELSES LEDARE DELAR HAN KÄNsLANs FRISKHET, HUM om, FANTASIN, F~RAKTET FOR DET KONVJ~IONELLA, U P ~ A T T

OM DET UNDERMEDVEIINAS sUVERÄ&ITET, ERÖMDB h DE 100 T ~ S N I T T E N T I L L PAUL ELUARDS "A TOUTE

(1 958) . SOH HAND I HANDSKE SATT OCKSA U P P G I F T E N ATT VISUALISERA ALFRED JARRYS ABSURDISTISKA FARS "UBU ROI", (I j FÄRGLITOGRAFIER 1966). FRAMGANGEN MED DESSA F ULJDES UPP MED D W U AUX BALIILRES" (23 L I T O G W I E R t972) OCH w ~ O ~ ~ ~ ~ ~ II^^, (20 LITOGRAFIER i 975). I DE SENASTE HRENS OJÄMNA P R O D ~ I O N LYSER OCKSH DE FÄR GLITOGRAFIER SOM BILADES DE P ~ O S T A D E KATALOGERNA OVER MIROS KERAMIK OCH SKULPTURER. DESSA LYCKADE EXEMSEL PA KONSTNÄR.EXS S T I L AV IDAG I N G ~ I DENNA UTSTALLNING.

DEN JmERIHANS

- 1977. CALDER VAR GENEROS MED ATT TRYFFERA SINA FRANSKA GAL AKPROV GES PA UTST~LLNINGEN.

zz B EL GAR EN B

m M . & E

BILDADE- i 924 TILLS&

MMANS MED 19 AGRA KAMRATE R GRUPPrn "m SOCIETE DU MYS

'T- "9 SOM HAB E ETT PROGRAM Vi mm I M ~ G T OCH

MYCKET PAMINDE OM PARISSURREALISTERNA' S. I SITT MHLERI - O CH HAN VAR NASTAN UTE

l SLUTANDE MALARE - FRAM I T-DE MAGRITTE SOM EN

TJURSKALLIG KOPIST AV YT T E R V ~ L D E N . MED PEDANT1 SK NOGGRANNHET ATERGAV HAN VA RLDENS UTANVERK. MEN DEN GAMMA~STERLIGA REALISMEN I MOTIVSTUDIET KOMBINERADES MED EN HÄPNADSVACKANDE BEGREPPSMÄS SIG FRIHET. EN FLAGGA MELLAN W SVAGGARNA VISAR SIG VARA EN BIT *

AV HIMLEN, ETT PAR SKOR &i ETT P&. R FUTTER, ETT SLOTTSTORN ÄGER ROTT ER LIKT EN ALDRIG EK, ETT FONSTER 8 PPNAR SIG I ~ T MOT EN EXTERIOR. . . , OVERALLT UPPENBARAS STILLSAMMA OCH PP TERST CHOCKERANDE SABOTAGE MOT EN INVA ND VERKLIGHET. DET ABSURDA BLEV HOS MAG RITTE NORMALT ; STÄNDIGT DESSA ILLUSIONST RICK, KALLBLODIGT BERÄXNADE, LUGNT OCH ME TODISKT GENOMFORDA. HANS KONST VAR ETT H h MOT sLENTRIANM~~sIGT TÄNKANDE OCH S~BORGER LIG LIVSSYN, DET AR SBLEDES FULLT LOGISKT AT T DE FA FPSNINGAR HAN UTGAV I SITT EGET NAMN I SJALVA VERKET UTFORDES AV EN SKICKLIG HANTVE RHARE. MAGRITTE HADE INTE DRAGIT ETT STRECK PA DEN, ENDAST SIGNERAT. MEN,B~STE UTSTÄLLNINGSBESOKARE, HAV TRUST; DEN LI . TOGRAFI SOM HÄR VISAS ÄR FAKTISKT EZT ORIGINAL. (E TT GOTT RAD - STUDERA DEN PA EWT VISST AVSTAND, DEN

KRÄVER DET FÖR ATT KOMMA TILL SIN TT L )

SCBVHZAIUN AZBERTO GIACOMETTI (1 901 -1 986) HURDE TILL F~RGRUNDSGESTALTERNA~ I 1 90WTAL ETS EUROPEISKIL SKULFTUR; MEN HANS NERVOSA OCH SPRETIGA STIL GEZt OCKSA BEII~(TMSV~DA AVTRYCK I ETSNING OCH LITOGRBFI. HANS MÄNNIsKoR,s~ OÄNDLIGT TRUTTA OCH PIN& DE, SORGSFIA, SLITNA OCH ~VERGIVHA, FRAHTON AR ENSdMMA, DA OCH DODSMXRKTA -1 EN sVIDÄ NDE TOM RYMD. DERAS R . ORELSEA ÄR ENKELT EXP RESSIVA - OM DE OVER HUVUD TAGET KAN TÄNKA s GORA NAGOT UTOVER A TT STILLSAMT SUCKA. GIACOMETTI VAR I SIN PORTRÄTTKONST BESATT AV TANKEN PI ATT "FOR

. STAB, ATT PANGA IN DE T EXAHTB UTTRYCKET FO R WSJÄLEN~ HOS DET ME ST KOMPLICERBDE AV AL LA DAGGDJUR, MÄNNISIU No BILDEN, ~ V D E HAN AV SIG SJALV, SKULLE VARA LIK MODELLEN. DETTA OMUTLIGA SANNIN GSKRAV SKAPAR EN LANG RAD OÖVERSTIGLIGA SV4 RIGHETER. DET AR m A LLMÄNT BEKANT ATT OM MAN PA GRUND AV NAGON STARK EMOTION - EXE3IP ELVIS KARLEK - ALLVARLIGP OCH LIDELS- IT FÖRSOKER FURSTA EN M E D M ~ N I ~ S VÄSEN , BLIR OBJEKTET SNART SVARBEGRIPLIGT TIL L OBEGRIPLIGHET. GIACO~TI HAR SJÄLV UTTRYCKT DET SA BAR OM JAG SER IN I ERT ANSIKTE GL&MEZ JA

G PROFILEN. OM JAG S W PROFILEN GL~MMER JAG ANSIKTEZC. ALLTING BLIR AVBRUTET. Sh . aR DETO JAG K U ~ INTE LANGRE FÖRSTA HELHE. TEN. DÄR FINNS F Ö ~ NYCKET. FOR MKWGA NIV

ER. M&WISKAN BLIR SAlQUNSATT OCE DLT ÄR DXRFOR JAG INTE LÄNGRE KAN PANGA HZN 10Ee ÄNDH, F R ~ DEN FORSTA DAGEN HAR MYS TERIF3 HELA TIDEN BLIVIT DJUPARE." DMI &t DETTA MYSTERIUM KONSTNÄREN ERBJU DER BETRAKTAREN ATT BLI DELAKTIG I, GIACOMETTIS HUVUDVERK SOM ILLUSTRATOR U TGAVS FORST EFTER HANS DOD. HAN HAR SJ^ LV SKRIVIT TEXTEN I DEN AV Tl!?RIADE EDIT ERADE nPARIS SANS FINn (1969) MED 150 O RIGINALLITOGRAFIER I SVARTVITT, DE SKIS SARTADE STADSVYERNA FOF~MEDLAR EN OMISSK ~ I G DOFT AV ROST OCH VEMOD,

d d EiU AV DE SUIIREA$ISTER SOM FRBMT-DE PI 1930-

TALET EAR DE S$NASTE hE3V ALLTMER UPPMÄRKSA i b %, MMATS, RuMIINEII VICTOR BRAUNER (1 9 0 3 - 1 9 6 6 )

g BIAN TOG IN$RYCX AV CeGe JUNGS HYPOTES ATT I T I D I G 4 HUGKULTURERS KONST FANNS '#

;.S GRUNDFO- GEMENSAMMA FOR HELA MÄN

.i% I UNGDOMSVERKEN LYSER LANEN smlGHEaT FARAONEWAS GRAVRAHR

f4 3 AR. OCK$R I MOGNA AR HYLLAR B

Y& RAIINER <ETT dRKbISERARDE FOR MSPRAI: MED DRAG AV NAIVIS M. KVALITETEN PA HANS Q

RAFIK ÄR PR INTET SAT T JAMFORBAR MED MAZ

ERIQSTS, MATTAS EL LER MIROS ,' DEIP

PSYKOLOGISKA HUVUDPROBL ENE2 vm

FtjR HO NOM

-''m

ATT BEFRIA S ANDRA - d 'DPIP PATRI I

ARKALISKA F UIODER HELA SITT LIV R EAGERADE HAN PI ETT UVEF~ÄNSLIGT SÄTT INFOR UVERGREPP I A L U UPPENBARELSEF'O~. I SINA BILDER FORSOKFR HAN DÄRFOR ATT SKAPA EN ALT

OCH AUICPORIT SOCIALA OCH P

OCH DETTA ARBFPE. SOM SA O N S ~ KAN FORSOU ATT FORSTA MO

FRAN- PI- TAL-COAT p (1 90% ) - - SJÄLVLXRD, SON AV EN BRETAGBWSKbBE, D ELTOG I SPANSKA IN FOR DES KRIG^, OCH UTT RYCKTE I WPRESSIVA MALNING~R SINA OVER V Ä L D I G ~ E E R F m E R AV M I L I T U T VIII D. WDER 1 9 4 0 4 A L E T TOG HAN IIffPRYCK AV CEZANNE OCH PICASSO SAlfl! - ImE MINST - AV KINESISK W~~DSKAPS~LIIIC. DESSA IIIP ULSER BBSULTERADE I EN IMPO-E S E R 1 E Av LYRISKAnLAI?DSKAPSIMPRESSIOIIEI( DE F

b TE AREN. DÄR S T d v A R HAN ATT FURME -&Jr& LOULA ATMOSFUENS LJUS OCH ROR D a DEN - p(j~s(jm ALLS ~ m * -v I T ~ E

7

ELSE. m - Q T ~ G M E N T ' , Afla ' ~ Ö E ( E -- s&.&.. SPECIELLA hl*. '4 I NATURF i f i ~ ~ mL R DET ALLM&TNA OUTTP'A, 'h DE EÄR OMTALADE - m l c j ~ ~ ~ ~ ~ ~ ANSATS^, HAR AVSATT EN BETI~ANDE BEHALLNING VID GESTALTNING AV EN ~ N G F A L D BOCKER. I EX EMPELVIS DEN PAKOSTADE LE PAS (i 9 59) FAMNAS ANDM DU BOUCHETS POEN MJUKT OCH SPONTANT AV DE F R I A FORMERNA I EN R AD FÄRGAKVATINTER. EN ANNAN SIDA AV SIII TALANG DEMONSTRERAR BblP I "TRArnSE D'TJ N PLATEAU~ (i 963) DXR 7 BLAD I TORRNAL SAMSPELAR MED EN L ~ G DIKT AV KONSTNÄRE No I DESSA BILDER FIN??S EMBART EN TUNII KAFL'IG L I N J E - SOM DOCK FÖRMEDLILR VERS INNLIG LIVSUPPLEVELSE,

FRANE2UNHEH JEAN BAZATNE, (1 904- 1 UTBILDADE S I G FORST T I L L LITTERATDRVET ARE, HAN HAR FRBMTR&~!J? SOM VÄLTALIG KO NSTFILOSOF OCH SKRIFTSTALLARE, MEN &t &DA FRAMST MALARE OCH GRAFIKER. VID T I D E N FOR DET ANDHA VÄRLDSKRIGETS SLUT ~VERGAV HAN S I N POSTKUBISTISKA S T I L , O CH HAR SEDAN G~TT ALLT ~ G R E MOT ABST RAKTIOII - AVE8 OM NATORSTUDIET A L L T I D EnmTcAR I BAKGRUNDEN* -TIG OCH HASTIG RORELSE ~ L A R HAMS STRECKKONST SOM I SIN F&IGBEHANDLIZOG O lY!A ÄGER S L ~ ~ ~ T S ~ A P MED IMPRESSIOluISMEN . FARGBROKBDERIQA PRAGLAS G&NA AV OVER S I N m I G SPERULATION. m RAD LITTERZ~RA VERIC OCH UTSTALLNINGS KATALOGER HAR FORSETTS. MED GRAFIK AV B AZAINES HAND. I F J O L UTE(OM -ELVIS JEAN TARDIEUX" *L8OMBRE LA BRANCHE" , D EKORERAD MED 15 ORIGINALLITOGILAFIER, O CH ALAIN DELAHAYES "L'ETFU3 PERDU" MED FYRA AVDRAG F& STENAR,

BELGAREB RAOUL UBAC (1 91 1- KOM 1929 T I L L P A R I S FOR ATT STUDERIL VID SORBOiQUL MEn HAN HAMNADE SNART UNDER W RAYS I N P L 1

J YTA1QDE OCH BORJADE FOTOGRAFERA I DENNES S T I L . UNDER AMDU VÄLRDSKRIGET GREP MAN P E NSLARETA, T I L L ATT BORJA MED FUR ATT MALA I S r m R E d L I S T I S g T MANER. V I A INFLUENSER AV P AUI; KLEE OCH BRAQUE FANN HAN SIN EGENART. DE SENASTE TRE ARTIONDENA HAR FÄRGEN succ ES3VT REDUCERATS OCH RYTMEN I OKAD UTSTR~~ CIU'TING BETONATS. I UBACS" ~ R T E C K N I N G ATERFINNS -G RAD LYXBOCKER, OFTA FURSEDDA BIED &NINGA R, m I m DEL FALL OCKSA LITOGM~?IER. H ANS SENAST mom ARBETE BESTHR AV 14 ET SNIIOGAR T I L L ROGEB C A I L L O I S "PIERRES REFX ECHIESw ; --y d[[U

LLSRIKA OCH ELEGAmTA SKA ÄGLADE AV ETT ÖV~VALDIGANDE GOT GJORDE HONOM PR 1950-TAZET T STATERNAS L E i p

ENARTADE, AV KRITIKEN UPPSKA V PUBLIKEN KALLSINNI( FILMER, TILLKOM V I D ~ A I ~ U U .I.LJJ.

; I G m I USA FRBN 1 9 4 2 , HANS INEB . --- --- "MTTECKNINGAR , PR

IT HUMOR, ILL FORENTA

1A.NDE BILDHUMORIST. NAGRA M: TTADE, A'

:T MOTTAGNA TECKNADE % i m n i r i m r -

UNDER DE SENASTE TJUGO hEN H& HAN ALLT MER OVERGATT TILL STAFFLIKONST. DEN ARAB ESKARTADE LINJEKONSPEN UPPVISAR ÄNNU MAK ABER OCH INTELLIGENT SATIR, MEN BALANSER AS IBLAND AV UTTRYCK FOR ETT STORT OCH S TILLSAMT ALLVAR, N ~ G O N GANG TANGERANDE U TTRYCX FOR TOMHET OCH ODSLIGHET. DETSAMM A KAN SAGAS OM DEN SPARSAMMA LITOGRAFISK A P R o D m I o N E N ,

I COBRACRUPPEN, SOM TILLKOM 1 948, SBG ~ S K L I G H F P E N S ' UDDNING I ETT ATERVÄNDANDE TILL BARNENS OCH DE BR EDA FOLKLAGRENS FORHBLLNINGSSÄTT T I L L VÄRLDEN. DER AS LIVSSYN OCH KONST HAR MED &EN MOTT ALLT STORRE INTRESSE BLAND KONSTVANNER. BEGAVNINGARNA. JORN, AT PEL, ALECHINSKY OCH HEERUP HAR IDAG FATT DEN FRAMG ( ~ I G DE FÖRTJÄNAR. C.=. PEDERSEi? OCH CORNEILLE STAR I TUR. DEN SISTN~INDE BETER EGEXTLIGEN CORNELIS VAN BEVER 1 LOO, FÖDDES 1922 I HOLLAND, OCB VAR I T I D I G UNGDOM P K ~ D AV FRANSK KOLORISM. SNART BLEV HANS WSGU DAR KLEE OCH MIRO. I LIKHET m GRUPPICAMRATENA UT I VECKLADE HAN OMKRING 1950 ETT BARNSLIGT RIKT B M T T ER. MED h N HAFt HAN I ~ L = I OCH GRAFIK UTTRYCKT

( S I G MED XERb DISTINKTA FÄRGPLAN OCH TYDLIGARF, MAFtK ERAT KONTURERNA. D n ! LILLA BLADET SOM VISAS H& - ETT KATALOGOMSLAG - KAN SIGAS VARA REPRESENTATIVT FOR HANS SJUTTIOTA L S P R O D r n I O N .

NORDAMERIKANEN ELLSWORTH KELLY (1923- 'm - LIGEN DEN FURSTE SOM m T Ä ~ E DE MALERISKA V&D ENA I DETALJFATTIGA YTOR

REDAN I BORJAN AV 1950 G A L E T INLEDDES DETTA P U

RITANSKA AVENTYR. UNDER DE 25 h SOM FOLJT

LYS ORMSPR AL n LTMER F~RFINATS OCH F~RENKLATS. DE J&N& PLANEN UTTRYCKS OVANLIGT VÄL I LOTOGRAF

T OCH N O L L S T ~ ~ L T NALKAS DESSA AVSKALADE VERK, 'BEFRIANDE RENB F& KON!i!AHT MEI) AV B I L D N I N G S R A S E R I q .

BARCELONAREN ANTQNI T A P I E S (1 923- ) B ETRAKTAR S I G AUTODIDAKT. MEN HAR RUNT BE TYDANDE PAVERKAR FRAN DEN ÄLDRE VXNNEIU M IRO, LIKSOM DENNE K~;NNER HAN STARKT POES IN SOM STRALAR UT FRAN DE SLITNA VARDAGS TINGEN, SARSKILT OM DESSA &i SA FORBRUKA DE AT%' DE URSPRUNGLIGA FOFMEZNA TONAT BO RT OCH ERSATTS AV PERSONLIGA OCH GATFULL A'. HANS F~RK&L@ FOR DET "NATURLIGAn HA R MÖTT -TIG RESPONS FR^ EN STOR P U B L I K . DA TAPIES UTTATU SIG OM ANTON TJECHOV G E R HAN EN GOD S W N F A T T N I N G AV S I N A EGN A1 AVSIKTER; "DET jiR UTOMORDENTLIGT, HBN &l NASTAN F ~ N V A R A N D E . HAN GER D I G DEN O BEARBETADE VERKLIGHETEN I BITAR SOM FLOG GENOM HANS SINNE." . ,

TOLiUUINGEn AV KONSTN&~EIPS VERK ?&TE BLI YIPTERST SUBJEEPIV* DET KAN FORELISAR& ATT DEN TRADITIONELLT OCH KONSERVATIVT INRIK TADE SPANSKA U VE RH LASSEN -GE UPPSKATTA T HANS ALSTEZ, FASTÄN HAN SJUV ÄR POLIT I SKP VSLIQSTERIETR&AD. FRAM TILL UNGE??& 1970 ARBETADE TAPIES F RÄMsT MED LITOGRAFIN* DA FANN HAN ATT FÄ RGETSNINGEN (VISSERLIGEN I EN UTPRAGLAT DOV FÄRGsKALA) TAR HANS NATURLIGA MEDIUM

BLAND DE A2BUM SOM MATERIALISEFUTS DE SE NASTE HREA KAN NAMNAS "CARTES PER A LA T ERESA", MED 64 LITOGRAFIER, OCH ANDRE DU BOUCRETS "AIR", SMYCKAD MED 14 ETSNINGAR

;E BLAD SOM VISAS PI UTSTÄLLNINGEN GER I NGEN RÄTTVIS B1Lb AV HANS KAPACITET.

K A T A L O G

1 H0100RE DAUMIER "MOEURS CUNJ'UGALES" 1Qu 210 LITOGRAFI. UR "LE CHARIPARI". CIRKA 1 840, LIRSOM DE F~WANDE .

2. HONORE DAUMIER 'PARIS L m " 190 6. LITOGRBFIe

3 - w - e REMOTIOSS PARISIENNES" 190 4. LITOGRAFI.

5 - n - "LES PARISIENS" NO 3. LITOGRAFI.

6 EDOUARD MANDP "PORTRAIT DE BAUDELAIRE". ETSNING 1865.

7 PAUL CEZIWIQE "PORTRAIT DE GUILLAUME". ETSNIPSG, 186O-rEKZT.

8 AUGUSTE RENOIR "LE CHAPEAU BPINGL8". ETSNING, 1894.

9 , n , "BAIGNEOSE DEBOUT" ETSNING, 1 91 0. s

10 ,PABLO PICASSO "U' PIQUE" LITOGRAFI 1961 UR "A LOS TOROSn, LIKSOM DE FULJANDE.

l1 PABLO PICASSO "JEU DE LA CAPE". LITOGRBFI.

1 2 - 0 - "LES BANIIERILLES".. LITOGRAFI

13 . w - "LE PICADOR II". LITOGRAFI.

14 FERNAND Ll&ER, LITOGRAFI UR w L ' ~ ~ T ABSTRAIT", 1949.

1 5 GEORGES BRAQOE "FAGEL " . AKVATINT UR "L 'ORDRE DES OISEAUX" , 1 962

i 6 OCH i 7 HANS ARP, TVI LITOGRAFIER 'UR "L'ART ABSTRAIT", 1949.

18 MARC CUGALL, OMSLAG FUR "DERRIERE LE MIROIR* NO 132, 1962.

19 - 0 - , LITOGRBFI UR "PITRAUX POUR Jl?RUSALEMtt , 1961.

2 0 - " - "REPERIE", LITOGRAFI UR "CHAGALL" , 1963.

21 - - " v ~ A G ~ , LITOGRAFI UR EN BROSCHYR 1972.

22 m "EFTER VINTERNw, LITOGRAFI SOM OVAN 1972.

2 3 " LITOGRAFI UR "CHAGALL MONUPENTAL", 1973.

r4 " LITOGRAFI UR EN' 'KATALOG 197'7.

25 OCH 26 JOAN MIRO, LITOGRAFIER UR WIR0 SCULPTURESw 1974.

27 OCH 28 JOM HIRO, TYA LITOGRAFIER UR %IRO E!J! ARTIGAS, CERBMIQUES"1974.

29 JOAN IWO , L I T O G ~ I UR "MIROw , 1973 30 - " - , LITOGRAFI UR "HOMMAGE A GEORGES BRAQUE, 1964. 31. " , LITOGRAFI UR "MIRO", 1971. 32 OCH 33 JOAN NIRO, TVd LITOGRAPIER UR "HIRO ET ARTIGASn, '1 963.

34 OCH 35 - ' - , T I ~ LITOGRAFIER UR "MIA0 CARTOI'?Sw, 1965. - A.%&*,

36, 37 OCH 38 ALEUNDER C A L ~ , TRE LITOGRAFIER UR EN UTSTXLLNIIPGS- KATALOG , l 973

39 R- MAGRITTE *LES BIJO& INDISCRETS~, LITOGRAFI UR X X ~ SIECLE NO 22.

N 40 OCH 41 ALBERTO GIACOMETTI, TV'& LITOGRAFIER, 1961

42 VICTOR BRAUNER "TRACES I@PERSTSbES.m LITOGRAFI UR XXe SIECLE NO 22.

43 OCH 44 JEAN BAZAINE, 'PVA LITOGRAFIER UR "BAZAINE AQUARELLES ET DESSINSw , 1 968.

45, 46 OCH 47 PIERRE TAL-COAT, TRE LITOGRAFIER UR EN TIDSKRIFT, 1 972.

48, 49 OCH 50 RAOUL UBAC, TRE LITOGRAFIER UR "DERRIERE LE MIROIR" NO 196, 1972.

51 SAUL STEINBERG w ~ ~ ~ ~ ~ Ä R E R w , LITOGRAFI UR EN BROSCHYR, 1971

52 CORNEILLE; OMSLAG FOR BERGGRUENS F~RSÄLJNINGSICATALOG , 1 977 LITOGRAFI . 53, 54, 55 OCH 56 ELLSWORTH =LY, FYRA LITOGRAFIER UR EN FOLDER TILL EN

UTSTALLNING I 964.

57, 58 OCH 59 ANTON1 TAPIES, TRE LITOGRAFIER UR "TAPIES, OBJECTS ET GRANDS FORMATSw, 1972.

POCHOIERS AV ANN-CHRISTIm NORMAN (1948- S I D

HAND OCH WAR, E10 INTIM FORENING FOR SE1)LIGRETEIQS S ~ I U N D E 2

LILLA FRUKEN STJART 3

MhEXs ALLA SYSTRAR UPPVAKTAR d H~GTIDSDAGEM 4

VEM FAMNAR DEN LILA' S T J ~ N A B PH S I N NATTLIGA PROMEIOAJI I 9

MR X - SON AV Y, OCH SVAGER TIILL SIG SJXLT 11

ISLAND I N THE SUN 12

FAGEL SH STILLA I HUTIG FLYXT 13

MARILYN MONROE 14

DEN GAMLE BARONENS SISTA om DA GROGGVIRKET TOG SLUT 16

L A S S I E 17

NÄR JAG V ~ C K S PA MORGONEN AV ER BRINNAIQDE K 0 18

JAG 11R SA GLAD ATT JAG FAR VARA MED I KATALOGEN 20

SADESSALL 2 1

MANIOEN JAG MOTTE I MORKRET DA JAG SKREX 23

VAR I RAVAMALA 24

HJÄRTA; SKARTA; LILLA ARYA: 25

F I S K I IWTFtESSANTA O M S T ~ I G H E T E R 26

FRAGMENT UR EN LITOGRAFI AV JOAN MIR0 2 9

RAMVERKET 30

FARBROR ALFONS 31

SLUTTECKEN 32

TUTTAR OCH TEXF 36

VAGSLUT BOKSLUT SLUT (OMSLAGETS BAKSIDA)

DENNA KATALOG ÄR FRAMSTALLD I TV^ UPPLAGOR, UPPLAGA A, REPRODUKTIONSUPPLAGAN, UTFORS I OBEGRÄMSAT AMTAL EXEMPLAR. UPPLAGA B TRYCKS I 20 EXEMPLAR OCH ILLUSTRERAS M ED ORIGINALGRAFIK AV ANN-CHRISTINE N ORMAN OCH JOAN MIRO. MIROS ORIGIIJA LLITOGRAFI MEDFOLJER SOM LOS BILAG' A; NORMAMS BILDER AR U'J?FÖRDA I M ODIFIERAD POCHOIR MED INSLAG AV AKRYLMAENING. DETTA AR DEN F ÖRSTA SVENSKA PUBLIKATION SOM ILLUSTRERAS I NÄMIVDA T EKNIKo VARJE EXEMPLAR SIG NERAS OCH NUMRERAS ~i N 1 -20 AV ANN-CHRIST INE NORMAN. UTGIVE

E I NOVEMBER NITTONHUM m A S m TIOAT TA

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen

mellan åren 1974 och 1996.

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se

Upphovsrätten tillhör författarna.

Publiceringsår i BADA: 2012