Innehållsförteckning_______________________________________

Kapitel Sidnummer

1.0 Inledning 3

1.1 De tre stegen 4

1.2 Layout 5 1.3 Exempel på layout 6

2.0 Kapitelindelning 7

3.0 Säkerhets-, Miljö- och Kvalitetspolicy 8

4.0 Ägarförhållanden och organisation

4.1 Landorganisation, ägarförhållanden 9

4.2 Ombordorganisation 10

4.3 Befattningsbeskrivning Befälhavare 10

4.4 Befattningsbeskrivning Vakthavande befäl 10

4.5 Befattningsbeskrivning Maskinbefäl 10

5.0 Säkerhetsansvar 11

6.0 Befälhavarens ansvar och befogenheter 11

7.0 Kompetens och utbildning

7.1 Introduktion av nyanställd 10

7.2 Informationsflöde 11

7.3 Arbetarskydd och arbetsmiljö 11

8.0 Driftsrutiner

8.1 Maskinlarm 11

8.2 Säkerhetsrutiner vid fartygsspecifikt arbete 11

8.3 Start och drift av maskinanläggning 11

8.4 Ankring 12

8.5 Länsning 12

8.6 Bunkring 12

8.7 Sopor och avfall 12

8.8 Underhåll för brandskydd och livrädd. Utr. 12

9.0 Nödrutiner

9.1 Säkerhetsträning 13

9.2 Beredskapsplan vid olycka eller haveri 13

9.3 Grundstötning 13

9.4 Man över bord 14

9.5 Brand 14

9.6 Kollision 14

9.7 Fartygets övergivande 15

9.8 Akut sjukdom eller olycksfall 15

9.9 Haveri på teknisk utrustning 15

10.0 Korrigerande åtgärder och avvikelser 16

11.0 Underhåll inspektioner och varvsvistelse

11.1 Underhåll och inspektioner 17

11.2 Varvsvistelse 17

12.0 Dokumentstyrning, Internrevision, Analyser av avvikelser och tillbud

12.1 Dokumentstyrning 18

12.2 Internrevision 18

12.3 Analyser av avvikelser och tillbud 18

1.0 Inledning Denna manual har skapats som ett komplement till IMO`s guidelines och är en utveckling

utav TSFS 2009:1 och riktar sig främst till svenska fartyg. Den är tänkt att ge stöd och tips vid

skrivandet av Säkerhetsmanual (SMS) för fiskefartyg. Den är dock skriven efter stadgar som

gör det möjligt använda den till andra fartygstyper, så som passagerarfartyg i fartområde C-

E, traditionsfartyg, utbildningsfartyg och andra fartyg för vilka rederiet ansökt om certifiering

(Transportstyrelsens författningssamling 2009:1 [TSFS], 2009).

Efter den 1 Juli 2002 skall alla fartyg från 500 bruttoton och uppåt ha en godkänd

säkerhetsorganisation (Safety Of Life At Sea Chapter IX [SOLAS], 1974).

För mindre rederier är utvecklandet av en säkerhetsorganisation såväl en kostnadsfråga som

en kompetensfråga. En kostnadsfråga och kompetensfråga då kompetensen för att skriva

och utveckla en säkerhetsmanual (SMS) inte finns i rederiet, och utomstående måste

konsulteras mot betalning (Fiskeribladetfiskaren 2004).

För att skapa en lyckad och funktionell Säkerhetshandbok (SMS) krävs ett nära samarbete

med det berörda rederiets Designated Person (DP). Den inspektör som rederiet blivit

tilldelad, antingen från klassen eller då i ett svenskt fall från sjöfartsverket bör också vara

med under arbetets gång av manualen med synpunkter och krav för att minimera

missförstånd och stora revideringar i manualen vid auditering. Besättningen i sin tur bör

också införlivas i arbetet med säkerhetsmanualen då det är dem som senare skall använda

säkerhetsmanualen och hålla den levande.

Verifiering

Denna manual har använts vid upprättandet utav Säkerhetshandbok till ett fiskefartyg som

blev färdigställt i mars 2012.

Säkerhetshandboken (SMS) har blivit godkänd utav Transportstyrelsen. Fartyg och rederi är

certifierade enligt fartygssäkerhetslagen 2003:364 § 6.

1.1 De tre stegen Man kan dela upp själva arbetet av manualen i tre steg.

Steg 1

Nyetablerade rederier och befintliga rederier skall vid genomförandet av förändringar som

påverkar ägar- eller driftsansvaret av rederiet eller dess fartyg anmäla dessa förhållanden till

Transportyrelsen. Vid denna anmälan skall det även göras en begäran om besiktning för

utfärdande utav dokument och certifikat vad gäller godkänd säkerhetsorganisation (TSFS

2009:1).

I detta steg sker också ett arbete med att samla in information och riktlinjer ifrån IMO och

den egna flaggstatens nationella bestämmelser.

Här finns ett antal dokument utgivna av IMO och Transportstyrelsen som bör användas. (se

litteraturlista)

Kontakt med person som tidigare utfört liknande arbete är till stor fördel, för att kunna få

tips och råd om hur man enklast går till väga.

Steg 2

Här sker själva skrivandet och utformandet av manualen.

Steg 3

I detta steg testar man om manualens rutiner fungerar ombord i fartyget det vill säga i

”verkligheten”. Här sker också certifiering av säkerhetsorganisationen enligt TSFS (2009:2).

Gäller certifieringen ett nybildat rederi eller om nya fartygstyper skall inkluderas i en

existerande säkerhetsorganisation eller till nya fartyg vid leverans kan interimistiska

certifikat utfärdas (TSFS 2009:2, 2009). Detta innebär att organisationen får en tidsbestämd

period på sig, vanligen 6 månader, att upprätta en godkänd säkerhetsorganisation (TSFS

2009:2, 2009).

1.2 Layout Layouten på en säkerhetsmanual kan med fördel utformas efter eget tycke. Dock ser de allra

flesta säkerhetsmanualer likadana ut och är skrivna efter samma mall.

Det finns ett par punkter som bör finnas med i form utav ett sidhuvud eller sidfot:

Vilket dokument det rör sig om

Vilken utgåva.

Datum för eventuell revision

Datum sidan är giltig från

Vem som godkänt den

Vilken båt den tillhör

På nästa sida följer ett exempel på hur en allmänt vedertagen layout ser ut.

1.3 Exempel på layout

Fartygsnamn Säkerhetsmanual SMS

Godkänd av: Förnamn, Efternamn

Dokument: Innehållsförteckning

Giltig från: xxxx-xx-xx

Reviderad: xxxx-xx-xx

Utgåva nr: 1

Sidnummer:

Innehållsförteckning Avsnitt Innehåll Sida

Allmänt 1.0 Introduktion 1 Säkerhets-, miljö- och kvalitetspolicy 2.0 Säkerhets-, miljö- och kvalitetspolicy 2

2.0 Kapitelindelning Enligt TSFS 2009:1 (2009) skall säkerhetshandboken som minst innehålla följande punkter:

Säkerhets- och miljöskyddsförklaring

Ägarförhållanden

Ansvar och befogenheter

Kompetens och utbildning

Driftsrutiner

Nödrutiner och övningar

Rederiets utvärdering av säkerhetssystemet och uppföljning av olyckor och tillbud

Underhåll

Dokumentation

Kapitlen i denna manual har tillkommit utefter denna ordning.

Alla följande kapitel är skrivna med stöd av:

Fartygssäkerhetsförordningen 2003:438,

Transportstyrelsens författningssamling 2009:1

IMO Resolution A.741(18).

MARPOL 73/78

Kapitlen har skrivits efter ett noga övervägande vad gäller alternativ och utformning för att

efter bästa förmåga få fram den information som man ämnar, allt i enlighet med TSFS

2009:1, som klart och tydligt tar upp den information som säkerhetshandboken minst bör

innehålla (TSFS 2009:1).

3.0 Säkerhets-, Miljö- och Kvalitetspolicy

Här sätter man sig ner och utarbetar en plan och ett förhållningssätt på vilket man tänker

driva företaget, i enlighet med gällande lagar och regler. T.ex.:

Aktiebolaget XXXX anser obestritt att alla lagar och bestämmelser skall följas

efter bästa förmåga och det är våra befälhavares, och rederiledningens, rättighet och

skyldighet att sörja för att så sker.

Allt i enlighet med Fartygssäkerhetslagen, Sjölagen och Arbetsmiljölagen.

Denna sida skall VD underteckna, för att påvisa att han tar ansvar för den beskrivna

säkerhetsorganisationen.

4.0 Ägarförhållanden och organisation 4.1 Landorganisation, ägarförhållanden Förklara hur landorganisationen är uppbyggd.

Vem är VD

Vem är Designated Person (DP) och hur kontaktas han (tillgänglig dygnet runt)

DP skall vara utsedd i enlighet med MSC-MEPC.7/Circ.6 (IMO, 2002).

Finns det något rederikontor och hur tar man kontakt med dem

Förklara hur planering, styrning och kommunikation sker inom företaget.

DP skall vara utsedd i enlighet med MSC-MEPC.7/Circ.6 (IMO, 2002).

Bolagets adress och registreringsuppgifter skall tas upp:

Namn: Aktiebolaget för XXXX Organisationsnummer: XXXXXX - XXXX Adress: Hamnen 4 Postnummer: 393 32 Postort: Kalmar Även vilka som står som ägare till bolaget i fråga skall nedtecknas. Bengtsson, Bengt tel. nr 070 - 1111111 Andersson, Anders tel.nr 070 - 2222222

4.2 Ombordorganisation Spalta upp hur fartyget är bemannat t.ex.:

Befälhavare

Vakthavande befäl

Maskinbefäl

Däcksman

4.3 Befattningsbeskrivning Befälhavare Befattningsbeskrivningen för befälhavaren skall vara i enlighet med Sjölagen Kap. 6.

Om rederiet har egna specifika krav på befälhavaren skall dessa också spaltas upp under

denna rubrik.

4.4 Befattningsbeskrivning Vakthavande Befäl Befattningsbeskrivningen för vakthavande befäl är rederispecifik t.ex.:

Vakthavande befäl ansvarar för egen vakt på bryggan

Vakthavande befäl ansvarar för introduktion av nyanställd personal

Vakthavande befäl ansvarar för rengöring och ordning på däck och i däcksförråd

Vakthavande befäl ansvarar inför Bfh för drift och underhåll inom nautik och däck

4.5 Befattningsbeskrivning Maskinbefäl Befattningsbeskrivningen för Maskinbefäl är rederispecifik t.ex.:

Maskinbefäl ansvarar för bunkringsoperationer

Maskinbefäl ansvarar för maskindagbok och övrig dokumentation inom

maskinområdet

Maskinbefäl ansvarar för besättningens ombordutbildning i brandskydd

5.0 Säkerhetsansvar Under denna rubrik skall det redogöras för hur säkerhetsorganisationen iland ser ut.

En person skall utses att vara kontaktman och samordnare i säkerhetsärenden (Designated

Person). Allt i enlighet med MSC-MEPC.7/Circ.6 2007 och MSC-MEPC.7/Circ.5 2007 (IMO,

2002).

6.0 Befälhavarens ansvar och befogenheter Befälhavarens ansvar och befogenheter bottnar i Sjölagen kap. 6. Rederiet kan också själv spalta upp ansvar och befogenheter som de har som önskemål att befälhavaren följer under sin tjänstgöring ombord. 7.0 Resurser och personal 7.1 Introduktion av nyanställd För nödvändig information till den nyanställde svarar befälhavaren. Här bör upprättas en checklista som tar upp följande:

Larmsignaler

Samlingsplatser

Utrymningsvägar

Personlig säkerhetsutrustning

Uppgift i säkerhetsorganisationen

Placering av brandskyddsutrustning

Nödstopp för bränsle

Ventilationsspjäll

Sjösättning av MOB-båten

Ett exempel på en allmänt vedertagen checklista för introduktion av nyanställd finns under

bilaga 1.

7.2 Informationsflöde Redogör på vilket sätt rederiet har för avsikt att tillhandahålla aktuell information rörande säkerhet och miljöarbetet ombord t.ex. nautisk litteratur, författningar etc. 7.3 Arbetarskydd och arbetsmiljö Här förklaras den tanke rederiet har kring arbetarskydd och arbetsmiljö.

Här kan arbetsmiljölagen med fördel konsulteras.

8.0 Driftsrutiner 8.1 Maskinlarm Redogör för rutiner som skall vidtas vid maskinlarm. Har fartyget obemannat maskinrum, vem skall då kontaktas vid olika tider på dygnet? Olika larm kan vara olika prioritet, t.ex. larm för lågt smörjoljetryck 8.2 Säkerhetsrutiner vid fartygsspecifikt arbete Lista de säkerhetsrutiner som skall beaktas och på vilket sätt de skall utföras vid fartygsspecifikt arbete t.ex.:

På RoRo fartyg, stor aktsamhet vid lastning/lossning i direkt närhet till rampen. På fiskefartyg, stor aktsamhet i direkt närhet till winschar, och fiskeredskap.

8.3 Start och drift av maskinanläggning Tillvägagångssätten för start och drift av maskinanläggning skall finnas beskrivna utförligt i ett dokument som förvaras i kontrollrummet.

8.4 Ankring Upprätta rutiner vid ankring och underhåll av ankringsutrustning t.ex.:

Kommunikation Uppmärkning av kätting Underhåll av spel

Spalta även upp nautiska risker med ankring och vad som behöver beaktas t.ex.:

Bottenbeskaffenhet Närhet till land Djup

8.5 Länsning Länsning utav slagvatten, septiktank och dylikt skall ske enligt stadgar i International Convention for the Prevention of Pollution From Ships (MARPOL 73/78 ANNEX 1 och 4, 2006). Finns det en länsvattenseparator ombord, och i så fall hur fungerar den. Här bör en referering till oljedagboken finnas. 8.6 Bunkring Spalta upp rutiner som skall följas i samband med bunkring t.ex.:

Se till att bunkringsslangen är rätt ansluten Plugga spygatter runt bunkerstation

Här bör en notis läggas in om att rutiner för oljespill finns att läsa i Ship Oil Pollution Emergency Plan (S.O.P.E.P). 8.7 Sopor och avfall Redogör för den typ av sophantering man planerar att ha. Skall man bränna soporna ombord eller lämna iland vid hamnanlöp? Sopor och avfallshanteringen skall följa MARPOL Annex V.

8.8 Underhåll för brandskydd och livräddningsutrustning Här kan man göra en lista över brandskydd och livräddningsutrustning som skall finnas ombord. Det kan också skrivas en instruktion till underhåll eller helt enkelt hänvisa till certifikat för utrustningen. 9.0 Nödrutiner 9.1 Säkerhetsträning Redogör på vilket sätt säkerhetsträning och brandövningar kommer att hållas. Redogör för utvärdering och dokumentation av övningar. Här bör upprättas en övningslogg, som tar upp på vilket sätt övningen utförts och vilka som deltagit, som kan användas till hjälp vid utvärdering. 9.2 Beredskapsplan vid olycka eller haveri Beredskapsplan vid olycka eller haveri skall finnas med klara direktiv till kommunikation mellan Befälhavare, DP (Designated Person), Sjöfartsinspektionen, närmaste kuststat (enligt S.O.P.E.P) och anhöriga. Viktiga dokument som bör finnas med som bilaga:

Anmälan till sjöförklaring Rapport om sjöolycka

En lista över viktiga telefonnummer bör finnas med i detta kapitel. En instruktion över hur nödanrop via radio utförs bör också finnas med här, och på plats vid radiostationen. 9.3 Grundstötning Lista direkta åtgärder vid en grundstötning t.ex. aktivera ”General Alarm”, räkna besättningen, skadekontroll etc. Beskriv läte för ”General Alarm”. Ta reda på vem som skall kontaktas t.ex. kustbevakning, DP, kustradiostation. Lista sekundära åtgärder t.ex. flottdragning av fartyget, eventuellt oljespill då skall S.O.P.E.P konsulteras.

9.4 Man över bord (MOB) Vid en ”man över bord” situation är ett snabbt agerande avgörande för den nödställdes välbefinnande. Ett snabbt och korrekt agerande kan rädda liv. Här skall det spaltas direkta åtgärder vid en konstaterad ”man över bord” situation, men även åtgärder vid en misstänkt ”man över bord” situation. Här bör finnas en ansvarsfördelning vad gäller ”man över bord” situation, antingen under kapitlet eller i ett appendix. Ansvarsfördelningen skall innehålla enskild besättningsmans uppgifter vid ”man över bord”. 9.5 Brand Beskriv första prioritet vid ett brandlarm t.ex. samling vid förutbestämd samlingsplats. Beskriv brandlarmets läte. Den som är brandchef bör vara med och forma detta kapitel för att optimera. Här bör finnas en ansvarsfördelning vad gäller brand situation, antingen under kapitlet eller i appendix. Ansvarsfördelningen skall innehålla enskild besättningsmans uppgifter vid brand. 9.6 Kollision Lista åtgärder vid en kollision, gör skillnad på direkta åtgärder och sekundära t.ex.: Direkt åtgärd: Aktivera ”General Alarm” Sekundär åtgärd: Kontakt med Designated Person Beskriv läte för ”General Alarm”. Lista åtgärder med tanke på:

Skadekontroll Kommunikation Belysning Dokumentation

9.7 Fartygets övergivande Lista åtgärder och rutiner med tanke på:

Kommunikation (nödanrop, MAYDAY) Samling av besättning (vilken plats) Larmsignal som skall avges vid övergivande

9.8 Akut sjukdom eller olycksfall Lista åtgärder som skall vidtas vid akut sjukdom eller olycksfall t.ex.:

Tillkalla sjukvårdsansvarig Kontakta radio medical

Under detta kapitel eller i appendix bör en ansvarsfördelning vid akut sjukdom eller olycksfall finnas. Ansvarsfördelningen skall innehålla enskild besättningsmans uppgifter vid akut sjukdom eller olycksfall. 9.9 Haveri på teknisk utrustning Ett modernt fartyg har mycket teknisk utrustning. Här kan man med fördel dela in åtgärder efter vissa kategorier t.ex.:

Vid haveri på styrinrättning skall följande åtgärder vidtas……

Vid haveri på framdrivningsmaskineri skall följande åtgärder vidtas…..

Vid haveri på navigations eller övervakningsutrustning skall följande åtgärder vidtas…..

10.0 Korrigerande åtgärder och avvikelser Redogör för på vilket sätt en avvikelse och tillbud från SMS-manualen skall behandlas ombord och i samråd med DP. Det kan handla om:

Arbeten som inte utförs i enlighet med SMS-manualen Bristfällig dokumentation vid någon typ av arbete

Exempel på normal arbetsgång vid avvikelse kan vara följande:

Händelse sker som leder till rapport Rapport insänds och daterad kopia sparas ombord

DP daterar när mottagande sker och när svar eller åtgärdsförslag skickas till andra

berörda fartyg i rederiet. Det skall finnas en Avvikelse- och Tillbudsrapport i ett appendix som skall vara lätt att använda. Förslag på allmän vedertagen Avvikelse- och tillbudsrapport finns som bilaga. I de kapitel i Säkerhetshandboken där det kan förekomma en avvikelse eller tillbud är det viktigt att hänvisa till det appendix där Avvikelse- och Tillbudsrapporten finns.

11.0 Underhåll, inspektioner och varvsvistelse 11.1 Underhåll och inspektioner All utrustning som finns ombord skall skötas och underhållas korrekt samt testas så att den uppfyller de krav som krävs för att kunna upprätthålla säkerheten enligt ISM-koden kapitel 10. Lista de delar av utrustning som anses viktiga och dess underhållsintervall eller hänvisa till underhållsprogram (AMOS) eller certifikat för utrustningen. Det är viktigt att det finns rutiner för dokumentation om brister och liknande skulle dyka upp vid kontroller. 11.2 Varvsvistelse Vid vistelse på varv skall befälhavaren och samordningsansvarig på varvet ha en god kommunikation. Viktigt att påpeka att säkerhetsplan, brandplan och utrymningsplan skall vara genomgånget. Det är viktigt att det vid varvsvistelse finns rutiner för dokumentation utifall rättsliga efterspel.

12.0 Dokumentstyrning, Internrevision, Analyser av avvikelser och tillbud 12.1 Dokumentstyrning Detta kapitel skall berätta om vem som beslutar om revideringar i SMS-manualen och vem som skall utföra revideringarna. Detta kan delegeras till valfri person, alternativt befälhavaren. Kapitlet skall också behandla vem som har huvudansvaret för manualen och på vilka platser manualen skall finnas t.ex. rederikontoret, bryggan på fartyget etc. Här skall också tas upp vad som gäller vid kopiering av manualen och spridning av dess sidor. 12.2 Internrevision Skall behandla vad som gäller internrevision enligt ISM-koden t.ex.:

Vem är behörig att utföra internrevisionen Tid mellan revisionerna Utvärderingar Varför man gör internrevision Hur man behandlar eventuella avvikelser i revisionen

12.3 Analyser av avvikelser och tillbud Skall behandla på vilket sätt man tänker analysera avvikelse och tillbudsrapporter och vem som skall ha ansvaret för detta och på vilket sätt det skall följas upp på.

Bilaga 1

Avvikelse- Tillbudsrapport Tillbud…………… Avvikelse…….. Karaktär på avvikelse/tillbud Brand……………………………………………. Man över bord……………………………… Sjukdom……………………………………….. Personskador………………………………… Grundstötning………………………………. Kollision………………………………………… Utsläpp av kemiskt avfall………………. Haveri på teknisk utrustning…………. Fartygets övergivande………………….. Annan avvikelse/tillbud………………… Kortfattad beskrivning:

Introduktion av nyanställd Ny besättningsmedlem: Namn: Befattning:

Är väl förtrogen med: Datum Sign.

Rutiner enligt muster list

Rutiner och åtgärder som skall vidtagas i nödsituationer

Livvästars placering

Livvästars funktion

Livbåtar/livflottar placering och funktion

Samlings- och embarkeringsstationer

Placering och funktion av brandsläckare

Fartygets livräddningsutrustning

Placering och funktion av fast brandsläckningsyst.

Informationen är uppfattad: Datum: Signatur:

Namn:

Instruktioner utförda av: Datum: Signatur:

Befattning: Namn: