kallelse med föredragningslista - tomelilla

Tomelilla kommunFamiljenämnden

Ledamöter kallasErsättare underrättas

Tid: onsdagen den 17 maj 2017 kl. 08.30

Plats: Svea Hund

Kallelse med föredragningslista

ÄrendenDiarienr Sidnr

1 Val av justerare samt tidpunkt för justering

2 Ändringar i föredragningslistan

Dialoger 2017/2

3 Information från Stöd och lärande

4 Ekonomisk uppföljning Stöd och lärande

5 Verksamhetsberättelse för Kriscentrum Sydöstra

Skåne 2016

4

6 Fritidsgården Soffta

7 Information från Barn och utbildning

8 Ekonomisk uppföljning Barn och utbildning

9 Förstudie för framtidens skola årskurs f-6

Beslutsärenden

2017/92 11

10 Val av ersättare till familjenämndens arbetsutskott

för tiden 17 maj 2017 – 31 december 2018

2017/97 57

11 Svar på remiss av motion om fri frukt till barnen i

klass F-3

2016/127 58

1

Tomelilla kommunFamiljenämnden

12 Svar på remiss av motion - Barnomsorg på obekväm

arbetstid

2015/48 66

13 Svar på ansökan om att starta fristående förskola,

Allegro

2016/157 71

14 Ansökan om skolpeng till Svenska skolan 2017/107 133

15 Delegeringsbeslut 2017 2017/3 135

16 Ekonomiskt stöd till Sommaraktiviteter för barn och

unga 2017

2017/108 141

17 Redovisning av intern kontroll - Stöd och lärande 2016/118 143

18 Svar på granskningsrapport avseende rutiner och

hantering av leverantörsfakturor

2017/94 148

19 Statistik fattade beslut jan-mars 2017 gällande barn

och familj (IFO)

2017/39 154

20 Redovisning av anmälningsärenden 2017/1 156

21 Redovisning av anmälningsärenden från

familjenämndens arbetsutskott

2017/1 157

Christer Yrjas (C) Anna SilverOrdförande Sekreterare

Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare.Telefon 0417-184 10 Anna SilverE-post: [email protected]

2

NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL

För Familjenämnden (2015-2018)

Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter:

1 2

Nr Namn Parti Närv Ja Nej Av-står

Ja Nej Av-står

1 Christer Yrjas C

2 Anders Albäck L

3 Daniel Persson M

4 Sven Gunnarsson MP

5 Anders Throbäck S

6 Sara Anheden S

7 Paul Lennartsson SD

ERSÄTTARE

Nr Namn Parti Närv Ja Nej Av-står

Ja Nej Av-står

1 Lena Eriksson C

2 Carina Persson L

3 Ewa Carnbrand M

4 Fatlum Avdullahu C

5 Per Skoog S

6 Linda Ekelund V

7 Birgitta Clarholm SD

3

1

Verksamhetsberättelse för Kriscentrum Sydöstra Skåne 2016

Samtalsmottagning

Verksamheten vänder sig till kvinnor, män, barn och ungdomar som är eller har varit utsatta

för våld i en nära relation samt till dem som utövar eller har utövat våld mot närstående.

Sökande till Kriscentrum registreras inte och ingen journalföring sker.

Samtalen handlar bl.a. om att medvetandegöra våldets mekanismer och konsekvenser, att

bearbeta våldsupplevelser, att avlasta skuld och skam samt att stärka självkänslan för att

uppnå en långsiktig förändring och ett liv fritt från våld.

Ett centralt tema i arbete med våldsutövare är att han/hon ska inse sitt ansvar för våldet.

Behandlingen är inriktad på att ge alternativ till våld och att träna sin förmåga att hantera

känslor.

Ett barnperspektiv genomsyrar verksamheten oavsett om vi arbetar med kvinnor, män eller

barn och ungdomar. Där det finns barn i familjen arbetar vi med att synliggöra dem och

erbjuda hjälp.

Förutom ovan nämnda teman handlar samtalen med våldsutsatta om rättsprocesser

gällande brottmål, bodelning och familjerätt. Samtliga av dessa processer och tvister kräver

mycket kraft och handling av den som är utsatt och behovet av stöd i dessa frågor är stort.

Stor vikt läggs vid säkerhet. Alla samtal sker enskilt och par/f.d. delas upp mellan

behandlarna och får komma på olika tider till Kriscentrum för att minimera risk för

ytterligare våld.

De som söker sig till Kriscentrum kan befinna sig i en våldsam relation eller lämnat den

antingen nära i tiden eller för flera år sedan. Behovet av att få stöd i en uppbrottsprocess är

tydligt liksom behovet av att bearbeta våldsupplevelser oavsett när i tiden de har skett.

Sökande till Kriscentrum är ingen homogen grupp, det finns en stor spridning i ålder,

yrkestillhörighet, ekonomisk status och problematik.

Under 2016 har 134 personer haft kontakt med Kriscentrum. 97 av dessa har kommit till

bokade besök. Se vidare bilaga med aktuell statistik. I sammanställningen saknas alltså de

som endast haft telefonkontakt, där många har haft bokade tider men avbokat eller

uteblivit. Våld i nära relationer är förknippat med starka försvar och mycket känslor av

ambivalens. Dessutom lever många i en kaotisk livssituation beroende på våldet oavsett om

man lever i relationen eller har separerat. Detta ser vi som en förklaring till flera avbokningar

eller uteblivna besök.

Vi kan konstatera att de individuella behoven varierar beroende på vad man har upplevt och

vad man önskar hjälp med. Många genomför en sammanhängande serie med samtal,

4

2

avslutar och hör sedan inte av sig mer. Andra kan komma en eller ett fåtal gånger och sedan

avsluta eller utebli. Några av dessa återkommer efter månader eller år och önskar då fullfölja

en samtalskontakt. Någon kan återkomma för att livssituationen har förändrats och ett nytt

behov har uppstått. Att återkomma är också ett tecken på att man är nöjd med Kriscentrum

och har en tilltro till att få fortsatt hjälp. Se vidare text under rubrik Utvärdering.

Utvärdering

Alla personer som avslutar en samtalskontakt vid Kriscentrum ges möjlighet att fylla i ett

utvärderingsformulär. Dessa skickas in anonymt till IFO-chefen. Samtliga av de som svarat på

enkäten är nöjda med sin kontakt. Man tycker att det varit lätt att få kontakt och bokad tid.

Samtliga svarar ”ja absolut” eller ”ja för det mesta” på frågorna om man har blivit lyssnad på

och förstådd samt om man anser sig vara hjälpt av samtalen. Våldsutövare uppger att de inte

använt våld sedan de påbörjat sin kontakt på Kriscentrum. Samtliga kan tänka sig att vända

sig till Kriscentrum igen om man skulle behöva hjälp på nytt.

Information - Marknadsföring

En gång/månad bjuds tjänstemän in till information om Kriscentrum. Under informationen

beskrivs ramar och metoder för verksamheten och våldets mekanismer tydliggörs. Till dessa

träffar har det under det senaste året kommit anställda från socialtjänst, sjukvård,

arbetsförmedling, tandvård, skolhälsovård samt kyrkan.

Information har även hållits i Skurup för IFO.

Då det har gått ett eller flera år sedan Kriscentrum besökte olika enheter inom sjukvården

har mail skickats till enheterna med erbjudande om att Kriscentrum åter kan komma ut till

personalgrupper för att informera om verksamheten. Detsamma har erbjudits till polisen. En

vårdcentral har visat intresse och fått information på enheten.

Vid samtliga träffar på Kriscentrum eller på andra enheter sprids verksamhetens

informationsfoldrar, visitkort samt affisch.

Under året har återkommande kontakt tagits med informationsansvariga i respektive

kommun för att nå ut med information till samtliga kommuninvånare. Detta har resulterat i

blänkare i tidningen Inblick för Skurup vid två tf., Österlenmagasinet för Tomelilla och

Simrishamn vid två tf. samt Lokaltidningen för Ystad vid två tf. I Sjöbo har vi fått löfte om en

blänkare i Sjöbomagasinet i slutet av året. Det vore önskvärt att blänkare om Kriscentrum

återkom med automatik i nämnda tidningar men detta har vi inte lyckats få igenom trots

flera framförda önskemål. I Ystad efterfrågas budgeterade annonspengar från Kriscentrum.

5

3

Det som gjorts inom information och marknadsföring har även utbildande inslag och det som

nedan nämns under utbildning/konsultation har inslag av information och marknadsföring.

Utbildning – Konsultation för andra tjänstemän

Tjänstemän inom olika verksamheter har vänt sig till Kriscentrum med frågor inom temat

våld i nära relationer. Det har exempelvis handlat om rådgivning i förhållningssätt och

bemötande. Samtalen med tjänstemän leder ofta till att nya personer söker sig till

Kriscentrum.

Kriscentrum har bidragit till spridning av kunskap via material exempelvis från Länsstyrelsen,

NCK m.fl. Det har bl.a. handlat om webbutbildning om VINR, webbutbildning om

hedersrelaterat våld och förtryck samt kampanj mot tvångsäktenskap och könsstympning.

Efter förfrågan från utbildningsansvarig har personal från Kriscentrum föreläst om

verksamheten och våldets mekanismer för ST-läkare i Ystad.

Samma föreläsning har getts gymnasieelever på omsorgsprogrammet, Österport efter

inbjudan från lärare.

Föreläsning om uppbrottsprocessen har getts för personal inom IFO, Tomelilla.

Kriscentrum har även bidragit med kunskap efter förfrågan från studenter inom sociala

utbildningar via intervjuer eller frågeformulär.

Samverkan

I gruppen för samverkan ingår socialtjänstens samordnare och representanter från sjukvård,

polis, Freezonen, ungdomsmottagning samt familjerådgivning. Gruppen träffas 2ggr/termin.

Två av årets träffar ställdes dessvärre in. p.g.a. att flertalet hade förhinder vid det ena

tillfället och p.g.a. sjukdom vid det andra tillfället. Tomelilla och Skurup har periodvis saknat

samordnare inom VINR och flera av tjänstemännen som ingår har uppdrag av akut karaktär

som gör att avbokningar av möten sker med kort varsel.

Under samverkansträffarna diskuteras gemensamma frågeställningar och aktuell kunskap

delas. Bl.a. har gruppen tagit del av information från Freezonen om nyanlända och

asylprocessen.

Ett exempel på diskussionstema har varit våldsutsatta kvinnor som försöker skydda sina barn

från en våldsam pappa. Det framkommer att många barn, trots att de upplevt våld, tvingas

till umgänge mot sin vilja med en pappa de är rädda för. Detta är ett område som behöver

förändras till barnens bästa. Efter diskussionen har familjerättssekreterare bjudits in för att

ingå i gruppen. Personal från Kriscentrum och några av kommunernas

6

4

familjerättssekreterare har deltagit i av Brottsoffermyndigheten anordnad föreläsning av

Anna L Jonhed, fil dr. i socialt arbete. Anna har forskat om förutsättningar för umgänge med

en våldsam förälder och påtalar vikten av att ett eventuellt umgänge skall ske på barnets

villkor. Barn som upplevt våld skall inte jämföras med barn i allmänhet. Barn i synnerhet

(som upplevt våld i sin familj) har minst en förälder som har stora svårigheter med att inte

sätta sig själv främst. Detta tema kommer att diskuteras vidare vid nästa samverkansmöte.

Polisen i Ystad har en ny arbetsgrupp som arbetar med grova brott inklusive brott i nära

relationer. Två av dessa poliser har deltagit vid information om Kriscentrum och till nästa

samverkansträff har gruppen alltså utökats med fler poliser samt familjerättssekreterare.

Försök har gjorts att få med en representant från tandvården i samverkan. Efter kontakt med

regionen och klinikchefer har några personer från tandvården deltagit vid Kriscentrums

informationsträffar men ingen har kunnat ta på sig uppdraget som samordnare och delta i

samverkan.

Personal från Kriscentrum har efter önskemål från Simrishamns samordnare deltagit vid

möte med arbetsgruppen VINR vid socialtjänsten i Simrishamn.

Statistik

En sammanställning av antal besökare och samtal har gjorts för varje kvartal under året. Den

senaste rapporten bifogas.

Nyligen har socialchefen i Tomelilla begärt ytterligare specificerad statistik på antal nybesök,

antal återbesök/individ samt alla telefonkontakter. Dessutom ska samtliga möten,

studiebesök och informationstillfällen registreras och redovisas varje månad. För detta krävs

ett annat dataprogram som får utvecklas för att i så fall börja användas under 2017.

Handledning – vidareutbildning

Kriscentrums personal har kontinuerlig extern handledning.

Under året har personalen tagit del av följande utbildningar/föreläsningar:

- Om asylsökande och lagstiftning. Föreläsning i Simrishamn av Bo Johansson, jurist på

Rådgivningsbyrån.

- Hedersrelaterat våld och förtryck. Föreläsning i Ystad av Stina Malmqvist, Nationella

Kompetensteamet på Länsstyrelsen Östergötland.

- Könsstympning – Att utveckla det förebyggande arbetet och förbättra stödet till dem

som drabbas. Föreläsning av Bayan Nashi och Petra Blom, Länsstyrelsen

7

5

Östergötland. Evelina Nilsson och Johanna Emilsson informerar om projekt i

Kristianstad.

- Olika gärningsmannatyper vid partnervåld - hur känner vi igen dem och hur kan vi

bedöma vilka risker de utgör?” Henrik Belfrage, professor i kriminologi föreläser i

Sjöbo.

- Brottsoffermyndighetens temadag i Malmö om våldsutsatta barn. Anna L Jonhed,

föreläser om förutsättningar för barns umgänge med en våldsam förälder. Linnea

Åberg och Ulrika Forsgren om Brottsoffermyndighetens verksamhet.

- Konferens om våld i hbtq-personers nära relationer.

Organisation

Personalen har sin anställning i Tomelilla kommun. Sedan november har en ny enhetschef

tillsatts, den fjärde chefen för Kriscentrum sedan 2012. Administration så som löner, IT, och

postgång hanteras av kommunen. Även verksamhetens lokal ägs och hanteras av Tomelilla

kommun.

Husmöte har hållits under året i lokalen med översyn av fastigheten. Bristen på

tillgänglighet, för personer med fysiskt funktionshinder, påtalas. F.ö. är lokalen

funktionsenlig för verksamheten. En eventuell flytt av Kriscentrum till andra lokaler har

diskuterats och kan bli aktuellt redan 2017 men beslut är ej fattat.

Personalen har under 2016 deltagit vid ett möte med styrgruppen.

Rikskriscentrum

Kriscentrum Sydöstra Skåne har under året ansökt om medlemskap och är sedan sedan i maj

medlem av Rikskriscentrum – en riksorganisation för professionellt behandlingsarbete mot

våld i nära relationer.

https://rikskriscentrum.se/

Tomelilla 2017-01-10

Caroline Ljung Blom och Anna Kindberg

8

https://rikskriscentrum.se/

Nya besökare 2016

Kommun Kön Orsak Kännedom

Simrishamn 3 Flicka 1 Förövare 2 Andra Kriscentrum 0

Sjöbo 6 Kvinna 27 Utsatt 28 Anhörig 6

Skurup 4 Man 4 Utsatt och förövare 3 Brottsoffer och Kvinnojour 1

Tomelilla 6 Pojke 1 Elevhälsa 0

Ystad 14 Fam.rådgivning 1

Folder 0

Internet 2

Kompis/bekant 5

Kriminalvården 0

Media 0

Polis 0

Psykiatrin 0

Soc.tj. Simrishamn 0

Soc.tj. Sjöbo 1

Soc.tj. Skurup 1

Soc.tj. Tomelilla 1

Soc.tj. Ystad 4

Övrig sjukvård 6

Övrigt 1

Tidigare kontakt 7

Aktuella besökare 2016







Folder 0

Internet 5

Kompis/bekant 5

Kriminalvården 0

Media 3

Polis 3

Psykiatrin 4


Soc.tj. Sjöbo 7

Soc.tj. Skurup 2

Soc.tj. Tomelilla 2

Soc.tj. Ystad 6

Övrig sjukvård 13

Övrigt 2

Antal besök 2016: 341 Tidigare kontakt 11

9

Totalt antal besökare 2012-2016







Folder 5

Internet 14

Kompis/bekant 17

Kriminalvården 3

Media 9

Polis 14

Psykiatrin 12


Soc.tj. Sjöbo 13

Soc.tj. Skurup 8

Soc.tj. Tomelilla 26

Soc.tj. Ystad 23

Övrig sjukvård 33

Övrigt 10

Tidigare kontakt 18

Totalt antal besök 2012-2016: 1981

10

2017-03-30

Förstudie för

framtidens skola årskurs f-6

TROLLSLÄNDAN 16

11

Förstudie för framtidens f-6 skola, Tomelilla kommun, 2017

Sida 2 av 46

Förstudien 1.

I Sverige är målet att vi ska ha en inkluderande skola för alla. I en välfungerande

skola är de fysiska miljöerna ett aktivt stöd för elevernas lärande.

Enligt uppdraget ska förstudien vara ett underlag inför projektering av en framtida F-6 skola.

Förstudiens innehåll grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet kring lärande och

lärmiljöer samt studiebesök och föreläsningar kring hur andra kommuner planerar sina framtida

skolor. På hemmaplan har dialoger genomförts med olika kommunala tjänstemän, skolans

personal och elever samt polisen. De inhämtade kunskaperna och erfarenheterna samt egna

observationer och erfarenheter både från utbildning, lagstiftning och andra projekteringar har

legat till grund för förstudien. Det lämnas även en pärm med underlag som på olika sätt bidragit

till förstudien. Vid projekteringen ska verksamheterna göras ytterligare delaktiga.

Kommunens strategi- och målområden (Mål och budget 2016- 2018, Kf 132) om hållbar tillväxt,

delaktighet och egenmakt samt barn och ungas utveckling anser vi har varit en del av förstudien,

se bilaga 1, som förtydligar målen.

En god långsiktig fastighetsförvaltning och en hållbar drift är faktorer som ska bedömas vid

projekteringen. Dessa ger förutsättningar för en framtida verksamhet med hög

kostnadseffektivitet med bestående estetiska och mänskliga värden.

Att planera och projektera en skola för framtiden kräver att kommunen är en ”bra beställare”

och utmaningen är ”att behålla och förvalta projektets ambition och mål genom hela processen”

enligt SKLs projektrapport, 2016 (Bygg vackert -Att bygga med kvalitet och estetiska värden).

Ett lyckat byggprojekt präglas av en tydlig vision och en helhetssyn utifrån samhällsstrukturen till

de förväntningar som finns på en ny skola och allt däremellan. Det krävs mod av beställaren när

det gäller att uppnå krav och kvalité, vilket ofta handlar om detaljer, då ekonomiska besparingar

påtalas. Förstudien och övriga underlag är ett stöd för beställaren inför projekteringen.

För en effektiv projektering och en god beställning är det nödvändigt att någon med god

kunskap om förstudien deltar och bevakar skolverksamhetens intressen under projekteringen

och byggnationen.

Tomelilla den 30 mars 2017

Ulrika Ahrlin, Projektledare f-6 skola

Gun-Inger Eriksson, Tillgänglighetsstrateg

Projektansvarig;

Jörgen Prahl, Samhällsbyggnadschef

12


Sida 3 av 46

Situationsplan över tomten 2.

TROLLSLÄNDAN 16

13


Sida 4 av 46

Innehållsförteckning 3.1. Förstudien .......................................................................................................................................... 2

2. Situationsplan över tomten ................................................................................................................ 3

3. Innehållsförteckning .......................................................................................................................... 4

4. Sammanfattning ................................................................................................................................. 7

5. Uppdrag ........................................................................................................................................... 10

5.1 Kommunstyrelsens beslut ....................................................................................................................................... 10

5.2 Projektdirektiv .......................................................................................................................................................... 10

6. Tomt ................................................................................................................................................. 11

6.1 Geoteknisk undersökning ........................................................................................................................................ 11

6.2 Vattenförsörjning och dagvatten ............................................................................................................................ 11

6.3 Placering av skolbyggnad ......................................................................................................................................... 11

6.4 Placering av bollhall .................................................................................................................................................. 11

7. Trafik ............................................................................................................................................... 12

7.1 Principer för trafik .................................................................................................................................................... 12

7.2 Skolbussar................................................................................................................................................................... 12

7.3 Bilvägar ....................................................................................................................................................................... 12

7.4 Gång- och cykelvägar ............................................................................................................................................... 12

7.5 Parkeringar ................................................................................................................................................................. 12

7.6 Varutransporter ......................................................................................................................................................... 13

7.7 Avfallstransport ......................................................................................................................................................... 13

7.8 Snöröjning/halkbekämpning .................................................................................................................................. 14

8. Skolbyggnad .................................................................................................................................... 15

8.1 Principer för skolbyggnad ........................................................................................................................................ 15

8.2 Energi .......................................................................................................................................................................... 15

8.3 Materialval byggnad .................................................................................................................................................. 16

8.4 Fasad ........................................................................................................................................................................... 16

8.4.1 Klockor .................................................................................................................................................................... 17

8.4.2 Belysning på byggnaden ........................................................................................................................................ 17

8.4.3 Termosensorer ....................................................................................................................................................... 17

8.5 Fönster ........................................................................................................................................................................ 17

8.6 Solskydd och mörkläggning .................................................................................................................................... 17

8.7 Entrédörrar ................................................................................................................................................................ 17

8.8 Golvytor ..................................................................................................................................................................... 17

8.9 Ventilation .................................................................................................................................................................. 18

8.10 Belysning i byggnaden ............................................................................................................................................ 18

14


Sida 5 av 46

8.11 Trappa ....................................................................................................................................................................... 18

8.12 Hiss ............................................................................................................................................................................ 19

8.13 IKT, kommunikations- och informationsteknik ............................................................................................... 19

8.14 Högtalaranläggning och hörslinga ........................................................................................................................ 19

8.15 Telefoni..................................................................................................................................................................... 19

8.16 Lås/inbrottslarm/brand/utrymning/inrymning/ringsignal ............................................................................ 19

8.17 Extremsituationer ................................................................................................................................................... 19

8.18 Avfallssortering ....................................................................................................................................................... 19

8.19 Lokalvård .................................................................................................................................................................. 20

9. Pedagogisk miljö inomhus .............................................................................................................. 21

9.1 Principer för inomhusmiljön ................................................................................................................................... 21

9.2 Utformning av klassrum .......................................................................................................................................... 21

9.3 Fönster och dörrar i den pedagogiska miljön ....................................................................................................... 22

9.4 Inredning i klassrum ................................................................................................................................................. 22

9.5 Fritidshemmens utformning ................................................................................................................................... 23

9.6 Ljudmiljö i klassrummet/fritidshemmet ............................................................................................................... 23

9.7 Yta utanför klassrum ................................................................................................................................................ 24

9.8 Grupprum .................................................................................................................................................................. 24

9.9 Skolbibliotek .............................................................................................................................................................. 24

9.10 Specialsalar ............................................................................................................................................................... 24

10. Övriga inomhusmiljöer .................................................................................................................... 26

10.1 Toaletter ................................................................................................................................................................... 26

10.1.1 Utformning av toaletter, materialval och inredning ....................................................................................... 26

10.1.2 Lås på toaletter ..................................................................................................................................................... 27

10.2 Entréer/kapprum .................................................................................................................................................... 27

10.3 Läromedelsförråd och fritidsförråd ..................................................................................................................... 27

10.4 Pedagogarbetsplatser/personalrum ..................................................................................................................... 27

10.5 Personaltoaletter...................................................................................................................................................... 28

10.6 Konferensrum ......................................................................................................................................................... 28

10.7 Expedition ................................................................................................................................................................ 28

10.8 Elevhälsa................................................................................................................................................................... 28

10.9 Vaktmästarrum ........................................................................................................................................................ 28

10.10 Förråd ..................................................................................................................................................................... 28

10.11 Säkerhetsutrymme ................................................................................................................................................ 28

10.12 Matsal/kök ............................................................................................................................................................. 29

10.12.1 Tillagningskök .................................................................................................................................................... 29

15


Sida 6 av 46

10.12.2 Personalutrymme ............................................................................................................................................... 29

10.12.3 Diskrum .............................................................................................................................................................. 29

10.12.4 Serveringsrum .................................................................................................................................................... 29

10.12.5 Matsal................................................................................................................................................................... 29

11. Bollhall ............................................................................................................................................. 30

11.1 Entréhall ................................................................................................................................................................... 30

11.2 Bollhall ...................................................................................................................................................................... 30

11.3 Förråd/konferensrum ............................................................................................................................................ 30

11.4 Utemiljön .................................................................................................................................................................. 31

11.5 Omklädningsrum .................................................................................................................................................... 31

11.6 Andra enheters behov ............................................................................................................................................ 31

12. Utemiljö/skolgård ........................................................................................................................... 32

12.1 Principer för utemiljö/skolgård ............................................................................................................................ 32

12.2 Utformning .............................................................................................................................................................. 33

12.3 Platsens tidigare förutsättningar ........................................................................................................................... 33

12.4 Föroreningar och buller ......................................................................................................................................... 33

12.5 Sol och skugga ......................................................................................................................................................... 33

12.6 Belysning .................................................................................................................................................................. 34

12.7 Vegetation ................................................................................................................................................................ 34

12.8 Samlingsplatser ........................................................................................................................................................ 34

12.9 Odling ....................................................................................................................................................................... 35

12.10 Öppen dagvattenshantering ................................................................................................................................ 35

12.11 Platser för vila och återhämtning ....................................................................................................................... 35

12.12 Utsmyckning .......................................................................................................................................................... 35

12.13 Möblering ............................................................................................................................................................... 35

12.14 Höjdskillnader ....................................................................................................................................................... 36

12.15 Konstruerade lekytor ............................................................................................................................................ 36

12.16 Staket ...................................................................................................................................................................... 36

13. Närområdet ...................................................................................................................................... 37

14. Förvaltning, drift och resurser ......................................................................................................... 38

15. Möbler och inventarier ..................................................................................................................... 39

16. Litteratur, rapporter, handböcker m.m. ........................................................................................... 40

17. Bilagor .............................................................................................................................................. 41

16


Sida 7 av 46

Sammanfattning 4.Byggnationen av en framtida f-6 skola ska stärka bilden av Tomelilla som en kommun med

nästa generation i fokus. Förstudien ska vara ett underlag i projekteringen.

Begränsningar och förutsättningar

Förstudien utgår från kommunstyrelsens uppdrag när det gäller omfattning och livslängd. Under arbetets

gång har vi fått in uppgifter och även konstaterat en del begränsningar, som berör förutsättningarna inför

projekteringen.

Fastigheten TROLLSLÄNDAN 16 har varit utgångspunkten, men det har framkommit att tomten inte

medger en bollhall på ytan. Anledningarna till detta är att skolan ska placeras med ett visst avstånd från

ett befintligt ställverk samt kraven på en skolgårdsyta i förhållande till elevantalet. Det befintliga behovet

av specialsalar för Kastanjeskolans elever samt de ökade behoven från den nya skolan gör att bollhallen

och dessa verksamheter bör placeras utanför fastigheten TROLLSLÄNDAN 16.

I förstudiens dialoger har också framkommit att vattenförsörjningen inte är tillräcklig för en F-6 skola

utan att man måste bygga ut kapaciteten. Inför beslut om projektering behöver detta förtydligas av VA-

enheten och handläggas för planering och budgetering. Det går en dagvattenledning i kanten av

fastigheten TOMELILLA 237:15 vilket också ska beaktas vid planeringen, se bilaga 2.

Andra faktorer som har kommit fram under förstudien är att en trafikplan/utredning behöver utformas

för området innan projekteringen, detta för säkerhet och struktur på området. Andra undersökningar

som behöver göras är miljöundersökning, geotekniskundersökning och radonmätning. I projekteringen

ska ingå konsultarvode för arkitekt, konstruktör, storkök, ventilation, VS, el, ljudmiljö, utemiljön samt för

miljökriterier SILVER.

Förslag på bollhall och andra verksamheter

Ett förslag som framkommit under studien är att lägga bollhall med specialsalar och teorisalar, LSS:s

dagliga verksamhet och delar av kulturskolan i en byggnad på grannfastigheten TOMELILLA 237:15.

Detta skulle innebära att man löser olika lokalbehov samtidigt som man river byggnaderna på

TROLLSLÄNDAN 16 och kan få en helhet på byggnationen av f-6 skolan.

Samhällsbyggnadschefen och fastighetschefen har lyft detta förslag vid investeringsbudgeten och vid

möten med berörda verksamheter. Planering av denna tomt ingår inte i förstudien förutom att den

innehåller uppgifter och krav på utformning av en bollhall och specialsalar, vilket även gäller för

bollhallens planering. En analys om ytor, innehåll och möjligheter att placera bollhallen m.m. måste

genomföras separat.

Ställningstaganden kring skolans miljöer

Miljöklassning SILVER rekommenderas i studien, det vill säga den nivå de flesta nya skolor i andra

kommuner har lagt sig på, se bilaga 3, dock utan certifiering. Ljudklassning som krävs för att få en

lämplig ljudnivå i skolan är ljudklass A, se Ljudskolans forskning, www.ljudskolan.se, och råd om

utformning för att uppnå detta.

Principer och innehåll

Förstudien innehåller både utemiljöns och inomhusmiljöns utformning som underlag till projekteringen

och planeringen. Den innehåller även hänvisningar, principer och projektanvisningar vad gäller

övergripande krav men en hel del detaljer som är viktiga för projekteringen och programbeskrivningen

17

http://www.ljudskolan.se/


Sida 8 av 46

inför upphandling. Den fysiska miljön som stöd för lärande, användandet av lokalerna, hållbarheten och

driften är faktorer som ingår i förstudien. Ambitionen i förstudien har varit att tänka framåt, tillgodose

behov som är kända i befintlig verksamhet och ge förutsättningar för en hållbar lärmiljö för alla.

Oavsett om planerna för en F- 6 skola förändras är förstudiens underlag till projektering användbar,

förstudien är i stora delar generell och inte beroende av vilken tomt som väljs. Under framtagandet har

det vid några tillfällen tagits kontakter med arkitekt som även har tagit del av denna handling inför dialog

i kommunstyrelsen.

Utformning av lokaler och miljöer

I förstudien rekommenderas en klassrumsutformning med grupprum och ytterligare en yta för samlingar

inom klassrummets ram samt att rummen utrustas så att de ger en flexibel lärmiljö. Uppsikt både

inomhus och utomhus ska prioriteras. Långa korridorer bör undvikas och ytor ska nyttjas och upplevas

som trygga och avstressande.

Skolgårdens utformning ska stimulera till lek, fantasi och nyfikenhet. Det ska finnas lekredskap och ytor

som medger lek för alla åldrar, pojkar och flickor samt ytor för stillhet och återhämtning.

Det ska finnas ett fullvärdigt tillagningskök som även kan vara en resurs till storköket på Kastanjeskolan

för att möta ökat behov. Matsal, servering och diskinlämning ska skiljas åt för en bättre ljudmiljö för

elever och personal.

Under skoltid är skolan inte en offentlig lokal, men under kvällstid kan det bli aktuellt att använda

matsalen för möte och föreläsningar om det inte byggs någon samlingslokal i bollhallen på TOMELILLA

237:15.

Arbetsmiljö

Skolan är en arbetsmiljö för både elever, pedagoger och annan personal därför tar vi upp alla

verksamheter och funktioner i förstudien. I dialogerna med elever, pedagoger och tjänstemän har vi fått

in synpunkter som vi har beaktat. Verksamheten och eleverna eftersöker en lugn miljö som är ren och

fräsch, därför är ljudmiljön och lokalvården en viktig del.

Närmiljö

I förstudien har vi sett möjligheter att kunna använda närmiljön som lärmiljö men även utforma den så

att det blir ett attraktivt område för allmänheten. Samverkan mellan kommunens verksamheter som har

ett intresse och behov av området har varit delaktiga i förstudien och fler bör involveras vid

projekteringen.

Teknik och säkerhet

Behovet på tekniska utrustningen och dess kapacitet ska bedömas inför upphandling. Den tekniska

utvecklingen medför att samordning och upphandling av sådan utrustning ska ske samtidigt för att inte

hinder ska uppstå. Samhällets nya behov av säkerhet vid skolor ska planeras in.

Förvaltning och drift

För att uppnå en hållbar skola på alla plan behöver materialval, kvalité och utformning analyseras för att

få en kostnadseffektiv drift och förvaltning. Skolans fysiska miljö utsätts för hårt slitage och kan inte

jämföras med en kontorsmiljö för vuxna. En drifts- och underhållsplan behövs för att en framtida skola

ska hålla i minst i 70 år.

18


Sida 9 av 46

Inredning och möbler

Redan vid projekteringen ska det finnas en idé om vilken typ av möbler och inredning som behövs

eftersom det kan påverka den fysiska miljön.

Projektering

I projekteringen behöver personer från verksamheterna vara delaktiga och ta del av handlingarna före

upphandling. Detta för att nå hög kvalitet och möta verksamheternas behov. Ytterligare dialoger krävs

med bland annat arbetstagarorganisationerna.

19


Sida 10 av 46

Uppdrag 5.

5.1 Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutade den 31 augusti 2016 att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja

projekteringen av en ny f-6 skola i Tomelilla tätort enligt projektdirektiv, se nedan. Projekteringen

finansieras genom en omfördelning av 2016 års investeringsanslag.

5.2 Projektdirektiv

Samhällsbyggnadschefen skall vara kommunens ombud för detta projekt som löper från den 1 september

2016 och längst till och med 30 juni 2017.

Återrapporteringen av hela projekteringen skall ske till kommunstyrelsen senast den 30 juni 2017.

Kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunchefen skall fortlöpande hållas orienterade om hur arbetet

fortskrider under hela projekteringen.

Projektgruppen organiseras enligt ombudets gottfinnande. Därutöver skall det finnas en referensgrupp

under skolchefens ledning med representanter från arbetstagarorganisationer, elever samt skolpersonal.

Den nya skolan i Tomelilla tätort ska placeras inom fastigheten TROLLSLÄNDAN 16.

Den tekniska livslängden för en ny F-6 skola i Tomelilla tätort skall dimensioneras mot minst 70 års

livslängd. Skolan skall utformas som en energieffektiv byggnad för att ge låga driftskostnader samt minsta

möjliga miljö- och klimatpåverkan.

Styrande för projekteringen skall vara elevernas och den pedagogiska personalens behov.

Undervisningslokalerna skall dimensioneras för 175 elever med en utbyggnadsmöjlighet att utöka

elevantalet till 350 elever i ett senare skede.

Tillagningskök och gymnastiksal skall dimensioneras mot 350 elever samt 50 personal. Fritidshem skall

dimensioneras mot 150 elever.

De geotekniska förutsättningarna för att uppföra en F-6 skola på vald plats skall utredas under

projekteringen.

Kostnaden för projekteringen av en ny F-6 skola i Tomelilla tätort får högst uppgå till 1,2 miljoner

kronor.

/

20


Sida 11 av 46

Tomt 6.

6.1 Geoteknisk undersökning

Geoteknisk undersökning genomförs inför projekteringen. Bedömning enligt Miljöklass SILVER

gällande radonhalt inomhus ska vara 51-100 Bq/m³. Klassificering av mark under och kring byggnaderna

ska vara mindre än 10 000 Bq/m³ (innebär lågradonmark).

6.2 Vattenförsörjning och dagvatten

Vid ett dialogmöte med gruppen för samordning av pågående projekt i Samhällsbyggnadsverksamheten

framkom det att vattenförsörjningen i området inte räcker till för en ny f-6 skola. Dessutom finns det en

dagvattenledning på TOMELILLA 237:15, denna ledning har ett stort omfång för underhåll och skötsel.

VA- enheten måste bli delaktiga i processen innan beslut om projektering.

6.3 Placering av skolbyggnad

Byggnaden ska ur säkerhetssynpunkt placeras så att det finns insyn från Västergatan in på skolgården.

Entréer ska placeras så att det finns uppsikt över dessa från expeditionen/skolhälsan/personalrum. Detta

med tanke på risken att obehöriga kan ta sig in. Ett annat argument för att lägga skolan i vinkel och utgå

från det sydöstra hörnet av tomten är att undvika oro och ifrågasättande av närheten till ställverket

(HUMMERN 16)som betjänar hela centrala Tomelilla. Det ligger en skola där redan idag och det har inte

varit något hinder tidigare. Projektgruppen har varit i kontakt med El-konsult som i sin tur har kontaktat

EON. Det finns inget hinder att bygga en skola igen men för att undvika oro och frågeställningar är det

lämpligt att lägga skolan med utgångspunkt från sydöstra hörnet och att parkeringar ligger närmast

ställverket. Ytterligare argument för denna placering är att köksenheten kan få en egen infart och att en

skola i vinkel ger bättre uppsikt.

6.4 Placering av bollhall

En bollhall kommer inte att få plats på tomten då det krävs yta för skolgård, cykelparkeringar m.m. Det

krävs att lokalerna som används i nuvarande annexet ersätts t.ex. hem- och konsumentkunskapssal,

slöjdsalar, tekniksal, garage och lokaler till LSS. En lösning på detta är att förlägga en bollhall med dessa

övriga funktioner på TOMELILLLA 237:15 där det idag finns tennisbanor. Samhällsbyggnadschefen har

tagit initiativ och öppnat en dialog med berörda verksamheter samt informerat vid investeringsbudgetens

möte kring en bollhall på TOMELILLA 237:15. Planering av detta pågår fortfarande där det även ingår

ny placering av tennisbanor.

21


Sida 12 av 46

Trafik 7.

7.1 Principer för trafik

Det behöver tas ett helhetsgrepp om trafiken vid skolan och en trafikutredning är viktig inför

projekteringen. Dialog mellan Vägsamfällighet (TOMELILLA 10: S VSF) och Gata-Park är nödvändig

före projekteringen. Biltrafik och transporter ska i så liten utsträckning som möjligt finnas på skolans

område och genom en trafikplanändring kan trafiken ledas om på ett annat sätt än idag. Det måste finnas

ställen där vårdnadshavare kan lämna sina barn på morgonen samt tillräckligt med parkeringsplatser när

barnen blir hämtade efter skola eller på fritidshemmet på eftermiddagen. I dagens samhälle är det vanligt

att vårdnadshavare väljer att köra sina barn till skolan. Detta ser vi som en trend som behöver motverkas

genom att erbjuda säkra gång- och cykelvägar från bostadsområden till skolan. Dessutom kan dessa

gång- och cykelvägar knyta samman områden i tätorten och hjälpa till att skapa ett attraktivt område runt

skolan.

7.2 Skolbussar

Det finns befintliga busshållsplatser vid Kastanjeskolan och dessa bör kunna användas även av den nya

skolan, det kräver av verksamheten att personal följer de yngre eleverna till och från busshållplatserna.

Då behöver gång- och cykelvägarna förlängas mellan den nya skolan och busshållsplatserna.

7.3 Bilvägar

Det finns möjlighet att stänga av infarten som delar fastigheterna TOMELILLA 237:15 och

TROLLSLÄNDAN 16 och detta kan medföra att det blir ett bilfritt gemensamt skolområde för den nya

skolan och Kastanjeskolan. Dock tillhör del av väg en vägsamfällighet (TOMELILLA 10:S VFS) och

dialog med dessa bör inledas i ett mycket tidigt skede inför projekteringen. Att stänga av

genomfartstrafiken vid infarten till Vestrellgatan från Västergatan hade gjort att trafiken kring skolan

minskade. Alternativa lösningar på ut- och infarter ska bedömas i trafikplanen.

Det är avgörande för trafiksituationen att det finns ett eller två ställen som vårdnadshavare kan lämna

sina barn på morgonen. Dessa ska enbart vara av – och påstigningszoner och vara tydligt skyltade och

inte ge möjlighet till parkering. Av- och påstigningszonen behöver vara så nära skolans entréer som

möjligt men får inte inkräkta på säkerheten.

7.4 Gång- och cykelvägar

Gång- och cykelvägen längs Västergatan bör förlängas så att den ansluter till gång-och cykelvägen vid

busshållplatserna. Gång- och cykelvägen ska placeras innanför parkeringsplatserna så att eleverna inte

behöver gå bakom bilar eller korsa parkeringsplatsen. Cykelvägen från Stafettgatan bakom ”Hied” bör

förlängas så att det är möjligt att cykla och gå till skolan från Västervångensområde. Gång- och

cykelvägar ska separeras, enligt Boverkets föreskrifter, för att undvika tillbud.

7.5 Parkeringar

Det är nödvändigt med goda parkeringsmöjligheter för vårdnadshavare och personal. Det är en fördel

om dessa skiljs åt. Det bör finnas minst 50 parkeringsplatser för vårdnadshavare och besökare (2

handikapparkeringsplatser) och för personal 30 parkeringar (1 handikapparkeringsplats).

Parkeringsplatsen för vårdnadshavare bör vara enkelriktad med separerad in- och utfart. Det finns

möjlighet att ha denna parkering vid Västergatan samt för personalen på baksidan av skolan där det nu

finns en gräsyta (vid Mårtensgatan). Parkeringsplatserna på baksidan av skolan skulle kunna vara

22


Sida 13 av 46

personalparkering men också användas till konstgräsplanen efter skoltid. Huvudentrén och elevernas

kapprumsentréer bör vara lätta att nå från parkeringsplatsen för vårdnadshavare. Det behövs cykel- och

sparkcykelparkering där gång- cykelvägar ansluter till skolan på minst fyra platser. Det är en fördel om

det finns utsikt från skolan ut på cykelparkeringarna eftersom elevernas cyklar ibland är utsatta för

skadegörelse och stölder. Placeras bollhallen på TOMELILLA 237:15 ska ovanstående parkeringar

samordnas med fler platser i anslutning till bollhallens entré längs med Västergatan, där

parkeringsplatserna mynnar ut mot Västergatan med gång- och cykelbana innanför.

7.6 Varutransporter

Alla varutransporter ska ske till samma leveranspunkt, det är nödvändigt att det finns en lastbrygga.

Denna plats ska inte ligga i anslutning till vårdnadshavarnas parkering eller i närheten av elevernas

cykelparkeringar. Det är viktigt att det finns plats att ta in stora leveranser direkt i byggnaden, i

omfattningen 60 skolbänkar och stolar. Detta för att inte pedagogisk personal ska vara tvungen att bära

in leveranser inomhus när vaktmästaren inte är på plats. Passagemåttet för lastbryggans port ska medge

skrymmande emballage både på bredd och höjd. Kommunikationstråket från lastbryggan till den centralt

belägna hissen för transport upp till eventuellt övre plan måste vara tillräckligt för emballage. Dörrarna i

byggnaden bör vara minst 900 mm fritt passagemått, det kan bli aktuellt med bredare dörrar med

sidodörr där svängytan (korridoren) utanför är mindre, för att kunna köra/ta in skrymmande varor och

inventarier.

Leveranser till slöjd- och tekniksalar samt hemkunskapssalar ska särskilt beaktas då de ofta får leveranser

som kan vara skrymmande. Bollhallen med specialsalar måste även ha en leveranspunkt som är säker ur

elevsynpunkt då det passerar en gång- och cykelbana utanför till busshållplatserna.

7.7 Avfallstransport

Avfallshanteringen ska finnas i närheten av varutransporterna och placeras en bit bort från

skolbyggnaden. Soptunnor bör vara inhägnade och tillgängliga enbart med tagg eller nyckel alternativt

finnas i ett sophus. Detta för att minska risken att någon drar iväg en soptunna eller sätter eld på denna i

närheten av skolbyggnaden. Det ska vara möjligt att placera en container i närheten av men inte intill

skolbyggnaden.

23


Sida 14 av 46

7.8 Snöröjning/halkbekämpning

Det behöver finnas möjlighet att röja undan snö från skolans hårdbelagda ytor och det måste finnas

framkomlighet för mindre maskiner på skolgården. Även ett ställe att samla snön på utanför skolgården

är av vikt. Rutiner för halkbekämpning måste finnas eftersom det är många människor som rör sig i

området.

24


Sida 15 av 46

Skolbyggnad 8.

8.1 Principer för skolbyggnad

Elever tillbringar en mycket stor del av sin tid i olika inomhusmiljöer. Det är viktigt att

byggnadsmaterial och andra produkter vi har inomhus inte avger farliga ämnen som påverkar

elevernas hälsa och utveckling. Byggnaden ska stödja lärmiljön gällande pedagogik, trygghet,

säkerhet och användbarhet.

Skolan ska uppfattas som välkomnande för elever, vårdnadshavare och andra besökande. Detta innebär

en tydlig huvudentré med god skyltning, färgsättning och belysning för att hitta i byggnaden. Det är

viktigt att eleverna inte passerar fler klassrum än nödvändigt för att komma till gemensamhetsutrymmen

som matsal, bibliotek och specialsalar. Långa korridorer bör undvikas då det ofta blir konflikter i dessa.

Ur säkerhetssynpunkt hade det varit bra med enbart en entré men den dagliga skolverksamhetens behov

behöver gå före och då är flera entréer att föredra. Dock bör dessa entréer placeras så att det finns

uppsikt inne från skolan över dem. Byggnadens alla entréer ska ha en god tillgänglighet och

användbarhet vad gäller nivå vid dörr (vilplan) och ett greppvänligt handtag och teknik för att öppna. Att

sektionera skolan så att matsal kan användas av allmänheten är en prioritet. Även kulturskolan måste ha

funktionella lokaler och en entré som inte ger dem tillgång till hela skolan.

Byggnadens utformning ska vara funktionell, attraktiv, driftseffektiv och driftsäker. Det är viktigt att det

finns system gällande lås, brand och larm som fungerar tillsammans, sektioneringen bör synkroniseras.

Byggnaden bör leva upp till Miljöklass SILVER vad gäller områdena energianvändning, värmeeffekt,

solvärmelast, energislag, ljudmiljö, radon, ventilationsstandard, kvävedioxid, fuktsäkerhet, termiskt klimat

vinter och sommar, dagsljus, legionella och sanering av farliga ämnen, för att se innebörden av detta, se

bilaga 3. Förtydligande bör göras från Miljöklass SILVER gällande ljudmiljön där behovet är ljudklass A,

se www.ljudskolan.se för anvisningar kring detta.

Forskningen har visat att en god belysning, ventilation och ljudmiljö ger bättre skolresultat. En god

ljudmiljö ger en bättre talförståelse som är avgörande när eleverna ska lära sig läsa och skriva, särskilt för

elever med lägre kognitiv förmåga. (Klingberg, ”Hjärna, gener och jävlar anamma: Hur barn lär”, 2016).

Enligt studier av Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi vid Lunds universitet har 13 procent av

lärarna så allvarliga röstproblem att det påverkar jobbet. Därför är ljudmiljön en viktig arbetsmiljöfaktor.

Teknikutvecklingen går snabbt och att bygga en skola för framtiden kan vara svårt att bedöma vad som

kommer. Teknikbehovet ska finnas med i utformningen och projekteringen. Tekniken ska underlätta och

får inte hindra verksamheten. Den ska samordnas så att det inte blir tekniska störningar emellan. Därför

krävs det samverkan mellan olika aktörer vid projekteringen, till exempel fönster – Wi-Fi.

8.2 Energi

Valet av delar i klimatskalet, fönster, dörrar, väggar, tak och ventilation, behöver samordnas för att uppnå

god inomhusmiljö. I de pedagogiska miljöerna är golvvärme att föredra då elever och lärare använder

golvytan som sittplats. Även i kapprum är det viktigt med golvvärme för att erhålla en torr och ren miljö

för eleverna. I övriga lokaler i byggnaden ska göras en bedömning angående vilka uppvärmningssystem

som är lämpliga att använda. Fastigheten har tillgång till fjärrvärme.

25



Sida 16 av 46

Målet i Miljöklass SIILVER är att i största utsträckning använda energi som är förnybar, ger små utsläpp

och lite avfall, t.ex. 10 % från solenergi, vind- och vattenkraft eller industriell spillvärme, plus mindre än

25% förnybar energi t.ex. naturgas.

Energiförbrukningen och styrning av denna ska planeras in och samordnas vid projekteringen.

Byggnaden ska projekteras, utformas och byggas för att begränsa solvärmetillskottet under den varma

årstiden och för att undvika behov av komfortkyla eller olägenheter med övertemperatur. För att mäta

solvärmelast finns ett kostnadsfritt verktyg, ParaSol, som hämtas på www.parasol.se.

8.3 Materialval byggnad

Kemikalieinspektionen anser att det är särskilt viktigt att skydda barns och ungdomars hälsa från att

skadas av farliga kemiska ämnen. I detta ingår också att skydda människans fortplantning, till exempel att

ämnena inte ska skada våra möjligheter att få barn. Åtgärder som gör att barn och ungdomar skyddas

innebär ofta att också vuxna skyddas från kemiska risker i vardagen. Barn äter, dricker och andas mer än

vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. Vissa kemiska ämnen binds till damm, detta gör att barn i

förhållande till sin vikt riskerar att få i sig högre halter av farliga kemiska ämnen än vad vuxna får.

Allergi är västvärldens största folksjukdom. Astma och allergi debuterar ofta tidigt i livet och kan bli en

livslång överkänslighet. Det är vanligt att personer drabbas av allergiska besvär från ämnen i kemiska

produkter och byggmaterial, t.ex. färg, lim och golvmattor. Därför ska dessa allergener begränsas i

skolbyggnaden.

Miljöklass SILVER innebär att i första skedet en loggbok upprättas, denna ska omfatta byggvaror som

byggs in i grundkonstruktionen som stomme, ytterväggar, yttertak, innerväggar och som ingår i

produktkategorierna EFGHIJKLMNZ., enligt BSAB 96 (Kvalifikationssystem, Svensk Byggtjänst),

Redovisning och deklarationer av emissionsmätningar på byggnadsprodukter och utrustning ska beaktas

vid val av material.

8.4 Fasad

Fasaden och väggarna på skolans bottenplan ska vara av ett material som inte går att göra åverkan på

(t.ex. tegel blue devil), vilket inte ger en plan yta som inbjuder till klotter. På övreplan kan släta ytor i ljus

färg vara att föredra. Det bör finnas ett ställe med en vit slät yta där skolan kan projicera bilder som blir

synliga för förbipasserande.

·

Exempel på tegel och slät yta. Förslagsvis

beslutas om tegel på bottenplan för att undvika

klotter.

26


Sida 17 av 46

8.4.1 Klockor

Klockor ska placeras i olika vädersträck på skolans fasad, dessa ska satellitstyras. Det bör finnas både

analoga och digitala klockor som kan ses från längre avstånd. De analoga bör ha vit bakgrund och ha

svarta siffror. De digitala ska vara svarta med vita siffror. Detta för tillgänglighet och läsbarhet.

8.4.2 Belysning på byggnaden

Belysningen på byggnaden ska vara god för trygghet och synlighet. Entréerna ska vara väl belysta. Delar

av utebelysningen kan regleras med rörelsedetektor för att uppmärksamma om obehöriga rör sig i

närheten av byggnaden.

8.4.3 Termosensorer

Skolbyggnadens fasader bör övervakas av termosensorer. Sensorerna finkalibreras och övervakas

manuellt i realtid för att tyda värmeförändringar. Detta för att förebygga och uppmärksamma brand och

skadegörelse.

8.5 Fönster

Energimyndigheten rekommenderar att minst 52 procent av den inkommande solenergin bör släppas in

genom ett fönster för att vara energieffektivt, liksom 63 procent av dagsljuset. Ljudklass A ska uppnås

vilket avgör valet av fönster. Öppningsbara fönster ska finnas och vid ett övreplan ska dessa vara

barnsäkrade. Fönster i klassrummen bör i så stor utsträckning som möjligt inte mynna mot skolgården.

Om så blir fallet bör det placeras ett ogenomträngligt buskage utanför (t.ex. nypon) för att elever inte ska

vistas direkt utanför fönstern och störa undervisningen.

8.6 Solskydd och mörkläggning

Som mörkläggning och solskydd föreslås utvändiga, motordrivna fasadpersienner med separat styrning

för varje fönster. Dessa anses kostnadseffektiva då de slits i mindre omfattning än invändiga persienner

som kan förstöras vid ovarsam hantering. Det underlättar att pedagogen har kontroll över

mörkläggningen och detta är viktigare nu då skärmar av olika slag används i undervisningen. Det är

viktigt att ha en effektiv mörkläggning eftersom projektorer och skärmar används i allt större

utsträckning. I matsal och bollhall ska total mörkläggning vara möjlig.

8.7 Entrédörrar

Huvudentrédörren ska från början vara utrustad med dörrautomatik som öppnas med tagg eller sensor.

Entrédörrarna bör vara i aluminium med endast säkerhetsglas i den övre dörrhalvan. Vid skolverksamhet

är lokalerna inte offentliga och därför är det endast de som har behov av dörrautomatik som får en tagg

(elever, vårdnadshavare och personal). Dörrautomatiken ska kunna kopplas på vid de tillfällen då

offentliga sammanträden/möten hålls i lokalerna. Övriga entrédörrar ska vara förberedda för

dörrautomatik (framdragen el och tomrör). Dörrautomatik, tagg-system och larmfunktioner ska

samordnas för tillgängligheten och användbarheten, samtidigt med el- och teknikutformningen.

8.8 Golvytor

Plastgolv (extra tjocka och tåliga) som är ljuddämpande och har en yta som är lättstädad och inte avger

skadliga ämnen ger en god arbetsmiljö för både lokalvård och verksamhet. Golvet är en viktig faktor för

ljudmiljön, luftljudsisolering, stegljudsnivå och efterklangstid ska tas hänsyn till. På toaletterna ska det

inte vara klinkers då fogarna suger till sig urin som kan skapa dålig lukt. Klinkers ska användas i entréer,

27


Sida 18 av 46

förråd, kapprum och vid vaskar och köksenheter ute i skolan. I bollhall och specialsalar ska särskild

hänsyn tas till vilket golvmaterial som väljs.

8.9 Ventilation

Det är viktigt att skolan har en god ventilation det vill säga minst 12 l/s, person. Rapporten ” Allergi i

skola och förskola” från Socialstyrelsen visar att otillräcklig ventilation, bristfällig städning och eftersatt

underhåll av lokaler är de vanligaste problemen. Hannu Saastamoinens, Swegon, artikel i Dagens

samhälle 26 aug 2013 säger att bristfällig ventilation och luftkvalitet kan påverka skolprestationer och ge

ökade symptom hos personer med astma. Det kan ge ökad frånvaro och svårigheter att vistats i skolan.

Professor David Peter Wyon vid centret för inomhusklimat och energi vid Köpenhamns Tekniska

Universitet, har visat att om luftomsättningen i klassrummen ökar skulle skolprestationerna öka – med

upp till 30 procent. Det finns med dagens teknik enkla och kostnadseffektiva lösningar på

inomhusproblemen i skolan, exempelvis behovsstyrd ventilation. Det finns stora energi- och miljövinster

att hämta hem med denna teknik. Besparingspotentialen är 1,3 Terawatt/år eller 660 miljoner kronor,

och minskade koldioxidutsläpp med 15 000 ton om året om samtliga Sveriges skolor skulle uppgraderas

med behovsstyrd ventilation. Ventilationsaggregatet behöver ha ett återvinningssystem.

8.10 Belysning i byggnaden

En belysningsplan över all belysning och en samordning av färgsättning, dagsljusinsläpp för optimalt

arbets- och orienteringsbelysning behövs. Belysningen ska ligga dikt an i taket för att undvika

dammansamlingar i hängande lampor som kräver omfattande lokalvård. För att spara energi bör skolans

belysning vara närvarostyrd dock ej klassrummen.

Ny belysning som jämförs med dagsljus har testats i Malmös skolor med gott resultat, enligt lärare och

elever. Exempel; Fullspektrum ljuskällor Bio Vital med dagsljus 5800K. Dessa har nästan exakt samma

effekt som naturligt solljus vilket försäkrar sig om hög koncentration och välbefinnande. Dessa används

ofta vid ljusterapi och i skolor, på arbetsplatser, vid djurhållning och odling. De ger utmärkt

färgåtergivning (1A), dvs 90-100 Ra och bra kontrastseende.

8.11 Trappa

Trappor i byggnaden ska ha mycket tåligt väggmaterial. Trappstegen ska vara halkfria, samt ha

kontrastmarkeringar. De ska ha raka trapplopp och ha god plats för att personer ska kunna mötas i

trappan. Ledstängerna ska vara anpassade både till barn och vuxna. Fallskydden på sidorna bör vara hela

så att barn ej kan fastna med huvud, armar eller ben. Se bilden nedan för gott exempel.

28


Sida 19 av 46

8.12 Hiss

En tvåplansskola kräver hiss utifrån arbetsmiljö- och tillgänglighetskrav för elever och personal men även

för transporter av varor och städmaskiner. Hissen ska placeras centralt så att alla verksamheter kan nås av

den från huvudentrén. Det ska finnas kommunikationsstråk till hissen från lastbryggan. Hissen ska

utformas och ha en yta så att den kan rymma personer i rullstol, skrymmande och tyngre varutransporter

samt städmaskiner/vagn. Av den anledningen kan det inte vara en typ 2 hiss eller plattformshiss utan en

större. Detaljutformning av hissen finns i handledningsmaterialet ”Tillgängligt och användbart” som

grundar sig på SS-EN 81-70 där bilaga G ska avropas för manöverpanel.

8.13 IKT, kommunikations- och informationsteknik

Gällande lösningar för skolornas tekniska utrustning är det mycket viktigt att det planeras för detta redan

från början i val av väggtjocklek och fönster. Mobiltäckningen ska vara operatörsoberoende och trådlöst

nätverk måste finnas tillgängligt i samtliga lokaler i skolan, därför behövs fiberanslutning. Detta behöver

samordnas med kommunens IT-avdelning. Kapaciteten måste vara så omfångsrikt att elever och lärare

kan ha flera enheter öppna.

8.14 Högtalaranläggning och hörslinga

Det ska minst finnas högtalaranläggning och hörslinga i matsalen samt i en sal för f-3 och en sal för 4-6.

Används matsalen för scenuppträden, möten, avslutningar m.m. ska den vara utrustad med

högtalaranläggning vilken samordnas med hörslinga. I bollhallen ska högtalar- och utrustning för

hörslinga finnas både för intern men även extern verksamhet. Hörslingan ska ha ett IR-system.

8.15 Telefoni

Skolan ska anslutas till kommunens IP-telefoni. Uttag ska finnas i alla kontor, köket, vaktmästeri,

personalrum och på andra strategiska ställen i byggnaden vilket samordnas med beställaren.

8.16 Lås/inbrottslarm/brand/utrymning/inrymning/ringsignal

Skolan måste sektioneras och det är nödvändigt att samma sektioner används för lås, brand och

inbrottslarm samt inrymning. Det ska gå att låsa skolan med ett tryck som gör att en person inte kan ta

sig mellan olika delar av skolan. En kartläggning för placering av de olika larmen behöver göras under

projekteringen. Ett allanrop ska installeras som kan användas vid bland annat inrymning. Det är viktigt

att samtliga lokaler och hela skolgården hör detta. Det ska finnas en ringsignal på skolan, eventuellt kan

denna kombineras med allanropet. Ringsignalen ska vara enkel att ställa om, om verksamheten kräver

detta. Branddokumentation ska finnas enligt lagstiftning. Brandlarmet ska ha larmlagring och vara

kopplat till larmcentralen.

8.17 Extremsituationer

Skolan bör ha möjlighet till reservkraft för att vid extremsituationer kunna ta emot barn och ungdomar

med föräldrar som har samhällsviktiga arbeten. Tillagningsköket kan vid sådana tillfällen serva även

äldreboenden.

8.18 Avfallssortering

Generellt i byggnaden ska det finnas sopsortering för metall, glas, plast, kartong, papper, batterier och

matavfall för att nå Avfallsplanens effektmål. Den pedagogiska personalen ansvarar för utbildning av

eleverna inom läroplanens mål och centrala innehåll, samt att det sorteras rätt men någon annan

förslagsvis lokalvården måste tömma, detta kan betyda att nya vagnar måste införskaffas.

29


Sida 20 av 46

8.19 Lokalvård

Det krävs en centraldammsugare med många uttag så att sladden inte blir ett hinder ett alternativ skulle

kunna vara robotdammsugare. Vägghängda skåp/hyllor krävs så det går att städa under, viktigt att även

städmaskin går under. Slutna förvaringsutrymme med dörrar/luckor är att föredra i samtliga lokaler. Släta

ytor där inget sticker ut, utan lister, kanter och med inbyggda kontakter, som inte samlar damm gör att

lokalvården blir enklare. Det ska helst inte finnas trösklar men finns de ska de vara låga och fasas så att

de är lätta att passera alternativt tröskelförsedda dörrar. Allmänbelysningen ska vara dikt an i tak och inga

lampor som hänger och inte kan nås för avtorkning. Inga utanpåliggande ventilationstrummor eller VVS

rör som kräver avtorkning bör finnas. Det behövs städförråd för städmaskiner på samtliga våningar i byggnaden. I städförråden ska det finnas

golvbrunn och eluttag för städmaskinerna. I ett av utrymmena behövs en tvättmaskin och

torkmöjligheter. Lokalvårdarna behöver även en lokal för ombyte med personaltoalett. Ett torrförråd

behövs för lokalvårdens förbrukningsmaterial.

30


Sida 21 av 46

Pedagogisk miljö inomhus 9.

9.1 Principer för inomhusmiljön

Inomhusmiljön ska stimulera elevers lust att lära och förmåga att ta ansvar för sin lärmiljö.

Skolans fysiska miljö ska uppmuntra till ett aktivt arbetssätt där miljöer med tydlig identitet och

funktion gör det möjligt för elever och personal att välja miljö baserat på individuella och

pedagogiska behov. Det ska vara möjligt att ändra funktion och känsla i lärmiljön. Särskild vikt

ska fästas vid övergången mellan skola och fritidshemsverksamhet.

Genom att elever och pedagoger ges möjlighet att presentera och dela det pågående arbetet på ett

attraktivt sätt, kan eleverna känna ägarskap och delaktighet i sin skola. Fastigheten ska vara byggd på

sådant sätt att dess klimat- och miljöpåverkan blir så liten som möjligt samtidigt som den pedagogiska

miljön inte får försämras. Utformningen av den fysiska miljön ska vila på forskning och verksamhetens

beprövade erfarenhet.

Ytor utan pedagogisk funktion ska minimeras och flera användningsområden per yta ska prioriteras.

Ytornas utformning och fysiska egenskaper ska göra det möjligt för alla elever att ta del av verksamheten

på ett likvärdigt sätt. Utformningen ska ta sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt förhållningssätt.

Varje barn bör ha en inomhusyta på 10 kvm oavsett om det är förskola eller skola. De 10 kvm per barn

innefattar även skolans gemensamma utrymmen som specialsalar, bibliotek, toaletter, matsal,

tillagningskök, förråd, korridorer, trapphus, elevhälsa, expedition och personalutrymmen. En fysisk miljö

som fungerar för elever i behov av särskilt stöd är bra för alla elever. Den fysiska miljön ska bidra till att

göra eleverna självständiga. Trygghet för eleverna och personal är prioriterat. Personal ska ha fungerande

arbetsplatser som uppmuntrar till samarbete. Färgsättningen ska förtydliga orienteringen i skolan, t.ex.

kontrast mellan dörr och vägg. Traditionella färgval, t.ex. blåa toaletter till pojkar och röda till flickor ska

inte göras. Klockor ska finnas på olika ställen i skolan för att underlätta för barn och vuxna.

9.2 Utformning av klassrum

Vi har vid våra studiebesök gång på annan sett stora utrymmen utanför klassrummen som inte används.

Utrymmena är sällan definierade och det är tydligt att lärare och elever kämpar för att försöka hitta

användningsområden för dessa. Även Peter Barrett (”Clever Classrooms” University of Salford

Manchester) hävdar att när där finns en väldigt öppen miljö i skolor så tenderar lärare och elever att

skärma av ett utrymme för att kunna ge en ram till den egna verksamheten. Öppna kontorslandskap har

inte visats sig effektivisera arbetet för vuxna och forskningen kan inte heller visa att detta skulle vara en

optimal miljö för elever. Däremot finns det önskemål om större klassrum med tillgång till ytor inom

klassrummet med grupprum och eventuell annan öppen yta för att eleverna inom klassens egna ram ska

kunna dela på sig och arbeta på olika sätt utan att ommöblering är nödvändig.

Att det finns ett grupprum som går att stänga i anslutning till klassrummet är av vikt. Detta är till fördel

för elever som har svårt att koncentrera sig i ett större sammanhang där intrycken blir för många. Elever

som är i behov av särskilt stöd kan då stanna inom klassrummets ram och blir inte exkluderade.

Det behövs 14 hemklassrum med plats för 30 elever i varje, detta ger en flexibilitet i undervisningen där

pedagoger kan välja att vara större grupp med flera pedagoger eller en mindre grupp med en pedagog.

Varje klass ska ha ett klassrum på minst 60 kvm, utöver detta anser vi att det bör finnas ett grupprum

och ytterligare en yta motsvarande ett grupprum som är öppet anslutet till klassrummet. Detta ger

31


Sida 22 av 46

pedagogen uppsikt över alla elever även om det ska ske ett grupparbete. Det ska finnas individuella

platser för alla elever, dock behöver dessa inte sättas i vanlig klassrumssittning. De kan finnas längs

väggarna och gruppbord kan användas för att ge ytterligare platser.

På den stora öppna ytan bör det vara en möblering som medverkar till ett samarbete mellan eleverna,

t.ex. runda bord. Den andra öppna ytan kan användas på olika sätt, för de yngre kan det vara en matta

för samling av hela klassen men också en plats för bygglek eller rollekar. För de äldre eleverna kan ytan

ha mer av en experimentkaraktär eller vara en yta där större arbeten kan förvaras när man inte arbetar

med dem. Eleverna önskade i dialogen bänkar för att ha sitt eget material samlat.

Flera pedagoger har ansett att ett brett och grunt klassrum är bättre än ett smalt och djupt. Whiteboarden

placeras då på långsidan. Detta gör att eleverna kommer närmare och det går lättare för läraren att snabbt

röra sig i klassrummet och ha en överblick.

9.3 Fönster och dörrar i den pedagogiska miljön

Det ska inte finnas några fönster ut till korridoren från klassrummet mer än eventuellt ett fönster i

dörren, placerat i vuxenhöjd. Detta för att eleverna i så liten utsträckning som möjligt ska bli störda av

händelser i lokalerna utanför. Om det finns flera dörrar in till ett klassrum blir detta också ett

störningsmoment. Dörrar bör placeras vid den vägg som läraren har sitt bord. Detta gäller ingångsdörr

samt dörr till annat klassrum. Mellan klassrum och grupprum ska det finnas ett fönster bredvid dörren

för uppsikt (underkant fönster från golv 800 mm, överkant ca.1500 mm, längd som vägg), här bör det

placeras en insynsskydd som styrs från klassrummet t.ex. plissegardiner som kan dras från fönstrets

underkant och upp.

9.4 Inredning i klassrum

Det bör finnas en stor skärm (ev. Activeboard)i varje klassrum men det är inte nödvändigt att den sitter

längst fram, här ska både pedagoger och elever kunna visa sina arbeten. Öppna hyllor i klassrummet är

inte lämpligt eftersom det ger ett rörigt intryck som ofta stör elever med koncentrationssvårigheter.

Dessutom samlas damm i hyllorna vilket ger överkänslighet och inte minst krävs det städning. Ett

alternativ som vi sett och som varit uppskattat i alla fall är att det bakom Whiteboarden finns hyllor som

man genom att skjuta undan del av Whiteboarden får tillgång till. Här kan man även ladda olika

utrustning (rikligt med eluttag är nödvändigt).

Förvaring och möjligheter till laddning av teknik

bakom whiteboardtavlan, som dras för vid lektion.

32


Sida 23 av 46

9.5 Fritidshemmens utformning

Det bästa för fritidshemmen är att ha helt egna lokaler. Eleverna får byta miljö och

fritidsverksamheten kan ha en beständig lekmiljö som tillåter att eleverna återkommer till sin lek

flera dagar i sträck eller så länge leken är intressant.

Om det inte finns yta för att fritidshemmen ska få egna lokaler bör någon yta (rum) vara deras där skolan

får ta hänsyn till fritidshemmens verksamhet och inte tvärtom. Det behövs 5 hemvister för fritidshem i

skolan. Dessa kan ligga mellan klassrummen i varje årskurs. Då hade samma kapprum kunnat användas

för fritids och skola. Fritids behöver då även använda klassrummen och grupprummen för sin

verksamhet. Det är viktigt att fritidshemmens behov tas med i projekteringen. Ett välfungerande

fritidshem behöver andra lärmiljöer än skolan, att ett rum per årskurs är destinerat till fritidshemmens

verksamhet är mycket viktigt. Detta betyder att varje årskurs skulle få en tydlig ram för sin verksamhet

oavsett om det är skola eller fritids. Att det finns möjlighet att samla två klasser för genomgång är ibland

en fördel och t.ex. gradänger (trappavsatser som används som sittplatser jfr amfiteater) kan ge elever

möjlighet att uttrycka sig på andra sätt än ett klassrum ger. Även fritids ha kan använda denna miljö för

uppträden och samlingar. I fritidshemmens lokaler ska det finnas ett mindre kök med förvaring, spis och

kylskåp.

9.6 Ljudmiljö i klassrummet/fritidshemmet

Whiteboarden bör för bästa ljudmiljö vara vinklad. Stora anslagstavlor som är ljuddämpande är ett bra

alternativ, där kan även elevernas alster sättas upp. För att dämpa de lågfrekventa ljuden ska

ljuddämpning ske i taket. Genom att dämpa väggar och tak kommer eleverna att dämpa sina röster vilket

leder till att ljudnivån sjunker. Detta är en prioritet för både elever och personal som vi haft dialog med.

Åtgärderna ger en bättre möjlighet för elever att tydligt höra ljuden vilket ger ökad läs- och skrivinlärning.

Även lärarnas arbetsmiljö förbättras då deras röster bär ut i klassrummet på ett mer effektivt sätt. De

pedagogiska miljöerna ska ha ljudklass A, för utformning se www.ljudskolan.se.

Exempel på köksenhet för fritidshemmen, med

utdragbar pall för elever i lägre ålder.

33



Sida 24 av 46

9.7 Yta utanför klassrum

Utanför klassrummen ska det finnas en yta med mer informell möblering t.ex. soffor men som fungerar

pedagogiskt och även kan användas av fritidshemmen. Korridorer ska undvikas. Att bryta upp långa

passager ska prioriteras.

kan även användas av fritidshemmen.

9.8 Grupprum

Det finns tillfällen när en eller en grupp elever har nytta av att vara i ett rum som är mer avskilt än

grupprummet i klassrummet t.ex. kan detta vara när en specialpedagog undervisar eleverna. Fyra rum

spritt över skolan är relevant.

9.9 Skolbibliotek

Till ett skolbibliotek bör det finnas ca 7000 böcker. Dessutom behövs hyllor, datorer, arbetsdator till

personel samt bra arbetsplatser för eleverna. En ut- och inlåningsmaskin ger möjligheter att låna när det

inte finns bibliotekspersonal på plats. Ytan bör vara 80 kvm plus ett kontor. Eleverna nämner vid

dialogen att biblioteket är en viktig plats för dem där de gärna sitter och arbetar.

9.10 Specialsalar

Eleverna har musik, idrott, slöjd och hemkunskap men inte i lika stor utsträckning som 7-9. Det behövs

tillgång till slöjdsalar och hemkunskapssal för den nya f-6 skolan. Teknikundervisningen i åk f-6 kan

göras i en träslöjdssal samt i det egna klassrummet. Tanken är att dessa salar ska finnas i anslutning till

bollhallen men om detta inte är möjligt finns det behov av textilslöjdssal, trä- och metallslöjdssal och

hemkunskapssal i f-6 skolan. Det krävs även pedagogarbetsplaster och kapprum i anslutning till dessa

salar om de placeras i bollhallen. Salarna ska utformas i samråd med pedagogerna i de praktiskt/estetiska

ämnena.

Oavsett behövs det ett klassrum för musik/drama/dans i f-6-skolan som är ljudisolerat och med dubbla

dörrar. Det är bra om detta klassrum ligger i anslutning till matsalen så att det kan användas för ombyte

vid föreställningar i matsalen. Specialgolv för dans kan bli aktuellt. På en sida bör det finnas ett låsbart

förråd för musikinstrument. Om detta ligger med en egen entré kan Kulturskolan använda detta för sina

aktiviteter. Ett av grupprummen (även detta ljudisolerat) bör då finnas här så att Kulturskolan har två

lokaler att utnyttja.

Exempel på ”myshörna” eller

plats utanför klassrum

34


Sida 25 av 46

Exempel på funktionell utrustning i specialsalar, nedfällbara symaskiner, skåpsdörrar som skjuts in i sidan

på skåpet och pall utan ben för enklare lokalvård.

35


Sida 26 av 46

Övriga inomhusmiljöer 10.

10.1 Toaletter

Att elever inte går på toaletten under skoltid och känner sig otrygga när de ska duscha är något som är

välkända fenomen, i SKL:s material ”Hygienrum i skolor” (2015) finns flera åtgärder som kan ge eleverna

bättre och tryggare miljö. Enligt Boverkets byggregler ska det finnas en toalett per 15 personer på skolan

samt minst en toalett per våningsplan som är tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga och

behov av hjälpmedel såsom rullstol. Toaletterna bör inte placeras varken i helt öppna miljöer eller avskilt

från verksamheten. Det är bra att placera toaletter i de delar där vuxna ofta rör sig. Det får inte vara för

långt till en toalett om det är bråttom och de bör därför finnas spridda i byggnaden. Att ha en hel rad

med toaletter vid en plats kan leda till att de blir stökigt utanför.

10.1.1 Utformning av toaletter, materialval och inredning

Toaletternas yta ska vara enligt normalstandard och inte mindre för att det är till yngre elever, detta för

att de ska kunna städas effektivt eller då personal behöver hjälpa någon elev. Kakel minst upp till 180 cm

är att föredra för att förebygga klotter. Golvet bör täckas med plastmatta då dessa är mer lättstädade och

eftersom fogarna mellan klinkers kan ge ansamling av smuts och urin vilket bidrar till dålig lukt. Att göra

toalettstol, papperskorg och toalettborste vägghängda underlättar för städningen. Papperskorgar och

dylikt bör vara av metall eller annat icke brännbart material samt i kontrastfärg..

För att underlätta för de yngsta eleverna kan det vara god idé att installera en toalett på lägre höjd till

dem. Det krävs en RWC med dusch per våningsplan, i övrigt ska antalet toaletter styras av riktlinjer för

skola.

För att minska smittspridning bör tvättställsblandaren, tvåldispensern och spolningen vara beröringsfri

och då krävs inbyggd el. Eleverna har i dialogerna påtalat att ny teknik behövs både vad gäller vatten- och

torkmöjligheter för att slippa nerskräpade och våta golv. Avkänning på vattenkran och lufttork för

händer gynnar en mer kostnadseffektiv drift gällande vatten och pappershanddukar. Ett av de största

problemen på elevtoaletter är översvämning i handfaten då eleverna täppt till avloppet. En lösning är

närvarogivare som släcker belysningen och styr magnetventiler att stänga vattentillförseln till tvättställ

och toalettstol strax efter någon lämnar rummet. Ett annat alternativ är att skicka en elektronisk impuls

till den ventil som stänger vattentillförseln på hela skolan när det larmas på kvällen, dock kan en

översvämning lika bra hända under skoldagen. Med närvarostyrd belysning är det viktigt att belysningen

är inställd på rätt känslighet så att lampan inte släcks om en elev sitter stilla på toaletten.

Belysningsarmaturen ska vara slagtåliga och det är bra om det krävs verktyg för att byta ljuskällan

eftersom det minskar skadegörelse eller att ljuskällan försvinner. Om det ska finnas spegel på toaletten

ska denna vara infälld i kakeln och placeras så att både barn och vuxen kan spegla sig. RWC utrustningen

ska följa handledningsmaterialet ”Tillgängligt och användbart”. Rör som är förlagda bakom väggen är

bättre för städningen.

Eleverna tycker det är viktigt att toaletterna är ljusa. Väggarna ska vara av ett avtorkningsbart material

och bakom handfat och toalettstol ha en avvikande färg men det går även att hela väggen har

kontrasterande färg mot det vita porslinet, för att öka tillgängligheten för synskadade.

Att ljudisolera toaletterna är bra ur flera perspektiv. Det dämpar ljud utanför toaletten, skapar lugn och

ro för besökarna samt minskar stressen över vad som sker utanför. Elever vill inte att det ska finnas risk

36


Sida 27 av 46

att det hörs ut vad de gör på toaletten, dörr med nedfällbar tröskel kan behövas. Våra elever som deltagit

i dialogen berättar att ljudisoleringen är viktig för dem.

10.1.2 Lås på toaletter

En av de viktigaste faktorerna för eleverna ska känna sig trygga på toaletten är låset. Det är viktigt att

låset går att öppna utifrån dock får det inte vara så enkelt att andra elever kan öppna. En lösning är att

sätta dubbla lås. Eleverna låser då båda låsen, där ett av låsen endast kan öppnas vid nödsituation med en

nyckel som skolpersonalen har tillgång till.

Handtaget till RWC brukar vinklas upp för låsning. Det innebär att eleverna själva inte kan kontrollera

om de låst dörren eftersom de i sådant fall öppnar den igen. Ett sådant lås kan kombineras med ett

handtag under låset som inte öppnas automatiskt om eleverna för låshandtaget upp och ner för att

kontrollera att dörren är låst. Eleverna som vi fört dialog med berättar att låsen är en viktig del av att

känna sig trygg på toaletten.

Entreprenören måste redovisa och få godkänt från beställaren när lås ska införskaffas.

10.2 Entréer/kapprum

I huvudentrén och på strategiska platser i byggnaden ska det finnas digitala skärmar som kan användas

för information.

Det måste finnas krokar till samtliga elever i kapprummen, eleverna har i dialogen önskat stora krokar,

även en hylla till varje elev är nödvändig. Skolhyllan måste placeras så att städmaskinerna kommer under.

Klinkers med golvvärme är bra eftersom det ger en torrare miljö. Torkskåp i varje kapprum är

nödvändigt. En stövelhylla skapar ordning och reda. Bänk att sitta på är bra, denna kan kombineras med

hängarna. Även plats för personal att hänga vissa ytterkläder i elevernas kapprum är nödvändigt.

I alla entréer finns behov av nedsänkta raster (i nivå med mark) utanför entrédörrarna som också går att

rulla över och som tar den grövre smutsen. Långa vindfång utformade så att det finns yta för genomgång

på entrématta som tar den mesta smutsen behövs också. KB-matta som går att tvätta och rulla på ska

finnas i vindfånget. Dessa mattor används redan idag i till exempel Kommunhuset.

10.3 Läromedelsförråd och fritidsförråd

Varje årskurs behöver ett eget förråd för läromedel/material ca 20 kvm med hyllor.

10.4 Pedagogarbetsplatser/personalrum

Det ska finnas fyra rum för pedagogarbetsplatser á 10 platser, eventuellt på två plan. Om det är två plan

ska dessa rum förbindas med en trappa, ej spiraltrappa. I anslutning till arbetsrummen ska

personalrummet (60kvm) finnas med 2 diskmaskiner, 2 fullstora kylskåp och 4 mikrovågsugnar samt

plats för kaffekokare och vattenkokare, alla maskiner ska ha timer. Personalrummet bör ha utsikt över

entré och skolgård. Vid pedagogarbetsplasterna ska det finnas ett mindre rum på varje våning som kan

nyttjas vid telefonsamtal. I dessa personalutrymmen ska det även finnas plats för lärares ytterkläder samt

kombinerade skåp/postfack (40x40 cm) till all personal. Alla pedagoger ska ha en arbetsplats och

förvaringsutrymme. Det ska finnas en kopieringsmaskin till varje plan (i eget rum).

37


Sida 28 av 46

10.5 Personaltoaletter

Det krävs personaltoaletter i arbetsrummen samt några spridda i byggnaden

10.6 Konferensrum

Det ska finnas två mindre samtalsrum med plats för 6 personer. I anslutning till expeditionen ska det

finnas ett större konferensrum med plats för 16 personer som är utrustat med konferenshjälpmedel.

10.7 Expedition

I expeditionen krävs det ett arbetsrum som är 20 kvm, samt 2 rum som är 15 kvm. Dessa ska placeras

centralt i byggnaden på bottenplan. Det ska finnas ett mindre förråd i anslutning till dessa, ca 10 kvm.

Expeditionen ska ligga i anslutning till entréhallen men avdelas från denna med dörr.

10.8 Elevhälsa

Ett mindre väntrum behövs som även kan användas som vilorum, det krävs plats för soffa. Här ska även

finnas toalett. I skolsköterskans rum ska det finnas vask samt kylskåp och plats till brits, det behöver

även innehålla en kontorsarbetsplats. I kurators rum ska finnas kontorsarbetsplats och plats för

samtalsmöblemang.

10.9 Vaktmästarrum

Vaktmästaren behöver en kontorsarbetsplats samt förråd. Detta ska ligga i anslutning till lastbryggan och

köket.

10.10 Förråd

Ett större förråd ca 60 kvm där man kan förvara extra bänkar, stolar etc. behövs. Även förråd för

förbrukningsmaterial är nödvändigt.

10.11 Säkerhetsutrymme

Det ska finnas en lokal på skolan där det inte finns några fönster och där det finns en säkerhetsdörr som

loggar vem som går in. I detta utrymme ska värdefull utrustning förvaras t.ex. IKT-verktyg. Denna lokal

ska kameraövervakas.

Utsikt över skolgård och

entré från personalrum

38


Sida 29 av 46

10.12 Matsal/kök

Matsalen är en central plats i skolan och det är mycket viktigt att elevflöden till och från matsalen

fungerar. Lunchen ska vara en tid för återhämtning och återigen blir ljudmiljön en viktig del av detta.

10.12.1 Tillagningskök

Skolan behöver ett tillagningskök, köket ska kunna avlasta storköket på Kastanjeskolan med t.ex. specialkost till andra enheter. Specialkostdelen ska vara avskild från övrig matlagning. För att kunna baka glutenfritt behövs en avskärmad (eget rum) arbetsplats med vask och maskin. Förutom tillagningsyta i köket behövs en yta för tillredning av sallad. Köket ska utrustas med det senaste i maskinväg som både kokar och steker t.ex. en Friman. Med erfarenhet från storköket på Kastanjeskolan är det viktigt att frysrum dimensioneras rätt. Samordnad varudistribution kräver mer kyl och torrförråd. Golvytan är viktig för flexibilitet i verksamheten. Lastbrygga ska finnas vid köksdelen för alla leveranser och köksdelen bör ligga längs ut. Köket får inte hyras ut eller lånas av personer för kvällsaktivitet p.g.a allergiska reaktioner om man har hanterat ämnen som ger överkänslighetsreaktioner. Övrig utformning som gäller för kök som arbetsplats/arbetsställningar/halka m.m. ska tas hänsyn till.

10.12.2 Personalutrymme

Personal WC och ett RWC med yta för dusch (2200 x2500 mm vid duschsida) ska finnas. Omklädningsrum med skåp som är avdelat för att hänga egna kläder i ena delen och arbetskläder i den andra. Kontor med skrivbordsplats, telefon och datainkoppling är nödvändigt.

10.12.3 Diskrum

Det behövs ett eget rum där eleverna lämnar in disken för att ljudvolymen i matsalen ska kunna vara låg. Det får gärna vara automatiska dörrar med sensor så ljudet inte sprider sig.

10.12.4 Serveringsrum

Eleverna ska ta maten i ett avskilt rum. Utformningen av serveringsdisken ska ge möjligheter till personalen att kunna fylla på utan att bryta flödet i serveringsrummet. En U-formad serveringsdisk med eluttag i golvet för skåp med värme- och kylhållning är önskvärd.

10.12.5 Matsal

Det ska finnas plats till 150 ätande eller 200 sittande i matsalen. Det ska finnas stationer för dricka och

bröd. Alla möbler ska vara ljuddämpade och ljuddämpningen ska prioriteras (ljudklass A). Absorbenter

ska finnas i tillräcklig omfattning. Inga hängande lampor på grund av lokalvården. En scen ger möjlighet

till uppträde/sammanträden i matsalen, scenen ska vara tillgänglig för alla. Hörslinga, högtalaranläggning

samt stor skärm alternativt projektor ska finnas. Anslutning till musiksal, se tidigare kapitel. Det ska vara

möjligt att mörklägga hela matsalen samt reglera belysningen efter behov. Det krävs ett förråd att förvara

stolar/bord när sittningen förändras.

Trappa vid scen, som kan bli en lyftplatta.

39


Sida 30 av 46

Bollhall 11.

11.1 Entréhall

Det bör finnas en entréhall för föreningarna/elever som ska utnyttja bollhallen. I entrén som även är en

samlingsplats bör det finnas sitt- och ståmöbler. Entrén ska vara tillgänglig och användbar som en

offentlig lokal, det finns behov av belysning och tydlig skyltning i hela hallen. Om man lägger en kiosk

som föreningar och skolan kan utnyttja vid evenemang så hade detta varit väldigt användbart. Kiosken

behöver ha spis, mikrovågsugn, kyl med liten frys, vask, arbetsyta och öppna hyllor. Det behövs

tillräckligt med ampere för att man ska kunna använda flera maskiner samtidigt. Flera uttag krävs, minst 8

stycken. Ett litet köksmöblemang behöver få plats (4 personers). Kiosken ska stängas med jalusier och

servicedisken ska fungera för både barn och vuxna (även funktionshindrade). Det behöver även finnas

toaletter i entréhallen som tillgodoser 200 personer samt RWC med skötbord.

11.2 Bollhall

Bollhallen ska ha fullmått för en handbollsplan och ska kunna delas av. En läktare som tar 200 personer

med 5 platser för rullstolsburna ska finnas.

Ytterligare dialog med idrottslärarna ska föras före projekteringen kring utrustning i hallen. Dock behövs

speglar (dessa kan sitta bakom ribbstolar för att sedan fällas ut, se bilden nedan) för dans. Ljuddämpning

är den viktigaste prioriteringen för barns och vuxnas arbetsmiljö.

Det är bra om det inte finns fönster i själva bollhallen. Fönster i entré och andra utrymmen får inte

generera ljuspunkter eller bländning på planytan. Total mörkläggning ska vara möjlig. Belysningen i

hallen ska gå att reglera efter behov.

Det krävs en bred automatisk port för att ta in skrymmande utrustning.

Ljudanläggning samt en stor skärm/projektor för visning behövs. Ljudanläggningen behöver vara

tillgänglig även för föreningar, för detta krävs Wi-Fi. Hjärtstartare ska finnas i bollhallen.

11.3 Förråd/konferensrum

Föreningar behöver egna förråd att förvara sina saker i. Det krävs stora låsbara förråd för skolans

utrustning och teknik. Små låsbara värdeskåp behövs i hallen (30 st).

Ett konferensutrymme för 20 personer hade varit till nytta både för föreningar och

kommunförvaltningens verksamheter. Detta kan med fördel placeras vid kiosken.

40


Sida 31 av 46

11.4 Utemiljön

Planeringen av utemiljön runt bollhallen ska styras av antalet besökande, det behövs sittplatser/bänkar

för personer som väntar på hämtning.

11.5 Omklädningsrum

Till f-6 skolan behövs minst 4 omklädningsrum till bollhallen, detta för att klasser som har lektion efter

varandra inte ska dela på omklädningsrum. Det bör finnas en RWC med handdusch (2200x2500mm) i

varje omklädningsrum för elever som ska duscha/byta om enskilt. Dessutom ska det finnas 3 utrymmen

med dusch och toalett för idrottslärare/domare. Det kan behövas fler av dessa utrymmen om bollhallen

är tänkt att serva allmänheten t.ex. med turneringar. Ett förrum till omklädningsrummet där man kan

sätta sina skor och som ger insynsskydd från dörren är att föredra. Det är bra om det inte finns fönster i

dessa utrymmen. Frågan om ett könsneutralt omklädningsrum bör hanteras.

Det bör även finnas möjlighet att hänga sin handduk i anslutning till den enskilda duschen i utrymmet

där det finns duschbås så att eleverna slipper gå nakna genom duschrummet. Uppmurade bås är att

föredra men skärmar är ett alternativ. Duschar med tryckknapp sparar vatten. Det är även viktigt att

takduscharna inte går att vinkla ut så att vatten rinner ut i omklädningsrummen. Vid våra dialoger

berättade eleverna att de upplevde att det inte var tillräckligt vattentryck i duscharna på deras skolor idag

samt att de önskade handduschar. Det finns en risk med handduschar att de används för att spruta på

varandra och/eller att vinkla dem ut så vatten rinner ut i omklädningsrummet. Det är mycket viktigt att

det inte blir halt i duschen eller i omklädningsrummen.

11.6 Andra enheters behov

Kultur- och fritidsverksamhetens garage i annexet behöver ersättas, det finns även behov av andra

förråd. Kastanjeskolan är i behov av att ersätta de specialsalar och teorisalar som idag finns i annexet,

detta hanteras i en process kring bollhallen. Även LSS-verksamhetens dagligverksamhet ingår i denna

process. Möjligheter för delar av Kulturskolan att få lokaler diskuteras också.

41


Sida 32 av 46

Utemiljö/skolgård 12.

12.1 Principer för utemiljö/skolgård

Utemiljön ska stimulera till lek och fantasi, aktivitet och återhämtning, nyfikenhet och lärande.

Detta kapitel bygger på Boverkets och Moviums vägledning för planering, utformning och förvaltning av

skolans och förskolans utemiljö, ”Gör plats för barn och unga!”, 2015. Det anses rimligt att varje elev har

en friyta motsvarande 30 kvm och att skolgårdens totala friyta helst överstiger 3000 kvm för att eleverna

ska kunna utveckla lek, socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov. Miljöerna ska tillåta

elever att skapa och utforma platser och aktiviteter på egna villkor. Många elever vistats inte i andra

miljöer än hemmet, skolan, och kanske tillrättalagd fritidsverksamhet – eller i bilen på väg mellan dessa

miljöer. Därför måste skolgården erbjuda miljöer som främjar elevernas allsidiga utveckling. Det måste

finnas plats för lek, sport och vilda aktiviteter, men även för samtal, enskildhet, sinnliga upplevelser och

stillhet. När leken flyttar ut ökar den fysiska aktiviteten som har stor betydelse för elevers

kroppsuppfattning, psykosociala och motoriska utveckling samt kognitiva förmåga. Det finns samband

mellan en gårds kvalitet och utevistelse. Ju högre kvalitet en gård har, i form av grönska och välplanerade

lekytor, desto mer tid spenderar eleverna utomhus. Utomhusleken kan också bidra till mentalt

välbefinnande som stressreducering, återhämtning och uppbyggnaden av sådana exekutiva funktioner. På

svenska förskolor har utomhuslek på rymliga och gröna gårdar visat sig ha samband med bättre

nattsömn, välbefinnande, viktkontroll och koncentrationsförmåga hos barnen. Lekredskapen eller

samlingsplatser på skolgården ska vara tillgängliga för alla. Detta kan betyda t.ex. gummimatta fram under

gungorna eller att lutningen på en backe ska vara anpassad i något väderstreck. Alla

utomhuspapperskorgar ska placeras en bit från skolbyggnaden för att minska brandrisken.

Elin Beate Sandseter (Sandseter 2011) har beskrivit hur barn använder sig av möjligheter till kalkylerat

risktagande på en förskolegård sammanfattat i sex punkter:

1. Utforska höjder (klättra, klänga, hoppa, balansera)

2. Uppleva hög fart (springa, gunga, glida, cykla, sketja)

3. Utforska sina gränser för vad som är farligt (klätterväggar, eld, is, vatten)

4. Testa vanliga verktyg (tälja, hugga, såga)

5. Kämpa (tävla, fajtas, brottas)

6. Testa vara själv (gömma sig, dra sig undan)

Det handlar om möjligheten till att med ”skräckblandad förtjusning” ta sig an fysiska risker, men också en social dynamik mellan barn och i förhållande till vuxna, där barn som enskilda och grupp får en chans att pröva ut och definiera sina gränser. (Kylin 2004) Alla dessa möjligheter bör finnas på en skolgård.

42


Sida 33 av 46

12.2 Utformning

Eleverna känner sig trygga närmast huset, vid entréer och uteplatser. Ofta finns här pedagogisk personal

och tillsammans med inomhusmiljön ger de en social trygghet. Den trygga zonen är lämplig för

aktiviteter som behöver vuxenstöd, till exempel odling, experiment och snickrande. Vattenutkastare,

odlingsredskap och andra verktyg för skapande verksamhet, uppsamlingstunnor för regnvatten och

utomhusarbetsplatser är bra att placera i den trygga zonen. Skärmtak på delar av denna förlänger

utomhussäsongen.

Utanför det trygga närområdet är det lämpligt att placera ytor som domineras av rörelse och dynamik.

Med hjälp av rumssammanhang, vegetation, höjdskillnader och lekredskap som integreras i öppna och

slutna ytor ger ett lekområde med många möjligheter. Samlingsplatser och platser för undervisning kan

bli platser för lek och samvaro på rasterna. Multiarenor, bollplaner och andra ytor för idrott och bollspel

är viktiga men bör placeras så de inte bromsar lekflödet.

Längst bort från byggnaden kan eleverna få skapa egna platser, genom större sammanhängande naturlika

vegetationsytor för till exempel kojbygge.

12.3 Platsens tidigare förutsättningar

Det är värt att ta tillvara den vegetation som redan finns på tomten. Anledningen är att det kan vara svårt

att etablera växter på skolgårdar på grund av det hårda slitaget. Det tar många år innan nyplanterad

vegetation blir användbar för lek. Det är därför väsentligt att spara buskaget i nordvästra hörnet av

tomten eftersom det redan från start kan användas till lek. Denna typ av yta har också visat sig stimulera

till lek oavsett kön samt uppmuntra egna kreativa lekar. Träden och buskarna som finns ger naturlig

skugga och bör bevaras till stor del.

12.4 Föroreningar och buller

Under barns tillväxtår kan miljöföroreningar försämra den fysiska utvecklingen. Barn med astma och

allergisjukdomar är en särskild känslig grupp för luftföroreningar. Beräkningar visar att exponering för

luftföroreningar medför att ca 600 unga per årskull i Sverige växer upp med påtagligt sänkt lungfunktion.

Även buller är skadligt och måste kontrolleras. Vid behov bör ljudet avgränsas med vall eller byggnad. Se

bilaga 4, (s.58, Boverkets och Moviums vägledning ”Gör plats för barn!”, 2015) Eventuellt kan

Miljöförbundet göra mätningarna.

12.5 Sol och skugga

Solljuset behövs för att D-vitamin ska bildas i huden men för mycket och för stark sol kan vara skadligt.

Delar av utomhusmiljön för barns lek och utevistelse behöver ha solskydd, naturligt eller skapat. Det är

Enklare lekredskap Samla regnvatten Vattenlek

43


Sida 34 av 46

viktigt att redan vid planering tänka på vilka ytor som hamnar i direkt solsken eller slagskugga. Att i

ständig skugga placera t.ex. en sandlåda kan bli kallt och blött.

12.6 Belysning

Belysningen på skolgården och i området ska vara god för trygghet och synlighet under hela dygnet. För

att kunna orientera sig till entréer och andra målpunkter t.ex. parkering ska ljuskällorna sitta så pass tätt

att man kan följa gångvägarna utan mörka partier. Antalet ljuskällor bestäms efter en redovisning av

ljusskenets omkrets och ljusstyrka vid projekteringen.

12.7 Vegetation

Täta buskage som är tillräckligt breda för att skapa rumsupplevelse är värdefulla, här kan eleverna

organisera egna platser och använda sig av lösa material på platsen. Vegetation är en av de viktigaste

delarna i en levande och föränderlig utemiljö. Växter ger årstidsvariation och sinnesintryck som har ger

avkoppling och snabbare återhämtning.

För klättring rekommenderas flerstammiga träd och träd med lågt sittande grenar, liksom buskträd och

större buskar med sega stammar. Klättervänliga buskträd kan upplevas som en skog för barn. Örter och

lök växter kan etableras vid buskar och träds bas, där grenarna gör att de inte lika lätt trampas ner. Det är

även pedagogiskt värdefullt att plantera olika vanliga svenska träd och buskar på skolgården.

Fruktbärande träd kan ha ett pedagogiskt värde men ruttnande frukt drar till sig insekter och bör därför

inte finnas vid entréer eller lekytor för de yngsta barnen, det måste också finnas en plan för hur frukten

tas om hand. Stark giftiga och allergiframkallande arter samt nötbärande träd är inte lämpliga.

Pollinerande växter får inte planteras vid entréer, samlingsplatser eller vid fönster som öppnas. För

fördjupning och förslag på växter se bilaga 5 som är en sammanfattning från ”Buskar för barns utemiljö-

kriterier för fungerande växtval”, 2006, Examensarbete inom Landskapsingenjörsprogrammet. 2006:15

ISSN 1651-8160, Sveriges Landskapsuniversitet.

Vegetation ger miljöer och pedagogiskt material som kan användas i undervisningen i flera ämnen. Med

hjälp av växter kan man anlägga biotoper på skolgården som visar ekologiska samband i naturen.

Växtlighet ökar också gårdens biologiska mångfald och gynnar djurlivet. Det är en av de få platserna

utomhus där barn får påverka och skapa sina egna världar. En tät vegetation skapar en bra lek- och

vistelsemiljö på en relativt liten yta.

12.8 Samlingsplatser

Det behövs både samlingsplatser på skolgården som kan ta emot en hel klass samt mindre ställen där en

grupp elever kan sitta. Några behöver vara under tak. En grillplats som kan nyttjas både av skolan och

allmänheten är ofta en uppskattad plats att samlas kring, se stycket om närområdet. Mer påkostade

sittplatser med väderskydd kan kompletteras med en cirkel av stubbar eller stenar. Det bör finnas olika

bodar placerade på gården som kan användas till t.ex. snickeriverkstad, odlingsbod med vattenutkastare,

samt flera ställen som kan förändras från ett hem, till frisersalong, till bilverkstad beroende på vad

eleverna leker. En sluttning som kan användas till pulkaåkning men även kan fungera som en amfiteater

med scen (med belysning och eluttag för högtalare) är användbar. Att någonstans ha en mindre, enkel

scen där elever kan spontanuppträda är värdefullt.

44


Sida 35 av 46

12.9 Odling

Eleverna bör ha möjlighet att odla på skolgården. En odlingsbod där material förvaras och en

vattenutkastare finns (inomhus) är viktiga för att odlingarna ska bli verklighet. Belysning och eluttag bör

även finnas i boden. Barnen kan följa växternas utveckling på nära håll och smaka av skörden. Såväl

odlingen i sig, som jord, kompost och vatten kan användas i undervisningen på olika sätt.

Upphöjda bäddar och odlingslådor skyddar odlingarna från spring och bollar. Olika höjd på odlingarna

ökar tillgängligheten för exempelvis rullstolsburna och ökar överskådligheten för övriga. Det är viktigt att

planera för att personalens odlingsintresse varierar. Permanenta odlingslådor bör kunna användas på

annat sätt till exempel med sand eller som experimentlådor. Odlingsytor kan med fördel placeras med

insyn från omgivningen, vilket minskar risken för förstörelse.

12.10 Öppen dagvattenshantering

Lokalt omhändertagande av dagvatten kan användas i undervisingen, till exempel kan stensatta rännor

användas både för lek och undervisning. Mottagandet för dagvattnet måste utformas på ett slitagetåligt

och säkert sätt för att elever självständigt ska kunna leka där. Fördröjning av vattnet på vägen kan ge

tillfälle till lek och experiment, exempel på detta är slussar, pumpar, kopplingar och brunnar som kan

öppnas och stängas. Tillsammans med vegetation kan dagvattnet skapa en biotop.

12.11 Platser för vila och återhämtning

Det är viktigt att ge elever möjlighet att dra sig undan den sociala miljön och hitta egna platser på gården.

För att dessa platser inte ska bli otrygga bör de placeras så att personal fortfarande kan ha uppsikt men

ändå känns avskilda, genomsiktlig grönska fungerar bra. Särskilt viktigt är detta för barn med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa platser ska kunna ge kravlös sinnesstimulans samt en

känsla att befinna sig i sin egen värld. Att kunna uppleva doft och tystnad ger snabbare återhämtning.

12.12 Utsmyckning

Om det på skolgården ska finnas offentlig utsmyckning bör denna vara möjlig att använda som

lekredskap, till exempel att klättra på. Att elever själva är med och skapar ger ett mervärde i stolthet och

ansvarskänsla. Övrig utsmyckning kan vara till exempel väggmosaiker i kakel som samtidigt kan dubbla

som bollplank (på lämplig vägg) eller ha ett naturmotiv som kan vara en reträttplats.

12.13 Möblering

Natursten, huggna stenblock och liggande trästammar är exempel på naturliga objekt som kan användas.

Intressanta objekt i betong går också att möblera med. Viktigt är att bord och sittplatser är hållbara för

att stå emot slitage. Platser och konstruktioner med inomhuskaraktär väcker intresse när de placeras

Exempel på att man tar

vara på dagvatten från

stuprör ner i en

odlingsbänk med

avrinning av

överskottet via en

grund ränndal till en

annan plats för

vattenlekar.

45


Sida 36 av 46

utomhus. Bygglek, utomhussoffor (fasta i trä), trädäck, breda sittrappor, och uteklassrum är alltid

uppskattade. Tarzanbanor kan göra smala transportytor intressanta.

12.14 Höjdskillnader

Höjdskillnader är en tillgång, genom att utnyttja platsens olika nivåer kan man skapa rumslighet och

fysiska utmaningar med trappor, ramper, slänter, murar, utsiktsplatser och lågpunkter. Alla dessa

stimulerar rörelse. Sluttningar mot sydväst är varma och ljusa medan i nordost ligger snön kvar lite längre

vilket man bör ta hänsyn till. Det ska finnas alternativ för de elever som har nedsatt rörelseförmåga.

12.15 Konstruerade lekytor

Sandlådor är en uppskattad plats att i grupp ha kreativ lek. Ett par olika sandlådor bör finnas på en

skolgård för att elever i olika åldrar ska kunna leka på olika sätt. Att ha tillgång till vatten ökar

kreativiteten. Klätterställningar med rutschbana är ofta ett ställe som eleverna söker upp där det finns

möjlighet att ingå i en gemenskap, eleverna önskar flera olika klätterställningar som passar olika åldrar

och har olika svårighetsgrad.

Multiarenor är användbara på många sätt men bör inte placeras så att den hindrar lekflödet på

skolgården. Fotbollsplan är ett måste på en skolgård då många elever ägnar stora delar av sin rasttid där.

Det är bättre att det finns flera mindre bollplaner än en stor. Bollplank är ofta uppskattat.

Utomhuspingisbord finns på många skolor.

Gungor ska finnas på flera olika ställen på skolgården både med möjlighet att gunga ensam (bra för

många elever med behov av särskilt stöd) och tillsammans (kompisgungor), om gungorna konstrueras så

att de även håller för vuxna ger detta ett mervärde som leder till gemenskap mellan vuxna och barn.

En större scen med tak ger möjligheter att samla hela skolan för gemensamma aktiviteter.

Exempel på scen och enkel sittplats.

En nedsänkt plan (med rink som kan sittas på) för till exempel bandy är användbar. Viktigt att

avrinningen fungerar. Denna ska man kunna spola på vintern så att eleverna kan åka skridskor. Om det

finns en backe vid ena långsidan kan denna även användas till sittplatser som en amfiteater.

12.16 Staket

Det inte nödvändigt att hela skolgården inhägnas. Dock anser vi att det ska finnas staket med flera

grindar längs Västergatan för att avgränsa mot parkeringen, staketet ska fortsätta runt det befintliga

buskaget för att underlätta tillsynen.

46


Sida 37 av 46

Närområdet 13.

Det är viktigt att det finns möjligheter för skolan att använda närmiljön och att eleverna enkelt

och säkert kan ta sig till andra pedagogiska miljöer. Att nära skolan kunna ta sig till ett

naturområde ger pedagogerna utökade möjligheter att låta barnen uppleva naturen och

djurlivet. Även närhet till andra samhällsfunktioner som allmänna kommunikationer och

huvudbiblioteket ska planeras.

Skolan kan medverka till att västra delen av Tomelilla blir mer attraktiv och blir ett rekreationsområde i

närmiljön. Genom att anlägga cykel- och gångvägar till skolan skulle området få en promenadslinga som

gör området tillgängligt även på kvällar och helger.

En viktig plats som behöver utvecklas är träddungen ”Hied” som ligger väster om konstgräsplanen där

det finns slingor som elever använder för löpning. Redan idag finns där en beachhandbollsplan och en

grönyta som kunde utnyttjas till undervisning. Istället för att ha ett uteklassrum med tak och grill på

skolgården skulle denna yta användas för ett sådant. Med ett förråd bredvid där pedagogiskt material

förvaras skulle detta kunna ge skolan en utökad möjlighet till djur- och naturstudier. I förrådet behövs

eluttag och belysning. I träddungen finns redan idag en variation av träd och annan växtlighet samt en

damm som skulle kunna nyttjas till att håva i. Detta förutsätter att dammen antingen inhägnas eller görs

grundare så att risken för drunkning minimeras.

Om det dessutom hade etablerats ett utegym vid träddungen skulle detta kunna bli en attraktiv plats i

området. Uteklassrummet skulle kunna användas av föreningar och familjer som grillplats vid samkväm.

Gångvägarna behöver hårdgöras för framkomlighet med barn/sittvagn eller rollator/rullstol. Belysning

är av vikt om detta ska kännas som en säker och trygg plats.

Exempel på uteklassrum/grillplats, till höger med kopplat förråd.

47


Sida 38 av 46

Förvaltning, drift och resurser 14.Vid val av material bör en bedömning av valets hållbarhet/kvalitet kontra slitage/underhåll göras. Därför

bör man t.ex. tänka sig noga för gällande målade ytor som kräver kontinuerligt underhåll för att miljön

inte ska se sliten ut. Högkvalitativa dörrfoder och lister (ek) genererar en högre inköpskostnad men

utsätts för mycket slitage och sämre kvalitet kostar i underhåll och oftare utbyte samt ger en sliten

skolmiljö.

Väggmaterial ute och inne är även det en driftsfråga. Att välja tegel, stenmaterial, mineritskivor och kakel

ger en lägre driftkostnad. T.ex. Smedstorps skola (byggd 1953) har kvar dess originalkakel på väggarna i

korridorerna. Att välja aktuella men beprövade material ger längre hållbarhet. Takten inom

byggproduktutveckling är oerhörd snabb och det är därför svårt att sia om framtiden. Förvaringsskåp

och väggfasta hyllor ska vara av god kvalitet som klarar ovarsamhet och hårt dagligt bruk.

En underhålls- och driftsplan för fastigheten med tydliga instruktioner och vem som har ansvar för

underhåll ute och inne, tillsyn, drift och lokalvård måste göras. För att kunna hålla livslängden på skolan

är ett kontinuerligt underhåll ett krav.

48


Sida 39 av 46

Möbler och inventarier 15.Möbler och inventarier ingår egentligen inte i förstudien men får inte förringas eftersom dessa har stor

betydelse för lärmiljön, lokalvården och ljudnivån. Det måste finnas en budget för inköp när skolan är

byggd. Inventarierna och möbler ska vara ljuddämpade och inte släppa ifrån sig hälsovådliga ämnen.

49


Sida 40 av 46

Litteratur, rapporter, handböcker m.m. 16.

”Energieffektivitet i skolor och förskolor” Rapport 2016, Lars Lindstaf, Arkus

”Handlingsplan för giftfri vardag” 2015 – 2020 ”Skydda barnen bättre”

Kemikalieinspektionen 5/14.

Projekteringsanvisningar, SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, 2016

Projekteringsanvisning, SISAB, Akustik grundskola, 2016

”Tryggt på skolan dygnet runt- minskad skadegörelse med hjälp av termosensorer”

SISAB, Skolfastigheter AB, 2016

”Skadeförebyggande åtgärder i utomhusmiljön för skola och förskola – ett arbete vi utför

tillsammans” SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, 2016

Städhandboken – lokalvård i våra fastigheter, SISAB, Skolfastigheter AB, 2016

Miljöbyggnad certifierad i Sverige. Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader.

Manual 2.1, Utgåva 120101

”Vad är en bra ljudmiljö för elever, lärare och samhälle” 2015, Ljudskolan

www.ljudskolan.se

”Bygga skolor för fler” ”Den fysiska miljöns betydelse för elever med

koncentrationssvårigheter”, 2009, Svensk Byggtjänst, Catrin och Joel Tufvesson.

”Gör en bra entré” www.kabemattan.se

”Skolor som funkar för alla” tidskriften Föräldrakraft nr 3, 2016

”Hygienrum i skolor” Bok Sv. 2 Byggtjänst

”Hygienrum i skolor” Sveriges kommuner och landsting, 978-91-7385-357-4

”Hygienrum i skolor” Ett jämställdhetsprojekt, Umeå kommun

”Gör plats för barn och unga!” En vägledning för planering, utformning och förvaltning av

skolans och förskolans utemiljö, Boverket och Movium, 2015

”Tillgänglighetsuppdraget” Specialpedagogiska skolmyndigheten

Boverkets byggregler, BBR 2011:6 med ändringar 2016:13

Svensk Standard, SIS, SS-EN 81-70 + annex G angående hissar.

BSAB, Kvalifikationssystem, Svensk byggtjänst.

Tillgängligt och användbart, Handledningsmaterial för offentliga lokaler och arbetsplatser,

Tomelilla kommun i samverkan med SÖSK

Utemiljö för alla, handledningsmaterial för anläggning av områden enligt Boverkets

föreskrifter 2011:5 ALM 2, SÖSK- kommunerna

Bygg ikapp, Svensk Byggtjänst, 2015

50


http://www.kabemattan.se/


Sida 41 av 46

Bilagor 17.

Bilaga 1

Kommunens ”Mål och budget 2016-2018” (KS 2015/133, Kf § 132)

Förstudiens koppling till kommunens mål och strategier.

Strategiområde 1 Hållbar tillväxt ”. Målområde 1:1

”Kommunförvaltningen arbetar för att öka människors möjligheter till egen försörjning och genom aktiva satsningar få fler i arbete.” Den nya skolans fysiska miljö som stöder elevernas lärande och ger förutsättningar för ett inkluderande arbetssätt ger högre måluppfyllelse och utbildning ger anställbarhet. Målområde 1:2

”Alla kommunala verksamheter ska arbeta för att stärka Tomelilla kommuns varumärke och medverka till att hela kommunen blir mer attraktiv för etableringar, besökare och samt inflyttning.” Den framtida f-6 skolan stärker bilden av Tomelilla och en tidsenlig lärmiljö gynnar inflyttning. En satsning på en ny skola visar att Tomelilla är en kommun som har nästa generation i fokus. Strategiområde 2 Delaktighet och egenmakt

Målområde 2:5

”Kommunförvaltningen är en professionell och kompetent organisation som attraherar och kan behålla duktiga medarbetare. Alla anställda ges möjlighet att växa i organisationen utifrån sina egna förutsättningar.” En välfungerande och genomtänkt fysik miljö ger förutsättningar för en god arbetsmiljö som attraherar och behåller skicklig pedagogisk personal. Strategiområde 3 Barn och ungas utveckling

Detta strategiområde handlar bl.a. om att öka elevernas betygspoäng och resultat på Nationella proven. En god arbetsmiljö för eleverna till exempel gällande ventilation och akustik har visat sig ge dem bättre förutsättningar för att nå Läroplanens kunskapsmål

51


Sida 42 av 46

Bilaga 2

52


Sida 43 av 46

Bilaga 3

53


Sida 44 av 46

54


Sida 45 av 46

Bilaga 4

FAKTARUTA 3:3 Ljud- och luftkvalitet på gården

På skolgårdar eller förskolegårdar är det önskvärt med högst 50 dBA ekvivalentnivå

dagvärde på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk

verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha högst 55dBA.

Buller från vägar kan minskas genom att man begränsar trafiken och hastigheten samt

genom tystare vägbeläggningar. För höga bullernivåer kan till viss del styras genom

gestaltning av den fysiska miljön (Region Skåne, 2014). Vegetation har begränsad inverkan

på ljudnivån, men skolbyggnaden kan användas som bullerskärm.

På skolgårdar och förskolegårdar är det lämpligt att eftersträva så låga halter av PM10 och

kvävedioxid som möjligt. De främsta källorna för luftföroreningar är utsläpp från fordon,

vägslitage och energiproduktion. Den viktigaste åtgärden är att minska vägtrafiken och att

inte placera förskolor och skolor nära stora vägar eller i täta trafikmiljöer (Hård af Segerstad

L et al 2014).

Miljökvalitetsnormerna för luft baseras på huvudsakligen på EU-direktiv men det är påvisat

att exponering för kvävedioxid och partiklar ger upphov till en rad hälsoeffekter vid halter

som ligger under miljökvalitetsnormerna. WHO rekommenderar, med hänsyn till

befolkningens hälsa, lågrisknivåer och riktvärden för kväveoxid (40 ug/m³

halvårsmedelvärde) och PM10 (30 ug/m³ dygnsmedelvärde) (WHO, 2013).

55


Sida 46 av 46

Bilaga 5

56

1 (1)

Barn och utbildning, Stöd och omsorgBesöksadress: Gustafs torg 16273 80 Tomelilla

Växel 0417-180 00Fax 0417-144 00Postgiro 126 88-8Bankgiro 5346-0465www.tomelilla.se

Handläggare:

Anna SilverNämndsekreterareDirekt 0417-182 06Mobil 0709-95 82 [email protected]

Tomelilla den 21 april 2017 Dnr FN 2014/110

Familjenämndens arbetsutskott

Val av ersättare till familjenämndens arbetsutskott för tiden 17 maj 2017 – 31 december 2018

Förvaltningens förslag till beslut----

ÄrendebeskrivningKommunfullmäktige beslutade den 24 april 2017, Kf § , bevilja Daniel Persson (M) entledigande från uppdraget som ledamot i familjenämnden och ersättare i familjenämndens arbetsutskott.

Till ny ledamot valdes Ewa Carnbrand (M).

Familjenämnden ska enligt reglementet för nämnden utse en ny ersättare till nämndens arbetsutskott för tiden 17 maj 2017 – 31 december 2018.

Stöd och omsorg

Anna SilverNämndsekreterare

Beslutet skickas till:Valda ledamöter och ersättareLönekontoret

57

TOMELILLA KOMMUNFamiljenämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum 8 februari 2017

Justerandes sign

Dnr FN 2016/127

Svar på remiss av motion om fri frukt till barnen i klass F-3

Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämndenFamiljenämndens arbetsutskott lämnar ärendet till familjenämnden utan förslag till beslut.

ÄrendebeskrivningBritta Berg (V) har den 11 augusti 2016 inlämnat motion gällande fri frukt till barnen i klass F-3 med följande lydelse:

”Kan Lund, kan kanske Tomelilla

Det är viktigt för barnens hälsa att de äter frukt varje dag. De blir mindre trötta och arbetar bättre om de får ett äpple eller ett päron under fruktstunden. Föräldrarna har därför uppmanats att skicka med barnen frukt till skolan. Många gör det också, men det finns i Tomelillas skolor barn som inte har någon frukt med sig i skolväskan. Tyvärr är det oftast samma barn.

Kanske är det föräldrar som har en tuff ekonomi och inte anser sig ha råd att köpa frukt som deras barn kan ta med till skolan. Har familjen flera barn, så kan det bli riktigt dyrt. Det finns också föräldrar som inte klarar av att skicka med barnen frukt till skolan. Att inte kunna ge sina barn det som andra föräldrar gör, kan medföra att man skäms och mår dåligt.

Under fruktstunden jämför ofta barnen vad de har fått med sig, och den som ingenting har känner sig utpekad och utanför. De riskerar också att bli tröttare och inte orka följa med under lektionerna.

I Lund har man beslutat att ge barnen i klass F-3 fri ekologisk frukt varje dag.Det är ett bra beslut, som kommer att visa sig i skolresultaten - både genom att ungarna inte riskerar att hamna utanför, och genom att de blir piggare och

58



Justerandes sign

klarar skolarbetet bättre. Den slant detta kostar kommunen kommer tillbaka i friskare och gladare barn med bättre resultat.Eftersom vi tidigare lämnat in en motion med ovanstående lydelse, med kravet att frukten ska vara ekologisk men fått den avslagen, försöker vi nu på nytt, nu utan att kräva att frukten ska vara ekologisk. Vi anser att detta är en angelägen fråga för barnens hälsa och inlärning.

Med stöd av ovanstående föreslår Vänsterpartiet:Att Alla barn varje skoldag får fri frukt från och med förskoleklass till och med klass 3”

Yttrande från Barn och utbildningDå kommunen har avtal gällande upphandling av frukt görs följande kostnadsberäkning. Kostnadsuppgifterna har hämtats från kommunens kostenehet och elevantalet från skolans administration. Fristående verksamhet är inte med i beräkningsunderlaget. Om beslut tas att införa fri frukt tillfaller motsvarande belopp per elev den fristående verksamheten.

Genomsnittspris frukt 12,50 kr/kg (detta kan variera).Varje kg ger mellan 5-6 frukter/kg beroende på sort. Vilket ger ett styckepris vanlig frukt 2,27 kr.

Elevantal f-3 529 elever och antal skoldagar är 178.

Kostnad frukt 213 747 kr/år

Det är inte möjligt att ta beloppet från Barn och utbildnings rambudget utan då krävs tilläggsanslag samt att fristående verksamheter kompenseras ekonomiskt.

Att alla elever inte har med sig frukt hanteras idag av pedagogerna för att inget barn ska känna sig utpekad. Att elever har olika uppväxtförhållanden syns på olika sätt i skolan och pedagogerna arbetar ständigt med förståelsen för alla människors lika värde och att ge eleverna en god självkänsla.

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med barn och utbildnings yttrande.

59



Justerandes sign

BeslutsunderlagKommunfullmäktige § 114/2016, handlingsid Ks 2016.3514.Motion - Fri frukt till barn i klass F-3, handlingsid Ks 2016.2854.Tjänsteskrivelse, handlingsid Fn 2017.293.

Förslag till beslut under sammanträdetAnders Throbäck (S) föreslår att lämna ärendet till familjenämnden utan förslag till beslut.

BeslutsgångEfter ställd proposition finner ordföranden att familjenämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med Anders Throbäcks (S) förslag._________

Beslutet skickas till:

Familjenämnden

60

1 (3)



Handläggare:

Ulrika AhrlinProjektledare f-6 skolaDirekt 0417-18487Mobil [email protected]

Tomelilla den 30 januari 2017 Dnr FN 2016/127

Familjenämnden

Svar på remiss av motion om fri frukt till barnen i klass F-3

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med barn och utbildnings yttrande.






I Lund har man beslutat att ge barnen i klass F-3 fri ekologisk frukt varje dag. Det är ett bra beslut, som kommer att visa sig i skolresultaten - både

61

2 (3)

genom att ungarna inte riskerar att hamna utanför, och genom att de blir piggare och klarar skolarbetet bättre. Den slant detta kostar kommunen kommer tillbaka i friskare och gladare barn med bättre resultat.Eftersom vi tidigare lämnat in en motion med ovanstående lydelse, med kravet att frukten ska vara ekologisk men fått den avslagen, försöker vi nu på nytt, nu utan att kräva att frukten ska vara ekologisk. Vi anser att detta är en angelägen fråga för barnens hälsa och inlärning.

Med stöd av ovanstående föreslår Vänsterpartiet:Att Alla barn varje skoldag får fri frukt från och med förskoleklass till och med klass 3”

Yttrande från Barn och utbildningDå kommunen har avtal gällande upphandling av frukt görs följande kostnadsberäkning. Kostnadsuppgifterna har hämtats från kommunens kostenehet och elevantalet från skolans administration. Fristående verksamhet är inte med i beräkningsunderlaget. Om beslut tas att införa fri frukt tillfaller motsvarande belopp per elev den fristående verksamheten.

Genomsnittspris frukt 12,50 kr/kg (detta kan variera).Varje kg ger mellan 5-6 frukter/kg beroende på sort. Vilket ger ett styckepris vanlig frukt 2,27 kr.

Elevantal f-3 529 elever och antal skoldagar är 178.

Kostnad frukt 213 747 kr/år

Det är inte möjligt att ta beloppet från Barn och utbildnings rambudget utan då krävs tilläggsanslag samt att fristående verksamheter kompenseras ekonomiskt.

Att alla elever inte har med sig frukt hanteras idag av pedagogerna för att inget barn ska känna sig utpekad. Att elever har olika uppväxtförhållanden syns på olika sätt i skolan och pedagogerna arbetar ständigt med förståelsen för alla människors lika värde och att ge eleverna en god självkänsla.

62

3 (3)

BeslutsunderlagKommunfullmäktige § 114/2016, handlingsid: KS 2016.3514.Motion - Fri frukt till barn i klass F-3, handlingsid: KS 2016.2854.Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin projektledare f-6 skola, 2017-01-30

Barn och utbildning

Ulrika AhrlinProjektledare f-6 skola


Familjenämnden

63

TOMELILLA KOMMUNKommunstyrelsens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum 19 oktober 2016

Justerandes sign

Ksau § 331 Dnr KS 2016/304

Motion - Fri frukt till barn i klass F-3

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslutKommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att överlämna motionen till familjenämnden för yttrande.






I Lund har man beslutat att ge barnen i klass F-3 fri ekologisk frukt varje dag. Det är ett bra beslut, som kommer att visa sig i skolresultaten - både genom att ungarna inte riskerar att hamna utanför, och genom att de blir piggare och klarar skolarbetet bättre. Den slant detta kostar kommunen kommer tillbaka i friskare och gladare barn med bättre resultat.

64

TOMELILLA KOMMUNKommunstyrelsens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum 19 oktober 2016

Justerandes sign

§ 331 forts.

Eftersom vi tidigare lämnat in en motion med ovanstående lydelse, med kravet att frukten ska vara ekologisk men fått den avslagen, försöker vi nu på nytt, nu utan att kräva att frukten ska vara ekologisk. Vi anser att detta är en angelägen fråga för barnens hälsa och inlärning.

Med stöd av ovanstående föreslår Vänsterpartiet:Att Alla barn varje skoldag får fri frukt från och med förskoleklass till och med klass 3” BeslutsunderlagKommunfullmäktige § 114/2016, handlingsid: KS 2016.3514.Motion - Fri frukt till barn i klass F-3, handlingsid: KS 2016.2854.

Tidigare behandlingKommunfullmäktige § 114/2016:Kommunfullmäktige beslutar remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning.

Förslag till beslut under sammanträdetLeif Sandberg (C) föreslår att motionen ska överlämnas till familjenämnden för yttrande.

BeslutsgångEfter ställd proposition finner ordförande att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Leif Sandbergs förslag. _________

Beslutet skickas till:Kommunchef Stefan Larsson

65


SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum 3 maj 2017

Justerandes sign

Fnau § 134 Dnr FN 2015/48

Svar på remiss av motion - Barnomsorg på obekväm arbetstid

Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämndenKommunfullmäktige anser motionen besvarad. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett ekonomiskt underlag till familjenämndens sammanträde för vidare beslut.

ÄrendebeskrivningSedan motionen lämnades har Skolinspektionen gjort en granskning av situationen kring barnomsorg på obekväm arbetstid i Tomelilla och kommit med rekommendationer. Skolinspektionen rekommenderar kommunen att planera för att tillhandahålla omsorg på obekväm tid. Bedömningen gör de på det underlag man inhämtat från kommunens hemsida, genom webbenkät och en telefonintervju med en representant för kommunen.

Förvaltning har vid två tillfällen 2016 gjort enkäter via mail och telefon, vid båda tillfällen visade enkäterna att behovet av omsorg på obekväm tid var litet. För att ytterligare säkerställa huruvida behovet av omsorg på obekväm tid ser ut bjöd förvaltningen den 24 april in de vårdnadshavare som har gett utryck för ett sådant behov till ett möte och även ytterligare en enkät. Det kom tio familjer (med sammanlagt 22 barn) till mötet och behovet varierar mycket. Dock kan vi se att det vi tidigare kanske trodde att det skulle räcka med att förskolan höll öppet sent på kvällen och tidigt på morgonen inte stämmer. Flera familjer är i behov av nattillsyn. Flera av föräldrarna är ensamstående. 5 av familjerna skulle flytta sina barn till en annan förskola om det fanns obekväm barnomsorg där. En familj vill inte flytta sitt barn och de övriga vill gärna att deras barn får vara kvar på förskolan där de går men vill ha möjlighet att lämna någon annanstans när där är stängt. Ingen av de som kom hade äldre barn i skolålder men obekväm barnomsorg måste även erbjudas fritidsbarn.

66



Justerandes sign

Fnau § 134 forts

Det blev även tydligt när föräldrarna berättade om sin situation att bristen på barnomsorg på obekväm tid gjorde att de hade svårare att söka arbete samt emellanåt ledde till en ansträngd socialsituation då släkt och vänner var tvungna att passa barnen.

Förvaltningen kommer att revidera blanketterna för ansökan om förskoleplats för att göra behovsbilden tydligare.

Förvaltningens förslag till beslutKommunfullmäktige anser motionen besvarad.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin biträdande skolchef, 2017-03-24

Tidigare behandlingKommunstyrelsens arbetsutskott § 81/2015:Motionen remitteras till familjenämnden för yttrande

Familjenämndens arbetsutskott § 154/2015:Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med skolchefens yttrande

Familjenämnden § 78/2015:Familjenämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för komplettering/uppdatering av underlag och siffror så att situationen för Tomelilla kommun 2015 tydligt framgår.

Familjenämndens arbetsutskott § 200/2015:Familjenämndens arbetsutskott beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för genomförande av djupintervjuer med de föräldrar som uttryckt intresse samt komplettering med ekonomisk beräkning utifrån Tomelilla kommuns förutsättningar både gällande verksamhet förlagd till förskola och verksamhet förlagd till ”nattmamma”.

Familjenämndens arbetsutskott § 31/2016:Familjenämndens arbetsutskott beslutar att återremittera förslaget till förvaltningen för ytterligare beredning.

67



Justerandes sign

Fnau § 134 forts

Förslag till beslut under sammanträdetChrister Yrjas (C) föreslår att bordlägga ärendet och önskar en ekonomisk redovisning från förvaltningen till nästa familjenämndens arbetsutskott.

Sara Anheden (S) föreslår att lämna motionen som den är med uppdrag till förvaltningen att ta fram ett ekonomiskt underlag till familjenämnden för vidare beslut.

BeslutsgångEfter två ställda propositioner samt omröstning finner ordföranden att familjenämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med Sara Anhedens (S) förslag.

OmröstningFörsta omröstning: Två röster på Sara Anhedens (S) förslag. En röst på Christer Yrjas (C) förslag.Andra omröstning: Tre röster på Sara Anhedens (S) förslag._________


Bengt Persson skolchefKommunfullmäktige

68

1 (2)



Handläggare:

Ulrika AhrlinBiträdande skolchefDirekt 0417-18487Mobil [email protected]

Tomelilla den 24 mars 2017 Dnr FN DiaNr

Familjenämnden

Svar på remiss av motion om barnomsorg för föräldrar med obekväm arbetstid FN 2015/48

Förvaltningens förslag till beslutKommunfullmäktige anser motionen besvarad.

ÄrendebeskrivningSedan motionen lämnades har Skolinspektionen gjort en granskning av situationen kring barnomsorg på obekväm arbetstid i Tomelilla och kommit med rekommendationer. Skolinspektionen rekommenderar kommunen att planera för att tillhandahålla omsorg på obekväm tid. Bedömningen gör de på det underlag man inhämtat från kommunens hemsida, genom webbenkät och en telefonintervju med en representant för kommunen.

Förvaltning har vid två tillfällen 2016 gjort enkäter via mail och telefon, vid båda tillfällen visade enkäterna att behovet av omsorg på obekväm tid var litet. För att ytterligare säkerställa huruvida behovet av omsorg på obekväm tid ser ut bjöd förvaltningen den 24 april in de vårdnadshavare som har gett utryck för ett sådant behov till ett möte och även ytterligare en enkät. Det kom tio familjer (med sammanlagt 22 barn) till mötet och behovet varierar mycket. Dock kan vi se att det vi tidigare kanske trodde att det skulle räcka med att förskolan höll öppet sent på kvällen och tidigt på morgonen inte stämmer. Flera familjer är i behov av nattillsyn. Flera av föräldrarna är ensamstående. 5 av familjerna skulle flytta sina barn till en annan förskola om det fanns obekväm barnomsorg där. En familj vill inte flytta sitt barn och de övriga vill gärna att deras barn får vara kvar på förskolan där de går men vill ha möjlighet att lämna någon annanstans när där är stängt. Ingen av de som kom hade äldre barn i skolålder men obekväm barnomsorg måste även erbjudas fritidsbarn.

Det blev även tydligt när föräldrarna berättade om sin situation att bristen

69

2 (2)

på barnomsorg på obekväm tid gjorde att de hade svårare att söka arbete samt emellanåt ledde till en ansträngd socialsituation då släkt och vänner var tvungna att passa barnen.

Förvaltningen kommer att revidera blanketterna för ansökan om förskoleplats för att göra behovsbilden tydligare.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin biträdande skolchef, 2017-03-24

Barn och utbildning

Ulrika AhrlinBiträdande skolchef


Bengt Persson skolchefKommunfullmäktige

70



Justerandes sign

Fnau § 136 Dnr FN 2016/157

Svar på ansökan om att starta fristående förskola, Allegro

Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämndenFamiljenämnden beviljar ansökan om att starta fristående förskola när beslut om godkännande av verksamhet från Miljöförbundet inkommer.

ÄrendebeskrivningDet har inkommit en ansökan om att starta en fristående förskola med Montessoriinriktning i Fabian 8 (Hantverkshemmet).

Ett godkännande från Familjenämndens sida ska bygga på följande grunder:Att verksamheten ska vara öppen för alla som ska erbjudas motsvarande kommunalverksamhet med vissa undantag (Skollagen 2 kap).Att avgifterna inte är oskäligt höga.Att verksamhetsformen anges tydligt.Att insyn i verksamheten tillförsäkras.Att verksamheten ska följa gällande lagstiftning.Att sökande lämnar uppriktiga och korrekta uppgifter.Att kvalitets- och säkerhetskraven ska vara goda.

I verksamheten ska finnas legitimerad personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Personalen ska ha genomgått lämplighetsprövning som innebär registerkontroll. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning. För att bedriva förskola ska lokalerna vara ändamålsenliga och godkända av brandskyddsmyndighet samt miljö och hälsoskyddsmyndighet.

FörskoleverksamhetFör godkännande av enskild förskola ska följande kriterier vara uppfyllda:Förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet och underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med ansvar för barn.

71



Justerandes sign

Fnau § 136 forts

Förskolan ska bedömas utifrån att den är ett första steg i utbildningssystemet.Förskolan ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola.Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål enligt nationella riktlinjer.Förskolan ska aktivt arbeta med inflytande såsom föräldrasamverkan och samråd med barn och vårdnadshavare där löpande information om barnet ges. Den som leder verksamheten ska genom utbildning och erfarenhet ha god pedagogisk insikt.

Anordnarna ska driva verksamheten i enligt med Skollagen, socialtjänstlagen och andra tillämpliga lagar och förordningarFN:s barnkonventionFörskolan läroplanAllmänna råd från SkolverketÖvriga politiskt beslutade dokument

YttrandeI bilagorna finns den information som förskolan lämnat. Förvaltningen anser att förskolan följer de riktlinjer som beskrivs ovan. Dock saknas beslut om godkännande av verksamhet från Miljöförbundet och rutiner för egenkontroll. Miljöförbundet kommer att kontrollera egenkontrollen när verksamheten startat. Miljöförbundet har inte tagit beslut kring godkännande av verksamhet än och förvaltningen föreslår att Familjenämnden godkänner förskolans ansökan om att starta verksamhet med förbehållet att ingen verksamhet får starta förrän förskolan inkommit med godkänt beslut att starta verksamhet från Miljöförbundet. Förvaltningen vill även påpeka att lokalerna inte ännu är färdigställda men anser att förskolan kommer att hinna färdigställa dessa före start.

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden beviljar ansökan om att starta fristående förskola när beslut om godkännande av verksamhet från Miljöförbundet inkommer.

72



Justerandes sign

Fnau § 136 forts

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, biträdande skolchef Ulrika Ahrlin, handlingsid: Fn 2017.1693.Beslut om registrering av livsmedelsanlägging, handlingid: Fn 2017.1528.Kopia av anmälan av förskola, skola eller annan undervisningsverksamhet (YOMF), handlingsid: Fn 2017.1001.Kopia av anmälan om registrering av livsmedelsanläggning (YOMF), handlingsid: Fn 2017.1000.Kompletteringar till ansökan, handlingid: Fn 2017.941.Ansökan att starta fristående förskola, handlingsid: Fn 2017.321.Ansökan att starta fristående förskola, handlingsid: Fn 2016.4302._________


Ulrika Ahrlin, Biträdande skolchef

73

1 (3)



Handläggare:

Ulrika AhrlinBiträdande skolchefDirekt 0417-18487Mobil [email protected]


Familjenämnden

Svar på ansökan att starta fristående förskola

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden beviljar ansökan om att starta fristående förskola när beslut om godkännande av verksamhet från Miljöförbundet inkommer.

Ärendebeskrivning

Det har inkommit en ansökan om att starta en fristående förskola med Montessoriinriktning i Fabian 8 (Hantverkshemmet).

Ett godkännande från Familjenämndens sida ska bygga på följande grunder:Att verksamheten ska vara öppen för alla som ska erbjudas motsvarande kommunalverksamhet med vissa undantag (Skollagen 2 kap).Att avgifterna inte är oskäligt höga.Att verksamhetsformen anges tydligt.Att insyn i verksamheten tillförsäkras.Att verksamheten ska följa gällande lagstiftning.Att sökande lämnar uppriktiga och korrekta uppgifter.Att kvalitets- och säkerhetskraven ska vara goda.

I verksamheten ska finnas legitimerad personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Personalen ska ha genomgått lämplighetsprövning som innebär registerkontroll. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning. För att bedriva förskola ska lokalerna vara ändamålsenliga och godkända av brandskyddsmyndighet samt miljö och hälsoskyddsmyndighet.

FörskoleverksamhetFör godkännande av enskild förskola ska följande kriterier vara uppfyllda:

74

2 (3)

Förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet och underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med ansvar för barn.Förskolan ska bedömas utifrån att den är ett första steg i utbildningssystemet.

Förskolan ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola.Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål enligt nationella riktlinjer.Förskolan ska aktivt arbeta med inflytande såsom föräldrasamverkan och samråd med barn och vårdnadshavare där löpande information om barnet ges. Den som leder verksamheten ska genom utbildning och erfarenhet ha god pedagogisk insikt.

Anordnarna ska driva verksamheten i enligt med Skollagen, socialtjänstlagen och andra tillämpliga lagar och förordningarFN:s barnkonventionFörskolan läroplanAllmänna råd från SkolverketÖvriga politiskt beslutade dokument

YttrandeI bilagorna finns den information som förskolan lämnat. Förvaltningen anser att förskolan följer de riktlinjer som beskrivs ovan. Dock saknas beslut om godkännande av verksamhet från Miljöförbundet och rutiner för egenkontroll. Miljöförbundet kommer att kontrollera egenkontrollen när verksamheten startat. Miljöförbundet har inte tagit beslut kring godkännande av verksamhet än och förvaltningen föreslår att Familjenämnden godkänner förskolans ansökan om att starta verksamhet med förbehållet att ingen verksamhet får starta förrän förskolan inkommit med godkänt beslut att starta verksamhet från Miljöförbundet. Förvaltningen vill även påpeka att lokalerna inte ännu är färdigställda men anser att förskolan kommer att hinna färdigställa dessa före start.

75

3 (3)

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, biträdande skolchef Ulrika Ahrlin, 2017-04-25Beslut om registrering av livsmedelsanlägging, handlingid: Fn 2017.1528.Kopia av anmälan av förskola, skola eller annan undervisningsverksamhet (YOMF), handlingsid: Fn 2017.1001.Kopia av anmälan om registrering av livsmedelsanläggning (YOMF), handlingsid: Fn 2017.1000.Kompletteringar till ansökan, handlingid: Fn 2017.941.Ansökan att starta fristående förskola, handlingsid: Fn 2017.321.Ansökan att starta fristående förskola, handlingsid: Fn 2016.4302.

Barn och utbildning

Ulrika AhrlinBiträdande skolchef


FamiljenämndenUlrika Ahrlin, Biträdande skolchef

76

Ystad-Österlenregionens

miljöförbund

Anmälan av förskola, skola eller annanundervisningsverksamhet enligt 9 kap 12 §miljöbalken (SFS 1998:808) samt 38 §förordningen om miijöfartig verksamhet ochhälsoskydd (SFS 1998:899)

Ankomststämpel

TOMELSLLAKOJVIMllMFamilsenämnden

201^03-15

Di?"?"

1. VerksamhetVerksamhetens namn

örslco an / ôAdress

/%osencrah+ cdaPostadress

A73 2>1 ^\o c- c.15

Fastighetsbeteckning

ab' n å

Telefon

Verksamhetsutövare

Ai r ' z r& Cc 'lk fhAdress

t<Pos ress

^\ ^ T^l eMobiltelefon Fax

O ^ OJ2.Fakturaadress (om annan än verksamhetsutövarens)

Organisations-/personnummer

7^^632)- 7307

Telefon

Oo Ê-postadress

k . Cî'Co 0(J-), 6=>Lu

Fastighetsägare (om annan än verksamhetsutövare)

Zi^rfcs a KPostadress

^ n??? To^di ^

Adress

l^hm^ö^rc d:în 2>Telefon

0-70^5 65

2. Skola, barnomsorg (gäller förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskole-klass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola, fristående skoia, riksintemat-skola och resurscenter

Typ av verksamhet Datum dä lokalen beräknas tas i bruk

H^ s^' vrbl' riL ôi<73. Beskrivnin av verksamhetenVerksamhetsbesRrivning, antal barn, åldersgrupper m.m., samt tekniska beskrivningar i form av typ av ventilation etc.

^ a^. AH^j^ l<?mi^^r ̂ H h^- ̂ nteôh Ihnk-t^^ i eh^^î"i ^ti^ - y^^ -f<l>yr, YÂbicr ^^$^^6 ^

>h o^^day^sc. ^'aUr^l k^^lG-h^t o^h'S^makra^clc -^ b^fnchs M^l^t^v^. Vi ^ ^^h^ o^

^ Vt&fâfY) ^f5l^tn cf^yi ^^^^cr o^s ê4t >^L " Ut i ' so ^ ° ^^ ' forts, nästasidah

1(2)

78

forts, från föregående sida

M^ ^(ir>^r bi U ̂ ^ dV^lnln^^r .. en /l-n3^ff^pp£^ 12.b<Ario och h <2)-5^>pyu-py ^c^ ^ ISteLr^, 'H^r^tn^-pla^^ris^ncvl^cf ^c &ti 5^k.tr^'il^ eh^^ o^ ̂ ^r^n'. '^}^\wu c£( ^r^£L5. AiTbttsl^^ tom^r &A bc^^^5k^^r^^K^.. ^.. ^ln. 'nj. ^ o>bal?tr)^^^ * £b U>L/5(r4^t^r)^/.!??, ̂ °^&; hâ^ '^^^?^' kc^^we^0^ ^^d' ̂ ^ /'<

.ltc'h< i 5atY)r^^^rB -I^J ru^ ^M LL+-Â ^h 1^7sos

S^f6^^ ^ ^-^kKjlc -l^lî.ndtlm^. s01^ .u^âr barr><l/r.s

\^^r\^fyo o^<^'.

^\\\\y . ^\\^d^y^ ^êi^rit y ^r ̂ &\î^\o^c^nMl^nisk ö(/k -{v^nlk^-b-fT^L^ rnrA -hî/^s0'rôrmarc/ ^^ \r)b-\c\^ ^^r^krJn^,U^crr>'\t)/? 6k^ MA-h'm^> s5^° eté/i. <y^wii^Äi/-b^r>^jK ,^ -s ° ih^~£<$^; ̂ i^ Mh^ . ̂ <j)l^n^^ ̂ ire^^c.^^^y ^rê^ ^\/cré ^s^ , ̂ ^krKio^ ^ni/4'nd^ -h'\l l>|ljy^&f a^l^./^^n^y <=;-5^.

)'i ̂ W ri-tnv a o \)(aw[s\L cy'sd°^ c^ d . u4. Till anmälan skall bifo as

Skatenlig ritning över lokalen och dess inredning.

5. UnderskriftDatum

^ ^\Upplysningar

Underskrift av sökanden

^ fi(W» / g c, <c

För handläggning av anmälan/ansökan tar Ystad-Östertenregionens miljöförbund ut en av kommunenfastställd avgift vilken baseras pé antalet elever; högst 100 elever 4 tim, mer än 100 elever men högst 400elever 6 tim, mer än 400 elever 8 tim. Timtaxan är f.n. 970 lir. Avgift för prövning sto enligt taxan erläggasav sökanden. Avgift för provning ska erläggas även om ansökan avslås, alternativt om beslut om förbudfattas. Beslut om avgift skickasseparat.

Anmälan med bilagor insändes till:

Ystad-Österlenregionens miljöförbundGladanleden 2273 3S TomeljliaTel: 0417-57 35 00 Fax: 0417-57 35 01

INFORMATION ENLIGT 23 och 24 §§ PERSONUPPGtFTSLAGEN (1998^04, PuyDe perscnuwgifter som du lämnar pé denna blankett behandlas i enUghet med peisonuppgifsdagen. PereNUflip^ftCTna behantflas av myndighetenför att denna skall kunna fullgöra sina föipliktelser och övriga äteganden. enligt lag eller arman f6rfattning eBer avtal. PwsonuppgBtema kan forangivna ändamét komma att ISnnnas ut till andra myndgheter eller BU enskild om detta feger av lag eller annan (örfattning. Mynd^hetfin idtttarsjälvfallet filande sekretessbestämmelser. Eri^t PuL har du rätt att etter skrifflig, egenhändigt undeftedinad ansfflian få ett reffsterutdrag engratis en gång per kalenderår. Du har även rätt mkomma med begäran om rättelse EW pereonuppgnema.

2(2)

79

°)~5 ̂ f5^ft^pc'(- ^ kOL,^ ̂ A}!^^^ b^må ^

/

.. i.^"v^b ̂ Mi^r^

/\ btf^Wc^

\. /

'\^

n^U" r^S^Ui

/

HWH-l-l-l-l-i-l-l-!-l013345 Wl

Fabian»Tondlmi KonmBn

BOTTENPLANalternativ l

pb» 1:100

wai wn-wiM

BRAVEarkUekTkontor

oi»iM»«imB FtofCWtwid1. 3rai71ni^k>

.iau, c»aia-7s

80

l

.J

/

-l-h

BOTTENPLANalternath'2

pha 1:1W

BRAVEarkitektkontor

tf^vwisppM

81

1(2)


miljöförbund

Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning

Ange typ av verksamhet (t ex café, butik, restaurang)

<b si^> ^Vid ägarbyte ange anläggningens tidigare namn eller innehavare

Ank<3?mêlLLA, KOMMUFamiijenämrsäen

2017 -03- 1 5

Oiariew

Livsmedelsanläggningens varaktlghd

[3 Tills vidare Startdatum:

Tidsbegränsat Fr.o.m.

Administrativa u ifternamn

d o

^n 15Företagets adress

Tdefon/mobilteléfon till förâ

Oô ^Hrmatecknare

Wr&. tn' . ' ^£ \ UA(UFöretagets faktu ress (om annan, ~ ovan)

ft^Cet-C^ <7Postn merochonforfakturaadressen

^ M 2- -eLivsmedelsanlä ninUvsmedelsanläggningens namn ut all kurri

^ sl-yl^vÂnläggningens besöksadress

/?o c- c (A c ^ jKontaktperson

At ' (^ C. -6/Telefon- och mobihiummer

O oobil livsmedelsanlä nin

Uvsmedelsanl^gningen namn

Adress, postnummer och ort for bakmnvarande tokal (för rwgöring, förvaring av Iwsmeitel m m)

T.o.m.

Organisations-, person-, elter samordningsnummer

^1WQ>^' ?>0lFöretagets postnummer och ort

^ -r<?^îi Ê-postadress till företaget

/y . C ä. ^? O' lookTelefonnummer till finnatec e

0<7^^^.ôÊventuellt referensnummer för fakturan

Kontak4*erson

Fastighetsbeteckning och kommun

^ [GJ^ gPostnummer och ort

' 'Towlt <iE-postadress

(^ . ft l* C<0 o cr> . coiv-

Kontaktperson TelefonffldobiHelefon E-post

Typ avanlägying

(_1 Marknadsstånd Q Tält Q Fordon, vagn ange reg. nrYchassinr:

^ Annat, ange vad: \no^^^^ Cj)6f ^5k4^^Q Fast uppställningsplats, ange adress och ort:

82

Ankomststämpel


miljöförbund

Beskrivning av livsmedelsverksamhet

Läs igenom blanketten innan den fylls i. Kryssa sedan i de rutor som stämmer med, __,. _. ^.verksa'mheten7 Uppgifterna ligger även till grund för riskklassning och beräkning av kontroSltid.

Livsmedelsanläggningens namn-.^ l^l^ri ccBesöksadress

^.o rtcran^-z ^£UA<' l

Organisations-, person-, eller samordningsnummcr

V7 é2>Z - OTelefonnummer

o T?°. liA. ̂ /oi

VERKSA METE S TYP OCH O FATT(flera aHernativ kan kryssas i)

TYP AV VERKSAMHETButik medä^^iDs»»^^ ^ D S^:'"1'"-1 a -Butik med manuell ^ ^^hantering j

Q Restaurang j [_] Bageri / Konditori

[] Rzzeria

Q Gatukök

^ Mottagningskök

f-} GIassldosk

Q TiUagningskök-Skola Q Grossist/partihandel

l [~] TiUagnmgskök-Förskola Q Transportverksamhet

DMatmäMare, matim-

portar och liknande

lt Mobil anläggningIndustriell tillverkning(redovisa på sista sidan)

Annat(redovisas på sista sidan)

GRÖNSAKER OCH ROTFRUKTER - DELNING, ANSNING OCH TRIMNINGll Joidiga grönsaker och rotfrukter hanteras

Tvättade/skalade grönsaker och rotfrukter används Q Ingen hantering av grönsaker och rotfrukter förekommer

RÅTT KÖTT riskött, nötkött, cklin mm

n Köttberedning (grovstyckning)Hantering av detaljstyckat kon for t ex skivning,strimling, marinering mm

\~\ Montering av kebab på spett

[]_] Hantering av färdigmonterad kebab

Hantenng av portionsstyckat rätt kött (produkter som är j-| Hantenng av hdyfabriltat t ex råa hamburgare, råfärdiga att vämiebehandlas) 1-J korv. räa köttbuUar

Q Mahiing av köttfärsHantering av färiigmald köttfärs

RÅ FISKll Urtagnuig, Qälhung, fiIeteringavhelfisk

jl Porrionering av urtagen och pallad fisk

j( Endast poitionsstyckad fisk hanteras

lj Hantering av halvfabrikat (ex fardigpanerad rå fisk)

korv, råa köttbuUar

jj Annat (redovisas på sista sidan)Ingen hantering av ratt kött förekommeT

[_] Hantering av råa skaldjur

ll Annan hantering:

Inga räa fisk- eUer skaldjursprodukter används

83

BAGERI / DEGBEREDNING / KONDrTORl

Beredning av deg for bakning av bröd m m

Beredning av deg for pizzabottnar

Tillverkning av pasta

ll Ingen degberedning förekommer

Frityrkokning

Tillverkning av konditorivaror

Avbakning av färdiga degämnen (bake-off)

l[ Annat:

TILLAGNING/BEREDNING somskerianlä nin en

Tillagning av varm mat

lillagning av vann mat som kyls ner och används vidsenare tillfälle eUer säljs kaU

.tll GriUning av hel kyckling m m

ll Beredning av sushi

VannhäUning av mat färdig för servering j ||Återuppvärmningavmatsomls. yltsneriverksandieten j ||Beredning av kalla rätter (t ex eftenätter, smörgåsar,sallader)

ll Tillagning av diehmat eller specialkost

ia-t- -

Kokning av ris i riskokare

Tillverlmmg av is

Annat:

Ingen tillagning förekommer

HANTERING AV FÄRDIGLAGAD MAT som kommer från annan tillverkareMottagning och serveringtforeäljning av varm mat

Mottagning och servering/forsäljning av kalla rätter

Uppvännning av kyld/ftyst mat (t ex färdiga pajer,grillning av korv)

SERVERING

Servering sker på engångsmaterial

Servering sker på porslin

) l[ Uppvännning av portionsforpackad mat i inikrovågsugnll Annat:

l[ Ingen hantering av fäidiglagad mat förekommer

Ingen servering förekommer

UTLEVERANS/CATERING till företa eller rivat rsonerUtleveranser av varm mat || Mat for avhämtning (take-away)Ufleveranser av kall mat

Livsmedel levereras i returemballage

TRANSPORT

Antal bilan

j n Annat:

, ]_[ Ingen utleverans/catering förekommer

Reg-nr:

Typ av bU: Q KyIbU Q FiysbU [~\ Annat:

BUTIKER MED FÖRSÄLJNING AV OFÖRPACKADE LIVSMEDEL ÖVER DISKRåttkatt , [_] Råfisk Q Rå kyckUag/fiigel [_] Konfektyr, choklad

, L J SkopglassFärdiglagade kiiUa rätter (t ex sallader, smörgåsar)

Färdiglagade vanna rätter (t ex grillade produkter)

D,Dn

Ost- och mejeriprodukter

Chariqn-odukter

Mjukglass

Annat:

Ingen manueU försäljnmg förekommer

Bröd, konditorivaror

BUTIKER MED FÖRSÄLJNING AV OFÖRPACKADE LIVSMEDEL FÖR SJÄLVTAGD Äggll Inlagda delikatesser

nQ

Godis

Rirak fiTikt, grönsaker, lotfrukter, svamp

Matbröd med hård skoipa

Djupfrysta räkor

lj Torkade korvar

gD

Nötter, böner, linser m m

Annat:

Ingen lösviktsforsäljmng for självtag förekommer

84

BUTIKER MED FÖRSÄUNING AV FÖRPACKADE PRODUKTERll Kylvaror(texniejeri-chark-ochköttprodukter) j| Djupfiysta varor

Tdtra varor [^j Ligen försäljning av förpackade produkter förekommer

VATTENFÖRSÖRJNINGAnsluten till kommunalt vatten

[l Enskilt vatten Brunnsutforamiflg: || Bon-ad brunn || Grävd brunn [] Annat:HuvudmanAiunnsägare:

Eventuell typ av reningsutrostnmg:

Senast godkända vattenprovtagning utförd (datum):

EGEN INFÖRSEUIMPORT AV UVSMEDELl) Vi har egen import av livsmedel (6ån annat än EU-land)

Animaliska livsmedel || VegetabUiska livsmedelRedovisa på sista sidan vilka ammaliska, vegetabiliska eller andra livsmedel som avses.

ll Vi har egen införsel av livsmedel (fiän annat EU-Iand)

Animaliska livsmedel || Vegetabiliska livsmeddRedovisa på sista sidan vilka animaliska. vegetabiliska efler andra livsmedel som avses.

ll Vi har ingen egen import<'inl5rsel av livsmedel

(Bifoga protokoll)

[] Annat:

jl Annat:

FÖLJANDE LIVSMEDELSPRODUKTER KOMMER ATT HANTERASflFÖRVARAS PÅ ANLÄGGNINGENKylvaror [| Frysvaror (| TorrvarorEkologiska Uvsitffidel som är tillveikade eller beredda i veiksamheten(redovisas viDca livsmedel på sista sidan)

Sär-när-produkter (livsmedel for säiskilda näringsändamål, t ex glutenfiia, energidiycker och bantaingsmedel) som ärl] tiUvericade eller beredda i verksamheten

(redovisa vilka livsmedel på Sista sidan)

PRODUKTERNA SKALL SÄUAS/SERVERAS TILLll Slutkonsument , Q ÅterförsäljareKommer ni att producera/tillaga livsmedel avsedda att konsumeras av personer som tillhör känsliga konsumentgmpper, t ex barnunder fem år oner med nedsatt immunförsvar eller pereoner med allergi eller övericanslighet mot livsmedel

a Ja 13 Nq

Antal årsarbetskrafter, totalt

STORLEKFyUs i av den som driver: Fylb i av d som driver:Restaurang, café, storiiushåll och Bknande Butik/grossist

GenomsnittUgt antal poitioner/kmisumenterper dag (beräknat på ett år)

<80 [~] <2Q >80-250 Q >2-3Q >250-2500 Q >3-10Q >2500-25000 Q >10-30

>25000-250000 [~] >30> 250 000

Fylls i av den som driver:Industridl tfflverkning

Ton utgående produkter per år

D<3D >3-10Q > 10-100[_} >100-1000

Q >iooo-ioooo

[_] > 10000

85

FYLLS l AV BUTIKER MED MANUELL HANTERINGAnge antal årsarbetskrafter som arbetar med manuell hantering (grillning målning, styckning, sallader,smörgåstårtor m m St

RfLLS l AV SKOLKÖK SOM TILLVERKAR MAT FÖR ELEVER MED UVSMEDELSRELATERAD ALLERGIOCH/ELLER ANNAN ÖVERKÄNSLIGHET MOT UVSMDELAnge antal elever med livsmedelsrelaterad allergi och/eller annan överkänslighet mot livsmedel st

MÄRKNING OCH PRESENTATION AV LIVSMEDEL

ll Utformar märkning samt märker/föq)ackar livsmedel

Utfonnar märkning men mäiker/föipackar inte livsmedel

ll Utfonnarpresentation/meny men märkei/förpackar inte livsmedel

Utformar inte märikning men iiurkei/forpackar livsmedel

ll Utfonnar inte märkning/meny/presentation och mäAer/foqiackaT inte

Exempel

Industrier. Butik ined egen tillverkning/foq)ackning av t ex måltider, smörgåsar.grillade produkter. Imponör/grossist somöversätter och caärker livsmedel.

Huvudkontor. Importörer som tar infärdigmäricta produkter.

Restauranger, cateringveAsamheter

Butik som får märkningsunderlag fränhuvudkontor eller grossist men niäricerprodukterna själv.

Butik med enbart fördigföipackadelivsmedel märkta på svenska.

f\\\t^yo ^pr^r- aU h^,. lôtt^nfn^sr&. ̂ ^^vtt^ i A,'^ ^^tn, ^ h;)&e^rin^'d. Vi ^)ûû« î^p ^'"^ri fock IfY^-tU-nm^L,

INFORMATION ENLIGT 23 och 24 §§ PERSONUPPGIFTSLAGEN (1998:204, PuL)De personuppgifter som du lämnar på denna blankett behandlas i enlighet meä pereonuppgiftslagen. Personuppgifteraa behmdlas avmyndigheten for att denna skall kunna fullgöra sina foipliktelser odi övriga ätaganden, enligt lag eller annan fötfattning eller avtal.Personuppgifterna kan for angivna ändamål konmua att lämnas ut till andra myndigheter eller tiU enskäd om detta följer av lag eller annanförfattning. Myndigheten iAttar självfallet gällande sekretessbestämmelser. Enligt PuL har du rätt att efter skriftlig, egenhändigtundertecknad ansökan få ett registerutdrag gratis en gång per kalenderår. Du har även rätt att intonuna med begäran om rättelse avpeisonuppgiftema.

UNDERSKRIDOrt och datum

f^k^ 10Namnteckning igfi

^\r/

lt^

lo\

1^4

Namnförtydligande

A 'ÎLW. ^C. ^\^ CamrtvN

86

Handlingar som ska bifogas anmälanDetaljerad verksamhetsbeskrivning (använd gärna miljöförbundets blankett)

När får verksamheten starta?

Du får starta verksamheten när du fått en bekräftelse om att verksamheten registrerats hos miljöförbundet.Har du inte fett en bekräftelse får du ändå starta två veckor efter det att en fullständig anmälan omregistrering inkommit till miljöförbundet.

Avgift för registreringFör registrering av en livsmedelsanläggning tar miljöförbundet ut en avgift. Avgiften är för närvarande2180 kronor.

Årlig kontrollavgiftEn årlig kontrollavgift tas ut från och med det år som verksamheten startar. Beslut om årlig kontrollavgiftfattas separat.

Myndighetskontroll

Innan verksamheten öppnar ska tokaten uppfylla lagstiftningens krav och ett verksamhetsanpassat systemför egenkontroll med rutiner och dokumentation ska vara infört. Detta kontrolleras i samband medmiljöförbundets första kontroll efter det att verksamheten öppnat.Om myndigheten konstaterar bristande efterlevnad kan föreläggande eller förbud mot hela eller delar avverksamheten meddelas. Bristande efterlevnad som medför extra offentlig kontroll, dvs kontroll utöver dennormala kontrollverksamheten, faktureras enligt miljöförbundets timtexa per påbönad timme och för faktiskakostnader för eventuell provtagning och analys av prover. Timavgiften för extra offentlig kontroll är förnärvarande 1090 kronor.

Ytterligare informationPå livsmedelsverkets hemsida, wuw.slv.se, hittar Du all lagstiftning om livsmedel mklusive vägledningarsamt information t ex om att starta livsmedelsföretag, egenkontroll, HACCP, märkning, avgifter m m.

Information enligt 23 och 24 §§ Personuppgiftslagen (1998:204, PuL)De personuppgifter san du lämnar på denna blankett behandlas i enBghet med personuppgiftslagen. PersonuR)gmema behandlas avmyndigheten för att denna skall kunna fullgöra sina förpliktelser och övriga åtaganden, enligt lag eller annan författning eller avtal.Personuppgifterna kan för anghma ändamål komma an lämnas ut till andra myndigheter eller till enskild om dette följer av !ag etterannan författning. Myndigheten iakttar sjährfallet gällande sekretessbestämmelser. Enligt PuL har du rätt att efter skriftlig, egenhändigtundertecknad ansökan få ett regfeterutörag gratis en gäng per kalenderår. Du har även ratt inkomma med begäran om rattetee avpersonuppgifterna.

UnderskriftHärmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga samt att jag tagit del av ovanstående information.Ort och datum

Ik ^ 1° (-9Namntecknin0 - örigfinn re Namnfort^lligande

ÄHu^^ ' <)it ^l^ ^ ''^ ^, r ', ^^ U-^c. iAnmälan med bilagor insändes till:

Ystad-ÖsterienregionensmiljöförbundGladanleden 2273 36 TomelitlaTel: 0417-57 35 00 Fax: 0417-57 35 01

87

TOMEULLA KOMMUNFamilienämnden

2017 °03- 1 OKompletteringar Ansökan att starta fristående förskola

Hur verksamheten ska bedrivas för att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjudaen trygg miljö:

Förutom det vi tidigare skrivit kommer vi att anställa kompetenta pedagoger som är välinsatta i läroplanens mål och utformar verksamheten därefter.

För att erbjuda en trygg omsorg kommer vi att ha en så hög personaltäthet som möjligt, ochvid personals frånvaro använda oss av så få olika vikarier som möjligt.

För att anknytningen mellan barn och pedagog ska bli så bra som möjligt, praktiserar vi tvåveckors inskolning, med korta dagar hela första veckan, och barnet lämnas först kortastunder andra veckan på inskolningen.

För att arbeta med läroplansmålen kommer arbetslaget utforma verksamheten efter valdamål i läroplanen. Därefter skapas mångfald av aktiviteter som sedan utvärderas underarbetslagets reflektionstid, där vi analyserar vad som skett och hur vi går vidare.

För att uppfylla de mål i läroplanen angående värdegrunden kommer vi ständigt ha dettaämne aktuellt genom att arbeta med olika värdegrundsövningar som drama, barnråd, skapagemensamma regler tillsammans med barnen. Då det uppstår konflikter i barngruppenbearbetar vi detta direkt med barnen för att skapa förståelse.

Punkt 2:

Genom att ha rätt utbildad personal som är väl insatt i lagar och föreskrifter kommerutbildningen att genomföras i enlighet med styrdokumenten.

Huvudman ansvarar för att miljön både inom och utomhus är väl anpassad för barnen. Dettagör vi till exempel genom att erbjuda pedagogiska och utvecklande material både inom ochutomhus.

Punkt 3:

Förskolechefen harförskollärarlegitimation, montessoriutbildningför barn upptill 6 år samtläser nu en30-poängs ledarskapsutbildning för förskolechef på högskolan som avslutas tillsommaren.

Punkt 4:

Förskollärare har sammanlagt tre timmars enskild planeringstid i veckan, samt reflektionstidtillsammans med arbetslaget. Utöver detta har förskolläraren en halvtimme per vecka påarbetstid för att dokumentera.

88

Punkt 5:

Vi kommer att upprätta en checklista, där huvudman signerar dokumentet efter uppvisandeav utdraget ur belastningsregistret.

Punkt 6:

Huvudman kommer att gå igenom sekretessens innebörd med all ny personal och ansvararför att detta skrivs under. Dokumentet förvaras på förskolan.

Punkt 7:

Vi upprättar ett dokument kring anmälningsplikt, där det framgår hur man går till väga ochatt det är vid misstanke vi är skyldiga att anmäla. Detta dokument går huvudman igenommed all ny personal, så att man har kunskap om sin skyldighet att anmäla.

l de fall då vårdnadshavare inte ska informeras, anmäler vi till socialtjänsten direkt utan attkontakt tas med vårdnadshavare.

Punkt 8:

Vi kommer på våra månatliga kvällsmöte, där all personal är närvarande, diskuterabarngrupperna och att de har en lämplig sammansättning.

Punkt 9:

Huvudman kommer regelbundet ha samtal med personal på avdelningarna där alla barnsutveckling diskuteras och där behov av särskilt stöd identifieras.

Huvudman ansvarar för att kartläggningssamtal över barnen och barngruppen genomförsminst en gång per termin.

Punkt 10:

Att huvudman tillsammans med skyddsombud gör en skyddsrond en gång per termin. Vidskyddsronden används en checklista för förskolan framtagen av arbetsmiljöverket.

Alla handlingsplaner är förvarade i en pärm och revideras en gång per år. Huvudmanansvarar för att all personal är väl förtrogen med alla handlingsplaner och dess innebörd.

Punkt 11:

En gång per år genomförs medarbetarsamtal där personalens behov avkompetensutveckling identifieras.

Huvudman ansvarar för att personalen är insatt i gällande förskrifter och informerar ochutbildar om förändringar görs som påverkar arbetet.

Punkt 12:

l slutet av varje termin görs en utvärdering kring det systematiska kvalitetsarbetet där vi serom vi nått upp till de mål och riktlinjer vi har.

89

Vid slutet av varje termin gör alla; arbetslaget och huvudman en verksamhetsberättelse överdet gångna året.

Punkt 13:

Alla klagomål ska komma huvudman till kännedom som i sin tur tar beslut om åtgärder.Huvudman ansvarar för att informera alla vårdnadshavare om förskolans hemsida, därblankett om klagomål är tillgänglig.

Punkt 14:

Huvudman ansvarar för att alla som anställs på förskolan behärskar det svenska språket i taloch skrift.

Punkt 15:

Vi kommer i vårt språk vara så konkreta som möjligt och använda oss av bilder och föremålför att förstärka olika begrepp och det svenska språket. Vi kommer bland annat använda ossav språkpåsar som ytterligare förstärkning för inlärning av det svenska språket.

Punkt 16:

Huvudman har ansvar över rutiner, genomförande och uppföljning vid kränkande behandlingoch diskriminering.

Punkt 19:

Vid behov av överlämningssamtal kommer huvudman att ansvara för att kontakt tas medberörd pedagog i förskoleklass.

Punkt 20:

Vi har nu fått kännedom om att det är ett gemensamt kösystem och kommer att ageradärefter

90

Schema över dagliga rutiner:

6. 00 Förskolan öppnar

7. 00-7. 30 Frukost

9. 00 Fruktstund

9. 15-11 Planerade aktiviteter så som rörelse, skapande, utedag

11-11. 15 Rutiner för blöjbyten och toalettbesök

11. 15-11. 45 Lunch

11.45-14 Vila för de yngre barnen, sagostund och utevistelse för de äldre barnen

14. 00 Mellanmål

14. 30-18 Fri lek inomhus eller utomhus

17.00 Fruktstund

18.00 Förskolan stänger

91

-t <

OnibyggnationFörskola sanit 3 lägenheter

Systenahandling

Ystad 2017-03-04

Eva LjungkvistBrandingenjör

92

Sida 2(15)BrandskyddsdokumentadonFabian 8, TomeliUa

INNEHÅLL

O INLEDNING..........................................................................................................................................^

0. 1 UPPDRAGSBESKRIVNING...............................................................................................................................^

0. 2 TlLLGÄNGLIGTUNDERLAG..............................................................................................................................40. 3 OMFAUNING .............................................................................................................................................4

0.4 PROJEKTERING AV BRANDSKYDD....................................................................................................................^0. 5 KRAV PÅ BRANDSKYDD VID ÄNDRING AV BYGGNAD .............................................................................................5

l BYGGNADSBESKRIVNING..................................................................................................................... 5

1.1 TOMTEN ....................................................................................................................................................51. 2 BYGGNADEN...............................................................................................................................................5

1.3 BRANDTEKNISKBYGGNADSKLASS.....................................................................................................................5

2 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR............................................................................................ 6

2. 1 VERKSAMHETEN ..........................................................................................................................................6

2. 2 ANTAL PERSONER l BYGGNADEN......................................................................................................................G2. 3 INSATSTID FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN...............................................................................................................6

2.4 BRANDBELASTNING......................................................................................................................................62.5 KLASSIFICERINGAVLOKALER ..........................................................................................................................6

3 MINDRE AWIKELSER OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR......................................................................... 6

4 UTRYMNING........................................................................................................................................ 6

4. 1 UTRYMNINGSSTRATEGI .................................................................................................................................64. 2 UTRYMNINGSVÄGAR ....................................................................................................................................7

4.3 PASSAGEMÄTT...........................................................................................................................................74.4 GÅNGAVSTÅND...........................................................................................................................................?

4.5 DÖRRAR OCH FÖNSTER .................................................................................................................................84.6 VÄGLEDANDE MARKERING/UTRYMNINGSSKYLTAR ..............................................................................................84.7 BELYSNING .................................................................................................................................................8

5 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND..................................................................................................... 8

6 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING INOM BRANDCELL.............................................................................. 9

6. 1 GENERELLT................................................................................................................................................^6.2 YTSKIKT l UTRYMNINGSVÄGAR........................................................................................................................9

6.3 YTSKIKT PÅ RÖRISOLERING ............................................................................................................................96.4 YTSKIICT PÄ MINDRE BYGGNADSDEIAR ..............................................................................................................9

7 SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING MELLAN BRANDCELLER .........................................10

7.1 BRANDCELLSINDELNING ..............................................................................................................................107.2 BRANDTEKNISK KLASS PÄ BRANDCELLSGRÄNSER ............................................................................................... 107.3 TRAPPHUS OCH DÖRRAR l BRANDCELLSGRÄNS.................................................................................................. 10

7.4 BRANDSKYDD VID GENOMFÖRINGAR OCH ANSLUTNINGAR..................................................................................117.5 ÖVRIGT.................................................................................................................................................... 11

8 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER .......................................................................11

9 VENTILATION......................................................................................................................................12

9. 1 VENTILATIONSSYSTEM ................................................................................................................................ 12

9.2 MONTERINGAVLUFTBEHANDLINGSINSTALLATION............................................................................................129.3 SKYDD MOT BRAND-/BRANDGASSPRIDNING MELLAN BRANDCELLER...................................................................... 12

10 UPPVÄRMNINGSANORDNING.............................................................................................................13

11 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND ................................................................................................................. 13

12 ANORDNINGAR FÖR BRANDSLÄCKNING.............................................................................................13

12. 1 RÄDDNINGSVÄG ...................................,.............. ".......................................................................... -.. 13

Eva Ljungkvist, Oceanus AB

93

Sida 3(15)BrandskyddsdokumentadonFabian 8, TomeUla

12.2 HANDBRANDSLÄCKARE...........................................................................................................................13

13 BRANDTEKNISKAINSTALLATIONER.....................................................................................................13

14 UNDERHÄLL OCH KONTROLL...............................................................................................................14

15 BIIAGARITNINGAR.............................................................................................................................15


94

Sida 4(15)BraadskyddsdokumentadoaFabian 8, TomeUUa

O INLEDNI G

0. 1 UppdragsbeskrivningBrandskydds dokumentation avser befintlig byggnad på fastighet Fabian 8 med anledning avombyggaadon till förskolan samt 3 lägenheter. Fasdgheten har adressen Rosencrantzgatan 15,TomeUla.

Brandskyddsdokumeatationen är upprättad av:Eva Ljungkvist 0733-128584Brandingenjör eva@oceanus. se

Oceanus AB

Pianog.21271 92 Ystad

Uppdragsgivare

Fastighetsägare

D Björks FastigheterBanmästaregatan 3273 35 TomeUUaOrgnr: 880216-3918

D Björks FastigheterBanmästaregatan 3273 35 TomeUUa

Ansvar för detaljprojektering enligt förutsättningar i denna dokumentadon åvilar beställareneller av denne anUtade projektorer/entreprenörer.

0. 2 Tillgängligt underlagBrandskyddsdokumentadonen är upprättad med utgångspunkt från bifogade ritningar (dat.2017-02-13) av Brave arkitektkontor, se bilaga Ritningar.

0. 3 Omfattning

Brandskyddsdokumentationen avser endast befintlig byggnad enligt bifogade ritoningar.Dimensioneringen avser personsäkerhet samt risk för brandspridniag till närliggande byggnader.

Hänsyn har inte tagits tiU:. Egendomsskyddet. Konsekvenser för verksamheten orsakad av eventuell brand

0. 4 Projektering av brandskyddBrandskyddet är projekterat enligt:

. BBR 21

. Svenska Brandskyddsföreaingens handbok Brandskydd i BBR 21


95

Sida5(-15)Brandskydds dokiimentationFabian 8, TomeUUa

0. 5 Krav på brandskydd vid ändring av byggnadEnligt BBR21 kap. 5:8 gäller följdkrav vid ändring av byggnad.

Byggnader skall utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir dllfredställande.Utformning av brandskyddet skall förutsätta att brand kan uppkonuna.

Byggnader skall vid ändring uppfyUa de krav på brandskydd som anges i avsnitt 5:1 - 5:7 iBBR21.Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivåändå uppnås.

l BYGGNADSBESKRIVNING

1. 1 Tomten

Byggnaden är fristående och belägen på fastighetenFabian 8 i korsningen Rosencrantzgatan ochLånggatan. Se figur l.

Fastighetens södra sida vetter mot Långgatan ochdess västra sida mot Rosencrantzgatan. Byggnadenär formad i fyrkant och på dess västra sida samtnorra finns en inhägnad trädgård ined grästnatta. Påbyggnadens östra sida finns en parkering.

Figur 1 visar fastsgheten och ty^nvdrn ar markerad med röd

1. 2 Byggnaden fyrk<wt-

Byggnaden har tidigare varit samlingslokal och by^s nu om tiU en förskola samt 3 styckenlägenheter. Byggnaden är i två plan med en källare (förråd med ingång utifrån). Se bilagaRitningar.

Källaren består av ett f.d. pannrum (rensat) och gamla matkällare sanat förtådsrum. Utrymmenafinns under endast en del av byggnadens totala by^yta (uppskattningsvis en tredjedel).Grunden består av betong och innerväggar är antingen i betong eller i tegel. Fasadbeklädnadenär i tegel och taket är med trätakstolar, gips isolering och tjätpapp samt taktegelpannor.

Bottenplan har ytterväggar i Va stens tegel ined niineralullsisolering och därefter yttetligate V2stens tegel. Ovanplan har samma ytterväggar som bottenplan.

Den bärande konstruktionen, innerväggar, är i betong och tegel. Innerväggarna på ovanplansamt några på bottenplan, har en träregelstomme med steniillsisolering samt klädda med gips.

1. 3 Brandteknisk byggnadsklass

Byggnaden, i 2 våningar samt källare, har fler än två lägenheter. Vilket, bland annat, gör att denklassas i brandteknisk byggnadsklass BR 2.


96

Sida 6(15)Brandskydds dokumentadonFabian 8, Tomemia

2 DI ENSIONERAN FÖRUTSÄTTNINGAR

2. 1 Verksamheten

I byggnaden kommer det att bedrivas en förskola (301 m^ på bottenplan. Den kommer att varaverksam under dagdd.På bottenplan konuner det även att finnas en lägenhet. På ovanplan kommer det att finnas 2lägenheter.

Sammanlagt kommer det att finnas 3 lägenheter samt en förskola.

2. 2 Antal personer i byggnaden

Byggnaden kommer att omfatta en förskola där personalen kan förväntas ha godlokalkännedom. Barnen och gäster förväntas ha mindre god lokalkännedom.

Byggnaden omfattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom,som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna.Gäster förväntas ha mindre god lokalkännedom.

2. 3 Insatstid för räddningstjänsten

Räddningstjänstens insatsdd kan förväntas vara under 10 minuter. Möjlighet för uppställning avräddningstjänstens fordon fmas på omgivande gator.

2. 4 Brandbelastning

Brandbelastningen bedöms understiga 800 MJ/kvni.

2. 5 Klassificering av lokaler

Förskolans verksamhet klassas som verksamhetsklass 5A och lägenheterna i 3A.

3 MINDRE AVVIKELSER OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR

Inga avvikelser eUer några alternativa lösningar har gjorts i biandskyddet eller i utrymningen.

4 UTRYM

4. 1 Utrymningsstrategi

Byggnaden är utformad så att dllfredställande utrymning kan ske vid brand.

Om persontätheten är hög, eUer berörda inte kan förväntas utrymma själva eller late kan för-väntas ha god lokalkännedom, eller om verksamheten medför risk för snabb brandspridning.Lokaler i verksamhetsklass 5A får som högst ha gångavstånd 30 meter.

Bostäder och lokaler där personer vistas mer än tillfälligt har två av varandra oberoendeutrymningsvägar. Med dörrar direkt till det fria kan en utrymningsväg accepteras. Utrymning skanormalt ske utan hjälp av räddningstjänsten.


97

Sida 7(15)BrandskyddsdokumentadonFabian 8, Tomeima

Dörr direkt dll säker plats får vara den enda utrymningsvägen från utrymmen i bottenplanet förbostäder i verksamhetsklass 3A som är lätt överblickbara och där ett begränsat antal personerförväntas vistas och aied högst 15 tneter gångavstånd tiU utrymningsväg.

Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en avutrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 3, förutsatt att högst 15 personerutrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligtsnabb insatsdd och fönnåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstensutrustning ska fmnas.

Bottenvåningen är tillgängligt för rörelsehindrade personer och personer med någon form avfunktionsnedsättning. Dessa kan själva ta sig ut via ordinarie utrymningsvägar.

Alla trapphus är utrynmingsvägar och leder direkt dll det fria. Utryinningen kan göras utan

räddningstjänstens insats.

4. 2 Utrymningsvägar

Förråd i källarplan har utgång direkt tiU det fria.

Utrymning från förskolan kan ske genom ordinarie entré (mot öst) direkt tiU det fria och genomalternativ utgång (mot väst) direkt mot det fria i brädgården.

Utrymning från lägenhet på bottenplan sker direkt dll det fria via ordinarie entré och alternativutrymning är via fönster. Utrymning från lägenheter på ovanplan sker via trapphus direkt tiU detfria alternativt via fönster och med profilstege ned tiU markplan.

I bilaga Ritningar ftons utrymningsvägarna markerade på bottenplan och ovanplan.

4. 3 PassagemåttFör varje utrymningsväg, korridor eller motsvarande avsedd för lokal med mindre än 150personer gäller att den bör vara minst 0,9m bred och 2,1m hög. På angivet mått får ledstängerinkräkta med tnax 0,lin per sida.

Dörrar är utförda med minsta fria passagemått 0,8m bredd och 2,0m höjd.

4.4 GångavståndGångavstånd till utrymningsväg har dinaensionerats enligt schablonmetod i SvenskaBrandskydds föreningens Handbok, Brandskydd i BBR 21 samt BBR 21.

Otn en trappa ingår i gångvägen dll en utfymningsväg, beräknas trappan motsvara etthorisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden.

Enligt schablon bör gångavstånd från lägenhet tiU närmsta utrymaingsväg ej översdga 45 m vidutrymningsväg i två riktningar. Från förskolan ska det ej översdga 30 meter.

Gångavstånd tUl nännsta utrymningsväg överskrider ej aiått ovan.

Eva Ljimgkvist, Oceanus AB

98

Sida 8(15)Brands kydds dokucaeatadonFabian 8, TomeUUa

4. 5 Dörrar och fönster

Dörrar i utrymningsväg ska normalt öppnas i utrymningsriktningen samt vara lätt öppningsbaramed nedåtgående trycke så att utrymning kan ske utan nyckel.

Dörrar vara far vara inåtgående från lokaler med endast ett begränsat antal personer(max 30 personer) och om risk för köbildning inte föreligger.

Utrymning som leder till nedsänkt uteplats respekdve nedsänkt ljusschakt ska säkerställas medstege / trappa som leder upp till markplan.

Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.

Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel ochöppningsbara utan nyckel dier annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axelfår endast användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge.

Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. Förfönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas underfönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter.

Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet meUan golvet ochfönstrets underkant överstiger 1,2 tnetef, bör en plattfocm eller liknande tnonteras på insidan.

4. 6 Vägledande markering/utrymningsskyltarMed vägledande niarkeringar avses skyltar eUer liknande soai vid utrymning ger vägledning såatt utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden. Vägledandemarkeringar ska finnas i utrymmen som är svårorienterade. Skyltarna bör i övrigt följarekommendadonen i SS-EN 1838 om utrymningsskyltar.Skyltar bör finnas i lokaler när utrymning sker genom en annan brandceU. Skyltar i förskolan skafinnas , se bilaga Ritningar.

Boende i de tre lägenheterna förväntas ha god kännedom om utrymningsvägar och utrymmenabedöms vara lättorienterade varför utrymningsskyltar ej erfordras.

4. 7 Belysning

Utrymningsvägar (trapphus) ska förses med allmänbelysning som med tiU&edsställande säkerhetfungerar.

Belysningsstyrkan bör i genomsnitt inte undersdga 100 lux i utrymnings-vägen.

5 SKYDD OT UPPKOMST AV BRA D

Identifierade risker i samband med verksamheten är rökning och madagning. Vid alla typer avverksamheter finns även risken för anlagd brand.

Dessa risker hanteras i det systematiska brandskyddsarbetet som fastighetsägare och boendebedriver.


99

Sida 9(15)BrandskyddsdokumeatationFabian 8, Tomeima

Genom en kontinuerlig rutin för ordning och reda på exteriört och interiört minskardllfäUighetema/möjUgheterna för en anlagd brand.

Inget brännbart material får finnas i trapphus.

Komplementbyggnad ska finnas på minst 8 meters avstånd från byggnaden och rutiner skafinnas för en säker avfallshantering.

6 SKYDD OT BRANDSPRIDNI G INOM BRANDCELL

6. 1 Generellt

I byggnader i byggnadsklass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass C-s2,d0, fästpå material av A2-sl, d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-sl, dO. Väggytor bör haytskikt av lägst brand-teknisk klass D-s2,d0.

Taken och väggarna i lokaler i verksamhetsklass 5A ska utformas så att deras ytskikt endast kange ett försumbart bidrag tUl en brands utveckling. Väggytor i utrymmen i verksamhetsklass 5Akan utföras med ytskikt av klass C-s2, d0 fäst på material av A2-sl, d0 dier beklädnad i klassK210/B-sl,dO. Takytor bör ha ytskikt av klass B-sl,d0 fäst på material av A2-sl,d0 eUerbeklädnad i klass K210/B-sl,dO.

6. 2 Ytskikt i utrymningsvägarTakytor och väggytor förses med ytskikt klass B-sl,d0 (Mäss l) monterat på material i klass A2-sl,d0 (obrännbart material) dier på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-sl,dO (tändskyddandebeklädnad).

Golvbeläggning ska vara av material godkänt i lägst klass Cg-sl.

6. 3 Ytskikt på rörisoleringOm den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstalladoner är mer än 20 % avangränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringea uppfylla klass A2L-s'l,dO eller ytskiktskravetför angränsande ytor på väggar, tak och golv.

Otn den sammanlagda exponerade oinslutnings arean på rörinstallarioner är mindre än 20 % avangränsande vägg- eUer takyta bör rörisoleringen uppfyUa lägst följande klasser:- BL-sl,dO där onigivande ytor har kravet B-sl, d0.- CL-s3,dO där omgivande ytor har kravet C-s2, d0.- DL-s3,dO där omgivande ytor har kravet D-s2,d0.

6. 4 Ytskikt på mindre byggnadsdelarFör mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägstbfandteknisk klass D-s2,d0. Mindre byggnadsdelar motsvaras av sådana byggnadsdelar varssammanlagda omslutniagsarea understiger 20 % av anslutande tak eUer vägg.

Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- ochgolvlister, och balkar. Detta gäUer dock inte rörisolering. Detsamma gäUer för rum i de fallytskiktet inte påverkar utrymnmgs säkerheten i byggnaden. Detsamma gäller för rörisoleang isådana ruin. Det kan vara mindre rum om högst 15 m , t.ex. hygienutrymmen.


100

Sida 10(15)BrandskyddsdokumentadonFabian 8, TomeUlla

7 SKYDD OT BRAND- OCH BRA DGASSPRIDNINGMELLAN BRANDCELLER

7. 1 Brandcellsindelning

Material i tak, väggar, golv och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå ibyggnadsdelar på ett sådant sätt att de:

. är svåra att antända

. inte medverkar till snabb brandspridning

. inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas

. inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå

. inte faller ned etler på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar

. inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet.

CeUplastisolering ska inte användas utan istället ska alternativ som typ stenullsisolering väljas.

7. 2 Brandteknisk klass på brandcellsgränserByggnader ska delas in i brandcdler i sådan omfattning att det medför tillräcklig dd förutrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas.

För byggnader i klass Br2 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan brandcetler medavskiljande konstruktion.

Avskiljande konstruktion i allmänhet ska utföras i lägst El 30 och följande utrymmen är en egenbrandceU:

. Förskolan

. Respektive lägenhet

. Trapphus* Källare

I bilaga Ritning fmns brandcellsgränser markerade på respektive plan.

7. 3 Trapphus och dörrar i brandcellsgränsTrapphus ska utfonnas tned avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridniag tilltrapphuset begränsas. Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst braadteknisk klass El 60.

Dörrar till trapphus bör utformas i lägst klass El 30-SoaC. Trapphuset bör endast ha förbindelsegenom ett utrymnie i egen brandcell med bostäder i verksamhetsklass 3 och därmed jämförligautrymmen där personer vistas nier än tUlfåUigt.

Övriga dörrar utföres i brandklass (El 30- C) och förses med dörrstängare. Dörrar förses medlås tned ej uppreglingsbar faU som skjuter in minst 7 nim i slutbleck. Tillhållrung endast meddörrstängare accepteras inte.


101

Sida 11 (15)BrandskyddsdokumentarionFabian 8, Tomelilla

7.4 Brandskydd vid genomföringar och anslutningarGenomföringar av rör, kanaler mm i brandceUsgräns skall tätas noggrant med typgodkändbrandtätoingsmetod och utföras så att brandcellsgränsens brandmotstånd ej försämras.Brännbara ledningar kan tätas med s.k. brandstrypare.

Anslutning av braadcellsskiLjande vägg kan - om yttertaket är obränabart - dras upp tillunderkanten av yttertaket. Springor mellan tak och vägg ska brandtätas i erforderlig klass.Om yttertaket är brännbart - ex utfört av råspont - rekommenderas att den brandcellsskiljandeväggen bryter igenom yttertaket alternadvt att skivor i lägst klass K2lO/B-sl,dO placeras påvardera sidan om den brandceUskUjande väggen på undersida brännbart yttertak. Taket kläs inined sådana skivor minst 600 mm från den brandcellskiljande väggen. Eventuella genomgåendespringor ovan skivbeklädnadea ska brandtätas i erforderiig klass.

7. 5 Övrigt

Vinds- och undertaksutrymmen och lägenhets avskiljande ska utformas så att skyddet motbrandspridning mellan brandceller upprätthålls. De ska dessutom utformas så att onifattandebrandspridning begränsas.

Befintliga synUga balkar som bibehålles skall brandskyddsmålas alt Uäs in i brandklass REI 60.Befintliga synUga träbalkar och träpelare som bibehålles skall brandskyddsmålas alternativt kläsin i brandklass REI 60.

Inspekdonsluckor i brandklassade väggar och bjälklag skall vara utförda i brandklass likavägg/bjäUdag.

Brandcellsgräns som ansluter mot yttertak i råspont ska ha råspont som på ömse sidor ombraadceUsgräns är beklädd med 600 mm breda längsgående minst 4 mm tjocka obräanbaraskivor.

Källarplanet ska vara brandtekniskt avskilt från markplan. Avskiljningen kan genomföras medbrandklassad dörr eller att ingång tiU källare sätts igen.

Krypvindsutrymme ska vara brandtekniskt avskilt från ovanplan.

Vertikala installarionsschakt kan utfonnas med klassad omslutningsyta eUer med klassadebjälklag.

. Klassad omslutningsyta ska sammantaget niedföra en brandteknisk avskiljning meUanolika brandceller i klass El 30. Schaktet i sig utgör i sammanhanget inte en egenbrandcell.

. Klassade bjälklag ska utföras med installadoner soffi avskiljs vid varjebjälklagsgeaombrott, i klass El 30.

Installadoasschakt avskilt i bjälklag ska utformas ined avstånd tnellan rör så att tätning ochutflytaing mellan olika rör/kanaler är säkerställd.

8 SKYDD MOT BRA DSPRIDNING ELLAN BYGG ÅDER

Byggnaden har ett tiUfredstäUande skydd mot brandspridning meUan byggnader.


102

Sida 12(15)BrandskyddsdokLimentadon

Fabian 8, TomeUUa

Avstånd mellan by^naden och närliggande fastigheter är mer än åtta meter varförbrandspridningen har försvårats och inga åtgärder erfordras på fasader och fönster.

9 VE TILATIO

9. 1 Ventilationssystem

Byggnadens ventilationssystem, bottenplan och ovanplan, är mekaniskt och brandteknisktavskilt. Detta kan göras andngen med avskiljande spjäll, separata system alternadvt med fläkt idrift.

SpjällOm spjäU är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de utformas så att de, med högtillförlitlighet, skyddar mot brand- och brandgasspridning i ventilationssystemet motsvarandeden avskiljande fönnåga som gäller för brandcellsgränsen. Spjäll ska kkra den temperatur somde utsätts för och spjäUen ska akdveras inom den dd som hrävs för att avsedd funkdon skauppnås.

Spjällen ska vid behov förses med ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. Spjäll kanverifieras enligt SS-EN 15650. Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor som placeras på ettför ändamålet lämpligt ställe. Rökdetektorns utformning kan verifieras enligt SS-EN 54-7.

fläktar

Med fläktar i drift vid brand avses en skyddsmetod som innebär att fläktar i vendladonssystemanvänds för att kontroUera brandgaser eUer begränsa brand- och brandgasspridning mellanbrandceUer.

Ofla fläktar i drift vid brand är en förutsättning för brandskyddets utformning ska dedimensioneras så att de med hög tillförlitlighet uppfyller avsedd funktion. Systemet ska försesmed ett skydd mot strömavbrott på gnmd av brand.Kablar för elförsörjning bör utformas med ett skydd som motsvarar kravet på den avskiljandekonstruktionen i byggnaden.

9. 2 lontering av luftbehandlingsinstallationLuftbehandUngsinstallation skall utformas så att ett tillfredställande skydd mot spridning avbrandgas mellan brandceUer erhålles.

Kanaler skall utföras av obtännbart material och förläggas och utfonnas så att de vid brand integer upphov dll antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning under den rid soinbrandkravet anger.

Material i vendladonsanläggningen får ej bidra till brandspridning. Upphängning och infästningav vendladonskanaler skall utföras så att venriladonssystemets brandskydds funkdon säkras.

9. 3 Skydd mot brand-/brandgasspridning mellanbrandceller

Material i ventilationsanläggningen får ej bidra dll brandspridning.

Eva Ljungkvist, Oceaaus AB

103

Sida 13(15)BraadskyddsdokumentadonFabian 8, TomeUla

Kanaler skall utföras av obrännbart material och förläggas och utformas så att de vid brand integer upphov dll antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning under den dd sombrandkravet anger.

Brandgasspridning skall förhindras tUl brandceller där sovande personer vistas. Vidare skallbrandgasspridning hmdras tiU utrymniagsvägar.

LuftbehandlingsinstaUadon skaU därvid utformas så att ett riUfredställande skydd mot spridningav brandgas mellan brandceUer erhåUes.

Vendlering av trapphus och käUafe kan göras med hjälp av befintliga fönster.

Fönster och dörr i käUare utgör venrilationsöppningar och har en area som översdger 0,5 % avbrandcellens nettoarea och är minst 0,5 m2. Räddningstjänsten kan ventilera genomöppningsbara fönster.

10UPPVÄRMNINGSANORDNI G

Uppväänning sker via fjärrvän-ne.

11BÄRFÖRMÅGAVID BRA IDByggnadsdelar i bärande huvudsystem utföres i brandsäkerhetsklass 4 och brandteknisktbärverksfccav R 60.

Trappor utföres i lägst brandsäkerhetsklass 3 och braadtekniskt bärverkskrav R 30.

Om bärande takstolar är synliga inne i lägenheterna på ovanplan, ska dessa brandskyddsmålasoch det ska säkerställas en funktionell håkumsisolering vid anslutningen mellanbrands ektioneringen och takstolarna.

12ANORDNINGAR FÖR BRA DSLÄCK ING

12. 1 Räddningsväg

Samtliga fasader är lätt åtkomliga för räddningstjänstens msats.

12. 2 Handbrandsläckare

Handbrandsläckare placeras väl synliga på lättillgängliga platser samt att gångavståndet inteöverstiger 25 meter tUl näffnsta släckare.

Släckare monteras på vägg och förses med anvisningsskylt. På respektive våning kommer det attfinnas en handbrandsläckare centralt placerat. Se bilaga ritning gällande pkcering.

13BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER

Utrymmen i verksamhetsklass 5A ska förses med anordningar för ddig upptäckt och varning ihändelse av brand.


104

Sida 14(15)BrandskyddsdokumentarionFabian 8, TomeUUa

Anordningar för ddig upptäckt och varning i händelse av brand kan utgöras av brandvarnare.Brandvarnare bör placeras så att de täcker hela verksamheten. Varje brandvarnare kan förväntasha en täckningsyta på högst 60 m .

Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för ddig upptäckt och varning ihändelse av brand. Signalen ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas mer äntUlfäUlgt.

Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör vara brandvarnare iverksamhetsklass 3A.

Brandvarnare placeras i utrymmen utanför sovnun caed minst 0,5in till väggar och på avståndfrån fönster och ventiladonsdon.

14 U DERHÅLL OCH KONTROLLAnsvaret för att brandskyddet i byggnaden uppl ätthäUes åvilar fastighetsägaren och nyttjarenoch därmed ansvarar dessa för att dokumentadonen efterlevs genom kontroUer avbrandskyddet.

Vad När

Utrytnningsvägar enligt nedan:

- ätt inget material finns lagrat i utrymningsvägar. kontrolleras varje vecka

- att uttymningsvägar inte är blockerade med barnvagnar och dagligenannat

- snöröjning utanför utrymningsvägdagligen vid snöfall,säsongsuppföljning avåterkommande problem

Brandvarnare kontrolleras

Tillgänglighet för räddningstjänsten kontrolleras

BrandceUsindelning kontrolleras

LuftbehandlingsinstaUation kontrolleras

l ggr per år.

varje månad

l ggr per år.

l ggr per år.

I övrigt ska verksamheten och fastighetsägaren i sitt systematiska brandskyddsarbete genomföraanpassat underhåU och kontroU.


105

Sida 15(15)Brandskyddsdokumentadon

15 BILAGA RITNINGARBottenplan Ovanplan

i Profilstege

-l /ll

S;' l ~*' .."

\

^ D


Utrymning

106

AVDELNING 2ca 97 m2

'2-5' ̂ hs^cUnfi^cc\ l? hot^^-^

AVDELNING 1ca 64 m2

1-3 î-Cc^ [SL hct. lrt^

Gc^mMS Lfipri^tv

ENTRÉ BOSTADER

ENTRÉFORSXOIA \1

STÄD ZKWC

LAGENHETca 52 m2

__J

fMATCRIAUtUM

/

KONTORESTIIÖ

Mott~ffg'nJ^Qs -ho^.

KOK

Pc-^öâûîPER30NAL

A^ôcbsfû^j

PERSONALEWTRÉ

^;?Q

^?

l"?

Fabian 8

TomeUBa Kommun

BOTTENPLANalternativ l

plan 1:100

BOTTENPLAN

12345

BRAVEarkitektkontor

ortdtekt sär mn Per^tot nppelKämgatan ), 273 97 Tomdilta

td 0417-122 10, 07(^302 98 75infö®brovea>kitektkon)orêwww. bravearidtektkontorô

107

\N

Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola

Enligt 2 kap 5 § Skollagen

Sökandens förutsättningar prövas genom bedömning av ansökningshandlingar och intervju medden/de sökanden/a. Eventuella beslut från tillsyn och/elter anmälningsärenden avseendehuvudmannens befintliga verksamhet kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vidhandläggningen inhämtas upplysningar om sökandes ekonomiska status via bland annatkreditupplysningsföretag. Beslutet om godkännande upphör automatsikt om huvudmannen inte harstartat förskolan inom två år efter beslut om godkännande. Därefter krävs en n\

v

väsentliga förändringar av verksamheten, såsom ny huvudman, byte av lokal och/elleipitnH|8l?iå@l%d@E1antalet platser krävs en ny ansökan.

UNDERTECKNANDEGenom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökafrarsSnna.

Ort och datumêUCbar

NamnförtydliganêEv^&ko^

Kontaktpersonl

l -11Al

riftav ir eck e/behöri företrädare^r sökc^ Cc^li1 C^tUt^^

6(MÛ^. H~ff(^ /^-^r^L ~ yo^\c^-

-Hd

NamnuppgifterKommunicering av handlingar samt beslut i ärendet kommer att ske till sökandes nedan angivna adress. Videvt. adressändring ska Barn och Utbildning omgående kontaktas.

Sökandes namn (namn pä tex fysisk person, aktiebolag, förening) TelefonnummerFörskolan Allegro, Ekonomisk förening.

oioö <{ö [3 ^Sökandes utdelningsadress

Algatan 47

Sökandes e-postadressforskolan. amico@outlook. com

OrganisationsformEkonomisk förening

Postadress

23142

Weba dress

Forskolanamico. com

Företagsform/föreningsformEkonomisk förening

Ort

Trelleborg

Bankgiro/postgiro

Ombud om sådant finns (fullmakt att företräda sökanden ska bifogas ansökan)Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in.

Ombudets namn Telefonnummer

Utdelningsadress Postadress Ort

E-postadress

108

\



Övriga uppgifter om huvudmannenÄr sökanden huvudman för andra företag? JaOm ja, redovisa vilka företag huvudmannen ingår i: Förskolan Amico, ekonomisk förening j x

Nej

Driver sökanden eller styrelseledamot/VD annan förskoleverksamhet?Om ja, i vilken annan kommun? Trelleborg

Jax

Nej

Har sökanden eller styrelseledamot/VD tidigare drivit förskoleverksamhet?Om ja, i vilken kommun?

Ja Nej

Beskriv verksamhetsidé, värdegrund, öppenhetskrav, måltider och dagligutevistelseFörskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjud en trygg omsorg. Verksamheten ska utgåifrån en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildårenhelhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsattutveckling. Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola (l kap 5 §8 kap 2,18 och 19 §§ skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2. 1 och 2. 2).Beskriv den värdegrund som uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten.Undervisningen vid fristående förskolor ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt får ha en konfessionellinriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt (l kap 7 § skollagen).

Beskriv konkret hur verksamheten ska bedrivas för att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en tryggomsorg. Av beskrivningen ska framgå arbetssätt och arbetsformer, ge exempel på hur man ska arbeta med angivna mål iläroplanen förskolan, såsom t.ex. språk, matematik, motorisk utveckling och social gemenskap.Vi kommer att bedriva montessoripedagogik pé förskolan, vilket bland annat innebär att barnet står i centrum ochpedagogen har en vägledande roll. Vi kommer att utforma en miljö där barnens behov står i centrum med möbler imaterial anpassade efter barnen. Vidare kommer det att finnas montessorimaterial inom pedagogikens fem områden;språk, kultur, matematik, praktiskt samt sensoriskt material tillgängligt för att väcka barnens intresse. Det kommer ävenatt finnas traditionella pedagogiska lekmaterial.Vi kommer även att arbeta tematiskt där vi naturligt väver in läroplanens olika kunskapsområden. Vi kommer att arbetamed pedagogisk dokumentation, som ett verktyg för att analysera verksamheten samt föra den framåt.För att följa det enskilda barnets utveckling kommer vi att skapa en digital mapp på varje barn där vi dokumenterarbarnets utveckling genom text och bild.

arje arbetslag kommer att utforma ett veckoschema, där förutom arbetsstunden är inplanerad, även är aktiviteter somrörelse, olika former av skapande och utevistelse finns med. ( På förskolan vi driver idag har vi köpt in cargocyklar vilka vianvänder för att ta oss lite längre sträcker från förskolan och upptäcka nya miljöer för barnen. Detta är något vi ävenänkt för den nya förskolan.)

Beskriv vilken värdegrund som ska prägla verksamheten. Av beskrivingen ska framgå hur förskolan ska arbeta medvärdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen.Vi kommer att skapa en likabehandlingsplan som kommer att vara ett levande dokument för både pedagoger, barn ochvårdnadshavare.Vi kommer arbeta aktivt med värdegrundsfrågor i barngrupperna.Förskolans värdegrund kommer att utgå från i ämnet styrande dokument som läroplanen, skollagen ochbarnkonventionen. Värdegrundsfrågor och hur vi för detta arbete framåt är något som arbetslagen och hela förskolanständigt arbetar med genom diskussioner, föreläsningar, att ta del av aktuell forskning och fortbildning inom området.

109



Beskriv hur öppenhetskravet ska tillgodoses, d.v.s. hur förskolan kommer att vara öppen för alla barn som ska erbjudasförskola enligt skollagen. Av beskrivningen ska det framgå ev. urvalsgrunder som tillämpas om det finns fler sökanden änplatser.

Vi kommer att följa kommunens riktlinjer gällande öppettider, samt ha ett kösystem för plats på förskolan där den somörst anmält sitt intresse, först blir tilldelad en plats. Syskonförtur kommer att tillämpas.

Beskriv hur villkoren avseende att måltider servaras på regelbundna tider, samt att det är varierade och näringsriktiga, skauppfyllas.

Vi kommer att servera frukost, lunch och mellanmål pé bestämda tider. Frukost och mellanmål kommer att förberedaspå förskolan, medan lunchen kommer att vara catering från lokal restaurang.

i strävar efter att den mat vi serverar ska svenskproducerad och ekologisk. Våra önskemål till vår matleverantör:svenskt kött, ekologiska råvaror, en dag med fisk, en dag med kött, en dag med fågel och två vegetariska dagar.

egetariskt alternativ erbjuds dagligen för de som inte äter kött. Vi kommer att följa livsmedelsverketsrekommendationer i våra val av inköp till frukost och mellanmål.

Beskriv hur villkoren avseende daglig utevistelse ska uppfyllas.

Alla barn kommer att vara ute minst en gång per dag. Varje arbetslag kommer även att ha en "utedag" där vi användeross avvara cargocyklarför att upptäcka nya platser tillsammans med barnen.

Om utbildningen ska ha konfessionell inriktning, beskriv hur villkoret att undervisningen i förskolan ska varaickekonfessionell. Beskriv även hur villkoret att endast utbildningen får ha en konfessionell inriktningska uppfyllas. Beskriväven hur villkoret att deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt ska uppfyllas.

Vi kommer inte att ha konfessionell inriktning.

Villkor för godkännande

l. Lokal, utrustning och utemiljöLokaler och utrustning ska finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas (2 kap 35 §skollagen)Huvudmannen ska se till att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö (6 kap 8§ skollagen).

110



Utomhusvisteksen bör ge möjlighet till lek och aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö (Förskolansläroplan Lpfö 98 avsnitt l).

Det är viktigt att förskolans miljö är utformade så att det både stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet.Lokaler, miljö och material behöver vara utformade på ett sätt som främjar lek och lärande av olika slag somoch som ger möjlighet till alltifrån skapande och livliga aktiviteter till vila och lugn aktiviteter. Miljön ska ävenvara söker och hälsosam. ( Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan SKOFS 2013:179 kap lpunkt 4.)

En förutsättning för att godkännas som huvudman är att förskolan kommer att ha ändamålsenliga lokaler för5/n verksamhet. Detta innebär även om lokalfrågan inte or löst vid ansökningstillfället, ska ett eller fleralokalalternativ som kan komma att bli aktuella presenteras i ansökan.Barn och Utbildning har tillsynsansvar och kommer vid en etableringskontroll att granska lokalerna införverksamhetsstart.

Huvudmannen ska vid verksamhetsstart visa att lokalerna, utrustningen och utemiljön är godkänd och anmäldtill miljöförvaltningen och att det finns rutiner för egenkotroll enligt miljöbalken sant för brandskydd. Det skaäven finnas bygglov för förskola

Beskriv hur villkoren avseende en ändamålsenlig lokal, inklusive utemiljön och dess utrustning ska uppfyllas.Lokalerna kommer att vara estetiskt tilltalande med lugna, ljusa färger. Alla möbler och material kommer att varaanpassade efter barnen och i deras storlek. Vi kommer att göra rum i rummet för att skapa olika ytor för olika ändamåltill exempel: hemvrå, läshörna, skapande vrå samt olika "rum" för de fem benen: språk, matematik, kultur, praktisktoch sensoriskt. Barnen kommer att ha möjlighet att arbeta både avskilt och tillsammans.Vi strävar efter att allt material ska vara av naturmaterial och så klart fritt från gifter.Även utemiljön kommer att ge möjlighet för olika typer av lek. Det kommer att finnas en asfaltsplan som lämpar sig förcykling samt olika typer av bollsporter. Det finns även en yta med gräsmatta som stimulerar till andra typer av lekar.Även i vår utemiljö vill vi använda oss av naturmiljö och olika pedagogiska "rum".

Ange uppgifter om förskolans lokal om sådan finns vid ansökningstillfälletFörskolans namn Mobilnummer

Förskolan Allegro

Förskolans utdelningsadress

Rosencrantzgatan 15

E-postadress

Postnummer

27331

Ort

Tomelilla

Webbadress

2. Huvudmannens ansvar för utbildningenHuvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen, förskrifter somhar meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2kap. 8§ skollagen).

111



Beskriv hur villkoren ska uppfyllas.

l Huvudman kommer att aktivt delta i arbetet i barngrupperna och på se sätt se till att villkoren uppfylls. Samtkommer det anställas pedagoger med adekvat utbildning.

3. FörskolechefDet pedagogiska ansvaret vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef som särskilt skaverka för att utbildningen utvecklas. Som förskolecheffår endast den som genom utbildning och erfarenhet harpedagogisk insikt (2 kap. 11 § skollagen). Det innebär bland annat attförskolechefen ska ha pedagogiskhögskoleutbildning (se Skolinspektionens bedömning -PM 2014-04-02). Förskolechefen beslutar om sin enhetsinre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter iskollagen och andra författningar. ( 2 kap. 10§ skollagen)

Beskriv hur villkoren ska uppfyllas

l Förskolechefen har gått en ledarskapsutbildning på högskolan, har adekvat utbildning samt lång erfarenhet av arbetemed barn.

4. Förskolans personalsammansättningHuvudmannen ska för undervisningen använda förskollärare som har en utbildning avsedd för den undervisningsom förskollärare ska bedriva (2 kap. 13 § skollagen). Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annanpersonal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. l4§skollagen).


i Det kommer att finnas minst en förskollärare i varje arbetslag övrig pedagoger kommer att vara barnskötare.

Antal barn per årsarbetare i barngrupp (förskollärare, barnskötare, pedagog). Uppgifterna ska stå i överenskommelse meddet angivna antalet tjänster i budgeten.

Barn/årsarbetare:, Ca 5 barn/ årsarbetare

Ange antal årsarbetare vad gäller förskollärare:

12,0Ange antal årsarbetare vad gäller övrig personal i barngruppen:5,0

5. Registerkontroll av personalHuvudmannen ansvarar för att registerutdrag lämnas av all personal som erbjuds anställning inomverksamheten (2 kap. 31-33 §§ skollagen)


l All personal kommer att behöva uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret innan anställning. Gäller alla former avanställning.

112

\N>



6. TystnadpliktDen som är eller har varit verksam inom en fristående förskola omfattas av tystnadsplikt (29 kap. l4§ skollagen).Huvudmannen ansvarar för att all personal har kunskap om innebörden av tystnadsplikt.


All personal kommer att skriva pé ett dokument om tystnadsplikt. Gäller alla former av anställning.

7. AnmälningspliktHuvudmannen ansvarar för att all personal i verksamheten har kunskap om sin skyldighet att genast anmäla tillsocialnämnden om de får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. (14 kap. l § socialtjänstlagen2001:453). Det innebär att misstanke om vanvård, övergrepp och andra brister och försummelser ska anmälas.

8. Barngruppens sammansättningBarngruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek (6 kap.3§ skollagen). Faktorer att ta hänsyn till vidbarngruppens sammansättning och storlek, är bland annat personalens kompetens, lokalernas storlek och ute-och innemiljöns utformning. Andra viktiga faktorer är barnens bakgrund, ålder och försutsättningar att i övrigttillgodogöra sig utbildningen.


9. Särskilt stödBarn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska ges det stöd som derasspeciella behov kräver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska förskolechefen se till attdet barnet ges ett sådant stöd (8 kap. 9 skollagen)

Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivnigen ska det framgå hur barnets behov av stöd systematiskt identifieras ochåtgärdas.

10. BarnsäkerhetFörskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg (8 kap, 2§ skollagen). Huvudmannen är ansvarig för barnenssäkerhet. Huvudmannen ansvarar förött rutiner för tillsyn, barnsäkerhet, utflykter, utevistelse, brand, kriser ochkatastrofer finns och är uppdaterade och att dessa är kända för personalen. Rutinerna bör varadokumenterade.

113

Ansökan om godkännande avfristäende förskola


7. Anmälningsplikt

iningen kommer att skapa ett dokument om anmälningsplikt på förskolan.

l och med anställningsavtal vet man att man har sekretessen och anmälningsplikt.All personal på förskolan ska vara välinformerade om sin skyldighet att vid kännedom om ett barn far illa ochdem ser att socialnämnden måste ingripa att göra en anmälan till socialnämnden.Anmälan görs av förskolechef och innan anmälan görs ska föräldrarna/vårdnadshavare informeras och detta

ska ske omgående. Rutinerna kring anmälan ska alla anställda känna till.

Vid behov kommer ledningen på förskolan ta kontakt med Kommunen för att få mer information kringsocialtjänstlagen, inleda ett bra samarbete mellan förskolan och socialförvaltningen samt fördjupa kunskaper ifrågan hos alla anställda.

8. Barngruppens sammansättning

Vi kommer att bilda en styrelse varav en 3V oss kommer^itt vara förs kolechef med en kombinerad tjänst i barngruppen.

l-3ärsbarngrupp med ca 12 barn och en 3-5 ärsbamgmpp med ca 18 barn.Arbetslagen kommer att bestå av förskollärare och barnskötare dä vi har för avsikt att i 1-3 årsbarngrupp arbetar enförskollärare och en barnskötare i den andra barngruppen ska en förskollärare och tvä barnskötare bilda ett arbetslag. Tidför planering och reflektion ska ges utrymme för att kunna utföra arbetsuppgifter enligt sina åtagande enligt Lpfö98/10.Vi kommer att anställa en kök/städpersonal med kombinerad tjänst i barngruppen om behovet uppstår. Vi strävar att gebarnen en trygg och stimulerande miljö där vi kommer att ta hänsyn till barnens bakgmnd. Barn med annat modersmälkommer att erbjudas modersmålsundervisning. Dagens samhälle präglas av olika kulturer och för att underlätta för barnensom har en annan kulturell bakgrund kommer vi att arbeta med deras integrering och som stöd kommer vi att använda ossav kulturmaterial inom montessoripedagogiken dä vi invoh/erar hela barngruppen och gör det som naturlig del avverksamheten. Miljö ska vara "den tredje pedagogen" dvs att vi strävar att ha en hälsosam förskola med tilltalande och

miljö som kan förändras för att möta allas behov. Inneochutemiljö ska utmana barnens lärande, forskande ochnyfikenhet.

9. Särskilt stöd

Förskolan ska bedma en verksamhet där alla barn pä förskolan far sina behov tillgodosedda. Behovet av särskilt stödkommer att bli relaterad till verksamhetsmiljö och den situationen /aktiviteter barnet vistas i. Förskolechef har detövergripande ansvaret att se till att barn med särskilt behov får det stödet som behövs. Det kan vara utökat tid påförskolan, konsultation med specialpedagog och liknande. Förskolechef tillsammans med arbetslaget ska kontinuerligt påplaneringsdagar, personalmöten, barnkartläggningar följa upp och utvärdera vilka behov finns och vilka åtgärder krävs förbarnet / gruppen att utvecklas i sitt lärande.

114



10. Barnsäkerhet

iner gällande barnsäkerhet.Förskolans miljöer ska vara try^a och uppfylla kraven pä barnsäkerhet enligt lagar och styrdokument.I det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbete kring barnsäkerhet genomföras, följas upp och säkerställas sä barnen kan

vistas i en trygg miljö både inomhus och utomhus. Alla rutiner ska dokumenteras och ska vara välkända för personalen.

11. Kompetensutveckling

(Vi kommer äriigen att avsatta medel för kompetensutveckling.Förskolan kommer även erbjuda kurser, föreläsningar, litteraturgenomgångar i syfte att utveckla vår förskola.

Vidare kommer vi att sätta fokus på arbetslaget och lyfta upp ett bra diskussions klimat med ledningen som stöd.

12. Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalrtetsarbete på förskolan ska kännetecknas av systematik vilket innebär att arbetet tar utgångspunkt i ensituationsbeskrivning av nuläge, mål enligt Lpfö 98/10, lokala mål för verksamhet, uppföljning och utvärdering, analys /bedömning av resultat, vilka ätgärder behövs för att utveckling ska ske och nya mål för fortsatt arbete.

Systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras under medverkan av förskolechef, förskollärare och barnskötare och barn.

Föräldrar ska ha möjlighet att delta i kvalitetsarbete på förskolan. Dokumentation ska genomföras kontinuerligt pä olikanivåer: bilder, observationer, reflektioner barn-barn, barn-personal, föräldrar. Att skapa dokumentationsväggen för barnenoch föräldrarna kan vara ett sätt att synliggöra vardagen och fungera som mötesarena och länk mellan föräldrar och

verksamheten. Föräldrarnas åsikter är viktiga och dem ska få möjlighet till inflytande.Det systematiska kvalitetsarbetet ska granska verksamhetens innehåll. Det ska finnas lagböcker pä varje avdelning för attdagligen föra in vad som händer i barngruppen, det ska avsättas tid att driva kvalitetsarbete som inom

montessoripedagogiken omfattar: matematik, språk och kultur ämnen, l detta arbete skriver pedagoger vad somgenomförs under dagarna, mål/ syfte och analys / reflektion hur man gar vidare. Som stöd i det systematiskakvalitetsarbete kommer vi använda oss av BRUK bedömning-reflektion-utveckling-kvalitet, då pedagoger gör en form avsjälvskattning av kvaliteten i verksamheten med hjälp av indikatorer och kriterier som är direkt kopplade tillstyrdokumenten. Reflektionstid i arbetslaget ska avsättas veckovis dä arbetslaget kan granska och utvärdera veckan somhar gått och planera kommande aktivrteter enligt våra mål. Utvärderingen ska ledas av arbetslagen och förskolechef ochska ske systematiskt under verksamhetsår.

115

Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristäende förskola


13. Rutiner för klagomål

Information om våra rutiner kring klagomål ges till all personal vid anställning och till föräldrarna vid första infomötet.Vårt mål är att alla synpunkter och klagomal följs upp och återkoppling ges.All personal ska få introduktion i klagomälshantering. Värdegrundsfrågor ska diskuteras på personalträffar.Arbetslagen har ett ansvar att rapportera inkomnasynpunkter och klagomål och bemöta det med respekt.Förskolechef har det övergripande ansvar att följa upp synpunkter och klagomål.All dialog och samtal som förekommer ska präglas av respekt och ödmjukhet.På förskolans hemsida ska det finnas möjlighet för föräldrarna att lämna skriftligt synpunkter/ klagomål.Detta ska dokumenteras, diarieförs och rapporteras till utbildningsnämnden. Återkoppling till berörda ska ske.

14. Språk

räkutveckling i en rik språklig miljö dä vi utgärifrån bamgmppensförutsättningar. Vi kommer att sträva att varje barn utvecklar sin språkliga medvetenhet, förståelse forskriftspråk, symboler och läsande enligt Lpfö 98/10 då svenska är det centrala språket.Spräkstimulans i form av litteratur, sagor, böcker, samtal och reflektion vid högläsning kommer att ta form.Alla som vistas pä förskolan ska ha tillgång till svenska. Barn med ett annat modersmål ska fä möjlighet att lära sig

svenska. Vid behovkommer vi använda oss av det svenska teckenspråket

116

^ Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola


13. Modersmål

Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska för möjlighet att utveckla både detsvenska språket och sitt modersmål (8 kap. l0§ skollagen. Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt l och 2).


Barn med annat modersmål än svenska kommer att erbjudas modersmålsundervisning.Även inom vårt kulturmaterial finns det möjlighet att utforska det enskilda barnets ursprung/kultur på ett konkret sätt samt att pedagogerna involverar hela barngruppen så att det upplevs somett naturli t inslå i verksamheten.

16. Åtgärder mot kränkande behandling och diskrimineringHuvudman eller personalen får inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar föröttgenom målinriktat arbete motverka kränkande behandling av barn. Vidare ska åtgärder genomföras för att

förebygga och förhindra att ban utsätts för kränkande behandling

( 6 kap. 1-11 §§ skollagen). Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska det varje år upprättas enlikabehandlingsplan. Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) övervalar reglerna i skollagen somgäller kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen.

Skolinspektionen och DO är tillsynsmyndigheter.

Beskriv hur villkoren ska uppfyllas.i Vi skapar en likabehandlingsplan som är ett levande dokument bland barn, personal och vårdnads-

havare.Vi kommer även att skapa handlingsplaner där vi beskriver hur vi praktiskt kommer att arbetför att motverka och förhindra trakasserier, kränkande behandling och diskriminering.

17. Barnets bästa samt barns inflytande/ all utbildning ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas.

Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör henne eller honom. Barnets åsikter ska

tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (l kap. 1+§ skollagen). Barn ska ges inflytande

över utbildningen och ska informeras om vad som gäller ifråga om inflytande och samråd (4 kap. 9 och 14

§§skollagen. Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt l och 2:3)

Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivningen ska framgå hur barnen kommer att få inflytande över sin egenutbildning och vilka forum för samråd som kommer att finnas för barnen

Montessoripedagogiken bygger pé att barn är kompetenta och att vi ska hjälpa dem i att våga ta egna initiativ.Vi erbjuder alla material i barnenshöjd för att ge barnen möjlighet att fä inflytande och delaktighet i vad de väljer att arbeta med på förskolan.Vi anordnar också barnråd i varje åldersgrupp för att alla ska fe uttala sina åsikter om olika händelser, aktiviteter etc.

18. Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmetBarns vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande i förskolan. Vid varje förskoleenhet ska det finnas

etteller flera forum försämrad med barnen och vårdnadshavarna. Förskolechefen ansvarar för att det finns

forum för samråd (4 kap §13 skollagen) och för att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs. Förskolans

arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (4 kap. l2-14§§ skollagen,

Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2:4)

Beskriv hur villkoren ska uppfyllas gällande både informations- och samrådsskyldigheten.

Förskolan Allegro ska erbjuda utvecklingssamtal varje^ermin. Föräldramöten ska anordnas varje termin/läsår där samråd m'vårdnadshavare hålls. Vi kommer också att bjuda in tilTdropin i samband med temaavslutningar och övriga högtidligheter, d;vårdnadshavare informeras och har möjlighet att komma med synpunkter.

117

< Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola


19. Samverkan

Förött underlätta övergång mellan skolformer ska rutiner finnas för att samverka mellan förskola,förskoleklass, skola och fritidshem (Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2:5).


'Vi avser att ta kontakt med de skolor som våra barn ska börja på. Ett antal besök på blivande skolorkommer att genomföras i samråd med skolan och vårdnadshavare, under vt det året som barnet skagå vidare till förskoleklass. Överlämningssamtal kan också bli aktuellt om skolan önskar.

20. Barn och Utbildnings regler för ansökan och placering i förskola ochpedagogisk omsorgAv Barn och Utbildnings regler för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg framgår de reglersom gäller för bland annat öppettider, maxtaxa ochföräldraavgifter.

Beskriv hur villkoren i reglerna gällande öppettider, maxtaxa och föräldraavgifter ska uppfyllas.l Vi kommer att ha en egen kö dar syskon till barn på förskolan har förtur. För att få en plats påförskolan kravs att man fyller i förskolans blankett "ansökan om förskoleplats". Vi tar gärna"emot barn från kommunens kö om önskemål och behov finns från kommunen. Vi vill verka för ett b

samarbete med kommunen.

118



Bilagor - ChecklistaFör handlingar som ska bifogas ansökan om godkännande.Samtliga bilagor krävs för att påbörja utrednigen. Handlingar som styrker sökandandens rättsligahandlingsförmåga ska därför bifogas ansökan.

BilagorKryssahär

x

Bilaga nummer

2_

Registerutdrag från Skatteverket ska ges in av enskild firma. Utdraget skavisa att sökande är godkänd för F-skatt.Registreringsbevis från Bolagsverket respektive Länsstyrelsen ellerKammarkollegiet för AB, HB, KG, ekonomisk förening respektive stiftelsereller trossamfund. För AB och enskild firma ska det framgå attförskoleverksamhet ska bedrivas.

Föreningens stadgar för ekonomisk förening/ideellförening samt förtrossamfund.

Bolagsavtal ska ges in för HB och KB. Det ska framgå att förskoleverksamhetska bedrivas.

Personbevis ska ges in för enskild firma.

Stiftelseorförande ska ges in för stiftelse,

Ekonomisk kalkyl för första verksamhetsåret.

Schema över dagliga rutiner

Vid utökning av verksamheten ska även dokumentation över detsystematiska kvalitetsarbetet på förskolan ges in.Försäkringsskydd för barn.

Nedanstående bilagor krävs där lokal finns angiven i ansökan, i annat fall ska bilagor ges in i god tidinför en etableringskontroll.

Kryssa Bilaga nummerhär

Hyreskontrakt/överenskommelse för hyra/försäljning av lokal.

11

119

Ansökan om godkännande av fristående förskola


Skalenliga ritningar, m2, där verksamhetsdisposition anges.

Bygglov och slutbevis för förskola.

Godkännande från auktoriserad brandkonsult.

Barnsäkerhetsrond, protokoll från genomförd rond före verksamhetsstart.

Kopia på anmälan till Miljöförvaltningens hälsoskyddsavdelningförgodkännande av lokal.

Kopia på anmälan till Miljöförvaltningens livsmedelskontroll för hantering avlivsmedel.

12

120

/\

^t Bolagsverket85181 aandsraaTbc 0771-670 670

bd^sveikaîd^s»akAse - ummf-tiolagsifeifcAse

Ta emot din myndîetsjmrt digitaltSlaffit ea d^ttd bievfida odi Mina medÎandenså kan du läsa din myndiîetspost när sona helst(xA var da äa är. Läs Dier på xninameddelanden. se

Ärendenummer758M9/M16

RîstreringHlatiaa2017^1-17 (»^6

AL&fflRARÅMICFÖRSKOLAN ALLEGRO EKONOMISKHEDVÄGEN 30A23152 TRELLEBORG

l®

Vi har registrerat följande ärende

Org.nr: 769633-7307Firma: Förskolan Allegro Ekonomisk föreaicg

Bolagsverket har registrerat detta ärende om

- nyregistrering

121

^ Bolagsverket85181 Sundsv^Tftl: 0771-670 670

REGISTRERINGSBEVISEKONOMISK FÖRENING

769633-7307U^iWs letfsbBringsitatum

2017-01-17Dotamiartrtska»>al

2017-01-17 08:30

MnaandB finnas retfstreriigsdatum

2017-01-17Sida

2 (3)

Org. nummer:

Firma:

Adress:

769633-7307

Förskolan Allegro Ekonomisk förening

Algatan 47231 42 TRELLEBORG

Säte: .

Registreringslän:

Ämnar kaaing :

Skåne län, Trelleborg kommun

Skåne län

STXEtEI^EIiEDaMOTER

730220-4040 Enehov, Ann Petra, Vallbyvägen 163, 231 97 KLÄGSTORP680803-3929 Nilmalm Holmgren, Camilla Elisabet, Hokvägen 5,

231 78 SMYGEHAMN

660224-8582 Ramic, Alniira, Hedvägen 30 A Lgh 1103, 231 52 TREL1EBORG

FIiaiÄTBCKHItIG

Firman tecknas av styrelsen

FÖRESKRIFT OM MEE!BtL STYISLSEIBDfillÖTBt/STXREI.SÉSOPELEaNTSERStyrelsen skall bestå av 3 ledamöter.

STM)GaR

SENASTE REGISTRERINGS- OCH KUNGÖRELSEDATUM FÖR FÖRENINGENS STADGAR:2017-01-17, 2017-01-19

ÄNDaMKLFöreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekoaomiskaintressen genom att bedriva förskoleverksamhet.

KÄKENSKAPSÅR0101 - 1231

TID FÖR STBMa

Ordinarie föreningsstäinma skall hållas inom sex månader efterräkenskapsårets utgång.

KAIlEIiSE

Kallelsen ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast tvåvecJcor före föreningsstämman.

Kallelse till föreningsstämma och andra meddelanden sker genombrev med posten eller via e-post till samtliga medlemmar.

****Registreringsbeviset är utfärdat av Bolags verket****

122

yBolagsverket85181 SundsvdT6l:()i771-«706ro

txilagsveike^botagsverkeLse - wnnaiJittfagsveiketse

EKONOMISK FÖRENING

Oiganisaäo

769633-7307Ujektels legislnsrinasdahan

2017-01-17IWuunadel skapat

2017-01-17 08:30

uarandeamas regisbeimgsctatimi

2017-01-17Sda

3 (3)

123

^ 758589/16

li^VOv^-1

Si

?

g

Stadgar för Förskolan AllegroAntagna dm 2016-12-19

§ l Föreningens namnFörcmngens namn är Förskolan Allegro dcononrisk f&ening.

§ 2 Åndaaiä ach v»ksamhctFfflpKMBgGB har till Sndamåt att fiämja iBaBemnMsmnas e&oiKaaiska intoessai gaiom att bednva.fiwskolevedsamfa^.

Medlem deltar i verksainhetm genom attplacera sina barn på ioiskolan.

§ 3 Färeningens säteFöreningens styrelse har sitt säte i TieUebargskoiomun, SksBie län.

§ 4 MedlcansikapTill medlem kan antas en sölcande som kan förväntas följa föTaungeas stagar odi faeshrt samt bidratill förveridigandet av föreningens Sndamål. Aasölum om iatoSde piövss av styrelsen eBor av denstyrelsen utser.

§ 5 Medlems s^rtöiîetcrVarje medlem är skyldig att betala stadgeeidiga laedloaasmsaÉser och av förîmg^stammanfastställda medlemsavgifter samt ävai i övrigt följa föreningens stadgar och beslut.

§6 Insats

Varje medlem ska delta i fSreiiingen med ett insatebeloiq» på 100 kronor. Insatseu betalas kontantnär medlemskap har beväjafs. ̂ sssats åEeEbetelas eaåast t de falt som s^s i lagKt om ekoiKitaiskaföreningaa-.

§7Medlennsav^ftVarje medlem ska årligen till föreaingen bdala medlemsavgift, sam ska beslutas avförecin^stämmfflt, dock högst l IOOBW. Medlansaw^ft betEdas på det sätt sogai ock mo® dea tidsoni styrelsen bestämma:.

gSTJteslutnmgEn mÛem som bryfier mot sted^cna ellCT som Tupi»nbarlên skadar föraEuiên eUer motarbetardess intressen dia- ändamål kan av styrelsen uteslutas ur forennêD. Bä irteslutai inedlem kaahänslguta ficägan om utiffiliitnmg tiB föTimmgss^mman, geaom att anmäla dete tiB styretsea vassEi eaamåiiad firån. det sät ineddehndet om uteslutmi^ sldc^les t31 medlemmen,

§9Av^ngUtom i de &U som är Instämda på ett säiskilt s^t i lagEai om ekonomiska förcnnâr sker en avgångur föremngea vid ufgåagea av det rakenskapsår som infaller näst efter en aaånad efter det att eamedlem tass sagt upp sig till utträde, utieslutits, avg^t av aanaa atdiedmn& etter ée^haF mb^fat eaannan omstandiîet som f5iaalrft avgäagea.

§ 10 Styrelse

Styrelsai ska testa av lägst tre och hS^t 3 stiwlseledamöteT med lägst O och högst Ostyrelsesuppleanter. Styrelseledamöter och styrelsî^tleaate väljs av iSEaimgsstSmman för iidesttfiam tät slutet av nästa oidinarie fBEam^sstamma,

Registrerad av Bolagsverket2017-01-17

124

§11 Revisorer

Fö^r granskning ay förenmgetB årsredovisim^ jämte lätGensk^pana samt sÊeIseas föEvaltmng utsesen till två remsorer med högst två revisorÛR»lraiitCT av oriimme föremn^sSmma för tiden éantill slutet av ilasta ordinarie fareaungssömma.

§12 RäkenskapsårFöBaungas iäkaiskq»sår5r l jassaad - 31 deconb».

§ 13 ÅrsredovisningStyrelsen ska lämna årsFedovisningen tiU revisoraatta sexsSL sex veckor fose (Mafinarieförenm^st&mna. Dwaoa ska bestå av Tesultîäkmng, balansiäkning odi förvaltaii^sberattelse.

§ 14 ArîdM» på ordiaarie fBreningssSnunaOrdinarie föraDingsstärama laääs inom sex manier fi"ån rakenskapsåEets utgång. Vid ordiaarieföremngsstännna ska följande äitîtoi behandfaK:

l. val av ordförande vid föFMimgssfäinmaa och amnat^n av stämmooFdföraBdeiis valav protokollföraregoSsSacaaståe av röstlängdenval av en eller tvåjusterarefiagan om föreningsstänunan blivit uflyst i bAörig ordiring&ststSUande av dagprdningenstyrelsens årsiedovisnang fxsb Fevinonsberättelsenteslut om fastställande av lesultatrakningai och balansräkmngea saint om hur vinsten ellerförlusten oal^t den JfaststäB^ balansräkmngen stel dispootsrasbeslut om aasvarsfiihet åt styrelselrfamotemafi-ågia om arvoden tiB styrelseledamöteraa odi revisarema

10. medlesaasav^ft för kommande verksamheteår11. b^lut om antalet styrelseledamöter och styrekKu^leanter som ska valjas12. val av styrel^ledamöter och eveiituella styrelsesuppleanter13. val av revisorer och eventuella revisoscssuppleanter14. val av valberedning15. övriga ärenden som ska tas upp på förenmg«stSmman enligt lag eller föreniagens stsuigar.

§ 15 KaHê äU 18rKamgss®mma odi attdra mcdddandmStyrelsen kalla- tiU förKungssiBmma. Kallelse till ftrcmngsstämma ska nmeshåfla en uppgift om deärenden som ̂SSL förekomma. Kallelsen slai ut&das tidigast SKS veckor före och senastlvå veckorföre förenu^sstäinman.

Kallelse till föreaingsstämma och andra meddelaiKien sker gesiam laev med posten dia- via e-posttal samdi^ medlCTBmar. I& kallelse gått ut tffl fötsMm^stämmaBi ska sfyrdsea omedeltortundenätta revisorema (Ma deHa ̂ aMBn fcrev.

§16VmstI5riehring

Fritt eget kapital enligt fastetäUd balansräkning ska, sedan i lag ffiieskriven avsSttnu^ tilllescarvfoadeai har skett, enligt förMringsstäminans l^lut föras i ny iSkmng, fisaideras eller delas ut tillmedlemmarna i förfaållande till inbetalda iii^tser.

§ 17 Upplösning av förraungen9 °?1 föletffl^n upplöses ska bdtåUna öUgåiâT fördelas mellan medlemmarna i förihSUaode tÛ^ inbetalda insatser.8

2.3.4.5.6.7.

8.9.

i

Öyrigfföt ficåôr som inte regleras i dessa stadgar joller lagen om efconomislca fÖremngar.

125

5

som krävs

kr/månad.

att

AVTAL

Gällande uthyrning av lokal till förskoleverksamhet i Fastigheten Fabian 8,Adress: Rosencrantzgatan 15 273 34 Tomelilla.

Hyresvärd: D Björks Fastigheter orgnr 880216-3918Hyresgäst: Förskolan Allegro orgnr 769633-7307

Parterna har kommit överens om att när alla tillstånd för att kunna bedrivaVerksamhet i lokalen är klara både för hyresvärd och hyresgäst kommerDet att upprättas ett hyreskontrakt mellan parterna.Båda parter var för sig förbinder sig att utan dröjsmål ansöka om de tillstånd

för att verksamheterna ska komma igång.

Hyreskontraktet kommer att löpa på 5 år, med förlängning.Beräknad start 2017-04-01.

Enl ok ska hyran baseras på antalet barn, trappstegshyra dock lägst 20 000, 00

Friskrivningsklausul: Om någon av parterna inte får de tillstånd som krävs för

Bedriva verksamhet eller att renoveringen av lokalen inte kan komma igångPå grund av förseningar som inte går att förutse upphör detta avtal att gälla.

Tomelilla 2017-01-26

Underskrift Hyresvärd D Björks Fastigheter

Daniel BjörkNamnförtydligande

0^;^ /9/.:^Underskrift Hyresgäst Förskolan Allegro

^ft ]^^ ^f^Camilla HolmgrenNamnförtydligande

^ Ip^^^i^

Pe rWtnehoV'Alma Ramic

^ l ̂ ta^ p^/tr^ EweV^Y

126

f

Förskolan Amico-Allegro

Preliminär budget för år l ( from l april 2017), årsbaserad

Kommunersättning

Föräldraintäkter

Löneutbetalning

Arbetsgivaravgifter

Hyra

Elkostnad

Materialinköp

Lunchcatering

Matvaruinköp

Telefon/Datorer/Skrivare

Revisor

Collectum

Vikarier

Personalvård

Kompetensutveckling

Försäkring inkråm

Övrigt

2 700 000 kr

108 000 kr

1036 926 kr

475 074 kr

270 000 kr

13500 kr

45000 kr

193 140 kr

27000 kr

22500 kr

36000 kr

90000 kr

180 000 kr

18000 kr

22500 kr

6000 kr

90000 kr

Total inkomst 2 808 000 kr.

Totala utgifter 2 525 640 kr

Eventuellt överskott kommer att användas till att anställa ytterliggare enpedagog.

127

1 (1)



Handläggare:

Anna SilverNämndsekreterareDirekt AnsvarigTlfnMobil [email protected]

Tomelilla den 9 maj 2017 Dnr FN DiaNr

Familjenämnden

Ansökan om skolpeng Svenska skolan

Förvaltningens förslag till beslutFörvaltningen lämnar ärendet till familjenämnden utan förslag till beslut.

ÄrendebeskrivningEn ansökan har inkommit 2017-04-28 gällande gymnasielev som har för avsikt att läsa sista gymnasieåret på Svenska skolan i Nairobi, Kenya, vars önskan är att få nyttja sin skolpeng under detta år av utlandsstudier. Se bifogat mail.

Vår flicka har för avsikt att läsa sitt sista år på gymnasiet på Svenska Skolan i Nairobi. Hon går idag ekonomi programmet på ProCivitas i Lund. Vi skulle vilja att hon får sin skolpeng med sig. Skolan följer hennes studie plan så att hon skall ta studenten och bli klar med sitt ekonomiprogram vt-2018.

BeslutsunderlagFörvaltningen lämnar ärendet till familjenämnden utan förslag till beslut.

Anna SilverNämndsekreterare


KommunstyrelsenSkolchef Bengt Persson

133

-----Ursprungligt meddelande-----

Från: C M [mailto:[email protected]

Skickat: den 28 april 2017 13:48

Till: Nämndsbrevlåda KS <[email protected]>

Ämne: Skolpeng till Svenska skolan i Nairobi

Hej !

Vår flicka har för avsikt att läsa sitt sista år på gymnasiet på Svenska Skolan i Nairobi.

Hon går idag ekonomi programmet på ProCivitas i Lund .

Vi skulle vilja att hon får sin skolpeng med sig. Skolan följer hennes studie plan så att hon skall ta studenten och

bli klar med sitt ekonomiprogram vt-2018.

Detta gäller då Sofie Mattsson 990609-0809.

Mail adress till skolan är [email protected] . Skoladministratör är Eva Viberg Adress Swedish School Association

of Kenya PO Box 21324-00505 Nairobi Kenya Tel . Mobile: +254 722 207120

Landline: +254 20 386 65 44

Vi hoppas att detta skall gå bra.

Hör av er om jag skall ta fram mer information.

Vänliga hälsningar

Cecilia Mattsson

134

mailto:[email protected]



1 (2)



Handläggare:

Nämndsekreterare Anna SilverNämndsekreterareDirekt 0417-182 06Mobil 0709-95 82 [email protected]

Tomelilla den 11 november 2016 Dnr FN 2016/3

Familjenämnden

Redovisning av delegeringsbeslut

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden lägger redovisning av delegeringsbeslut till handlingarna.

ÄrendebeskrivningDelegeringsbeslut för perioden januari - april 2017 gällande Barn och utbildning:

7.1 Inskrivning av barn enligt barnomsorgskö Förskoleverksamhet/pedagogisk omsorg 49 Fritidshem 26 Förskola fristående/interkommunal 19 Fritidshem fristående/interkommunalt 2

7.2 Avstängning av plats inom barnomsorgen Fritidshem 1 Förskola 0

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, 2017-05-08Delegeringsbeslut januari 2017, administrativ assistent Anita Mårtensson, handlingsid: Fn 2017.257.Delegeringsbeslut februari 2017, administrativ assistent Anita Mårtensson, handlingsid: Fn 2017.689.Delegeringsbeslut mars 2017, administrativ assistent Anita Mårtensson, handlingsid: Fn 2017.1189.Delegeringsbeslut april 2017, administrativ assistent Anita Mårtensson, handlingsid: Fn 2017.1527.

Nämndsekreterare Anna Silver

135

2 (2)

136

1 (2)



Handläggare:

Madeleine MobergSocialchefDirekt AnsvarigTlfnMobil [email protected]

Tomelilla den 9 maj 2017 Dnr FN DiaNr

Familjenämnden

Ekonomiskt stöd till Sommaraktiviteter för barn och unga

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag om erbjudande av aktiviteter för ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Tomelilla kommun och föreslagna aktiviteter för kommunens ensamkommande ungdomar boendes på Välagårdens HVB-hem.

Familjenämnden beslutar vidare att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att bistå med finansiering av ovanstående sommarlovsaktiviteter med ett tilläggsäskande på 100 000 kr för att möjliggöra föreslagna aktiviteter.

ÄrendebeskrivningVerksamheterna i Tomelilla kommun har för avsikt att erbjuda kommunens alla barn och unga mellan 12-17 år, möjlighet till olika sommarlovsaktiviteter under perioden juni- augusti 2017 med stöd av stimulansmedel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor(MUCF) tillsammans verksamheternas egen finansiering som sker inom respektive verksamhets budgetram.Aktiviteterna ska syfta till att ge barn och unga i Tomelilla kommun möjlighet till miljöombyte, stimulans och personlig utveckling.

Stöd och lärande i Tomelilla kommun driver också ett HVB för ensamkommande där boendet planerar för årets sommarlovsaktiviteter där miljöombyte är ett viktigt inslag för de ungas fortsatta utveckling och integration i samhället. Boendets ungdomar har efter förra årets olika sommarlovsaktiviteter ett starkt önskemål om att åter få möjlighet till vistelse i scoutstuga med tillhörande aktiviteter såsom fiske, grillning, bad och minigolf.

141

2 (2)

Hyra av scoutstuga med tillhörande aktiviteter beräknas till en kostnad om 25 000 kr för boendets unga. Tillkommande kostnader är lön för tjänstgörande personal som ryms inom verksamhetens budget ram.

Tomelilla kommun har därutöver hushåll med barn som lever i ekonomisk utsatthet, med långvarigt ekonomiskt bistånd som sin enda försörjning. Förvaltningen föreslår i likhet med föregående år att stödja dessa barnfamiljer med erbjudande om olika familjeaktiviteter under perioden juni- augusti utan särskild behovsbedömning.

Satsningen på olika sommarlovsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barnfamiljer beräknas till 75.000 kr baserat på föregående års kostnad. Kostnaderna fördelas på aktiviteter som familjeentré till utomhusbad, Tosselilla sommarland, entré och resa till Ystad djurpark.

Sammantaget har förvaltningen önskemål om att totalt äska 100 000 kr av kommunstyrelsens arbetsutskott för medfinansiering av sommarlovsaktiviteter för ekonomiskt utsatta familjer och kommunens ensamkommande boendes på Välagårdens HVB-hem.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, socialchef Madeleine Moberg, 2017-05-09

Stöd och omsorg

Madeleine MobergSocialchef


Kommunstyrelsens arbetsutskottSocialchef Madeleine Moberg

142



Justerandes sign

Fnau § 132 Dnr FN 2016/118

Redovisning av intern kontroll - Stöd och lärande

Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämndenFamiljenämnden godkänner redovisning av intern kontroll 1:a tertial 2017 och översänder densamma till kommunstyrelsen för kännedom.

ÄrendebeskrivningIntern kontrollplanen för verksamheten Stöd och lärande 2017 innehåller 5 kontrollpunkter. Kontrollansvariga är IFO-chef och socialchef. Rapportering ska, beroende på område, ske enligt beslutad kontrollfrekvens till socialchef, familjenämndens arbetsutskott eller familjenämnden.

Kontrollpunkt 1: Stickprov av skyddsbedömningar i samband med orosanmälning 0-17 år. Under perioden har totalt 143 anmälningar inkommit till förvaltningen och stickprov har gjorts på 12 anmälningar. I samtliga anmälningar har skyddsbedömning gjorts inom 24 h och förhandsbedömning var gjord inom 14 dagar i samtliga anmälningar.

Kontrollpunkt 2: Följsamhet av beslutsfattare, och individavtal enligt delegation av placering barn/unga i HVB. Samtliga placeringar har granskats av administratör enligt riktlinje och under perioden noterades inga avvikelser gentemot delegationen.

Kontrollpunkt 3: Löpande redovisning av flyktingsituationen.Kontrollansvarig har under perioden löpande informerat familjenämnden antal nytillkomna nyanlända och ensamkommande enligt anvisningslagen.

Kontrollpunkt 4: Stickprovskontroll av utbetalning försörjningsstöd.Ansvarig enhetschef för försörjningsstöd har löpande under perioden kontrollerat utbetalningsbelopp och frekvens enligt uppgjord lista.

143



Justerandes sign

Fnau § 132 forts

Kontrollpunkt 5: Stickprovskontroll av leveransfakturor kopplat till avtal.Under perioden har 10 stickprov granskats och avtal fanns på samtliga leveransfakturor.

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden godkänner redovisning av intern kontroll 1:a tertial 2017 och översänder densamma till kommunstyrelsen för kännedom.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, socialchef Madeleine Moberg, handlingsid: Fn 2017.1689.Intern kontrollplan med riskanalys 2017 - Stöd och lärande, handlingsid: Fn 2017.190.Intern kontrollplan med riskanalys 2017 - Stöd och lärande del 2, handlingdis: Fn 2017.191._________


Socialchef Madeleine MobergKommunstyrelsen

144



Justerandes sign

Fnau § 131 Dnr FN 2017/94

Svar på granskningsrapport - Granskning av rutiner och hantering av leverantörsfakturor

Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämndenFamiljenämnden antar förvaltningens yttrande som sitt eget.

ÄrendebeskrivningErnst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisionerna i Tomelilla kommun genomfört en granskning av styrning, kontroll och uppföljning av leveransfaktura inom området individ och familjeomsorg. Granskningen visar på att vissa delar i hanteringen inte fungerat helt tillfredsställande främst när det gäller roller och rutiner.

Förvaltningens verksamhet, stöd och omsorg har vidtagit åtgärder under år 2016 för att komma tillrätta med detta och har nu för år 2017 en processbeskrivning med påkopplade rutiner för fakturahantering.

Vidare finns punkten kontroll av leveransfakturor med på 2017 års interna kontrollplan som beslutats av familjenämnden. Ekonomiavdelningen kommer också att hålla i utbildning för attestanter år 2017, för att på så sätt säkerställa hanteringen av leveransfakturor sköts enligt gällande reglemente och rutiner.

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden godkänner revisionens rekommendationer till familjenämnden med att säkerställa hanteringen av leverantörsfakturor enligt attestreglemente och rutiner.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, socialchef Madeleine Moberg, handlingsid: Fn 2017.1688.Granskningsrapport avseende rutiner och hantering av leverantörsfakturor, handlingsid: Fn 2017.1371.Undertecknad - Granskningsrapport avseende rutiner och hantering av leverantörsfakturor, handlingid: Fn 2017.1328.

148



Justerandes sign

Fnau § 131 forts

Förslag till beslut under sammanträdetSara Anheden (S) föreslår ändring av beslut till ”Familjenämnden antar förvaltningens yttrande som sitt eget”.

BeslutsgångEfter ställd proposition finner ordföranden att familjenämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med Sara Anhedens (S) förslag._________


Socialchef Madeleine MobergRevisionen

149

1 (2)



Handläggare:

Madeleine MobergSocialchefDirekt AnsvarigTlfnMobil [email protected]


Familjenämndens arbetsutskott

Svar på Ernst & Youngs granskningsrapport avseende leverantörsfakturor inom Individ och familjeomsorgen

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden godkänner revisionens rekommendationer till familjenämnden med att säkerställa hanteringen av leverantörsfakturor enligt attestreglemente och rutiner.

ÄrendebeskrivningErnst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisionerna i Tomelilla kommun genomfört en granskning av styrning, kontroll och uppföljning av leveransfaktura inom området individ och familjeomsorg. Granskningen visar på att vissa delar i hanteringen inte fungerat helt tillfredsställande främst när det gäller roller och rutiner.

Förvaltningens verksamhet, stöd och omsorg har vidtagit åtgärder under år 2016 för att komma tillrätta med detta och har nu för år 2017 en processbeskrivning med påkopplade rutiner för fakturahantering.

Vidare finns punkten kontroll av leveransfakturor med på 2017 års interna kontrollplan som beslutats av familjenämnden. Ekonomiavdelningen kommer också att hålla i utbildning för attestanter år 2017, för att på så sätt säkerställa hanteringen av leveransfakturor sköts enligt gällande reglemente och rutiner.

150

2 (2)

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, socialchef Madeleine Moberg, 2017-04-25.Granskningsrapport avseende rutiner och hanteringav leverantörsfakturor, handlingsid: Fn 2017.1371.Undertecknad - Granskningsrapport avseende rutiner och hantering av leverantörsfakturor, handlingid: Fn 2017.1328.

Stöd och omsorg

Madeleine MobergSocialchef


Socialchef Madeleine Moberg

151

TOMELILLA KOMMUNKommunstyrelsen

2017 -04- 11

Tomelillakommun

Till:

FamiljenämndenKommunstyrelsen

Diarienr

2017-03-14

För kännedom:

Kommunfullmäktige

Granskning avseende rutiner och hantering av leverantörsfakturor

EY har pé uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun genomfört en granskning avstyrningen, uppföljningen och kontrollen av leverantörsfakturahanteringen inom familjenämnden, medfokus på individ- och familjeomsorgen (stöd och omsorg). Granskningen omfattar ävenkommunstyrelsen som ansvarig för intern kontroll och för att tillse att bestämmelserna i kommunensattestreglemente efterlevs.

Vår sammanfattande bedömning är att hanteringen av leverantörsfakturor inom familjenämnden(individ- och familjeomsorgen) i vissa avseenden inte har fungerat helt tillfredsställande. Vi grundarbedömningen på att attestreglementet inte har följts i alla delar och att det har funnits oklarheter kringroller och rutiner. Utifrån stickprovsundersökningen gör vi bedömningen att hanteringen avleverantörsfakturor i den del som avser överensstämmelse mellan fakturabelopp och bokföring samtföljsamhet till attestförteckning fungerat tillfredsställande och det gäller med något undantag ävenförekomst av avtal kopplat till gjorda betalningar. Vi bedömer att den interna kontrollen inte har varittillräcklig och att kommunstyrelsen inte till fullo har tagit sitt ansvar när det gäller intern kontroll ochuppföljning av att attestreglementet efterlevs.

Vi uppfattar att det idag finns en medvetenhet om vad som inte har fungerat och ser att det har vidtagitsåtgärder inom stöd och omsorg för att komma tillrätta med detta. Det är positivt att det har tagits initiativtill att kartlägga och dokumentera processen avseende leverantörsfakturor och att den interna kontrolleninom området ska stärkas. Vi ser det som angeläget att familjenämnden och kommunstyrelsen nusäkerställer att regelverket efterlevs, att det genomförs intern kontroll och uppföljning av resultatet samtatt det vidtas åtgärder för att rätta till eventuella fortsatta problem

Vi har bland annat gjort följande iakttagelser:

> Det har inte genomförts intern kontroll av leverantörsfakturaprocessen under 2016.> Det har funnits vissa oklarheter kring roller och rutiner.*. Familjenämnden anlitar i några fall leverantörer utan att det har skett upphandling.> Det har vidtagits åtgärder för att tydliggöra leverantörsfakturaprocessen.^ Det kommer att genomföras intern kontroll av leverantörsfakturor inom familjenämnden 2017.> Det planeras utbildning för attestanter under 2017.

Utifrån gjorda iakttagelser rekommenderar vi kommunstyrelsen att:

». Säkerställa att berörda tjänstemän har tillräcklig kännedom om attestreglemente och rutiner.>. Genomföra intern kontroll avseende hanteringen av leverantörsfakturor

Vi rekommenderar familjenämnden att:

> Säkerställa att berörda tjänstemän har tillräcklig kännedom om attestreglemente och rutiner.

v. ^152

Tbmelillakommun

Revisorerna önskar kommunstyrelsens samt familjenämndens skriftliga svar framfört senast 201 7-06-13.

För Tomelilla kommuns revisorer,

^^7^ \Tomas Talik .

1.orsten Lindgren

Ordförande Vice ordförande

153



Justerandes sign

Fnau § 133 Dnr FN 2017/39

Statistik fattade beslut jan-mars 2017 gällande barn och familj (IFO)

Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämndenFamiljenämnden beslutar lägga informationen till handlingarna.

ÄrendebeskrivningSocialchef Madeleine Moberg presenterar statistik från Individ och familjeomsorgen gällande fattade beslut för perioden januari – mars 2017 rörande barn och familj.

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden beslutar lägga informationen till handlingarna.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, handlingsid: Fn 2017.1690.Statistik fattade beslut 2017 barn och familj, administrativ assistent Camilla Ohlsson, handlingsid: Fn 2017.1691._________


Socialchef Madeleine Moberg

154

TOMELILLA KOMMUNStöd och omsorg

Statistik fattade beslut se januari och februari 2017 Barn och Familj

Startade utredningar (anmälan och ansökan)Avslutade utredningar med insats

Avslutade utredningar utan insats

Nerlagda utredningar

Övervägande om fortsatt vård 6 kap § 8 SoL

Vård enligt LVUAvslag om vård enligt LVU

Vård enligt LVU upphör

Placering ijourhem/familjehem enligt SoL

Placering i akuthem/HVB-hem enligt SoL

Placering i Stödboende/Utsluss

Placering i jourhem/familjehem enligt LVUPlacering i akuthem/HVB-hem enligt LVUPlacering SIS enligt LVU

Januari Februari Mars April11

6

11

o

7

2

l

o

16

6

3

o

18 15 16

o

o

o

l

l

o

o

o

o

l

o

o

o

o

o

o

l

o

l

o

o

o

o

3

o

o

l

Beviljat strukturerat öppenvårdsprogram

155

1 (1)



Handläggare:

Elin Dofs ___________Direkt AnsvarigTlfnMobil [email protected]


Familjenämnden

Redovisning av anmälningsärenden

Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämnden lägger redovisningen till handlingarna.

Ärendebeskrivning1. Granskningsrapport från revisorerna 2017-04-11

Undertecknad granskningsrapport från revisorerna gällande leverantörs fakturor.

2. Tillsyn från Skolinspektionen 2017-04-27Informationsbrev till kommun om tillsyn i fristående skola Bollerups lantbruksinstitut.

3. Familjenämndens arbetsutskott normal justering 2017-03-03 §§ 129-150

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, 2017-05-08 ___________

156



Justerandes sign

Fnau § 150 Dnr FN 2017/1

Redovisning av anmälningsärenden

Familjenämndens arbetsutskotts beslutFamiljenämndens arbetsutskott lägger redovisning av anmälningsärenden till handlingarna och uppdrar förvaltningen att ta fram ett ekonomiskt underlag för de olika placeringsformerna till familjenämndens kommande sammanträde.

ÄrendebeskrivningKostnader för familjehem under april månad 201730 barn har bott i familjehem till en kostnad av 596 127kronor fördelat enligt följande:

Arvode: 367 322 kronor Omkostnadsersättning: 113 393 kronorPersonalomkostnad: 115 412 kronor

12 ensamkommande barn har bott i familjehem. Dessa kostnader är inte medräknade då kommunen erhåller kostnadstäckning för dessa från Migrationsverket.

Familjehem: 23 barn från 19 familjer placerade i 20 familjehem Särskild förordnad vårdnadshavare: 7 barn från 5 familjer placerade i 6 familjer. Jourfamilj:0 barn placerat i jourhem.Ensamkommande barn i familjehem/jourhem:12 barn från 10 familjer placerade i 10 familjehem.

Kostnader för institutionsplaceringar under mars månad 2016Barn: 1 343 070 kronorVuxna: 257 820 kronor

157



Justerandes sign

Fnau § 150 forts

Kostnader för extern öppenvård under mars månad 2016Barn: --- kronorVuxna: --- kronor

Budget 2017Familjehem 7 940 000 (utfall 2016: 9 076 300)HVB 6 280 000 (utfall 2016: 7 971 100)

Månad Månadskostnad Årskostnad utifrån Skillnad jämförtFamiljehem genomsnittlig med budget, genom-HVB månadskostnad snittlig mån kostn

Januari 603 742 7 244 904 695 096 1 018 062 12 216 744 -5 936 744

Februari 515 591 6 715 998 1 224 002 1 039 144 12 343 236 -6 063 236

Mars 495 039 6 457 488 1 482 512 1 046 759 12 415 860 -6 135 860

April 596 127 6 631 497 1 308 503 1 284 070 13 164 105 -6 884 105

Domar och beslut mars 2017

Dom den 21 mars från Lunds Tingsrätt, mål B 4694-16, gällande skadegörelse enligt 12 kap 1 § brottsbalken och misshandel enligt 3 kap 5 § brottsbalken. Tingsrätten dömer den tilltalade till ungdomsvård.

Dom den 30 mars 2017 från Förvaltningsrätten i Malmö, mål 2227-17, gällande beredande av vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Förvaltningsrätten bifaller ansökan om vård md stöd av 1,3 §§ LVU.

Dom den 3 april från Ystads Tingsrätt, mål B 287-17, gällande misshandel enligt 3 kap 5 § brottsbalken och olaga hot enligt 4 kap 5 § brottsbalken. Tingsrätten dömer den tilltalade till 20 timmars ungdomstjänst.

158



Justerandes sign

Fnau § 150 forts

Dom den 5 april från Förvaltningsrätten i Malmö, mål 12441-16, gällande bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Förvaltningsrätten avslår överklagandet.




Förvaltningens förslag till beslutFamiljenämndens arbetsutskott lägger redovisning av anmälningsärenden till handlingarna.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, handlingsid: Fn 2017.1686.Sammanställning familjehem 2017-04-01 – 2017-04-30, handlingsid: Fn 2017.1687.

Förslag till beslut under sammanträdetAnders Albäck (L) föreslår familjenämndens arbetsutskott lägga rapporten till handlingarna med tillägget att uppdra förvaltningen att ta fram ett ekonomiskt underlag för de olika placeringsformerna till familjenämndens kommande sammanträde.

BeslutsgångEfter ställd proposition finner ordföranden att familjenämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med Anders Albäcks (L) förslag._________

Beslutet skickas till:Individ och familjeomsorgen

159

kallelse med föredragningslista - tomelilla

Documents