KAI

20 bilder för att förstå, uttrycka och bemöta känslor.

HELENA HAMMERSTRÖM  

                                                                                   Kai  –  20  bilder  för  att  förstå,  uttrycka  och  bemöta  känslor.  Text:  Helena  Hammerström  ©  Helena  Hammerström  Sociala  Nycklar  AB  Vitkålsgatan  109  754  49  Uppsala  www.alltomart.se  helena@alltomart.se  

KAI  

Kai  är  en  mangainspirerad  känslosprakande  figur.  Kortleken  har  konstruerats  utifrån  svaga  och  starka  baskänslor.  Kaikorten  kan  hjälpa  till  att  identifiera  och  förklara  känslor,  de  kan  hjälpa  oss  att  bli  förstådda,  men  även  att  förstå  andra.  Korten  kan  användas  som  ett  verktyg  för  kommunikation,  utvärdering,  handledning  eller  för  reflektion.  Mangainspirerade  karaktärer  är  människolika  och  ofta  mycket  uttrycksfulla  i  sin  design.  I  enlighet  med  den  traditionsenliga  mangakonsten  har  de  olika  karaktärerna  och  känslorna  förstärkts  genom  färgrika  och  uttrycksfulla  bakgrunder.    

Kortleken  innehåller  20  kort  som  ska  vara  överskådliga  vid  enskilda  samtal  och  gruppsamtal.  Tillsammans  med  korten  kommer  en  manual  som  består  av  en  mängd  olika  övningar,  tips  och  idéer  om  hur  korten  kan  användas.  Korten  blir  till  störst  nytta  när  användaren  använder  sina  grundkunskaper  och  låter  korten  vara  pedagogiska  hjälpmedel  i  sitt  arbete.  

 

Rekommendationer  

Alla  pedagogiska  verktyg,  hur  välkonstruerade  de  än  är,  kan  bli  använda  på  ett  felaktigt  sätt.  Därför  bör  man  stämma  av  med  följande  punkter  för  att  få  en  respektfull  praktik:  

• Fundera  på  om  du  trivs  och  känner  dig  trygg  med  att  använda  materialet.  • Känner  du  din  klient  tillräckligt  väl  för  att  introducera  dem?  • Är  det  någonting  i  materialet  som  inte  stämmer  överrens  med  klientens  kultur?  • Är  timingen  rätt?  Kan  korten/materialet  bli  ett  användbart  steg  i  

utvecklingen/konversationen,  eller  kommer  det  att  bli  en  distraktion?  • Har  klienten  ett  val  att  använda  materialet?  Kan  de  välja  att  inte  använda  materialet?  • Har  du  ett  tydligt  syfte  med  att  använda  korten  och  vilka  resultat  förväntar  du  dig?  • Verktyg  har  potentialen  att  låsa  upp  kraftfulla  känslor.  Är  du  redo  för  konsekvenserna,  vilka  

de  än  må  vara?  Är  settingen  och  timingen  rätt  att  hantera  sådana  känslor  om  de  kommer  fram?  

 

Författare  Helena  Hammerström  

Helena  Hammerström  är  utbildad  socionom.  Hon  är  författare  till  ”Från  aggressivitet  till  harmoni  –  en  introduktion  till  ART”.  Hon  har  erfernhet  av  arbete  inom  socialtjänst,  sjukhus,  högstadieskola,  behandlingshem  och  som  föreläsare  inom  ART.  Hon  arbetar  med  ART-­‐kurser,  öppenvårdsbehandling,  handledning  i  ART  samt  att  utveckla  praktiskt  behandlingsmaterial.  

             

ÖVNING  1:  Identifiera  känslorna  

Detta  är  ett  grundläggande  arbete  med  att  definiera  känslor  för  att  lära  sig  att  koppla  ihop  känsloord  med  fysiska  känsloreaktioner,  ansiktsuttryck  och  kroppsspråk.  

• Plocka  upp  en  valfri  Kaibild.  • Vilka  känsloord  associerar  du  till  Kaibilden?  För  förslag  på  känsloord,  se  längst  bak  i  

manualen.  • Hur  många  ord  kan  du  komma  på  som  skulle  kunna  passa  till  vad  Kai  uttrycker?  • Sätt  in  känslorna  på  en  känsloskala  1-­‐10,  där  1  är  svaga  känslor  och  10  står  för  starkare  

känslor.  Prata  om  vilka  känsloord  som  är  en  beskrivning  på  starkare  respektive  svagare  känslouttryck.    

• Vilket  tycker  du  är  det  ord  som  bäst  förklarar  Kais  känsla  på  respektive  bild?  • Rita  av  en  ihålig  figur  på  tavlan  och  prata  om  hur  känslan  känns  i  kroppen.  Rita  in  var  det  

känns  i  kroppen  när  man  är  t  ex  glad.  Försök  att  göra  så  noggrant  som  möjligt  med  så  många  reaktioner  som  möjligt  på  varje  känsla.  Fokusera  på  en  känsla  i  taget.  

• I  vilka  situationer  kan  man  känna  känslan?  • Vilka  är  de  bästa  sätten  att  hantera  känslan  på?  

 Övning  2:  Familjeträd  eller  nätverkskarta  

Korten  på  Kai  kan  illustrera  olika  personer  när  man  gör  ett  familjeträd  respektive  nätverkskarta.  Korten  kan  användas  till  att  förklara  och  diskutera  de  olika  familjemedlemmarnas  personlighet  så  som  personen  uppfattar  dem.  I  nätverkskartan  kan  de  personer  inkluderas  som  både  står  nära  och  längre  bort.  Först  skriver  man  sitt  eget  namn  på  ett  papper,  eller  väljer  ett  Kaikort  som  liknar  en  själv.  Följande  frågor  kan  användas  för  att  klargöra  relationerna:    

• Vem  står  närmast  dig  i  ditt  nätverk?  • Vem  är  den  mest  avlägsna?  • Vilka  relationer  är  starkast  och  mest  positiva?  • Vilka  relationer  är  mest  konfliktfyllda?  • Finns  det  några  personer  som  får  dig  att  göra  saker  som  du  inte  vill?  

Korten  kan  flyttas  runt  för  att  illustrera  olika  relationer  inom  nätverket.  Vidare  kan  man  fråga:  

• Är  det  några  relationer  som  har  förändrats  över  tid?  • Hur  kommer  det  sig  tror  du?  • Finns  det  några  i  ditt  nätverk  som  du  skulle  vilja  ha  mer  kontakt  med?  • På  vilket  sätt  skulle  du  kunna  ta  ansvar  i  att  förbättra  relationerna?  • Vilka  i  ditt  nätverk  skulle  kunna  ge  dig  det  stöd  som  du  behöver?  • Hur  kan  du  lättast  kontakta  dem  om  du  skulle  behöva  ha  deras  hjälp?  • Vill  du  ha  någon  hjälp  i  att  ta  dessa  kontakter?  

• Om  deltagaren  behöver  mer  hjälp  från  nätverket  går  man  mer  in  i  detalj  på  detta.  Här  kan  man  ge  i  uppgift  att  ringa,  hjälpa  till  att  skriva  ett  brev,  sammankalla  till  ett  nätverksmöte  osv.  

 ÖVNING  3:  Utvärdera  sina  känslor  

Korten  kan  användas  för  att  summera,  utvärdera,  bedöma  och  gradera  specifika  händelser,  minnen,  känslotillstånd,  en  viss  period  eller  en  framtid.  Vi  bär  alla  med  oss  ett  bagage  av  känslor.  Och  det  är  inte  ovanligt  att  känslorna  förs  över  från  en  situation  till  en  annan.  Det  här  bagaget  kan  både  ge  positiva  och  negativa  konsekvenser.  Därför  är  det  viktigt  att  ge  människor  tid  och  utrymme  att  identifiera  vad  de  har  varit  med  om  och  konkretisera  vilka  känslor  och  tankar  som  är  kopplade  till  situationen.  Följande  frågor  kan  vara  vägledande:  

• Vilken  känsla  känner  du  idag?  Vilket  kort  passar  bäst  ihop  med  det  som  du  känner?  • På  en  skala  1-­‐10  hur  mycket  känner  du  känslan?  • Hur  känns  det  i  kroppen  när  du  uttrycker  den  här  känslan?  • Vilka  tankar  är  kopplade  till  denna  känsla?  • Vad  har  hänt  som  har  fått  dig  att  känna  på  detta  sätt?  • Vad  tror  du  att  känslan  vill  förmedla  till  dig  i  just  denna  situation?  • Hur  kan  du  hantera  denna  känsla  på  bästa  sätt  genom  tankar,  ord  eller  handlingar?  

 ÖVNING  4:  Summering  av  veckan  som  varit  

En  del  i  att  bli  medveten  om  sina  känslor  och  att  kunna  uttrycka  rätt  känsla  i  rätt  situation  är  att  öva  upp  förmågan  att  namnge  känslorna  och  koppla  dem  till  situationer  som  vi  har  varit  med  om.    

• Sprid  ut  samtliga  kort  på  bordet.  • Ta  upp  5  känslokort  som  kan  beskriva  vad  du  har  varit  med  om  under  den  gångna  veckan.  • Beskriv  hur  veckan  har  varit  genom  att  hålla  upp  ett  Kaikort  i  taget.  • En  snabb  summering  kan  vara  att  man  väljer  tre  Kaikort  som  representerar  det  bästa  som  har  

hänt  under  veckan,  det  sämsta  som  har  hänt  under  veckan  och  en  situation  som  gjorde  att  man  kände  sig  lugn  och  trygg.  

 ÖVNING  5:  Gissa  känslan  

Här  följer  tre  förslag  på  hur  man  inom  gruppen  kan  träna  på  att  gissa  varandras  känslor:  

• Berätta  för  den  övriga  gruppen  en  situation  där  du  upplevde  ett  spektrum  av  olika  känslor.  Utmaningen  är  att  inte  säga  vad  man  kände.  Sprid  ut  korten  och  låt  den  övriga  gruppen  titta  på  känsloorden.  De  ska  sedan  välja  ut  passande  känslor  så  som  de  tror  att  historieberättaren  upplevde  situationen.  Gruppen  hjälps  åt  att  identifiera  och  förklara  de  olika  känslorna.  

• Ett  sätt  att  känna  igen  känslor  utifrån  ansiktsuttryck  och  kroppsspråk  är  att  slumpmässigt  ta  ett  känslokort  så  att  ingen  annan  ser  kortet.  Sedan  är  uppgiften  att  försöka  härma  känslan  så  att  de  övriga  i  sin  tur  kan  gissa  vilken  känsla  som  förmedlas.  Alla  får  pröva  detta  i  turordning.  Inledningsvis  plockar  ledaren  ut  de  mest  centrala  Kaikorten.  

• En  deltagare  drar  ett  kort  och  håller  upp  det  så  att  den  inte  ser  bilden.  De  övriga  i  gruppen  härmar  tillsammans  känslan  inför  den  deltagare  som  drog  kortet.  Den  ska  nu  försöka  att  gissa  känslan.  

 Övning  6:  Att  samtala  om  specifika  situationer  

Känslor  är  mycket  komplexa.  Man  brukar  både  prata  om  primära  och  sekundära  känslor  i  olika  situationer.  Ett  exempel  på  det  är  att  vara  arg  (sekundär)  för  att  man  blev  ledsen  (primär).  Det  kan  vara  olika  känslor  både  före,  under  och  efter  en  specifik  händelse.  Därför  är  det  ibland  inte  helt  lätt  att  hitta  de  rätta  känslorna  som  beskriver  en  viss  situation.  Att  använda  flera  känsloord  för  att  beskriva  situationen  underlättar  ofta.  

• Vad  hände  innan  den  specifika  händelsen?  Vilka  känslor  kan  beskriva  hur  du  kände  före  den  aktuella  situationen?  

• Berätta  om  den  specifika  händelsen.  Vilka  känslor  fick  du  i  samband  med  händelsen?  • Hur  kände  du  dig  efteråt  på  kort  och  på  lång  sikt?  Vilka  känslor  var  de  mest  framträdande  

efteråt?  • Hur  tyckte  du  själva  att  du  hanterade  situationen?  • Kunde  du  ha  hanterat  situationen  på  något  annat  sätt?  Rollspela  gärna  på  den  alternativa  

lösningen  om  båda  känner  sig  bekväm  med  det.    • Har  du  med  dig  några  lärdomar  från  denna  situation?    • Har  du  med  dig  några  lärdomar  från  denna  situation?    • Finns  det  något  sätt  för  dig  att  få  ett  avslut  på  denna  situation?  

 

ÖVNING  7:  Inre  och  yttre  känslor  

Olika  personer  har  olika  färdigheter  i  att  visa  respektive  att  inte  visa  de  känslor  som  de  känner  på  insidan.  Därför  kan  man  i  olika  motstridiga  situationer  känna  en  känsla  inombords,  men  visa  en  annan  känsla  utåt.  Vi  är  olika  genomskinliga  när  det  gäller  känslor.  Det  vi  ser  hos  andra  behöver  därför  inte  vara  det  som  de  egentligen  känner.    

Vid  utredning  av  barn  och  ungdomar  kan  det  vara  viktigt  att  ta  upp  denna  aspekt.  För  att  illustrera  detta  kan  man  rita  en  person  i  ett  större  format.  Där  kan  man  tillsammans  med  barnet  plocka  fram  de  känslor  som  den  visar  utåt,  dvs  om  den  är  arg,  ledsen,  rädd  eller  glad.  Korten  sprids  ut  och  barnet  får  vara  vägledande  i  vilka  kort  som  den  väljer.  Sedan  skannar  man  av  korten  igen  och  väljer  de  känslokort  som  bäst  beskriver  hur  man  känner  sig  inuti.  Samtala  om  vad  känslorna  gör  med  barnet  eller  ungdomen  och  prata  även  om  känslornas  funktion.  Vad  vill  känslorna  tala  om  för  oss  och  varför  känner  vi  de  känslor  som  vi  känner?  Sist  samtalar  man  om  hur  man  kan  hantera  de  motstridiga  känslorna  och  betydelsen  av  att  verkligen  få  uttrycka  det  som  man  känner.  

ÖVNING  8:  Målkonstruktion  

Man  kan  även  sätta  upp  mål  som  är  kopplade  till  olika  känslor.  Här  gäller  det  att  utvärdera  vilken  känsla  som  man  har  överlag  och  bestämma  vilken  känsla  som  man  skulle  vilja  känna  mer  av.  

• Vilken  känsla  tycker  du  att  du  känner  mest  i  ditt  liv  just  nu?  • Hur  stark  är  denna  känsla  på  en  skala  från  1-­‐10?  • Hur  tänker  en  person  som  har  liknande  känslor  om  sig  själv  och  sitt  liv?  • Vilka  känslor  skulle  du  vilja  känna  mer  av  i  ditt  liv?    • Vilka  tankar  tror  du  att  en  person  som  känner  dessa  känslor  tänker  om  sig  själv?  • Vilka  handlingar  skulle  du  behöva  göra  mer  av  för  att  kunna  känna  dessa  känslor?  • Vilka  handlingar  är  möjliga  att  göra  redan  under  nästa  vecka?  • Vilka  skillnader  skulle  andra  människor  se  hos  dig  då?  • Om  du  gjorde  en  förändring  idag,  vilken  effekt  skulle  dessa  skillnader  ha  på  de  som  är  runt  

omkring  dig?  • Formulera  en  hemuppgift  utifrån  detta.  

 

ÖVNING  9:  Känslodagbok  

Ett  sätt  att  bli  mer  medveten  om  sina  känslor  är  att  skriva  en  dagbok  om  vilka  känslor  som  man  känner  varje  dag  och  vilka  situationer  som  känslorna  är  kopplade  till.  Att  bli  medveten  och  förstå  sina  egna  känslor  kan  leda  till  att  det  blir  lättare  att  uttrycka  sina  känslor,  förstå  andras  känslor  och  kunna  bemöta  andras  känslor.  

• I  slutet  av  dagen  summeras  de  olika  händelserna.  • Försök  att  koppla  de  aktuella  känslorna  till  respektive  situation.  • Gradera  dem  från  skala  1-­‐10  hur  starka  känslorna  var.  • Analysera  om  du  kunde  hantera  känslorna  på  andra  sätt  än  vad  du  gjorde.  

 

ÖVNING  10:  Jagbudskap  

Ett  nyckelredskap  i  kommunikation  och  konflikthantering  är  att  använda  sig  av  jagbudskap.  Jagbudskapet  leder  ofta  till  att  mottagaren  av  budskapet  slipper  att  gå  i  försvar.  Eftersom  man  talar  utifrån  sina  egna  känslor  och  behov  kan  ingen  egentligen  neka  till  det  budskapet.  I  korthet  går  det  ut  på  dessa  punkter:  

1. Försök  att  beskriva  så  objektivt  som  möjligt  hur  du  uppfattade  situationen  utan  att  värdera  det  du  upplevde,  dvs  berätta  vad  du  såg,  hörde  och  upplevde.  

2. Berätta  vad  du  känner  inför  detta.  Berätta  de  känslor  som  du  har  och  ta  hjälp  av  känslokorten  om  du  behöver  stöd  att  komma  på  känslor.  

3. Beskriv  vilka  behov  som  du  har  och  äger.  Här  kan  du  ta  hjälp  av  behovskorten  (annan  kortlek  i  samma  serie)  för  att  komma  på  vilka  behov  som  du  har  i  denna  situation  eller  i  den  aktuella  

relationen.  Om  den  andre  förstår  vad  du  egentligen  vill  och  behöver  är  det  lättare  att  hitta  en  lösning.  

4. Berätta  för  den  andre  vad  den  kan  göra  för  att  du  ska  må  bättre.  Du  kan  inte  begära  att  andra  ska  tänka  och  känna  som  du  vill,  men  du  kan  be  om  en  konkret  handling.  Vill  den  andre  inte  tillmötesgå  den  så  får  du  acceptera  det.  

5. Det  är  dessutom  lika  viktigt  att  intressera  sig  för  den  andras  uppfattning  om  situationen,  känslor,  behov  och  önskemål.  Om  du  kan  bekräfta  den  andre  i  detta  så  är  det  lättare  att  hitta  en  förtroendefull  dialog  där  ni  båda  kan  hjälpas  åt  att  hitta  en  lösning.    

ÖVNING  11:  Känslornas  funktion  

Känslans  funktion  svarar  på  varför  vi  har  känslan  och  vilket  syfte  det  finns  att  vi  just  känner  denna  känsla.  Känslorna  gör  oss  beredda  att  skrida  till  handling  för  att  uppnå  någonting  som  är  viktigt  för  oss.  I  stället  för  att  inleda  krig  mot  känslorna  för  att  ta  död  på  dem,  blir  utmaningen  hur  vi  ska  kunna  acceptera  dem,  reglera  dem  och  agera  klokt  på  dem.  Gå  igenom  en  känsla  i  taget.  Prata  om  vad  varje  känsla  ger  oss  för  några  impulser  att  göra  samt  vilken  funktion  som  det  fyller.  Känslans  funktion  kan  bland  annat  handla  om  att  de  organiserar  oss  för  action,  skyddar  oss,  ger  oss  viktig  information,  motiverar  oss,  kommunicerar  med  andra  och  hjälper  oss.  

Använd  känslokorten  för  att  välja  ut  vilka  känslor  som  ni  ska  prata  kring  funktionen  om.  Skriv  upp  grundkänslorna  på  tavlan  i  en  första  spalt  efter  varandra  lodrätt  ner.  I  en  andra  spalt  skriver  ni  huvudrubriken  ”Impulser  att  göra”  och  i  tredje  spalten  skriver  ni  ”känslornas  funktion”.  Då  kan  man  följa  en  känsla  i  taget  från  vänster  till  höger  och  gemensamt  prata  om  en  känsla.  

                                             

KÄNSOLISTA  förslag  på  52  känslor:    

   

Glad  Nöjd  Lycklig  Euforisk  Belåten  

 Tillit  Acceptans  Beundrar  Förtroende  

 Förvånad  Förundrad  Häpen  Chockad  Överraskad  

 Nyfiken  Intresserad  Inspirerad  Förväntandfull  Entusiastisk  Skuld  

 Lust  Förtjust  Kär  Passionerad  Upphetsad  Älskar  

   

Rädsla  Oro  Skräck  Ångest  

 Ledsen  Förtvivlad  Besviken  Nedstämd  Sårad  

 Avsky  Äcklad  Avsmak  Uttråkad  Hatisk  Föraktar  

 Arg  Irriterad  Ilska  Rasande  Ursinnig  Frustrerad  

 Skam  Generad  Olustig  Plågad  Skuld