kalmar energi Årsredovisning 2010

Årsredovisning 2010

Kalmar Energi 2010

Året som gått

Invigning av MoskogenDen femtonde april var det äntligen dags för invigning av kraftvärmeanläggningen Mosko-gen. Dagen till ära sken solen och Miljöpar-tiets språkrör Maria Wetterstrand huvudtalade och tyckte att Kalmar Energi är ett föredöme för andra energibolag eftersom vi satsar på el och värme från förnybara råvaror. Under 2010 producerade Moskogen 136 GWh el och 383 GWh värme.

Öppet hus i MoskogenVarken isande vind eller överhängande regn kunde hindra närmare 700 besökare att komma till Moskogen vid öppet hus i april, två dagar efter den officiella invigningen. Bussarna från Kalmar var fyllda med förvän-tansfulla gäster och hela dagen var det kö till rundvandringarna.

Den prisnominerade Kan-el- kampanjen fortsatte med succé under 2010. Året innan nominerades Kalmar Energi till Årets marknadsförare. Priset är en utmärkelse för marknadsföringsinsatser som sticker ut och inspirerar och delas ut av Marknads-föreningen i Kalmar Län.

Miljöpris till Kalmar EnergiI juni delade Centerpartiet i Kalmar ut 2010 års miljöpris till Kalmar Energi med motive-ringen ”för sitt långsiktiga arbete med att introducera förnyelsebar energi. Om vi ska minska beroendet av kärnkraft och fossila bränslen måste satsningar på ny teknik göras. Kalmar Energi har i handling visat att man är en del i denna utveckling”.

Framtidens värme i KalmarI oktober invigdes en fullskaleanläggning inom Flexifuelprojektet, där flera olika energi-källor kan kombineras och där den bästa kombinationen för uppvärmning kan räknas fram. Solfångare, en pelletspanna, olika typer av värmepumpar och ackumulatortankar ingår i anläggningen. Kalmar Energi är med-finansiär i projektet där bland annat forskare från Linnéuniversitetet ingår.

JämställdhetsprisI december fick vi ta emot Kalmar kom-muns interna jämställdhetspris. Vi har sett över både det interna och externa arbetet för att skapa ett mer jämställt och jämlikt kundbemötande. Arbetet har mynnat ut i nya riktlinjer för utformningen av vårt informa-tionsmaterial. Priset bestod av ett diplom och 10 000 kronor.

Nominerad Kan-el-kampanj fortsatte

15/1 Vinterturné

17/4 Öppet hus

22/12 25 minus och köldrekord

22/4 Öppet hus

17/4 Kundmöten

11/6 Miljöpris från centern

15/4 Invigning i Moskogen

15/4 Håkan B och Johan P

30 jun: Kalmar Energi i media…

15/4 Invigning av Moskogen

12/1 Kan-el-turné

6/2 Kan-el på Guldfest

20/12 Anna K med diplom

KanalsimmetKalmar Energi var huvudsponsorer av Kalmar Kanalsim – en nygammal klassiker från 30-talet som väckts till liv igen. Den sjunde augusti deltog ett sextiotal personer i simtävlingen, varav två var våra egna anställda, Conny Johansson och Pär Carlgren. Tävlingen sker i kanalerna runt centrala Kalmar och banan är cirka 1 800 m.

Energikväll för kunderI mitten på november bjöd vi in våra kunder till en energikväll där de fick energispartips, information om elområden och fick lära sig mer om Mina Sidor. Dessutom bjöds det på snacks, dricka och man kunde tävla om en månads leverans av middagar från Middags-korgen. Över 60 personer trotsade höst-mörkret och kom!

Ny värmecentral med solcellerEn ny värmecentral med solceller sattes i drift i Östra Smedby i oktober och producerar nu el för fullt. Solcellerna ger en toppeffekt av 11,1 kW och producerar cirka 10 000 kWh under ett år.

Studiebesöken ökar snabbtUnder 2010 har studiebesöken ökat lavinartat. Hela 86 grupper med sammanlagt 2 284 personer har besökt Moskogen och fått en guidad visning. Det är dubbelt så många som föregående år.

Säker el i KalmarUnder 2010 hade 94 procent av våra kunder helt avbrottsfri el. Sammanlagt drabbades 1 356 av totalt 22 159 kunder i Kalmar av oplanerade strömavbrott. Längden på av-brottstiderna varierar beroende felorsak och tid på dygnet. Medelavbrottstiden för de drabbade kunderna var 70 minuter.

Kundservice på stan I juli passade vi på att knyta närmare kontakt med våra kunder genom vår kundservice på stan. Här fick kunderna ställa frågor om sin faktura, förbrukning, avtal och delta i tävlingar.

Topprankade av GreenpeaceUnder 2010 fortsatte Kalmar Energi att ligga i den absoluta toppen på Greenpeace rankinglista för elbolag, där andelen förnybar el är avgörande för hur högt man hamnar på listan. Ju mer förnybar el i sin portfolio desto bättre placering på listan.

30 jun: Kalmar Energi i media…

30 jun: Kalmar Energi i media…30 jun: Kalmar Energi i media…

22/4 Öppet hus

Toprankade av Gr

eenpeace

15/4 Planerin på

varvsholmen

15/7 Ute på stan

12/1 Kan-el-turné

Invigning av Moskogen

15/11 Öppet hus Fler Bes

ök i Moskogen

7/8 Conny kanalsimmar

Kalmar Energi är Kalmarregionens ledande energiföretag med en stark lokal närvaro. Att värna om vår gemensamma miljö ligger oss varmt om hjärtat. Därför levererar vi all-tid el producerad av förnybara källor. Vår fjärrvärme tillverkas nästan uteslutande av rena biobränslen. Som lokalt energiföretag finns och arbetar vi i våra kunders omedelbara närhet. Det gör att vi känner den lokala marknaden och våra kunder väl. Vår ambition är att alltid vara tillgängliga, ge ärliga svar och korrekt information. Det är så vi vill ha det, en personlig relation med våra kunder, allmänheten och våra övriga partners.

I N N E H Å L L S I D A

VD har ordet 2

Elförsäljning 6

Elnät 8

Värme 10

Det hållbara samhället 14

Medarbetarna 16

Att skydda värden 18

Förvaltningsberättelse 20

Ekonomisk redovisning 22

Förslag till vinstdisposition 23

Resultaträkning 23

Balansräkning 24

Förändringar i eget kapital 26

Kassaflödesanalyser 27

Noter 28

Tilläggsupplysningar 31

Styrelse och ledning 32

2 VD HAR ORDET

VD har ordet

Maria w på besökegen el och värme

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI 3

”Vi tror inte att det finns ett svar på klimatfrågan

– vi vet att det finns flera.”

Vi lämnar 2010 bakom oss med en kylig vinter och en stärkt

konjunktur i färskt minne. Utmaningen ligger i att möta

framtiden på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt håll-

bart sätt. Med andra ord säkra att det vi bygger idag inte

tar av framtida resurser och visa att ekonomiskt välstånd

inte behöver påverka miljön negativt.

Den kunskap som vi byggt upp om hållbara energisystem

fortsätter vi att förvalta och sprida vidare. Drivkraften att

vilja göra stora som små förändringar finns hos våra kunder.

Vi står för kunskap och rådgivning så att vi når den bästa

systemlösningen. Tillsammans kan vi förändra.

En omvärld i förändring

I vår verksamhet ser vi trender som påverkar oss i form av

omregleringar, fortsatt integrering av EU och ökade krav på

säkerhet och tillgänglighet. Ändrade regleringar påverkar

både elnäts- och värmeverksamheterna genom nya intäkts-

modeller för elnätet och utredningar om hur man ytterligare

konkurrensutsätter fjärrvärmen. Våra elkunder påverkas

dessutom av de nya elområdena som är ett verktyg för att

snabba på integrationen av ett europeiskt energisystem.

Vårt ansvar

Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är avgörande

för samhället och människors sätt att leva. Utan el och värme

påverkas snabbt samhällets funktioner och det vardagliga

livet. Vi som bygger infrastruktur, som ska finnas för lång tid

framöver, har ett extra stort ansvar för den närmiljö vi verkar i.

I Kalmar tätort ligger nästan alla kablar i marken. Det gör att

vi har en mycket hög leveranssäkerhet och bidrar samtidigt

till en bättre miljö för kalmarborna. Att utveckla boende-

miljöer och säkra leveranser kräver både ett kontinuerligt

underhålls- och förbättringsarbete samt en stor lyhördhet för

förändringar i den stadsmiljö som vi verkar i.

Våra kunder visar vägen

Vi har många kunder med stort hjärta för miljöfrågor. Klimat-

engagemanget ställer samtidigt krav på oss som leverantör

att göra det möjligt för kunden att välja hållbara energilös-

ningar och få mer kunskap om sin

förbrukning. Ständiga förbätt-

ringar är basen i vårt sätt att leda

verksamheten och innebär att det

alltid finns saker att förändra. I

årets kundundersökning uppskat-

tar våra kunder vårt arbete med

miljöfrågor och ger oss samtidigt

en eloge för arbetet med att

förbättra fakturorna. Vår största

styrka sitter fortsatt i det per-

sonliga mötet. Det stärker oss

att fortsätta att leva som den

goda grannen och att möta

människor där de befinner sig.

Med en rullande kundservice kunde

vi komma till kunden och vår Kan-el-turné fick det

genomslag vi hade hoppats på. Bland det som vi kan förbättra

nämner kunderna nytänkande och fler avtalsformer.

Vi är en del av ett hållbart samhälle

Vi har under året arbetat med vår vision ”Med omtanke

om människa och miljö bygger vi det hållbara samhället”. I

takt med att vi förstärkt miljöarbetet har förväntningarna på

oss både som leverantör och arbetsgivare ökat, vilket är en

sporre i sig. Klimatfrågan handlar om att dra nytta av befint-

liga energisystem, använda de energislag som kräver minst

resursåtgång samt säkra att den energi som används är för-

nybar. Med vår nya anläggning i Moskogen får vi fjärrvärme

och el från biobränslen i närregionen. Det är att använda

bränslet optimalt.

Kontakt!

4 VD HAR ORDET

Vad vore samhället utan el?

Sättet vi använder el på har förändrats kraftigt under det

senaste årtiondet och med förändrat beteende ökar kraven

på leveranssäkerhet. Hushållen har idag fler apparater än nå-

gonsin som kräver el för att vardagen ska fungera och med

det ökar inte bara förväntningarna på tillgänglighet, utan

även viljan att hushålla och använda elen till rätt saker. Idag

har alla kunder rätt till ersättning vid avbrott som överstiger

12 timmar och från 1 januari 2011 utgår vite vid avbrott som

överstiger 24 timmar. Redan vid avbrott på några minuter

upplever dock kunden att vardagen påverkas negativt och

acceptansen för störningar i infrastrukturen har generellt sett

minskat i samhället i takt med att användningsområdena har

blivit fler och tillgängligheten ökat.

Då elnätet är ett monopol har Energimyndigheten som

uppgift att bevaka leveranskvaliteten och även det pris som

tas ut av kunden. Bevakningsmodellen förstärker kundens

ställning och säkrar att det pris vi sätter är skäligt.

Hög leveranssäkerhet och låga elnätspriser

Tack vare ett långsiktigt arbete med att successivt förstärka

och förbättra elnätet i Kalmar tätort har vi idag en leverans-

säkerhet på 99,9 procent. Vi är stolta över att samtidigt ha ett

elnätspris som står sig mer än väl i jämförelse med likvärdiga

stadsnät i landet. Kostnaden för att få elen levererad på ett

tryggt sätt motsvarar runt 20 procent av den totala elkostnaden.

Fantastisk start för kraftvärmen

I början av året tog vi över de sista delarna av anläggningen

på Moskogen. Vi hade då, helt enligt tidplan, producerat

värme och el sedan november 2009. Den kalla vintern i

kombination med ovanligt höga elpriser och god produk-

tionstillgänglighet redan första säsongen gav anläggningen

en rejäl skjuts in på det nya året. Elproduktionen gynnar

våra värmekunder. Elintäkterna dämpar prisjusteringarna för

våra fjärrvärmekunder och förstärker konkurrenskraften för

fjärrvärmen. Vi har dessutom mer muskler att kunna erbjuda

värme till fler kunder och till nya användningsområden.

En kall vinter stärkte resultatet

Under 2010 steg omsättningen med närmare 24 procent till

867 miljoner kronor till följd av höga värmeleveranser och

tillkommande elproduktion på Moskogen. Resultatet steg

samtidigt till 79,4 miljoner kronor före dispositioner och skatt.

Affärsområdena elnät och värme överträffade våra förvänt-

ningar medan elhandel påverkades negativt av periodvis

stora skillnader i elpriset över dygnet.

Vi fick ett bra avslut på 2010 och en god start på 2011.

Med väl fungerande anläggningar och god tillgång på

bränslen säkrar vi den fortsatta utvecklingen. Förbättrade

fakturor och överskådlig statistik ska ge våra kunder

verktygen att se över sin förbrukning. Vi tror inte att det

finns ett svar på klimatfrågan. Vi vet att det finns flera.

Anna Karlsson

VD Kalmar Energi

Vi åker på turné

Vilket intresse!

Moskogen är en viktig del i vår

vision om ett hållbart samhälle.

Här kan vi producera fjärrvärme

och el från biobränslen i när-

regionen. Det gynnar miljön och

är ekonomiskt effektivt.

Full kontrol

lFullt fokus

6 ELFÖRSÄLJNING

Elförsäljning – fler väljer avtal med fasta priser

Goda rådVälkommen!

Kalmar Energi Försäljning AB; nyckeltal för åren 2006-2010

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Levererad volym, GWh 514 511 529 552 614

Summa intäkter 338 297 308 271 287

Rörelseresultat 0,1 8,7 2,5 1,8 0,7

Rörelsemarginal, % 0 3 1 1 0

Resultat efter finansiella poster 0,6 9,1 3,5 2,6 1,6

Balansomslutning 246 240 216 203 201

Avkast. på sysselsatt kapital, % 0,4 24 8 6 3

Soliditet, % 15 16 15 15 14

Investeringar 0,2 0,7 0,9 0,3 0,0

Nettomarginal, öre/kWh 0,02 1,7 0,5 0,3 0,1

Prisutveckling i SEK av spot och eltermin

0

100

700

800

900

1000

2007 2008 2009 2010

400

500

600

200

300

Spot STOEUR Termin YR-10 (Euro)


Affärsområde Försäljning bedriver inköp av el samt försälj-

ning av el, värme och energitjänster till cirka 30 000 kunder.

Sydöstra Sverige är vår naturliga hemmamarknad, men vi

har kunder över hela landet.

Den svenska industrin har lyckats återhämta sig väl efter

lågkonjunkturen jämfört med många andra länder i Europa.

Sveriges elanvändning ökade under året med nära 6 procent

under 2010. Den kalla vintern påverkade prisbildningen på

Nord Pool. Konsumtionen ökade och i kombination med

svag hydrologi gav det ett genomsnittligt sverigepris på

54 öre/kWh. Elpriset svängde rejält under året. Under

februari var situationen ansträngd med ett genomsnittligt

månadspris i Sverige om drygt 93 öre/kWh. Under vecka 1

sattes ett nytt veckorekord med drygt 10 TWh och vecka 49

tog en silverplats genom tiderna med 9,9 TWh.

Elområden från 1 november 2011

Svenska Kraftnät har beslutat att handeln på elbörsen för

Sverige ska delas in i fyra elområden. Vi har huvuddelen

av våra kunder i elområde Malmö. Indelningen medför

förmodligen högre priser i vårt elområde jämfört med andra

delar av landet.

Högre försäljningspris och lägre volym

Våra elleveranser var i stort sett oförändrade, 514 (511) GWh.

Nettoomsättningen steg till 339 (297) miljoner kronor och

rörelseresultatet landade på 0,1 (8,7) miljoner kronor. Under

året har skillnaderna mellan dag- och nattpriser för elleve-

rans i Sverige varit stora. Det har ökat våra inköpskostnader

vilket påverkat resultatet negativt. En god riskhantering har

reducerat de negativa konsekvenserna av svängningarna på

elmarknaden under 2010.

Försäljningspriset var i genomsnitt 62,7 (55,4) öre per kWh

inklusive elcertifikatsavgift. Trenden med minskad andel

kunder med fastpris bröts under året. Historisk höga rörliga

elpriser bidrar till att fler kunder väljer avtal med fasta priser.

Kooperativ vindkraft

Kalmar Energi Försäljning administrerar kooperativa

föreningar för samägande av vindkraft. Idag samarbetar

vi med Kalmarsund Vind, Kyrkvinden och Härnö Vind, där

vårt uppdrag är att hantera föreningarnas fakturering av

medlemsel, avräkning av produktion samt att sköta balans-

ansvar. Föreningarna har sammantaget cirka 900 medlemmar

och producerar cirka 15 GWh vindel per år. För att samla

produktionen i ett bolag i koncernen överfördes under året

Kalmar Energi Försäljnings vindkraft till Kalmar Energi Värme.

8 ELNÄT

Elnät – vi har låga elnätspriser i Kalmar

Kundmöte

el behövs

Affärsområde Elnät; nyckeltal för åren 2006 – 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Fakturerad nätvolym, GWh 429 442 436 449 443

Summa intäkter 131 124 119 113 110



Investeringar 11,2 21,6 26,7 21,0 27,0


Avkast. på sysselsatt kapital, % 27 34 35 33 26

Medelavbrottstid i minuter 5,5 4 1 33 7

0 10 20 30 40 50 60

Sävsjö

Kristianstad

Lund

Emmaboda

Oskarshamn

Karlskrona

Nybro

Öresundskraft

Kalmar

Jönköping

Prisjämförelse öre per kWh exkl. moms för en villa, 16A med årsförbrukningen 5 000 kWh

Prisjämförelse nätpriser


Affärsområde Elnät ansvarar för transporten av el inom

Kalmar och Sävsjö kommuner. I affärsområdet ingår även

kompletterande tjänster. Det gäller i första hand offentlig

belysning, tekniska tjänster samt bredbandstjänster. Antalet

elnätsabonnemang ligger på närmare 25 000 stycken.

Den fakturerade volymen överförd el för affärsområdet sjönk

under året till 429 (442) GWh. Kalmar har liten andel industri

och den stärkta konjunkturen märktes endast marginellt. I

Sävsjö steg leveranserna för första gången på många år tack

vare etablering av ett par större industrier till 64 (59) GWh.

De totala intäkterna uppgick till 131 (124) miljoner kronor.

Säkra leveranser allt viktigare

Ett fungerande elnät är en förutsättning för mycket i varda-

gen. Acceptansen hos våra kunder för att stå utan el räknas

inte längre i timmar utan i minuter. Även 2010 blev ett år med

hög leveranssäkerhet. Antal avbrott på högspänningsnätet

i Kalmar var 8 (1). Mätt som medelavbrottstid uppgick årets

leveransavbrott till 5,5 (4) minuter. Vi har som långsiktigt mål

att avbrottstiden ska vara under 6 minuter.

Nätpriser varierar mellan stad och landsort

Vi har låga elnätspriser när vi jämför oss med städer i motsva-

rande storlek. För landsortsnät ligger prisbilden ofta något

högre då kundtätheten i näten är mindre.

För att bedöma om ett nätbolag har rimliga priser över-

vakar Energimyndigheten elnätsbolagens prissättning. Den

nya modellen för bevakning kommer att bygga på en, från

myndigheten i förväg, godkänd intäktsram vilket kommer att

stärka kundens ställning.

Tillväxttakten minskade

Kalmar hade under 2010 en något lägre tillväxt och nybygg-

nation. Rörelseresultatet är därför något mindre än föregå-

ende år och landar på 33,3 (35,6) miljoner kronor. Aktiviteten

hos elkunderna inom våra nät ökade och under året genom-

fördes 3 334 (2 334) leverantörsbyten och vid årsskiftets slut

fanns 21 balansansvariga inom koncessionsområdet samt 68

elleverantörer.

Investeringar

Efter den stora satsningen på fjärravlästa mätare hos samtli-

ga elnätskunder så sjunker investeringsnivån. Årets samman-

lagda investeringar uppgick till 11,2 (21,6) miljoner kronor.

Bland nyinvesteringarna har 4,1 miljoner kronor använts för

nyanslutningar på nätet och 0,5 (1,0) miljoner satsats på det

fiberoptiska nätet. Reinvestering på distributionsnätet upp-

gick till 2,5 (2,3) miljoner kronor vilket ligger en bra bit under

vårt långsiktiga mål att ha en förnyelsetakt på 10-12 miljoner

kronor om året. Med något mindre nyinvesteringar de kom-

mande åren ökar vi reinvesteringstakten för att komma i fas

med den långsiktiga planen.

Bredband

I vår roll att bygga infrastruktur i Kalmar tätort tar vi vara på

de samordningsfördelar som finns bl.a. genom att bygga upp

ett bredbandsnät. Det fiberoptiska nätet är idag 86 (85) km

långt och används av 18 (20) kunder som i sin tur hyr ut

172 (164) förbindelser. Nätet är ett öppet nät vilket innebär

att vi upplåter det till flera olika operatörer. Försäljningen

av bredbandstjänster uppgick till 4,9 (5,0) miljoner kronor.

10 VÄRME

Värme – rekordstart för kraftvärmen i Moskogen

Vi trivs på jobbet

Bra diskussioner


Kraftvärmeverket i Moskogen invigdes 2010 och är vår

största investering genom tiderna. Här omvandlas restpro-

dukter från den småländska skogsindustrin till energi. Den

kalla vintern gjorde att anläggningen gick för fullt för att

leverera el och fjärrvärme till våra kunder.

Fjärrvärme – ett naturligt miljöval

Intresset för fjärrvärme är stort bland våra kunder. Produktens

styrka är att det går att kombinera ett aktivt miljöval med

bekvämlighet och trygghet. En förstärkt konjunktur har pres-

sat upp priset på olja och el under året vilket har påverkat

fjärrvärmens konkurrenskraft positivt. Affärsområde värme

levererar fjärrvärme i Kalmar och Sävsjö med omnejd. Efter

drygt tre decennier med offensiv utbyggnad värmer vi idag

mer än 16 000 lägenheter, 2 000 villor, de flesta skolor, kontor,

företag och flera industrier.

Intäkterna uppgick till 464 (351) miljoner kronor varav

olika värmeleveranser inkl. elproduktion svarade för 431

(337) miljoner. Avtal tecknades med 133 (141) fastigheter

om anslutning till fjärrvärme vilket motsvarar en helårsvolym

om 5,7 (7,6) GWh eller en tillväxt med 1,5 procent. Intresset

för anslutning är fortsatt hög och vi har under året fokuserat

säljinsatserna på att fånga upp fastigheter inom befintliga

fjärrvärmeområden. Vi ser fortsatt att våra kunders aktiva

miljöarbete leder till energieffektiviseringar som dämpar den

volymökning som sker vid nya anslutningar. Sett över hela

året ökade dock volymerna tack vare en kylig vinter och

uppgick till 449 (524) GWh. I siffrorna från 2009 ingår leveranser

i Nybro med 133 GWh.

Fjärrvärmen har en stabil prisutveckling

Priset på fjärrvärme höjdes den 1 januari 2010 med 3 procent

och sett över en tioårsperiod har prisbilden i snitt ökat med

3,7 procent vilket är högre än den allmänna prisutvecklingen

men betydligt lägre än övriga uppvärmningsformer. Genom-

snittspriset i Sverige ligger på 144,10 kr per kvadratmeter

och år. I Kalmar är fjärrvärme kundens bästa alternativ med

hänsyn till pris, kvalité och miljö. Under slutet av året har

fjärrvärmens konkurrenskraft förstärkts i takt med att priset

på olja och el skjutit i höjden.

Om vi tar hänsyn till temperaturens påverkan på leve-

ranserna uppvisar fjärrvärmevolymerna en svagt sjunkande

tendens över en femårsperiod, trots de nyanslutningar som

årligen görs på nätet. Det krävs en nyanslutningstakt på

1-2 procent om året för att väga upp kundernas energi-

effektivisering. Samtidigt skapar det ett utrymme för nya

användningsområden, till exempel där fjärrvärme ersätter el i

vitvaror och kylanläggningar. Den samlade konkurrenskraften

för fjärrvärmen är avgörande för hur väl vi kommer att lyckas

behålla och öka våra leveransvolymer.

Bra bränsleinköp är nyckeln till konkurrenskraft

Med kraftvärmeanläggningen på Moskogen har bränsle-

behovet förflyttats från förädlade till oförädlade biobränslen.

Eftersom tillgången på oförädlade biobränslen i form av

GROT (grenar och toppar), skogsflis och torv är större

minskar vi därmed risken för leveransstörningar på grund av

bränslebrist. För att säkra leveranser av biobränsle arbetar vi

med två större aktörer som tillsammans levererar en domine-

rande del av volymerna.

Via vårt dotterbolag Sävsjö Träbränsle AB hanterar vi torrt

träavfall från närliggande sågverk och industrier. Efter föräd-

ling levereras bränslen i form av pulver, pellets och briketter

till våra egna panncentraler och andra kunder som E.ON

Värme, Vattenfall och Jönköping Energi. Till kunder utanför

koncernen levererades under året 36 815 (27 956) ton. Till

privatkunder ökade försäljningen något. Under 2010 såldes

3 446 (2 933) ton på konsumentmarknaden.

Efterfrågan på biobränslen har under de senare åren ökat

i takt med att miljöfrågan hamnat i fokus samtidigt som al-

ternativa uppvärmningsformer som el och olja blivit dyrare.

Efterfrågeökningen gäller inte minst träpellets

som lika enkelt kan användas

för enskild uppvärmning i

mindre kaminer som i större

anläggningar.

Samhällutvecklingen

påverkar byggbranschen och

sågverksindustrin. Minskad

efterfrågan på sågade varor

gjorde att vi även under 2010

upplevde höga marknadspriser och

från tid till annan bristsituation på

bränsle. Det påverkade i sin tur

kostnaderna för vår bränsleanskaffning

negativt samtidigt som prisbilden

ut mot kund ökade.

Ganska stolt!

0 20 40 60 80 100

Emmaboda

Lund

Karlskrona

Sävsjö

Oskarshamn

Nybro

Öresundskraft

Jönköping

Kristianstad

Kalmar

Fjärrvärmepriset i enheten öre per kWh, till flerfamiljshus. Källa Nils Holgersson, 2010.

Affärsområde Värme; nyckeltal för åren 2006 – 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Levererad värme, GWh 449 524 490 500 509

Elproduktion, GWh 136 35 20 20 18

Summa intäkter 464 351 298 300 302



Investeringar 59 464 778 127 167


Avkast. på sysselsatt kapital, % 7 3 4 11 12

Bränslekost, kr per levererad

MWh värme och el 278 337 297 266 270

Andel värme producerad

med värmepump* och

förnybara bränslen, % 99 95 97 97 92

* Värmepump tagen ur drift 2009

Prisjämförelse fjärrvärme

12 VÄRME

Första året med full drift i Moskogen

Hösten 2009 togs kraftvärmeanläggningen i Moskogen i

drift och 2010 blev dess första fulla driftår. Med en ovanligt

kall vinter testades anläggningens tillgänglighet ordentligt

och nådde glädjande nog produktionssiffror som låg över

förväntan. Under 2010 producerades i Moskogen 384 GWh

värme och 136 GWh el matades in på nätet. Det motsvarade

närmare 80 procent av värmebehovet i Kalmar och drygt en

tredjedel av den el som används i Kalmar stad. Med ovanligt

höga elpriser under våren bidrog anläggningen i Moskogen

väsentligt till ett förbättrat resultat för året.

Investeringar

De sista posterna för investeringen i kraftvärmeanläggningen

i Moskogen uppgår till 20,1 miljoner kronor av årets inves-

teringar. Under året har utöver detta drygt 39 (66) miljoner

investerats i värmeverksamheten. Närmare 36 (60,0) miljo-

ner avser nyinvesteringar som till största delen använts för

anslutning av nya kunder i både Kalmar och Sävsjö. Intresset

för fjärrvärme är fortsatt högt samtidigt som kostnaden per

anslutning har ökat.

Reinvesteringarna, för att trygga leveranssäkerheten till

våra kunder, uppgick till 3,2 (2,3) miljoner varav huvuddelen

avser upprustning av verksamheten i Sävsjö Träbränsle

samt mätning och distribution. Vårt distributionsnät har till

största delen byggts ut under 70- och 80-talet och vi har ett

stigande reinvesteringsbehov för att även framåt säkra den

höga leveranstrygghet som vi har idag. Reinvesteringstakten

kommer därför att öka under de kommande åren.

… och här med!

Här skall eldas…

Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är av-

görande för samhället och människors sätt att leva.

Det är vårt sätt att vara den goda grannen.

energieffektiv

14 DET HÅLLBARA SAMHÄLLET

Vi bygger det hållbara samhället

... och kan-el-bullar

vi kan mycket om el...


Visionen ”Med omtanke om människa och miljö bygger vi

det hållbara samhället” handlar om att kunna erbjuda att-

raktiva energilösningar för människor i vår närhet samtidigt

som vi tillsammans med andra driver arbetet för ett hållbart

samhälle framåt. Satsningar på biobränsleeldad kraftvärme

och vindkraft är en del, att välkomna småskaliga alternativ

är en annan och energieffektivisering är en tredje. Miljöfrågan

har inte en lösning, den har flera.

Moskogen – värme och el från skogen

Kraftvärmeanläggningen Moskogen är en tydlig symbol för

att förnybar energi är framtiden. Att ta hand om det spill som

finns i skogarna runt om oss är att använda de resurser som

finns lokalt på bästa sätt. För att vara en attraktiv arbetsgi-

vare idag och imorgon måste vi kunna visa att vi inte bara har

en vision när det gäller miljön utan att vi tydligt agerar och

engagerar oss. Miljöarbetet är en naturlig del av verksam-

heten och den interna dialogen. I vårt verksamhetssystem

ingår målstyrning och ständiga förbättringar initierade av både

kunder och medarbetare. Den största drivkraften är det stora

personliga engagemanget och ansvaret hos våra medarbetare.

Hur påverkar vi?

Kalmar Energi har ett omfattande miljöarbete för att minska

utsläpp i hela produktionskedjan från bränsleuttag till åter-

föring av askan till skogen. Vi arbetar systematiskt, dels via

vår miljöcertifiering ISO 14 001, dels med att se över vår be-

tydande miljöpåverkan och utifrån det upprätta miljömål för

verksamheten. Elen som vi säljer kommer till hundra procent

från förnybara källor såsom vind, vatten och biobränsle.

Under året har dessutom över hundra nya fjärrvärmeanslutningar

genomförts, vilket har möjliggjort att husägare i Kalmar och

Sävsjö kan ersätta fossila bränslen med biobränsle.

I koncernen producerades 481 GWh värme, av vilket hela

94,3 procent producerades från biobränslen. De biobränslen

som förbrukades var till största delen träpulver och flis samt,

i mindre omfattning briketter, pellets, bioolja och biogas.

Andel torv uppgick till 4,9 procent av

bränslemixen och

definieras som

långsamt förnybar,

dock ej som ett

biobränsle. Det

innebär att endast

0,8 procent av bränslemixen kom från fossila bränslen. Under

året såldes 514 GWh el som till hundra procent producerades

med vind, vatten och biobränsle.

Effektivitet handlar om att vara rädd om råvaran

Primärenergi är en teknisk term för energi som finns som

naturresurs och som inte har omvandlats av människan till en

annan form av energi. Det kan till exempel röra sig om vind,

sol, träd, råolja och stenkol. Primära energikällor kan omvandlas

till mer användbara former, till exempel elektricitet eller

finare bränslen som bensin, pellets med mera. På vägen

från produktion till slutkund försvinner en del energi genom

utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribu-

tion. Det går åt energi för att producera användbar energi.

Få uppvärmningsformer kan slå fjärrvärmen när det gäller

användningen av primärenergi i ett kraftvärmesystem.

Med tydliga steg för ett hållbart samhälle

Som bolag arbetar vi aktivt med att minska utsläpp till luft

såsom koldioxid, kväveoxid, kolmonoxid och stoft. Vi arbetar

kontinuerligt med att säkerställa att pannorna utifrån våra

miljövärden körs optimalt. Vi arbetar kontinuerligt med

transportfrågorna, bland annat genom att köpa bränsle i

närområdet, ställa krav på bilarna vid val av transportör men

även med att se över våra egna interna transporter.

Vi arbetar också med att säkerställa att energin används på

rätt sätt. Under 2010 besökte vår energirådgivare 248 privat-

kunder för att ge enkla råd och tips för energibesparing.

För den egna verksamheten satsade vi på solceller på pann-

anläggningen i Smedby samt laddstolpar och LED-belysning på

parkeringen på Trädgårdsgatan där bland annat vår kundservice

finns. Vi är övertygade om att även de små stegen är viktiga

att ta.

Handel med utsläppsrätter

Under året släppte vi ut 16 455 (10 240) ton CO2 från

värmeproduktion med olja och torv som ingår i systemet för

utsläppshandeln. Torv är fossilt enligt FN:s klimatkonvention

och därför också med i utsläppshandeln med CO2. Även för

övriga anläggningar som inte är med i systemet köper vi ut-

släppsrätter för att kunna klimatneutralisera vår verksamhet,

till dessa har utsläppsrätter motsvarande 1 828 ton koldioxid

köpts in.

Buss till Moskogen

16 MEDARBETARNA

Medarbetarnas olikheter är en viktig resurs

med fokus på kund

erna

ett härligt team

Kolla här!

Nyckeltal medarbetare

2010 2009 2008 2007 2006

S:a intäkter per anställd, KSEK* 8 500 6 113 6 009 6 048 6 406

Antal anställda kvinnor** 29 29 25 24 23

Antal anställda män** 73 86 86 81 78

Totalt antal anställda** 102 115 111 105 101

Genomsnittsålder 45 46 45 45 45

Antal utbildningstim. per anställd 44 45 47 30 31

Antal sjukdagar per anställd 2,1 2,7 2,5 2,2 2,2

Frisknärvaro***, procent 80, 0 77,5 76,2 80,5 80,2

* inkl 50% av Sävsjö Energi AB ** inkl 50% av Sävsjö Energi AB ***all närvaro exkl korttidssjukfrånvaro mindre än 5 dagar


Vi är rädda om våra medarbetare. För att nå målet om

att vara en attraktiv arbetsplats krävs att vi kan skapa en

miljö där olika generationer och personligheter trivs och

samverkar.

Hos oss är de personliga egenskaperna ofta viktigare än den

formella kompetensen. Vi tror att ett klimat där samarbete

och nya tankar uppmuntras och där misstag är en naturlig

del av lärandet är en bra grund för att få människor att växa

och verksamheten att gå framåt. Medarbetare med engage-

mang och kunskap om klimat- och framtidsfrågor ska känna

sig extra hemma hos oss.

Ledarskap och medarbetarskap

Att vara ledare på Kalmar Energi är att ha både drivet och

viljan att utveckla verksamheten. Ledarens roll är att vara

förebild och en inspiratör så att kundernas behov och

medarbetarnas ambitioner går i linje med de mål som ägare

och ledning har satt upp. Dialog mellan ledning och med-

arbetare sker kontinuerligt och systematiskt vid arbetsplats-

träffar, medarbetarsamtal och personalmöten. Den dagliga

spontana kontakten och diskussionerna runt fikabordet är

minst lika viktig. Under året har vi påbörjat ett arbete kring

våra värderingar. Både ledarskap och medarbetarskap ska

vila på samma värdegrund och målet är att nå en samsyn om

hur vi vill uppfattas och vilka budskap vi skickar. Medarbetare

och ledare som känner trygghet och stolthet för sitt arbete är

våra bästa ambassadörer.

Där olikheter möts, föds idéer

Var tredje år tar en arbetsgrupp bestående av medarbetare

från alla delar av verksamheten fram en jämställdhets- och

mångfaldsplan. Såväl organisation, arbetssätt och lönebild-

ning ska präglas av jämställdhet. Det är de personliga kom-

petenserna och inte kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,

eller andra diskriminerande aspekter som ska påverka vilka

medarbetare som anställs, befordras eller på annat sätt

belönas. Det ligger i vårt eget intresse som arbetsgivare

att tillvarata medarbetarnas olika erfarenheter, personlig-

heter och kunskaper. En blandning av människor med olika

bakgrund är basen för att driva verksamheten framåt. Vi för

kontinuerligt en dialog kring spelregler och värderingar för

att tydliggöra och lyfta fram vikten av respekt för olikheter.

Under året har vi gjort en översyn av vårt externa presenta-

tionsmaterial ur ett jämlikt perspektiv. Projektet genomfördes

tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och

Energikontor Sydost. Målet var att ta fram en vägledning för

hur vi producerar material som är tillgängligt för alla, oavsett

bakgrund, social tillhörighet, kön eller ålder.

De bästa förutsättningarna

Friskhetstal går ofta hand i hand med ett gott arbetsklimat.

Vi erbjuder därför samtliga medarbetare möjligheter till

subventionerad friskvård.

För att stärka arbetet kring lönesättning och få ett verktyg

för att kunna mäta jämställdhet värderas regelbundet

samtliga befattningar efter de krav som verksamheten ställer.

I samband med det görs regelbundet en kartläggning av

löneskillnaderna med särskilt fokus på skillnader beroende

på kön.

Med nya omvärldskrav och förändringar i verksamheten

har utbildningsinsatserna under året legat på en hög nivå.

Det är framförallt ökade krav inom arbetsmiljöområdet som

gör att antalet utbildningstimmar stiger kraftigt jämfört med

tidigare år. Glädjande nog sjunker sjukfrånvaron ytterligare

från redan låga nivåer.

Under 2010 lämnade tolv personer verksamheten varav

fyra gick i pension. Med generationsväxlingen sker inte bara

en växling i åldersstrukturen utan även av kompetenser.

Under året påbörjades en organisationsöversyn för att få en

tydligare bild av framtida kompetensbehov. Vi strävar efter

att, där så är möjligt, få en successiv överlämning så att den

värdefulla erfarenhet som lång anställning ger tas till vara

och förs vidare inom företaget.

18 ATT SKYDDA VÄRDEN

Vi skyddar medarbetare och andra värden

Arbet

sklädsel…

…Och arbetsglädje


Kalmar Energi-koncernen är i sin verksamhet utsatt för ett

antal risker. För att hantera dessa risker jobbar vi systema-

tiskt och aktivt med riskanalyser och instruktioner. Instruk-

tionerna har som mål att skydda de människor som jobbar

hos oss samt de finansiella värden som finns i koncernen.

Riskinstruktionerna förtydligar styrelsens riktlinjer när det

gäller hur vi ska förhålla oss till och hantera riskerna. VD

ansvarar för att företaget operativt följer instruktionerna.

Miljö- och arbetsmiljöfrågor är en naturlig del i verksamhets-

ledningen medan samordning av finansiella riskinstruktioner

och mandat hanteras i en koncerngemensam riskkommitté.

Instruktioner finns för inköp och försäljning av el, räntor,

bränsle och IT-säkerhet. Samtliga instruktioner är uppbyggda

på likartat sätt och förtydligar målsättning och principer,

ansvar och befogenhet, ramar för kontroll av risk samt krav

på rapportering.

Väderrisker

Påverkan på resultat beroende av vädret och tillgängligheten

till produktionsanläggningar är svårt att begränsa kostnads-

effektivt. Större avbrott i leveranser eller tillgänglighet till

produktion påverkar omedelbart koncernens resultat.

Anläggningsrisker

Risk för skador på anläggningar eller distributionsnät

bedöms kontinuerligt och hanteras genom förebyggande

underhåll och reinvesteringar samt försäkringar för egen-

domsskador och avbrott.

Elprisrisker

Prissättningen på elmarknaden kan variera kraftigt över

tiden, vilket i sin tur ger påverkan på resultatet då kostnads-

ökningen eller intäktsbortfallet inte kan tas ut av kunden.

Instruktionerna för elhandel och elproduktion har som mål

att begränsa och tydliggöra riskerna. Riskerna hanteras i

båda instruktionerna med hjälp av finansiella instrument och

genom att anpassa produktutbudet och prissättning efter

riskbilden.

Bränslerisker

Tillgång och prissättningen på biobränslen kan påverka

resultatet negativt. För att säkerställa tillgång och jämna ut

prissvängningar jobbar vi med flera produkter, en blandning

av långa och korta avtal, relativt stor lagerkapacitet och till

viss del egen produktion.

Miljörisker

Olyckor eller brister i verksamheten kan leda till påverkan på

miljön. Genom vårt verksamhetssystem arbetar vi syste-

matiskt med miljöfrågorna för att kontinuerligt identifiera,

bevaka, förbättra och förhindra negativ påverkan på miljön.

Arbetsmiljörisker

Flera av våra medarbetare arbetar i en miljö som snabbt

kan förändras och där verksamheten till sin natur är fylld av

moment som felaktigt hanterade kan leda till olyckor och

incidenter. Vi har under året förstärkt det systematiska arbe-

tet kring arbetsmiljöfrågor i koncernen med målet att nå en

trygg och säker arbetsplats.

Finansiella risker

Med en hög skuldsättning kan den allmänna räntenivån

påverka resultatet negativt. För att hantera riskbilden finns

en finansinstruktion som sätter ramarna för hur arbetet ska

bedrivas där inriktningen är stabilitet och långsiktighet. För

att minska riskerna för kundförluster i koncernen finns en kre-

ditpolicy där vi kontinuerligt bevakar hur kundfordringarna

förändras över tid. Kreditbevakning sker dessutom löpande

på de viktigaste leverantörerna och kunderna.

Valutarisker

Exponering i utländsk valuta ska i princip inte förekomma.

För att ta bort valutarisken säkras valuta med hjälp av finan-

siella instrument i de fall som inköp eller försäljning görs i

annan valuta.

IT-risker

Brister i verksamhetens informationssystem och/eller han-

tering kan få oönskade effekter. Vi har därför påbörjat ett

arbete kring förstärkt informationssäkerhet och IT-tillgäng-

ligheten för våra viktigaste system. Under året har vi kom-

municerat och implementerat instruktionen kring IT-säkerhet

till våra användare. Vi har också startat arbetet med att säkra

vårt fysiska skydd i servermiljö med brand-, gas- och inbrotts-

skydd.

Sävsjö Träbränsle AB

Kalmar Energi Försäljning AB

Kalmar Energi Värme AB

Kalmar Energi Elnät AB Sävsjö Energi AB

Kalmar Energi Holding AB

Sävsjö KommunKalmar

Kommunbolag ABE.ON

Sverige AB

40%

60% 50%

50%50%

50%

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Kalmar Energi

Holding AB får härmed avge årsredovisning för räken-

skapsåret 2010-01-01 - 2010-12-31. Om inget annat särskilt

anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter

inom parentes avser föregående år.

Ägarförhållanden och koncernstruktur

Kalmar Energi Holding AB ägs till lika delar av Kalmar kom-

mun via Kalmar kommunbolag AB och E.ON Sverige AB

som i sin tur är ett helägt dotterbolag till E.ON AG.

Koncernen är organiserad med ett värmebolag, Kalmar

Energi Värme AB, ett elnätsbolag för transport av el, Kalmar

Energi Elnät AB samt ett med E.ON Sverige AB samägt

försäljningsbolag Kalmar Energi Försäljning AB. Intresse-

bolaget Sävsjö Energi AB ägs till lika delar tillsammans med

Sävsjö kommun. Den 14 januari 2010 såldes verksamheten

för värme- och elproduktion i Nybro till Nybro Elnät AB.

Verksamheten som var samlad i Nybro Värmecentral AB

med dotterbolaget Fastigheter i Nybro AB lämnade därmed

koncernen.

Verksamhetens inriktning

Kalmar Energi-koncernen är regionens ledande energiföretag

med sydöstra Sverige som hemmamarknad. Vi producerar,

transporterar och säljer el, fjärrvärme, förädlade biobräns-

len, och i mindre omfattning fjärrkyla och telekommunika-

tionstjänster. Leveranserna kompletteras med tekniska och

administrativa tjänster. Affärsidén har tydlig inriktning på

kund där hög service och konkurrenskraftiga priser är en

ledstjärna. Verksamheten ska dessutom bedrivas med största

möjliga hänsyn till vad som långsiktigt är bäst för ett hållbart

samhälle.

Affärsmodell och styrning

Verksamheten bedrivs i rörelsedrivande dotterbolag; Kalmar

Energi Värme AB och Kalmar Energi Elnät AB. Försälj-

ningsbolaget Kalmar Energi Försäljning AB ansvarar för de

koncerngemensamma funktionerna försäljning, elhandel,

marknadskommunikation och information. Koncernövergri-

pande funktioner finns dessutom för riskhantering, styrning,

ekonomi och IT samt policies och riktlinjer för kvalité, miljö

och systematiskt arbetsmiljöarbete. För att hantera de

externa riskerna i koncernen finns instruktioner som anger

ramarna för elhandel, elproduktion, bränsle, räntor och IT-

säkerhet.

Förvaltningsberättelse

Vilket proje

kt!

Klimatengagemanget ställer krav på oss

som leverantör. Därför tänker vi möta

framtiden på ett ekonomisk, socialt och

miljömässigt hållbart sätt.

…för framtiden

Vi bygger…

Ekonomisk redovisning

22 EKONOMISK REDOVISNING

med Hjärta för ka

lmar

Imponerande

Förslag till vinstdisposition

Belopp i kSEK

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Balanserade vinstmedel 125 414

Årets resultat 8 859

134 273 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 800 kr per aktie, totalt 24 000

i ny räkning balanseras 110 273

134 273

Resultaträkning

Koncernen Moderbolaget

Belopp i kSEK Not 2010 2009 2010 2009

Nettoomsättning 835 693 684 426 0 0

Aktiverat arbete för egen räkning 4 613 13 845 0 0

Övriga rörelseintäkter 26 455 4 878 0 0

Summa rörelsens intäkter 2, 3 866 761 703 149 0 0

Rörelsens kostnader

Råvaror och förnödenheter 3 -467 499 -391 329 0 0

Handelsvaror 3 -35 557 -62 351 0 0

Övriga externa kostnader 4 -89 401 -56 802 0 0

Personalkostnader 5 -64 703 -69 191 0 0

Avskrivning av materiella och immaterialla tillgångar -79 907 -48 082 0 0

Summa rörelsens kostnader -737 067 -627 755 0 0

Rörelseresultat 2 129 694 75 394 0 0

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag, utdelning/koncernbidrag 0 0 1 980 29 000

Ränteintäkter 622 676 466 437

Räntekostnader 6 -50 908 -6 874 -389 -272

Summa från finansiella poster -50 286 -6 198 2 057 29 165

Resultat efter finansiella poster 79 408 69 196 2 057 29 165

Bokslutsdispositioner 7 0 0 9 511 -7 410

Skatt på årets resultat 8 -21 267 -12 705 -2 709 -5 846

Minoritetens del -143 -2 683 0 0

Årets vinst 57 998 53 808 8 859 15 909

FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI 23

Balansräkning · Tillgångar


Belopp i kSEK Not 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter 9 1 456 1 133 0 0

Goodwill 10 7 964 20 232 0 0

9 420 21 365 0 0

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 11 244 260 245 468 0 0

Maskiner och tekniska anläggningar 12 1 323 925 1 427 273 0 0

Inventarier, verktyg och installationer 13 6 766 7 246 0 0

Pågående nyanläggningar 14 11 539 3 694 0 0

1 586 490 1 683 681 0 0

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 15 0 0 155 600 155 600

Andelar i intresseföretag 16 0 0 19 500 19 500

Andra långfristiga värdepappersinnehav 48 49 0 0

48 49 175 100 175 100

Summa anläggningstillgångar 1 595 958 1 705 095 175 100 175 100

Omsättningstillgångar

Varulager m m

Råvaror och förnödenheter 25 658 35 343 0 0

Färdiga varor och handelsvaror 3 257 10 654 0 0

Pågående arbete för annans räkning 74 115 0 0

28 989 46 112 0 0

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 208 304 207 325 0 0

Fordringar hos koncernföretag 0 0 67 567 82 075

Fordringar hos intresseföretag 5 144 4 395 0 0

Aktuella skattefordringar 1 027 1 543 0 0

Övriga kortfristiga fordringar 29 789 13 088 91 91

Förutbetalade kostnader och upplupna intäkter 25 486 17 382 0 0

269 750 243 733 67 658 82 166

Kassa och bank 1 757 4 875 122 78

Summa omsättningstillgångar 300 496 294 720 67 780 82 244

Summa tillgångar 1 896 454 1 999 815 242 880 257 344


Balansräkning · Eget kapital och skulder


Belopp i kSEK Not 2010 2009 2010 2009

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital, 30 000 aktier á 1 000 kr 30 000 30 000 30 000 30 000

Bundna reserver 111 793 100 952 0 0

Reservfond 0 0 6 000 6 000

141 793 130 952 36 000 36 000

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 0 0 125 414 129 505

Fria reserver 201 771 178 804 0 0

Årets vinst 57 998 53 808 8 859 15 909

259 769 232 612 134 273 145 414

Summa eget kapital 401 562 363 564 170 273 181 414

Minoritetsintresse eget kapital 14 373 15 550 0 0

Obeskattade reserver 0 0 21 474 30 985

Avsättningar

Avsättning för pensioner 203 227 0 0

Avsättning för skatter 94 888 92 173 0 0

Övriga avsättningar 3 406 37 0 0

Summa avsättningar 98 497 92 437 0 0

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 1 123 918 1 153 448 0 0

Övriga långfristiga skulder 1 092 5 111 0 0

Summa långfr.skulder 17 1 125 010 1 158 559 0 0

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut/koncernkonto 18 71 984 189 882 37 659 38 416

Förskott från kunder 863 410 0 0

Leverantörsskulder 95 942 87 950 0 0

Skulder till koncernföretag 0 0 13 176 3 271

Skulder till intresseföretag 165 117 0 0

Aktuella skatteskulder 8 932 5 654 79 3 216

Övriga kortfristiga skulder 39 258 39 633 0 0

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 39 868 46 059 219 42

Summa kortfristiga skulder 257 012 369 705 51 133 44 945

Summa eget kapital och skulder 1 896 454 1 999 815 242 880 257 344


Balansräkning · Poster inom linjen


Belopp i kSEK 2010 2009 2010 2009

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Borgen, lån dotterbolag 0 0 15 000 117 000

Borgen för dotterbolags finansiella leasingavtal 0 0 1 125 948 1 150 000

Spärrade medel 550 550 0 0

Uppskjuten stämpelskatt 266 266 0 0

Anläggningar belastade med äganderättsförbehåll 1 115 069 1 150 000 0 0

Koncernens förändringar i eget kapital

Aktiekapital Bundna Fria reserver Årets resultat SummaBelopp i kSEK reserver eget kapital

Belopp vid årets ingång 30 000 100 952 178 804 53 808 363 564

Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma 0 0 53 808 -53 808 0

Förskjutning bundet/fritt eget kapital 0 10 841 -10 841 0 0

Utdelning 0 0 -20 000 0 -20 000

Årets resultat 0 0 0 57 998 57 998

Utgående balans 30 000 111 793 201 771 57 998 401 562

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Aktiekapital Reservfond Fria reserver Årets resultat Summa Belopp i kSEK eget kapital

Belopp vid årets ingång 30 000 6 000 129 505 15 909 181 414

Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma 0 0 15 909 -15 909 0

Utdelning 0 0 -20 000 0 -20 000

Årets resultat 0 0 0 8 859 8 859

Utgående balans 30 000 6 000 125 414 8 859 170 273


Kassaflödesanalyser


Belopp i kSEK 2010 2009 2010 2009

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat före finansiella poster 129 694 75 394 0 0

Reavinst utrangering/försäljning -6 817 15 0 0

Avskrivningar 79 907 48 082 0 0

Förändring avsättningar 3 345 -10 0 0

Erhållen ränta 622 676 465 437

Erhållna utdelningar 0 0 1 980 0

Erlagd ränta -50 908 -6 874 -389 -271

Erhållen utdelning, koncernbidrag 0 0 0 29 000

Betald inkomstskatt inklusive skatt på koncernbidrag -14 758 -4 260 -5 846 207

Kassaflöde från den löpande verksamheten 141 085 113 023 -3 790 29 373 före förändring av rörelsekapital

Förändring av rörelsekapital

Förändring av varulager 17 123 -16 861 0 0

Förändring av fordringar -26 533 -21 725 14 508 -25 942

Förändring av rörelseskulder 1 927 25 413 10 082 -211

Kassaflöde från den löpande verksamheten 133 602 99 850 20 800 3 220

Investeringsverksamheten

Investeringar i anläggningstillgångar -71 032 -96 676 0 0

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -618 0 0 0

Sålda materiella anläggningstillgångar 107 696 0 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten 36 046 -96 676 0 0

Finansieringsverksamheten

Förändring av långfristiga skulder -33 549 -110 375 0 0

Förändring kortfristiga skulder kreditinstitut -117 898 121 481 -757 8 858

Lämnad utdelning -20 000 -12 000 -20 000 -12 000

Förändring i finansiella anläggningar 1 5 0 0

Utdelning minoritet -1 320 0 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -172 766 -889 -20 757 -3 142

Årets kassaflöde -3 118 2 285 43 78

Likvida medel vid årets början 4 875 2 590 78 0

Likvida medel vid årets slut 1 757 4 875 121 78

Outnyttjad del av koncernkredit 22 341 21 662 0 0

Avgår spärrade bankmedel -550 -550 0 0

Summa disponibla medel 23 548 25 987 121 78


Not 2 Rörelsens intäkter och rörelseresultatets fördelning på rörelsegrenarKoncernen 2010 2009

Rörelsens intäkter per rörelsegren:

Elhandel 267 682 256 031

Elnät 133 613 109 236

Värme 465 466 337 882

Summa 866 761 703 149

Rörelseresultatet per rörelsegren efter interna poster:

Elhandel -300 8 669

Elnät 33 380 35 614

Värme 96 614 31 111

Summa 129 694 75 394

Not 3 Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern

Inköp och försäljning mellan koncernföretag har ej förekommit.

Not 4 Ersättning till revisorer Koncernen Moderbolaget

2010 2009 2010 2009

Revisionsuppdrag

Deloitte AB 248 172 0 0

KPMG 33 25 0 0

281 197 0 0 Övriga uppdrag

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Deliotte AB 38 32 0 0

Skatterådgivning, Deloitte AB 80 2 0 0

Övriga tjänster, Deloitte AB 123 126 0 0

241 160 0 0

Summa 522 357 0 0

Not 5 Medelantalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Koncernen Moderbolaget

2010 2009 2010 2009

Medelantalet anställda

Kvinnor 29 29 0 0

Män 73 86 0 0

Totalt 102 115 0 0

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader

Löner och ersättningartill styrelse och verkställande direktörer 2 213 2 226 0 0

Löner och ersättningar till övriga anställda 41 055 44 719 0 0

43 268 46 945 0 0

Sociala avgifter enligt lag och avtal 14 020 15 716 0 0

Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer 493 424 0 0

Not 5 Forts.

Pensionskostnader för övriga anställda 4 428 4 044 0 0

Totalt 62 209 67 129 0 0

Samtliga anställda omfattas av KFS energiavtal. Kapitalvärdet av pensionsförpliktel-ser i joint venture företaget Sävsjö Energi AB redovisas som avsättning.

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

Antal styrelseledamöter på balansdagen

Kvinnor 2 3 0 0

Män 15 16 8 8

Totalt 17 19 8 8

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Kvinnor 3 3 3 3

Män 3 3 3 3

Totalt 6 6 6 6

Verkställande direktör för Kalmar Energi Holding AB är anställd i Kalmar Energi Elnät AB. Enligt avtal skall verkställande direktör, vid uppsägning från bolagets sida, erhålla utöver lön under uppsägningstiden en engångsersättning uppgående till en årslön.

Not 6 Räntekostnader Koncernen Moderbolaget

2010 2009 2010 2009

Ränta kreditinstitut 1 403 6 462 389 272

Övriga räntor 525 412 0 0

Ränta hänförlig till finansiell leasing 48 980 0 0 0

Summa 50 908 6 874 389 272

Not 7 Bokslutsdispositioner 2010 2009

Förändring av periodiseringsfond 9 511 -7 410

Summa 9 511 -7 410

Not 8 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget

2010 2009 2010 2009

Aktuell skatt för året -18 557 -11 625 -2 709 -5 846

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 9 -30 0 0

Uppskjuten skatt obesk reserv -6 206 -7 520 0 0

Uppskjuten skatt temp skillnad 3 487 937 0 0

Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats 0 5 533 0 0

Summa -21 287 -12 705 -2 709 -5 846

Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad

på gällande skattesats

Redovisat resultat före skatt 79 409 69 196 11 568 21 755

Skatt enligt gällande skattesats -20 887 -18 201 -3 042 -5 722

Effekt av ej skattepliktiga intäkter 5 241 520 5


Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not 8 Forts.

Effekt av ej avdragsgilla kostnader -124 -72 0 0

Effekt av schablonintäkt periodiseringsfond -270 -176 -187 -129

Skatt hänförlig till tidigare år 9 -30 0 0

Effekt av ändrad skattesats 0 5 533 0 0

Skatt på årets resultat -21 267 -12 705 -2 709 -5 846 enligt resultaträkningen

Not 9 Balanserade utgifter för programvarorKoncernen 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 1 475 1 128

Inköp 618 0

Omklassificeringar 0 347

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 093 1 475

Ingående avskrivningar -342 -82

Årets avskrivningar -295 -260

Utgående ackumulerade avskrivningar -637 -342

Utgående restvärde enligt plan 1 456 1 133

Not 10 GoodwillKoncernen 2010 2009


Försäljningar och utrangeringar -24 264 0


Ingående avskrivningar -13 987 -10 939

Försäljningar och utrangeringar 13 987 0

Avskrivningar -1 991 -3 048

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 991 -13 987


Not 11 Byggnader och markKoncernen 2010 2009


Inköp 8 643 42 288

Försäljningar och utrangeringar -4 484 0

Omklassificeringar 0 175 416

Utgående ackumulerade 259 967 255 808anskaffningsvärden


Försäljningar och utrangeringar 363 0

Årets avskrivningar -5 730 -939

Utgående ackumulerade -15 707 10 340 avskrivningar


Not 11 Forts.

Finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång 200 608 204 995

Bokfört värde byggnader 214 625 213 720

Bokfört värde mark 8 654 9 430

Bokfört värde markanläggningar 20 981 22 318

Summa bokfört värde 244 260 245 468

Taxeringsvärden byggnader 15 788 15 931

Taxeringsvärden mark 3 437 3 774

Taxeringsvärden vindkraftverk 2 220 2 200

Summa taxeringsvärden 21 445 21 905

Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningarKoncernen 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 1 747 832 685 267

Inköp 49 079 483 842

Försäljningar och utrangeringar -114 920 -1 690

Omklassificeringar 2 481 580 413

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 684 472 1 747 832


Försäljningar och utrangeringar 30 202 1 668



Utgående restvärde enligt plan 1 323 926 1 427 273

Finansiella leasingavtal med 912 071 942 350 ett planenligt restvärde vid årets utgång

Not 13 Inventarier och verktygKoncernen 2010 2009


Inköp 1 270 4 549

Försäljningar och utrangeringar -2 162 -166



Försäljningar och utrangeringar 2 131 160




Finansiella leasingavtal med ett 2 390 2 655 planenligt restvärde vid årets utgång


Not 14 Pågående nyanläggningarKoncernen 2010 2009

Ingående nedlagda kostnader 3 694 774 110

Under året nedlagda kostnader 10 927 3 318

Under året genomförda omfördelningar -3 082 -773 734

Utgående nedlagda kostnader 11 539 3 694

Not 15 Andelar i koncernföretag Org nr Antal Kapital Bokfört

andelar andel värde

Moderbolagets innehav

Kalmar Energi Elnät AB 556182-7543 600 100% 56 000

Kalmar Energi Värme AB 556636-7792 600 100% 90 000

Kalmar Energi Försäljning AB 556548-4317 9 600 60% 9 600

155 600 Dotterbolags innehav

Sävsjö Träbränsle AB 556445-4410 500 100% 5 675

5 675

Not 16 Andelar i intresseföretag Org nr Antal Kapital Bokfört

andelar andel värde

Sävsjö Energi AB 556190-5802 2 000 50% 19 500

19 500

Not 17 Långfristiga skulderKoncernen 2010 2009

Skulder till kreditinstitut 23 000 27 500

Finansiell leasing* 1 100 918 1 125 948

Övriga skulder 1 092 5 111

Summa långfristiga skulder 1 125 010 1 158 559

Förfallotider Amortering inom två till fem år


Finansiell leasing 110 733 106 402

Övriga skulder 453 2 774

Summa 114 186 116 676

Amortering efter fem år


Övriga skulder 639 2 337

Finansiell leasing 990 185 1 019 546

Summa 1 010 824 1 041 883

Not 17 Forts.

Finansiell leasingkostnad

Den del av finansiell leasing som förfaller till betalning:

Inom ett år 74 889 71 618

Inom 2-5 år 295 676 286 205

Efter 5 år inkl. inlösen av restvärde 1 456 028 1 504 250

Summa 1 826 593 1 862 073

* Avtal har tecknats om finansiell leasing avseende investeringar i kraftvärmeanlägg-ning vilken uppgår till totalt 1 150 Mkr med färdigställande 31/12 2009. Kraftvärme- anläggningen ingår i verksamhetsområde Värme och hanteras i koncernen i enlighet med RR 6:99 som anläggningstillgång. Investeringen har vid färdigställande aktive-rats på motsvarande tillgångskonto och möter i balansräkningen långfristig skuld. Leasingåtagandet är behäftat med ett finansiellt åtagande, s k covenant, som är definerat som begränsningar i skuldsättningsgrad, beräknat som nettoskuldsättning i förhållande till eget kapital.

Not 18 Skulder till kreditinstitut/koncernkonto Koncernen Moderbolaget

2010 2009 2010 2009

Koncernkonto (ägare moderbolaget)* 37 659 38 416 37 659 38 416

Checkräkningskredit Sävsjö Energi 2 861 3 351 0 0

Checkräkningskredit hos SEB 0 13 481 0 0

Kortfristiga banklån 4 500 109 500 0 0

Anslutningslån fjärrvärme 1 934 1 082 0 0

Kortfristig del Kraftvärmeleasing 25 030 24 052 0 0

Summa 71 984 189 882 37 659 38 416

* Kalmar Energi Holding AB innehar ett koncernkonto med underliggande trans-aktionskonto som nyttjas av Kalmar Energi Holding AB, Kalmar Energi Elnät AB, Kalmar Energi Värme AB, Kalmar Energi Försäljning AB samt Sävjsö Träbränsle AB. Koncernens totala limit är 60 miljoner kronor. Internräntor debiteras på respektive bolags utnyttjade belopp.

Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2010-12-31 2009-12-31

Upplupna löner 2 113 2 088

Upplupna semesterlöner 3 015 3 370

Upplupna sociala avgifter 2 008 1 999

Interimsposter elhandel 20 687 19 537

Förutbetald elintäkt 0 831

Upplupna räntekostnader 229 3 865

Övriga poster 11 816 14 369

Summa upplupna kostnader 39 868 46 059och förutbetalda intäkter

Not 20 Uppgift om moderbolag

Kalmar Energi Holding AB ägs till 50% av E.ON Sverige AB, 556006-8420. Moder-bolaget i den största koncernen där E.ON Sverige AB är dotterbolag och koncern-redovisningen upprättas är E.ON AG, reg nr 22315 Düsseldorf Tyskland. Kalmar Energi Holding AB redovisas som intresseföretag i E.ON Sverige AB.



TilläggsupplysningarRedovisnings- och värderingsprinciperDe redovisningsprinciper som är tillämpade överensstämmer med Årsredovisningslagen samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och FAR. Som anges i det följande tillämpas Redovisningsrådets rekommendationer gällande koncernredovisning, intressebolagsredovisning samt kassaflödesanalys. I övriga avseenden där bokföringsnämn-den inte utgivit allmänt råd har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommen-dationer och uttalanden. Följande värderings- och omräkningsprinciper har tillämpats i årsredovisningen:

KoncernredovisningKoncernredovisningen omfattar bolag i vilka moderbolaget - Kalmar Energi Holding AB - har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning. Samtliga förvärv av bolag har redovisats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder upptagits till det marknadsvärde som legat till grund för fastställande av köpeskillingen på aktierna. Koncernens eget kapital omfattar moderbolagets eget kapital och den del av dotterbola-gens egna kapital som tillkommit efter det att dessa bolag förvärvats.

Intressebolag – Joint venturesMed joint ventures avses bolag där koncernen tillsammans med annan part har ett gemen-samt bestämmande inflytande. Redovisningen av joint ventures sker enligt klyvningsmeto-den i Redovisningsrådets rekommendation nr 14.

Minoritetens andelMinoritetens andel av resultatet efter skatt redovisas som minoritetsandel. I minoritetsandelen ingår minoritetens andel av obeskattade reserver till den del dessa utgörs av eget kapital.

KoncernbidragKoncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Lämnade och erhållna koncernbidrag i skatteminimeringssyfte redovisas som minskning av det fria egna kapitalet med beaktande av skatteeffekten. Koncernbidrag som utgör utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Finansiell leasingLeasingavtal redovisas enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 6:99. Kalmar Energi Värme AB har tecknat avtal med kreditgivare om leasing av investeringen av Kraftvärme-anläggningen som färdigställdes den 31/12 2009. Avtalet sträcker sig över 22 år men med möjlighet att överta anläggningen redan efter 20 år. Avtalet innehåller särskilda lånevillkor (covenants) som innebär restriktioner avseende upptagande av nya krediter, ställande av säkerhet samt innehållande av finansiella nyckeltal för skuldsättningsgrad. Tillgångarna som här förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till verkligt värde och skrivs av över tillgångens ekonomiska livslängd medan leasinginbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Förpliktelserna att betala framtida leasingavgifter redovisas som långa respektive kortfristiga skulder.

IntäktsredovisningIntäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans.

Säkringsredovisning av elhandelPrissäkringar har tecknats för att säkerställa inköpspris till slutkund. Principen att orealiserade förluster tas till resultatet medan orealiserade vinster ej tas upp, har tillämpats. Samtliga eltermins- och valutakontrakt har betraktats som en portfölj och värderats som en enhet. I resultaträkningen är omsättningen för de finansiella kontrakten nettoredovisade.

SkatterPeriodens skattekostnad eller skatteintäkt består av skatt på årets resultat och uppskjuten skatt. Aktuell skatt på årets resultat är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Uppskjuten skatt beräknas utifrån den s k balansansatsen, vilket innebär att en jämförelse görs mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar respektive skulder. Skillnaden mellan dessa värden multipliceras med aktuell skattesats, vilket ger beloppet för den uppskjutna skatten. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga resultat. I koncernens balansräkning redovisas de enskilda bolagen obeskattade reserver uppdelade på eget kapital (bundna reserver) och uppskjuten skatteskuld (avsättning). I resultaträk-ningen redovisas som uppskjuten skatt den skatt som är hänförlig till årets förändring av obeskattade reserver. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga av-skrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande:

Balanserade utgifter 5 årGoodwill 5 årByggnader 20-50 årMarkanläggningar 20 årMaskiner och andra tekniska anläggningar 5-40 årInventarier och verktyg 5 år

TilläggsupplysningarVarulagerVarulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestäm-mande av anskaffningsvärdet har först-in-först-ut-principen tillämpats. Finansiella kontrakt inom ramen för kraftbalansen, vilka ingåtts i syfte att prissäkra framtida inköp för kundleveranser samt försäljning av egen produktion avräknas i samband med att leverans sker till slutkund. Orealiserade förluster tas till resultatet medan orealiserade vinster ej tas upp. Policy för prissäkringar har fastställts i särskild riskpolicy. Se avsnitt om riskhantering.

FordringarFordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Fordringar och skulder i utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet. Terminssäkrade fordringar och skulder har värderats till gällande terminskurs.

Kurssäkring av framtida flödenTerminskontrakt avseende kurssäkring av framtida in- och utbetalningar i utländsk valuta värderas ej på balansdagen. Skillnaden mellan de uppnådda terminskurserna och den avistakurs som råder då respektive valutaaffär förfaller, redovisas i rörelseresultatet och hänförs till det kostnads- eller intäktsslag terminsaffären är avsedd att täcka.

Elcertifikat Tilldelade elcertifikat för produktion av förnyelsebar el redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen och som en immateriell omsättningstillgång under kortfristiga fordringar i balansräkningen. Elcertifikaten värderas i första hand till kontrakterat försäljningspris och i andra hand till aktuellt marknadsvärde. För kundernas räkning anskaffade elcertifikat, sk kvotplikt, redovisas på bokslutsdagen som övrig kortfristig fordran. Skuld för kvotplikt per sista december har bokats som upplupen skuld. Dessa har i första hand värderats enligt kontrakterade terminssäkrade anskaffningar och i andra hand till aktuellt marknadsvärde. Till Energimyndigheten ej överförda elcertifikat redovisas som kortfristig skuld.

UtsläpprätterFör att begränsa utsläpp av växthusgasen koldioxid infördes under 2005 ett system för handel med utsläppsrätter. En utsläppsrätt motsvarar utsläpp av 1 ton koldioxid. För åren 2008 - 2012 tilldelas inga utsläppsrätter till energisektorn vilket innebär att utsläppsrätter behöver köpas för samtliga ton koldioxid som släpps ut från anläggningarna. Även för anläggningar som inte omfattas av systemet köper vi utsläppsrätter för att klimatneutralisera vår verksamhet. Kalmar Energi Försäljning AB köper även in utsläppsrätter till sina kunder som önskar att minska sin miljöpåverkan eller klimatneutraliera sin verksamhet. Överskottet av utsläppsrätter, dvs de utsläppsrätter som anskaffats men inte motsvarar förbrukning till följd av utsläpp, redovisas som kortfristig fordran och dessa har på bokslutsdagen värderats till anskaffningspris.

LånekostnaderFrån och med 2008 har lånekostnader, i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 21, aktiverats i koncernredovisningen. Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av kraftvärmeanläggningen vilken med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa har inräknats i tillgångens anskaffningvärde.

Övriga avsättningarAvsättning för framtida utgifter redovisas, enligt RR 16, när det finns ett legalt eller informellt åtagande och när beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Drifttagningen av kraft-värmeverket innebär en förändrad anläggningsstruktur. Årets avsättning avser utgifter och åtaganden för anpassningen.

KassaflödesanalysKassaflödesananlysen upprättas enligt indirekt metod i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR7.

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2011-05-26 för fastställelse.

Kalmar 2011-03-03

Ken Dahlstrand Bengt KronbladStyrelsens ordförande Vice ordförande

Göran Häggfors Håkan Gunnarsson Jonas Löhnn Peter Engström

Kjell Nilsson Malte KarlssonArbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Anna KarlssonVerställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2011Berth Larsson

Auktoriserad revisor, Deloitte AB

Ledningsgrupp

Från vänster: Ewa Britt Svensson, Torbjörn Swahn, Maria Svensson, Staffan Larsson, Anna Karlsson och Bo Carlsson.

Styrelse och ledning

Styrelse

Övre raden: Bengt Anderson, Lennart Svenzén, Malte Karlsson, Ken Dahlstrand, Åke Petersson och Håkan Gunnarsson. Nedre raden: Kjell Nilsson, Åke Nilsson, Bengt Kronblad, Anna Karlsson, Göran Häggfors, Peter Engström och Jonas Löhnn.

LedningsgruppAnna Karlsson, KONCERNCHEF

Bo Carlsson, VÄRME

Staffan Larsson, FÖRSÄLJNING

Ewa Britt Svensson, VERKSAMHETSSAMORDNARE

Maria Svensson, EKONOMI

Torbjörn Swahn, ELNÄT

StyrelseLedamöterKen Dahlstrand, STYRELSEORDFÖRANDE

Bengt KronbladGöran HäggforsHåkan GunnarssonJonas LöhnnPeter EngströmKjell Nilsson, PERSONALREPRESENTANT

Åke Petersson, PERSONALREPRESENTANT

SuppleanterBengt AndersonLennart SvenzénBritt LindbladCarsten OhlssonMalte Karlsson, PERSONALREPRESENTANT

Åke Nilsson, PERSONALREPRESENTANT

(tom maj 2010)

Fem år i sammandrag

Definitioner

Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningAvkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapitalSysselsatt kapital Balansomslutningen exklusive icke räntebärande skulderSoliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningenJusterat eget kapital Summa eget kapital samt 73,7 procent av obeskattade reserverKassaflöde Resultat efter avskrivningar minus investeringar

0

30

60

90

0År 2010År 2009År 2008År 2007År 2006

10 %

20 %

30 %

Resultat och avkastning på sysselsatt kapital för åren 2006–2010

Reslutat

Avkastning

0

200

400

600

800

1000

År 2010År 2009År 2008År 2007År 2006

Omsättning och resultat för åren 2006–2010

Omsättning

Resultat

0

100

200

300

400

500

600

700

800

ElproduktionVärmeElnätEl

2010

2010

2010

2010

Volymutveckling för åren 2006–2010

Nyckeltal

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Summa intäkter 867 703 667 635 647

Rörelseresultat 130 75 69 75 65

Rörelsemarg, % 16 11 10 12 10

Resultat e finansposter 79 69 65 69 60

Balansomslutning 1 896 2 000 1493 780 675

Avkast på sysselsatt kapital, % 9 6 8 13 17

Soliditet, % 21 18 22 37 38

Investeringar inkl kraftvärme 71 486 805 216 195

Kassaflöde 88 -369 -697 -107 -100

Medeltalet anställda 102 115 111 105 101

Balansräkning

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Tillgångar

Anläggningstillgångar 1596 1718 1248 549 447

Omsättningstillgångar 300 282 245 231 228

Summa tillgångar 1896 2000 1493 780 675

Skulder och eget kapital

Eget kapital 401 364 322 288 259

Skulder 1495 1636 1171 492 416

Summa skulder och eget kapital 1896 2000 1493 780 675

Summa skulder och eget kapital 1896 2000 1493 780 675

Resultaträkning

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Summa intäkter 867 703 667 635 647

Rörelsekostnader -657 -580 -555 -519 -548

Avskrivningar -80 -48 -43 -41 -34

Rörelseresultat 130 75 69 75 65

Finans o koncernposter -51 -6 -4 -6 -5

Resultat före dispositioner och skatt 79 69 65 69 60

Kalmar Energi

Adress Box 822, 391 28 Kalmar

Besöksadress Trädgårdsgatan 12, Kalmar

Tel 0480 - 45 11 45 · Fax 0480 - 45 11 05

E-post [email protected]

Hemsida www.kalmarenergi.se

kreation.se · 11 – 0050

kalmar energi Årsredovisning 2010

Documents