1

Linköpings universitet | Institutionen för Kultur och Kommunikation

B-Uppsats, 7,5 hp | Konstvetenskap 2 Vårterminen 2016

John Bauer – En studie om konstnären John Bauers liv och konstnärliga utveckling

Elin Arvidsson

Cecilia Svensson

Handledare: Niclas Franzén

Linköpings universitet

SE-581 83 Linköping, Sverige

013-28 10 00, www.liu.se

2

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................................. 3

Syfte och frågeställningar ................................................................................................................... 3

Metod och teori .................................................................................................................................. 4

Litteraturöversikt och tidigare forskning ............................................................................................ 6

Biografi .................................................................................................................................................... 8

Konstakademin ................................................................................................................................... 8

Resorna ............................................................................................................................................... 9

Konstnärskapet ................................................................................................................................. 10

Bland tomtar och troll ....................................................................................................................... 11

Nya vägar .......................................................................................................................................... 12

Sista åren ........................................................................................................................................... 12

Bildanalys .............................................................................................................................................. 14

Sagoprinsessan (1905) ...................................................................................................................... 14

Blå Eva (1918) ................................................................................................................................... 15

Jämförelse ......................................................................................................................................... 17

Sammanfattande diskussion och slutsatser.......................................................................................... 20

På vilket sätt utvecklades Bauers konstnärskap? ............................................................................. 20

Varför förändrades Bauers stil? ........................................................................................................ 21

Käll- och litteraturförteckning ............................................................................................................... 23

3

Inledning

Alla har nog hört talas om John Bauer, sagotecknaren från Jönköping som dog alldeles för

tidigt i ett skeppsbrott på ett stormigt Vättern. De allra flesta har någon relation till hans

mystiska och fantasifulla troll och prinsessor men Bauer var dock så mycket mer än konstnär

till enbart trollen. Under de 14 år Bauer var verksam som konstnär utvecklades och

förändrades hans konstnärskap synnerligen. Ifrån att ha skissat karikatyrer som tonåring till

sagoillustrationer som ung vuxen till nästan en expressionistisk stil med inslag av

impressionism mot slutet. Bauer försökte hitta en egen väg, och livet var fyllt med olika

uppdrag. De flesta har nog stiftat bekantskap med Bauers sagoillustrationer till Bland tomtar

och troll men har nog sällan reflekterat över vem denna man egentligen var. Bauer gjorde så

mycket mer än sina sagoillustrationer och det är detta som har fångat vårt intresse och blev

det vi ville fördjupa oss i. Valet blev att göra en bildanalys över två av John Bauers verk, ett

tidigt och ett av hans allra sista. Av dessa verk gör vi även en jämförelse för att sedan gå

vidare till att göra ytterligare en kort jämförelse med tre av Bauers verk från hans mest kända

illustrationer till Bland Tomtar och Troll. John Bauer var en otroligt skicklig konstnär som

visade stor bredd i sitt konstnärskap och hans stil förändrades genom åren, dock fanns det

alltid en röd tråd, naturen och mystiken, som följde Bauer hela livet.

Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka John Bauers liv och hans konstnärliga utveckling. En bildanalys och

jämförelse över två av hans verk, Sagoprinsessan (1905) och Blå Eva (1918) görs, där vi vill

se hur Bauers konstnärskap utvecklades och förändrades. Utöver detta görs en jämförelse

mellan dessa två verk och tre av Bauers illustrationer från Bland Tomtar och troll för att få en

bredare förståelse för hur utvecklingen såg ut. Vi vill få en klarare bild över hur John Bauers

konstnärliga utveckling gick till då det skiljer många år mellan Sagoprinsessan och Blå Eva.

Sagoillustrationerna tog upp stor del av Bauers konstnärskap och de kan ge ett komplement

till att förstå Bauers förändringsprocess. De tre verken är Humpe (1912), Trollkärringen och

Pojken (1912) och Tuvstarr (1913). Utifrån detta formulerades två olika frågeställningar:

Hur utvecklades John Bauers konstnärskap?

Varför förändrades John Bauers stil?

4

Metod och teori

Vi har använt oss av Erwin Panofskys (1892-1968) metod för uppsatsens bildanalyser.

Panofsky forskade vidare på Aby Warburgs forskningsinriktning och utvecklade en

tolkningsmodell som kallas för ikonologi. Denna modell har fått stort inflytande inom

konstvetenskapen. Analysen är indelad i tre faser som har i uppgift att ge en klar översikt

över konstverket som undersöks. Fokus ligger på material, symbolik samt historia vilket gör

att forskaren kan får reda på mycket om konstverket.1 I fas ett så görs en objektiv beskrivning

av verket vilket innebär att man beskriver det man ser. Här redogörs vad det finns för objekt

och motiv, även färger och material redovisas. I fas två gör man en närmre analys av

symboliken och försöker förstå och beskriva meningen med motivet. För att kunna identifiera

motiven i konstverket gäller det att konstvetaren har kunskap, eller söker upp kunskap vad

det gäller historia och mytologi eller annan kunskap för att kunna förstå vad det är som

avbildats. I den slutliga fasen så försöker man tolka motivets inre och djupare betydelse.

Konstvetaren ska sätta in konstverket i sin kontext och analysera vad verket skulle förmedla

och/eller betydde då den gjordes. Diskussion kring vad konstnären hade för intentioner med

sitt konstverk och hur samtidens samhälle kan ha påverkat konstnären ska analyseras.2

Panofskys analysmetod valdes till den här uppsatsen för att den passar bäst överens med den

undersökning som görs. De verk vi valt ska analyseras var för sig enligt Panofskys metod.

Resultaten efter analyserna ska sedan jämföras för att se hur Bauers måleri utvecklats samt

vad för skillnader samt likheter det går att hitta. Till den biografiska delen används en

biografisk metod där John Bauers liv redogörs.

För att genomföra den här uppsatsen har insamling av empiriska källor gjorts. Böcker,

avhandlingar och internetsidor har använts samt ett besök till Jönköpings läns museum har

gjorts där Bauers verk har studerats på nära håll.

Vi tänkte att vi skulle reda ut begreppen Nationalromantik och Impressionismen samt

Expressionismen så det är lättare att förstå sammanhanget i texten.

1 Lars Olof Larsson, Metoder i konstvetenskap, Nordstedt, Stockholm, 2010, s. 67-68. 2 Larsson, 2010, s. 68-69.

5

Nationalromantiken

Riktningen kommer man i kontakt med redan på stormaktstiden men den kommer att bli mer

utvecklad under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Nationalromantiken knyter an

till den nationella landsbygden där naturen är en central faktor. Stilen blev dominerande runt

sekelskiftet och den fornnordiska mytologin blir en viktig beståndsdel i konsten.

Nationalromantiken var estetisk genomgripande och påverkades av bland annat syntetismen

och symbolismen. En av Sveriges nationalromantiska konstnärer var Anders Zorn.3

Impressionismen

Stilen växer fram i Frankrike under 1870-talet då impressionisterna (en krets av franska

konstnärer som inte följde den franska akademins synsätt på måleri) gör sitt först

framträdande officiellt. Det är en stil som formas av intresset för Édouard Manets måleri. Det

handlar om hur man fångar ljuset och känslan snarare än berättelsen. Man målade fritt

pittoreska gestaltningar vilket satte en prägel på stilen. Landskapsmåleriet var det som var det

främsta inom impressionismen. Några framgångsrika impressionister är bland annat Claude

Monet, Camille Pissarro och Edgar Degas.4

Expressionismen

Stilen växte fram under början av 1900 talet. Här går stilen emot impressionismen och istället

för en intrycks-konst fokuserar man på en uttrycks-konst där känslor och tankar präglar stilen.

Den realistiska framställningen av den utvändiga sanningen var inte längre det väsentliga.

Det personliga och det spontana i skapandet präglade stilen. Skarpa konturer, linjer och

former överskrider det ”normala” och man deformerar figurer och föremål. Färgerna är inte

längre realistiska till verkligheten. När det gäller att framställa människofigurer avbildas de

som avindividualiserade och anti-idealiserade.

3 Nationalencyklopedin, nationalromantik. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nationalromantik (hämtad 2016-05-26) 4 Nationalencyklopedin, impressionisterna. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/impressionisterna (hämtad 2016-05-26)

6

Stilen har en längtan mot det spontana och den naturnära tillvaron.5

Litteraturöversikt och tidigare forskning

Vi har använt oss av 6 böcker med information om John Bauers liv och konst. Dessa böcker

är alla ganska gamla men har bra information om Bauers livshistoria, familj och

konstnärskap.

Harald Schiller – John Bauer: Sagotecknaren (1945)

Schillers språk skiljer sig lite från de andra, hans språk är mer nyanserat och beskrivningarna

är mer ingående och vad man idag skulle kunna säga gammalmodiga. Boken redogör

ingående om Bauers liv.

Gunnar Lindqvist – John Bauer (1979)

Boken når ut till en bredare publik då den tar upp John Bauers liv, denna bok är en av de

första som har ett kapitel tillägnat Ester. Den är fylld av Bauers skisser och målningar och är

ett bra verktyg till att utforska Bauers verk. Boken har underlättat till våra bildanalyser då den

har många och stora färgbilder.

Gunnar Lindqvist – John och Ester: Makarna Bauers konst och liv (1991)

I denna bok tar Lindqvist upp i princip samma sak som i hans tidigare verk John Bauer från

1979. I denna bok tas det dock mer upp om makarnas liv och Esters måleri är även det

uppmärksammat. Det är en av böckerna vi funnit bäst när det gäller att få en klar bild över

makarna Bauers liv, vilket har varit till stor hjälp i den biografiska delen i uppsatsen.

Carl-Gustaf Petersén, Helen Agrenius, Gunnar Lindqvist, Mikael Sylwan m.fl. – John Bauers

Sagovärld – en utställning på Millesgården (1993)

En utställningskatalog från Millesgården med flera essäer om Bauer av olika författare.

John Bauer, Göteborgs konstmuseum (1993)

Jonas Gavel, bland annat katalogredaktör på Göteborgs museum på denna tid, har gjort en

biografisk del av Bauers liv och konst, vi finner även en katalog över John Bauers verk.

5 Nationalencyklopedin, expressionism. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/expressionism (hämtad 2016-05-27)

7

Helen Agrenius – Om konstnären John Bauer och hans värld (1996)

En lättläst bok som även den behandlar Bauers liv och konst genom de år han levde och var

verksam. Även denna har varit till stor hjälp till biografidelen och en av böckerna vi har

utgått mest från.

Det vi upptäckt genom att läst dessa böcker är att de inte skiljer sig åt något märkbart när det

gäller att beskriva John Bauers liv och konst, böckerna saknar även till stor del

källhänvisningar i texten och många av breven som är tagna som exempel i texten är inte

hänvisade till vart dessa har tagits från.

Uppsatsen inleds med en introduktion över John Bauer och vad uppsatsen innehåller sedan

kommer syfte, frågeställningar, material och metod. Vidare kommer biografi över Bauers liv

både det privata och hans konstnärskap för att sedan gå över i analysdelen där vi analyserar

och jämför verken. Sist i uppsatsen diskuteras slutresultatet.

8

Biografi

4 juni 1882 föds John Bauer i Jönköping, hans far Joseph Bauer var en tysk slaktare som hade

kommit till Jönköping 1867,6 han kom att bli en väl ansedd charkuterist med egen butik vid

östra torget.7 Johns mamma hette Emma och var dotter till en mjölnare i

Jönköpingsbyggden.8 John växte upp ovanför pappas butik med sina tre syskon, Anna,

Hjalmar och Ernst. Anna dog vid 13 års ålder och detta tog mycket hårt på familjen, man

pratade sällan om henne i hemmet då saknaden och sorgen var mycket stor.

Redan som barn började John teckna mycket och kom vid senare tillfälle att använda sina

skisser och illustrationer i vuxen ålder. Bauer hade mycket fantasi och fick ihop teatrar och

cirkusar i sina teckningar som han klottrade ner i sina skolböcker, tyvärr fick betygen lida av

detta då han var mer intresserad av att teckna än att läsa de andra ämnena. Johns pappa insåg

snabbt att det inte skulle bli någon affärsman av John och 16 år gammal fick han chansen att

åka till Stockholm för att pröva sin konstnärliga förmåga på riktigt.9

Konstakademin

År 1898 sökte John Bauer in på Konstakademin, "Kungliga akademien för de fria konsterna."

Han blev då inte antagen på grund av sin unga ålder och började istället på Althins

målarskola, som även den var belägen i Stockholm. På Althins målarskola förbereder sig

John för att söka in på Konstakademin.10 1899 får John sin första teckning publicerad i

Söndags-Nisse, en skämttidning som han gör uppdrag åt även under sin tid på

konstakademin, här finns tydliga influenser av Albert Engströms illustrationer.11 Under tiden

på Althins växte det fram nya förebilder hos Bauer. Det var framförallt för Carl Larssons

måleri, med naturen och hans linjära teckningar som inspirerade Bauer.12 På målarskolan fick

de främst ägna sig åt modellteckning och att rita av föremål, hösten 1899 gör John Bauer

många bilder med djup förtvivlan och depression som tema.

6 Gunnar Lindqvist, John och Ester: makarna Bauers konst och liv, Carlsson, Stockholm, 1991, s.15 7 Helen Agrenius, Om konstnären John Bauer och hans värld, Jönköpings läns museum, Jönköping, 1996, s. 6 8 Lindqvist, 1991, s. 15 9 Agrenius, 1996, s. 8 10 Lindqvist, 1991, s16 11 Jönköpings läns museum, Den unge Bauer, Tillgänglig: http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/Den-unge-Bauer/ (hämtad 2016-05-19) 12 Lindqvist, 1991, s 16

9

År 1900 blev Bauer, 18 år gammal, antagen till Konstakademin, han var fylld av glädje men

den skulle så småningom lägga sig. Bauer fann att undervisningen på akademin var

traditionell, normen var den klassiska antiken. Två av de högt uppsatta och mest

inflytelserika lärarna på akademin var George von Rosen och Gustaf Cederström. Akademin

ses som en föråldrad och gammal instution och Bauer klagar på att det är svårt att bli en sann

konstnär genom utbildningen.13 1901 skriver han hem till sin far och berättar hur han inte

längre vill gå kvar sina studier på konstakademin då han kände hur han inte utvecklades som

den konstnär han ville bli. Gustaf Cederstöm, professor i teckning, får reda på att Bauer

skrivit hem till sin far Joseph och skickar ett brev där han talar om för fadern att det är ytterst

viktigt att John fortsätter sin utbildning då han har stor potential. Joseph lyssnar på läraren

och låter inte Bauer hoppa av utbildningen trots protester.14 John Bauer blir så småningom en

akademiskt skolad konstnär vilket man kan se i hans arbetssätt, Bauer konstruerar sina

målningar på ritbordet hemma men samlar sin inspiration i naturen. Han målar realistiskt och

tar inspiration från litteratur. För att få en slutgiltig utbildning som konstnär behöver man

göra studier även utomlands, medan de flesta i Sverige åkte till Paris för att färdigställa sina

studier så åker John till andra länder.15

Resorna

Som ett komplement till utbildningen åkte många konstnärer på resor för att måla och se den

klassiska och samtida konsten. Det flesta reste till Frankrike, framförallt till Paris. John Bauer

valde en annan väg och valde Tyskland och Italien istället. Den första resan till Tyskland

gjorde han 1902 tillsammans med sin far. Redan som barn fick Bauer resa och se nya städer

och landskap. Familjen, som var en borgarfamilj, var kanske inte direkt förmögna men de

hade det gott ställt och reste lite då och då. Redan som liten hade Bauer med sig sitt

skissblock och ritade flitigt av byggnader och landskap han såg på resorna.16

1902, under studietiden i Stockholm, får John Bauer under sommaren åka på sin första

studieresa utomlands. Tillsammans med sin far reser de till Tyskland där de hälsar på

faderssläkten. Sedan besöker Bauer en rad städer och museum, bland annat Berlin, Dresden

och Leipzig (som är Johns faders födelsestad). Resan fortsätter och Bauer blir tagen av det

han ser, särskilt de små och gamla medeltida städerna som till exempel Rothenburg. John

13 Agrenius, 1996, s. 10-13 14 Lindqvist, 1991, s. 19-20 15 Agrenius, 1996, s. 13 16 Carl-Gustaf Petersén m.fl. , John Bauers Sagovärld – en utställning på Millesgården Millesgården, Lidingö, 1993, s. 20

10

Bauer skissar och målar flitigt av stadsdelar och hus och känner en enorm inspiration och

förtjusning av det han ser.17 Den konst han ser på museerna gjorde ett enormt intryck. Särskilt

verk från Albrecht Dürer, Arnold Böcklin och Max Klinger tilltalar honom. Upplevelserna

från resan fyller Bauer med inspiration och glädje och inspirationen samt influenserna syns i

hans konst.

1904 blev Bauer tillsammans med flera andra konstnärer tillfrågade att illustrera motiv till en

bok om Lappland av C A V Lundholm. På sommaren reste Bauer till Lappland för att studera

och skissa av samernas liv. Innan resan var han tvungen att bevisa för Lundholm att han hade

vad som krävdes för detta uppdrag. Bauer var yngst av alla de tillfrågade konstnärerna och

Lundholm var lite skeptiskt inställd till att Bauer skulle kunna leverera. Motvilligt fick Bauer

åka till skansen och skissa av de utställningsföremål om samerna som fanns där. Tillsammans

med dessa skisser samt bilden Bergatrollet han målat tidigare blev Lundholm nöjd och Bauer

fick resa till Lappland. Väl uppe i norr gjorde Bauer detaljrika skisser i akvarell som han kom

att använda till att göra sina bilder i ateljén. Det viktigaste material Bauer hade till sina

illustrationer var de foton han tog och det blev massvis med bilder som Bauer använde sig

flitigt av när han illustrerade till boken.

1908 finansierar John Bauers far att John och Ester får göra en årslång resa till Tyskland och

Italien.18

Konstnärskapet

Sina förebilder sökte Bauer i de nationalromantiska målningarna där framför allt myten och

sagan var fascinerande och användbara för honom. Trollen tillhörde det ursprungliga och var

en del av naturen medan prinsessor var det andliga och stod för konsten. Att ta till vara på

och njuta av naturens skiftningar och skönhet är något Bauer gjort sen barnsben.

Som vi redan nämnt gjorde Bauer tidigt illustrationer och karikatyrer men något som kom att

göra honom känd var hans sagoillustrationer. 1903 fick Bauer sitt första stora uppdrag att

illustrera sagor till Anna Wahlenbergs sagosamling För Länge, Länge Sedan.19 Stora

inspirationskällor var Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors.20 Det noterades även

av människor runt omkring Bauer att Larsson var en stor inspiration och hyllningar

strömmade över Bauer och uppdragen blev allt fler.

17 Lindqvist, 1991, s. 22. 18 Lindqvist, 1996, s. 77 19 Agrenius, 1996, s.20 20 Lindqvist, 1991, s.20

11

Under en period 1905-06 brottades Bauer mycket med frågan om vad konst egentligen var.

Han blev alltmer nedstämd och orolig för sin framtid. Bauer känner en otrolig press på sig

och skriver i ett brev hem till Esther hur hans teckningar av fotografierna ifrån

Lapplandsresan har imponerat stort på de där hemma, men det ger inte någon glädje då detta

inte är konst för honom.21 Bauer börjar tänka mer och mer på förhållandet mellan

verkligheten och avbildandet och hur han ska kunna bestämma vad som ska gallras bort och

vad som ska få vara kvar. Bauer bestämmer sig då för att han vill förändra sina bilder, ge

människorna en känsla av upplyfthet och skönhet, förändra verkligheten till något upphöjt

vackert.

John Bauer drar sig undan under en period från allt och flyttar ut i en liten jaktstuga i Västra

Jära cirka två mil utanför Jönköping. Här går Bauer sina skogspromenader med ritblocket

under armen och hans sinnen öppnar sig för omgivningarnas intryck. Det är den här platsen

som skapar ”hans” skog och hans sagofigurer växer fram som symboler för naturens

inneboende krafter. Bauer går omkring och tecknar ner det han ser för att sedan kunna bygga

på sina bilder hemma vid sitt skrivbord. Bauer är skeptisk till sin förmåga att fånga det han

ser och sin känsla i sina sagobilder och uttrycker sin oro i ett brev till sin vän Axel Kleimer.

Dock är oron förgäves, Bauer lyfter fram naturens inre och får oss betraktare att se skogen

genom Bauers ögon.22

Bland tomtar och troll

1907 får John Bauer uppdraget att illustrera sagosamlingen Bland tomtar och troll av förlaget

Åhlén & Åkerlund. Detta gjorde Bauer som en säker inkomstkälla. I årgångarna 1907- 1910

kan man se hur Bauer går ifrån Carl Larssons influenser och börjar skapa sig egna personliga

och självständiga verk. De första årgångarna av Bland tomtar och troll trycks i grått och

ibland med lite gult i. Böckerna ges ut varje jul och är anpassade för barnpubliken.23 I

årgångarna 1912 – 1915 är det färgtryck och motiven i Bauers illustrationer blir friare. Bauer

vill inte längre lägga tyngden vid berättandet utan snarare vid stämningen i bilderna.24

Från och med 1916 slutar John Bauer med att illustrera Bland tomtar och troll, Bauer

upplever att sagokonsten har blivit som en belastning, en rutin som han känner sig tvingad att

göra. Bauer känner hur han har fastnat i en viss framställningsprocess och vill göra något mer

21 Agrenius, 1996, s. 30 22 Agrenius, 1996, s. 30 23 Agrenius, 1996, s. 41 24 Jönköpings läns museum, Sagokonstnären, Tillgänglig: http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/Sagokonstnaren/ (hämtad 2016-05-26)

12

än sina sagoillustrationer, Bauer känner sig färdig med den biten och vill nu gå vidare för att

utvecklas som konstnär och uppnå nya mål.25

Nya vägar

John Bauer kämpar med sitt självförtroende och finner ofta att han fastnar i sin

skapandeprocess. Illustrationerna till Bland tomtar och troll har under många år varit en säker

inkomstkälla men Bauer börjar känna sig allt mer instängd och begränsad av jobbet. Trots att

Bauers illustrationer säljer mer än aldrig förr och fått stort erkännande både i Sverige och i

stora delar av Europa och USA så börjar inspirationen sina. 1915 gör John Bauer sin sista

illustration för Bland tomtar och troll och söker nya vägar.26 För att bryta sig ur sagovärlden

börjar Bauer arbeta på monumentalmålningar och teaterdekorationer, i hans sena

skissmaterial finns början på något nytt, något experimentellt, något annorlunda.27 Bauer

kastar sig ut i det okända och i hans nya vägar ser man inspiration från den växande

modernismen som är på uppgång. John Bauer är nu på väg mot en ny form, en lyrisk mjukhet

och en vilja att experimentera.28 Bauer kämpar för att hitta det nya och är ofta inne i djupa

svackor och har svårt att lita på sin förmåga. Det finns en rastlöshet och en känsla av

otillräcklighet i hans skissarbete.

Sista åren

De sista åren i makarna Bauers liv är ingen kärlekssaga men 1915 föds sonen Bengt även

kallas Putte, detta är en glädje för paret men framför allt för Bauer. Pojken blir hela Bauers

värld och han älskar honom villkorslöst. Tyvärr så går det något år och det börjar knaka i

fogarna för makarna. Ester tycker att hennes make blir allt för uppslukad av sitt arbete och att

hon blir den som är hemma och sköter allt som har med hemmet att göra. Ester känner sig

åsidosatt. I ett brev skriver John Bauer till Ester att han förstår att skilsmässa är den enda

utvägen men att hon inte får ta deras son ifrån honom för det skulle han inte klara av. Innan

det blir någon skilsmässa vill Bauer att de ska göra ett sista försök genom att tillsammans

flytta till Djurön i Stockholm för att få en nystart i kärleken. Ester tillmötesgår Johns önskan

och 1918 är det dags för flytt.29 Då en tågolycka inträffat tidigare vill Ester ta båten till

25 Agrenius, 1996, s. 50, 68 26 Lindqvist, 1991, s. 130 27 Hämtad från Jönköpings läns museum, biografisk text från stående tillsvidareutställning, 2016-05-13. 28Jönköpings läns museum, Nya Vägar, Tillgänglig: http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/Nya-vagar/ (Hämtad 2016-05-26) 29 Agrenius, 1996, s.64-68

13

Stockholm, de båda är lite oroliga för att åka båt men den 19 november kliver de ombord på

ångfartyget Per Brahe.30 Tragiskt och olyckligt nog är båten fel lastad och går under på ett

stormigt Vättern den 20 november 1918. Hela familjen omkommer och John Bauer blev bara

36 år gammal.31

30 Harald Schiller, John Bauer Sagotecknaren, Medéns, Stockholm, 1942 s. 16-18 31 Lindqvist, 1991, s. 138

14

Bildanalys

Sagoprinsessan (1905)32

En kvinna står med ståtlig och värdig hållning och blickar drömskt ut mot vänster i bilden. Vi

som betraktare ser henne från grodperspektiv, snett nedifrån. Hon står på en stenhäll och vi

ser en skog i bakgrunden. Himmelen, som tar upp en stor del av bakgrunden, är täckt med

vita moln men på vissa ställen ser man den blå himmelen. Kvinnan bär en lång, vit klänning

med långa armar. Klänningen har ett guldband under bysten och bysten är även prydd med en

liljekonvalj, kvinnan bär också en lång, röd mantel i ett tungt tyg. Kvinnans lockiga hår är

blont och är uppsatt i en vacker frisyr.

Tavlan är väldigt monumental och ger ett mäktig och värdigt intryck. Kvinnan har en värdig

hållning och är klädd i kläder som ser ut att vara hämtad ur sagans värld. Hon ser ut som en

medeltida prinsessa. Tavlan heter passande nog Sagoprinsessan. Betraktaren ser henne svagt

nedifrån vilket understryker att hon står över oss i sin status. Hela kroppshållningen ser ut

som om att den är hämtad från under antiken och hur man gjorde statyerna över kejsare,

krigare eller andra viktiga och maktfulla personer. Den vita färgen på klänningen får kvinnan

att se oskuldsfull och vacker ut och den röda färgen på manteln fångar betraktarens blick från

långt håll, den gör att tavlan syns på håll. Liljekonvaljen, som är fäst vid bysten på

klänningen, används ofta av nyförälskade par och kan betyda ”kärlek vid första ögonkastet”.

33

Tavlan är ett porträtt av Bauers blivande hustru Ester. För Bauer var Ester en sagoprinsessa

förkroppsligad. De träffades under akademitiden och blev förälskade, kanske vid första

ögonkastet? Möjligen ska kanske liljekonvaljen symbolisera det. 1904 står Ester modell till

en skiss för den här tavlan34 och 1905 målade Bauer den här, mer monumentala och

genomarbetade tavlan.35 Den är målad i olja och i lager på lager vilket ger ytan en vacker

struktur, där de undre lagrens penseldrag syns igenom. Ester är placerad i mitten och tar upp

det mest av bildytan. Den röda färgen på mantel fångar ögat på långt håll. Kanske kan den

röda färgen symbolisera den starka passion Bauer kände för Ester. John Bauer säger själv att

han har satt Ester på en piedestal.36 I ett brev har Bauer skrivit till henne: ”Jag har satt dig så

32 Se bildbilaga, bild 1 33 Etikett doktorn, Blommornas språk, vett och etikett, Tillgänglig: http://www.vett-och-etikett.com/vett-och-etikett.asp?tips=Blommornas-sprak (Hämtad 2016-05-29) 34 Se bildbilaga, Bild 7 35 Lindqvist, 1991, s. 43. 36 Petersén, 1993, s. 12-14.

15

högt Esther, och där uppe vill jag ha dej. Jag blir ledsen när jag ser svaga om också mänskliga

drag hos dej Esther, men förlåt mig att jag fordrar så mycket.” 37 Bauer höjde Ester till

skyarna på ett tämligen naivt sätt, han ser Ester som en prinsessa från sagans värld, en

oskuldsfull jungfru klädd i vitt.

Runt sekelskiftet är det en utspridd nationalromantik i Sverige och de unga konstnärerna på

akademin får lära sig att måla efter de traditionella och klassiska idealen.38 En av

konstnärerna på akademin som influerade Bauer mest var, som vi nämnt tidigare, hans lärare

Carl Larsson.39 Influenserna från Larsson syns tydligt hos Bauer, hållningen på kropparna

Bauer målar ser ut att vara hämtade från Larsson, likaså skildringen av naturen känns väldigt

Larsson inspirerad. Motivet Sagoprinsessan är upprepande vid tiden runt sekelskiftet och

många konstnärer använde sig av prinsessan.40 Om vi tar Carl Larssons sagoprinsessa som

ett exempel så är den mer porslinliknande och aningens stel medan Bauers har målat sin

sagoprinsessa mycket mer graciös, som en ungrenässans kvinna eller som en vacker

fantasigestalt.41

Blå Eva (1918)42

Bilden föreställer en naken kvinna sittandes med benen under sig. Hon håller upp sin ena

hand över huvudet och den andra handen håller hon snett framför sig, det ser ut som hon

håller ett osynligt objekt eller som hon plockar ner den röda frukten från grönskan runt

omkring henne. Till vänster om kvinnan verkar det stå en orm, men den är inte tydlig.

Omgivningen runt henne är en upplöst grönska utan några starka detaljer, även kvinnan själv

är inte så detaljerad och händerna ser inte är färdiga ut. Den enda detaljen som är något

skarpare i konturerna är kvinnans läppar som har ett litet leende. Hon tittar till vänster på

något bakom betraktaren. Färgerna är dova och går i en blågrön, lugn ton. En ljus ton av

komplementfärgen orangeröd finns med i håret, frukten samt läpparna, utan att sticka ut för

mycket. Kvinnans kropp har en ljus hudton, nästan vit och hon lyser mod den dova

bakgrunden.

37 Petersén, 1993, s.14. 38 Agrenius, 1996, s. 10 39 Lindqvist, 1991, s.20. 40 Margaretha Rossholm, Sagan I Nordisk Sekelskifteskonst: en motivhistorisk och ideologisk undersökning Diss. Stockholm : Univ., Stockholm, 1974, s. 82-88. 41 Rossholm, 1974, s. 88. 42 Se bildbilaga, Bild 2

16

Tavlan heter Blå Eva vilket gör att man tolkar kvinnan på bilden som Eva från

skapelseberättelsen. De röda frukterna samt ormen stödjer denna tolkning då det var Eva som

plockade och åt de röda äpplena från kunskapens träd, och det var ormen som övertalade

henne. Tavlan ser skissartat ut vilket gör att vi tolkar den som ofärdig. Det finns inga skarpa

konturlinjer utan det ser snarare ut som om Bauer fortfarande söker något, att han testar

färger och former samt komposition. Tavlan har ett lugn och en mystik över sig.

Blå Eva samt en till ofärdig målning som heter Liggande kvinna i blått landskap (1918) är de

sista verken Bauer jobbade med innan han dog. Här söker Bauer efter ett nytt uttryck, han har

haft en period av tvivel och vill finna en ny väg i sitt skapande.43 Det är ett mer måleriskt och

högstämd måleri vi ser här. Kvinnokroppen liknar fortfarande de sagoprinsessor vi sett

tidigare men det är mycket som skiljer dem åt. Vi kan se att Bauer fått influenser från Paris,

som till exempel Henri Matisses måleri, även om han själv aldrig var där. De konstnärer som

hade varit i Paris tog med sig ett nytt formspråk hem till Sverige, vilket Bauer ser ut att ha

plockat upp.44 Vi ser även influenser ifrån expressionismen där han vill fånga känslor och

tankar och frångå det mer realistiska,45 det syns bland annat på Evas kvinnokropp där

proportionerna är något utdragna och formen påminner om Matisses kvinnogestalter.

Influenser från impressionismen är tydliga då de utsuddade konturerna och det lugna

atmosfäriska är i fokus.

Vi tolkar bilden som en skiss till ett kommande verk som Bauer aldrig kunde påbörja.

Målningen är skissartat till sitt uttryck och ser inte fullbordad ut. Det ser ut som Bauer har

utforskat färgval och komposition, denna slutsats drar vi eftersom Bauer allt som ofta gjorde

ett noggrant skissarbete innan han målade den slutgiltiga målningen. Det kan vi till exempel

se i skissarbeten till Sagoprinsessan, hans trollbilder, samt andra illustrationsuppdrag.

Vad tavlan har för djupare mening är svårt att säga. Användandet av bibliska motiv är vanligt

inom konsten och kanske använder Bauer motivet som en symbol över något han ville

förmedla. Bauer har alltid sett kvinnor som oskuldsfulla varelser tagna ur sagans värld. Vi

finner det intressant att Bauer valt Eva som motiv då hon kan symbolisera människans

43 Lindqvist, 1991, s. 134. 44 Lindqvist, 1991, s. 134.

45 Nationalencyklopedin, expressionism. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/expressionism (hämtad 2016-05-27)

17

fördärv när hon åt av kunskapens frukt. Vid samma tid som Bauer målade tavlan så gick han

och Ester igenom en svår tid. Det kan tolkas som att Bauers syn på kvinnan som ett

oskuldsfullt sagoväsen börjar ändras.

Jämförelse

De här två tavlorna har många likheter med varandra, men ännu mer skillnader. För dem som

bara förknippar Bauer med hans sagoillustrationer kan det kanske vara svårt att se att Bauer

målat även dessa målningar. Den magiska atmosfären samt hur kvinnorna framställts känns

typiskt för Bauer. Kvinnorna har båda målats på ett sagolikt och oskuldsfullt sätt. Naturen är

närvarande i båda bilderna men har satts åt sidan för att ge mer utrymme och framhäva

kvinnorna på bilderna. Kvinnorna står i centrum även om Bauer använt olika sätt för att

framhäva dem. I Sagoprinsessan har träden i bakgrunden lagts längst ner i bilden och Ester

har framställts med en ståtlig pose. I Blå Eva har den dova bakgrunden använts som en stark

kontrast till Evas ljusa hudton så att hon nästan ser ut att lysa.

Bauer var 1905 bara 23 år gammal men redan en skicklig konstnär och målar av Ester på ett

oerhört säkert sätt. Under de 13 år som skiljer mellan Sagoprinsessan och Blå Eva händer det

mycket i Bauers liv samt konstnärskap och vi kan se stora skillnader på de två tavlorna. När

Bauer målade Sagoprinsessan är han fortfarande väldigt påverkad av sin akademitid.

Målningen känns nationalromantisk och influerad av det de lärde sig på akademin. I Blå Eva

utforskar han nya uttrycksätt och ett nytt formspråk. De nya influenserna från Europa verkar

det som Bauer har plockat upp. Vi kan se likheter med Henri Matisses framställning av

kroppar och även hur expressionismen influerar, där man överdriver det normala och frångår

det realistiska. Kropparnas proportioner är utdragna och förvrängda. Bauer lämnar de slanka

kvinnogestalterna och går över till att måla kropparna lite mer maskulina med breda axlar och

lite mer robusta kroppar, det kan man till exempel även se i Bauers målning Freja46 från 1917

som han gjorde till aulan på Karlskrona flickläroverk.47

Naturen i de båda målningarna är ett gemensamt tema men de skiljer sig i utförandet. Naturen

i Sagoprinsessan är mer detaljerad men den har satts åt sidan för att ge fokus till kvinnan på

bilden. Sagoprinsessan är ett porträtt där Ester har studerats noga och Bauer har avbildat

henne med kärlek och beundran. Blå Eva känns mer som en allegori, Bauer har sedan länge

46 Se bildbilaga, Bild 6 47 Lindqvist, 1991, s. 118.

18

gått ifrån den verklighetstrogna stil han hade när han målade Ester och börjar nu även frångå

sina sagoillustrationer och nosar på den nya konst som sprider sig från Europa.

Penselföringen och färgerna skiljer sig mellan verken. I Sagoprinsessan kan vi se en mer

realism och konturerna är mer skarpa, medan man i Blå Eva kan se hur konturerna är

utsuddade och man märker hur Bauer strävar efter att nå ett nytt formspråk i sitt måleri.

Färgvalet är olika mellan tavlorna. I Blå Eva har Bauer en harmonisk och blågrön färgskala,

med inslag av brunt. Färgerna är dova vilket gör att Evas ljusa hud sticker ut och lyser mot

den dämpade bakgrunden.

För att få en ytterligare förståelse för Bauers utveckling har vi jämfört Sagoprinessesan och

Blå Eva med Humpe48 från 1912, Trollkärringen och pojken49 också från 1912 och Tuvstarr50

från 1913. Dessa är tre av de illustrationer som Bauer gjorde för sagoböckerna Bland Tomtar

och Troll. I Tuvstarr ser vi en ung kvinna sitta vid vattnet i en skog, skogen är mörk och

dunkel medan Tuvstarr själv sitter med sitt blonda långa hår naken på marken. Hon ser

upplyst ut, nästan som om hon inte var mänsklig. I verket Humpe ser vi en liten krullhårig

pojke sitta i knät på ett troll som vänligt kramar om honom, i bakgrunden urskiljer vi den

dunkla mörka skogen. I Trollkärringen och pojken ser vi en stor stenbumling som sträcker sig

upp långt över marken, på berget sitter en stor trollkärring med långt krulligt hår och längst

ner kan vi se hur det står en späd liten blond pojke och tittar upp mot trollet som har en

aggressiv blick. Även här ser vi den dunkla mörka skogen och naturen. Jämför man dessa

verk med Sagoprinsessan och Blå Eva kan man se många likheter men även skiljer de sig åt.

Likheter och olikheter med Sagoprinsessan: Vi ser här hur det lugna och harmoniska spelar

en stor roll där Bauer vill skapa en känsla istället för en berättelse. Bauer upplyser kvinnorna

i alla verken som en idealgestalt där de ska representera den perfekta konsten som han själv

tyckte att han hade svårt att uppnå. Naturen är en genomgående källa i hans verk men i

sagoillustrationerna är naturen av en mörkare karaktär, en mer sagogestaltande karaktär där

hans troll härstammar från naturen och är ett med den. I Sagoprinsessan är allt mer realistiskt

och framför allt ljusare. Det får inte förglömmas att detta är ett porträtt, vilket blir av en helt

annan karaktär en hans troll.

Likheter och olikheter med Blå Eva: I detta verk är Blå Eva placerad i naturen ännu en gång,

även här använder Bauer den dunkla bakgrunden men inte alls så som i sagoillustrationerna.

48 Se bildbilaga, Bild 3 49 Se bildbilaga, Bild 4 50 Se bildbilaga, Bild 5

19

Den späda prinsessan är något som återkommer i hans verk.51 Här är Bauer på väg mot nya

vägar och man ser hur konturerna inte är lika skarpa som i de andra verken, det är mer

böljande linjeföring och en lugn form.

Genom att göra jämförelsen mellan Sagoprinsessan, Blå Eva samt de tre sagoillustrationerna

syns det att Bauer följer en naturlig utveckling i sitt konstnärskap. Bauer går från den

klassiska målerikonsten över till att illustrera i en betydligt mindre skala, detta för att det var

det uppdraget han fick. Genom att studera sagoillustrationerna syns kopplingen till Blå Eva,

det är samma mystik och kvinnogestalten liknar den vi till exempel ser i Tuvstarr. Den

gemensamma nämnaren för de bilder vi har jämfört är fantasin, sagovärlden, naturen samt

mystiken som ofta finns i Bauers samtliga bilder.

51 Agrenius, 1996, s. 45

20

Sammanfattande diskussion och slutsatser

Vi har i denna uppsats skrivit om John Bauers liv och konst, här tas Bauers bakgrund upp,

hur han redan som liten började intressera sig för teckning för att sedan bli akademiskt skolad

och som ung vuxen bli en av Sveriges främsta sagotecknare. Bauer utvecklades enormt under

dessa år och under senare delen i livet strävade Bauer konstant mot nya mål och utmaningar.

John Bauer var osäker på sin förmåga under hela sitt konstnärskap och tvivlade på sig själv

ofta. Familjen omkom tragiskt i en båtolycka på Vättern 1918.

Vidare har vi gjort en bildanalys av två av Bauers verk, Sagoprinsessan (1905) och Blå Eva

(1918). Här har vi utgått från Panofskys metod och tolkat verken i olika faser. Bland annat

går vi in mer djupare på vad det är vi ser i bilderna, en egen tolkning görs av verken. Efter

detta gör vi en kort jämförelse mellan verken där vi kommer fram till att även om det finns

många likheter så är verken väldigt olika, i utförandet samt i hur kvinnorna har framställts.

Därefter har vi även gjort en kort jämförelse med tre verk från sagan Bland Tomtar och Troll,

Trollkärringen och pojken (1912), Humpe (1912) och Tuvstarr (1913). Även här hittar vi

många likheter med Bauers tidiga och sena verk men vi ser hur Bauer ständigt utvecklas och

att han är på väg mot ett nytt uttryckssätt. Vi har haft två frågeställningar som vi undersökt

och svarat på under vägen.

På vilket sätt utvecklades Bauers konstnärskap?

Verket som kom att kallas Sagoprinsessan ställdes ut i Göteborg 1905 tillsammans med flera

av Bauers akademikamrater.52 Här syns tydliga influenser av Carl Larsson samt

nationalromantiska drag. Bauers genombrott kom dock när han började illustrera till Bland

tomtar och troll, här har Bauer gått ifrån den ljusa akademistilen. Illustrationerna han börjar

rita är dunkla med en mystisk atmosfär och är inspirerade av naturens väsen. Hans målningar

blir mer fantasifulla och mystiska, de utspelar sig i skogens miljö där tomtar härstammar från

naturen. När Bauer känner att han fastnat i ett manér med illustrationerna till Bland tomtar

och troll beslutar han sig för att avsluta uppdraget. Här syns det hur Bauer har en strävan efter

att uppnå något nytt. Bauer börjar experimentera med färg och form för att skapa ett nytt

uttryck. Tydliga influenser från sekelskiftets nya strömningar av en ny konststil syns i Bauers

verk, bland annat Henri Matisse med hans kvinnoformer syns i Blå Eva, likaså influenser från

impressionismen där konturerna är utsuddade syns i detta verk. Samtidigt finns element som

är typiska Bauer tydligt kvar, som till exempel naturens centrala roll.

52 Lindqvist, 1991, s.45.

21

Bauer går från det realistiska, men ändå förskönande, till ett mer fantasifullt och harmoniskt

måleri där berättandet inte har samma stora roll som tidigare utan istället får känslan och

stämningen en allt större betydelse, vilket är influenser från expressionismen. Och i slutet av

Bauers liv påbörjar han ett nytt spår i sin konst som han aldrig hinner utveckla fullt ut.

Varför förändrades Bauers stil?

Bauers konstnärskap präglades av en oro och tvivel på den egna förmågan, periodvis gick han

in i djupare depressioner och fann sin konst otillräcklig. Under en längre tid var

illustrationsuppdragen en säker inkomstkälla och runt 1915, när Bauer avslutade sitt uppdrag

Bland Tomtar och Troll, så sålde bilderna som aldrig förr. Bauer var så starkt förknippad med

trollen och de sagoväsen han så länge illustrerat. John Bauer var dock trött och fantasin hade

tagit slut.53 Familjesituationen såg inte bra ut då Ester och Bauer var oense och inte visste om

de skulle ta ut skilsmässa eller inte. Det fanns många aspekter i Bauers liv som gjorde att han

behövde komma vidare och söka något nytt. Bauer hittade teatern, där han skrev pjäser samt

målade kulisser och kostymer, han hade stor talang för detta.54 Bauer jobbade även med stora

monumentalmålningar, till exempel jobbade han med ett förslag till en stor väggmålning i

vigselrummet i Stockholms rådhus. Även här hade Bauer stor talang, men när

tävlingsbidragen väl skulle lämnas in drog han sig ur.55 Kanske var Bauers självkritik för

stor? Även om Bauers, då rådande, dåliga självförtroende stoppade honom med just den

uppgiften så hade Bauer tagit sig vidare och han jobbade med nya arbetssätt med både motiv,

material och skala. John Bauer ville bryta sig fri från de gamla rutiner som han så länge hållit

sig inom, Bauer var trött på sina sagoillustrationer och sökte sig bort från dem. Bauer befann

sig i en brytpunkt i livet där konsten och hans liv behövde finna en ny väg. Bauer hade länge

arbetat som sagoillustratör och som konstnär ville han utvecklas och söka nya vägar. Strävan

efter ett nytt formspråk är en naturlig utveckling. Familjesituationen försämrades med åren

och detta kan vi tolka som en källa till varför hans stil förändrades, till exempel kan vi tolka

Blå Eva som en förändring i Bauers syn på kvinnan.

Det är tragiskt när en av Sveriges främste sagoillustratörer och konstnärer inte får så stort

utrymme som John Bauer bör få. Bauers sagoillustrationer till Bland tomtar och troll är än

idag mycket kända men övriga verk bör inte förglömmas. Den delen av hans konstnärskap

bör lyftas för att visa Bauers bredd och stora talang. Jönköpings läns museum har en stående

53 Lindqvist, 1991, s. 135 54 Schiller, 1942, s.171-172 55 Lindqvist, 1991, s. 111, 117

22

tillsvidareutställning om John Bauers liv och konst, där man får en stor inblick i om hur han

levt sitt liv och hur stor och erkänd han var som konstnär på sin tid. Är då denna utställning

tillräcklig för att hålla John Bauers minne levande? Ny forskning bör göras då Bauer är en

mycket intressant illustratör och konstnär som har gett Sverige (och kanske världen) en bild

av de så kallade Bauer-trollen. John Bauer har gett en mystik och en känsla av magi till flera

generationer och fler bör få tillfälle att ta del av denna mans intressanta och extraordinära liv.

23

Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor

Agrenius, Helen, Om konstnären John Bauer och hans värld, Jönköpings läns museum,

Jönköping, 1996

Bauer, John, John Bauer: Göteborgs konstmuseum 4 dec – 20 feb 1994, Göteborgs

konstmuseum, Göteborg, 1993

Bauer, John, John Bauers sagovärld: en utställning på Millesgården, Millesgården, Lidingö,

1993

Larsson, Lars Olof, Metoder i konstvetenskap, 4., [uppdaterade och reviderade] uppl.,

Nordstedt, Stockholm, 2010

Lindqvist, Gunnar, John och Ester: makarna Bauers konst och liv, Carlsson, Stockolm, 1991

Rossholm, Margaretha, Sagan i nordisk sekelskifteskonst: en motivhistorisk och ideologisk

undersökning, Diss. Stockholm : Univ.,Stockholm, 1974

Schiller, Harald, John Bauer, sagotecknaren, Medéns, Stockholm, 1942

Elektroniska källor

Etikett doktorn, Blommornas språk, vett och etikett,

http://www.vett-och-etikett.com/vett-och-etikett.asp?tips=Blommornas-sprak, Hämtad 2016-

05-29

Jönköpings läns museum, Den unge Bauer,

http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/Den-

unge-Bauer/, hämtad 2016-05-19

Jönköpings läns museum, Nya Vägar,

http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/Nya-

vagar/, Hämtad 2016-05-26

Jönköpings läns museum, Sagokonstnären,

http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-

museum/Sagokonstnaren/, hämtad 2016-05-26

24

Nationalencyklopedin, expressionism.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/expressionism, hämtad 2016-05-27

Nationalencyklopedin, impressionisterna.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/impressionisterna, hämtad 2016-05-26

Nationalencyklopedin, nationalromantik.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nationalromantik, hämtad 2016-05-26

Otryckta Källor

Jönköpings läns museum, Konstnären John Bauer 1882-1918, stående tillsvidareutställning

om John Bauer, besöktes 2016-05-13

25

Bildbilaga

Av Elin Arvidsson och Cecilia Svensson

26

Bild 1

27

Bild 2

28

Bild 3

29

Bild 4

30

Bild 5

Bild 6

31

Bild 7

32

Bildkällor:

Bild 1, Sagoprinsessan, 1905, Hämtad från:

http://digitaltmuseum.se/011044516997?page=2&query=John%20Bauer&pos=29#&gid=1&

pid=1, 2016-05-30

Bild 2, Blå Eva, 1918, Hämtad från:

http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/Nya-

vagar/, 2016-05-30

Bild 3, Humpe, 1912, Hämtad från:

http://digitaltmuseum.se/011044516939?page=2&query=John%20Bauer&pos=31#&gid=1&

pid=1, 2016-05-30

Bild 4, Trollkärringen och Pojken, 1912, Hämtad från:

http://digitaltmuseum.se/011044553772?page=2&query=John%20Bauer&pos=37#&gid=1&

pid=1, 2016-05-30

Bild 5, Tuvstarr, 1913, Hämtad från:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tuvstarr_%28sagofigur%29#/media/File:%C3%84nnu_sitter_T

uvstarr_kvar_och_ser_ner_i_vattnet.jpg, 2016-05-30

Bild 6, Freja, 1917, Hämtad från:

http://mail.blekingemuseum.se/bmcd/konstbat/bild/bauer.jpg, 2016-05-30

Bild 7, Sagoprinsessan skiss, 1904, Hämtad från:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sagoprinsessan_%28m%C3%A5lning%29#/media/File:Sagopri

nsessan_av_John_Bauer_1904.jpg, 2016-05-30