jordbrukaren nr 17 2015, värmland

Nummer 17 • Årgång 89November 2015

Pensionärerna– en outnyttjad

kraftSIDAN 2

Lyckad jakt på Borums

gårdSIDORNA 18-19

SKOG. Med en förändrad mark-nad där köpare av skog köper merav rekreativa än ekonomiska skälhar en del oro för skötseln hörts.Generellt tycks oron än så länge va-ra obefogad. När man är i skogenstör man inte heller om man baravisar hänsyn.

SIDAN 12

SKOG

Utsläppen förändrar skogs-

bruketSIDAN 14

JAKT

Cecilia Berntsson med en sina av hästar, samspelet är totalt under skogsarbetet. Bild: PRIVAT

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

SKOG. Cecilia och pappan Roger Berntssondriver gemensamma firman Bernttek. De utförbland annat röjningsarbete i skog under varligaoch naturnära former. Det blir många mötenmed människor och djur och rent fysiskt inne-

fattar jobbet tunga lyft och rejäla tag. Numerastår även skogsutbildare med i Cecilias merit-förteckning. Hon har skaffat behörighet att ut-bilda andra inom det kultur- och miljövår-dande arbetsområdet med sådant som skogs-

huggning, hästkörning och motorsågsteknik. – Huggningar och röjningar ska utföras på

ett skonsamt sätt. Skogens och naturens bästaska alltid ingå i en arbetsplan, säger hon.

SIDAN 20

LANTBRUK. Det är inte alltid denya mobiltelefonerna är den bästalösningen. Kommunikationsra-dion har aldrig helt försvunnit ochsom uppdaterad till digital tycksden på väg tillbaka. Fördelarna förlantbruket är många, enligt Lant-bruksit.se och Orbigo, som höll enproduktpresentation på VretaKluster. I korthet bygger deras idéom ett lantbruksnät på ett eget nätav sammankopplade basstationer.Det går att ha en egen kanal medobegränsad räckvidd för sin gårdoch ändå kunna samverka medandra lantbrukare på gemensammakanaler.

SIDAN 8

Invigning av ny tankstation i Östra ÄmtervikFrån och med nu finns det en dieselpump i Östra Ämtervik, något som aldrig funnits tidigare,men som många frågat efter. Anna Larstorp som driver lanthandeln sedan maj 2015, säger attortsborna är väldigt måna om affären med dess tankstation. Först ut att tanka diesel är TommyLarsson, Östra Ämtervik, som har sett till att hans företagsbilar finns på plats. Tommy tyckeratt det är toppen att han nu kan tanka på hemmaplan dygnet runt. SIDAN 21

Njut av skogenmen visa hänsyn

Nu utbildar hon ocksåSkogshuggning, hästkörning och motorsåg på schemat

Robust och enkel. Den digitalakomradion tar mark. Bland åhö-rarna på presentationen kunde vibland andra se Peter Borring,ordförande för LRF Östergötland.

VECKANS BORRING

Komradion gör comeback

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

En branschtidning i Länstidningen Värmlandsbygden

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Värm-landsbygden och sam -

tidigt är lantbrukare fårJord brukaren två gånger.

2 Nummer 17 • November 2015

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

www.nbg.nu/vretagymnasiet

Vretagymnasiet

Välkommen att besöka oss!

Gymnasiemässa Norrköping lördag 21 novNya Parken, Teknikhallen kl 9-14

Öppet Hus Linköping lördag 5 decVretagymnasiet kl 10-14

Solcellsbyggarna Boxholm ABNya Timmeröv 3A · 590 13 Boxholm

Tel 070-696 49 22 · [email protected] · www.solcellsbyggarna.se

Vi hjälper er skörda solenergi • Mycket goda referenser

Vi har även solcellspaket för egen montering!

Prisexempel företag: 30 kw nyckelfärdig solcells-

anläggning med solcellsbidrag = 235 200 kr

Direktavkastning 10,69%

Avskrivet på 7 årKostnadsfri offert och kalkyl!

Nyckelfärdiga solcells-system med driftsättning

AKTUELLT JUST NU:

Influensavaccination endast 200 kr

Vaccinationsmottagning på Apoteket.

Drop in och tidsbokning: tel: 011- 12 82 43, eller på

www.vaccinationnorrkoping.se

Välkommen in för vaccination och rådgivning.

Du hittar oss på Kungsgatan 36, NorrköpingVid skvallertorget och Campus. Välkommen!

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Vi har idag en befolkning som blir alltäldre och får det allt bättre, både hälsomäs-sigt och ekonomiskt. Parallellt med detta servi att den allt mera åldrande befolkningenväljer att göra saker för sitt eget välbefin-nande. Exempelvis sluta arbeta lite tidigare.Eller unna sig varor och tjänster. Inom af-färsvärlden talar man idag om WHOPs somett fenomen och en kundkategori. Wealthy,Healthy, Older People (ekonomiskt, välmå-ende äldre personer).

Vad gör då dessa WHOPs som inte arbetarin i kaklet? Ja en del arbetar just in i kaklet,men gör kanske något annat än det dehuvudsakligen gjort i yrkeslivet eller arbetaråtminstone mindre och enbart för att det ärkul. Andra åker jorden runt, tränar, spelargolf eller jagar.

När vi nu idag ser de flyktingströmmar somkommer till Sverige behöver man inte vara

Sverigedemokrat för att se att detta skaparanspänningar på samhället. Enorma anspän-ningar på hela samhället. Det är då jag fun-derar om hur vi ska klara detta. Civilsam-hällets insats kommer bli viktig. Staten kom-mer dock aldrig ifrån sitt ansvar och i det an-svaret ligger att se till att civilsamhället, menså klart även statens formella institutioner,tillförs de resurser som behövs. Det blir så-ledes konsekvensen av den förda politi-ken. Om politiken är rätt eller ej lär jagåterkomma till i många kommandekrönikor.

När vi nu ser hur behovet seglar upp,undrar jag hur vi kan använda denoutnyttjade resursen som finnsdär ute i hela vårt land. Pensio-närerna. Tänk så många klokaerfarna människor som ex-empelvis skulle kunna ageragoda män för ensamkom-

mande flyktingbarn. Eller pensionerade lä-rare som med avgränsade insatser skulle kun-na stötta upp i undervisning. Eller sjukskö-terskor som skulle kunna bidra med sinkompetens. Med sin livserfarenhet och klok-skap kan de hantera de människor de mötermed ryggmärgskänsla utan att behöva en re-gelbok eller övertydlig chef som stöd.

Missförstå mig rätt. Jag varken hyser någratvivel, eller ens förväntar mig att den mo-derna pensionären med förbättrad stan-dard, är speciellt sugen på att ge sig in ar-betslivet igen. Men däremot tror jag på

att människor har ett gott hjärtaoch vill känna sig behövda. Där-för tror jag att det finns en radglada pensionärer som motbegränsad eller symbolisk er-sättning, faktiskt skulle kun-na tänka sig att göra en in-sats. Bara de slipper det kon-

tinuerliga slitet, ansvaret och dokumenta-tionshelvetet som de förmodligen förknipparmed sin gamla yrkesroll om de verkat inomvård, skola eller socialtjänst, eller jordbruk.

Den stora frågan är om vi i trygghetsnarko-manins Sverige klarar av att ha folk i syste-met som verkar på betydligt friare grunder.Minsta lilla felsteg, så skulle genast rösterhöjas mot formalisering, rutiner och regleroch vips skulle detta grusas. Förmodligen. ÄrSverige redo att släppa lite på formalian föratt fullt ut kunna nyttja resursen som pen-sionärerna utgör?

Må så gott i det fyrkantiga Sverige önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Veckans Peter Borring:

Pensionärerna – en outnyttjad kraft

Hjälp barn att hitta hem. Varje dag splittras familjer pågrund av krig och katastrofer.Varje dag kämpar vi för att åter-förena dem. Bli månads givarepå www.redcross.seTack för ditt stöd!www.redcross.seRing 0141-560 03

eller 054-21 70 10så hjälper vi dig!

Annonsera i Jordbrukaren!

Nummer 17 • November 2015 3

AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Hållbart och närproduceratSlitstarka lösningar för dig och dina djur

Har du nya projekt på gång? Kontakta vårt säljteam så hjälper vi dig med tips och råd - i stort och smått. Välkommen!

tel. 0381-502 50

Sture Jessica Anders

BojnePer

Bandfoderfördelare Grindar & ätfronter

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

vi dig msälgHar du n

h ps oced tivi dig mjälper hhjälper eam så jtälljt

årt takta vnntakta vo? K Koånggjekt på oojekt på ra p pryya pHar du n ny

Vår

t

en!mmoälkVVälktt. h små ått. rt ocotd - i så

tetel. 0381-5e 502 5l 0381 5 5002 50

TALLLTILLBEHTTALLS •GNINALLINREDTTALLINREDS

el. 0t

ELHANTERINSDGÖ •RÖTILLBEH

affa

y..y2 50 | www81 - 503el. 0

AGGNYYGGNB •GERHANTERINDOF •GELHANTERIN

enddengrineegrindryydrm//yock..cebooca

een.sdgrine-dr

NOTIVENTILAATI• NOTIAATI

enddengrineegrindr@yydr

www.svedbrosmide.com · telefon: 0652-203 80

ETT RIKTIGT ORIGINAL

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt fallriktning även mot trädets naturliga fall -riktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkraft på 2600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare.

Vi tror på kvalitet, tradition och svensk tillverkning!

Grepp i vinter!Skruvdubb till alla däck!

BestGrip punkterar inte däcket

Slipp snö-

kedjorna!

1500 1910Härdad 1911

Härdad

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89

E-post: [email protected]

www.best-grip.se

Hittills använda på maskiner över 105 ton!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

DJURTRANSPORTBUR

LANTBRUKSKONSULT ABTel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Mått LxB 2,5 x 2,4 meterLevereras med stora BM-fästet

Vi tillverkar även djurtransportvagnar och spannmålsvagnar, se hemsidan!

Underlättar din djurhantering!

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05www.stejdahlproduktion.se

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund

TRÄHUS-GARAGEför alla typer av byggnader

Vi tillverkar efter kundens önskemål

CE-märktaTRÄTAKSTOLARMASKINHALLER &STALLBYGGNADER


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

LINKÖPING (JB)Göran Roos har mångaår som lantbrukarebakom sig. De senaste20 åren har han arren-derat anrika Tunakungsgård vid Roxen.Nu vid 82 års ålder an-ser han att det är dagsatt dra sig tillbaka.

Vanligen när Tuna kungs-gård kommer på tal brukar fo-kus ligga på den fantastiskahistoriken och på det man kal-lar slottet. Det omfattandejordbruket och den väldiga la-dugården har dock sin rättmä-tiga plats när man pratar omTuna som har varit arrende-gård sedan 1876.

Den senaste i raden arren-datorer är Göran Roos somhar bolaget tillsammans medsin dotter Eva. Nu tycker Göran Roos att

det är dags att dra sig tillbakafrån lantbruket.

– Jag börjar vara för gam-mal. Jag är 82 nu. Den 14mars slutar jag, säger han.Arrendet är uppsagt och

Statens fastighetsverk annon-serar efter en ny arrendator.Görans dotter Eva vill inte hål-la på längre och ville alltså in-te ta över.Det har varit ett långt verk-

samt bondeliv för GöranRoos. Han föddes i Boet utan-för Ödeshög och växte mer el-ler mindre in i lantbruket dåfamiljen flyttade till en annangård.

– Det var 1939 och min pap-pa hade kor för första gången.Vi fick 19 öre litern för mjöl-ken.Han gick också i skolan i

Rök. Så småningom kom Gö-ran Roos att själv arrendera engård och det stannade intemed en.– Jag hade som mest fyra

gårdar i Väderstad. Sedan blevdet här arrendeledigt.

Åkrarna är plöjda och Gö-ran Roos är klar med höstbru-ket. Det finns inget att väntapå om man kan klara av sådantpå en gång, menar han. Vädretkan slå om och göra allt väldigtsvårt så han verkar nöjd medatt det är färdigt.

Han visar runt i den stora la-dugården. Några djur förutomdotterns hästar har han intehaft på Tuna. Stallet rymde 28spiltor men nu är de tomma.Istället har några mer modernahästboxar byggts. I djurdelendär korna än gång stått är dethelt tomt. – Härinne hade KG:s ägg si-

na saker i början. Han har kvaren del sedan dess. Lite högre upp finns fortfa-

rande det mesta kvar av körba-nan där hästarna drog in vag-nar och kunde ta sig runt längshela den u-formade byggna-dens övre plan. Det är med största vördnad

och respekt man inser hur väl

denna ladugård byggdes för100-150 år sedan. Troligenskulle ett ekipage fortfarandekunna köra däruppe om ba-nan inte kapats. Kunnandetoch hantverksskicklighetentrotsar det mesta, men manhade också bra timmer att till-gå.Frun blev sjuk för länge se-

dan och gick tidigt bort. – Jag har varit ensam i 25 år.Med tiden har Göran Ross

tagit tillfällena att umgås medvänner och att åka med på re-sor. Som längst har det blivittill Australien. Katten Snob-ben har blivit ett nytt sällskapsom följer husse överallt. Deförstår varandra bra.

Efter 20 år som arrendatorpå Tuna har han varit mycketnöjd. Han har blivit väl be-mött och haft en väldigt brakontakt med ägaren.– Statens fastighetsverk i

Uppsala är jättebra, säger han.Det finns ingen bättre!

Vart han ska flytta nu är enöppen fråga. Någon lägenhethar han inte hittat och hanhar tittat lite på en villa, meninget är klart än.

Han sammanfattar sinlånga karriär som bonde: – Till min födelsedag när

jag fyllde tretton fick jag enegen lie. Det var stort. När jagfyllde åttio fick jag en ny trös-ka för två miljoner.

Han skrattar lite åt det däroch jämför nu med då. Räfsoroch sådant var ju för kvinnor-na. Med en egen lie var han en

riktig man och självkänslanväxte med den presenten.Tröskan var bara den senastei raden.– Jag blev nog gladare för

lien.Text och bild: BO BÄCKMAN

Göran Roos vid den gamla välbyggda ladugården.

Arrendebostaden där dottern Eva bor.

Fakta: Tuna kungsgårdTuna kungsgård har anor åtminstone från 1200-talet. Ett do-kument från 1288 berättar att kung Magnus Ladulås skänktekronans allmänningsskogar där till Knut Mathiasson som varsåväl riddare som lagman i Närke. Sedan 1300-talet, har detfunnits en gård på platsen. Men fornlämningar tyder på attmänniskor funnits på platsen mycket längre än så.Landsvägen gick nära förr i tiden, men vartefter Linköping togmer fokus och utvecklades med nya förbindelser över Stång-ån så har vägen successivt flyttats bort från Tuna. Ägarna av Tuna har genom reduktioner och andra omständig-heter avlöst varandra. Bland dem som ägt gården finns biskopHans Brask som ägde den från 1517. Den blev sedermeraGustav Vasas kungsgård, översteboställe, arrendegård medmera. Både Gustav Vasa och Erik XIV har många gånger sovitöver där.

Allén in till gården. Vy mot ”slottet”.

Arrendator lämnar över efter 20 årGöran Roos, 82, på Tuna kungsgård tycker det är dags att dra sig tillbaka


Erbjudandet gäller så långt lagret räcker. Begränsat antal. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är exklusive moms. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker. Begränsat antal. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är exklusive moms.

Från 289 900.- Köp till Eberspächer dieselvärmare för endast 9 900.- (gäller endast vid köp av Black Edition)Crew Cab Kuro AT 2.5 163hk - Svart frontbåge med extraljus, svarta takrails och svart innertak. Kromdetaljer, fälgar samt fotsteg i gunmetal grey.

Besök www.isuzu-sverige.se för närmaste återförsäljare.

Skänninge: �� Örebro: �#��$��Katrineholm: �� Norrköping: �� "!�� Kisa: �� Tranås: �� Kristinehamn: �%�� !�� Karlstad: ��

Psst! Avtal för dig som LRF medlem. Nu kan du köpa SmartDNA med rabatt! Gå in på LRF Samköp för mer information.www.lrf.se/medlemsformaner/rabatter/

Distributör: Safe Solution SmartDNA AB,Svartviksslingan 80D, 167 39 Bromma, [email protected]

BESTÄL

L IDAG

info@sa

fesoluti

on.se

• För företag, hem, bil, båt och fritidshus• Större chans att återfå stulet gods• Tjuven skyr märkta saker!• DNA hämtat från växtriket• Rekommenderas av polisen• Belyst med speciellt UV-ljus syns märkningen• Omöjligt att tvätta bort eller förstöra• Reducera dina stöldrisker med 80%

Stöldskyddsmärkningmed DNA – SmartDNA®


GÅRD TILL SALU Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Med utsikt över Vättern

Mangårdsbyggnaden och flyg-larna från 1800-talet utgör envacker del i det natursköna lä-get med utsikt över Vättern.Spannmålsodling, skogsbrukoch stalluthyrning bedrivs här.Välkommen till Djurkälla Oxel-gård som är veckans gård tillsalu.

Ingen har väl undgått Motalas härli-ga Vätternnära läge och inte heller Va-ramon som är Nordens största insjöbad.Med dess två kilometer långa insjöstrandoch ett stort utbud av möjligheter utöverbad lär knappast även den värsta bad-kruka ha missat det.Snett emot badet vid Varamovikens

norra strand finner man veckans gård,Djurkälla Oxelgård. Det är sju kilome-ter nordväst om Motala. Svänger man avfrån riksväg 50 mot Lemunda är det en-dast två kilometer till gården med desssköna vyer mot Vättern. Norr om vägeni gårdens närhet är det mestadels skogmedan den södra sidan består av övervä-gande öppen jordbruksmark.

Mangårdsbyggnaden från mitten av1800-talet i 1,5-plan är en vacker gul-målad träbyggnad i tidstypisk arkitektur.Husets sju rum fördelas på den taxeradeboytan om 245 kvadratmeter. I boytanräknas inte hallar och kök. Uppvärm-ningen sker idag via ett vattenburet sys-tem och bergvärmepump. Planlösningen är i stort den traditio-

nella för den här tidens byggnader omman undantar de förändringar som mo-derniseringar medfört. Några kvarva-rande kakelugnar, varav någon är god-känd för att elda i, finns i byggnaden ochskänker liksom de trägolv som finns ivissa rum en behaglig påminnelse om ur-sprunget. Vad som ändå genomsyrar bo-staden är ljuset och vyerna ner mot och

över Vättern. Husets ena långsida ärvänd mot detta inspirerande och sköna.På Djurkälla Oxelgård finns flera eko-

nomibyggnader. Fastighetens omfat-tande hästverksamhet som domineras avinackordering av hästar präglar förståsmycket av dessa byggnader. Det finnstotalt 24 stallplatser på gården. Rödastallet rymmer sex hästboxar anpassadeför stor häst. I den gamla ladugårdenfinns ytterligare två separata utrymmenför häst, 6 respektive 12 boxplatser. La-dugården inrymmer även sådant somhalmlager i det före detta potatislagret,höskulle, tork och loge.

Det fanns två paddockar och 2004uppfördes ett kompletterande ridhus.Härinne finns en mindre läktare och enridbana som med sarg mäter 22 gånger45 meter. Underlaget på ridbanan ärstenmjölsblandning. Oxelgårdens samlade landareal upp-

går enligt fastighetsregistret till närmare136 hektar, några hektar mer enligtskogsbruksplanen. 59 hektar enligt densenare utgörs av produktiv skogsmark.

Skogens virkesförråd beräknas till 7 249skogskubik och medelboniteten till 5,7.Det är övervägande tall, 60 procent, ochandelen löv utgör 32 procent.

Inägomarken uppgår till 76 samladevälarronderade hektar ned mot Vättern.Här är det lättare sandjordar, mellanle-ror och mindre inslag av mo. Markenklassas som att för trakten ha god av-kastningsförmåga. Även om stråsäd idagutgör inriktningen på odlingen har detförr odlats potatis här.Jakten är för närvarande muntligt

upplåten ett år i taget räknat från förstajuli. Fastigheten har också 36 hektarvatten med eget fiske i Vättern där till-gången på signalkräftor är god.Djurkälla Oxelgård har utan tvekan

ett väldigt bra läge vare sig man ser tillskönheten i landskapet eller vägnätet ochnärheten till Motala eller allt tillsam-mans. Med en inarbetad verksamhet ochvyerna vid Vättern är det härligt att ver-ka och bo här.

Text: BO BÄCKMAN

Mangårdsbyggnad: Uppförd mittenav 1800-talet. 1,5-plan, mindre delmatkällargrund. Boyta 245 kvm. Biyta10 kvm. 7 rum och kök. Östra flygeln: Uppförd mitten av1800-talet. 1 1/2-plan. Boyta 73 kvm.3 rum och kök.Västra flygeln: Uppförd mitten av1800-talet. 1,5-plan. Bilgarage medgjutet golv, utrymme för värmepumpoch förrådsutrymmen. Mittersta delennyttjas av granne.Ekonomibyggnader: Ladugård/stall,stall, ridhus, maskinhall/verkstad/loge,två matkällare m m.Övrigt: Två paddockar. Två mobilise-ringsförråd.

Areal: Landareal enl fastighetsregistret135,8512 ha/ enligt skogsbruksplan138,6 ha. Produktiv skogsmark 58,7ha. Virkesförråd 7 249 skogskubik. Me-delbonitet 5,7. Inägomark 76,2 ha. Där-till kommer vatten om 36,1 ha.Jakt: Älg, rådjur och sporadiskt vild-svin. Jakten är muntligt upplåten på ettår i taget per den 1/7. Fiske: 36 ha med eget fiske i Vättern.Bl a god tillgång på signalkräftor.Pris: Prisidé 17 000 000 kr. Skriftligtbud senast torsdagen den 3 december2015.Ansvarig mäklare: Areal i Vadstena,Johan Westman, 0143-125 66 alt 070-520 88 91, Göran Hellqvist, 0143-12564 alt 070-520 88 30

KORTA FAKTA DJURKÄLLA OXELGÅRD

Djurkälla OxelgårD



��

�� "��

��"��!�� #��"��"��#��#��"��

� ��!��#��"��"��!��"��

BLI DIGITAL SKOGSÄGARE.PROVA GRATIS UNDER 30 DAGAR.

Digital Skogsägare är en unik tjänst som ger dig som skogsägare enkla, digitala verktyg anpassade för dina behov. Fota dina kvitton med mobilen och bokför dem direkt i Enkel bokföring. Allt samlas i vår molntjänst MittKontor och du slipper pärmar och papper. Till det får du landets bästa rådgivning kring skogsekonomi och skatt.

Med Digital Skogsägare vet du alltid vad du betalar för genom ett fast pris per månad. Med andra ord ger vi dig alla förutsättningar för ett mer lönsamt skogsägande.

Gå in på WWW.DIGITALSKOGSAGARE.SE så kan du prova gratis under 30 dagar.

Nyhet! Nu kan du bokföra direkt i mobilen!

399:- i månaden

Inkl. en deklaration

och ett bokslut

exkl. moms

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Besök

gärna vår

webbutik!

Utbytessystem för kompletta mjölkorgan – prenumerera på Milkrite

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Endast hos Gårdsservice!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Annonsera i Jordbrukaren!Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10

VRETA KLOSTER (JB)Det är inte alltid denya mobiltelefonernaär den bästa lösning-en. Kommunikations-radion har aldrig heltförsvunnit och somuppdaterad till digitaltycks den på väg till-baka. Fördelarna förlantbruket är många,enligt Lantbruksit.seoch Orbigo.

En produktpresentationhölls på Vreta Kluster avLantbruksit.se och Orbigosom också var de som bjuditin till den. Under rubriken Lant-

bruksnätet gavs informationom den nya generationenkomradio som är digital ochkan ha fördelar ifråga om tå-lighet, säkerhet och effekti-vitet.

Fredrik Stark, Lantbruks-itoch Joakim Bodin, försälj-ningschef på Orbigo, höll ipresentationen.

– Vi har skapat en tjänstspeciellt för lantbruket, be-rättade Joakim Bodin. Kom-munikationsradion har ut-vecklats även på senare år,komradion tar ny mark. Väk-tare, blåljus och andra har al-drig slutat använda den, mennya kommer till.I korthet bygger den här

idén om lantbruksnätet på etteget nät av sammankoppladebasstationer. Det går att haen egen kanal med obegrän-sad räckvidd för sin gård ochändå kunna samverka medandra lantbrukare på gemen-samma kanaler. – Vi har ett helt eget nät,

man kan prata med en egengrupp eller region. Nätet

drabbas inte heller av överbe-lastning. Han tog upp hur mobilnä-

tet reagerar när många perso-ner på en geografiskt litenyta, som vid en fotbollsmatcheller annat större evenemang,samtidigt använder sina mo-biltelefoner. Nätet räcker of-tast inte till för sådant och te-lefonerna fungerar dåligt ellerinte alls.

För arbete i fält som i sko-gen eller på ett lantbruk krävsrobusta modeller som är en-kla att hantera. Joakim Bodinframhöll komradion som väl-digt tålig.– Jag brukar slå radion i

bordet vid sådana här presen-tationer för att visa hur tåli-ga de är, sa han. – Det har jag fått sluta med

för det blir märken i borden,radion är oskadd. Försök gö-

ra så med en mobiltelefon.En annan lika enkel som

tydlig illustration av enuppenbar fördel med komra-dion jämfört med en modernmobiltelefon: Försök ringa påen touchmobil med handskarpå! Fredrik Stark hade en

genomgång av själva teknikenbakom komradionätet. Blandannat visade han de vanligamodellerna av själva appara-turen, båda bärbara och fasta.

– En fast radio i en maskinär inte helt fel, sa han. Oav-sett förare når man maskinen,komradio är också mindrekänslig för terräng än mobi-ler.Vad som framstår som en

betydande fördel med kom-radion är larmfunktionerna.Lantbrukare och andra medmycket ensamarbete är ofta

väldigt utlämnade till om-ständigheterna om någotskulle hända. Den känner avom man faller och larmar.

Vid arbete på riskabla platserkan radion be innehavarenatt med bestämda intervallberätta att allt är bra. Svararman inte så larmar radion.Naturligtvis finns även ennödknapp som man tryckerpå för hjälp.

Landsbygdsbaserade verk-samheter drabbas tyvärr avstölder. Det finns en GPS iradion. Med den går det attspåra stulna fordon. En an-nan funktion kallas geofen-cing och den har koll på varett fordon befinner sig.Flera gånger nämndes att

komradio är vanligt i ländersom USA. Man kan förståsha både mobil och komradio.Det ena utesluter inte detandra.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Robust och enkel. Den digitala komradion tar mark. Bland åhörarna på presentationenkunde vi bland andra se Peter Borring, regionordförande för LRF Östergötland.


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Nu gör komradion comebackKommunikationsradion navet i unik tjänst för lanbruket

Ur pressreleasen:“Samarbetet mellan Orbigooch Lantbruksit.se är unikt isitt slag, där resultatet är enhelt ny tjänst speciellt utfor-mad för effektiv talad kom-munikation inom lantbruket.

– Orbigo är Sveriges störstaoperatör för privata yrkes-sektorn inom digital kom-munikationsradio inätverk, vilket i kom-bination med expert-kunskap inom lant-bruk och IT frånLantbruksit.se,skapat möjlighe-ten att erbjudaden här tjänsten,säger FredrikStark, vd på Lant-bruksit.se.”

Presentationen på Vreta Kluster.

Fredrik Stark, Lantbruks-it och Joakim Bodin, försäljningschef på Orbigo, höll i presenta-tionen.


SKOGJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

FOPS

Se mer på: www.skrukeby.se

När du behöver ett riktigt lyft!

Skogsaffärer på nya sätt.

Våra specialsortiment ger merpengar till dig som skogsägare.

Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

Nu kan markägare överhela landet på ett en-kelt sätt föreslå skogs-områden att skydda.Det ger markägarestörre möjligheter attbidra till naturvården.

– Många markägare vill bi-dra till naturvården och deraskännedom om sina skogarmed höga naturvärden är ettvärdefullt komplement för attuppnå miljömålet Levande

skogar och andra nationellaoch internationella mål, sägerAnna Helena Lindahl, biträ-dande avdelningschef Natur-vårdsverket.

Länsstyrelserna och Skogs-styrelsen prioriterar vilka om-råden som ska skyddas for-mellt, i form av naturreservat,biotopskyddsområde eller na-turvårdsavtal. Områden medde högsta naturvärdena skyd-das i första hand.

– Vi har testat arbetssättet,i det tidigare Kometprogram-met, i liten skala under någraår. Utifrån erfarenheterna harvi utvecklat arbetssättet ochnu inför vi det i hela Sverige,genom information och sam-arbeten med markägare ochorganisationer, säger GöranRune, avdelningschef, Skogs-styrelsen.På de ansvariga myndighe-

ternas webbplatser finns ”Stegpå vägen” som visar hur

markägaren enkelt kan läm-na en intresseanmälan och vil-ka uppgifter en anmälan be-höver innehålla.

När en markägare har gjortintresseanmälan till länssty-relsen eller Skogsstyrelsen föl-jer dialog och fältbesök för attavgöra om området kan prio-riteras för ett formellt skydd.Om det visar sig vara så, kanområdet bevaras och markäga-ren får ersättning.

Föreslå skogar att skydda och få ersättning

Markägarnas kännedom om skogar med höga naturvärdenär ett värdefullt komplement för att uppnå olika miljömål.

Janne Philipsson, Fågelstadstorgård, hade upplåtit ettgärde åt traktorförarna, attplöja på. Det 20 hektar storagärdet var av prima lerjord,med andra ord tungt attplöja.

– Det är inte för inte somgärdet kallas för drängagrå-ten, sa Janne.Det märktes för motorerna

fick verkligen jobba och rök-pelarna från avgasrören syntesväl. Henrik Carlsson kördesin Volvo BM 814 C årsmo-dell 1975 med en sexskärigväxelplog bakom.En sexskärig växelplog

hade även Henrik Larssonmed den skillnaden att hanrattade sin Volvo BM 2654från 1980. Plogarna var avmärket Överum DVL 6108H. Alla tre killarna körde var

sin Volvo BM, då Carl kör-de en Boxer 350 från 1967.Bland de äldsta traktorerna

fanns Pelle Johanssons BM20 från 1949. Dimman lågsom sagt, tät över Fågelstas-lätten, eller var det rök frånden gamla tändkulemotorn?Den hade en fin patina, menvar väldigt törstig, på vatten.Kylaren kokade med andraord.

Bland alla traktorers vanli-ga motorljud hördes en V8.Det visade sig vara Andreas Jo-hanssons, Fivelstad, lilla T22från 1949. Ett häftigt avgasröravslöjade att det inte var någonvanlig liten Volvo. Andreashade plockat in en V8 från enCheva. Dieselmotorn var på6,2 l och gav170 hk.Dessa plöjträffar är väldigt

uppskattade och traktorfö-

rarna kan komma långt ifrånsom till exempel Johan Svens-son. Han startade redan vidhalv sju på morgonen frånVårdsnäs. Traktorn han kör-de var en BM 36 diesel från1953. Efter hängde en plogfrån 1965. Plogen var ny närden kom till Tomåla gård. Johan var endast 11 år då,

men fadern som var van vidhästar, tyckte att Johan kundeköra.

Så blev det och nu 50 år ef-ter, kör han fortfarande ekipa-get. Johan har skött om trak-torn på ett fint sätt och för-bättrat den. Då pumpen läck-er lite har han satt en pytte-flaska vid sidan, så det ynka lil-la spillet samlas där.Med cirka 60-70 skär var

drängagråten snart färdig-plöjd och var och en drog sighemåt. Man plöjer inte helatiden om nu någon troddedet. Vid kaffet med bröd ellergrillad korv utbyttes mångatips och tankar. Lantbrukarlivet kan vara li-

te ensamt ibland, så att träffaandra med samma intressekan vara ett roligt avbrott,trots att man gör samma saksom på den egna gården.

Text och bild: EVA CARLSSON Pelle Johanssons Munktell var törstig.

Andreas Johanssons Volvo T 22 med Cheva V8 motor in-satt.

Några av de traktorer som var med och plöjde.


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Anders Adolfsson med sin Leyland.

Flaskan fångar spillet frånpumpen på Johan Svens-sons BM 36.

Trivsam plöjträff i envis dimmaNostalgiplöjning på Fågelstad storgård

Djurkälla Oxelgård

Motala, 136 ha

Med vacker vy över Vättern.Stall, ridhus, åker, skog ochegen strand.

Reg FastighetsmäklareJohan Westman Göran Hellqvist

Vadstena | 0143-134 50

FASTIGHETSMARKNAD

MOTALA (JB)Trots en envis tjock Lützendimma kom det etttjugotal traktorer av varierande åldrar till Fågel-stad storgård en lördag i mitten av oktober.Många av dessa traktorer gör fortfarande dags-verken på de gårdar de tillhör. Tre grabbar, Hen-rik Carlsson, Henrik Larsson och Carl Hjalmars-son hade ordnat träffen för stordragare från förr.

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren!Jordbrukaren utkommer var fjortonde dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland,

södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. I Värmland utkommer vi en gång per månad. Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.



www.farmarauktioner.se

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15Ombud för Östergötland, Småland och Öland:

Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146��

BOKADE AUKTIONER 2016

2/3 Smeby Kampagården, Vartofta. Maskiner o Redskap4/3 Södra Håkanbol, Degerfors. Maskiner o Redskap

9/3 Salgutsred Storegård, Kinnahult. Maskiner o Redskap11/3 Vidökna, Näshulta. Maskiner o Redskap.12/3 Brännebrona, Götene. Samlingsauktion.

15/3 Flistad Lyckgården, Skövde. Maskiner o Redskap.17/3 Högagärdet Axtorp, Falköping. Maskiner o Redskap18/3 Jonsboda Östergården Töreboda. Maskiner o Redskap

19/3 Granngården, Sala. Samlingsauktion.9/4 Anneborg, Falköping. Samlingsauktion

23/4 Örsta, Kumla. Samlingsauktion.30/4 Skarby, Fjugesta. Maskiner o Snickerimaskiner

7/5 Flakeberg, Grästorp. Samlingsauktion.

Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

Auktioner2016

Kontakta oss när det gäller värmepumpar!”Gratis hembesök för

offertförfrågan”

Vintergatan 2, Motala, tel 0141-21 63 30 • www.edekyl.se

(!#�! "��(!��*��!"%��!�#��#�&!��"�

��

�� $�"�� '� �!�%��#��!$�"�)!�#��&�� !��""��

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

$�� $��"��"��"��$��$ �� $�� !��$��

��%�� #��#��

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och RumänienMöbler • H

eminredning • P

orslin • Böcker & m

edia

Sport & fritid • K

läder, skor & accessoarer

Elek tronik • H

usgeråd och mycket mera

Ring & boka tid, allt säljbarthämtar vi – kostnadsfritt förstås!

ÖPPETMån-fre 10-18

Lör 10-14

Städa ur garaget

– röj på vinden!Alla bidrag är välkomna!

Motala Linköping Norrköping

Linköping: Molijns väg 15 • Hackefors • 013-37 67 77Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80

Bonden & Skogen ABGejrots väg 3, 692 75 Kumla Lars 070-794 37 51 eller Benny 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

BONDEN & SKOGEN ABgeneralagent för finska Nokka – från fabrik utan mellanhänder direkt till användare

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Manuell och radiostyrd.

Enkel montering på alla kranar.

We-1400med

2 kanal radio.13.900:-+ moms o frakt

Vi finns mellan Nyköping och Norrköping: 40 km från Norrköping45 km från Katrineholm · 44 km från Flen · 18 km från Nyköping25 km från Vikbolandet · Nära E4 avfart Jönåker

Rinkeby Slakteri i Jönåkerär ett Kravgodkänt slakteri kontrollslakteri Ks 149

Vi slaktar och styckar: Nöt, lamm,gris och vilt. Proffs på köttlådor. Återtag.Paketerar och märker efter Era önskemål. Vi kan ombesörja trans porttill rökeri/korv-/charktillverkare. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras.Djurtransporter förmedlas.

Kontakt/bokning/priser: [email protected]/fax 0155-210 800 • 070-52 10 800

Djurtransport ordnas

AUKTIONER

20 000 läsare kan se din annons!Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10

när du vill annonsera!

Klicka bara på Jordbrukarens

fram sida på www.jordbrukaren.se

Nu kan du läsa Jordbrukaren

på nätet!

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Njut av skogen men visa hänsynSkogarna brukas även när de köpts av mer rekreativa skälLINKÖPING (JB)Med en förändradmarknad där köpare avskog köper mer av re-kreativa än ekonomis-ka skäl har en del oroför skötseln hörts. Ge-nerellt tycks oron än sålänge vara obefogad.När man är i skogenstör man inte heller omman bara visar hänsyn.

Ibland uttrycks farhågorom att det i takt med att detblir allt vanligare att de nyaskogsägarna köpt skogen förså kallade mjuka värdens skullinte kommer sköta skogen påett bra sätt. Det är enligtskogsbarometrar och liknandeen överraskande liten andelköp som sker med rent av-kastningsekonomiska förteck-en. Hur påverkar det här sko-gens tillstånd? Frågan om hurett ökat rekreativt utnyttjandeav skogen påverkar djurlivoch annat ligger nära det här.

Om, varför och vad har intesjälvklara svar. Positiv eller ne-gativ påverkan på skog kan hasitt ursprung i sådant som kanha pågått länge. – Det som länge varit ett

bekymmer är eftersatt röj-ning, säger Magnus Wadste-in, naturvårdsspecialist påSkogsstyrelsen. Man måstevara på snabbt med röjning.Jag har tyvärr dålig koll på omdet är en stadigt nedåtgåendetrend. – Det har blivit ett större

problem än när folk bodde på

fastigheten och levde på går-den. Det mesta verkar pekapå att markägarna planteraroch röjer ungefär som förutsett 10-15 år bakåt. På 1980-talet var dock röjningsarealer-na större.Röjning är enbart en kost-

nad på kort sikt, men på siktär den lönsam, den kan tilloch med vara en mycket lön-sam investering som man fårtillbaka i bättre virkespris.När det gäller skogsägare

som köpt skogen av mer re-kreativa skäl så lämnas ändåinte skogen helt orörd. Manhar oftast hjälp av någon,man tar hjälp av en skogligtkunnig person.

Det finns naturligtvis alltiden risk med nya ägare och medstora ägare som vara vill kom-ma åt virket.De rent rekreativa aktivite-

terna i skogen har generellt li-ten påverkan. Det mesta så-

som att plocka svamp ochbär, vandra, ha utflykter, ba-da och så vidare är sådant somskogen tål. Blir det för högbelastning på en mindre are-al kan förstås negativa effekterfinnas, men de är normalt in-te oroande.Undantagen finns dock

och Magnus Wadstein pekarpå några.– En orienteringstävling

kan vara störande för djurlivetmed så många människor utepå en gång, men det är inteofta det sker och djuren flyt-tar på sig så länge det varar.Camping och bad kan varakänsligt nära fågelbon medarter som fiskgjuse. Fåglarvarnar ofta om man stör mendet är inte alla som förstår de-ras signaler. Det här gällerspeciellt på platser som öar.

Mest risk är det på vårenoch i speciella häckningsom-råden.

Många sådana extra käns-liga platser har idag skyltningoch det som rekommenderasgörs av goda skäl så det är braatt läsa vad som gäller just där. Skogsavverkning förstör få-

gelbon året om. Den bordeinte ske under våren. Avverk-

ningen kanske inte påverkasstammens numerär och berörmest vanliga arter, men denkan förstöra viktiga miljöerför rödlistade arter.Det generella rådet Magnus

Wadstein ger är:– En bra hänsyn är viktig i

skogen.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Det är enligt skogsbarometrar och liknande en överraskande liten andel köp av skogsfastigheter som sker med rent av-kastningsekonomiska förtecken. Trors farhågor visar det sig att dessa skogar ändå brukas på ett bra sätt.


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Högst 100 miljonerskogskubikmeter perår kan avverkas mel-lan år 2020 och 2030om skogsbruket skavara på en hållbar ni-vå. Det finns också ut-rymme att öka vir-kesanvändningen iSverige och utvinnamer biobränsle. Detvisar Skogsstyrelsensoch SLUs skogligakonsekvensanalysersom nu är klara.

Skogsstyrelsen och SLUpresenterar ett antal olika sce-narier i vilka Sveriges skogaranvänds och sköts på olikasätt och vad det får för kon-sekvenser för bland annat vir-kestillgång och skogens eko-logi på 100 års sikt.

Dessutom presenteras vir-kesbalanser i Sverige fram till2030 där faktisk avverkning,virkestillförsel, virkesanvänd-

ning och potentiell avverkningför rundvirke och skogsbräns-len analyseras och jämförs.– Skogen är en fantastisk

resurs som vi ska bruka håll-bart. Vi står idag inför olikavägval och här är de olika sce-narierna ett bra beslutsunder-lag för hur skogens alla värdenkan användas på lång sikt, sä-ger Monika Stridsman, gene-raldirektör Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen bedömeratt med nuvarande förutsätt-ningar kommer den högstahållbara avverkningsvolymen– ur ett ekonomiskt, miljö-mässigt och socialt perspektiv– för perioden 2020-2029 attligga i intervallet 95-100 mil-joner skogskubikmeter perår. Det betyder att den faktis-ka avverkningen i genomsnittper år för hela perioden intebör överstiga denna volym.Idag ligger avverkningsnivånpå 91,5 miljoner skogskubik-meter.

Vidare finns det utrymmeför att öka den totala använd-ningen av rundvirke fram till2030 jämfört med 2013 utanatt öka importen. Framföralltär det användningen av löv-träd som kan öka. Geografisktär det främst i norra Sverigesom det finns ett utrymme förökning.– Slutsatsen är att vi har ett

visst överskott av virke i lan-det. Ett överskott som kananvändas antingen för att ökaden industriella virkesanvänd-ningen eller för att öka insat-serna för att bevara biologiskmångfald, säger MagnusFridh, skoglig expert,Skogsstyrelsen.

En tredje slutsats är att detunder perioden 2020-2029finns möjlighet att öka an-vändningen av grot, spill iform av grenar och toppar,från avverkningar från dagensnivå på cirka 10 TWh till 30TWh. Även detta är möjligt

främst i Norrland. Konkur-rensen från storskalig sopför-bränning gör dock att dennautveckling är osäker.

Nyligen diskuterades resul-taten på konferensen Förframtidens skog i Stockholmdär olika företrädare för skogs-sektorn och ideella organisa-tioner kommenterade resulta-ten från sina perspektiv. Frågor som togs upp var

Hur mycket skog kan avver-kas i framtiden utan att skogs-brukets uthållighet påverkas,Vad blir effekterna på skogensnaturvärden samt Hur påver-kar klimatförändringar sko-gen och skogsbruket.

Hållbart skogsbruk med avverkningav 100 miljoner skogskubik per år

Högst 100 miljonerskogskubikmeter per år

kan avverkas om skogs-bruket ska vara på en

hållbar nivå, visarSkogsstyrelsens och

SLUs skogliga konse-kvensanalyser.

Magnus Wadstein, natur-vårdsspecialist påSkogsstyrelsen.

– Utredningen somskulle ge mer veten-skaplighet till vargför-valtningen säger iprincip samma saksom alla tidigare for-skarresultat. Detta vi-sar att vi har alltunderlag som fordras,nu behövs det vargför-valtning, säger Tor-björn Lövbom som ärordförande för Svens-ka Jägareförbundetsrovdjursråd.

Naturvårdsverket offentlig-gjorde nyligen utredningenom hur många vargar detkrävs för gynnsam bevaran-destatus. Den viktigaste slut-satsen är att forskargruppernaär eniga om att vargstammenhar en gynnsam bevarande-status. Men Naturvårdsverkethar också gett forskarna iuppgift att föreslå mål förstammens storlek.

– Den naturvetenskapligaforskningen ska enbart stå förvetenskapliga bedömningar.Eftersom djuren påverkarlandsbygdens näringar, jakt-utövningen och inte minstmånga människors livskva-litet negativt är detta en sam-hällsfråga, säger TorbjörnLövbom.

– Därför är det politikens rollatt sätta mål, annars åsidosät-ter man demokratin.

– Naturvårdsverket har ti-digare beslutat att det krävs270 vargar för att uppnågynnsam bevarandestatus.Skillnaden mellan 300 och270 är så liten att man kansäga att det är samma nivå.Invandringsbehovet av vargarär också samma som i gäl-lande riksdagsbeslut. Det ärbra att verket vill arbeta medvargstammens genetik efter-som det innebär att Sverige

kan hysa en mindre vargstam.– Men denna utredning

har inte tillfört något nytt. Vihoppas nu att regeringen in-ser att beslutsunderlaget förvargförvaltningen är mer änvälunderbyggt och att inganya utredningar krävs. Detsom behövs nu är vargförvalt-ning, det vill säga jakt, vilketockså forskarna understrykersom mycket viktigt i sina rap-porter, säger Torbjörn Löv-bom.

Svenska Jägareförbundethar i många år sagt att 200 var-gar varav högst 150 i Sverige ärtillräckligt för att nå gynnsambevarandestatus för varg. Dennivån är en avvägning mellande vetenskapliga kraven förvargstammens välbefinnandeoch den påverkan vargen har

på alla de människor som mås-te leva med vargarna i sin var-dag.

– Svenska Jägareförbundetkommer inom kort kontakta

regeringen för att diskuterahur vi kan bidra till en varg-förvaltning som garanterarbåde vargarnas och lands-bygdsintressenas överlevnad.



10 % Installningsrabatt. gäller t.o.m 30 sept.

1

Enköping070 - 645 41 11

1

www.lrs.se0914-52 00 40

1 10 10 %

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 585 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

Vi har LED belysning för gård och stallLED

[email protected] • GST Trade AB 026-124109, 070-7702178

NORDLED

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

– Det som behövs nu är vargförvaltning, det vill säga jakt, vilket också forskarna under-stryker som mycket viktigt i sina rapporter, säger Torbjörn Lövbom, ordförande för Svens-ka Jägareförbundets rovdjursråd. Bild: VIKTOR CAP

Utredningar stödjerfortsatt vargjakt

Vi hoppas nu attregeringen inser attbeslutsunderlagetför vargförvalt-ningen är mer änvälunderbyggt”

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera!

SVERIGE (JB)Vad händer under denärmaste hundra årenom skogen brukas somden gör idag och vadhänder om klimatetoch sättet att brukaskogen ändras? Medjämna mellanrum pre-senterar Skogsstyrel -sen skogliga konsek -vensanalyser som kange svaren.

Avancerade beräkningargörs med detaljerad informa-tion om skogens tillstånd. Efter resultatvisningarna är

det möjligt att dra olika slut-satser om skogen kommer atträcka till för industrin, de eko-logiska konsekvenserna samtom det förändrade klimatetkommer att påverka tillväxtenoch hur stora skaderiskerna är.Den senaste konsekvens-

analysen, SKA 08, presente-rades 2008 och nu har just

konsekvensanalysen SKA 15presenterats. Den är dock ing-en prognos utan ska ses somscenarier. I arbetet med SKA15 har sex olika scenarier ta-gits fram.

Utgångspunkten är hurskogsbruket ser ut idag medavverkningstakt och miljö-hänsyn samt skogens påverkanav klimatförändringen. För att undvika katastrofa-

la följder måste det undvikasatt jordens medeltemperaturstiger mer än två grader, så iSKA 15 har man i grundsce-nariot antagit att den globalaklimatpolitiken lyckas med attsänka utsläppen så att dettamål nås.I ett varmare klimat finns

ökad risk för stormfällningsamt att skogens tillväxt ökar. – Skogen kommer att växa

fortare och omloppstiden för-kortas vilket är negativt förmångfalden. Det går att för-

hindra med bättre hänsyngenom att spara små fläckar ihänsynsområden i sambandmed skogsavverkning vilketde flesta skogsägare gör idag.De negativa effekterna är attdet blir mer skador av olikaslag. Vindstyrkan påverkas in-te däremot kan skogen fallaomkull lättare eftersom det påvintern blir mindre tjäle, sägerHillevi Eriksson som är kli-matexpert på Skogsstyrelsen.

Vintertid blir markerna blö-tare vilket medför att det blirsvårare att köra utan att und-vika körskador. Skador av svamp och insek-

ter ökar också, speciellt skadorsom rotrötan medför. Densprider sig till stubbar i sam-band med avverkning ochmed tiden växer den sig in viarotsystemet och överför rotrö-ta till intilliggande friska träd.Även om den totala neder-

börden ökar blir det i snitt tor-

rare om somrarna i södra hal-van av Sverige. Hillevi menaratt det på torra marker bordeplanteras tall istället för gran.

– Det är svårt eftersom tal-len skadas av älg- och rådjurs-beteri i högre grad än gran. Virekommenderar också att ihögre grad än tidigare satsamer på blandskog. Inte baramed tanke på föryngring utanäven också att behålla bland-skog när det gallras och vidröjning. Då blir skogen mind-re intressant för många ska-deinsekter. Den ambitionen och med-

vetenheten tycker hon finnshos skogsägarna redan nu, vidsidan av ambitionen att skyd-da mångfalden i skogen. – Lövandelen har ökat i

Götaland, men vi vill gärna seett trendbrott när det gällertallens minskning.Då det gäller klimatutveck-

lingen menar Hillevi att ut-

släppen är bekymmersamt hö-ga.– Fortsätter utsläppen på

den här nivån hamnar vi i Sve-rige, som ligger på en hög lati-tud, på mellan 4-7 gradershöjning, det vill säga en bithögre än det globala snittet.

Det finns ändå en del teckenpå att de globala utsläppen kanbörja sänkas snart till följd avpolitiska beslut i olika delar avvärlden. Då bryts den utveck-lingen och vi kan börja närmaoss tvågradersmålet, vilket för

Sveriges del handlar om 3-4graders höjning i snitt. – Fortfarande med de åta-

gande länderna talat om införklimatmötet i Paris når mandock inte tvågradersmålet.Det behöver hända mer i ut-släppsfrågan ganska snart. Julängre vi dröjer med att sänkautsläppen desto mer måste desänkas i framtiden. Ännu ärutvecklingen mycket oroväck-ande, anser Hillevi.

Text och bild: CARINA LARSSON

Med torrare marker i framtiden är tall lämpligare att plantera än gran, tyvärr är tallen merutsatt för viltbetning.


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skogsstyrelsen rekommenderar att satsa mer på blandskog för att skogen ska bli mindreintressant för skadeinsekter.

Även om den totala nederbörden ökar blir det i snitt torrare om somrarna i södra halvan avSverige enligt Skogstyrelsens konsekvensanalys.

FAKTA: Skogliga konsekvensanalyserSkogsstyrelsen gör regelbundet skogliga konsekvensanalyser(SKA). Det innebär att man utifrån ett antal olika scenarier därSveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknar vilkakonsekvenser detta får på 100 års sikt.

Konsekvensanalysen ä� r ett av skogsnä� ringens viktigaste be-slutsunderlag fo� r att berä�kna skogens lå�ngsiktiga potential.

Resultaten kan användas för analys av den svenska virkessitua-tionen, inklusive tillgång på skogsbränsle, ekologiska konsek -venser samt skogens roll i arbetet med att motverka klimatför-ändringar.

Utsläppsfrågan förändrar skogsbrukKatastrof om medeltemperaturen ökar mer än två grader

Att driva plantskola är en livsstilHösten är lågsäsong för odlingen i SvärtingeNORRKÖPING (JB)När vårsolen kommerbeger sig folk till han-delsträdgårdar för attinhandla växter till si-na trädgårdar. På hös-ten däremot är detglest med kunder vidkassorna även om dentiden på året lämparsig väldigt bra för ny-planteringar av buskaroch träd.

Billbäcks plantskola i Svär-tinge ligger nästan som i dva-la trots att utbudet fortfa-rande är mycket stort. En ochannan kund kommer för attköpa blomsterlökar och flane-rar förstrött bland prydnads-träd som iklätt sig höstens fär-ger.– Det är ingen stor rusning

hit så här års. Det är docklämpligt att plantera exempel-vis fruktträd nu då fuktighe-ten i jorden är gynnsam. Påvåren går det åt mycket vattentill nyplanteringar vilket manslipper under hösten, sägerKerstin Jacobsen Billbäck somdriver plantskolan tillsam-mans med maken Claerens.

Det är inte endast vackersommarfägring som Billbäckstillhandahåller. De är ävenstora inom odling av park-och alléträd. På 40 hektarmark odlas inte mindre än130 000 olika sorters löv-och barrträd. Plantskolan harspecialiserat sig på förädlingav träd från kulturhistoriskamiljöer.– Trädodlingen är vår

största verksamhet även om

det inte är det som kundernaser eftersom den verksamhe-ten inte vänder sig till demsom vill köpa växter till sinaträdgårdar. Då det gäller träd-odlingen så försöker vi jobbamed så mycket svenska mate-rial som möjligt. Därför kö-per vi in småplantor av andraplantskolor i Sverige, berättarKerstin.

Det var hennes pappa Ing -var som 1959 startade Bill-bäcks och hade en liten pro-duktion av buskar och träd.När Claerens började i före-taget odlade han först frukt-träd men försäljningen bör-jade dala. – Han ville ändå fortsätta

med att odla träd och utveck-lade därmed den trädproduk-tion som finns idag. Vi säljeromkring 12 000 träd om åretav de 130 000 träd vi har iodlingen. Det är en lång pro-duktionstid därför behövervi ha så många igång.

Minsta tiden för att träd attväxa till sig är sex år. Askenodlar de inte längre på grundav askskottssjuka. Den vanli-ga almen är också borta i ochmed almsjukan.Billbäcks har förutom sin

trädodling även en fin frukt-odling där äppelskörden för-ädlas till must och cider.– Vi odlar äppelträd på cir-

ka fem hektar med ungefär7 800 träd i odlingen. Skör-detiden är under septembertill oktober och våra äppel-sorter är Aroma, Discovery,Rubinola och Elshof. Vårambition är att utöka odling-

en, men vi tar det successivt.Att driva en plantskola i

stor skala är enligt Kerstin in-te bara ett arbete utan en livs-stil.

– Jag började jobba hospappa redan under skoltiden.1983 utbildade jag mig påAlnarp och tre år senare över-tog Claerens och jag företa-

get. Vi har utvecklat både od-lingen och butiken som intevar så stor i början. Tidigtförstod vi att vi var tvungnaatt göra ett mervärde i företa-get och inte endast tillhanda-hålla växter. För att ge folklite inspiration byggde viäven visningsträdgårdar ochöppnade ett café som liggerinbäddat i grönskan. Många

kommer hit bara för att strö-va omkring utan att för denskull känna sig tvungna atthandla något med sig hem.

Nu är vintern i antågandemen Kerstin garanterar atthon och Claerens blir långtifrån arbetslösa. Det är nu som allt de inte

hunnit med under den mest

hektiska tiden ska åtgärdas.– Det är planering inför

kommande säsong med in-köp av växter och sommarre-krytering av personal. Vi för-söker även att ta lite välbe-hövlig semester, säger Kers-tin.

Text och bild: CARINA LARSSON


ODLING Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

Kerstin Jacobsen Billbäck gjorde tidigt ett yrkesval som också blev hennes livsstil.

Hösten är en bra tid för plantering av växter.I caféet serveras sommartid både mat och fika. Ett inbjudande höstbord i butiken.

Äpplemust direkt från musteriet.Snövita bär som dock inte är ätbara. Storskalig trädodling.



”NYA MITSUBISHI L200 ÄR SNÅLARE OCH SÄKRARE”Teknikens Värld – juli 2015

“IMPONERAR I TERRÄNGEN“Expressen Motor - juni 2015

”NYA MITSUBISHI L200 ÄR SNÅLARE

Teknikens Värld – juli 2015

“IMPONERAR I TERRÄNGEN“Expressen Motor - juni 2015

PREMIÄR FÖR HELT NYA

Rydjavägen 8, MantorpTel 0142-201 07, 070-25 35 740www.lonestamsbilar.com

Öppet vardagar kl 10–18, lördagar kl 10–13

Pressen konstaterar att terrängegenskaperna hos L200 imponerar. Med Mitsubishisbeprövade fyrhjulsdrift och den nya, tystare kupén tar du dig fram med personbils-komfort även långt utanför asfalten. Nu lanserar vi helt nya Mitsubishi L200 – enstryktålig och mångsidig pickup. MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHI L200DOUBLE CABFRÅN 244 900 KREXKL MOMS

Förbrukning 6,6 l/100 km – 7,2 l/100 km.CO 2 173 g/km– 189 g/km.Bilen på bilden är extrautrustad. Priset är av generalagent rek ca-pris.

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

Vi har en fyrhjuling för alla behov!

Populära Avant kompakt-lastare, 18 modeller från

18 till 57 hk. Med över 130olika redskap tar de lätt

över uppgifter från fler ochdyrare maskiner.

NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

inkl moms

Suzuki LTA

500 XPSuzuki LTA

500 XP

96.900:-

Tegelbruksvägen 1, Kisa · 0494 -128 50www.kisamotorservice.se

med servostyrning

med servostyrning

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

RESERVDELAR TILL TRAKTORER – TRÖSKOR – PRESSAR

0430-222 70

Luftstol 12 / 24 volt• Svängbart underrede • Ställbart nack och armstöd • SäkerhetsbältePris: 4500:- +moms

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

www.traktorimport.se

NYHETIntroduktionspris 259.000:-

Traktorimport Sverige AB

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Överlåta gården?

Välkommen till Areal

Vi hjälper dig med försäljning,

generationsskifte, upplösning

av samägande eller värdering.

Välkommen att höra av dig.

Linköping | 013-24 20 00Vadstena | 0143-134 50

Funderar du på attsälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

FASTIGHETSMARKNAD

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

– Vi gör det här varje år,det ingår i kursen, informe-rade läraren Håkan Lund-ström. Det är första gången viär just här, vi har tidigare va-

rit på angränsande marker.Efter detta var det dags för

Marcus Larsson, ägare till Bo-rums gård, att presentera sigoch berätta om dagens jakt.

– Slätbaken ligger 300 me-ter i den riktningen, han vän-der sig delvis om och pekademed hela handen. Vi ska jagalängs Slätbaken i dag. Ni

som är varmt klädda kom-mer att sitta väldigt fint ochtitta ut över vattnet. Om detinte kommer något djur så ärden vyn något att ta med sighem.

En trevlig detalj var attLarsson gick runt och hand-hälsade varje elev välkom-men.– I dag är det jakt med

stöthund och vi kommer att

vara i viltrika marker, me-nade Lundström. Det är gär-den runt omkring så detfinns stor chans att få se nå-gonting som springer överfälten.Den stöthund som Lund-

ström pratade om var en slo-vensky kopov, en slovenskstövare, vid namn Zack. Ra-sen är speciellt framavlad föratt jaga vildsvin och vildsvinär något som det är gott om

på Borums ägor. Man be-dömde att det nog fanns ett30-tal i vassen vid Slätbaken.Dagens skyttar var sex till

antalet. Två eller tre eleverfick sitta tillsammans med enskytt.

Dessutom fanns tre så kal-lade skrämposter. Om djurkom fram så fick de titta påvarandra några sekunder, se-dan skulle man vifta med ar-


JAKT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

SÖDERKÖPING (JB) Under ledning av läraren Håkan Lundström, vid Himmelstalundsgymna-siet i Norrköping, var elever inbjudna till skoljakt vid Borum, belägetmellan Husby Säteri och Stegeborg, av ägaren Marcus Larsson. 19 ele-ver som gjort individuella val från linjerna Trädgård, Djursjukvård, Djur-park, Hund och sällskapsdjur tyckte generellt att de haft en spännandeoch lärorik dag.

Fikat smakar bra efter dagens första pass ute i friska luften på Borums gård.

Läraren Ninna Nilsson i mitten med Ewelina Järfalk och Max Johansson på dagens förstapass.

Den vackra mangårdsbyggnaden vid Borum där Marcus Larsson bott med sin familj sedan2006. De kommer från Danderyd.

Lyckad jakt på Borums gård19 elever från Himmelstalundsgymnasiet var gäster

Disskussion om de olika passen. Från vänster läraren vid Himmelstalundsgymnasiet Håkan Lundström, ägaren av Borumsgård sedan 2006 Marcus Larsson och jägaren Unor Nilsson.


JAKTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Unor Nilsson på den andra delen av dagens övningar. Platsen är helt nära Slätbaken därett 30-tal vildsvin fanns i vassen.

Läraren Håkan Lundström med sin hund Zack som är avrasen slovensky kopov.

marna för att få djuret attförsvinna till ett annat ställe.

På vägen till Borum kundeeleverna observera en dov-hjort genom bussfönstret.

Skytten fick ladda först närde var på plats vid passet. Sä-kerheten är det absolut vik-tigaste även vid en stressad si-tuation. Man får aldrig tum-ma på den regeln. Alla skyt-tar fick skjuta allt vilt utområdjur.

Eleverna är 17-18 år ochär inne på utbildningensandra år av totalt tre. En elevfrån Trädgårdsutbildningenläser in jägarexamen vilket ären merit för arbete i den när-belägna djurparken i Kol-mården. Det är bra att kunnahantera vapen om man ärtvingad att gå in i ett hägnmed farliga djur.

Vid första avdelningenspass med Marcus Larssonsom skytt fanns lärarenNinna Nilsson med elevernaEwelina Järfalk och Max Jo-hansson. Ninnas familj harhaft djuraffär i Norrköping i50 år och sedan 15 år tillba-ka driver Ninna butiken.

Ewelina såg fram emot att

få jaktlicens när hon klaratskolan. Under passet påstodsig ungdomarna ha observe-rat en dovhjort vid två tillfäl-len vid det skogsbekläddaberget på andra sidan gärdet.

Vid fikarasten noteradesdet att en räv och en stor älgbefann sig i såten som jakt-termen om området lyder.

Andra avdelningen blevlyckosam ur jaktsynpunkt.Nestorn i skyttegänget SuneLarsson, Marcus pappa, fäll-de en dovhjortshind.

– Det var ungefär på 75meters håll, hon kom snettemot mig, sade Sune Lars-son, som har ett förflutetsom journalist vid Vestman-lands Läns tidning.

Håkan Lundström gav enmålande beskrivning av hurdet gick till när Marcus Lars-son sköt ett vildsvin.

– Jag hörde en sugga somstod där ute i vassen ochtrampade, gick sakta mot lju-det och gick upp i vind föratt lägga vind på henne så atthon skulle dra iväg. När jagklev in, jag hörde att hon varpå fem till tio meters håll,började det plaska runt om-

kring mig. Jag räknade till tiostycken, det brakade till ochde sprang rakt ut där Marcusstod. Han sköt den där, be-rättade lärare Lundström ochpekade på vildsvinet på mar-ken efter att det blivit hämtatmed bil från skjutplatsen.

Därefter tog Håkan Lund-ström fram en kniv och bör-jade systematiskt skära uppvildsvinet för att ta ur inäl-vorna, på jaktspråk säger man

att man passar man djuret.Han berättade samtidigt föreleverna vad han gjorde.

Ett lyckat avslut på en lä-rorik och intressant skoldagför eleverna vid Himmelsta-lundsgymnasiet, en läroan-

stalt i landstingets Natur-bruksgymnasium.

Borum är en stor gård om-fattande 860 hektar mark där270 hektara är vatten, 440hhektar är produktiv skog och75 hektar åker ingår. Marcus

Larsson sköter det hela,ibland köper han tjänster,men han arrenderar inte utnågon areal.

Text och bild:OWE BERGGREN

Sune Larsson, äldst i skyt-tegänget, fällde en dov-hjortshind med ett välriktatskott.

Amanda Sweidenbach, till vänster, och Tove Christensen fungerade som observatörer hosjägaren Unor Nilsson.

Håkan Lundström passar djuret, alltså tar ur inälvorna, med assistans av Unor Nilsson.

ARVIKA (JB)Det är dags för ett nyttbesök hos CeciliaBerntsson. Låt oss följaupp hennes vardag ocharbete inom hjärteom-rådet jord-skog-träd-gård. För några år se-dan berättade hon förVärmlandsbygden omsitt kall, det viktiga ar-betet för Moder jord.Numera står ävenskogsutbildare med ihennes meritförteck-ning. I kurserna ingårhuggning, hästkörningoch motorsågshante-ring.

– Mitt arbete är roligt, vid-håller Cecilia. Den känslanförsvinner inte.

Varje vaken minut fortsätterhon att tjäna Moder jord.

– Så länge jag någonsin or-kar ska jag göra det, lovar hondyrt och heligt.

Nej, det här reportagethandlar inte alls om någonhelgondyrkan.

Det handlar om den sträv-samma tjejen som innehar enren och skär lojalitet mot pla-neten vi lever på och att ingetkan lura henne på villovägar.

Arbetet som hon och pappanRoger Berntsson bedriver viagemensamma firman Bernttekkan liknas vid ett omsorgskall.

– Arbetet är något fint, nå-got att vara stolt över. Jag äl-skar mitt jobb! Varenda bit avdet.

Det blir många möten medbåde människor och djur ochrent fysiskt innefattar jobbettunga lyft och rejäla tag. Nuhar Cecilia även behörighet attutbilda andra inom det kultur-

och miljövårdande arbetsom-rådet såsom skogshuggning,hästkörning och motorsågs -teknik.

– Huggningar och röjning-ar ska utföras på ett skonsamtsätt. Skogens och naturensbästa ska alltid ingå i en ar-betsplan!

Hon talar varmt och engage-rat vidare om åtgärder som ärgynnsamma för skogen ochnaturen, men mitt i berättar-glädjen hejdar hon sig.

– Ibland poppar tanken påoetiskt skogsarbete upp, för ty-värr förekommer det, hävdarhon. Uppdrag på sådanagrunder tar vi tydligt avståndifrån.

Cecilia Berntsson bor iRackstad numera, på Nybystrax utanför Arvika.

– Jag hyr stället av mina för-äldrar. Det är en perfekt platsatt ha egna gårdsdjur på, någrakossor och kalvar, höns ochankor samt grisar och lagårds -katter.

Hästarna Lazy, Docka ochSatain Guy räknar hon somarbetskamrater och unga gatu-korsningen Vea är vännen somhåller henne extra varm i klä-derna. I ena ögonblicket finnshunden i centrum av en gårds-aktivitet och i det andra synsden som ett flygande streckbortöver gärdet.

– Hon kommer på inkall-ning, säger Cecilia lugnt. Såhöjer hon rösten och ropar ochse där, strecket vänder bumshemåt.

Du är som ett med djuren,Cecilia, hur i hela världen bärdu dig åt?

– Vi måste förstå varandrahelt enkelt, annat går inte. Detskulle till exempel inte duga att

strula i vårt arbetslag.För övrigt har Bernttek cir-

ka tio anställda under som-marsäsong och cirka femunder vintern.

– Det är svårt att få tag påmedarbetare, säger Cecilia.

Hennes förslag till politikenför att ändra på det är att ut-veckla lärlingssystemet inomskogs- och naturvård.

Bernttek ägnar sig åt röj-ningsarbete, gräs- och häck-klippning samt övrig träd-gårdsskötsel, gärdsgårdsbygge,hushållsnära tjänster samtföreläsningar och kurser omskogsarbete och entreprenör-skap. Även besök på öppen

gård erbjuds och vissa medar-betare är avbytare för lantbru-kare som har djur.

Specifika kurser i motor-sågshantering genomför Ceci-lia i samverkan med organisa-tionen Säker skog.

– Skogen och naturen ärmitt första rum, filosoferarhon vidare.

– Fast de hushållsnära tjän-sterna tilltalar mig också. Del-aktighet i människors vardagär speciellt, kommenterar honfrån hjärtat.

Hon är uppslukad av sitt ar-bete på ett positivt sätt ochmycket tacksam för sin arbets-förmåga. Borta i Gunnarskog

bygger hon emellanåt på sittkretsloppshus. Det ska till ochmed få egen el.

– Jag fyller 50 om två år ochhuset kan bli min present. Jagtror i alla fall att jag hinner fär-digt, skrattar hon.

Cecilia och nioåriga dotternLilly bor ensamma nu. De bå-da äldre barnen har egna bo-enden. På hembacken finnsförstås Vea, egentligen en opla-nerad liten valp som fått rollensom gårdsvakt.

– Själv har jag fått en ny rollsom barnrättskämpe, tillkän-nager Cecilia. Någonstans ivärlden finns mitt barn.

Cecilias eget lilla jordbruk

gör henne nära nog självför-sörjande. En äldre väninnasom är fäbodjänta har lärthenne att bereda mat efterslakt.

Klockan har blivit kväll ochdet är hög tid att avsluta sam-talet. På Nyby vill man ta natttidigt.

– Det blir mycket arbete pådagen, förklarar Cecilia.

Att säga nej när folk vill hahennes tjänster kan hon näm-ligen inte. Fast det är nog detenda som Cecilia Berntssoninte klarar, fortsätter tanken påhemväg efter besöket.

Text:LIZZIE GERD JANSON

Cecilia Berntsson i färd med motorsågen – en teknik somhon också lär ut. Bild: PRIVAT


VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skog

Cecilia Berntsson med en sina av hästar, samspelet är to-talt under skogsarbetet. Bild: PRIVAT

Cecilia har nu även behörighet att utbilda andra skogs-huggning, hästkörning och motorsåg. Bild: PRIVAT

Cecilia Berntsson med hästarna hemma på Nyby. I tio år har hon och pappan Roger Berntsson drivit den gemensammafirman Bernttek. Bild: LIZZIE GERD JANSON

Nu är hon även skogsutbildareCecilia Berntsson i Rackstad arbetar för Moder jord


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

ÖSTRA ÄMTERVIK (VB)Från och med nu finnsdet en dieselpump iÖstra Ämtervik, någotsom aldrig funnits tidi-gare, men som mångafrågat efter. Här fort-sätter man att utveck-la landsbygden.

Anna Larstorp, som driveraffären sedan maj 2015, sägeratt östämtingarna är väldigtmåna om att affären med sintankstation ska få vara kvaroch är därmed väldigt köp-trogna. De är också myckethjälpsamma och kommersjälv mant och erbjuder sig atthjälpa till.

– Jag är förstås otroligttacksam för detta säger AnnaLarstorp, som idag bjuder be-sökarna på nävgröt med fläskoch kaffe med dopp.

PR Green Petroleum är ettexpansivt Falköpingbaseratföretag med ett hjärta somklappar extra mycket förlandsbygden.

– Vår främsta ambition äratt se till att det finns driv-medel även på den lilla orten,säger Håkan Pettersson, PRGreen Petroleums represen-tant på plats.

– I dagsläget finns vi nu på23 platser runtom i Sverigeoch ytterligare tre ska sättasupp i år. Vi kommer aldrigatt vara billigast men hellerinte dyrast och den som villkan teckna sig för ett särskiltGP-kort att tanka med, sägerHåkan Pettersson.

Först ut att tanka diesel ärTommy Larsson Östra Äm-tervik, som har sett till atthans företagsbilar finns på

plats. De har radat upp sig föratt fylla tankarna.

– Bygdens företag måstestötta lanthandeln, sägerTommy, som tycker att detär toppen att han kan tankabilen på hemmaplan dygnetrunt.

– Det drar kunder till affä-ren också och det är det bäs-ta, säger Tommy glatt.

Kommunalrådet TobiasEriksson ersätts idag av LindaJohansson, som håller ett talvid pumpen.

– Vi är alla måna om attlandsbygden ska leva och vihar ett gemensamt ansvar fördetta var vi än bor i kommu-nen. Det är bra om så mångasom möjligt stannar upp ochhandlar i lanthandeln ochtankar, då får vi också behål-la denna service, säger Linda

Johansson, som berömmerAnna Larstorps energi ochframåtsträvan och säger attAnna är en riktig eldsjäl.

På plats idag är ocksåMoelvens representanter.Pär Sundeskog går omkringoch pratar skog med besö-karna, Andréas Lunnefjordtalar om röjning och bra pri-ser samt Ingmar Sköld frånföretaget Foran, som före-språkar hur bra det är med enskogsbruksplan.

– Vi brukar alltid försökafinnas på plats vid liknandeevenemang, det är så viktigtatt visa upp sig, säger PärSundeskog.

Moelven delar ut färggla-da kepsar dagen till ära.

Anna Larstorp har sin sam-bo Henrik Jansson med idag.Han har slutat sin anställning

i en bygghandel i Deje för attbistå Anna i affären.

– Nu finns det till och medskruvmejslar, skottkärror ochlövkorgar här i affären, sägerHenrik och skrattar. Henrikär en så kallad månskensbon-

de och har sju kossor därhem-ma i Arvidstorp.

– Vi håller på och bygger ettkök innanför affären för attkunna laga mat till catering.Där kommer jag att vara, sägerAnna.

Henrik ska ta hand om kun-derna i affären. Dottern Matil-da brukar hjälpa till på lörda-gar för att Anna ska få lite le-digt.

– Köket planeras vara klarti november så jag hoppas att vikan få beställningar på jul-bord, säger hon.

Man önskar verkligen attÖstra Emterviks lanthandelska få ett rejält uppsving medsin diesel och cateringverk-samhet!

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Landsbygd

Det var många som ville fotografera och dokumentera invigningen av dieseltanken i Östra Ämtervik denna dag. Att kunnatanka och handla på hemmaplan är viktigt för en levande landsbygd.

Anna Larstorp och Henrik Jansson, som i fortsättningendriver lanthandel, catering och mack tillsammans. Ett sam-bopar som inte har någon fritid alls.

Linda Johansson, till vänster, invigningstalade som kom-munrepresentant.

Här står bilarna på kö.Gun och Lennart Möller har fyllt sin tank med diesel.Tommy Larsson, Östra Ämtervik, är först ut någonsin attfylla diesel från en tank på orten.

Invigning av ny tankstationNu kan man tanka diesel i Östra Ämtervik


VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

ÖSTANBJÖRKE (JB)När Pär Sundeskog varen liten kille fick hanfölja med sin farfar ut iskogen och sätta upprågångsstolpar. Farfarupptäckte ganskasnart att Pär hade ettsärskilt huvud för skogoch vad som var vik-tigt. Redan där såddesdet första fröet, somsedan fick gro underPärs gymnasietid påSödra Vikens skogs-brukslinje. Pär valdeatt arbeta på Fryksda-lens sparbank underett antal år innan hanskaffade sig ett jobbsom skogsköpare.

Pär Sundeskog bor påNämndemansåsen, ett vack-ert ställe från 1874, i Östan-björke. Här bodde en gångNämndemannen Nils Lars-son med fru och Pär är denfemte generationen i huset.Namnet Sundeskog kom tilleftersom det fanns flera medefternamnet Nilsson i Östan-björke och som ofta fick va-randras post. Pär Sundeskog är sedan

fem år tillbaka anställd hosMoelven och fungerar somkoordinator mellan mark-ägare, entreprenör och sinchef. Han köper in råvaran påöstra sidan om Fryken och gerråd till skogsägarna så det blirså gynnsamt som möjligt.

På Nämndemansåsen borförutom Pär, hustrun AnnicaPålman Sundeskog och derastvå ungdomar, 16 och 14 årgamla. – Det finns tumregler för

avverkning, säger Pär och gernågra exempel:

– Man avverkar mycket glesoch skadad skog före friskskog. Man avverkar granskogföre tallskog och bördiga mar-ker före svagare, äldre skog fö-re yngre och väl sluten skogmed god kvalitet före gles skogmed sämre kvalitet. – Om du visste hur mycket

det är att tänka på inom sko-gen! Det finns rekommenda-tioner, som säger att man skaskapa höga stubbar för att gyn-na insekter, svampar och fåg-lar. Man ska lämna kantzonermot bäckar och surdrag ochspara hänsynskrävande bioto-per och skydda kulturläm-ningar.

– Man ska lämna hänsyns-träd/evighetsträd och undvikakörskador vilket är extra vik-tigt nära vattendrag. Aptering-en är viktig, här sätts värdet påskogen, berättar Pär. – Det som verkligen skräm-

mer mig, är det skatteförslagsom ligger, om högre skatt förskogsägarna. Skogsägaren jäm-ställs med en rörmokare. Rör-mokaren har jämn inkomst,vilket inte skogsägaren har. Engod vän som jobbat som utre-dare och som har insyn i skat-tesystemet har sagt att förkla-ra ett skattesystem för skogs-bruk är svårare än att förklaraen reaktor på ett kärnkraft-verk.– Man bör verkligen ha en

rådgivare, säger Pär. En skogsbruksplan bör alla

ha som är intresserade av sinskog och en avverkningsanmä-lan ska skickas in till Skogssty-relsen för avverkning på alltöver 0,5 hektar.Moelven har 40 uppköpare

inom ett område från Örebro,Skaraborg, Dalsland och dala-gränsen.

De försörjer Moelvens niosågverk med hjälp av andraskogsbolag.

– Den stora stormen i au-gusti 2014 tog hårt på många iFryksdalen. Själv återhämtadejag mig inte förrän ett år se-nare. Allt blev en enda röra närskogen såg ut som ett plocke-pinnspel, berättar Pär.Man kan påverka skogens

värde genom att underhållaskogsbilvägar, det ger mindretransportkostnader. Man bör också röja bort

små träd före avverkningen,medelstammen blir då högreoch maskinkostnaden för av-verkningen minskar.

Rågångar, som är väl mar-kerade, uppskattas av alla vir-kesköpare. Den som avverkarär skyldig att återplanteraskog efter tre år.Pär har talets gåva och har

under sitt liv varit mycket utebland folk och föreläst, bådesom bankman inför nya pen-sionssystemet bland annat,och nu som skogsköpare medallt vad det innebär. Detta är en man med stora

visioner, ett stort förråd medsunt förnuft, en mycket gene-rös man med ett stort hjärta.Pär vill att alla ska få ut detbästa av allt. Han är förtroen-deingivande, sympatisk, lugnoch trygg. Men han gillar in-

te att tänka på att vid en to-tal avspärrning av vårt land såhar vi bara tillgång till mat sådet räcker i 16 dagar.– Nej, alla som kan, borde

åtminstone ha sitt eget pota-tisland, säger Pär, som älskarmat och är en duktig matla-gare.

Han jagar älg efter behovoch inte mer än vad han be-höver. Han är styrelsemedlemoch konsult i Hällsjöns fiske-förening. Kassör i såväl Jon-bengtssätern, ett sommarhemför cancersjuka barn med för-äldrar, som i Hällsjöns VVO(Viltvårdsområde). Pär är ävenordförande i Bäckalunds IF

och dessutom styrelsemedlemi Östanbjörke fiberförening. – Jag har flyttat runt med

mina föräldrar så mycket sånär vi flyttade från Skåne såtog jag med mig skånskan tillDalarna och när vi flyttadetillbaka till Värmland tog jagmed mig dalmålet hit. – Möjligen har alla gånger

jag flyttat bidragit till att jagvärnar om min hembygd.Kanske är det därför som jagengagerat mig inom olika för-eningar i min närhet, sägerPär eftertänksamt.

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Gårdens otroliga bakugn som är 175 cm djup. Vedeldadförstås, som det anstår en skogsmänniska som Pär.

Pär Sundeskog, en sympatisk värmlänning som jobbar somskogsköpare för Moelven.

Några horn efter älgar, som Pär skjutit – men inne på väg-gen sitter en tolvtaggare, som hustrun Annica skjutit!

Pär Sundeskog vid sitt hem Nämndemansåsen i Östanbjörke.

Röjning före avverkning lönar sigSkogsköpare Pär Sundeskog ger goda råd till skogsägarna

Skog

Södra har dragit mångaviktiga lärdomar eftersenare års omfattandestormar. Erfarenhe-terna och kunskapernahar nu tagits tillvara iform av nya skötselin-struktioner som skaminska framtida storm-skador på skogen. Gall-ring vid lägre höjd ochtidigare slutavverkningav grandominerade be-stånd är två viktiga för-ändringar.

Genomtänkta åtgärder somsyftar till att skapa stabilitet iskogen minskar risken förstormskador. Det är till exem-pel viktigt att det röjs i rätt tidoch till ett lagom tätt skogsbe-stånd. Att genomföra förstagallringen i tid är också avgö-rande för beståndets kom-mande stabilitet och därmedstormfasthet.

– Om gallringen i ett gran -dominerat bestånd påbörjasnär träden är 12-14 meter hö-ga, slutförs när de är 20-22meter höga och om man gall-rar bort högst 30-35 procentav grundytan, minskar riskenför att beståndet senare skadrabbas av stormskador, sägerSödras skogschef Göran Ör-lander.

– Direkt efter genomfördgallring försämras de kvarva-rande trädens stabilitet, menpå lite längre sikt förbättrasden. Södras syn är att gallringär en åtgärd som bör utförasför att öka skogens värde och

kan ske utan större risker förstormskador. Man bör dockinte gallra äldre, högvuxenskog eftersom stormriskernadå är stora och det tar mycketlängre tid för den än för enyngre skog att stabilisera sig.

Den högsta risken förstormskador finns i expone-rade lägen som exempelvissluttningar mot väster och ianslutning till sjöar och åkrar.Man bör därför vara försiktigmed att gallra kantzoner, ochaldrig gallra i dem när trädenhar blivit höga. Man bör ock-så tänka på att inte gallramånga bestånd vid sammatidpunkt.

Eftersom de flesta stor-marna kommer efter lövfäll-ningen får man flest storm-skador på skog som är gam-mal och hög och består avbarrträd. Stormar under som-martid är relativt ovanliga,men kan ge svåra skador ock-så i lövskog.

– För att minska stormska-dornas omfattning rekom-menderar vi nu att slutavverk-ning av grandominerade be-stånd sker 10-15 år tidigare änvad vi rekommenderade förestormen Gudrun, det vill sägasenast vid 26-28 meters höjd.

I arbetet med att minskastormskador på skogen skaf-far Södra kontinuerligt nykunskap och utvecklar nyametoder och tekniker inomen rad områden.

– Vi jobbar bland annatmed att utveckla skogssköt-

seln, till exempel genom atthindra spridning av rotrötaoch minska markskador.Detta tillsammans med ut-veckling av nytt odlingsmate-

rial, som bland annat ger mersymmetriska rotsystem, kom-mer att ge mer stormtåligaträd i framtiden, säger GöranÖrlander.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Välkommen till Areal i KarlstadFastighetsförmedling, skogsekonomi,skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi för värmländska jord- och skogsbrukare

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland

Nya skötselinstruktioner ska minska stormskadorSkogsbolag har dragit viktiga lärdomar

Man bör vara försiktig med att gallra kantzoner, och aldriggallra i dem när träden har blivit höga. Bild: VIKTOR CAP

När djuren äter kvist,repar löv, bryter stam-men eller gnager/ska-lar bark uppstår ska-dor på träden. Minskadtillväxt och försämradvirkeskvalitet är tvåkonsekvenser som or-sakas av djurens bete.

Vid ett mycket kraftigt betekan trädet också dö. De rik-tigt besvärliga skadorna urproduktionssynpunkt genere-ras då toppen på trädet betaseller bryts. Även barkgnag kange allvarliga skador.

När toppen på trädet ska-das förloras en del av höjdtill-växten. Ofta försöker någonav sidogrenarna överta rollensom toppskott vilket ger enpermanent skada i virket. För-utom tillväxtförlusten åstad-kommer ett bete på toppen enpermanent kvalitetsdefekt ivirket som kan vara mer ellermindre allvarlig. Då trädet

fortfarande är ungt kan ut-seende på trädet avslöja omdet tidigare blivit utsatt förbete. Med tiden försvinner desynliga effekterna medan kva-litetsdefekten inuti stammenfinns kvar.

Om barken gnags eller ska-las åstadkoms också mer ellermindre allvarliga kvalitetsde-fekter. Trädet försöker att val-la över skadan med ny bark,en process som kan ta mångaår. Då trädet avverkas synsdenna övervallning bland an-nat som en missfärgning avvirket.Ett träd som barkas lö-per stor risk att infekteras avparasiter, Denna sekundäraeffekt av betesskadan försva-gar trädet ytterligare och harockså allvarliga konsekvenserpå virkets kvalitet som blirmissfärgat.

Ett högt betestryck påver-kar trädslagens sammansätt-ning och vi riskerar att få enartfattigare skog.

Betesskador på träd

Skog

84 procent av landetskostchefer anser attdet är viktigt att ma-ten som serveras iskolan är klimatsmart,82 procent att det ärviktigt att den ärsvensk. Det visar enny undersökning frånLRF Mjölk.

Svenska kostchefer vill i alltstörre utsträckning att matensom serveras i landets skoloroch förskolor ska vara klimat-smart och svensk. Det visarden årliga kartläggningen avskolmåltider som LRF Mjölkhar tagit över efter Skolma-tens vänner. Var tredje kost-chef uppger att miljö- ochklimataspekten påverkat in-köpen av mjölk till skolor ochförskolor.

Kartläggningen visar attmjölk till lunchen serverasfem dagar i veckan i 99 pro-cent av skolorna och 95 pro-cent av förskolorna. Landetskostchefer tycker generellt attmjölken är viktig för försko-lebarn och skolelever. De an-ser att mjölken är extra vik-tig på förskolenivå.– Det går inte att titta på

vilken klimatpåverkan enprodukt har utan att sätta deti förhållande till vilken näring

den ger. Mjölkprodukter ärnäringstäta och är viktiga käl-lor till kolhydrater, proteinoch kalcium. Mjölk är en vik-tig del av skolmåltiden och viprioriterar så långt det går attupphandla svenska me-jeriprodukter, säger kostchefJens Vikingsson.

När kostcheferna ska be-döma vad som är viktigt vidupphandling av mjölk tillskolor och förskolor lägger deallra störst vikt vid att kornaär friska och har det bra. Attantibiotikaanvändningen ärlåg tycker de också är myck-et viktigt.Dock märks en trend av

minskat mjölkdrickandebland barn. Det är särskilt igrundskolan och på gymnasi-et som kostcheferna uppleveratt vattendrickandet ökat,men även i förskolan dricksdet mer vatten.

– Våra enkäter visar att up-pemot 40 procent av barneninte dricker mjölk alls tilllunchen. Det är ett stort pro-blem eftersom de då riskeraratt inte få i sig tillräckligtmed protein, kalcium och D-vitamin, säger Jens Vikings-son.LRF Mjölk kommer fort-

sätta att undersöka den roll

som skolmaten spelar i kom-munerna. Ett första steg bliratt undersöka hur mycket enskollunch kostar i genomsnitti Sveriges olika kommuner.Resultatet från den under-sökningen presenteras i slutetav november.

Kartläggningen genomför-des av undersökningsföretagetArgument AB bland kostche-fer, kostansvariga eller mot-svarande i landets 290 kom-muner under tiden 28 apriltill 3 juni 2015. Svarsfrekvensvar 82,4 procent.

Ska främja jobb för nyanländaMöjligheten ska öka att få jobb inom de gröna näringarnaArbetsförmedlingen,Skogsstyrelsen ochSveriges lantbruksuni-versitet har fått i upp-drag att öka möjlighe-terna för nyanlända attfå jobb inom de grönanäringarna.

I första hand handlar detom att ge nyanlända utbild-ning och praktik inom dessanäringar.

Arbetsförmedlingen ges iuppdrag att, i samverkan medbland andra Skogsstyrelsenoch andra berörda branschre-presentanter, göra en analysav arbetskraftsbehovet inomde gröna näringarna och vil-ket behov av insatser som un-der de närmaste åren kan fin-nas för att tillgodose ar-betskraftsbehovet.Skogsstyrelsen ges i upp-

drag att i samverkan med Ar-betsförmedlingen och SLU

genomföra ett pilotprojektvad avser främjande av an-ställningar med eller utanstöd i de gröna näringarna förnyanlända.

Pilotprojektet ska löpa un-der 2016 och kostnaden fårhögst uppgå till 6 miljonerkronor.

– Vi ser mycket positivt påuppdraget. Vi har god erfa-renhet av liknande projektoch är glada över att få varamed och bidra till att nyan-lända får en chans att kommain på arbetsmarknaden, sägerMonika Stridsman, generaldi-rektör, Skogsstyrelsen.

Vi är glada över att bidra tillatt nyanlända får en chansatt komma in på arbets-marknaden, säger MonikaStridsman, Skogsstyrelsen.

NUMMER 17November 2015

Årgång 89

EFTERTEXT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

De gröna näringarnaDe gröna näringarna harsin bas i jord, skog, träd-gård och landsbygdensmiljö. Det kan till exempelvara mjölk- och nöt-köttsproduktion, skogs-bruk, entreprenad, träd-gård, växtodling, turismoch häst. Hela 63 verk-samheter räknar LRF medatt landet har inom de grö-na näringarna, inom totalt30 branscher.Källa: LRF

Klimatsmart mat är kost-chefernas förstahandsval

Sammanfattning av resultaten:• Den viktigaste egenskapen hos skolmaten är, enligt kost-cheferna, att den är näringsriktig. Det tycker 95 procent.Kostcheferna anser också att det är mycket viktigt attskolmaten är klimatsmart samt att den är svensk. Mindreviktigt för kostcheferna – men för den skull inte oviktigt– äratt skolmaten är ekologisk, närproducerad och rättvise-märkt.

• 82 procent anser att det är viktigt att maten som serverasi skolan är svenskt och 84 procent anser att det är viktigtatt den är klimatsmart.

• 99 procent av kommunerna serverar mjölk till lunchen iskolan samtliga skoldagar i veckan. 95procent av kom-munerna serverar mjölk till lunchen i förskolan varje var-dag/skoldag.

• Landets kostchefer tycker generellt att mjölken är viktig el-ler mycket viktig för förskolebarn och skolelever. 72 pro-cent anser att mjölken är extra viktig på förskolenivå.

• När kostcheferna ska bedöma hur viktiga de svenskamervärdena är vid upphandling av mjölk till skolor och för-skolor lägger de allra störst vikt vid att korna är friska ochhar det bra. Att antibiotikaanvändningen är låg tycker deockså är mycket viktigt.

• Var tredje kostchef/kommun uppger att miljö- och klima-taspekten påverkat inköpen av mjölk till skolor och försko-lor.

• Att vattendrickandet ökat bland barn och ungdomar un-der de senaste fem åren är kostcheferna överens om. Detär särskilt i skolan (grundskolan och gymnasiet) som deupplever att vattendrickandet ökat, men även i förskolanhar de sett en ökning.

Lantbrukarnas Riksför-bund, LRF, stödjer ini-tiativet Fossilfritt Sve-rige och skriver underregeringens upprop. – Ambitionen med Fos-silfritt Sverige är helträtt och det är vi i detgröna näringslivet somkan erbjuda en bioba-serad ekonomi och fos-silfri framtid, sägerLRF:s förbundsordfö-rande Helena Jonsson.

LRF välkomnar initiativetmed uppropet Fossilfritt Sve-rige, där näringsliv, kommu-ner, organisationer och politi-ker ges möjlighet att visa hurde bidrar till klimatarbetet –lagom till klimatmötet i Paris.

– Vi bönder vet att det bio-baserade samhället kan bliverklighet och vi vill satsa ochinvestera. Att låta Sverige bliett av världens första fossilfria

välfärdsländer stärker inte ba-ra allas vår miljö, natur ochdet globala klimatet, utanäven konkurrenskraften hosvåra företag, säger HelenaJonsson. På nästan alla områden kan

den fossila oljan ersättas avden gröna cellen.

– Med en biobaserad ochcirkulär ekonomi kan tillväx-ten öka, jobben blir fler ochklimatbelastningen minska. ISverige har vi ovanligt godamöjligheter att välja den fos-silfria vägen, säger HelenaJonsson. – Sverige har enormt bra

förutsättningar att utveckla etttransportsystem med förnybarenergi. Med rätt politiskaförutsättningar inom EUskulle det gröna näringslivetganska enkelt kunna leverera25 procent mer biodrivmedelmed världens bästa klimatpre-standa, säger Helena Jonsson.

Ny anlända ska lättarekunna få jobb inom de

gröna näringarna.

LRF, med förbundsordförande Helena Jonsson i spetsen,stödjer initiativet Fossilfritt Sverige och skriver under re-geringens upprop. Bild: HENRIK WITT

LRF skriver under för fossilfri framtid

jordbrukaren nr 17 2015, värmland

Documents