www.etthållbartval.se

En rapport om ungdomsarbetslösheten.

2.

Sedan dess ser jag dem lite överallt, den ena jobb-sökar-metoden mer fantasirik än den andra. Köp Google-annonser med din drömchef som sökord (jag skulle inte göra det, men det sägs att chefer googlar på sig själva) eller skriv ut ditt CV på färggrant papper. Tipsen och initiativen är tecken på att det finns en framtidstro. Men samtidigt: när tipsen om hur man bör söka jobb blir vanligare än tipsen om jobb är det något som inte är som det ska.

I den här rapporten kan du bland annat läsa att varannan jobbansökan som skickas av en arbetslös ungdom inte får ett svar, inte ens ett ”nej tack”. Därför är det kanske inte så konstigt att var tredje ung känner åtminstone någon som gett upp och slutat leta jobb fastän de skulle vilja ha ett.

Varannan arbetslös ungdom tycker att politikerna gör för lite för att bekämpa arbetslösheten. Det måste vi politiker ta till oss, för handen på hjärtat så är det svårt att hävda att de har fel. Det som inte får hända är att vi vänjer oss. Att vi

tycker att det är normalt att en av fyra unga som vill ha jobb inte får något. Det vägrar jag.

För det finns hållbara lösningar. Ungdomsarbetslösheten beror inte – om någon nu trodde det – på att de unga inte behövs eller inte duger till.

Den beror istället på systemfel som byggts upp under lång tid. Och systemfel går att rätta till. Det går att sänka trösklar som hindrar unga från att komma in på arbetsmarkanden. Det går att skapa en arbetsmarknad där det är lättare att hitta ett nytt jobb om man skulle förlora det man har. Det är fullt möjligt att få in en fot i arbetslivet redan under tiden man pluggar. Och det går att göra mycket som ökar företagens förmåga att växa och att anställa.

Men det kommer att krävas politiskt mod för att göra det. Vi måste förmå fler att tänka om. Därför riktar vi med denna rapport en uppmaning till alla, gamla som unga, väljare som valda: vägra vänja dig vid en hög ungdomsarbetslöshet! Låt oss skapa en mer hållbar arbetsmarknad!

Var tredje känner någon som gett upp jakten på ett jobb

Någon tipsade om Alexandra. Hon var 20 år då, 2009, och arbetslös, villig att ta "vilket jobb som helst". Tillsammans med en kompis dekorerade hon ett P-hus med en

jättelik kontaktannons.

3.

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige, och så har det varit länge. Börjar ungdomarna ge upp?

90-talskrisen inleds

LEHMAN BROTHERS går i konkurs

0

5

10

15

20

25

30

19911992199319941995199619971998199920

00

200

120

02

200

320

04

200

520

06

200

720

08

200

920

1020

11

sverige

tyskland

eu 27

Boo.comgår i

konkursUngdomsarbetslösheten i Sverige är högre än genomsnittet i EU, och mer än dubbelt så hög som i Tyskland.

Källa: Eurostat.

5,4

0

5

10

15

20

25

30

25-64 15-24

27,4

Källa: AKU, ECB.

Arbetslösheten bland unga är fem gånger så hög som arbetslösheten bland övriga (K2 2012).

Den svenska ekonomin har klarat sig jämförelsevis lindrigt genom den europeiska skuldkrisen, åtminstone hit-tills. De offentliga finanserna är i balans och tillväxten är god. Internationellt betraktas vi som ett föredöme.

Men på en punkt klarar sig Sverige sämre än de flesta jämförbara länder: samtidigt som den totala arbetslösheten är relativt låg, är ungdomsarbetslösheten hög. Betydligt högre än genomsnittet i Europa, och mer än dubbelt så hög som i till exempel Nederländerna och Tyskland.

En ohållbar situation

4.

Så här har det varit i två decennier, sedan 90-talskrisen. Ekonomiska nedgångar tenderar att få större effekter på syssel-sättningen bland unga än på sysselsätt-ningen generellt.

När arbetsmarknaden för unga änt-ligen återhämtat sig runt år 2000 sprack IT-bubblan, och ungdomsarbetslösheten sköt åter i höjden. Under högkonjunk-tursåren 2007-2008 sjönk den något, för att åter stiga i samband med finanskrisen 2008. För närvarande sjunker ungdoms-arbetslösheten långsamt, men från mycket höga nivåer.

Den totala arbetslösheten under andra kvartalet 2012 var 8,3 procent. Ung-domsarbetslösheten var 27,4 procent, alltså tre gånger högre4. Mer än en av fyra unga som vill ha ett jobb, hittar inget. 189 500 personer under 25 knackar på arbetsmarknadens dörr, men släpps inte in – ett hårt slag för alla drabbade, och ett fruktansvärt slöseri med energi och talang.

Därför är det inte så förvånande att så många som var fjärde ung person oroar sig för att de inte ska få en heltids- anställning.5

Inte konstigt att de oroar sig

1 SCB:s Arbetskraftsundersökning, kvartal 2, 2012.

2 Ibid.

3 Ibid.

4 Ibid.

5 United Minds, oktober 2012.

27,4

En av fyra unga som vill ha ett jobb får inget.1

189 500 ungdomar är arbetslösa.3

Arbetslösheten bland personer under 25 år är fem gånger så

hög som arbetslösheten bland övriga åldersgrupper.2

189 500

5x

5.

Ibland hävdas det att ungdomsarbets- lösheten överskattas i den officiella arbetslöshetsstatistiken, eftersom också heltidsstudenter räknas som arbetslösa, om de aktivt söker en anställning. Faktum är dock att många ungdomar är heltids-studenter just eftersom de inte kan få ett arbete. 26 procent av alla arbetslösa ung-domar har påbörjat eller förlängt studier på grund av att de inte hittat något jobb.9

Dessutom faller en stor grupp ung- domar som både kan och vill arbeta bort från arbetslöshetsstatistiken, för att de inte söker jobb aktivt. Andra kvartalet 2012 uppgick dessa ”latent arbetssökande” ungdomar, som de kallas i statistiken, till 49 000 personer.

Vilka är dessa ”latent arbetssökande”? Skrämmande nog tyder mycket på att åtminstone en betydande andel är ung-domar som vant sig vid att vara arbetslösa, som gett upp hoppet om att hitta ett jobb. En undersökning som Centerpartiet låtit genomföra visar att så många som en av tre unga känner åtminstone någon som ”gett upp” försöken att hitta ett arbete. Var fjärde känner flera.10

Sedan 2007 utgår Statistiska centralbyrån (SCB) från FN-organet ILO:s rekommend- ationer när de tar fram Sveriges officiella arbetslöshetsstatistik. Det gör det möjligt att statistiskt jämföra situationen i Sverige med situationen i andra länder.

Som ”ungdom” räknas personer i åldrarna 15-24 år. Men ungdomsarbetslösheten be- räknas inte som andelen ungdomar som inte har ett jobb, utan som andelen ungdomar i arbetskraften som inte har ett jobb. Till arbetskraften räknas personer som antingen arbetar eller som aktivt söker arbete.

Så beräknas ungdomsarbetslösheten

ungdomar

i arbetskraften

SYSSELSATTA

502 900 189 500 49 000

Ej i arbetskraften

ARBETSLÖSA LATENT ARBETSÖKANDE

Osynlig och hopplös?

6 SCB:s Arbetskraftsundersökning, kvartal 2, 2012.

7 United Minds, oktober 2012.

8 Ibid.

9 Ibid.

10 Ibid.

26 procent av alla arbetslösa ungdomar har påbörjat eller

förlängt studier på grund av att de inte hittat

något jobb.7

33 procent av alla ungdomar känner någon som gett upp

och slutat söka jobb eftersom han eller hon inte får något. Var fjärde känner flera som

har gett upp.8

49 000 ungdomar är ”latent arbetssökande”,

det vill säga de vill och kan arbeta, men

söker inte jobb.6

49 000

1/5

1/3692 400 542 600

Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökning, kvartal 2, 2012.

6.

Arbetsmarknaden för unga är inte lika tuff i hela landet. Till exempel är ungdoms- arbetslösheten nästan dubbelt så hög i Örebro län som i Jönköpings län.

Under 20 procent20 – 25 procent25 – 30 procentÖver 30 procent

här är det

för ungdomarnaatt få jobb

svårast

Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökning, kvartal 2, 2012. (Data för Gotland saknas).

7.

Att vara arbetslös i ung ålder innebär inte bara nackdelar här och nu, utan har långsiktiga konsekvenser. Det är ungdomarna själva smärtsamt medvetna om.

Tror du att du kommer att få det bättre än dina föräldrar? Varannan ungdom tror inte det. Och var fjärde ungdom mellan 22 och 24 år – en ålder då många kommer i kontakt med arbetsmarknaden för första gången – tror att de kommer att få det sämre än sina föräldrar.13

Den höga ungdomsarbetslösheten är sannolikt ett viktigt skäl till att många ungdomar ser negativt på framtiden.

De omedelbara konsekvenserna av att vara arbetslös som ung är nog så på-tagliga. Var fjärde arbetslös ungdom har antingen tvingats flytta hem, eller att bo kvar hemma, för att de inte kan hitta ett jobb. Andra tvingas söka försörjningsstöd för att klara uppehället.14 Men att vara arbetslös i ung ålder är också förknippat med en lång rad negativa effekter på sikt.

Sambandet mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa är väl etablerat. I en kunskapssammanställning finansierad av Nordiska ministerrådet, visar forskarna Anne Reneflot och Miriam Evensen att detta gäller i ökad utsträckning för unga vuxna (15-29 år), och i särskilt hög utsträckning för unga kvinnor.15 Att andelen 16–24-åringar som besväras av ängslan, oro eller ångest har tredubblats

de senaste tjugo åren, alltså sedan ung-domsarbetslösheten sköt i höjden, är sannolikt ingen slump.16

Att unga som under en längre tid står utanför arbetslivet också löper en högre risk att drabbas av fysiska besvär är också klarlagt.17

Arbetslöshet i ung ålder innebär en förhöjd risk att fastna i utanförskap. En person som är långvarigt arbetslös i 20-årsåldern löper 6-7 gånger större risk att vara det fortsatt i livet, jämfört med en jämnårig som fått in en fot på arbets-marknaden.18 Antalet unga vuxna (20-34 år) som har en inkomst på 0 kronor har tredubblats de senast 20 åren, alltså sedan ungdomsarbetslösheten sköt i höjden.19

I synnerhet unga män löper också en förhöjd risk att hamna i kriminal- itet i samband med arbetslöshet, enligt en långtidsstudie genomförd av Hans Grönqvist vid Swedish Institute for Social Research, Stockholms universitet. 19–24-åringar som varit arbetslösa i 180 dagar löper 9,3 procent högre risk att fällas för ett brott.20

600

Bara 51 procent av alla ungdomar tror att deras

generation kommer att få det bättre än sin föräldrageneration.12

En person som är långvarigt arbetslös i 20-årsåldern löper 6-7 gånger större risk att

vara det fortsatt i livet, jämfört med en jämnårig

som fått in en fot på arbetsmarknaden.11

OHÅLLBARAKONSEKVENSER

11 Angelin, Den dubbla vanmaktens logik, Lunds universitet, 2010.

12 United Minds, oktober 2012.

13 Ibid.

14 Ibid.

15 Reneflot och Evensen, Arbeidsledighet og psykisk helse blant unge i Norden, Nordis-ka högskolan för folkhälsovetenskap, 2011.

16 Lager, Psykisk ohälsa hos ungdomar, Framtider nummer 3, 2009.

17 Unga utanför (SOU 2003:92), Utbildningsdepartementet, 2003

18 Angelin, Den dubbla vanmaktens logik, Lunds universitet, 2010.

19 SVT Pejl - Svenskarnas inkomster, SVT, Skatteverket och SCB.

20 Grönqvist, Youth unemployment and crime: new lessons exploring longitudinal register data, Stockholms universitet, 2011.

Hälsoeffekter av arbetslöshet

Risk för utanförskap

8.

Även för ungdomar som inte fastnar i utanförskap får arbetslöshet i ung ålder kännbara effekter på livsinkomsten. Sex månader av arbetslöshet vid 22 års ålder innebär i genomsnitt åtta procent lägre lön vid 23 års ålder. Effekterna kvarstår vid 30 års ålder, då lönen är i genomsnitt 2-3 procent lägre, enligt en studie från OECD.23

Konsekvenserna av arbetslöshet i ung ålder är ännu mer dramatiska för hög-skoleutbildade. Akademiker som blev arbetslösa direkt efter examen har i genomsnitt 30 procent lägre arbets- inkomst fem år efter examen, jämfört med akademiker som fick arbete direkt.24

Effekter på livsinkomsten

Den höga ungdomsarbetslösheten beror inte på ungdomarna själva. Det är arbetsmarknaden det är fel på. Felen kan rättas till om den politiska viljan finns.

Det är inte tacksamt att vara ung och arbetsletande i Sverige idag. Varannan jobbansökan som skickas av en ung arbetslös får inte ett svar, inte ens ett ”nej tack”.

Ungdomarna ligger i. Det är inte dem det är fel på. Det är den svenska arbets-marknaden som inte fungerar. En tydlig illustration av detta är företagens väl-

kända problem med kompetens- försörjningen25. Det finns lediga jobb – men ungdomarna får dem inte. Det är som att ”den svenska modellen” slagit en mur runt arbetsmarknaden, som ung- domar har svårt att ta sig förbi.

Därför är det inte förvånande att var-annan ung arbetslös tycker att politikerna gör för lite för att minska arbetslösheten.26

Det är arbets- marknaden det är fel på

21 Gartell, Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter?, IFAU, 2009.

22 United Minds, oktober 2012.

23 Scarpetta, Sonnet och Manfredi, Rising Youth Unemployment During The Crisis: How to Prevent Negative Long-term Consequences on a Generation?, OECD, 2010.

24 Gartell, Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter?, IFAU, 2009.

25 Mismatch - det ekonomiska läget, Svenskt Näringsliv, 2012

26 United Minds, oktober 2012.

Akademiker som blev arbetslösa direkt efter examen har 30 procent lägre

arbetsinkomst fem år efter examen, jämfört med akademiker som fick

arbete direkt.21

30

Varannan jobbansökan som en ung arbetslös skickar besvaras inte ens med

ett ”nej tack”.22

1/2

9.

1. Utbildningssystemet måste erbjuda mer kontakt med arbetslivet

Hur mycket arbetslivskontakt svenska studenter får under utbildningsåren skiljer sig åt kraftigt. Varannan student upplever själv att kontakten med arbetslivet brister under utbildningen.29

Graden av samverkan gör stor skillnad. Studenter som läst en utbildning där samverkan med arbetslivet är god har 78 procent större chans att få ett jobb inom tre månader efter examen, och 69 procent större chans att få ett kvalificerat jobb. Dessutom tjänar de bättre: 4,4 procent respektive 7,9 procent mer beroende på om de läst på grundnivå eller på avancerad nivå.30

2. Arbetsförmedlingen måste fungera bättre

En genomsnittlig handläggare på Arbetsförmedlingen förmedlar bara i genomsnitt 9,4 jobb per år, alltså mindre än ett jobb i månaden. Tittar man enbart på arbetssökande under 25 rör det sig om 2,5 jobb per arbetsförmedlare och år, alltså drygt ett jobb var femte månad.31

Fyra anledningar till att arbetsmarknaden för unga inte fungerarMed utgångspunkt i bland annat OECD:s analys av den svenska arbetsmarknaden28 har Centerpartiet identifierat fyra huvudsakliga skäl till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige.

27 Fölster och Sahlén, Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb, Svenskt Näringsliv, 2010.

28 Economic survey of Sweden, OECD, 2008

29 Krassén, Almerud och Hjortzberg, Hög-skolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?, Svenskt Näringsliv, 2012.

30 Ibid.

31 Fölster och Sahlén, Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb, Svenskt Näringsliv, 2010.

En genomsnittlig handläggare på Arbetsförmedlingen

förmedlar jobb till 2,5 ungdomar per år.27

2,5

10.

3. Det måste bli enklare och billigare att anställa unga

Den svenska arbetsmarknaden är jämförelsevis likritad och stel.Skillnaden i kollektivavtalsenlig lön mellan unga nyanställda och personer med

lång erfarenhet är ofta påfallande liten. Den är dessutom minskande. Minimilönerna har stigit med 21 procent sedan 2006 – 5 procentenheter snabbare än den genom- snittliga lönen.34

De höga ingångslönerna gör det svårare för ungdomar att få ett jobb, eftersom de blir dyra att anställa i förhållande till sin produktivitet.

Samtidigt innebär sist-in-först-ut-regeln i lagen om anställningsskydd (LAS) i praktiken ofta att de yngre medarbetarna får gå först, när en arbetsgivare tvingas till nedskärningar. Den strikta arbetsrätten gör det också mer riskabelt för arbetsgivare att tillsvidareanställa personer med liten erfarenhet av arbetslivet, eftersom den gör det svårt eller dyrt att säga upp personer som inte visar sig ”hålla måttet”. I en aktuell undersökning från Teknikföretagen säger till exempel fyra av fem teknikföretag att de skulle erbjuda fler tillsvidareanställning, istället för visstidsanställning, om LAS reformerades.35

Tillsammans ställer bristande arbetslivskontakt under studietiden, strikta tur- ordningsregler och höga ingångslöner många ungdomar inför ett ”moment 22”: för att få ett jobb måste man ha arbetslivserfarenhet, och för att få arbetslivs- erfarenhet måste man ha ett jobb.

4. Företagsklimatet måste förbättras

Som framgår av Sverigekartan på sidan 6 varierar ungdomsarbetslösheten kraftigt mellan olika delar av Sverige. En viktig förklaring är sannolikt skillnader i det lokala företagsklimatet, alltså i hur lätt det är att starta och driva företag. I sin bok Välståndssamhälle för alla – den företagsamma vägen ur fattigdom har national- ekonomen Li Jansson visat på ett starkt samband mellan ett gott lokalt företagsklimat och goda möjligheter för grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden att få ett jobb.36

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

Nyanställdaunga

Samtligaanställda

21 400 kr24 900 kr

Skillnader i medianlön mellan icke nyanställda

18–64-åringar och nyanställda 18–24-åringar är bara 14

procent. Gäller branscherna industri; byggnadsverksamhet; handel; hotell och restaurang;

transporter; jord- och skogsbruk; service.

32 United Minds, oktober 2012.

33 Fakta om löner och arbetstider 2012, Svenskt Näringsliv, 2012.

34 Hur höga minimilöner omintetgjorde arbetsgivaravgiftssänkningen för ungdo-mar, Svenskt Näringsliv, 2012

35 Konsekvenser av LAS, Teknikföretagen, 2012.

36 Jansson, Välståndssamhälle för alla – den företagsamma vägen ur fattigdom, Ekerlids, 2012.

54

54 procent av alla arbetslösa ungdomar tycker att politikerna

gör för lite för att minska arbetslösheten.32

Källa: Fakta om löner och arbetstider 2012, Svenskt Näringsliv, 2012.

Skillnaden mellan den genomsnittliga

ingångsmedianlönen för 18–24-åringar och den

genomsnittliga medianlönen bland övriga (18-64 år) är bara 3 500 kronor.33

3 500 kr

11.

Så minskar vi ungdomsarbetslösheten till en hållbar nivå.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög, men det måste inte förbli så.

Det går att skapa en hållbar arbets-marknad, som inkluderar alla. Andra länder har ju lyckats, så varför skulle det inte gå här?

Vi får aldrig vänja oss. Det får inte bli så att en hög ungdomsarbetslöshet ses som en del av den svenska modellen.

Men kortsiktiga lösningar, som ökad press på ungdomar att söka jobb, räcker inte. Istället måste vi ta itu med de grund- läggande felen på arbetsmarknaden.

Det här är Centerpartiets handlings-plan för att minska ungdomsarbetslös- heten till en hållbar nivå.

Ett hållbart val

1. Utbildningssystemet måste erbjuda mer kontakt med arbetslivet

• Vi vill införa lärlingsprovanställningar, en ny anställningsform med utbild- ningsinnehåll, som ska kunna erbjudas personer yngre än 23 år under som längst 18 månader.

• Vi vill också höja lärlingspengen, för att uppmuntra företag att ta emot gymnasielärlingar.

• För att uppmuntra högskolor och universitet att samverka med arbets marknaden i högre utsträckning vill vi införa ett samverkanskriterium i anslagsfördelningen.

• Vi vill också att staten ska vara en föregångare när det gäller att sluta så kallade studentmedarbetaravtal.

2. Arbetsförmedlingen måste fungera bättre• Vi vill konkurrensutsätta den arbetsförmedlande delen av Arbetsförmedlingen

i ett regionalt pilotprojekt, och införa en ”jobbpeng”, så att den arbetslöse kan välja sin egen specialiserade arbetsförmedlare.

12.

3. Det måste bli enklare och billigare att anställa unga

• För att sänka kostnaden för att anställa unga vill vi införa introduktionslöner. Vi vill också öka rörligheten på arbetsmarknaden genom att reformera lagen om anställningsskydd (LAS) – kompetens och erfarenhet ska väga tyngre än anställningsår i turordningsreglerna.

• Tryggheten på arbetsmarknaden ska vi värna genom en generös och allmän a-kassa, med höjd ersättningsnivå under de tre första månaderna. Vi vill dessutom avskaffa de differentierade a-kasseavgifterna som infördes 2008.

4. Företagsklimatet måste förbättras• Vi vill behålla de lägre arbetsgivaravgifterna för unga, och stegvis sänka den

"vanliga" arbetsgivaravgiften, för att göra det billigare att anställa.

• Vi vill också göra det lättare för företagen att locka till sig privat riskkapital genom ett investeringsavdrag, samt reformera och effektivisera det offentliga-riskkapitalet.

• Dessutom vill vi fortsätta minska regelkrånglet för företagen, bland annat genom att ta bort 3:12-reglerna.

Om rapporten

Rapporten bygger delvis på telefonintervjuer med 2 000 personer mellan 15-24 år, gjorda mellan 19 september och 3 oktober 2012. Undersökningen genomfördes av analysbolaget

United Minds, i samarbete med datainsamlingsföretaget Norstat, på uppdrag av Centerpartiet.

För varje dag som går utan kraftfulla åtgärder växer de långsiktiga konsekvenserna av ungdomsarbetslösheten. Grupper som hamnar ut-anför arbetsmarknaden skapar dessutom högre kostnader för skatte- betalarna och leder samhällsekonomin in i en negativ spiral. Det är därför som en hög ungdomarbetslöshet inte bara är problematisk

idag, utan också helt ohållbar i längden.

Men det finns ett hållbart val i arbetsmarknadspolitiken. Om vi rättar till de problem som OECD och andra internationella bedömare pekat

ut borde vi på sikt kunna få ner ungdomsarbetslösheten till nederländska och tyska nivåer. Det skulle innebära nästan

hundra tusen nya ungdomsjobb.

Tänk på vad det skulle betyda att kunna ersätta den oro och det tvivel inför framtiden som många unga känner idag, med något som borde

höra ungdomen till: en stark framtidstro!

www.etthållbartval.se