k ö n och makt i norden
DESCRIPTION
K ö n och makt i Norden. Reykjavik 2009-11-19 Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent. Projektets frågeställningar - vad har vi uppnått? Fyra uppgifter. Sammanställa jämförbara siffror över kvinnors och mäns representation inom beslutsfattandet inom politik och näringsliv - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Kön och makt i Norden
Reykjavik 2009-11-19Kirsti Niskanen
ForskningsledareDocent
Projektets frågeställningar- vad har vi uppnått?
Fyra uppgifter
1) Sammanställa jämförbara siffror över kvinnors och mäns representation inom beslutsfattandet inom politik och näringsliv
• fokus på de senaste 15 åren
• existerande data och statistik
2) Analysera och diskutera resultaten i ett jämförande nordiskt perspektiv
3) Diskutera förklaringar till de existerande könsfördelningarna
4) Diskutera jämställdhetsinsatser och
utvärdera jämställdhetspolitiska medel och påverkningsmöjligheter
Bred förståelse av politik
• rikspolitik: parlamentsval
• presidentval (FI och IS)
• regeringar; internationell politik/utrikespolitik, EU-val/DK, FI, SE
• partipolitik
• lokal/kommunalpolitik
• offentlig förvaltning
Bred förståelse av näringsliv
• företag (börsnoterade, statliga)
• ekonomiskt orienterade myndigheter
• intresseorganisationer
Självstyrande områden
• egna rapporter från Färöarna, Grönland och Åland
Slutrapport
• NMR: TemaNord 2009: 569
(elektronisk publikation)
• Del I: landrapporter
• Del II: jämförande diskussion och analyser
Vad är nytt?
• Frågor: politikområdet
- Kan man se en bred övergång från vertikal till horisontell segregering?
- Har kvinnor fått mer makt både vertikalt och horisontellt?
- Vilka nyanser i processerna?
• Frågor: näringsliv
- Är reglerad kvotering (eller hot om kvotering) enda vägen för ökad kvinnorepresentation?
- Vilka frivilliga insatser är effektiva?
Kön och makt i Norden –några viktiga resultat
• Parlamentarisk representation: i ett globalt perspektiv är Norden inte längre självklart i toppen
Tabel 1 Toppen af verdensranglisten over kvinderepræsentation i parlamentet
Källa: Drude Dahlerup 2009, Kön och makt i Norden, Del I
Land Kvindeandel i parlamentet (%)
Kvoteringstype
1. Rwanda 56.3 (2008) Legal kvotering
2. Sverige 47.3 (2006) Partikvotering
3. Sydafrika 44.5 (2009) Partikvotering
4. Cuba 43.2 (2008) Ikke-dem.valg
5. Island 42.9 (2009) Partikvotering
6. Finland 42.0 (2007) --
7. Argentina 40.0 (2007) Legal kvotering
8. Norge 39.6 (2009) Partikvotering
9. Costa Rica 38.6 (2006) Legal kvotering
10. Danmark 37.4 (2007) --
11. Angola 37.3 (2008) Legal kvotering
12. Belgien 36.7 (2007) Legal kvotering
13. Holland 36.7 (2006) Partikvotering
14. Spanien 36.3 (2008) Legal kvotering
15. Mozambique 34.8 (2004) Partikvotering
16. Ny Zealand 33.6 (2008) --
• Parlamentarisk politik är en jämställdhetssuccé,
om man utgår från att 40-60 % representation av kvinnor och män = könsbalanserad representation
Andel kvinnor och män i parlament och landskapsparlament, hela Norden
Källa: Kön makt i Norden, Del I
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
DK FI IS NO SE FO GR ÅL
Kv
Män
Kvinnor och män i regeringar och landskapsregeringar, hela Norden
Källa: Kön och makt i Norden, Del I
0
10
20
30
40
50
60
70
DK FI IS NO SE FO GR ÅL
Kv
Män
Jämställdhetsproblemen är inte lösta i politiken
Exempel: den kommunala sektorn:
• kommunfullmäktige: 27-42 % kvinnor,
d.v.s. mansdominans
Kvinnor och män i kommunfullmäktige i Norden
0
10
20
30
40
50
60
70
80
DK FI IS NO SE FO GR ÅL
Kv
Män
Källa: Kön och mankt i Norden, Del I
Exempel på intressanta förändringar - diplomatin
• Andelen kvinnliga ambassadörer
stigande
• Andelen kvinnor på UD:s aspirantkurser hög i FI och NO
Kvinnliga ambassadörer i Norden, mitten av 1990-talet och i dag
0
5
10
15
20
25
30
35
DK FI IS NO SE
Omkring 1995
I dag
Källa: Kön och makt i Norden, Del I
Allmänt intryck
- Skillnad mellan synliga positioner, känsliga för insyn, och mindre synliga positioner där jämställdhetsfrågor bevakas mindre intensivt
Tre slags könsfördelningar
• God insyn, debatt: 40-60 % kvinnor
• Medvetenhet om jämställdhet – mansdominans men ca 30 % kvinnor
• Jämställdhetsdiskussion saknas – stark mansdominans
Politiken hjälper näringslivet att bli mer jämställt
Börsnoterade och statligt ägda bolag
• Framsteg:
vid slutet av 1990-talet 4-9 % kvinnor i börsnoterade bolagens styrelser
• I dag: 7-36 %
Kvinnor och män i styrelser i börsnoterade bolag
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
DK FI IS NO SE
Kv
Män
Källa: Kön och makt i Norden, Del I
• De norska allmänna aktiebolagen toppar: norskägda företag 40 % kvinnor
• Därefter Sverige: 19 % kvinnor i styrelser 2008
Statliga bolag:
vid slutet av 1990-talet 20-30 % kvinnor som styrelseledamöter
• I dag: 26-47 % kvinnor
Kvinnor och män i styrelser i statliga bolag
0
10
20
30
40
50
60
70
80
DK FI IS NO SE
Kv
Män
Källa: Kön och makt i Norden, Del I
Mansdominans i övriga ledningsfunktioner
VD-poster och ledningsgrupper
• Börsnoterade bolag: 80-99 % män
• Statliga bolag: 70-95 % män
Horisontell könsarbetsdelningExempel: parlamentens utskott
Systematiska men subtila skillnader:• Försvars-, finans- och näringspolitik:
kvinnor under- och män överrepresenterade
• Det motsatta gäller på områden som sociala frågor, kultur, utbildning, jämställdhet
Tabell 2 Urval av de nordiska parlamentens utskott med ≥ 50 % kvinnor, grupperade enligt BEIS-typologisering
Danmark2003/2004
Finland2008
Island2009
Norge2005
Sverige2006
Basfunktioner ─ ─ Utrikes JustitieUtrikes
Justitie
Ekonomi ─ ─ ─ ─ ─
Infrastruktur ─ Miljö och jordbruk
Miljö ─ ─
Sociokulturellafunktioner
SocialUtbildning
SocialUtbildning
SocialUtbildning
Kultur och familj
ArbetsmarknadKulturSocialUtbildning
Källa: Bilaga, Tabell 1, Kirsti Niskanen 2009, Kön och makt i Norden, Del II
Intressant forskningsfråga
• Är horisontell könsarbetsdelning uttryck för kvinnors och mäns önskningar?
• Europeisk undersökning, 27 länder (Gendering Elites, 2000)
• Högstrankade förstahandsval för båda könen: internationell politik, ekonomi- och finanspolitik
Vad främjar jämställdhet?
• Samhällspolitisk diskussion, debatt, bevakning av jämställdhetsfrågor, kvinnorörelsens roll avgörande
• Politiska partier spelar en nyckelroll i den politiska representationens utveckling
Jämställdhetspolitiskainsatser• Kvotering till offentliga styrelser,
nämnder och råd (1980-talet och framåt) har haft effekt
• Frivillig partikvotering har påverkat samhällsdiskussionen, skapat konkurrens mellan partierna (i alla länder utom DK)
• Den norska bolagskvoteringen effektiv
• ”Koden för bolagsstyrning” i Sverige: viss effekt
• Uppförandekoder introducerats i Danmark 2007 och i Finland 2009
(ej ännu utvärderade)
Är kvotering mirakellösningen?
• Enligt våra resultat – knappast
• Åtgärderna måste sättas in i en samhällspolitisk och kulturell kontext
• Lagstadgad kvotering bör utformas med omsorg
• Man bör ha regler som kontrollerar åtgärdens effektivitet
• Hög kvinnorepresentation har uppnåtts utan kandidatkvotering, t.ex. i parlamenten i DK och Finland
• Slutsats: förklaringarna till könsbalanserad representation är komplexa (strukturella omständigheter, strategiska faktorer)
Vad behöver vi mer kunskap om?
• Tillgången till makt på lägre positioner än den absoluta toppnivån
• Horisontell segregering (mått och indikatorer)
• Andra samhällsområden, t.ex. vetenskap och medier, kultur