Driver populärt kotell i Edsele

Sidan 13

Skogen en kur

mot stressSidorna 8–9

Emelie framtidens

mjölkbonde i norr

Nr 5 2014

Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Lycksele, Åsele

Jonas Tellström Tel: 070-600 69 19

Tväråbäck 20 • SE-911 91 Vännäs • www.nkltra.se • Tel: 0935-305 00

”Vi har förädlat den västerbottniskaskogsråvaran sedan 1931!” Vännäs, Vindeln, Umeå,

Lycksele, Robertsfors

Rolf Sandberg Tel: 070-600 21 15

Kontakta våra Virkesköpare

Sidorna 4–5

Skogskontot försvinner för ägarna– ersätts av en företagsfond

Utredningen lämnade ny-ligen över sitt förslag till finansminister Magdalena Andersson (S). Huvudin-riktningen är att skogskon-tot försvinner och ersätts av en så kallad företagsfond.

– Innebär att man inte kan sätta av lika mycket från virkesintäkten som i skogskontot. Skogsägaren tappar ett planeringsverk-tyg och måste planera sin inkomst på ett annat sätt, säger Johan Sandberg.

Skogskontot medger att skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten.

– En mindre del av in-täkten från skogen, kan i

det förslag som nu ligger så vitt jag förstår, avsättas av skogsägaren i den nya före-slagna fonden, säger Johan Sandberg.

Med skogskontot kan skogs-ägaren planera för hur vir-kesintäkten ska hanteras så sent som i samband med de-klarationen. Med utredning-ens förslag måste skogsäga-ren redan innan årsskiftet planera hur intäkten skall fördelas.

– Det blir svårare för skogsägarna att periodisera intäkter, säger han.

På plussidan finns att regler-na för skogsavdrag vid rat- ionaliseringsförvärv tas bort.

– Problemet har varit att det inte har funnits någon enhetlig linje över hela lan-det för vad som gäller vid ra-tionaliseringsförvärv, olika tolkningar för olika delar av landet av reglerna har gällt, säger han.

Nu blir det en enhetlig linje som innebär att alla som köper skog ska få göra det skogsavdrag som gäller idag när någon får ett tillköp av en skogsfastighet klassat som ett rationaliseringsför-värv.

– Det blir lättare att kom-ma in och bli skogsägare och ta över en skogsfastighet.

Skatteförenklingsutred-ningens förslag innebär skattemässigt ett nollsum-mespel på inkomster från skogen, skatten blir varken högre eller lägre.

– Enskilda skogsägare kommer att drabbas, precis som det finns de skogsägare som gynnas av utredning-ens förslag, säger Johan Sandberg.

PETER KÄRR

UMEÅ. Skogskontot försvinner och ersätts av en företagsfond. Det är en av nyheterna i skatte-förenklingsutredningens förslag.– Skogsägarna tappar ett planeringsverktyg när skogskontot försvinner, säger Johan Sandberg, LRF Konsult i Umeå.

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 UmeåTelefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.seDebatt: debatt@vasterbottningen.seMail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.seTryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.seUtges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903

02 UmeåAnsvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.seJord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottning-en och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Susannhe MelinReporter0612 – 701400

Peter KärrReporter090 – 711 383

Pontus NymanReporter 090 – 711 398

Gun FahlénEkonomi/Prenumeration090 – 711 381

Kontakta oss

2

Skogskontot medger att skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten. Foto: PETER KÄRR

Det går bra för Sverige, till och med mycket bra. Än-då är landets tredje största parti efter valet ett in-vandrarfientligt högerpopulistiskt parti med nazis-

tiska rötter. Hur har detta kunnat hända? Förklaringen är troligtvis ganska enkel. De politiska partierna, medierna och den kulturella eliten har genom sin beröringsskräck burit fram Sverigedemokraterna till ett väljarstöd som man inte hade klarat av att uppnå på egen hand.

Det kompakta fördömandet av SD:s existens innebär också ett fördömande av de väljare som av olika skäl kän-ner sig bortglömda och därmed söker sig till det alternativ som inte tillhör etablissemanget. Att politiken i många avseenden är ”bort i tok” spelar i det sammanhanget ingen roll.

Det reella eller upplevda utanförskapet har också en geografisk dimension. Det är i det mindre gynnade bygderna som SD gått fram mest. Inte heller konstigt. Medierna och de flesta partierna har gjort valrörelsen till en kamp om väljarna i Stockholm. Någon har uttryckt det så drastiskt att de flesta som tillåtits delta i valdebatten kan gå eller cykla till tv-huset.

Det är klart att denna huvudstadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte

smutsat ner sina händer med politiska beslut som man tvingas ta ansvar för.

Man kan tycka hur illa som helst om SD men om man bekänner sig till demokrati kan man inte negligera ett parti som stöds av 13 procent av väljarna. Så länge detta fortgår kommer partiet att fortsätta att växa. Om inte förr så borde alla nu kunna inse att man gjort allting fel i sin strävan att hålla ett främlingsfientligt parti på mattan. Omgivningen har gjort martyrskapet till partiets vikti-gaste tillgång.

SD kommer aldrig att få något inflytande på immig-rationspolitiken men se för bövelen till att de deltar i beslutsfattandet och tvingas ta ansvar i andra frågor varav många säkert inte är särskilt populära. Och ta omgående itu med huvudstadsfixeringen både i debatten och satsningar på infrastruktur och utveckling. Det går aldrig skälla bort ett populistiskt parti men däremot att ta itu med de bakomliggande orsakerna.

Vi som bor och verkar på landsbygden vet att det inte är färre utan fler människor som behövs för utveckling och framtidstro. I mitt eget län Väster-

botten är det invandringen som bidrar till att vi har en viss befolkningstillväxt. Men vi välkomnar många fler till vårt län vilket landshövding Magdalena Andersson och länsrådet Lars Lustig på ett förtjänstfullt sätt uttryckte i ett debattinlägg nyligen.

Jag är övertygad om att många av SD:s väljare kan se på saken på samma sätt om de inte kände sig bortglömda och ”dumgjorda” av medier och politiker som fokuserar på de ”fina” och resursstarka människorna på cykelavstånd från tv-huset som kan fokusera på frågor som ligger långt ifrån de dumgjordas vardag.

Beröringsskräck med förödande konsekvenser

Heleneborgs gård

”Det är klart att denna huvud-stadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte smutsat ner sina händer med politiska beslut.

Krönika

Torbjörn Wennebro

2 oktober 2014

Sven-Eli ForsgrenRedaktör090 – 711 388

Maria BoströmReporter0660 – 431 1400

oktober 2014 3

Umeå 090-10 90 00Skellefteå 0910-73 40 00

Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar. Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Vi är lite eljest.Det är också vår styrka.

Anmälan och informationFör aktuella datum, fler kurser, semina-rier och studieresor besök vår hemsida.Information och kontaktVästerbotten tel 090-16 41 83 Norrbotten tel 0911-23 31 13 e-post gronanavet@umea.se

Gröna kurser på gång...

www.gronanavet.se

Utfodring av hästar Lördag-söndag 8-9 nov, TärnabyTvå intensiva kursdagar om hästfoder; hästens krav på bra grovfoder, kom-plettering med kraftfoder och andra tillskott, med mera. Kursavgift 400 kr.

Erfa-grupper för fårägare Start i höst utifrån gruppdeltagrnas närområde och intresse.Dela erfarenheter, diskutera, analy-sera och utveckla din fårverksamhet! Koordinator finns som stöd, förslag på intresseområden finns. Ingen kursav-gift. Din tid, motivation och intresse är gruppens drivkraft. Ingen kursavgift. Anmäl dig snarast!

Snaps och lokala bärviner Torsdag 6 nov, Glommersträsk Framställning av viner och destillerade alkoholprodukter från lokala råvaror. Kursavgift 500 kr.

Usewood 6x6 - den smidiga röjningsskördaren

Bison 8000 - den smidiga miniskotaren

Vännäsby 0935-39930Sikeå 0934-15100www.johanssonmaskin.se

www.kajsakeri.se

Vi levererar material till företag och privatpersoner inom Umeå Regionen

alltid till förmånliga priser.

Ring oss för mer information!090-77 77 60 • 0935-399 60

Din leverantör avSand och Krossprodukter

Emelie Edlund arbetar halvtid hemma på gården i Hössjö, på sikt är tanken att hon ska ta över gården.

Emelie Edlund bor och arbe-tar halvtid hemma på mjölk-gården i Hössjö hos mamma Inger och pappa Mikael Ed-lund. På sikt är tanken att Emelie skall ta över gården, en relativt nyinvesterad gård med mjölkgropsystem för 65 mjölkkor i lösdrift, to-talt 135 djur och 145 hektar åkermark.

– Nya ladugården är lät-tarbetad jämfört med den gamla som var tungrodd med mycket manuellt arbe-te. Roligare och enklare nu att samarbeta med djuren, tycker hon.

Emelie Edlund är den nya ge-nerationens bonde som kom-mer att vara med och bära det svenska jordbruket in i framtiden. Hon har redan ta-git flera steg i den processen, både som bonde men också med engagemanget i LRF Ungdomen. Mamma Inger Edlund är Emelies mentor, en förebild för den dubbla rollen som bonde och som aktiv i föreningslivet.

Emelie är undantaget som bekräftar regeln om bondekårens ålderssam-mansättning, medelåldern är 55 år, enligt Jordbruket i siffror. Detta i en tid när mjölkproduktionen väntas gå in i en turbulent tid.

Arla sänkte nyligen avräk-ningspriset på grund av ett utökat globalt utbud, mins-kad efterfrågan på mejeri-produkter från Kina och ett ryskt importstopp och till det skall läggas att EU:s mjölkkvoter är på väg att fasas ut.

– Går inte att ta in vad som händer globalt, blir för stort. Just nu är det tufft, men al-la måste ju äta. Kanske jag är naiv, men jag tror att det kommer att bli bättre, för-klarar hon.

Emelie väljer att inte klaga utåt utan att vända sig inåt. Fokus ligger på att rationa-lisera och effektivisera ar-betet på gården, allt för att minska utgifterna och öka intäkterna.

Mejeriet kommer inte att öka avräkningspriset bara för att bonden behöver en

extra 25-öring.– Norrmejerier gör så gott

de kan. Jag tycker att de gör ett bra jobb med att vända sig utåt till konsumenter-na, bara det där med att ha bönder på mjölkpaketen är ju jättebra.

Emelies tankegångar ligger i linje med vad Sture Gustavs-son, tidigare involverad i Kinneviks jordbruksföretag Black Earth Farming i syd-västra Ryssland och Polen, konstaterade under Mjölk-företagardagarna i Umeå i mars i år.

– Glöm framtida prishöj-ningar på mjölk. Se till att skaffa er ekonomiskt utrym-me för att parera sjunkande mjölkpriser, skapa lönsam-het på gården som företaga-re på en utmanande mark-nad var hans klara budskap.

Emelie Edlund har rustat sig och är på väg att rusta sig med ännu mer kunska-per för att bli en duktig och rationell mjölkbonde. I höst börjar hon en tvåårig drift-ledarutbildning på distans

vid Forslundagymnasiet (se artikel här intill).

Till det skall läggas den ut-bildning i Lean-modellen som hon och mamma Inger Edlund har gått. Lean-mo-dellen har sina rötter i den japanska bilindustrin och handlar om att effektivi-sera och minimera stopp i produktionen.

– Lärorik utbildning som får en att förändra tänke-sättet i vardagsarbetet i ladugården. Att gå igenom och planera vilka jobb man ska göra, allt för att minska tidstjuvarna som stjäl tid från det man ska göra. Stopp i produktionen tar tid och tid är pengar, konstaterar Emelie.

Hon vill vara med i arbetet för att öka konsumenternas medvetenhet om jordbru-kets betydelse och vikten av att köpa svenskt.

– Viktigt att vi bönder är ute och träffar konsumen-terna, arrangerar event och evenemang för att synas och tydliggöra bondens roll i produktionen av livsmedel. Förr hade alla någon form av relation till jordbruket, någon man kände, så är det inte längre. Bonden riskerar att bli anonym precis som det livsmedel som vi produ-cerar, säger 22-åriga Emelie Edlund, en av framtidens mjölkbönder.

PETER KÄRR

HÖSSJÖ/UMEÅ. Emelie Edlund, 22 år, på väg in i bonderollen rustar sig med utbildning och erfarenhet för att stå stadigt när världsmarknads-priserna får betalningen till bonden att åka berg och dalbana.

Emelie ser ljust på framtiden som bonde

oktober 20144

I höst har Emelie Edlund börjat en tvåårig distansutbildning till driftledare. Foto: PETER KÄRR

22år gammal är Emelie

Edlund.

55år är medelåldern för en lantbrukare, enligt

Jordbruket i siffror.

”Viktigt att vi bönder är ute och träffar konsumenterna, arrangerar event och evenemang.

Emelie Edlund

Stadig ökning av virkesförrådet i SverigeSKOG. Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka och är nu uppe i drygt 3 300 miljoner skogskubikmeter. Det framgår av Riksskogstaxeringen vid SLU. Skogen växer 30 procent mer än det som avverkas och trots skogsbränder och stormar. Riksskogstax-eringen har samlat in data om de svenska skogarna i över 90 år, vilket gör Sverige tillsammans med Finland och Norge världsunika.

Sänkt avräkningspris på mjölkMJÖLK. Arla sänker avräkningspriset till sina leve-rantörer med 14,9 öre. Nya avräkningspriset efter sänkningen ligger nu på 3,01 kronor per kilo mjölk. Orsaken är att mjölkproduktionen på världsmark-naden har ökat med fyra till fem procent, medan efterfrågan ligger på två till tre procent.

Ersättningar betalas utERSÄTTNINGAR. Drygt 2,2 miljarder kronor, 75 procent, av miljöersättning-arna, kompensationsbidragen och ersätt-ning för extra djuromsorg för suggor har Jordbruksverket börjat betala ut. Slut-betalningen görs den 29 december i år.

Stort mervärdei Sveriges lantbruk

Foto: LINNEA IVARSSON

UMEÅ/UPPSALA. Den snabba struktur-omvandlingen av jord-bruket i Sverige är helt unik i ett europeiskt perspektiv. Det som för 30 år sedan var tio gårdar är idag sam-manslagna till en gård. Det förklarar Anders Wästfelt, SLU, involve-rad i forskningsprojektet “Framtidens lantbruk”.

Den snab-ba sam-manslag-n i n g e n och fram-v ä x t e n av större b o n d -gårdar i Sverige under de senaste d e c e n -nierna är oöverträffad i ett europeiskt perspektiv.

– Sverige sticker ut full-ständigt, förändringen går snabbare än i övriga Euro-pa, säger Anders Wästfelt, kulturgeograf och en av forskarna i forsknings-projektet ”Det svenska lantbruket omvandling 1990-2040”.

1990 är det år då Sverige, som andra landet i världen, efter Nya Zeeland avregle-rar jordbruket.

Vid EU-inträdet 1995 återregleras jordbruket och med det kom EU:s jord-bruksstöd. Bonden får nu ersättning för areal, inte för produktion.

En trend, menar An-ders Wästfelt, är att när ersättningen riktas mot areal, gårdsstödet, får det effekten att bonden får mer kapital att investera i mark och större maskiner i en ut-sträckning som inte fanns innan EU-inträdet.

Detta är en bidragande orsak till det svenska jord-brukets kraftiga struktur-rationalisering, anser han. Dagens gårdar är idag tio gånger så stora, jämfört med 1980-talet.

Tio gårdar för 30 år se-dan är idag sammanslagna till en stor gård, konstate-rar han.

Samtidigt som jord-bruksföretagen blivit stör-re har den svenska anima-lieproduktionen, kött och mjölk, enligt Eurostat och jordbruksverket som An-ders Wästfelt tagit fram, minskat jämfört med flera länder i Europa.

Sedan 2005 har den svens-ka animalieproduktionen, kött och mjölk, minskat med 10 procent vardera medan grisproduktionen minskat med 20 procent.

– Vi är bäst i klassen på att avveckla vårt eget jordbruk, men det finns en gräns för hur stora jord-bruken kan bli i Sverige. Lantbruksföretagen är in-ne i en konsolideringsfas, säger han.

Anders anser att det svenska jordbruket har konkurrensfördelar som man inte får betalt för,

antibiotikafritt och miljö-vänlig produktion.

– Men de värdena har den svenska regeringen inte lyft fram, slagits för, utmanat och kritiserat an-dra länder för att de inte följer de gemensamma reg-lerna inom EU. Det svenska lantbruket kan tjäna stora pengar på de svenska mer-värdena, säger han.

EU:s jordbrukspolitik, tyck-er han brister, den ger inte lantbrukarna långsiktiga spelregler. Dessutom, men-ar han att till skillnad från Norge och Finland är den svenska regeringen och lantbruket inte överens om tagen om jordbrukspo-litiken.

– I Finland har reger-ingen och lantbruket en gemensam agenda kring jordbruket, säger han.

Anders Wästfelt, menar att det finns framtid för det svenska jordbruket som nu är inne i ett generations-skifte med lantbrukare som väljer andra vägar än att gå via de traditionella stora kooperativa företa-gen och förädlar själva.

– Vi kan se att det växer fram konstellationer av lantbrukare som går sam-man i mindre kooperativ, förädlar och väljer att sälja direkt till butiker, konsu-menter men även att expor-tera sina produkter, säger han.

PETER KÄRR

Emelie ser ljust på framtiden som bonde

oktober 2014 5

65mjölkkor i lösdrift har Emelies familj på gården i Hössjö. ”I Finland har regeringen och

lantbruket en gemensam agenda kring jordbruket, motsvarande har man inte lyckats åstadkomma i Sverige.

Anders Wästfelt

Anders Wästfelt, forskare. Foto: LSU

”Sverige sticker ut fullständigt, finns ingen motsvarighet i Europa.

Anders Wästfelt

Mjölkgårdarna i norra Sverige blir allt större enheter med fler kor och behöver också större arealer för bete och foder. Foto: PETER KÄRR

Älgbetesskadorna minskar kraftigt i norrSKOG. Årets älgbetesinventering, Äbin, visar på en anmärkningsvärd minsk-ning av betesskadorna under den senaste vintern i norra Sverige. Generellt visar Äbin att andelen ungtallar med färska skador ligger på 1 till 3 procent, vilket ska jämföras med en skadenivå på cirka 12 procent förra året. Den tro-liga förklaringen kan vara den snöfattiga vintern och lokala stormfällningar för var älgarna har hittat sin föda senaste vinterhalvåret.

Ökad efterfrågan på ekologiska äggÄGG. Från januari i år till mars nästa år räknar Svenska Ägg med en tjugoprocentig ökning av antalet värphöns som producerar ekologiska ägg. Orsaken till ökningen av ekologiska ägg är att allt fler konsumenter väljer ekologisk mat. I dagsläget utgör andelen ekologiska ägg 12 procent av den totala äggproduktionen.

Konsum-tionen av

ekologiska ägg ökar kraftigt

i Sverige.

Foto: SVENSKA ÄGG

Förenklar för småföretagSKATTEFÖRSLAG. Skatteförenklingskom-mittén lämnade nyligen sitt förslag till den nya regeringen.

En av nyheterna innebär att det införs en ny avsättningsmöjlighet som kallas för företags-fond. Och innebär att da-gens fonder och konton: skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto samt expansionsfond er-sätts av en ny fond som kallas företagsfond.

Dessutom föreslår utredningen att regler-na om skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv slopas, istället ska skogsavdrag få göras generellt. De förslagna lagändringarna i skate-förenklingsutredningen föreslås träda i kraft i januari 2016.

Rekordmånga vill bli driftledare

26 studenter, 19 kvinnor och 7 män, från Dalarna och norrut, både anställda och lantbruksföretagare, började i höst den tvååriga distansutbildningen till driftledare. Många sökande lockades att söka utbildningen, alla har inte fått plats.

Tanken är därför att star-ta en ny utbildningsomgång

redan nästa höst. – Skräddarsydd för att

passa lantbruket i norra Sverige där det finns be-hov av välutbildad arbets-kraft som kan sköta de gårdar som nu växer fram och blir allt större och allt mer komplexa, säger Lars Ericson.

Utbildningen ger kun-skaper inom djurhållning, växtodling, men även inom

ekonomi, företagande och ledarskap och är ett sam-arbete mellan fyra natur-bruksskolor i norra Sverige: Friskolan Nytorp, Gävle-borg, leder husdjurskurser-na, Grans naturbruksgym-nasium i Norrbotten, leder teknikkurserna och vid Frölundagymnasiet i Umeå kommer att ge kurser inom växtodling och miljö.

Utbildningen ges i samarbe-te med SLU för att hålla hög kvalitet på utbildningen. Motsvarande utbildning finns sedan tidigare i södra Sverige.

PETER KÄRR

Däremot har varit stora variationer i kvalitet och kvantitet i Västerbotten, både för spannmål och vall-foder.

Värmeböljan i juli och det ojämna regnandet har påverkat skördeutfallet.

– Nästan så att skörden varie-rar från gård till gård, säger Torbjörn Pettersson.

Han hänvisar till 80 genomförda analyser av vallskörden i Norr- och Västerbotten som visar att i snitt har skörden varit bra, både vad gäller kvalitet och kvantitet. Men med en reser-vation.

– De som började med vallskörden den 10 juni har fått vallfoder av bra kvali-

té, däremot kanske inte så stora volymer, säger Tor-björn Pettersson.

Energivärdet på första skör-den som togs in i början på juni låg på 11,5 megajoule.

Normalt är 10, 7. Medan de som väntade till mid-sommar med att ta in första skörden av vallfoder fick lite sämre kvalitet, energiinne-hållet låg på cirka 10.

I snitt låg energivärdena på första skörden på 10,9 me-gajoule och 10,1 på andra skörden, enligt Torbjörn Pettersson.

Skörderesultatet varie-rar mellan kusten, Skellef-teåtrakten och inlandet. Kusten har generellt fått en

normal vallskörd både vad gäller kvalitet och kvantitet, däremot liten mängd i Skel-lefteåtrakten och i inlandet, konstaterar Ingvar Persson.

LRF Konsult har skickat ut frågor till ekobönder och EU-kunder om skörderesul-tatet.

– Jag tolkar tystnaden som att lantbrukarna gene-rellt sett inte har någon brist på foder och att de har fått in de volymer och den kva-litet de behöver för att klara foder till djuren under vin-tern, säger Ingvar Persson.

PETER KÄRR

LÄNET. Årets skörd i Västerbotten av vallfoder och spannmål får betraktas som strax under ett normalår. Det menar Torbjörn Pettersson, SLU Röbäcksdalen och Ingvar Persson, lantmästare, LRF Konsult i Umeå.

oktober 20146

Normalskörd i Västerbotten av spannmål och vallfoder, men med geografiska variationer. Efter kusten har generellt sett skörden varit bättre än i Skellefteåtrakten och inlandet.

En lärare med bred peda-gogisk skicklighet är Ola Lindroos, SLU i Umeå, som nyligen fick SLU:s individu-ella pedagogiska pris.

Foto: ANDREAS PALMÉN

De som startade vallskörden runt den 10 juni har fått en skörd av bra kvalitet, med bra energi- och proteininnehåll, men kanske inte så stora volymer. Foto: PETER KÄRR

Emelie Edlund är en av de 26 studenter som i höst på- började utbildningen till

driftledare. � Foto: PETER KÄRR

Utbildningen till driftledare är skräddarsydd för att passa lantbruket i norra Sverige, förklarar Lars Ericson, utbild-ningsledare vid Frölundagym-nasiet i Umeå.

UMEÅ. I�höst�startar�en�unik�yrkeshögskoleutbildning�till�driftledare�inom�lantbruk�mellan�fyra�naturbruks-skolor�i�norra�Sverige.�–�Vi�har�brist�på�arbetskraft�i�alla�nivåer�i�jordbruket�i�dag,�säger�Lars�Ericson,�utbildningsledare�vid�Forslun-dagumnasiet�i�Umeå.

Pris för pedagogikSKOGSPRIS. Ola Lindroos, institutionen för biomaterial och teknologi vid SLU i Umeå tilldelades SLU:s individuella pedagogis-ka pris vid en ceremoni i Uppsala.

I motiveringen heter det bland annat Ola Lindroos är en lärare med bred pedagogisk skicklighet.

80genomförda analyser

av vallskörden i Norr- och Västerbotten.

Stora variationer på skördenNy lag för timmerhandelLÄNET. Från och med den 1 augusti kan skogs-styrelsen göra hårdare kontroller på den som handlar med virke eller trävaror.

Då började den nya lagen om handel med timmer och trävaror att gälla. Det innebär att den som släpper ut virke eller trävaror från olaglig avverkning på marknaden kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

158naturreservat och en nationalpark finns just nu i

Västernorrland.

oktober 2014 7

Läs mer på www.holmen.com

Distrikt BjörnaTomas Sjölund 070-642 42 34John-Petter Karlsson 070-526 51 98

Distrikt BredbynLisbeth Rantaniemi 070-653 12 15Arne Lindblad 070-298 67 70 Emil Fahlén 070-210 92 20

Distrikt LyckseleNicklas Stenlund 070-346 60 82Lars Eliasson 070-251 11 90

Distrikt UmeåBert Forsberg 070-326 45 29Stig Forsberg 070-326 45 21Karl Noro-Larsson 070-228 70 80Lars Jacobsson 070-265 55 69

Distrikt NorsjöJonny Stenmark 070-557 89 42Tord Eklund 070-326 45 35Lars-Erik Lindmark 070-209 76 61

NYHET!

Med vårt nya klentimmersortiment ökar virkesvärdet för dig som skogsägare.

Kontakta någon av oss – vi berättar gärna mer!

Öka värdet i din avverkning!

Alla barn vill bli vuxna. Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre

morgondag. Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.

Kärvt läge för mjölkbönder i norr

Det internationella mjölk-priset har sjunkit med 45 procent sedan i februari i år. En del av orsaken till det är Rysslands importstopp av livsmedel som infördes i sommar som svar på de ekonomiska sanktionerna mot landet. Det här har yt-terligare förvärrat läget för mjölkbönderna som nu har en tuff höst framför sig. Mjölkpriset till bönderna ligger idag omkring 3,30-3,40 kronor per kilo mjölk, enligt Ingrid Sundbom.

– Skulle det gå ner till tre kronor skulle det vara väl-digt kännbart, säger Ingrid Sundbom.

Hur mycket tål mjölk-bönderna?

– Det är ju jättesvårt att säga. Det är ju så otroligt olika på olika gårdar också. Men de pratar ju om att det skulle kunna gå ner till 2,50. Då tror jag att många inte skulle klara av det, säger Ingrid Sundbom. Vad kan bönderna göra?

– Det är ju att se över kost-nader, återigen, och trimma så att man har bästa kvalitet på mjölken och hålla nere kostnader och hålla uppe intäkterna.

Innevarande år har ändå varit bra och det har inte varit några större prisök-

ningar på insatsvaror som exempelvis foder för bönder-na. Men nu riskerar läget alltså ändå att kärvas till ytterligare.

– Vi har ju jobbat med ef-fektiviseringar i många år men till slut så går det inte längre. Jag kan tänka mig att det finns många som ger upp. Sorgligt men sant, sä-ger Ingrid Sundbom.

Diskussioner har förts om stöd från EU-håll men ännu har Ingrid Sundbom inte hört något konkret.

– Men mot bakgrund av att det är politiska beslut som gjort att vi hamnat i det här läget vore det inte mer än rätt att EU gick in och stöt-tade. Det är ju som inget vi kan göra något åt. Men det är ju lite tråkigt att det är bönderna som får betala för de här sanktionerna, säger Ingrid Sundbom. LARS-GÖRAN HALVDANSSON

KÅLABODA. Rysslands importstopp av livsmedel riskerar att slå hårt, även för Norrlands mjölkbönder. – Jag kan tänka mig att det finns de som ger upp, säger Ingrid Sundbom, Ängesbäckens lantbruk i Kålaboda i Västerbotten.

Mjölkbönderna står inför nya hot då det internationella läget gör att mjölkpriset kan sänkas. Risken är att många ger upp, menar Ingrid Sundbom, mjölkbonde från Kålaboda.

Foto: LARS-GÖRAN HALVDANSSON

Naturen har en läkande effekt på människor. Pul-sen sjunker, och halterna av stresshormonet cortisol minskar när vi kommer ut i

naturen. Experiment inom sjukvården har också visat att patienter med utsikt över skog blir friska snabbare och behöver mindre smärt-lindring.

Sveriges lantbruksuni-versitet har gjort studier till-sammans med långtidssjuk-skrivna och kom då fram till att det finns fem nyckelord som beskriver vilken skog människor söker sig till för återhämntning:rofylldhet, vildhet, rymd, artrikedom och kultur.

För att ta reda på vad nyckelorden betyder i prak-tiskt skogsbruk har SLU gjort bedömningar av skog, bland annat i Västernorr-land. Framkom gjorde att skog som har hög rehabili-teringspotential är över 70 år gammal och över 16 me-ter hög. Det ska också finnas möjlighet att sitta ned och vila i lugn och ro.

SLU har räknat på vad det kostar att behålla så kallad rehabiliteringsskog. Med

I miljontals år har människ-an vandrat i naturen. Med ljudet från porlande bäck-ar och grenar som piskar i vinden. Doften av kryddig förmultning i jorden. En värmande brasa.

Därför är skogen också ett naturligt element som gör att vi trivs bättre än längs asfaltsvägarna i staden, tror Elisabet Sonntag-Öst-röm, forskningsassistent på Umeå universitet, som tillsammans med SLU just presenterat en åtta år lång avhandling om skogen som hälsokur.

– Skogen ökar välmåendet och gör en lugn, harmonisk och klartänkt. Självvald ensamhet tillsammans med skogens kravlöshet och känslan av frihet är viktiga element som bidrar till väl-befinnandet, berättar hon.

Studien har varit omfattande där personer med utmatt-ningssyndrom eller långva-rig stress studerats. Totalt har 99 personer testats va-rav hälften av dessa deltagit i en tre månader lång skogs-rehabilitering.

Resultaten visar klart och tydligt att vistelserna i skogen ökar det mentala välbefinnandet, förbättrar förmågan till uppmärksam-het och sänker både puls och blodtryck.

– Räknar vi även in till-gängligheten till fysisk aktivitet i skogen, kan vi i

framtiden minska risken för hjärt- och kärlsjukdo-mar samtidigt som vi ökar välmåendet och minskar stressen.

Öppna, ljusa och lättillgäng-liga skogsområden, gärna i närhet till vatten, var mest populära bland patienterna.

– Vädret har stor bety-delse. Är det dåligt väder, exempelvis regn eller snö, så märker vi att effekterna går ned, även om de fortfa-rande ger resultat. Bäst är glesare skog där det kommer in mycket ljus. Men samti-digt visar även den mörka-re granskogen en likvärdig effekt.

Effekten av besöken höll däremot bara i sig i några timmar och kan jämföras med det välbefinnande fris-ka individer får av fysisk träning.

Men det är inte bara en hel-dag i skogen som ger effekt på hälsan. Att bara titta på bilder av skog och natur har också en positiv hälsoeffekt, och kan tillsammans med skogsrehabilitering bilda en helhet som innebär högre livslust.

– I New york och London har man förstått det här nu. Där handlar det om grönska överallt. De har till och med börjat inreda tak och väggar med grönska.

Elisabet tror att tavlor med skog, rikligt med växter

i rummet, och för den ambi-tiöse, till och med tapeter med skogsmotiv, kan vara ett enkelt sätt att minska stress och förbättra folk-hälsan.

– Vad har du för bak-grundsbild på datorn? Det är inte ovanligt att du hittar naturmotiv där. Människan mår bra av naturen och dras därför till det.

PONTUS NYMAN

LÄNET. Känner du dig allt mer stressad i var-dagen? Om svaret är ja så är det inget konstigt med det. Stress ökar med samhällets urbanise-ring. Men ny forskning pekar på en mer jord- nära lösning än du kanske tror. Skogen.

Skog blir kur mot stress

Läraren Annette Dagervy vid Nordvikskolans gamla ek som verkar vilja kramas. Ett träd som med sina rötter och grenar förenar jorden med himlen har blivit en symbol för vishet, styrka, skönhet, skydd och rikedom. Foto: SUSANNHE MELIN

oktober 20148

NORASTRÖM. Nu är det klarlagt. En promenad i gammal skog med höga träd är välgörande för både kropp och själ. För-sök med personer med utmattningssyndrom visar att skogen kan väcka livsandarna och ge energin åter.

Naturen som kraftkälla med Annette i trädgården

Sönderstressad av stadsmiljön? Ingen ovanlighet. Men lösningen ligger inte långt bort. Skogen ökar välbefinnandet, förbättrar uppmärksamheten och sänker både puls och blodtryck enligt ny forskning. Foto: PONTUS NYMAN/ARKIV

”Självvald ensamhet tillsammans med skogens kravlöshet och känslan av fri-het är viktiga element som bidrar till väl-befinnandet.

Elisabet Sonntag-Öström

Elisabet Sonntag-Öström.Foto: PRESSBILD

oktober 2014 9

LAPPMARKSPOTATIS Egen odlingMandel • King-E • Princess • Satina • Blue Belle

Umeå turenLördag 8/11.FREDRIKA torget. 8.00. BJURHOLM Busstn. 9.00NYÅKER Korsningen 9.45. RUNDVIK Rundviksgården 10.30NORDMALING OK 11.00. HÖRNEFORS Kommunkont. 12.30UMEÅ Granngården P 13.30.VÄNNÄS Jvst. 14.30. Nästa tur 29/11.

Härnösands turenTorsdag 23/10

DOcKStA Preem 9.30ULLÅNGER OKQ8 10.00

HÄRNÖSAND Butik Unik Brännan 11.30 ÄLANDSBRO GTM 13.00

KRAMFORS Möbler o Hemkultur. 14.00BOLLStA Busstation 15.00

SOLLEFtEÅ Statoil 16.00StRAND P 17.30

NÄSÅKER Stureplan 18.00JUNSELE Torget 19.00

Nästa tur 6/11

Förbeställ gärnaVälkomna. Anna o Martinwww.lappmarksbonden.seÅsele 0941-200 93. 070-5237347.

Örnsköldsviks turenTorsdag 16/10 BJÖRNA Torget 9.30-10.00GIDEÅ Livs 10.20-10.30HUSUM Torget 11.15-11.45. ÖVIK DjurMagazinet 14.00-16.00 BJÄStA Busstation 16.30BREDBYN Sannas 18.00 SOLBERG Saga 19.15Nästa tur 30/10.

Åsele Dorotea Vilhelmina turenFredag 24/10

ÅSELE OK Q8 12.00-12.30DOROtEA Torget. 13.30-14.00

VILHELMINA F.D. Televerket 15.00-16.00 Nästa tur 21/11

Turer:

vanlig standardskötsel går det att låta cirka 15 procent stå kvar utan att det svider för mycket ekonomiskt.

Annette Dagervy har mång-årig erfarenhet av natu-rens läkande kraft efter 20 år som trädgårdsodlings-lärare på Nordvikskolans naturbruksgymnasium i Kramfors kommun.

– Trädgård är för mig friskvård. Att arbeta med trädgård och natur är väl-digt avstressande.

Elever med utbrända tendenser har uppvisat positiva effekter. Skolan tar emot personer som arbetstränar i trädgår-den. Helst skulle Annette Dagervy vilja att det star-tade en rehabiliteringsut-bildning på skolan vilket varit på gång men tyvärr rann ut i sanden.

I dag lär sig en grupp in-vandrare grunderna inom trädgård- och jordbruks-skötsel. Utbildningen ge-

nomförs tillsammans med Arbetsförmedlingen, de flesta har rötterna i afri-kanska länder. Det finns mycket kunskaper inom gruppen, med yrkesbak-grunder som bland annat

bonde, bilmekaniker och ingenjör. Någon som tidi-gare kört taxi i hemlandet rattar nu en fyrhjuling och forslar bort trädgrenar de kapat gemensamt.

SUSANNHE MELIN

”Trädgård är för mig friskvård. Att arbeta med trädgård och natur är väldigt avstressande

Annette Dagervy

Naturen som kraftkälla med Annette i trädgården

Martinsons 937 80 Bygdsiljum www.martinsons.se

Lars Forsell, Skellefteå, 070-666 08 24

Peter Sundqvist, Skellefteå norra, 070-335 78 02

Erik Lindholm, Skellefteå norra, 070-210 68 69

Tord Vidmark, Norsjö, 070-666 70 68

Stig Lundqvist, Lövånger, 070-628 46 61

Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 63 93

Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 07 90

Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, 070-343 07 83

Hasse Johansson, Vindeln, 070-666 31 16

Stefan Gotthardsson, Umeå norra, 070-343 01 88

Marcus Helletun, Umeå södra/Nordmaling, 070-343 55 09

Kristofer Johansson, Lycksele, 070-343 01 86

I grunden vill du göra en riktigt bra virkesaffär och då är våra erfarna virkesköpare exakt rätt rådgivare. När du säljer till oss bidrar du även till alltifrån höga flerbostadshus, till byggnader och broar i limträ. Visst känns det rätt bra att vi gör något bra av din skog?

Vi vill köpadin skog.Ring i dag.

oktober 201410

Jorden och skogen tog plats i staden

38 klasser hann under två dagar göra var sitt konst-verk med assistans av Rauni Sallinen och Carina Anders-son från konstföreningen.

Under dessa två dagar kunde över tusen elever i årskurs fyra till sex ur kommunens skolor bekanta sig med företag som på oli-ka sätt arbetar med gröna näringar.

På området stod 25 statio-ner uppställda där eleverna kunde vandra runt för att se

och lära sig kretslopp, plan-tering och skörd.

Det fanns gott om prova på upplevelser, bland annat kunde eleverna baka skrab-bisar, provsmaka ägg, tälja med kniv och mjölka en låt-sasko.

Hälje gård var på plats och Erik Johansson berättade

om fårskötsel och att det går att prata med fåren.

– Frågar man ett får, tycker du jag är ful? Då får man alltid till svar ”Nääähäää”, skämtade Erik Johansson och visade hur man klipper ett får.

Eleverna kunde även prova på att tova ull hos

Kasamark fårfarm, vilket var en omtyckt uppgift.

En bit därifrån visar Kerstin Marquardt upp företaget Västerbotten potatis. Hon har varit med i sex år och tycker det är ett trevligt ar-rangemang.

Totalt sett blev det två dagar med mycket att se och

uppleva för kommunens skolelever.

CARINA ANDERSSON

UMEÅ. För sjunde året i rad har arrangemanget Jorden & skogen i stan anordnats i Umeå.

Bildhuggarn Bengt-Erik Nilsson filar sågen för att visa hur konst skapas ur en trästam.

Rauni Sallinen från Hörneforsgruppen fotograferade eleverna, den mest kreativa klassen kommer att vinna ett hemligt pris. Foto: CARINA ANDERSSON

Bäst att provsmaka vad naturen har att ge, verkar det som den här killen tänka.

1800elever besökte

Jorden & skogen i stan.

Företag utvecklar nytt verktygBURTRÄSK. Företaget Burträsk Legomeka-niska AB satsar på en ny produkt. Sedan i våras har företaget arbetat med att ta fram och utveckla ett slyröjningsverktyg.

Det var för drygt ett år se-dan som företagets vd Jan Nilsson fick nys om Agne Erikssons idé om slyröj-ningsverktyget. Jan Nils-son tyckte det lät intressant och köpte produktionsrät-tigheten. Nu har företaget utvecklat verktyget ytter-ligare och sedan i våras är tillverkningen igång.

En detalj som skiljer det här verktyget och andra slyröjningsverktyg ifrån är att själva röjningen utförs av slagor istället för kedjor.

– Vill man hugga av något så är det mycket effektivare

att använda slagor, säger Jan Nilsson.

För att verktyget ska pas-sa till maskinen tillverkas varje verktyg efter typ av maskin. Så varje verktyg som görs är unikt.

– Vi tillverkar verktyget efter det som beställs. Det är fästet och motorn som kan variera. Dessutom gör vi verktyget i tre olika stor-leksmodeller 600, 800 och 1200 millimeter, säger Jan Nilsson.

Framöver finns det planer på att utveckla verktyget ytter-ligare.

– I vinter kommer vi att arbeta med att utveckla fäs-tet så att det även går att fäs-ta på skogstraktorvagnar, säger Jan Nilsson.

Intresset för verktyget har varit hyfsat stort enligt Jan Nilsson.

Det här är ju ett provår men vi har haft en hel del att göra, säger han.

Än så länge är det endast svenska företag som har köpt verktyget men Jan Nilsson hoppas på att även Norge och Finland får upp ögonen för slyröjningsverk-tyget framöver.

JOSEFINE EKMANDan Söderberg arbetar med att få till slagorna som ska sitta på den färdiga produkten.

Foto: JOSEFINE EKMAN

Varje enskilt verktyg an-passas efter vilken maskin som verktyget ska sitta på. I vinter planerar Jan Nilsson att utveckla verktyget så att det även kan anpassas till skogstraktorvagnar.

oktober 2014 11

www.bjornavagnar.se0662-100 08 • Björna

• Lastbils- påbyggnader • Timmersläp- vagnar • Ombyggnationer

KarlgrensSlakteri AB

• Gällivare •

Liv- &

slaktdjur

köpes!

Ring 0970-77 22 50

Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, Norsjö kommun. Bastuträsk liggervid norra stambanan 5 mil västerom Skellefteå.

0915-500 32, 100 36 • www.jpgrav.se • rojnoret@hotmail.com

Alla grävarbeten, skogsvård, dikning, dränering och skogsbilvägar mm.

BIL- & TRAKTORKYLARE

Industrivägen 8, 901 30 UMEÅclassicautoradiator@gmail.com

Tel 090-12 99 57

Färdiga utbyteskylare till många bilar.Repareras eller omcellas efter behov.

• Kylare till alla bilar• Oljekylare• Värmepaket• Montering av kylare/

värmepaket• Renspolning av kylsystem

Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 070-57 270 43

www.gardsteknik.se

Bandfoderfördelare

• TKS rundbalsfräs• Mullerup datavagnar• Tuna utgödsling• Ydre-grinden

Inredningar

- Ny produkt från TKS för automatisk utfodring

Din lokala borrare för Vatten GeoenergiProspektering Entreprenad

C-borrare och Geotecmärket – har funnits i tidigare annonsering, hittar inte filen här hemma…

FÖRSLAG PÅ TEXT: Loggan Charlies Brunns- & energiborrning –

Din lokala borrare för

Vatten Geoenergi Prospektering Entreprenad

Vi har lång erfarenhet och lokal kännedom efter snart 20 års borrning i Västerbotten.

Ring Charlie 070-373 28 17

Vi har lång erfarenhet och lokal kännedomefter snart 20 års borrning i Västerbotten.

Din lokala borrare för Vatten GeoenergiProspektering Entreprenad

Ring Charlie 070-373 28 17

SANDSTRÖMSÅsgatan 8, 914 32 Nordmaling, 0930-105 33,

www.sandstromsport.se

MÅN-FRE 9,30-18,00 LÖR 9,30-14,00

Nu �nns vi även på Facebook. Gå in och gilla oss där!

JONSERED ST 2376

22.500:-

JONSERED ST 2368

17.900:-

NU KOMMER SNÖN!Spara ryggen, köp en slunga!

Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50

Ronny070-665 45 74

Jörgen - Försäljning070-346 57 21

Trävaror till rätt pris!Vi har lister, paneler, brädor och

plank mm. Välkommen till oss!Öppettider: mån-fre 7–16

lördagar 8–12

ENGLUNDS TRÄ AB

Lång erfarenhet • Certifierad

Vi röjer 90 hektar privatmark i veckan, från Västernorrland till Norrbotten.

Skogsröjning

070-101 47 98perorjan.svelander@gmail.com

• Fjärrstyr och larma enkelt över GSM-nätet• Nu kan du med Ontech 9035 enkelt styra element och andra elektriska apparater i sommarstugan, arbetsboden eller på andra ställen.• Få templarm via SMS om temperaturen sjunker under en viss gradtal som man själv ställer in, skicka SMS och appara ten svarar med vilken aktuell temp det är.• Få larm via SMS om strömmen går, 1-40 min inställbar tid.• Upp till 7 st slav reläer kan styras• Trådlös larmbox som kan användas som inbrottslarm • levereras helt klar att användas• Lokal service och support

LSE Telecom AB • Bergstigen 3 B • 0950-700 518

Ontech 9035

Köp årets rosa band

Medmänsklighet är vårt viktigaste vapen. Sms:a MED till 72900 så skänker du 50 kr till kampen mot världens katastrofer.

oktober 201412

Namn

...........................................................................................................................

Adress

...........................................................................................................................

Postadress

...........................................................................................................................

Telefonnumer

...........................................................................................................................

Skogskrysset nr 4lösning och vinnare:1:a pris: Ann-Mari Falk, Ånäsest2:a pris: Lennart Norberg, Östersund3-5:e pris:Mats-Erik Olofsson, UmeåBritt Gärdlund, Åsele Birgitta Nilsson, Nordmaling

Skogskrysset nr 5

Grattis!Senast 7 november vill vi ha ditt svar.Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 5”.Skicka till adress: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 90302 Umeå

1:a pris: 3 Trisslotter 2:a pris: 2 Trisslotter3-5 pris: 1 TrisslottVinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord och Skog.

Små jordbruk ger mångfaldJORDBRUK. Små jord-bruk med stor biologisk mångfald har bäst förut-sättningar att producera mat till många om de samtidigt ska vara själv-försörjande på drivmedel och växtnäring.

Den utmanande slut-satsen kommer Kristina Belfrage fram till i en avhandling från SLU. Hon hävdar att viktiga inslag i den typen av jord-bruk är flera djurslag, betesmarker och god tillgång på arbetskraft. Hög biologisk mångfald och hög matproduktion behöver inte stå i motsats till varandra är en av hennes slutsatser.

Thorsten Laxvik tillsammans med Ann-Sofie och Per-Olof Wågström som har en ko på kotellet just nu. Foto: STINA GUSTAFSSON

Det var för omkring fem år sedan som idéen till ett Ko-tell uppkom, helt enkelt på grund av att det var några som frågade om de kunde få köpa en ko.

I dag finns det på flera håll i landet, och Thorsten Laxvik har även börjat göra

samma sak med grisarna.– Det har blivit ett knorr-

tell! För korna kostar den 150 kronor kilot, och jag kommer köra på samma med grisarna.

De som bokar en ko hos Thorsten i Edsele är allt från vänner till folk som hittat

honom via kontakter eller fått nys om verksamheten på annat sätt. Ann-Sofie och Per-Olof Wågström från Es-kilstuna är två av dem som har haft ko hos Thorsten se-dan starten.

– Vi hittade till en restaurang i Eskilstuna som fick kött från Thorsten, och sedan in-såg vi att vår sommarstuga inte låg långt härifrån. Det är jättekul att få följa kon, och köttet är helt fantas-tiskt, säger Ann-Sofie.

Att intresset för närpro-ducerat och ekologiskt har ökat lavinartat på senare tid tror Thorsten beror på att mat industrin förbrukat sitt förtroende. Många är be-redda att betala för att se var köttet kommer ifrån, och ha direktkontakt med bonden.

– Vi kan inte producera mat på det sättet som vi har gjort. Tidigare tillförde jordbruket naturen, och vi måste återgå till den sorts produktion igen. Vi kan in-te ta mer än vad vi ger till naturen.

För dem som har en ko på kotellet i Edsele finns möj-lighet att komma och hälsa på, se hur kon har det och

gärna stanna över natten om man så önskar.

– Vill man stanna finns det en stuga på andra sidan åkern man kan sova i. Det ingår i kotellet.

Slakten av djuren sker på Rafnaslakt i Ramsele, som kooperativet Norrbete, där Thorsten Laxvik ingår, äger tillsammans med 45 ytterli-gare delägare. Djuren körs dit av djurägaren på söndag-en, och slaktas på tisdagen.

– Ett av problemen med industrislakten är att alla djurarter packas ihop till-sammans i slaktbilen, och de blir oroliga och rädda.

Här får de lugnt komma till slakteriet, och sedan varva ner ett par dagar på plats innan själva slakten.

Många av dem som har en ko på kotellet säljer i sin tur köttet vidare till vänner och bekanta hemmavid, ef-tersom köttet från en hel ko kan bli lite mycket. Ann-So-fie och Per-Olof Wågström har ett kompispar hemma som de delar sitt kött med.

– Vi är inne på vår andra ko nu. Första gången stekte vi fin-bitarna och hade en fest ihop, skrattar Ann-So-fie.

STINA GUSTAFSSON

EDSELE. Intresset för närproducerad och eko- logisk mat har fullkomligt exploderat, och det har likaså intresset för Thorsten Laxviks Kotell i Edsele. Här kunden möjlighet att följa en ko, stut eller kviga fram till slakten – och sedan köpa köttet, precis så som de vill ha det styckat. – Jag har i princip alla mina djur sålda i förväg, ungefär 15 kor per år brukar gå till slakt.

Stort intresse för kotell i Edsele

oktober 2014 13

Mycket D-vitaminUMEÅ. Norrmejerier lanserar nu en ny mellan-mjölk, Norris mellan-mjölk, som innehåller dubbelt så mycket D-vitamin som vanlig mellanmjölk.

Bakgrunden är studier från Umeå universitet som visat att många barn har svårt att få i sig tillräckligt med D-vita-min, speciellt allt i norra Sverige och då framför allt på vinterhalvåret då vi inte får tillräckligt med solljus.

På Thorsten Laxviks gård finns omkring 55 nötdjur idag.

Thorsten, Ann-Sofie och Per-Olof diskuterar hur det kommande kon ska slaktas, och vilka bitar paret vill ha.

Innehåller dubbelt så mycket D-vitamin.Foto: NORR-

MEJERIER

Lönsamhet ökar med kor i stallSTUDIE. Lönsamheten bland mjölkföretagen skulle öka om korna hålls inne i stall och inte via lagstiftningen om betestvång tvingades ut på bete.

Det visar en studie från Jordbruksverket som omfattar tre typgårdar där man tittat närmare på hur lagstiftningen påverkar lönsamheten.

Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende samt bidrar till samhällse-konomiska värden som öppna landskap och biolo-gisk mångfald.

Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende, men samtidigt påverkar beteslagstiftning-en lönsamheten. Det visar en studie från Jordbruksver-ket. Foto: ARKIV

”Vi kan inte producera mat på det sättet som vi har gjort. Tidigare tillförde jordbruket naturen, och vi måste återgå till den sorts produktion igen. Vi kan inte ta mer än vad vi ger till naturen.

Thorsten Laxvik

Tilldelningen inför årets älgjakt blev en het potatis där parterna var oeniga. Detta då markägarrepre-sentanterna drev igenom en tilldelning som var större än vad älgstammen väntas reproducera sig.

Detta fick jägarrepresen-tanterna att reagera och i slutändan begärde länssty-relsen in en ny analys från ett oberoende håll.

Svensk Naturförvalt-nings rapport visade på att älgstammen i Örnsköldsvik till och med kunde vara re-jält lägre än beräknat, och föreslog en tilldelning som var lägre än vad jägarrepre-

sentanterna hade önskat.Läget var så allvarligt

att ett extra möte lades un-der jaktuppehållet för att då med hjälp av statistiken från avskjutningen och älgo-bservationer under septem-ber månad kunna analysera situationen och vidta even-tuella åtgärder.

Inför detta möte gjordes även en ny analys av äl-gstammens storlek av Svensk Naturförvaltning.

– Vi har begärt in en ny analys av Svensk Naturför-valtning, bekräftar Anders Åström.

I den förra rapporten kon-staterades att en flyginvente-

ring av älgstammen skulle kunna förändra synen på stammens storlek, men nu med hjälp av statistiken från septemberjakten kunde nya slutsatser dras.

I den nya analysen be-döms att älgstammen är större än vad den förra rap-porten befarade och för att upprätthålla målnivån på 5,5 älgar per tusen hektar så krävs det att ytterligare 1021 älgar fälls.

Samtidigt kunde det under Örnsköldsviks älgförvalt-nings möte konstateras att avskjutningen minskat i år jämfört med ifjol under

september, en skillnad på 400 älgar.

Även antalet älgobserva-tioner per mantimme mins-kade. Rekommendationerna blev att älgskötselområdena och dess styrgrupper lokalt skulle bilda sig en uppfatt-ning och eventuell juste-ring av tilldelningen då älgtillgången bedömdes va-ra varierande mellan olika områden.

Det innebar att årets till-delning justerats på flera områden i form av minskad tilldelning.

– Frågan om älgtilldel-ning har fått alldeles för sto-ra proportioner. Det är bara en lek med siffror, man kan inte se hur stor stammen är förrän man ser vad som fak-tiskt blir skjutet. Man skju-ter aldrig fullt, det är bara en siffra, säger Karin Saltin, jakthandläggare vid Läns-styrelsen Västernorrland.

MARIA BOSTRÖM

Älgtilldelningen är justerad efter ny analys

oktober 201414

Anna-Lena Marklund är en av tre tjejer som har börjat den nya träindustrilärlingsutbildningen. De tre första veckorna av utbildningen har hon varit på justeringen på Martinsons i Bygdsiljum. Foto: JOSEFINE EKMAN

Tilldelningen inför årets älgjakt har varit en tvistefråga. Nu har tilldelningen justerats på älgskötselområdena i Örnsköldsviks kom-mun utifrån fällda älgar och älgobservationer under septemberjakten. Foto: MARIA BOSTRÖM

Ny utbildning lockar kvinnor

Enligt Ellinor Berglund som är samordnare på Vux i Skellefteå, som tillsam-mans med Martinsons i Bygdsiljum och Norra tim-ber i Kåge står bakom ut-bildningen, har fler kvin-nor än vad som var väntat sökt till utbildningen.

– Det är jättekul att det var så många tjejer som sökte. Företagen tar gärna in tjejer då det vanligtvis är killar som arbetar inom träindustrin, men själv-klart tittar man på vilken kompetens de sökande har i första hand, säger hon.

Totalt är det tre kvinnor som går lärlingsutbild-ningen i dagsläget.

En av dem är Anna- Lena Marklund. Sedan för-ra månadens ingång, 1 sep-tember, är hon lärling på Martinsons i Bygdsiljum.

Anna-Lena, som är från Åbyn utanför Burträsk och tidigare har arbetat inom bland annat äldre-omsorgen, har under si-na första veckor varit på justeringen och efter det ska hon lära sig mer om sågen.

Anledningen till att hon sökte plats på utbildningen var att hon ville prova på något nytt och att hon är intresserad av träindustri.

– Jag har egen skog så jag har ett intresse för trä och när jag såg en notis om ut-bildningen i tidningen så tänkte jag att man kan ju alltid prova att söka, så jag kastade in en intressean-mälan, berättar hon.

Anna-Lena trivs bra som lärling.

– Det känns jättebra att vara här. Man får lära sig något nytt hela tiden. Alla som jobbar här är vänliga och tar hand om mig när jag är som Imse vimse, sä-ger hon.

Utbildningen slutar den 19 december och då önskar Anna-Lena att hon ska få ett jobb inom träindustrin.

– Jag hoppas ju på jobb framöver men vad som händer får tiden utvisa, säger hon.

Utbildningen består mes-tadels av praktiskt arbete, vilket innebär att lärling-arna är ute på arbetsplat-sen fyra dagar i veckan. En dag i veckan samlas lär-lingarna i Kaplanskolan i Skellefteå. Då studerar man bland annat ritnings-lära. Utbildningen, som ger 550 gymnasiepoäng, startade efter att Martin-sons hörde av sig till Vux i Skellefteå och berättade att det finns ett behov av folk inom träindustrin.

– Vi började titta på vad som eftersöktes. Eftersom vi samarbetar mycket med Kaplanskolan hörde vi oss för vad det finns för lära-re där som kunde finnas tillhands, säger Ellinor Berglund.

Det visade sig att även Norra timber i Kåge var intresserade av att ha lär-lingar. Totalt är det sju per-soner som har börjat den nya träindustrilärlingsut-bildningen.

JOSEFINE EKMAN

ÖRNSKÖLDSVIK. Tilldelningen inför årets älg-jakt blev en tvistefråga för Örnsköldsviks älg-förvaltningsområde. – Parterna har kommit överens, säger Anders Åström, markägarrepresentant i förvaltnings-gruppen, Holmen Skog.

BYGDSILJUM. Inför uppstarten av en ny trä- industrilärlingsutbildning i länet, som började under hösten, var det många som lämnade in intresseanmälningar. Flera av dem som ansökte om en plats på utbildningen var kvinnor.

”Jag hoppas ju på jobb fram- över men vad som händer får tiden utvisa.

Anna-Lena Marklund

600älgar minskar

den totala tilldelningen med.

Hösten 2013 efterfrågade några yngre jägare i Mullsjö en kurs i styckning av kött. Förra helgen avslutades kursen med en brakmiddag bestående av självskjutet älgkött.

– En lärorik och trevlig samvaro, säger Åke Tjärn-lund, rutinerad jägare och

erfaren kursledare i Mull-sjö.

Kursen, som administre-rats av Vuxenskolan i Nord-maling, påbörjades i våras och har följt boken Älgen efter skottet, från träff till tallrik, av Lars Bengtsson.

Där beskrivs hela proces-sen från urtagning till frakt

och styckning, med lite mat-lagningsrecept som knorr.

Hygienens betydelse kan inte överdrivas. – Ingen har dött tidiga-re, men ack så mycket bättre köttet kan bli, det gäller att så mycket som möjligt undvika att få in bakterier, säger Åke som föreskriver plasthandskar som ett absolut krav.

Du vill inte ens tänka på hur smutsiga en ivrig jägares händer är efter flera timmar på älgpasset.

Rengöring av kniv och tillslutning med bunt-band efter urtagning av

köttdelar, är tumregler som ofta försummas.

– Till och med jag som jagad ända sedan mitten 1960-talet har lärt mig ett och annat gott råd, säger Åke.

Åke menar att det är en stor fördel om kurser som dessa kan hållas inom, och av personer i, befintliga jaktlag. Det gör att hela jak-ten, både förberedelser och efterspel, kan ske som ett sammanhållet utbildnings-moment.

Sista kurstillfället pas-sade jaktlaget på att tillaga

något av det hittills fällda köttet. 8 november infal-ler den traditionella älg-festen i Mullsjö. Då bjuder byaföreningen på älgkalv, som skänkts av jaktlaget i Mullsjö. Årets fångst hittills?

– Två vuxna älgar och tre kalvar, säger Åke.

FREDRIK BJÄRNESAND

Tolv jägare har lärt sig stycka i Mullsjö.Älggrytan var en perfekt avslutning på en trevlig lärotid. ”Den var uppiggande” kommenterar Åke Tjärnlund, kursledare.

Från träff till tallrik med Mullsjö jaktlag

I älgslakteriet i Mullsjö har de teoretiska kunskaperna omsatts i praktiken. Foto: JANNE VÄISÄNEN

oktober 2014 15

MULLSJÖ. Förra helgen avslutades Mullsjö jaktlag en styckkurs, som gett ett gott utbyte.– Vi kommer aldrig att bli proffs, eftersom vi bara styckar några gånger per år, men mycket bättre kan det bli, säger Åke Tjärnlund, jägare och kursledare. ”Gör man fel får man en sämre

produkt, då gör man sig själv en björntjänst.

Åke Tjärnlund

Hemma på barndomsgården i Ava, Nordmaling, har Per Olov Bäcklund byggt upp sin verksamhet. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Per Olov Bäcklund har en gedigen bakgrund som re-sande säljare, varav åtta år inom servicemateriel till skogsentreprenörer.

– Jag ville ha jobbet när-mare, säger Per Olov som för sju år sedan sa upp sig och bildade eget bolag.

Efter att i två år drivit firman Bäcklunds indu-strislang på kvällar och hel-ger, vid sidan om ett arbete som sopåkare, var Per Olov mogen att kapa navelsträng-en. Sedan dess slipar han maskinkedjor, servar svärd samt tillverkar och säljer hydraulslangar och kopp-lingar på heltid. I en bransch där produktionsavbrott får entreprenörerna att svet-tas pengar är struktur och framförhållning a och o.

– Jag har byggt upp ett ar-betssätt som gör det lätt för förarna att själva planera och handla. Ett sms räcker, sedan far jag ut, säger Per Olov, som inte är någon pap-persvändare.

– Jag sitter inte och vän-tar, istället packar jag fi-kakorgen och åker ut till förarna i fält, det är de som vet vad som behövs.

Kundkrets finns i skogar-na mellan Umeå och Övik upp till Fredrika. I våras byggde Per Olov om lokaler-na och köpte in fler helauto-matiska slipmaskiner.

– Vinterns stormfällning-ar har gjort att jag behövt

gradera upp mig, säger Per Olov som arbetar ensam och inte har några planer på an-ställda.

Nästa steg är att bredda sor-timente med fetter och an-dra förnödenheter.

– Det gäller att knyta upp kunderna med ett lämpligt sortiment. Tycker de om en, och arbetar man på rätt sätt, så tar man marknadsande-lar.

Det är både plus och mi-nus med att ha jobbet hem-ma på tomten.

– Folk kan ringa när som helst, men då tar jag ut en jouravgift, det gör att kun-den inte behöver känna sig till besvär.Framtiden?

– Den ser stabil ut, kon-junkturen varierar men det allra viktigaste för en liten aktör är hur man bemöter kunderna.

FREDRIK BJÄRNESAND

AVA. Sedan fem år driver Per Olov Bäcklund skogsserviceföretag på heltid hemma på gården.– Jag sa upp mig och provade mig först fram vid sidan om ett jobb som sopåkare, säger Per Olov i Ava, Nordmaling.

En slipad affärsidé

Per Olov klipper och monterar för alla behov. ”Ibland kan man nöja sig med mindre dimensioner, då blir kabeln mer flexibel och håller längre.”

Helautomatisk kedjeslip. ”Vinterns stormfällningar har gjort att jag behövt gradera upp mig.”

UMEÅ. Förlust har vänts till vinst för Norra skogs-ägarna de första åtta månaderna i år.

Norra redovisar ett rörelse-resultat på 77 miljoner kro-nor för de första åtta måna-derna i år, att jämföras med fjolårets minus 22 miljoner kronor. Orsaken är en effekt av ökad försäljningsvolym, högre priser på trävaror samt högre produktivitet för såväl skogs- och indus-triverksamheten.

– Det goda resultatet har vi kunnat göra utan att behö-va sänka priset på massaved som en konsekvens av förra årets stora stormfällningar, säger vd Pär Lärkeryd.

Om han är nöjd med rörelse-resultatet uttrycker han en viss oro för utsikterna för resten av året, utsikterna är

dystrare. Marknaden kom-mer fortsatt att präglas av ett överskott av massaved sam-tidigt som det globala priset på sågade trävaror sjunker.

Virkesöverskottet som präg-lat den svenska marknaden de senaste åren har i sin tur ökat exporten av trävaror, på många kundmarknader ökar därför trävarulagren. Trävarubranschen står nu inför utmaningen att balan-sera sin produktionsvolym och prissättningen av såg-timmer mot ett sviktande globalt marknadspris på sågade trävaror, förklarar Pär Lärkeryd.

– Klarar marknaden inte av detta hamnar Sveriges sågverk i en ny branschkris, vilket skadar industriägare och skogsägare, säger han.

Pär Lärkeryd är nöjd över att lanseringen av för-

eningens skogsekonomiska tjänster under namnet ”Vi uppfinner framtiden” har tagits emot så positivt av skogsägarna.

– Vi ökar våra volymer och jag ser en klar produk-tivitetshöjning inom flera områden. Det är en förmån att få leda en så här fram-synt och kompetent organi-sation som vågar satsa stort på nytänkande, säger han.

PETER KÄRR

Nöjd över ett rörelseresultat på 77 miljoner kronor för de första åtta månaderna, att jämföras med ett minus på 22 miljoner kronor motsvarande tid förra året, är Pär Lärkeryd, vd för Norra skogsägarna. Foto: PETER KÄRR

oktober 201416

77miljoner kronor är Norra skogsägarna

plus för de första åtta månaderna i år.

7-siffriga vinster för Norra skogsägarna i år

”Jag sitter inte och väntar, istället packar jag fikakorgen och åker ut till förarna i fält.

Per Olov Bäcklund