iui verksamhetsåret 1962
DESCRIPTION
ÂTRANSCRIPT
INDUSTRIENS
UTREDNINGSINSTITUT
STOCKHOLM
IN DUSTRIENS UTREDNINGS INST ITUT
as en fristiende vetenskaplig forskningsinstinrdon gnrndad r93g avArbetsg:ivarefiireningen och Sveriges Industriforbund.
SyfttAtt bedriva forskning rdrande ekonouriska och sociala fiirhillanden av befydelsef6r den industriella utvecklingen.
VerksamhetHurmddelen av arbetet inom institutet 6gnas it lAngsiktiea forskningsuppgrfter.Man siktar henrid till ett studium av de gnrndl?iggande sammanhangen inomndringslivet och siirskilt till att belysa de frigor sorn hdr samman med stnrkhr-rella och instiftrtionella fdrandringar. Forskningsresultaten publiceras i institutetsskriftserier.
Vid sidan om det llngpiktiga forskningsarbetet utf6r instinrtet smiirre urred-nin$r riirande speciella problem samt ger viss senrice it industrif6retag, orga-nisationer, statliga myndigheter etc, Insdartet suunmanstiiller vidare bland annatminadssiffror 6ver industriproduktionen sarnt en index 6ver denna.
Styrelse
ffiSvenska
Tekn. dr Marcus Wallenberg,
ordf6rande
Professor Ragnar Bentzel
Direktdr Sven Dahlberg
Direkt6r Axel Enstr6m
Pusonal
Direktdr Axel IverothDirektdr Bertil KugelbergFil. dr Sven SchwartzDirekt6r Erland Waldensr6mTekn. dr Ernst Wehtje
Chef: Professor Ragnar BentzelBitredande forskningschef : Fil.lic. Erik HddkSekreterare: Fil.kand. Lars KritzAkturarie: Fil.kand. C1aes Lagerkvist
(t. f. Fil.kand. Jan Beckeman)Kamrer: Frl Ruth Wiklund-Ellerstad
6arig ordinarie personal samt med sdrshilda utredningar sysselsatta:
fil.lic. G6ran Albinsson fil.lic. Karl Gustav Jungenfeltfm Kate von Arnold professor Leif .Mut6npol.mag. Tage Berglund , fru Alice Nilsonfru Lisbeth Brandeskog fru Wera Nyr6nekon.lic. John Ekstr6m herr Bertil Olssondipl.ekon. Gustaf Endr6di fiI.lic. Bengt G. Rundbladfru Anna-Maj Englund fil.kand. Ake sundstr6mfr6'ken Ingrid Forsberg fnr Ester Wennerholmciv.ekon. Lennart Friddn fru Gunni Westerbergfil'kand. Jan Gillberg civ.ekon. Lars Vinellfil.lic. Bengt H6glund civ.ekon. Lars Wohlinfil.lic, Osten ]ohansson
Verksamhets&ret 1962
Fdrord
Under det gnngn a hret har konjunkturen i vfrrrt land successivt for-
svagats. Den allt hirdare konkurrensen pfl den internationella
marknaden har forsdmrat avsf,ttningsmtijtigheterna fcjr vhra rivaru-
exporterande industrier samtidigt som den tidigare mycket livliga
investeringsviljan inom det privata nlringslivet har sjunkit. Vinst-
rnarginalerna har pressats och trots den konjunkturstimulans, som
framkallats av olika ekonomisk-politiska itgilrder, har lokala syssel-
sdttningsproblem uppst &tt. Slvitt man nu kan se dr nigon storre
foriindring i konjunktursituationen inte att vlnta inom den n[r-
rnaste tiden.
Frin niringslivets hall har man liinge framfort onskemil om en
fortsatt avveckling av det regleringssystem, som infordes under kri-
get. I det konjunkturliige som for ndwarande rider fir dessa onske-
mil fornyad aktualitet. Jug tdnker diirvid i forsta hand pi kontrollen
av hyror och internationella kapitalrorelser. Om vi skall kunna
uppehilla ett snabbt och harmoniskt framitskridande i vflrt land
behover ndringslivet den stimulans, som en avveckling av dessa
kontroller skulle medfora.
IUI har nyligen publicerat en undersokning med titeln >Bostads-
bristen. En studie i prisbildningen pfl bostadsmarknaden.> I denna
analyseras de problem som kan vilntas uppstfl vid en aweckling av
den nuvarande hyreskontrollen. Forfattarna diskuterar ocksfl vilka
mcijligheter som foreligger att bemistra dessa problem med ekono-
misk-poli tisk a htgarder.
En under iret f?irdigstnlld undersokning, som tilldragit sig stor
uppmirksamhet, dr >Den offentliga sektorns expansion>. I denna
forsoker forfattaren att mot bakgrunden av ett omfattande statis-
tiskt rnaterial analysera de orsaksfaktorer, som ligger bakom den sti-
*1 - 684040
gande trenden i de offentliga utgifternas andel av nationalin-
komstell.
Som framgir av foreliggande redogcirelse har under iret ytterli-
gare ett antal underscikningar fiirdigstillts. Av nu pflgflende forsk-ningsprojekt beriiknas nflgra kunna avslutas och publiceras underinnevarande flr. Bland dem S.terfinns en undersokning om arbets-
kraftens rorlighet, en om Iastbilstransporter och en om reklamens
verkningar.
Fil. lic. Erik Hook, som sedan flera flr tillbaka varit institutetsbitriidande forskningschef, ltmnade vid lrsskiftet sin ansdllning ochintrfrdde som avdelningschef inom finansdepartementet.
Stockholm den r januari 1963.
h
fnneheU
T.ITGIVNAPUBLIKATIONEEI. . . . . . . . . . . . . , .
Denoffentl igasektornsexpansion o . . . . . . . o . . . . ..Svenskpopuliirpress 19gr-6r . . . . . , . . . , . . . . . .Verlstadsindustrinsmaskinkapital r . . . . . . . . . . . o .Bostadsbristen . . . . . . . . . . . . . . o . . o . . . .TV-utvecklingeniSveriga . . . . . . . . . . . . . . . . .
FORSI(NINGSPROJEITTI'NDEIIAIIBETE . . . . . . . .
Arbe tskra f tensror l ighe t . . . . . . . o . . o . . . . . . .I n p u t - o u t p u t - u n d e r s o k n i n g e n . . . . . . . , . . . . . . .
Fiiretagsbeskattningen . . . . ., . . . . . . . . . . . . . z+LastbilstransporteriSverige195o-6r , . . . . . . . . . . . eBKapitalundersokningen . . . . . . . . . . . . . . . . . .Den framtida efterfrtgan pfl cellulosa och papper . . . . . .Reklamens verkningarKonsumtionsstudier . . . . . . . . . . . . . . ., . . . .TV:sintroduktionsforloppiSverige . . . . . . . . . . . . .
STATTSTISKAOCITEKONOMISKAOVNNSIKTIR. . . . .Produktionsindex o . . . . . . . . . . . . . t . . . . . .Verkstadsstat ist ikr . . . . . . . . o . . . . r . . . . . . .Industriellminadsstatistikm.m. . . . . . . . . . . . . . .Detekonomiskali iget. . . . . r r . . o . . . . . . . . . .I U l u p p h o r a t t p r o d u c e r a v i s s s t a t i s t i k . . . . . . . . . . .
Ovn revERKSaMr {ET . . . . . . . . . . . . . .Konsultgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . rO v r i g t . . . . . . . . o . . . . , . . . . . . . . . o . .
77
I O
r 3I 5
r7
20
20
2 2
3o33353637
3939434646+7
4B4848
Diagram
r. Offentliga civila utgifter i procent av totala civila konsum-
tionsutgifter lgrg-58. . . r . . o . . r o r o . . . , . . . 9
2. Sambandet mellan konsumtion av veckopress och TV-tethet
inom olika TS-omriden fcirsta halv&ret 196r. . . . . . . . . 12
g, Sambandet mellan biobestiksfrekvens och TV-tathet i vissa
svenska stlder. . , . o . . . . . . . o . . o . . . - . . . lB
4, Sambandet mellan uppgivet skal till byte av anstiillning och
liine?indringens storlek vid anstillningsbytet fiir arbetare fodda
Tg23 . . o . . . . . . . . . . . . . . . . r . , . . . . . . 2 I
5. Skattebelastningen vid olika typer av bolags- och utdelnings-
s k a t t . . o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o r ' . Z G
6. Sambandet mellan fltgflngstal for arbetskraft resp. kaPitalut-
rustningpersysselsattochproduktionsvolym. . . . . . o 32
7. Produkt ionsindexft l rhelaindustr in196l-62.. . . . . . . . 40
B. Produktionsindexforhelaindustrin1935-62.. . . . . . . . +rg. Produktionsvolymen i vissa branscher inom industrin 1959-6e. +2
ro. Orderstock i verkstadsindustrin augusti rgs7-augusti t96e. . 4+
r r. Orderinging frin hemma- och exportmarknad i verkstadsin-
dustrin exkl. varven september lg58-augusti 1962. . . . . . +5
Tabeller
r. De offentliga civila utgifterna I9I3 och 1958. . . . . . . B
2. SammandragaVinput-oUtpUt-tabellfOr T957. . . . . . . - 23
g. $?irrtrafikens procentuella andel av den yrkesmiissiga lastbils-
trafiken r95o, lg6ooch 196r. . . . . . . . . . , . . ' ' 30
Utgirma publikationer
DEN OFFENTLIGA SEKTORNS EXPANSIONInstitutets undersokning rdrande de offentliga utgifternas utveck-
ling har under flret slutforts och publicerats med. titeln >>Den offent-
Iiga sehtorns expansi,on. En studie aa de offentliga ciaila utgifternas
utaeckling d,ren rgr j-j8)>. Forfattaren, fil. lic. Erik H66k, framlade
den r december undersokningen sorn akademisk avhandling vid
Stockholms universitet.
Forfattaren har genom sitt arbete velat skapa ett underlug fcir
en bedomning av de offentliga utgifternas framtida utveckling. En
fcir detta omrf,.de ny analysmetod har d?irvid anvdnts; forsok har
gjorts att forklara de offentliga utgifternas utveckling med hjiilp av
samma faktorer, som traditionellt utnyttjats f<ir forklaring av de
privata utgifternas foriindringar. Aven om ett prognosproblem
varit utgingspunkten har en siffermiissigt preciserad prognos ej
efterstrd,vats. Pe grund av svirigheterna att for den offentliga sek-
torn erhilla en nogsann bestirnning av styrande faktorer och sam-
band, har undersokningen begriinsats till en kausalanalys av den
hittillsvarande utvecklingen.'De statliga och komrnunala utgifterna for perioden rgl3-b8 har
registrerats och sammanstellb varvid en Suppering av utgifterna
har skett dels efter deras dndamfll (allm?in forvaltning, undervis-
ning etc.), dels efter deras art (konsumtion, investering?r, transfere-
ringar). Hur de civila utgifterna foriindrats mellan forsta och sista
fr.ret i undersokningsperioden framgflr av tabell l.
De d.ndamilsgrupper, som under senare tid svarat for de storsta
utgifterna och sorn i boken dgnats den mest ingiende diskussionen,
har varit undervisningsvilsen, hdlso- och sjukvflrd samt socialvird,
Ar tg58 omfattade dessa tre grupper 17, t3 respektive sg procent av
de civila offentliga utgifterna.
Tabell 1. De offentliga civila utgitterna 19tg och 1958 (milionerkronor, ltipande priser)
Andamil
Allmiin forvaltning
Riitts- och polisviisen
Undervisningsv?isen
Hiilso- och sjukvird
Socialvird
Kyrkliga indamil
m. m.
Viig- och gatuviisen
Brandviisen
Owig allmiinnyttig
verl<samhet
Niiringars friimjande
Ej iindamilsfcirde-
lade utgifter
3 7 t r2 r t 4
52r4eBro
23rr
I 3 ' r
t617
213
orB
814
r4r9
o17
0r r
r I : 9
816
314
4'2,y
o r r
o12
4r7
oro
oro
2r8
ar4
3r7
:'
oro
512
45,7
37rE2lrS
67rt
37ro
3012
1714
3712213
or9
r3r8
6s,3
764,2
445ro2 r 43rGr 76er6
7o9'9
3oo17886,9
94,9
27 r32 IOr3
449,8
I Soro27 rG
388,825 I16
77,5
75,8B l 3 r t
r r 1 4
7 r 1266ro
35I 13
615
5 r II35rG
25'5
3 63o,7
z0g,8
3515oro
r 5'9
32412
835,9
9@r7*i17,7
zffi&ro2 039'7
4 4r8rr
64orgr 735'5
rdr3
rr4t46oor5
t 6g7ro
'Det ir i frflmsta rummet konsumtionsutgifterna, som varit fore-
mel for analys. Dessa har dirvid satts i relation till total civil kon-
sumtior, dvs. summan av privat och offentlig civil konsumtion.
Mellan rgr3 och rgbS okade de offentliga konsumtionsutgifterna
sin andel av total civil konsumtion frin ? till rg procent.
Nir det giiller att forklara orsakerna titl de offentliga utgifternas
expansion siirskiljer forfattaren olika typer av utgifter. Till en
forsta typ hiinfcirs sidana utgifter, som kan betraktas sflsom ciaer-
flyttningar frfln privat till offentlig sektor. Cirka zg procent av ut-
gifterna ir rgbS kan hinforas till denna kategori. Denna siffra for-
klaras till helt dominerande del av civerflyttningar pi socialvirdens
omrf,,de. Forfattaren hdvdar att den starka utgiftsokning som skett
pe detta omride under perioden dr en f6ljd av samhe[ets struk-
turella omvandling. Det naturliga forsorjningsansvaret under det
for-industriella samhellet har genom den okade geografiska och
8
z z64sls tzt,7
Diagrarn 1. Ofrentliga civila utgilter i procent av totala civilakonsum,tionsutgifter 1913-58
Overflyttningor inom sociolvird
Overf lyt tn ingor inom i ivr igo omr6den
Komplementcirq utgi f ter
Ovrigo utgifter
yrkesmdssiga rorligheten forsvunnit och ersatts av ett offentligtforsiikringssystem. Exempel pi andra overflyttningar utgcir infciran-
det, av fria skolmiltider. Huruvida overflyttningar av denna typ
komrner att ske i frarntiden dr en friga, vid vars bedomning intese rnycket ekonomiska som i hogre grad rent politiska aspekter firtas i beaktande.
En annan del cirka 7 procent ir lgbS av de offentliga ut-gifterna betraktas som komplementtira tiII priaata u,tgifter. Typ-exempel hiirpi frr utgifterna frir vfrgvdsendet. De faktorer, som frr
besrflmmande for utvecklingen av denna typ av utgifter, ir i forsta
hand att soka inom den privata sektorn.
I diagram I har betydelsen av overflyttningarna och de komple-
mentera utgifterna illustrerats, varvid dessa bida utgiftsgrupPer satts
i relation till de totala civila konsumtionsutgifterna.
Den iterstlende delen av de offentliga utgifterna, vilkas utveck-
Iing framgir av det nedersta fiiltet i diagrammet, har forfattaren
sokt analysera ur konsumtionsteoretisk synpunkt. Den okning av
utgiftsandelen som igt rum anses frimst betingad av pris- och in-
komstforiindringar. Helt allmdnt kan sdgas att okningen av utgifts-
andelen delvis berott pi att efterfrflgan pn offentliga tjinster vid
inkomstokningar i samhdllet ofta stigit snabbare iln inkomsterna.
Denna efterfrigeokning har ibland (t. ex. inom sjukvird och under-
visning) forstiirkts genom en civerging frfln avgiftsfinansiering till
finansiering genom allmdnna skatter. Vidare anses en del av upP-
gingen i utgiftsandelen bero pn den prisstegring, som skett pfl
grund av att den offentliga verksamheten till stor del bestitt av
tjflnster.
SVENSK POPULARPRESS 193I.61
Som ett led i institutets konsumtionsundersokningar har en studie
av populdrpressen (veckopressen) publicerats under titeln >>Suensk'
populiirpress rgjr-6r>>. Pi grundval av ett for undersiikningen sPe-
ciellt sammansdllt statistiskt material har forfattaren fil. lic.
Goran Albinsson sokt besttmma vilka faktorer, som bestlmmer
den lingsiktiga efterfrigan pfl populdrpress.
Konsumenternas kop av populirpress har under senare &r UPP-
gitt till cirka zoo miljoner kronor. Populilrpressmarknadens ekono-
miska betydelse dr dock betydligt storre dn vad denna siffra anty-
der. Poputdrpressen d.r ett av landets viktigaste reklammedia, och
genom annonsintlkterna kan tidningspriserna hflllas avsevilrt liigre
dn vad som annars vore mojligt. Diirtill kommer att populiirpressen
dr den storsta inhemska forbrukaren av iournalpaPper,
r o
Analysens huvudresultat blev att konsumenternas inkomster och
tidningspriserna framstod som de dominerande bland de stude-
rade efterfrigefaktorerna. Tyviirr medgav inte det statistiska under-
laget nigot sirskiljande av >utbildningsfaktorn>. Liisning av popu-
ld,rpress ir en forrn av kulturkonsurntion, och erfarenhetsmdssigt
vd,xer dylik konsumtion med stigande utbildning. Det starka sam-bandet mellan inkomster och utbildning gtir att utbildningseffek-
ter inryms i inkomstberoendet. I ovrigt konstaterades pn grundvalav en specialbearbetning av lg58 lrs levnadskostnadsundersokning,att med okat antal familjemedlemmar hushillens ben?igenhet attkcipa populiirtidningar vflxer. Arbetare med goda inkomster hadelikasi en i fcirhillande till and.ra kategorier stark beniigenhet attkcipa populd,rpress. En uppdelning av hush&llen efter bilinnehavvisade , att bilhushillen i de hogre inkomstklasserna hade klart liigreutgifter for populiirtidningar dn de billosa hushlllen.
Inget framkom som tydde pil att bosdttningsorten eller hustrunsforvdrvsarbete skulle ha spelat nigon vdsentlig roll fcir storleken avhushillens populdrpressu tgifter.
En speciell studie gjordes av televisionens flterverkningar pe
populirpressefterfrigan. TV-niitets successiva geografiska utbygg-
nad medgav jiimforelser av populf,rpressens spridnirg i omriden
med varierande TV-tiithet. En sidan jiimforelse flterges i diagram z,dir pi den vigrdta axeln avsatts en skala for antalet Tv-licenser
per roo hushflll vid mitten av forsta halviret 196r. Den lodrilta
axeln md.ter index for veckotidningarnas medelnettoupplaga per
r oo hushill under forsta halviret r 96 r, ndr forsta halviret ryb7sdtts som roo. De regionala olikheter som fanns fore televisionens
genombrott ryb7 dr dtrmed utjiimnade. Eftersom tidningspriserna
iir rikspriser behciver ingen hdnsyn tas titl prisutvecklingen.
I den allmiinna diskussionen har televisionens genombrott oftaframstdllts som en av de viktigaste bestdmningsfaktorerna for upp-
lageutvecklingen under senare ir. Denna tes verifieras inte av fcire-
liggande underscikning. Ty om det varit si att okningen av TV-titheten haft ett klart flterhillande inflytande pi populdrpresskcipen
*2 - 634040 l l
lOO husba[ fOrsta halvAret tg57:100
Diagram,2. Sarnbandet mellan konsumtion av veckopress ocb TV-tathet inornolika TS-oulrAden lOrsta halviret 1961, Index: autalet veckotid,"ingar per
III
3tI! "lfs
l r o
I t 6 ai 3 Ys t
ggF t n= FH E E 3E I I JbE . \ l / | :
= rooo
B RO o
Ha
rOt/l
-oh
o
l4o
lsig:h RO O
O rYlrOo
oNo
6$b'l
6
oFs ;flt
5i: - - l
lFtvf r
O I njs ?5
/'*Lt8IIIIIII
f l ,. l
aFI
,.r \a
ah oF \ f
t Ot\c{o
o\cato
o
3nE.r- Olgr
o
r{FI
o
\tiF
aFIG'\
O l
=rnt&
rla
5
e gL
t,4
a,lt'EateJ
R F
xifl
tF
t\
ot/ffi1
FI!-
o
f
F
a
o\rF.
a
(F
rrta
rO
aoo
o
roo
I-o
(J .ar,. v E
t . , r a
a r 3> 3
3 8C F€ L
L T ': O A
x hc, |r0-E' c'
skulle observationerna for de olika TS-omridena (numren ir mar-kerade i diagrammet) ligga samlade efter en negativt lutande linje.
Ganska civerraskande visar det sig emellertid, att den i diagram-
rnet intagda regressionslinjen endast har en svag negativ lutning.
D?irtill ir spridningen betydande.
Utover den direkta efterfrflgeanalysen behandlar utredningen
ocksi en del allm?inna marknadsfrflgor. Bland dessa kan nd,mnasstrukturomvandlingen inom populilrpressen, konkurrensen mellanforlagen och de s. k. konsumenttidningarnas utveckling.
VERKSTADSTNDUSTRTNS MASKINKAPITAL
Man forestiiller sig ofta att maskiners livsldngd ?ir ganska kort, kan-ske bara ro flr. Se dr emellertid inte fallet. Verkstadsmaskiner haren lfrng livsl?ingd - zb i 3o ir - och de forsvinner inte plotsligt urproduktionen. Med stigande fllder fiirs de over till allt rnindrekrdvande uppgifter - kommer i andra linjen - och har diirigenommrijligheter att hdvda sig.
Ovanstf,.ende forhillanden klarlades i en under hiisten publice-rad undersokning med titeln >>Verhstadsi,ndustri,ns maskinhapi,tal.
En studie au dess sammansiittning och aa rnash,inernas'd,Idrande ochddd'>>. Fcirfattaren till boken dr docenten, numera bankdirektoren
Jut Wallander. Bakgmnden dr i korthet foljande.
Bide i Sverige och utomlands har kapitalbildningen dgnats storuppmdrksamhet. De irliga investeringarnas storlek och inriktninghar diirvid frimst flngat intresset pn grund av deras stora bety-delse fcir konjunkturutvecklingen. Uppgifter om sidana fcirhillan-den har gett kunskap om tillflodet, i form av nya maskiner, bygg-nader etc., till kapitalstocken. Diremot vet man mycket litet omkapitalstockens faktiska storlek och hur denna dndrar sig frin tidtill annan, eftersom man saknar motsvarande uppgifter om avflcideti form av skrotningar, forsiiljning till utlandet och dylikt. De mani allmiinhet fcirestiiller sig att takten i framitskridandet i hog gradbestlms just av kapitalutrustningens storlek och tillvdxt, dr det
r 3
emellertid betydelsefullt att ocksi ffi en uppfattning om detta av-
flcide, dess omfattning och pe vilket sltt det sker. Wallanders un-
dersokning tar i friimsta rumrnet sikte pfl. att klarl[gga detta.
Undersokningen grundar sig pi en analys av forhflllandena i ett
femtontal verkstadsforetag. Man sokte si fullstiindigt som mcijligt
kartliigga maskinkapitalets storlek och fordelning pfl maskintyPer,
anvdndningssdtt, ilder m. m. vid tvfl tidpunkter, ryb4 respektive
rgbg. Vidare insamlades uppgifter om vad som >hilnt> med maskin-
utrustningen mellan dessa &r, dvs. om maskiner hade skrotats, sflIts,
renoverats, reparerats och om nyanskaffningar skett. Sammanlagt
inforskaffades detaljerade uppgifter om nf,ra 8 ooo maskiner.
Arbetet handlar i forsta hand orn hur forslitningen iiger rum och
vilka faktorer, som pflverkar den. Kapitalforemfll slits ut genom att
vi anvdnder dem, men de forslits ocksi ekonomiskt bl. a. genom
att nya processer och nya produkter krdver effektivare och liimp-
ligare maskinpark. Hciga lonekostnader kan ocksi medfora att re-
parationer och underhe[ blir fd,r dyra pfl den gamla utrustningen.
Genom ekonomisk forslitning kan allts& utrustning, som ur teknisk
synpunkt dr helt felfri, ?indi bti avford ur produktionen.
Det visade sig i detta arbete - om man spaltade upp materialet
pi olika typer av maskiner - att livsldngden inte varierade sirskilt
mycket dem emellan. Nigon storre skillnad kunde inte konstate-
ras mellan exempelvis dyru och billiga maskiner, men ddremot mel-
lan maskiner i olika foretag. I sj[lva verket var tendensen hflr att
expansiva foretag hade liingre livsllngd pe sina maskiner iin stag-
nerande foretag. Detta torde vata ett resultat av att sidana foretag
har forhillandevis mer utrymme for gamla maskiner i sin >andra
linje". Bland resultaten kan vidare nd.mnas att kostnaderna for
reparationer och underhel inte har nigon tendens att stiga med
maskinernas f,:lder. Vidare dr det relativt siillsynt att maskiner helt
och hflllet byggr om eller genomgflr grundliga renoveringar. Maski-
ner med flven mycket ling livstid bakom sig ser alltsfl som regel
likadana ut som nflr de sattes in i produktionell.
I den del av boken, som diskuterar sjiilva kapitalbegreppet, po-
r 4
d.ngteras att begrepp som kapitalstock och investeringar inte har
nigon given innebord. Nigot >objektivt> riktigt kapital- och in'
vesteringsbegrepp existerar inte, utan det m8ste bestimmas med
hiinsyn till arten av det problem man vill belysa. I sammanhang
diir utvecklingsproblemen stir i forgrunden finns det mycket som
talar for att det traditionella investeringsbegreppet bor utvidgas till
atq omfatta ocksi investeringar i forskning, utvecklingsarbete och
utbildning sarnt i verktyg.
BOSTADSBRISTEN
Pfl beglran av Nlringslivets Bostadsutredning utarbetades inorn in-
stitutet under viren 196z en promemoria om hyreskontrollens sam'
hiillsekonomiska verkningar och om de problem, som kan vilntas
uppkomma vid en aweckling av kontrollen. Denna promemoria,
vars resultat bostadsutredningen delvis utnyttjade i sin skrift Fri
hyresmarknad, blev under htisten foremil for en overarbetnitg och
publicerades sedan i institutets smitrycksserie som en fristlende
skrifr med titeln >Bostadsbristen. En studie i pri,sbildningen pA
bostadsmarhnaden>>. Forfattare dr professor Ragnar Bentzel, docent
Assar Lindbeck och t. f. laborator Ingemar St&hl. De tvfl sistndmnda
tillhor ej institutets ordinarie personal utan har engagerats speciellt
for detta arbete.
Vid analysen av hyreskontrollens samhdllsekonomiska verkningar
har den nuvarande hyreskontrollerade rnarknaden kontrasterats mot
en marknad med jiimviktsprisbildning, dvs. en marknad diir
hyrorna bestdms av samspelet rnellan efterfrigan och utbud. MeI-
lan dessa bida marknadsformers funktionssdtt foreligger betydande
olikheter. I stiillet for den bostadsbrist och den hyressplittritrB, sorn
karakteriserar det hyreskontrollerade samhdllet, utmd.rks jiimvikts-
rnarknaden av likhet mellan efterfrflgan och utbud samt av hyres-
paritet. Med det sistnilmnda menas att bostd,der, som frin konsu-
rnenternas synpunkt ter sig likv?irdiga betingar lika hytu. Pe enjiirnviktsmarknad sker tilldelningen av bostiider genom en generell
r 5
marknadsmekanism analog med den $om forekommer pi andra
konsumtionsvaruomrf,.den. Konsumenterna kan sjiilva viilja den tyP
av bostad de onskar. Samma valfrihet forekommer inte pfl den
hpeskontrollerade marknaden. Tilldelningen av bostider sker diir
enligt andra grunder. De princip€r, som till?impas i dag, kan sdgas
utgora en blandning av option, ko, ransonering, nepotism m. m.
Diirvid forekommer itskillig diskriminering mellan olika hushills-
kategorier. S?irskilt missgynnade blir de nybildade hushillen.
Bostadsbristen och hyressplittringen hlmmar rorligheten pn ar-
betsmarknaden och ddrmed ocksi produktivitetsutvecklingen i sam-
hiillet. Som andra konsekvenser av hyreskontrollen ndmner forfat-
tarna bl. a. att saneringsverksamheten snedvrids, att strukturratio-
naliseringen inom detaljhandeln forsvflras, att nyproduktionen av
bostfrder inte blir bestilmd av konsumenternas preferenser samt att
konkurrensen mellan byggherrarna inskrinks.
I diskussionen kring den svenska bostadspolitiken har ofta hiiv-
dats att bostadsbristen skall >byggas bortu. Ffur detta uttryck mer
konkret skall fattas d,r emellertid inte helt klart. Forfattarna disku-
terar olika alternativ diirvidlug och kommer till den slutsatsen, att
det - hur mycket man iln bygg.r - Ir omcijligt att komma till en
situation, i vilken hyreskontrollen kan avvecklas utan att hyrorna
stiger i det fildre bostadsbest&ndet. Man kan niimligen aldrig byggu
bort hyressplittringen.
Vid en aweckling av hyreskontrollen ger forekomsten av allmiln-
nyttiga foretag upphov till speciella problem. Om dessa fciretag efter
en avveckling av hyreskontrollen fortsitter att anvlnda sjiilvkost-
nadsprinciper vid sin hyressittning innebiir detta att hyrorna i dessa
foretags fastigheter itminstone i det Ildre bestindet kommer
att tigga under motsvarande marknadshyror. Nigon full marknads-
balans kan de inte etableras. Efterfrigeoverskottet skulle kvarstf,.
pfl de allmzinnyttiga foretagens liigenheter och diirmed skulle de
nuvarande bostadsproblemen konserveras pi denna del av mark-
naden.
I den bostadspolitiska debatten gors ofta gdllande att en avveck-
r 6
ling av hyreskontrollen skulle leda dels tilt en >icke onskvd,rd> in-
kornstomfordelning frfln hyresg[ster till fastighetsdgare, dels till en
omford.elning av bostlder till nackdel for bl. a. barnfamiljer.
Det hiivdas emellertid av forfattarna att detta argument som
bygger pn forutsdttningen att statens ekonomiska politik i ovrigt
forblir ofcirindrad inte frr siirskilt btrande, eftersom stat$mak-
terna i samband med hyreskontrollens avveckting har rncijlighet att
korrigera icke onskade effekter sivfll vad inkomstfordelningen som
vad bostadsfordelningen betriiffar.'I ett avslutande avsnitt diskuteras just vilka ekonomisk-poli-
tiska medel, som kan tillgripas for att motverka icke onskade kon-
sekvenser av hyreskontrollens avskaffande. Diirvid gcirs bl. a. gel-
lande att generella subventioner d,r verkningslosa sisom bostadspo-litiska medel pf,. en jiimviktsmarknad.
TV-I'TVECKLINGEN I SVERTGE
Institutet har dven under r 96z studerat den fortgiende TV-utveck-
lingen i Sverige. Detta har skett i form av 4r^ kvartalsvis avgivna
raPPorter.
Det kan ber[knas, att det i Sverige vid utgingen av rg6e, dvs.
6 flr efter TV:s start, fanns r,6 miljoner TV-mottagare i bruk, vil-
ket motsvarar en bb-procentig hushillstiickning. Aven om det fort-
farande finns delar av landet, dfir TV-mottagaren inte hunnit bti
>vardagsvara)), kan sjiilva introduktionsfasen i den svenska TV-ut-
vecklingen betraktas som ett passerat stadium. I framtiden kom-
mer utvecklingen sannolikt inte att pr?iglas av samma dynamik som
hittills. For tiden frarn till flr ry7o kan det dock beriknas, att ytter-
ligare inemot ett av $ru hushill kommer att skaffa sig TV. Detta
skulle innebdra att hr ry7o en 8o-procentig hushillstlckning nf,.s.
Sambandet mellan TV-utveckling och biografbesoksfrekvens har
tidigare varit foremil for studier inom institutet. Amnet har pn
nytt behandlats i en rnindre undersokning, och i diagram g presen-
teras n&gra av resultaten. Som framgflr av diagrammet ilr samvaria-
r7
Diagrani, 3, Sarnba-det mellan biobesiiksfrekvens och TV-ttithet
lndex: orer f i ire TV '100
120
1 1 0
100
90
80
70
60
50
40
30
20
1 0
0
Anto l TV- l i censer per 100 hushd l l
70
60
50
40
30
20
1 0
052 s3 s4 55
,- - Bords
-. - Skellefted
58 59 60
--- Stockholm
. . . . K i r u n q
t.. \\
6157
r 8
/:a
a
/
4,r:' / ' ! i/ t i , .
i . 'l .
t ia '
I - . . . ? '
//
/'/
./
tionen i utvecklingsfiirloppen mycket god. Nedgingen i biobesoks-frekvensen i de redovisade stiiderna sitter in samtidigt med TV-in-troduktionen. I de stider, dir TV:s start kom sent, har siviilokningen i TV-tiithet sorn nedgflngen i biobesoksfrekvens skettbetydligt snabbare iln i de stdder, ddr introduktionen skedde tidigt.
*3 - 634040 r 9
Forskningsproiekt und,er arbete
ARBETSKRAFTENS NONT,IGIIET
Undersokningen om arbetskraftens rorlighet har i stort sett slut-
forts under det glngna fr:ret och publiceringen av resultaten beriik-
nas ske 1963. Medan arbetet under tidigare perioder huvudsakligen
varit inriktat pn att beskriva riirlighetens omfattning, har under
slutskedet av undersokningen intresset frilmst knutits till ansdll-
ningsbytenas orsaker. Flera olika modeller over bytesforloppen har
diirvid provats pfl de data, som insamlats vid intervjuunderscik-
ningen i Norrkoping.
Om man ser till svaren pfl frigan varfdr de intervjuade bytt
anstillning overensstdmmer i stort resultaten frfln Norrkopingsun-
dersokningen med dem som erhillits vid utliindska studier av ab
betskraftens rorlighet. Endast en minoritet av de intervjuade (o*-
kring rb*zb procent i de undersokta flldersgrupperna) uppgav att
de gjort sitt sista arbetsgivarbyte for att fe bilttre l6n, medan en
analys av loneforilndringarna vid samma byten visade att h[lften
eller mera (f*?o procent i de olika flldersgupperna) hade upP-
nfltt en loneforbiittring pi minst 5 procent.
De subjektiva och objektiva mitten pfl >orsakerna> till bytena
tycks silunda i denna undersokning liksom i de flesta utldndska
studier peka i olika riktning. For att komma vidare i analysen av
materialet pn denna punkt har vi diirfor sokt att korstabulera de
tvi mitten pn sfr, sfitt, att for varje kategori av uppgivna skiil till
bytet, exempelvis lon, vantrivsel, driftsinskrinkning, har undersokts
i vad min de individer, som uppgivit detta skiil till sitt byte er-
hillit hogre, lika eller llgre lon. I diagram 4 redovisas resultaten
for arbetare, som var gb ir vid intervjutillfiillet. For att te fram
2 0
Diagram 4. Sarnbandet mellan uppgrvet skel tiU byto av anstfl[ning och l6ne-Eadringens storlek vid, anstillningsbytet tiir arbetare l6dda 1923
Tvungen Ovrigobyto skcil
Lcinednd ri ngens storlek
> +1A% t10% <-10"/"
andelen med mera markanta loneilndringar har lika lon i diagratrr-
met satts till * ro procent.
Inte oventat visar det sig, att de som uppgivit att de bytt for
lonens skull nistan genomgflende redovisar mycket kraftiga lcine-
forbiittringar, medan de sorn av driftsinskrdnkning eller liknande
skiil tvingats att byta, i m&nga fall redovisar lika eller liigre
lon. Den intressanta gruppen iir df,remot den, som uppgivit nflgon
form av vantrivsel som skiil till sitt byte. Denna grupp kan ndm-
ligen ocksf;, uppvisa en civervikt av markanta loneforbfittringar. En
nedbrytning av materialet i si minga undergrupp€r, som det hiir iir
friga offi, ilr alltid vansklig i en intervjuundersokning av detta slag.
Resultaten tyder emellertid pfl att den Supp, som uppgivit nigon
form av vantrivsel som skiil till sitt byte, inte skulle vara helt okdns-
lig for lonen som bytesmotiv. Det dr troligen bara det att de tvfl
motiv€r, vantrivsel och lon, har betydelse vid olika tidpunkter i
den process, sorn leder fram till bytet. Det borjar med vantrivsel
av nigot slag, det kan giilla arbetstider, arbetets art, arbetsledningen
eller dylikt, som leder till att man bcirjar hora sig for om liimpligu
bytesalternativ. Orn ett vdlbetalt alternativ dyker upp, sker sedan
2 l
Lon Andro ek. Triv-foktorer sel
bytet av arbetsgivare. Lonen skulle alltsf,. i mflnga av dessa fall varaden utlosande faktorn. Detta iir i varje fall den tolkning eller hypo-tes som vi kommit fram till vid den fortsatta bearbetningen av vflrtmaterial.
rNPt'T- OI.'TPt' T-t'N DERS OKNINGEN
Institutet har under de senaste iren deltagit i den input-output-un-dersokning av det svenska niringslivet, som sedan hosten ryb7 be-drivits vid Stockholms universitet. Vid irets borjan fcirelig en full-stiindig input-output-tabell for ryb7 och pn grundval av denna ta-bell beriiknade input-koefficienter for varje sektor i produktions-systemet. Koefficienterna har utnyttjats som konstanter i en pro-duktionsmodell, och under forra hiilften av r g6e har denna anvilntstill en serie berilkningar. Under sommaren foretng ett fiirdigt ma-nuskript innehillande en redogorelse for undersokningen och dessviktigaste resultat.
I tabell z iterges ett sammandrag av undersokningens input-output-tabell, varvid de rz7 producerande sektorerna sammanfortstitl fciljande tre grupper:
r. Verkstadsindustri
z. Annan industri
Z. Ovrig produktiv verksamhet.Varje rad anger hur motsvarande varugrupp fordelades pn olika
slag av anvdndning rgb7. De tre oversta raderna tillsammans visarsf,.lunda hur inom landet producerade varor anvdndes rgb7. Denforsta raden avser verkstadsprodukter. Det framgir av tabellen attden totala produktionen utgjorde r4,7 miljarder kronor och attz,g miljarder htrav gick tilt verkstadsindustrin sj?ilv som insatseri form av rivaror och halvfabrikat. Till annan industri gick somdytik insats 0,6 miljarder och till ovrig produktiv verksamhet 2,2miljarder (varav ungefir hrilften till byggradsverksamhet). Sam-manlagt gick alltsi b,7 miljarder eller 39 procent som produktions-insats. Resten itgick for export, konsumtion, investering m. m. och
2 2
Tabell 2. Sammandrag av iaput-output-tabell f6r 1957 (mifiarder kronor)
2519 |
,,r,
Ursprung
I
2
3Import
Arbete
Kapital m. m.
219
2r l
I r r
r r 9
414
2t4
| ,0,,
or6
rotT
B , I
3rB
5'96r4
2t2
3'5714l r7
I 6 1 5
915
3'5614
1'
I r 3
I I r 5
to12
].n
Destination
r t4
o t7
2t9
t:| 4r735'54or8l216
2618
lBr2
rt2 | ,+8,6
or3
o14
o12
: :
anvendes slledes till annat dn produktionsinsats. Raderna z och g
visar rnotsvarande data for annan industri och for ovrig produk-tionsverksamhet.
Medan raderna visar varornas destination, anger kolumnerna hur
itgingen inom varje sdrskilt slag av verksamhet var sammansatt av
olika varor och tjlnster. De tre forsta kolumnerna avser de ndmnda
slagen av produktionsverksamhet, och talen i dessa kolumner visarsflledes den miingd varor och tjdnster, som fltgfltt som produktions-insatser inom dessa verksamheter under iret. For exempelvis verk-stadsindustrin gillde, att den forbrukade for 2,g miljarder kronorhemmaproducerade verkstadsprodukter, for 2,r miljarder andrahemmaproducerade industriprodukter, for r,9 miljarder importe-
rade varor etc.
Av tabellen framgflr bl. a. att inom de red.ovisade slagen av pro-
duktionsverksamhet itgick dels import, arbete och kapital m. m.,
dels produkter frin samtliga tre slag av produktionsverksamhet. De
olika produktionsgrenarna anvender siledes varandras produktersom insatser i den egna verksamheten, och de blir diirigenom be-roende av varandra. En rninskning eller cikning av en viss produk-tion Sterverkar diirfor pi produktion och sysselsittning inom samt-liga tre grenar.
23
Om man antar att fdrbrukningen$ proportionella sammansttt-
ning dr ofortndrad och overensstemmer med talen i kolumnerna
r, z och Z, iir det l?itt att beriikna vilken effekt en given for?indring
fir pf,, produktion och sysselstttning. En sidan beriikning ger exem-
pelvis vid handen, att en produktionsokning inom verkstadsindu-
strin pn roo miljoner kronor (frir export, konsumtion eller dylikt)
leder till en total produktionscikning inorn verkstadsindustrin pn
rs6 miljoner, inom annan industri pe e8 miljoner och inom ovrig
produktionsverksamhet pi rg miljoner. Vid varje sidan produktion
sysselsttts arbetskraft. Okningen hiiri kan beriiknas motsvara loner
for 98 miljoner kronor inom verkstadsindustrin, 5 miljoner inom
annan industri och 8 miljoner inom ovrig produktionsverksamhet,eller sammanlagt g r miljoner kronor.
Verkningarna av en exportokning kan illustreras med foljande
exempel. Exporten antas genomgiende oka med to procent av detfor ryb7 angivna vilrdet, siledes med r g7 miljarder kronor. Utifrintidigare angivna berikningsmetoder skulle detta medfora en dk-
ning av produktionen av verkstadsprodukter med b r b miljoner, av
andra industriprodukter med r nZ miljoner och av ovrig produk-tion med 824 miljoner kronor. Sysselsflttningen skulle oka med ett
lonebelopp pn 679 miljoner och importen med ett belopp pi zzrmiljoner kronor.
Med produktionssystemet delat pn tre stora sektorsgrupper fir
emellertid varje grupp en mycket heterogen sammansdttning. Hu-ruvida de utford.a beriikningarna ger tillforlitliga resultat blir de
bl. a. beroende av om forhillandet mellan sektorssuppernas delarforindras. Det dr for att komma till rttta med dylika komplikatio-ner som input-output-underscikningen arbetat med ett sfl stort antalsektorer.
r ORE TAGSBESKATTNINGEN
Niir man talar om den utdelade bolagsvinstens dubbelbeskattning,ligger det i resonemanget ofta ett antagande att fltminstonevissa kategorier aktiezigare ir skattemlssigt diskriminerade. Vilka
24
dessa dr, beror pfl vilken jfimfdrelsenorm man anvinder. Vi antar
tilt en borjan , att aktiebolagsskatten i huvudsak inte overviltras. I
sfl fall kan det vara rimligt att sitta upp som principiellt ideal,
a6 den del av em bolags hela vinst, som belciper pfl en aktiedgare,
sammanlagt hos bolaget och honom beskattas lika hogt som om det
varit frigan om aktielgarens egen inkomst. En jiimforelse av ri-
dande system med detta idealliige har gjorts i diagram 5 A. Det
visar vilken merbelastning bolagsskatten innebilr for aktielgare
i olika rnarginalskamelf,gen. H?irvid forutsitts att hela bolagsvinsten
efter skatt delas ut. Samma forutsiittning kan ocksfl uttryckas sfl,
att i diagrarnmet beaktas endast den for utdelnitg disponerade
andelen av bolagets vinst och skatten pe denna.'Forutsittningarna lr naturligtvis mycket forenklade. Bl. a. har
bolagsskatten uppragits till 50 procent, och denna siffra har inte
reducerats for eventuella overvfrltringseffekter. Genom att det fcirut-
sdtts atr hela bolagsvinsten delas ut, bortses frin att skatten pe
sparande inom bolag ter sig lng frin de hogt marginalbeskattade
aktietgarnas synpunkt men hog frin de skattefria aktieiigarnas. En
annan tiinkbar korrektion, som hiir underlitits, giiller det forhitlan'
der, atr aktiedgarnas marginalskatteliige skulle forskjutas uppflt, offi
bolagens hela vinst brutto fore skatt rflknades in i deras inkomst i
stf,llet for som nu bara den utdelade nettovinsten.,Man ser litt, att vad som h?ir definierats som merbelastning
genom dubbelbeskattningen av utdelad vinst, om den milts i for-
hflllande rill hela bolagsvinst€D, slir betydligt mindre hirt mot
de hogst marginalbeskattade aktiedgarna iln mot dem, som har den
lilgsta marginalskatten. S[tts ddrernot merbelastningen i forhflllande
rill enbart vad aktie[garna fflr behfllla av sin utdelnitg, blir resul-
tatet ett annat - den ilr dfr. genomgiende roo Procent i virt exem-
pel. Mdts som merbelastning endast dubbelbeskattningens andra
led, alltsfl den personliga inkomstskatten pe utdelnitg, framstir
diskrimineringen som frilmst riktad rnot de hogre inkomsttagarna.
Det ilr intressant att notera, att den amerikanska diskussionen om
rfltt metodik for lilttnader i dubbelbeskattningen forefaller att ha
25
Diagram 5. Skattebelastningen vid, olika t5rper av bolags- och utd.elni,,gsskatt
Ao//o
100
B
- - - - - - - - - -5
o//o
100
100o// o
06100
o/lo
A ktie?igarnas marginals katt,
c
A kcie?igarnas marginals katt,
Do// o
100o// o
100
t7u"'t''
, t ? ' /2 . /
/. r / )
. / ' / '.7"- ./ '
" /,/ '
/
I./
2 . . a ' /- - - 7 - -
^ . . t . // t
. a .7 J - - - - , i - .
- - . - J r - r - _
a r - .
. ^ /
, . . / - ' r \ ' . \ . . - . 1
/
- o . \ . . \
? L - ' - 1 . - - . n , r : - - . -' /
100o//oAktieagarnas marginalskatt,
r. Total skatt pi utdelad vinst2. Bolagsskatt
g. Progressiv inkomstskatt
4. Merbelastning i procent av total bolagsvinst
5' Merbelastning i procent av behillen utdelning efter skatt6. Total skatt pi utdelad vinst, nir den personliga inkomstskatten iir utriiknad pt 5o
procent av mottagna utdelningars belopp
7' Total skatt pA utdelad vinst, nir den personliga inkomstskatten iir reducerad med 5oprocent av mottagna utdelningars belopp
B. Total skatt pi utdelad vinst, nar den personliga inkomstskatten utr6knas pe utdeladvinst med 50 procents fcirhcijning och avdrag frin skatten medges med 50 procent avmottagna utdelningars belopp
9' Total skatt pi utdelad vinst, nir bolagsskatten siinkts till z5 procent pi fcir utdelningdisponerad vinst
26
Aktieiigarnas marginalskatt, %
blivit helt inflammerad genom de diskuterande parternas olikhet.i attityd pl denna punkr.
En liittnad i dubbelbeskattning€r, som riktar sig mor aktieiigar-sidan, kan gestaltas sorn ett helt eller delvis fritagande av aktieut-delningarna frin personlig inkomstskatt. Resultatet blir, som dia-
Sam 5 B visar, att merbelastningen stflr kvar frir de lf,gt marginal-beskattade aktieigarnas del, men forbyts i en mindrebelastning foraktieiigare med h.tg marginalskatt. Denna effekt kan mildras meninte undanrojas genom en sidan gestaltning av skattelindringenfor utdelningar, som innebdr avdrag frfln skatten med en viss kvot-del av mottagna utdelningars belopp. For att bli effektiv for de liigsrrnarginalbeskattade aktieiigarna kan en sfldan littnad forbindas med.rnojtigheter till restitution av skattemedel for sf,.dana skattskytdig",vilkas egen skatt inte tlcker avdraget. I USA, d?ir metoden med av-drag frin skatten i viss ornfattning tilliirnpss, strdcks den emellertid.inte si lingt. De t dr ocksi tveksaffit, orn den skattefrihet, som i virtland medges t. ex. vissa fonder och stiftelser, via en sfldan reformbcir utstrickas till for deras riikning intjdnad.e bolagsvinsrer.
Vitl rnan litta merbelastningen lika mycket for alla grupper, kanrnan tdnka sig att byggu ut systemet med avdrag frin skatten. Dendel av bolagets inkomst, som gitt it till bolagsskam, skulle rflknasin frven i aktieiigarens inkomst i en ornfattning motsvarande den,i vilken rnan tar hiinsyn till bolagsskatten genom rdtt titl avdragfrin skatten. Medges t. ex. ett sidant avdrag med 50 procent avmottagna utdelningars belopp, flr en forhcijning rned bo procenr avutdelningsbeloppen vid inkornsttaxeringen indicerad. Resultarerframgf,.r av diagram b C.
Det resultat, som dirmed vinnes, sammanfaller i princip med detman fir, om man i stiillet placerar skatteltttnaden hos det utdelandebolaget. Sa har gjorts i diagram b D, som visar lf,get efter en sdnk-ning av bolagsskatten till zb procent pn den vinst, sorn netto efterskatt disponeras for utdelnirg.
Vill man nu alls litta dubbelbeskattninger, kan det fcirefallaenklast att vdlja denna sista metod. Men det kan inte uteslutas, att
27
verkligheten ef mera komplicerad in dessa enkla figurer kan klar'
gdra, och att mera rationellt utformade lflttnader kan fdretas pl
"k,i.eg"r.ridan. D?irmed skulle man bl' a' vinna' att en skatte-
lindring inte generellt medglves alla fiir sina aktieutdelningar
skattefria subjekt - r. ex. de skattefria fonderna och vissa genom
dubbelbeskattningsavtal skattefria eller endast ligt kupongbeskat-
tade utlindska dgare till svenska aktier. En fiirdel skulle det ocksfl
kunna vara, att man inte behiivde gtira ldttnaderna beroende av
att utdelningen ryms inom utredningsirets redovisade, skatteplik-
tiga vinst.
1n utfiirlig behandling av den differentierade bolagsskattens
problem fdreligger i manuskriPt, som efter ytterligare bearbetning
oarrru, bli publiceringsfiirdigt under 1963' I samband med institu'
tets utredning om fiiretagsbeskattningen har utredning'smannen
iven engagerats fiir en av National Bureau of Economic Research
igingsatt, internationellt j[mfiirande undersiikning av skattepoli-
tiskaitg?irders effekt pl den ekonomiska tillviixten. Resultatet hiirav
torde sannolikt komma att Presenteras under slutet av 1963'
LASTBILSTRANSIPORTER I SVERIGE 1950-61
Avsikten med denna undersiikning ilr att utiika kunskapen om den
viktiga del av transportsektorn, som lastbilstrafiken utgiir. Med ut-
g&ngspunkt frin olika allm?int tillgflngliga eller pfl siinkilt sitt in-
samlade uppgifter har arbetet fr2imst inriktats pi att siika komma
fram till en bild av lastbilstransPorternas omfattning, utveckling
och struktur under perioden 195o-6r. Det har dlrvid giillt att siika
besvara frigor av rypen: Vilka fiirlndringar har bilbestflndet under-
gitt? Vilken omfattning och utveckling har transportarbetet och
den befordrade godsm?ingden haft? Hur fiirdelar sig transporterna
pfl olika transPortavstind, niiringsgrenar och varuslag? Hur stor ir
fordonens utnyttjandegrad?
En indelning av lastbilstrafiken i i ena sidan lokaltrafik och i
andra sidan fj2irrtrafik kan siigas utgiira en ,funktionelb indelning.
28
Avgriinsningen av dessa trafikslag brukar ske efter vissa vtrden pfl
medeltransportldngden, och i virt land brukar man i allmtnhet
lita grinsen ge vid roo kilometer. Trafik pfl liingre avstend iin roo
kilometer brukar bendmnas fjiirrtrafik.
Den helt dominerande delen av lastbilstransporterna ir att be-
trakta som lokaltrafik. Nira 7 b procent av lastbilarna$ transport-
arbete i tonkilometer sker nimligen pe avstflnd under ro mil och
av godsmf,ngden i ton gir cirka gb procent i lokaltrafik. Att de
korta transporterna helt dominerar inom lastbilstrafiken avspeglas
ocksi i medeltransportldngden, vars genomsnitt ir 196r Hg pi 3rkilometer. Den har dock okat betydligt sedan ir rgbo, di den upp-
gick till 16 kilometer.
Fjiirrtrafiken ilr emellertid den del av lastbilstrafiken, som sedan
Fr r gbo expanderat snabbast. Transportarbetet inom den yrkes-rndssiga trafiker, dvs. det som flkarbilarna utfcir, mer dn fyrdubb-
lades under perioden lgbo-6r. Fortfarande utgor dock, som nilmnts
ovan, fjzirrtrafiken en liten del av den totala trafikerl. Tabell g ger
vissa relationstal for den yrkesmiissiga delen
Den helt dominerande delen, 85 i go procent, av den yrkesmds-
siga fj?irrtrafiken sker via de s. k. transportformedlingsfciretagen, zy
vilka AB Godstrafik & Bilspedition (Bilspedition) och AB Svenska
Godscentraler (ASG) eir de storsta. Tendensen under rg5o-talet har
varit att en allt storre andel av transporterna organiserats via trans-
portformedl ingsforetag.
Fjiirrtrafiken beror en miingd orter runt om i landet. Aven om
trafiken till istor del strfllar samrnan till i'eller ihrtgir frin vissa
centra framfor allt vflra stora och medelstora ,iad., har trafi-
kens ursprung och destination totalt sett en mycket stor spridnitg
over hela landet. Fjiirrtrafiken beror siledes inte enbart Stockholm,
Goteborg och Malmii, fastdn cirka 38 procent av fjirrtrafikgodset
i ton rdknat har antingen start- eller mfllpunkten i dessa orter. Tra-
fikutbytet dessa storstider ernellan utgor en mycket liten del av
den totala fjiirrtrafiken.
Inom den icke yrkesmissiga lastbilstrafiken - den s. k. firmabils-
29
1'abeg g. Fiiintraflkens procentuella andel av den y'rkesmissiga
tastbilstraltken 1950, 1960 ocb 1961
Antal bilar
Inkcird frakt
Total kcirstr?icka
Befordrad godsm?ingd
Transportarbete
4r4B14
I I ro
2r7
25ro
5r9I3ro
r3r4
4,730,3
6 r r
r 315I3rB
5 r I
3 I ' 5
trafiken dr fjiirrtrafiken relativt sett av nflgot mindre omfatt-
ning In inom den yrkesmiissiga trafiken. Av de data, som erholls
vid institutets srickprovsundersokning hosten t 960 rorande den icke
yrkesmissiga lastbilstrafik€o, framg hr att knappt g Procent av totala
antalet lastbilar utforde transporter pe avstand av i genomsnitt over
ro mil. Dessa bilar transporterade knappt 4 Procent av den totala
godsmilngden och utforde cirka zb procent av det totala transport-
arbetet i tonkilometer. Uttryckt i absoluta tal motsv arar detta cirka
b miljoner ron gods och cirka o,8 miljarder tonkilometer. Motsva-
rande siffror for den yrkesmdssiga fjiirrtrafiken uppgick ir r 960
rill cirka 4 miljoner ton gods och cirka r, I miljarder tonkilometer.
KAPITALUN DERS OI(NINGEN
Undersiikningens grundldggande problemsdllning ir att belysa
sambander mellan produktionstillviixt a ena sidan samt kapital6k-
ning och teknisk urveckling i den andra. Syftet ir siledes att soka
besttmma den reala avkastningen av olika slags investeringar. Som
bekant behover dock inte avkastningen med nodviindighet UPP-
trilda som en produktionsokning utan kan ilven anta formen av
besparingar av andra produktionsmedel, framfor allt arbetskraft.
Det ir d?irfor uran vidare klart att kapitalets betydelse ur denna
synvinkel inte kan studeras utan att htnsyn tas tilt ovriga produk-
tionsmedel. Detta gitler i synnerhet arbetskraften, men eventuellt
kan det i vissa falt visa sig nodviindigt att dven introducera ri.varu-
och energiforbrukning i analysen. Den tekniska utvecklingen pn'
3o
verkar vidare den reala avkastningen av det existerande kapital-bestindet, samtidigt som den for sin introduktion ofta krd,ver in-vesteringar i ny kapitalutrustning.
Institutets kapitalundersoknirg har begriinsats till en analys avdessa problem inom industriproduktionen. Undersokningen bedrivsefter tvfl huvudlinjer: I ena sidan som en ren tidsserieanalys av denaggregerade utvecklingen for de itta industrigrupp€r, som indu-stristatistiken redovisar, i andra sidan som en kombinerad tidsserie-och tvirsnittsanalys av ett sjuttiotal utvalda foretag inom en ochsamma bransch. Vissa resultat av den agsegerade tidsseriestudien
publicerade som bilaga till r gbg fr.rs lingtidsuredning och i in-stitutets smfltryckserie (rr 24 synes tyda pfl att den tekniska ur-vecklingen haft mindre betydelse for industrins produktionsut-veckling i Sverige fln vad liknande undersokningar fcir USA ochNorge givit till resultar.
Resultat frin studier pn basis av aggregerat material blir dockmed nodvzindighet synnerligen svlra att ge en konkret innebcird.For att uppni en rner realistisk tolkning av dessa resultat har diir-for den andra huvudlinjen utformats sorn en ganska ingiende, jii*-forande studie av enskilda fciretags utveckling under efterkrigsti-den. Denna uppl[ggning ger mojlighet till tvi typer av studier: delsjiimforelser mellan foretagen vid given tidpunkt, dels analys av ochjemforelse mellan olika fciretags utveckling i tiden. Insamlingenav data rcirande produktion, sysselsdttning, investeringar samt be-stind av maskiner och andra anliiggningar de senare represen-terade av brandforsdkringsvd,rdena for de berorda foretagen harhelt nyligen avslutats. Detta rnaterial mflste dock, innan nigonanalytiskt betonad bearbetning genomfors, kompletteras pfl vissapunkter. For att belysa nigra av de problemsffillningar, som dennadel av undersokningen skall behandla, kan dock vissa preliminilrabearbetningar redovisas.
'For tjugosju foretag med varierande irsproduktion har itgings-talen for arbetskraft iren lgb5 och rgbg bertknats. Atgingstaler harhiir definierats som det antal arbetstimmar, som i genomsnitt itgir
3 1
Diagrarn 6. samband.et mellan Atgtnggtal 16r arbetskralt (t/Q) respektive
kapitalutrustui-g per sysselsatt (KlL) och produktioasvolym (9)
lndexfcirK/L
150 200lndex
fara
l ndexfdrL/o
250 r
l ndexfciro
inom varje fiiretag for att framstltla varor till ett virde av I ooo
kronor. Kalkylerna for lgSg har utfiirts i rg55 irs varupriser, var-
fiir resultaren firr de bflda flren bor vara jemforbara. De for olika
foretag observerade vlrdena har sedan umyttjats for bestdmning av
e6 matematiskt uttryck, som anger hur fltgflngstalet ftir arbetskraft
systematiskt varierar med produktionens storlek. Dessa samband
har grafiskt iskfldliggjorts i diagram 6 A.
Kurvan for rgbg ligger som syns i hela sitt fiirlopp under rg55
irs kurva, vilket innebdr art arbetsitgingen vid varje produktions-
storlek stnktes mellan de bida tidpunkterna. Den effektivare an-
vflndning som iterspeglas i kurvans forskjutning har med s[kerhet
sin grund bide i en utokning av kapitalutrustningen och i >rena)>
rationaliseringar samt tekniska forbflttringar. For en analys av den
tekniska utvecklingen respektive kapitaliikningens inbordes bety-
delse pi denna punkt mflste dock kapitalv?irdeuPPgifterna goras till
foremflI for vissa bearbetningar. Av kurvornas lutning framgflr att
itgingstalet for de undersdkta foretagen var mindre ju storre fore-
rager, var; for bida iren giltde att vid en okning av produktions-
skalan med en procenr nedgick fltgflngstalet med o,3-o,4 procent.
Nedgingen i itgingstaler for arbetskraft vid vlxande fiiretagsstor-
3 2
lek f,.terspeglar delais olikheter mellan de enskilda fciretagen vad
betriffar kapitalutrusmingens storlek i forhflllande till antalet sys-
selsatta. De stora och medelstora foretagen hade, jiimfort med de
smi, en betydligt storre kapitalutrustning till varje anst?illds for-
fogande (se diagram 6 B). De minsta foretagens hoga &tgangstal kan
diirfor till stor del forklaras av en liigre mekaniseringsgrad. Fcir de
storsta fiiretagen g?iller dock inte att kapitalvolymen per sysselsatt
dr stijrre ?in i de medelstora; i sjiilva verket tyder materialet nilrmast
pn aft motsatsen skulle gdlla.
Den vid vilxande fciretagsstorlek plvisade minskningen i fltgings-
talet fcir arbetskraft kan d?irfcir inte vara bestilmd enbart av olik-
heter i rnekaniseringsgraden. Kompletterande forklaringar mflste
scikas och som ett forsta steg har produktionsskalans betydelse stu-
derats. Detta har skett genom att for enskilda foretag observerade
vdrden anpassats till ett samband mellan frr ena sidan produktionens
storlek och e, andra sidan bide kapital- och arbetskraftsinsatsema.
For rgbb erholls di en skalfaktor med vfirdet r,Z, vilket innebir att
en okning av arbetskraft och kapital med vardera I procent skulle
ge till resultat en produktionsokning pe r,Z procent. Eftersom pro-
duktionen stiger i snabbare takt dn insatsen av bdda faktorerna,
miste itgingstalen for sflvll arbetskraft som kapital vara fallande
vid stigande foretagsstorlek.
Denna preliminiira analys av materialet syns alltsfl tyda pf,. att det
foreligger betydande stordriftsfordelar bland de undersokta foreta-
gen. Innan nigra mer bestdmda slutsatser kan dras i detta avseende
miste dock ytterligare faktorer analyseras: i frdmsta hand kommer
betydelsen av kapitalforemilens flldersstruktur och ddrmed deras
tekniska effektivitet att studeras.
DEN FRAMTIDA ET'TERFNAGAN PA CELLULOSAOCII PAPPER
Under nlstan hela efterkrigstiden har olika nationella och interna-
tionella organisationer varit syssels atta med att soka becloma hur
den framtida efterfrngan pn papper och papp kommer att utveckla
33
sig. Detta stora intresse for papperskonsumtionens framtid sam-
manhflnger forst och frdmst med att produktionen av dessa varor
dr - relativt sett - mycket kapitalkriivande och investeringarna av
ling varaktighet, varfor man vid investeringsoverviganden ir i
starkt behov av prognoser over den framtida efterfrigeutvecklingen.
For det andra har problemen dven aktualiserats av att en viss PaPPers-
tillforsel anses vara en icke oviktig betingelse for vtt en kulturell
och ekonomisk expansion skatl komma till stind i utvecklingsl?in-
derna. Den framtida papperskonsumtionens betydelse ur synPunk-
ten av tillgflngen pe liimplig" rivaror ilr en tredje grUPP av Pro-blem, som ligger bakom intresset for dessa Prognoser.
De prognoser, som i en eller annan form varit tillg?ingliga, har
i allminhet varit utforda av internationella organisationer. I fiirsta
hand har FAO, UNESCO och divarande OEEC pi olika sitt enga-
gerat sig i detta arbete och minga virdefulla resultat rorande den
framtida utvecklingen har erhillits hilrigenom. Detta har emellertid
enligt institutets mening - i sin tur skapat ett behov av att klar-
lngga dessa prognosers konsekvenser for det svenska ndringslivet.
Den undersokning, som institutet nyligen pflborjat, avser att stu-
dera den framtid.a konsumtionen mot bakgtunden av den svenska
produktions- och exportutvecklingen under r goo-talet, varvid silr-
skild uppmdrksamhet Ignas problemet om for?idlingsgraden hos den
svenska exporten, d.vs. frigan om exportens fiirdelning pi halv-
fabrikaten massa och cellulosa respektive fiirdigvarorna PaPPer och
papp. Efter en inledande historisk expos6 presenteras nigra olika
efterfrigeprognoser for perioden fram till rg7o. Undersokningen
avgrdnsas rill am enbarr g?illa Vdsteuropa. Forutom efterfrigeprog-
noserna kommer visst material over de framtida kapacitetstillskot-
ten att presenteras. H[r befinner man sig emellertid pi vdsentligen
osd.krare mark an nilr det giller efterfrigans utveckling, vilket i sin
tur medfor att prognoserna over den framtida marknadsutveck-
lingen kan berfrknas bli synnerligen osdkra.
34
REKLAMENS VERKNINGARDen probleminventerande studien av reklamens samhilllsekono-
miska effekter har fortsatt under flret och ber?iknas kunna publice-ras under 196g. Bland sporsmil, som f,r foremil for ndrmare pene-trering, kan nimnas reklamen som informationsfcirrnedlare, rekla-rnens effekter pn efterfrigan och vilfirdsekonomiska aspekter pnreklamelr. Undersokningen ir i huvudsak teoretiskt inriktad.
Reklamen ir mycket omdebatterad. I hog grad dr det kritiskaroster som dominerar. Undersokningar i siviil Sverig. som utlandetvisar att allmdnhetens instdllning till reklam i minga avseenden frrnegativ.
Med hinsyn till att reklamens utovare framstir sisom specialis-ter pfl opinionsbildning kan det synas underligt att de inte lyckatsatt skapa bittre forstielse for den egna hanteringen. Det bor emel-lertid klart slis fast, att sjzilva det faktum att reklamen kritiserasrner dn de flesta andra ekonomiska foreteelser inte behover inne-
bflra, att reklamen ocksi, dr mer fortjiint av kritik. Detta konstate-rande g?iller alldeles oberoende av vilka bedomningsgrunder, somtilliirnpas.
I'Fcir att kunna fullgora sina uppgifter miste reklarnen bli upp-
rnlrksammad. En annons som inte blir observerad eller en reklam-film som visas for en tom biografsalong saknar alla rnojligheter att
fylla nigon funktion. Men i och med att reklamen i alla dess for-
mer exponerar sig for offentligheten attraherar den kritiker. I vissmin kan det alltsi stgas vara konstitutivt betingat att reklamen
si ofta blir foremil for kritik. Det dr n&got den har gemensamt
med alla publika foreteelser. fnte bara de potentiella koparna utanalla, som kommer i kontakt med reklam€r, har mojlighet att leve-rera kritik.
Ett vanligt terna i kritiken dr att reklambudskapen dr onyanse-rade, overdrivna och stundom rent lognaktiga. Det dr vid en be-diimnitg hf,rav viktigt att skilja mellan fl ena sidan reklamen i sigsorn en form av masskommunikation och e andra sidan reklamen$faktiska utforrnning och innehell. Reklamen som sf,.dan iir inte lika
35
neuffal till de budskap den fdrmedlar som telefonnltet iir till vad
som sflgr i mikrofonerna. Den som tillhandaha]ler information ge-
nom reklam ir samma ekonomiska enhet som s?iljer de varor och
tjiinster f6r vilka det giirs reklam. F6retagen har bara motiv att ftir-
medla sfldan information som ster i samklang med de mll, som
uppsatts fdr verksamheten. Inget fdretag har sllunda anledning att
sprida vetande, som leder tilt sjunkande vinster, krympande mark'
nadsandelar eller fdrsimrad likviditet. Att ge Partisk och ofullstiin-
dig information ar diirfiir n&got fiir reklamen konstitutivt. D?iremot
mesre inte reklamen med nddviindighet vara oetisk eller smakl6s.
Kritiken f6r den oetiska reklamen drabbar diirfdr dem som till-
handahiller densamma och inte teklamen som sfldan.
I(ONSUMTIONSSTI'DIER
Institutet har under irens lopp publicerat flera arbeten riirande
den privata konsumtionens hittillsvarande och framtida utveckling.
Avsikten dt att under 1963 ffirdigptiilla en ny framtidsbeddmning,
varvid perspektivet fdrliings till r97o. Under iret har f6rberedelser
pigitt f6r detta arbete och den gfltp" konsumtionsutvecklingen
har fdljts t. o. m. 196r. Samtidigt har fiirsiik gjorts att ffl ett $ePp
om vissa konsumtionsomrflden, som av statistiska skil ej har tagits
med i de tidigare beriikningarna. Till dessa hiir flygresor och vissa
varaktiga konsumtionsvaror, men andra Poster, varav utlandsresorna
tycks vara de mest betydelsefulla, ir fortfarande helt ofltkomliga.
Vidare har vi undersiikt miijligheten att pi vissa punkter ftirbiittra
det statistiska underlaget till beriikningarna, och nlgra revideringar
av tidigare publicerade serier, bl. a. pi livsmedelsomridet, skall redo-
visas i den planerade skriften. De hypoteser, som har legat till grund
fiir de tidigare publicerade Prognoserna, skall ocksi ompriivas- Bl. a.
skall undersiikas huruvida det iir rimligt att riikna med konstanta
elasticiteter under hela rg6o'talet.
under lret har som etr prelimin?irt resultat av de pflg&ende kon-
sumrionsstudierna ett manuskript fiirdigstillts, i vilket Prognoser
36
gors for konsumtionsutvecklingen fram till och med rg7o.Dennauppsats kommer under 196g att publiceras i en samlingsvolym medkonsumtionsprognoser for olika liinder. Som utgivare av detta ?t-
bete stf,r Association scientifique europdenne pour la privision 6co-nornique e moyen et e long terrne (ASEPELT), i vilken organisa-
tion institutets chef ingir sorn medlem.
I sarnband med konsumtionsundersokningarna har det visat sigvara praktiskt att ligga upp ett kortregister over in- och utliindskabocker och tidskriftsartiklar, som behandlar den privata konsum-tionen. Detta register beriiknas vara klart under 1963.
Avsikten dr vidare att l?igga om konsumtionsstatistiken sfl attmer detaljerade inforrnationer f,n tidigare erhf,.lls. Hittills har kon-sumtionsserier i regel forts endast fdr grupper av varor, men detvore onskvdrt att skapa en mer detaljerad uppdelning, varvid ivissa fall dven enstaka varor redovisas. Ett register upplagt pfl dettasdtt skulle i vdsentlig grad utoka institutets service-mojligheter pfldetta ornrflde i samband med de talrika forfrigningar, som brukarriktas till oss.
TV:S INTIIODIIKTIONSFORLOPP I SVERIGT
Institutets under en fdljd av hr i rapportform presenterade kart-
liiggning av svensk TV-utveckling utgor ett rikt underlug fcir en
introduktionsstudie pe ett ur konsumtionssynpunkt betydelsefullt
varuomride. En planerad sammanfattning av hittills publicerade
rapporter ir avsedd att diskutera vilka faktorer, som varit besttm-
mande for TV:s snabba introduktion i Sverig..
Samtidigt med att den svenska TV-utvecklingen trd,tt in i ett
lugnare skede, iir det mojligt att iaktta en pigiende fcirskjutning i
inriktningen av Tv-kopen mot en minskad andel fcirstaapparatskop
och en okad andel ersdttnings- och andraapparatskop. De ndrmaste
iren dr det i synnerhet ersilttningskopen, sorn kan vdntas komma
att spela en for den svenska TV-marknaden starkt vdxande roll.
Hur stora Tv-kdpen blir i framtiden kommer de i hog grad att
37
bero pfl TV-appararernas livsldngd. Detta kan illustreras genom f61-
jande rd,kneexempel.
Med ledning av uppgifter beuiiffande den hittillsvarande faktiska
licensurvecklingen samt med utgingspunkt frfln en inom Telesty-
relsen gjord prognos for Tv-licensutvecklingen fram t. o. m. t97o
kan berikningar goras for apparatanskaffningen under 1970, for-
delad pfl forstagings- och ersittningskop. Om man antar att en TV-
apparars tekniska livstiingd uppgir till 7 ir kommer ersittnings-
kopen LgTo atr uppge till cirka 1zb ooo apparater. Om man i stdllet
utgir ifrfln att en TV-apparat ersitts efter i genomsnitt 5 irs an-
vindnirg blir ersdrtningskopen av vflsentligt storre omfattning och
kan beriiknas upPga till ndra 6oo ooo aPparater.
>7-irsalternativeD> >5-irsalternativeb>
Fcirstagingskcip
Ersiittningsk<5p
Summa
54 ooo
ge6 ooo
38o ooo
54 ooo
595 ooo
649 ooo
7-irsalternativet bygger pfl amerikanska erfarenheter. I Forenta
Staterna har det visat sig, att en TV-mottagares medellivslilngd UPP-
ger d11 cirka 7 ir. Det kan emellertid tf,nkas, att forzindringar i ut-
forande liksom i apparatens tekniska utrustning kan komma att
icke ovisentligt driva fram en snabbare iteranskaffnitg. Vira be-
rdkningar enligt 5-nrsalternativet illustrerar den mycket betydande
effekt, som en iikning av iteranskaffningen skulle kunna fe.
38
Statistiska och ekonomiska oversikter
PRODUKTIONSINDII(
Institutet har under r g6e liksom tidigare svarat for beriikningarnaav Industriforbundets produktionsindex. Eftersom avsikten meddenna index bl. a. ir att for konjunkturanalysiindamil md,ta demf,.natliga foriindringarna i industrins produktionsvolym, krdvs ettsnabbt fiirdigstiillande av resultaten. Mot detta krav pfl snabbhet stiren iinskan om att statistiken skall vara si noggrann och rittvisandesorn mojligt. Att samtidigt tillgodose bida dessa krav stoter ofta pflvissa svirigheter.
Industrifcirbundets produktionsindex fcireligger klart 6-7 veckorefter den aktuella mi.nadens utging, vilket betyder att beriikning-
arna miste baseras pe produktionsuppgifter rned relativt kort fram-
stiillningstid. Sidana uppgifter avser i allmiinhet endast ett begriin-sat antal viktiga varor eller relativt stora aggregat av varor. Dess-utom dr det ofta omojligt att erhilla uppgifter frin annat in ett ur-
val av foretag. I mflnga branscher kan man overhuvudtaget inte fa
fram produktionsuppgifter tillriickligt snabbt, varfor man diir ilr
hfinvisad till att anvilnda andra indikatorer fiir produktionsutveck-
lingen. Den i det sammanhanget viktigaste indikatorn dr syssel-
sdttningsstatistik i form av data rcirande antal arbetstimmar eller
antal arbetare. Dessa uppgifter kan sedan eventuellt korrigeras med
ett antagande om for?indringen i produktionen per timrne eller per
arbetare. Det 1r emellertid i de flesta fall mycket svirt att med nf,.-
gon sdkerhet uttala sig om produktivitetens foriindringar. Av det
ovan sagda framgflr alltsi att en rninadsindex civer industriproduk-tionen med nodviindighet miste baseras pn ganska grova indikato-
rer. Det ir diirfor onskvdrt att man fortlopande bevakar mcijlighe-
terna till okad information, si att de anvdnda indikatorerna hela
39
Diagrarn ?. Produktionsind,ex fiir hela ind.ustrin 1961-62
Index rgg5: too
lndex
r-
- - - -
1962
1961
01 7 - 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 1 2
Mdnod
tiden dr av se hog kvalitet, som det under de givna betingelserna
dr mojligt.
Industriforbunders produktionsindex har under r 96e beriiknats
enligt samma metoder och med samma indikatorer som under t96t,
rrors att det har varit mojligt att i vissa avseenden gcira fcirbdtt-
rande aktualiseringar, i forsta hand genom ett fornyat och utokat
urval av foretag. Det har emellertid ansetts onskvdrt att dessa for-
ind.ring"r, som i allmilnhet tr relativt dyrbara att genomfora, gors
samtidigt med den stora och genomgripande revision, som avses tgu
rum i samband med den sedan liinge planerade omliiggningen av
den officiella statliga produktionsstatistiken. Det ilr nimligen omoj-
ligt atr i fiirvzig avgora pi vilket sitt aktualiseringarna skall ske, si
40
Diagrarn 8. Prodtrktionsind,ex fiir hela industrin t93E-62
Arssiffror fcir hela industrin I 9g5-6 r och kvartalssiffror (snsongkorrigerade) fdr helaindustrin samt kapital- respektive konsumtionsvaruindustrin 1959-6e
Index: 1935: Ioo
lndex
0 _l_l | | | I | | | | | t I | | r I I | | I I I | |193s 37 39 41 43 45 47 49 57 59 61 19s9 62
- . - - KCpitOl-voru indus t r i
- H e l o i n d u s t r i n
I.,tni
' lb-
t--J
J.j
a
-/
a a a a a . a
a\-./
a a . a r
a . a a
4
o l r a r 1
Konsumtions-voruindustr i
system kommer att vara
5351 61
att de ocksi efter en civergirg till ert nyrrde effektivaste.
Den ovan nfrrnnda omliiggningen av den statliga industristatisti-ken har kraftigt fcirsenat berdkningarna av r gbg irs definitiva pro-duktionsindex (hittills ber?iknad av kommerskollegium men frflnoch med r g5g flrs index av statistiska centralbyrir). Nigon anknyr-ning av Industrifdrbundets produktionsindex till den statliga in-dexen for i.r l gbg har diirfor inte kunnat goras under r g6s.
Utvecklingen av produktionsindex for hela industrin minadsvis
4 r
Diagram g. produktionsvolSrmen i vissa branscher iuom ind.ustrin 1959-62
Siisongkorrigerade serier. Kvartalssiffror
Index
Index: Igg5'= Ioo
Jiirn- och'metollverk
180
160
140
124
100
80
0
Mcssa indus t r i Pcppers indus t r i L ivsmede ls indus t r i
200
180
160
140
120
100
80
o
Texti l industri Konfektiortsindustri Li ider- och skoindustri
19s9 60 61 62 1 959 60 61 62 1 959 60 61 62
42
J i i rnmolmsgruYor Tri i industr i
100
80
de bida senaste iren redovisas i diagram 7. Av detta framgir bl. a.
att produktionsokningen under r 96z varit relativt svag - vissa mi-
nader har produktionsvolymen t. o. m. varit liigre dn under rnot-
svarande m&nad 196r. Sammanlagt beriiknas industrin ha okat sin
produktion under d. g forsta kvartalen med e procent jiirnfort med.
motsvarande period 196l. I diagram 8 redovisas produktionsutveck-
lingen inom hela industrin irsvis frin och med l ggb och kvartals-
vis (sdsongkorrigerad) frin och med rgbg. Diagrarnmet komplette-
ras med kvartalssiffror frin och med t gbg for de bf,.da huvudgrup-
perna kapital- och konsumtionsvaruindustri. Diagram g anger ut-
vecklingen kvartalsvis i olika delbranscher (s?isongkorrigerade se-rier).
VERKSTADSSTATISTIK
Orderltiget inorn verkstadsindustrin har som tidigare ir under-
sokts vid utgingen av februari och augusti. Arbetet hdrmed har be-
drivits i samarbete med Sveriges Mekanforbund och Sveriges Varvs-
industriforening. Publiceringen har som tidigare skett i form av
tvfl broschyrer.
Orderstatistiken omfattar drygt 4oo fiiretag. Dessa utgor inte ett
slumpmiissigt urval, varfor statistiken kan vara behiiftad med syste-
matiska fel, vars storlek och karakttr det dr svirt att med sflkerhet
uttala sig om. Emellertid svarar de uppgiftsldmnande foretagen for
en relativt stor del cirka 6o procent av totala antalet arbets-
timrnar i verkstadsindustrin. Vidare har foretagen fordelats pi del-
branscher och inom varje delbransch pi storleksgrupper, vilket gcir
att man vid upprdkning till totalnivfl tar hilnsyn till de skillrrader
i ordersituationen som kan forefinnas mellan sfldana olika typerav foretag. Uppgiftsl[mnarnas andel i den minsta storlekssupper,dvs. foretag med mindre fln 5o arbetare, zir lig - cirka r o procent -
dven orn denna grupp innehiller det stcirsta antalet uppgiftslflm-nande foretag, absolut sett. Ovriga storleksklasser ilr representerade
med andelar som varierar mellan 40 och roo procent.
48
Diagrarrr 10. Ord,erstock i verkstadsindustria augusti 1957-augusti 1962
fndex: aug. rg54: Ioo
lndex
250
0Aug. Feb. Aug.60 61 61
Aug.57
Feb. Aug.58 s8
Feb.60
Feb.59
Aug.59
Feb. Aug.62 62
Diagram lo visar utvecklingen av orderstockens storlek, mett i
arberstimmar, under tiden augusti tgbT-augusti r96e. I jiirn- och
merallmanufakturbranschen och i de mekaniska verkstdderna nfldde
orderstocken ett stcirsta vlrde vid undersokningen i augusti 196r
och har sedan dess varit avtagande. De elektriska verkstiderna hade
i augusti l g6s en orderbel?iggnitg, som var I procent storre dn ett
hr tidigare, vilket betyder att okningstakten i denna bransch avse'
vdrt har avtagit. Inom varvsindustrin har man noterat en fortsatt
kraftig tillbakaging. Totalt for hela verkstadsindustrin beriknas
orderstocken i augusti rg6e ha varit 4 procent mindre iln ett halvir
tidigare och ro procent mindre ln i augusti 196r.
Ocksi orderingingen har minskat relativt kraftigt. Under perio-
den mars-augusti i ir var den Z procent liigre dn under motsvarande
tid 196r och rg procent liigre fln under perioden september 196r-
44
\a \
a \
' \ Varv
" - . - -- \. \ o
\a \
\Mekon iskq verks tc ider '
\\ - r,-,
O . - E l . v e r k s t .< O o o . . . D
Jcirn- ochmetq l lmqnufok tur
Diagram ll. Ordering4ng frAn hem,m,a- och exportmarknad. i verkstadsin-duEtrin exklusive varven september lg58-augusti 1962
Index: sept.-nov. rg54: Ioo
februari r 962. Nyteckningen av order inom varvsindustrin var myc-ket liten under mars-augusti i ir - flera av storvarven fick inga nyabestdllningar alls och orderingingen lng diirfor pfl en nivfl sommed 8o-85 procent understeg de nirmast foregiende sexminaders-periodernas. Aven betrdffande orderingingen ilr de elektriska verk-stilderna ensamma om att kunna redovisa en okning. Under perio-'d.en mars-augusti r g6e var tillstrcimningen av order till d.enna,bransch g procent stdrre iln ett ir tidigare.
I diagram r r flskidliggors orderingingen till verkstadsindustrinexklusive varven uppdelad pi hemma- och exportrnarknad. Klyftanmellan de bida marknaderna bestflr och utvidgas, men dven ex-portmarknaden visar nu tendenser att gn tillbaka.
Sveriges Mekanforbunds mflnadsstatistik over sysse/s iittningen iverkstadsindustrin har i likhet med tidigare Fn utarberats inom in-
45
q G a A E c { dr n | ' l \ O \ O \ O . O \ O €' F
a ' a e '9 '
e ' s -9E F E E E c , E ;
* * d d * * cde e r e g e i l Ec t c r c t o U o d =E v r E t n E | , ' E . €
0 Lour
ogI
coro.J
a.c,an
Exportmorknod'\
, / - . a / \ - r / \ a , / -
- - - Q - \ \
/ - - w /
Hemmamorknqd
sriturer. Siffrorna for rg6e visar pfl en uppging i syssels?ittningen
per normalvecka med r procent jiimfort med t 96 t. De elektriska
verkstdderna beriknas ha iikat med 4 procent medan j[rn- och me-
tallmanufakturbranschen har redovisat en tillbakaging med 2 Pro-
cent.
Under r g6e infordes en ny definition av det i sysselsittnings-
statistiken anvdnda begreppet normalvecka. Detta foranleddes
frilmst av att en stor det av de svarande foretagen under 196r och
r g6e borjade till?impa lediga lordagar iret om. Vid omrilkning av
sysselsittningsuppgifterna till normalvecka skulle den tidigare till-
ldmpade definitionen medfora en overskattning, varfor begrepPet
gavs en exaktare och med verkligheten mer overensstemmande inne-
bord. Med normalvecka avses numera en vecka med en ordinarie
arbetstid av 4b timmar per arbetare.
INDt]:STIIIELL MANADSST'AT'ISTIK IXI. rn.
Ind,ustriell ntd,nad,sstatistik med uppgifter och diagram tiver indu-
striproduktion, utrikeshandel m. m. har sammanstilllts och utsilnts
varje minad. Statistikrapporter over utvecklingen inom viktigare
branscher har regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivarell-
DET EKONOMISKA LAGET
pe uppdrag av Svenska Arbetsgivareforeningen har liksom tidigare
frn tre rapporter utarbetats rorande konjunkturutvecklingen. Dessa
har publicerats under titeln >Det ekonomiska ldget> och varit av-
sedda som informationsmaterial i foretagsnimnderna' I varje raP-
port har den svenska ekonomin analyserats mot bakgrund av en
redogorelse for konjunkturlziget i utlandet, i forsta hand Fcirenta
Staterns, Englard, Viisttyskland och Frankrike. Utvecklingen i Sve-
rige har behandlats utforligt i friga om produktionen, sysselsttt-
ningen, investeringarna, utrikeshandeln och den ekonomiska poli-
tiken.
46
I samband med den forsta och tredje civersikten har sirskilda sak-
underlug fiirdigstilllts, avsedda att ligga till grund for de bildband
med tal, som under namnet Ekonomisk vflrjournal och Ekonomisk
hcistjournal utges av Svenska Arbetsgivarefcireningen fcir visning vid
foretagsniimndernas sammantrdden.
IUI UPPHON ATT PRODUCERA VISS STATISTIK
I och med att rg6a f,.rs siffror foreligger klara, vilket beriiknas vara
fallet i mitten av februari 196g, overtas institutets statistikproduk-
tion av byrfln for industristatistik inom statistiska centralbyrin. I
forsta hand overflyttas order- och produktionsstatistiken. En serie
over sysselsittningen i verkstadsindustrin produceras redan pi stat-
ligt hail. For att kunna gora de minatliga produktionsvolymberiik-
ningarna miste dock centralbyrfln overta och tills vidare fortsiltta in-
sarnlandet av uppgifter frin de foretag som nu medverkar i Mekan-
forbundets och IUI:s sysselsilttningsstatistik.
Statistiken over orderliiget i verkstadsindustrin och den minat-
liga produktionsindexen har bflda s& stort allmiint intresse, att det
har ansetts tillhora statens uppgifter att svara for produktionen.
Detta kan sflgas vara den primira anledningen till overforandet.
Men saken har ocksi en teknisk sida. Genom en centralisering av
statistikproduktionen kan man ni fordelar av mflnga slag, t. ex.
minskad arbetsborda for uppgiftsliimnare, liigre produktionskostna-
der och okad j?irnforbarhet med andra statistikgrenar. Overforandet
kan diirfor ocksfl ses som ett led i den centralisering av den statliga
statistikproduktion€r, varom principbeslut fattades av r e6o flrs
riksdag.
47
Ovrig verksamhet
KONSULTGNUPPEN
Sedan r g5g har en sirskild konsultavdelning funnits inom insti-
tutet. Dess arbete, som letts av ekon. lic. John Eksdom, har frimst
omfattat undersokningar rorande den framtida utvecklingen av
marknaden for olika varor. Uppdragsgivare har varit enskilda f<ire-
tag eller organisationer och som regel har undersokningsresultaten
icke publicerats.
Konsultgruppens verksamhet upphorde den r oktober r96e. Dess
chef har frin irsskiftet forordnam att som silrskild sakkunnig i eko-
nomiska frigor tjiinstgcira vid den svenska EEc-delegationen i
Bryssel.
ovnrer
Liksom tidigare har institutet iven under 196z bitrttt fciretag, in-
stitutioner och statliga verk och myndigheter med smdrre utred-
ningar och diverse annan service. Sammansffillningar av olika ekono-
miska data har ocksi ltmnats till vissa internationella organ.
Under iret har remissyttrande avgivits civer >socialstyrelsens for-
slag angflende den officiella lonestatistikens framtida utformning>>,
over >PM ang&ende ett centralt foretagsregister> samt over >PM
angiende en eventuell ny foretagsrilkningrr. De tvi sistndmnda Pro-memoriorna var utarbetade av delegationen fiir statistikfrigor. Vi-
dare har institutet tilt statistiska centralbyrin ltmnat synpunkter
pfl den planerade publikationen >Allmiln minadsstatistik> samt pfl
betinkandet >Publiceringsformer for svensk statistik>.
Pe uppdrag av r 96o irs semesterkommittd har institutet utfort
en studie rorande de ekonomiska verkningarna for vissa typer av
48
industrifdretag vid alternativa forliiggningar av den fjiirde semes-terveckan. Resultaten har fltergivits i kommittdns betiinkande Ny se-mesterlag (SOU 196z: 44),
Institutet har under lret varit representerat i en arbetsgrupp, somstuderar deltidsjordbrukarnas problem och deras mcijligheter tillarbetsinsatser inorn andra niringsgrenar. I denna arbetsgpupp in-gflr dven rePresentanter fcir Jordbrukets Utredningsinstitut ochfciretagsekonomiska institutionen vid Lantbrukshcigskolan.
Docent Saffan Burenstam Linder har i Ekonomisk Tidskrifrr96z: 4 publicerat en uppsats med dteln Saeriges hand,elspolitiskaalternatia: den ekonomiska innebcirden Institutet har medverkatvid tillkomsten av detta arbete och uppsatsen har som sdrryck in-tagits i smfltryckserien (rt sO).
Flera av institutets medarbetare har under iret htllit ett antalforedrag och medverkat vid olika kurser och konferenser. f allrnfln-het har dessa framtrddanden haft direkt anknytning till publice-rade eller pflgflende undersokningar inom institurer.
Institutets chef, professor Bentzel, har under iret varit ordforandei den s' k. metodgruPpen inom Arbetsmarknadsstyrelsen, vars syfted,r att studera Prognosmetoder for arbetsmarknaden. Han har vidarevarit ledamot av utredningsridet samt ledamot av familjebered-ningen inom socialdepartementet. Fil. lic. Erik Hddk har fungeratsorn sekreterare i Bankoutskottet.
+9
Skrifter utgirsna at) Industriens Utredningsinstitut*Den offentliga sektorns expansion. E. H66k (r96e). s7z s.svensk populflrpress 193r-6r. G. Albinsson (r 96z). rg7 s.Framtidsperspektiv fdr svensk indusmi. J. Wallander $962). 186 s. Utglngen.Ldnedkningars verkningar. L. Nabseth (196r). 344 s.svensk verksradsindustri. G. Albinsson (196l). zo5 s.Industrifciretagets produktionseffektivitet. E. Ruist (196o). rog s.Industriproblem r96o. G. Ahrsjci m. fl. (196o). 196 s. Utgingen.studier i bilisrnens ekonomi. J. wallander (rgs8). e8g s.Den privata konsumtionen i Sverige r93r-6s, R. Bentzel m.fl. (rgs7),42s s.Strukruromvandlingen i jordbruket. O. Gulbrandsen (rgsz). zsz s,Biliigaren och bilen (rg56). r12 s.Industrien och ftirgubbningen (rg55). r28 s.Kemisk industri. A. Elshult och f. Svennilson under medverkan av H. Wagner
( l g S S ) . 2 r 5 s .Nationaliseringen i England. E. Hddk (lgSS). 88 s.Tjflnsteminnen och den industriella omvandlingen. E. HAdk (rgSg). l14 s.Svenskt distriburionsviisende. R. Artl e (rg5z). zs8 s. {Jtgingen.Befolkningsutveckling och arbetskraftsfdrsdrjning. E. Hd6k (r g1z). rg3 s.Svenskt transportv6sende. C. W. Petri (r95e). zg+ s. LJtg6,ngen,Inkomstfcirdelningen i sverige. R. Bentzel (rgsz). zz7 s.Svensk industriell fciretagawerksamhet, band r och z.E. Dahmdn (r95o). 4zt+
295 s.
Smdtrycksserien
r 9 6 z
27, Bostadsbristen. En studie av prisbildningen pi bostadsmarknaden. R. Bent-zel. A. Lindbeck och I. Stihl, ro9 s.
26, Sveriges handelspolitiska alternativ: Den ekonomiska innebdrden. S. Bu-renstam Linder. 24 s.
25. Verkstadsindustrins rnaskinkapital, En studie av dess sarnmansiittning ochav maskiners rli.{drande och d6dl. J. Wallander. r ro s.
24. Produktivitet och kapitalmiingd inom den svenska industrin under efter-krigstiden. K. G. Jungenfelt. 19 s.
23, Sysselsiittning, penningvdrde och framitskridande, En sammanfattning avstabiliseringsutredningens betiinkande: Mal och medet i stabiliseringspoli-tiken. ro9 s,
Dryckeskonsumtionen i Sverige. A. Sundstrtim och J. Ekstr6m. r84 s.
r g 6 r
2r, Investeringskalkyler enligt MAPl-rnetoden anpassade till svensha skatte-fdrhillanden. B. Eneroth. 27 s.
r g 6 o
zo. IUI's bilprognos - genomging och revidering h6sten 196o. J. Wallander -
B. Olssorl. 8 s,
Prisdifferentiering inom handeln. En studie av kdparprestationer ur leverzn-t6rens synpunkt. L. Lid6n - B. A. Holmberg. I l8 s.IUI's konsumtionsprognos fcir ar 1965. En granskning och revidering,G. Albinsson, R. Bentzel, G. Danielsson, J. Ekstriim och O. Gulbrandsen.106 g.
{ Hdr har upptagits de senarc drens publikationer. En fuUsffindie fdrtechning kan erhdllas pd bcgdran.
?2.
+52 -
252 -
r5: -
35 : -
25r -
20i -
r5 : -
35: -g8: -24i 50
9 : 5 0
7 z -
r43 -
+z-5: 50
r+3 -
r+ i -r+i -
14: -
e8: -
4 : -
5o
3: 50
3 : 5 0
3 : 5 0
ro: -
93 50
19.
r8.